Planprogram för Rosenkälla. 28 Maj 2007

Transkript

1 Planprogram för Rosenkälla 28 Maj 2007

2 Projektgrupp Planprogrammet har tagits fram av Stadsarkitektkontoret i Österåkers kommun i samarbete med SWECO FFNS Arkitekter. Från Österåkers kommun har stadsbyggnadschef Lars Barrefelt, exploateringsingenjör Mikael Åklint samt Bo Lindén, Miljö- och stadsbyggnadskontoret medverkat. Från SWECO FFNS Arkitekter har Joe Lindström, Magdalena Lindfeldt och Jenny Larsson medverkat. Underlagsrapporter avseende olika fackområden har tagits fram av fastighetsägaren via Orrtornet AB. Behovsbedömning och avgränsning avseende miljöbedömning har gjorts av Pernilla Westerlund, SWECO VIAK, parallellt med programarbetet. Ändringar har gjorts inför godkännande i Kommunstyrelsen Omslag: Idéskisser Rosenkälla 2 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Bakgrund 5 Planprogrammets syfte 5 Planprocessen 5 Miljöbedömning av kommunala planer 5 Förutsättningar 6 Programområdets läge och avgränsning 6 Markägare 6 Gällande planer och program 7 Utveckling Stockholm nordost 8 Riksintressen 8 Regionala samband/ kommunikationer 8 Utveckling av kommersiell verksamhet/ handel 8 Rosenkällas omland 9 Handel och utveckling i närområdet 10 Sammanfattande analys av marknadspotential 10 Historik 12 Landskapsbild 12 Kulturmiljö 12 Rekreation och friluftsliv 12 Grönstruktur/ Naturmiljö 13 Trafik 14 Bebyggelse och anläggningar 15 Näringsliv och service 15 Miljö och hälsa 16 Risk och säkerhet 17 Geologi och hydrologi 17 Planförslag 18 Föreslagen markanvändning 18 Föreslagen etapputbyggnad 20 Trafik 22 Kollektivtrafik 25 Gång- och cykeltrafik 26 Teknisk försörjning 27 Dagvatten 28 Riktlinjer för gestaltning 30 Ett tydligt landskapsgrepp 30 Byggnader 30 Belysning 30 Skyltar 30 Fortsatt detaljplanering 31 Genomförande 31 Referenser 32 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a 2 8 m a j

4 Sammanfattning Syftet med detta planprogram är att utreda förutsättningarna för en etablering av handel och arbetsplatser inom Rosenkälla som tillsammans kan utgöra ett betydelsefullt handelsområde i nordöstra Stockholmsregionen. Rosenkälla är beläget i ett attraktivt kommunikationsläge utmed E 18 invid Rosenkälla trafikplats. Programområdet omfattar ca 188 ha uppdelat på områden både öster och väster om E18. Den största utbyggnaden är lokaliserat till området nordöst om Rosenkälla trafikplats och föreslås förutom handel även innehålla betydande arealer för olika typer av verksamheter. Den västra delen av programområdet, föreslås utvecklas i huvudsak för rekreation och friluftsliv samt därtill hörande verksamheter. Rosenkälla utgör en del av fastigheten Rydboholm 2:1 och är idag ett område där skogsbruk bedrivs i öster medan det i väster används för rekreation med bl. a. golfbanor och därtillhörande verksamheter. Förslag Huvuddelen av programområdets totala exploatering föreslås inom området som sträcker sig österut från E18. Totalt omfattar programmet kvm för i huvudsak handel och kvm för i huvudsak verksamheter. Entré till området föreslås dels via ny trafikplats på väg 276 dels via cirkulationsplatser från nuvarande Gillingevägen (v. 975) till området. Exponering av Rosenkälla föreslås ske mot E18 med en arkitektoniskt medveten och tydlig utformning som öppnar sig mot Rosenkälla trafikplats. Rosenkälla byggs upp kring en central handelsgata som utgör en tydlig ryggrad. All handel föreslås etableras kring stråket med handelsgårdar med tillhörande parkeringsytor. Handelsstråket utformas som en boulevard där en kombination av gång- cykel och biltrafik med hög kapacitet skall vara möjlig. Norr om handelsstråket föreslås verksamhet av ej störande kararktär utmed en parallell distributionsväg. Fullt utbyggt planeras för en koppling till en framtida lokalgata vidare mot Stava och Åkersberga för bland annat kollektivtrafik. Området mellan Gillingevägen (v. 975) och E18 planeras för vägservice såsom restaurang och bensinstation. Området skall gestaltas så att bra exponering av hela området erbjuds från E18. I och med Norrortsledens färdigställande kommer de västra delarna av programområdet att delas upp i en nordlig och en sydlig del. En väg under Norrortsleden kommer utgöra enda kopplingspunkten mellan områdena. Norra delen avses fortsatt användas för golf med eventuell konferens/ hotellbyggnad i anslutning till verksamheten. Mot Gillingevägen (v. 975) föreslås användning för i huvudsak verksamheter med infart från väg 975. Söder om Norrotsleden föreslås etablering av en ny hotell/ konferensanläggning. Infart till södra området sker via väg 265 och föreslagen cirkulationsplats som tillkommer med Norrortsledens utbyggnad. Verksamheten föreslås placeras i ett läge som bildar en rygg mot Norrortsleden och med utsikt mot Ullnasjön och golfbanan. Området sydväst om E 18 planeras för vägservice. Programförslaget presenterar förslag på trafiklösingar i anslutning till föreslagen utbyggnad inom Rosenkälla och för anslutningar till det överordnade vägnätet. Behovsbedömning Under programarbetet har en behovsbedömning för hela programområdet upprättats i enlighet med 6 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar och 6 kap 13 andra stycket miljöbalken. Behovsbedömningen görs tidigt i processen för att bedömma ev. miljöpåverkan och projektets behov och avgränsning av MKB (miljökonsekvensbeskrivning). Programet innebär ett tillskott till byggrätter för främst handelsändamål, men även arbetsplatser och viss industri. Denna typ av markanvändning omfattas av bestämmelserna i 5 kap. 18 PBL, vilket är en indikation på att markanvändningen kan medföra betydande miljöpåverkan. De största miljökonsekvenserna av externt lokaliserade handels- och arbetsplatsområden är att de stimulerar biltrafikutnyttjande och att det därmed blir svårare att uppfylla såväl miljömålen som miljökvalitetsnormerna. Vidare bör dagvattenfrågor utredas i samband med planering av nya handels- och verksamhetsområden då stora parkeringsanläggningar generellt ger en hög dagvattenbelastning. Mot bakgrund av bl. a. detta bedöms programförslaget preliminärt som helhet innebära betydande miljöpåverkan. Med anledning av detta föreslås att en översiktlig MKB för hela programområdet tas fram inför samråd av första detaljplanen. Fortsatt arbete Detta program kommer efter genomfört samråd ligga som grund för arbetet att upprätta detaljplaner för området. Detaljplaneringen avses genomföras i ett antal etapper och delas upp i flera olika detaljplaner. Avgränsningen av planerna kommer att ske med utgångspunkt bl.a. från en bedömning av de olika områdenas konkurrenskraftiga sammansättning samt lämplig utbyggnadsordning med hänsyn till VA-nätet. En första etapp skall klara att ge området ett tillräckligt innehåll för att få en bra start och bedöms omfatta ca kvm BTA för i huvudsak handel. 4 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

5 Inledning Bakgrund Österåkers kommun redovisar i sin översiktsplan ett antal utredningsområden där förutsättningarna för framtida användning måste utredas mer grundligt innan inriktning läggs fast. Rosenkälla är ett utredningsområde där översiktsplanen anger en inriktning mot utrymmeskrävande verksamheter och sällanköpshandel. Kommunstyrelsen gav i juni 2006 stadsarkitektkontoret i uppdrag att påböja programarbetet för Rosenkälla för att utreda förutsättningarna för en sådan framtida markanvändning. Planprogrammets syfte Planprogrammet syftar till att utreda förutsättningarna för en etablering av handel och arbetsplatser inom Rosenkälla. I området öster om E 18 föreslås, förutom handel även betydande arealer för olika typer av verksamheter. Den västra delen av programområdet, väster om E18, föreslås utvecklas i huvudsak för rekreation och friluftsliv och därtill hörande verksamheter. Planprocessen I plan- och bygglagen regleras att en detaljplan ska grundas på ett program om det inte är uppenbart onödigt. Programmet ska ange förutsättningar för kommande planarbete och uttrycka kommunens vilja och avsikt med en viss planeringsuppgift. De berörda ges därigenom möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. Samråd kring programmet ska ske med bland andra fastighetsägare samt fastighets- och samfällighetsföreningar. Planprogrammet har tagits fram av en projektgrupp under ledning av kommunens stadsarkitektkontor. Efter samråd kommer programmet bearbetas med utgångspunkt i inkomna synpunkter och därefter godkännas av kommunstyrelsen att ligga till grund för fortsatt detaljplaneläggning. Detaljplaneringen bedöms pågå under flera års tid och genomföras i ett antal olika planer. De exakta avgränsningarna för de olika detaljplaneområdena är ännu inte fastlagda men ett preliminärt förslag till indelning redovisas i planprogrammet. Den påbörjade planprocessen består av följande skeden: Programsamråd Detaljplanesamråd för respektive detaljplan Utställning av respektive detaljplan Antagande av respektive detaljplan Miljöbedömning av kommunala planer Plan- och bygglagen (PBL) ställer krav på miljöhänsyn i planering av mark och vatten genom hänvisning till Miljöbalken. Lagen ställer även krav på proceduren kring miljöbedömning och innehållet i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av planförslag som kan medföra betydande miljöpåverkan eller risk för människors hälsa och säkerhet. Arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning börjar med en behovsbedömning av planförslaget. Lagen ställer krav på behovsbedömning för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om kommunen bedömer att planen medför en sådan påverkan skall en miljöbedömning av planen genomföras. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekterna i program eller planer så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen är en process. Den anpassas till och genomförs parallellt med planarbetet med syfte att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av planen. Innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning är reglerat i MB 6 kap 12. I detta planprogram och inom ramen för behovsbedömningen görs en första avgränsning av de viktigaste miljöaspekterna som ska behandlas vidare i miljökonsekvensbeskrivningen och i det fortsatta planarbetet. Frågan om behov av miljöbedömning samt dess avgränsning diskuteras och avgörs efter samråd med länsstyrelsen. Det är det slutgiltiga detaljplaneförslaget som ska miljöbedömas, även om arbetet med miljöbedömningsprocessen börjar med programarbetet. P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a 2 8 m a j

6 Förutsättningar Programområdets läge och avgränsning Programområdet omfattar ca 188 ha mellan nuvarande väg 265 och väg 276 i söder och kommungränsen mot Vallentuna i norr. Området sträcker sig ungefär 1 km västerut längs väg 265 från Rosenkälla trafikplats och 2 km österut längs väg 276. Genom planområdet löper E18 i nordsydlig riktning. v.975 mot Norrtälje E18 Vallentuna kommun Markägare Planområdet ligger inom fastigheten Rydboholm 2:1 som ägs av familjen Douglas/von Essen. Norrortsleden Rosenkälla mot Sollentuna v.265 E18 v.276 mot Åkersberga ca 2 km mot Täby, Stockholm Österåkers kommun Täby kommun Orenteringskarta över programområdet Rosenkälla. 6 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

7 km Gällande planer och program Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen I RUFS 2001 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) är Täby centrum/arninge utpekat som ett av de områden i Stockholmsregionen som bedöms ha förutsättningar för en stark tillväxt på lång sikt. Programområdet för Rosenkälla ligger strax norr om Täby centrum/arninge och pekas ut som övrig regional stadsbygd samt regional grönstruktur. De områden som pekats ut som övrig regional stadsbygd är, enligt RUFS 2001, generellt sett lämpliga för förtätning. Upplands Bro Upplands Väsby Sollentuna Täby Vallentuna Täby centrum- Arninge Rosenkälla Österåker Översiktsplan I nu gällande översiktsplan (Österåker skärgård och stad, översiktsplan 2006) redovisas aktuellt programområde som utredningsområde för utrymmeskrävande verksamhet och sällanköpshandel. Enligt ÖP kan området också ses som en del av E18-stråket norr om Täby/Arninge och är intressant för utbyggnad efter att Norrortsleden är färdigställd. Järfälla Barkarby- Jakobsberg Kista- Sollentuna- Häggvik Danderyd Vaxholm Planer och program Programmet Rosenkällaområdet med utblick mot Rydbo Ullna Rosenkälla godkändes av kommunstyrelsen Programmet skulle fungera som underlag för kommunens ställningstaganden vad gäller framtida markanvändning, exempelvis som underlag till kommunens ställningstagande till ansökningar om bergtäkter i och i anslutning till området. Det nu aktuella programområdet skiljer sig i geografisk omfattning samt föröreslagen markanvändning från tidigare. Ekerö Centrala regionkärnan Stockholm Lidingö Nacka Rosenkälla ligger strax norr om den framtida delregionala kärnan Täby centrum/arninge och området är enligt RUFS lämpligt för förtätning Mörkare blågrön färg symboliserar regional kärna. Ljusare grön färg symboliserar delregional kärna. P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a 2 8 m a j

8 Detaljplaner Inom programområdet finns en gällande detaljplan för idrottsändamål (golf) med byggrätt för permanent golfhall. Detaljplanen antogs 1988 och är belägen väster om E18. Täby 265 Ullnasjön Norrtälje E Stockholm Programområdet med befi ntlig detaljplan redovisad. 276 Åkersberga Detaljplanelagt område Detaljplanelagt område Programområdets avgränsning Programområdets avgränsning Pågående planer i närområdet Väster om E18 och omedelbart norr om planområdet pågår i Vallentuna kommun ett programarbete med syfte att möjliggöra markanvändning för golfändamål. Utveckling Stockholm nordost Nordostkommunerna har tillsammans utarbetat en vision för nordostsektorn, Stockholm Nordost En vision, som är antagen av kommunstyrelse och kommunfullmäktige i respektive kommun. I visionen ser man Täby centrum Arninge/Rosenkälla som en framtida regional kärna och kommunerna samverkar för att utveckla stråket längs E18. Man ser i framtiden en regionkärna innehållande en god och kreativ miljö och att Arninge/Rosenkälla/Gillinge utvecklas till ett nav i nordostsektorns väg- och kollektivtrafiksystem. Rosenkälla bör enligt visionen i ett första skede utvecklas till ett betydande externhandelsområde och på sikt till ett mer komplett utbyggnadsområde. UNO verkar även för förbättrade sjöförbindelser i regionen. Riksintressen E18 och Rosenkälla trafikplats utgör riksintresse enligt 3 kap. MB. I övrigt finns inga allmänna intressen inom programområdet. Regionala samband/ kommunikationer Programområdet har ett fördelaktigt kommunikationsläge i mötet mellan E18, väg 276 och väg 265. Norrortsleden kommer efter färdigställande hösten 2008 att bli en tvärförbindelse mellan E4 vid Häggvik och E18 vid Rosenkälla med betydande trafik, vilket ytterligare förbättrar Rosenkällas strategiska läge. Rosenkälla har koppling till kollektivtrafiknätet via busslinjer längs E18 och väg 276. Roslagsbanan trafikerar inte området och framtida förbättrad spårtrafik kommer sannolikt inte att passera Rosenkälla utan ha stationer i Åkersberga och Arninge. Utveckling av kommersiell verksamhet/ handel Sedan 1950-talet har handeln i Sverige genomgått en strukturomvandling. Handeln har gått från många mindre butiker i städerna och på landsbygden till mer storskaliga handelsetableringar i externa lägen. Ungefär en tredjedel av handelsvolymen sker idag inom bilburen externhandel, år 1960 var den nära noll. Vår rörlighet har under de senaste decennierna ökat liksom personbilsinnehavet. Under de senaste årtiondena har det skett en stark utveckling av externhandelsområden i Stockholmsregionen. Handelsetableringarna har främst skett på platser som i stor utsträckning kräver att man har bil för att kunna besöka dem. Barkarby handelsplats, Sickla köpkvarter och Kungens Kurva är exempel på handelsplatser i Stockholmsregionen som dock har koppling till kollektivtrafik. Generellt bedöms handelsvolymen öka med mellan 2-5% per år. I kombination med en beräknad befolkningstillväxt i nordostregionen på ca personer den kommande 25-årsperioden ger det underlag till en betydande ny handelsvolym i regionen. 8 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

9 Rosenkällas omland Rosenkällas geografiska placering och dess planerade storlek gör, enligt utförd handelsutredning, att hela norra Storstockholm i varierande omfattning kommer att utgöra dess omland. Omlandet bedöms sträcka sig från Gamla Stan i söder till länsgränsen i norr och väster. Dock kommer kunderna från de allra västligaste kommunerna inom omlandet att vara få. Andelen mycket långväga kunder bedöms också vara liten. År 2004 bodde ca personer inom Rosenkällas omland. Befintliga handelsområden inom Rosenkällas omland är av varierande slag. De största etableringarna, varav några visas som exempel på denna sida, ligger utmed de stora europavägarna E4 och E18. Det finns även en del stora och flera mindre handelsområden invid de större riksvägarna. Nordostregionen har idag relativt få handelsetableringar. Värmdö köpcentrum. Sickla Köpkvarter. Barkarby handelsplats. Omlandets avgränsning i söder. Sickla Köpkvarter. Planprogram för Rosenkälla 28 maj

10 Handel och utveckling i närområdet Rosenkälla ligger strax norr om Täby Centrum/ Arninge. I Österåkers kommun är befintlig handel främst lokaliserad till Åkersberga centrum, i övrigt finns inga större handelsetableringar inom kommunen. Enligt Österåkers gällande översiktsplan är en samverkan över kommungränserna angelägen när det gäller handelsetableringar. En utveckling vad gäller handel sker i Rosenkällas närområde och nedan näms några sådana projekt. En ny detaljplan för Åkersberga centrum har tagits fram som möjliggör en ytterligare utbyggnad av ca kvm handelsyta. Målsättningen är att den nybyggda centrumanläggningen ska ges en stadsmässighet och skala som harmonierar med omgivande bebyggelse och bidrar till en kontinuitet i stadens utbyggnad. Utöver utbyggnaden i centrum pågår utveckling av handelsområden invid tätortens infarter ex. Runö Gård Norra. Stava Syd är yttterligare ett utvecklingsområde för verksamheter som ligger mellan Åkersberga och Rosenkälla. Täby kommun har påbörjat arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för Arninge i vilken man har för avsikt att testa stadsstrukturer med olika typer av innehåll. Tidigare var tanken att Arninge skulle utvecklas till ett externhandelsområde men nu studeras förutsättningarna för att integrera ett betydande inslag av bostäder. Kommunen studerar även förutsättningarna för att lokalisera en upplevelseattraktion med skidsporter inomhus i Arninge. Täby kommun har dock inte tagit något beslut om vilken inriktning man vill satsa på. Täby kommun arbetar också med en utveckling av Täby centrum, under 2005 upprättades ett planprogram för centrum och en första detaljplan har varit ute på samråd under hösten Planeringen syftar främst till en förtätad bebyggelse med tydliga gaturum och offentliga platser. Största delen av den nya bebyggelsen är planerad som bostäder. Butikscentrum föreslås byggas ut med 30 %, vilket motsvarar ca m² bruttoarea. Ett tillbyggt sport- och kulturcentrum kan även ge plats för utökad sporthall, gym och bowlinghall. Den befintliga simhallen föreslås kompletteras med äventyrsbad, spa och utomhusbassäng. Hela planeringen beräknas fortgå till år Handelsetableringarna inom Täby kommun utgör en stor konkurrens för Rosenkälla då även de har många besökare som bor utanför kommunen. Sammanfattande analys av marknadspotential En handelsutredning har genomförts med syfte att studera den framtida marknadspotentialen för Rosenkälla. Olika scenarier med olika volym av dagligvaruhandel och sällanköpshandel har studerats. I alla scenarier antas att Arninge blir utbyggt med kvm handelsyta och att Rosenkälla förutsätts erbjuda något nytt som kompletterar handelsutbudet i regionen. 10 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

11 1. Arninge C 4 2. Barkarby handelsplats 3. Bromma C 4. Eurostop Arlanda 5. Jakobsbergs C Kista Galleria Rosenkälla 7. Lidingö C 8. Mörby C Sollentuna C 10. Solna C Stinsen 12. Stockholm C Sundbybergs stadskärna Täby C Vällingby C 16. Väsby C 17. Åkersberga C KOM KC InfraCity km 12 Handelsetableringar inom Rosenkällas omland. Planprogram för Rosenkälla 28 maj

12 Bilderna ovan och nedan visar hur Rosenkälla ser ut idag. Historik Programområdet ligger inom fastigheten Rydboholm 2:1, Rydboholms gård. Området har sedan flera hundra år tillbaka varit del i ett storgodslandskap, under lång tid var Rydboholm den största sätesgården i Stockholmstrakten. Området som mestadels är skogsklätt innehöll förr flera kärr och mossar. Under de senaste årtiondena har det pågått ett intensivt skogsbruk i området. Man har gjort flera utdikningar som fått till följd att de flesta kärr och mossar har torkat ur och försvunnit. Idag återstår endast ett fåtal våtmarker opåverkade av dikning. Namnet Rosenkälla kommer från en gammal vägkrog som tidigare låg på platsen där Rosenkälla trafikplats idag finns. Landskapsbild Området är relativt högt beläget, mellan 30 och 50 meter över havet. Terrängen är kuperad och området är till ungefär hälften täckt av barr- och blandskog. Stora delar utgörs av ung skog och kalhyggen. Skogspartierna närmast E18 är nyligen avverkade. Väster om E18 omfattar programområdet förutom skogstäckta partier även Rosenkälla golfbana och golfhall. Öster om E18 är programområdet helt obebyggt. En 70 kv kraftledning löper längs programområdets nordostliga gräns vilken utgör fastighetsgräns och kommungräns mot Vallentuna. Landskapsbilden domineras av skogslandskapet och de stora trafiklederna som löper genom, samt avgränsar området. Kulturmiljö Inom planområdet finns ingen kulturmiljö av högre värde. Inom området finns dock tre fornlämningar dokumenterade. Dessa utgörs av ett gravfält med 45 stensättningar uppdelade på två lämningar, Östra Ryd 117:1 (1) och Östra Ryd 117:1 (2) (nummer 1 på kartan nedan), en milstolpe, Östra Ryd 114:1 (nummer 2 på kartan nedan) samt ytterligare en stensättning (grav), 221:1 (nummer 3 på kartan nedan). 2 3 Rekreation och friluftsliv 1 Fornlämningar inom Rosenkälla. Inom programområdet finns begränsade möjligheter till friluftsaktiviteter. Stora delar av området är påverkat av ett intensivt skogsbruk men det finns områden med skog som är så pass gammal att den erbjuder möjligheter till promenader och svampplockning, området är dock mycket svårtillgängligt. De befintliga golfbanorna har ett stort rekreationsvärde för dem som nyttjar den. 12 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

13 Grönstruktur/ Naturmiljö Området täcks till stora delar av barr- och blandskog. Skogsbruket har varit intensivt varför stora delar utgörs av ungskog och kalhyggen. Inom området finns, enligt Skogsvårdsstyrelsens inventering och den naturinventering som gjorts, flera partier med sumpskog. Enligt gällande översiktsplan finns det inte någon naturmark av högre värde inom området, dock ingår de allra västligaste och de allra östligaste delarna avsnitt i den regionala grönstrukturen. Det finns ingen naturmiljö av riksintresse inom programområdet. Genomförd naturinventering har identifierat områden av kommunalt och lokalt intresse. På kartan redovisas de mest värdefulla områdena. Område 4 har enligt inventeringen störst värde eftersom det finns värdefulla sumpskogsmiljöer bevarade inom området. Ett stort antal signalarter signalerar också höga naturvärden samt goda förutsättningar för fler skyddsvärda arter. Nedan återfinns en kort beskrivning av innehåll samt värdestatus på de identifierade områdena: 1. Grova ekar, lokal betydelse. 2. Tallmosse av skvattramtyp, Gran-björkkärr samt bergbrant, kommunal betydelse. 3. Barrskog av frisk ristyp, kommunal betydelse. 4. Sumpblandskog av örttyp, kommunal betydelse. 5. Barrskog av frisk ristyp, kommunal betydelse. 6. Barrblandskog, lokal betydelse. 7. Sumpskog, lokal betydelse. 8. Översilningsmark med barrskog, lövträd och sudråg, lokal betydelse. 9. Barrblandskog av blåbärsristyp, lokal betydelse. Naturvärden inom programområdet (Ekologigruppen, 2006). P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a 2 8 m a j

14 Trafik Befintliga förhållanden Rosenkälla ligger i ett gynnsamt läge vad gäller bilburna kommunikationer. Väg 276 trafikeras idag av fordon/dygn och trafikmängden på väg 265, väster om trafikplatsen, är 4500 fordon/dygn. E18 löper genom programområdet i nordsydlig riktning och trafikeras av fordon/dygn söder om Rosenkälla trafikplats och fordon/dygn norr om trafikplatsen. Den gång- och cykeltrafik som idag finns förbi området är marginell. De påtagligt bristfälliga förhållandena för oskyddade trafikanter gör att få gående och cyklister vistas på platsen. Norrortsleden Norrortsleden kommer efter färdigställandet hösten 2008 att bli en tvärförbindelse mellan E4 vid Häggvik och E18 vid Rosenkälla. Leden byggs för att förbättra sambanden mellan kommunerna i norra Storstockholm och för att skapa en snabb och säker vägförbindelse. Detta kommer innebära nya och bättre förutsättningar för programområdet samt framtida möjligheter till förbättrad kollektivtrafik. Norrortsleden - (nuläge) (2015) (2030) Vallentuna kommun Väg (nuläge) 2000 (2015) 2500 (3030) E (nuläge) (2015) (2030) E (nuläge) (2015) (2030) Rosenkälla Väg (nuläge) (2015) (2030) Österåkers kommun Trafi kmängder idag samt uppskattade trafi kmängder år 2015 och P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

15 Vägutredning väg 276 Rosenkälla Åkersberga Under 2002 tog Vägverket fram en vägutredning för väg 276. I utredningen föreslås att vägen ska bli motorväg med 90km/h som högsta tillåtna hastighet. En ny trafikplats väster om Stava föreslås med ny bro över väg 276. Från Stava föreslås en lokalväg norr om väg 276 som ansluter till väg 975 vid trafikplats Rosenkälla. GC-trafiken föreslås nyttja denna väg. I förutsättningar för vägutredningen ingick inte handels- och verksamhetsområdet vid Rosenkälla ej heller verksamhetsområdet Stava Syd. Spårbunden trafik I oktober 2006 påbörjades en förstudie gällande pendeltågstrafik från Solna och vidare mot nordost. Förstudien som är framtagen redovisar några alternativa sträckningar för spåren. Banverket driver utredningen med Stockholms Lokaltrafik som biträdande projektledare. Studien bekostas av kommunerna i området och samråd pågår förnärvarade. Möjligheten till spåranslutning till Rosenkälla beräknas vara liten. Steget från färdig förstudie till byggstart är både långt och osäkert. Innan den så kallade getingmidjan i centrala Stockholm är åtgärdad bedömmer man att det inte är lönsamt att bygga några nya pendeltågslinjer inom Stockholmsregionen. För Roslagsbanan pågår en utredning om utbyggnad till dubbelspår. Utredningen gäller dock befintlig sträckning, inga alternativa sträckningar utreds. Bebyggelse och anläggningar I den västra delen av programområdet finns Rosenkälla golfklubb och golfhallen Golfpunkten, som tillhör Ullna GC. I övrigt är hela programområdet obebyggt. Näringsliv och service Det finns ingen kommersiell eller kommunal service inom programområdet. Rosenkälla golfklubb och Ullna Golf med Golfpunkten utgör de enda kommersiella verksamheterna. P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a 2 8 m a j

16 Miljö och hälsa Buller Området är idag till största delen påverkat av trafikbuller från E18 och väg 276. Luftföroreningar Enligt gällande översiktsplan ligger utsläppen inom Österåkers kommun under gällande miljökvalitetsnormer. De luftföroreningar som förekommer inom programområdet är helt genererade av trafiken på främst E18 men också från trafiken på väg 276. Enligt Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund var PM10-halten för E18 år μg/m 3. Inom hela programområdet beräknades PM10-halten vid samma tidpunkt vara μg/m 3 (båda värdena gäller det 36:e värsta dygnet). Detta ska jämföras med den miljökvalitetsnorm som regeringen satt upp vilken säger att medelvärdet för PM10 under det 36:e värsta dygnet under ett år inte får vara högre än 50 μg/m 3. Kväveoxidhalterna för år 2006 beräknas ligga inom spannet μg/m3 längs E18 söder om Rosenkälla trafikplats. Från Rosenkälla trafikplats och norr ut beräknas halterna ligga inom spannet μg/m 3. Inom hela programområdet beräknas halterna uppgå till μg/m 3. Normerna för kväveoxidhalter säger att medelvärdet under det åttonde värsta dygnet på ett år inte får vara högre än 60 μg/m 3. Miljökvalitetsnormen för Bensen skall enligt lag klaras från och med år För att klara gränsvärdet får inte medelvärdet under året vara högre än 5 μg/m3. Inom programområdet uppgick halterna för Bensen år 2003 till ett värde mellan 0,5-1,0 μg/m 3. Markföroreningar Under 2006 upptäcktes markföroreningar inom programområdet, väster om E18, där Norrortsleden dras fram. Föroreningarna bestod av bekämpningsmedel som dumpats inom ett mindre område. Under 2006 har den förorenade marken sanerats utifrån platsspecifika riktvärden, vilket gör att hälsorisken för människor att vistas på platsen är mycket liten. Dock finns det uppgifter som säger att höga halter av föroreningar finns kvar i grundvattnet som troligen rör sig Karta över trafi kbuller inom och i anslutning till Rosenkälla, mot Ullnasjön. Inga större sprickbildningar har påträffats som indikerar någon större grundvattentransport i andra riktningar. Provtagning och eventuell sanering kan således bli aktuell vid utbyggnad väster om E P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

17 Risk och säkerhet Transport av farligt gods E18 utgör primär transportled för farligt gods och väg 276 utgör sekundär transportled för farligt gods. De primära transportlederna användas så långt det är möjligt. De sekundära lederna är avsedda för lokala transporter av farligt gods till och från de primära lederna. Sekundära leder får inte användas för genomfartstrafik av transporter av farligt gods. Länsstyrelsen rekommenderar följande skyddsavstånd för bebyggelse utmed vägar för transport av farligt gods: Inom 100 meter från transportleden skall risksituationen bedömas. 25 meter byggnadsfritt avstånd skall lämnas närmast transportleden. Avståndet till vägkant för primär transportled skall vara minst 40 meter för tät kontorsbebyggelse, längs sekundär transportled kan kortare avstånd tillämpas. För personintensiv verksamhet bör avståndet till transportled vara minst 75 meter för människor som kan ha svårt att genomföra en snabb utrymning. Faktorer som skall beaktas vid bestämning av skyddszon vid detaljplanering är t.ex. transportvolym som fraktas på vägen, typ av gods, bebyggelsens användning, vegetation och topografi samt byggnadstekniska skyddsåtgärder. Geologi och hydrologi Inom planområdet finns i princip tre avrinningsområden och vattendelarna löper huvudsakligen i nordsydlig riktning. Huvuddelen av området öster om E18 avvattnas via dike norrut och under E18 via en trumma. Planområdets östra delar avvattnas söderut via diken till Ullnasjön. Ullnasjön i sin tur avvattnas genom Ullnaån som mynnar i Hägernäsviken. Både Ullnasjön och Ullnaån har höga naturvärden och bör skyddas från påverkan från föroreningar. Planområdets västra delar är en del av Åkerströmmens avrinningsområde. Näringshalterna är höga i så gott som hela vattensystemet. Nästan alla vattendrag i Vallentuna som ingår i Åkerströmmens avrinningsområde är mycket näringsrika. Ett särskilt känsligt delavrinningsområde är Angarnssjöängen eftersom reservatets kvaliteter bygger på en ren vattenmiljö. Angarnssjöängen ligger ca 5 km från Rosenkälla och är klassat såväl som riksintresse som Natura område. Vid nybyggnation och förändring är det av stor vikt att ingen ytterligare belastning påförs vattensystemet. Kvaliteten på vattnet som når Angarnssjöängen får inte försämras till följd av en exploatering av Rosenkälla. Programområdet består till 60-70% av fastmarksområde med berg, morän och sand. I väster och inom ett område i nordost finns kärrmark. Centralt i området löper ett meter brett lerområde i nordväst-sydostlig riktning. P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a 2 8 m a j

18 Planförslag Exempel på hur en del av handelsområdet skulle kunna utformas. Föreslagen markanvändning Öster om E 18 Rosenkälla Huvuddelen av programområdets totala exploatering föreslås inom området som sträcker sig österut från E18. Totalt omfattar programmet kvm för i huvudsak handel och kvm för i huvudsak verksamheter. Entré till området föreslås dels via ny trafikplats på väg 276 dels via cirkulationsplatser från nuvarande Gillingevägen (v. 975) till området. Exponering av Rosenkälla föreslås ske mot E18 med en arkitektoniskt medveten och tydlig utformning som öppnar sig mot Rosenkälla trafikplats. Rosenkälla byggs upp kring en central handelsgata som utgör en tydlig ryggrad. All handel föreslås etablerad kring stråket med handelsgårdar med tillhörande parkeringsytor. Handelsstråket utformas som en boulevard där en kombination av gång- cykel och biltrafik med hög kapacitet skall vara möjlig. Norr om handelsstråket föreslås verksamheter av ej störande kararktär utmed en parallell distributionsväg. Fullt utbyggt får området en koppling till en framtida lokalgata vidare mot Stava och Åkersberga för bland annat kollektivtrafik. Området mellan Gillingevägen (v. 975) och E18 planeras för väg-service som restaurang och bensinstation. Området skall gestaltas så att bra exponering av hela området erbjuds från E18. Väster om E18 I och med Norrortsledens färdigställande kommer de västra delarna av programområdet att delas upp i en nordlig och en sydlig del. En väg under Norrortsleden kommer utgöra enda kopplingspunkten mellan områdena. Norra delen avses fortsatt användas för golf med eventuell konferens/ hotellbyggnad i anslutning till verksamheten. Mot Gillingevägen (v. 975) föreslås användning för i huvudsak verksamheter med infart från väg 975. Söder om Norrotsleden föreslås etablering av en ny hotell/ konferensanläggning. Infart till södra området sker via väg 265 och föreslagen cirkulationsplats som tillkommer med Norrortsledens utbyggnad. Verksamheten föreslås placerad i ett läge som bildar en rygg mot Norrortsleden och med utsikt mot Ullnasjön och golfbanan. Området sydväst om E 18 planeras för vägservice. Exempel på hur entrén till Rosenkälla skulle kunna utformas. 18 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

19 I HUVUDSAK HANDEL GOLF I HUVUDSAK VERKSAMHETER DAGVATTENDAMMAR HOTELL / KONFERENS / SPORT / FRITID KRAFT OCH VÄRME FORNMINNE 500 m Skala 1: VÄGSERVICE TEX BENSINMACK, VÄGKROG )( 0 Planprogram för Rosenkälla 28 maj

20 Föreslagen etapputbyggnad I programmet redovisad etappindelning är endast preliminär. Omfattning och utformning av etapp 1 är relativt väl definierad. Omfattning och tid för övriga etapper studeras i kommande detaljplanearbete. Etapp 1 En första etapp skall klara att ge området ett tillräckligt innehåll för att få en bra marknadspositionering från start. Med föreslagen avgränsning bedöms den innehålla ca kvm för i huvudsak handelsändamål och ca kvm för verksamheter. Efterförljande etapper är beroende av första etappens kommersiella utveckling. Föreslagen utbyggnad följer idén för området i stort med handelsgårdar som öppnar sig mot huvudgatan. Att studera vidare i fortsatt planarbete Ytor och läge för kraft- och värmeförsörjningscentral. Ytor och detaljerad utforming av infarter/ cirkulationsplatser. Gestaltningen mot E 18 och utformning av bebyggelsen föreslagen för vägservice melllan E 18 och väg 975. Kopplingen mot angränsande områden. Etapp 2 En andra etapp bedöms omfatta ca kvm för i huvudsak handel och ca kvm för i huvudsak verksamheter. Att studera vidare i fortsatt planarbete Läge och omfatting av föreslagen grönkil. Etapp 3 Denna etapp bedöms utgöra den sista utbyggnadsetappen inom handels- och verksamhetsområdet. Området förutsätts då ha ytterligare en infart via ny trafikplats på väg 276. Denna etapp bedöms omfatta ca kvm för i huvudsak handelsändamål och ca kvm för i huvudsak verksamheter. Att studera vidare i fortsatt planarbete Utformning av entréläget mot väg 276. Etapp 4 Etapp 4 omfattar ett område söder och norr om Norrortsleden. Föreslagen markanvändning är hotell och konferens samt golfändamål. I områdets norra del, mot Vallentuna och Gillinge föreslås dock i huvudsak verksamheter med infart från väg 975. Lokalisering av föreslagen bebyggelse inom området har endast studerats översiktligt i detta skede. Genomförandet av detta område är oberoende av utbyggnaden inom handelsområdet. Att studera vidare i fortsatt planarbete Läget invid Norrotsleden och E 18 innebär att frågor rörande riskhänsyn bör studeras vidare i detaljplaneskedet. Utredning av befintliga fornlämningars påverkan av föreslagen bebyggelse inom området. Den föreslagna bebyggelsens eventuella påverkan på landskapsbilden. 20 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

21 E 18 Norrortsleden Väg Väg E 18 Väg 276 Föreslagna utbyggnadsetapper. 1 FÖRESLAGEN AVGRÄNSNING AV DETALJPLANEOMRÅDE ETAPPER P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a 2 8 m a j

22 E18 Vallentuna kommun Trafik Utgångspunkten för trafikstrukturen är att den skall vara lättöverskådlig. Föreslaget handels- och företagsområde byggs upp kring en trafikstruktur där den centrala huvudgatan utgör en tydlig ryggrad. Parallellt med huvudgatan finns vägar för varutransporter. Inlastning sker i gårdarnas bakkant. v. 975 Mot Norrtälje Stava Norrö Den föreslagna trafikstrukturen bygger på en trafikstudie där områdets anslutning till det överordnade trafiksystemet har studerats. Den i tidigare vägutredning föreslagna trafikplatsen vid Stava väst har i förslaget förskjutas västerut så att en direkt matning kan erhållas till Rosenkälla. Redovisad utformning av anslutningar till det överordnade vägnätet är därför endast preliminära. I översiktsplanen redovisad länk mellan Stava och Täljö, Stavalänken, skall studeras vidare i kommande planarbete för Stava Syd. Mot Sollentuna v. 265 Mot Täby, Stockholm E18 v. 276 Österåkers kommun Stava Syd Mot Åkersberga ca 2 km Täby kommun Täljö PROGRAMOMRÅDETS AVGRÄNSNING NY HUVUDGATA INOM PROGRAMOMRÅDET BEFINTLIG CIRKULATIONSPLATS SOM FÖRESLÅS BYGGAS OM FÖRESLAGET HÅLLPLATSLÄGE UTVECKLINGSOMRÅDE VERKSAMHETER NY DISTRIBUTIONSGATA INOM PROGRAMOMRÅDET NY LOKALGATA NYTT CYKELVÄGNÄT FÖRESLAGEN CIRULATIONSPLATS OMGIVANDE VÄGNÄT (BEFINTLIGT) NORRORTSLEDEN PLANERAD CIRKULATIONSPLATS I ANSLUTNING TILL NORRORTSLEDEN STAVALÄNKEN Programområdets koppling till övergripande vägnät. 22 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

23 P P P P P P P P P P P P HUVUDGATA DISTRIBUTIONSGATA BEFINTLIG CIRKULATIONSPLATS SOM FÖRESLÅS BYGGAS OM FÖRESLAGET HÅLLPLATSLÄGE 500 m Skala 1: LOKALGATA OMGIVANDE VÄGNÄT (BEFINTLIGT) CYKELVÄGNÄT FÖRESLAGEN CIRULATIONSPLATS P PLANERAD CIRKULATIONSPLATS I ANSLUTNING TILL NORRORTSLEDEN STÖRRE PARKERINGSGÅRD Föreslagen trafi kstruktur. P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a 2 8 m a j

24 Infarter till området Huvuddelen av besökarna, ca 80% beräknas nå området från Norrortsleden och E 18 varför tillfarten i etapp 1 förutsätts ske från väg 975. För att inte störa planerad verksamhet i ett senare föreslås att utformningen av den östra cirkulationsplatsen inom Rosenkälla trafikplats byggs om. Ett alternativ kan vara att själva cirkulationsplatsen lyfts upp och att den genomgående trafiken på Norrortsleden väg 276 passerar under den. Med en sådan utformning löses de kapacitetsproblem som annars skulle uppstå i nuvarande trafikplats efterhand. När området succsesivt byggs ut mot öster förutsätts området även få en tillfart direkt från väg 276. Intern gatustruktur Huvudstråk för besökare Planområdets huvudgata utgår från cirkulationsplatsen vid väg 975. Huvudgatan utföres med två körfält per riktning genom området, en gång- och cykelbana på södra sidan och en gångbana på den norra. Träd planteras på båda sidor om gatan. I mittremsan föreslås lägre växtlighet med ett integrerat dagvattenstråk. Bredden på mittremsan beror på utformningen av dagvattenstråket, vilket behöver vara minst 2 meter brett. Infart till handelsgårdarna sker via små cirkulationsplatser längs huvudgatan. För varuleveranser För att skilja distributionstrafiken från besökstrafiken föreslås en parallell distributionsgata norr om den centrala huvudgatan. Varuleveranserna sker till baksidan eller kortsidan av butikerna. En sektion för distributionsgatan innehåller 3 m gång- och cykelväg, 7 m körfält samt trädplantering. Sektion för huvudgata. Sektion för distributionsgata. 24 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

25 Parkering Även om ambitionen är att få en god kollektivtrafik och goda gång- och cykelmöjligheter till Rosenkälla kommer bilen dominera vilket innebär att det kommer att krävas stora parkeringsytor. Parkeringshus skulle innebära att markytorna kan minskas. Parkeringshus är dock dyrare och mer svårtillgängliga och då det inte råder platsbrist föreslås i första hand markparkering. Samtidigt riskerar stora öppna ytor kunna upplevas ödsliga och otrygga, vilket ställer krav på utformningen av parkeringsytorna. Grundidén i Rosenkälla är att dela upp parkeringsytorna i flera områden. De parkeringsgårdar som planeras begränsar gårdsrummen samtidigt som många parkeringsplatser ryms. Antalet platser per parkeringsgård beror på den slutgiltiga utformningen av området, men de flesta kommer ha mellan 250 och 350 platser på båda sidor om huvudgatan. Vid beräkningen av antalet parkeringsplatser som krävs har behovet antagits till 36 platser per kvm handelsarea. Vid ett fullt utbyggt Rosenkälla innebär det sammanlagt ca parkeringsplatser. Parkeringsytorna i områdets sydöstra del kan med fördel samutnyttjas mellan besökare till området och pendlare som ställer sin bil där för vidare färd med buss. Infartsparkering Det föreslagna antalet parkeringsplatser är tillräckligt även för infartsparkering. Infartsparkeringen ställer höga krav på att det säkert går att ta sig till och från hållplatserna, med föreslagna gång- och cykeltunnlar blir det planskilda och trafiksäkra passager. Kollektivtrafik Busshållplatser längs 276 Bussresenärer som passerar Rosenkälla på väg 276 bör ha möjlighet att gå av vid en hållplats i anslutning till området. En planskildhet byggs för bussresenärerna i anslutning till hållplatsen. Med tanke på topografin är en vägport under vägen lämpligast. En sådan föreslogs dessutom i tidigare vägutredning gällande väg 276. Busshållplatser längs E18 SL har skissat motorvägshållplatser vid nuvarande trafikplats Rosenkälla, för att möjliggöra byte mellan linje 676 (Norrtälje-Stockholm) och en ny linje mellan Åkersberga och Kista. I sitt nuvarande läge ger dessa hållplatser en ganska dålig tillgänglighet till handelsområdet. Den placering som kan ses på kartan är föreslagen av SL. Hållplatser i detta läge medför att det behövs en planskild passage över/under avfartsrampen från E18 mot väg 276. Redan i vägutredningen skisserades det på en sådan. Om cirkulationsplatsen byggs om till planfri korsning måste gångpassagen utformas som en tunnel. Buss genom området När området utvecklats finns möjligheter för att bättre trafikförsörja området med kollektivtrafik. Med en genomgående väg från Stavaområdet och ner till trafikplats Rosenkälla skapas ett stråk där busstrafik kan gå. Gatunätets struktur med den genomgående huvudgatan skapar goda förutsättningar för en sådan linjedragning där också målpunkterna finns. Direktbussarna till och från Stockholm kommer inte att gå genom området, med däremot kan busstrafik av lokal karaktär trafikera området. För att området ska upplevas som trevligt krävs väl utformade markparkeringar. P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a 2 8 m a j

26 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik inom området De flesta besökarna till området kommer med bil som de parkerar på någon av parkeringsgårdarna. Därifrån rör de sig till en av de butikerna som ligger i anslutning till parkeringen. Ska fler butiker besökas ska det kännas lockande att låta bilen stå och istället promenera till nästa butik. Det innebär att miljön längs huvudgatan i området ska kännas tilltalande även för oskyddade trafikanter. Några hastighetsdämpande punktinsatser planeras ej, däremot ska hela gaturummet signalera låg fart med 30 km/h som högsta tilllåtna hastighet. De många cirkulationsplatserna längs gatan vid infarterna till parkeringarna har en dämpande effekt på hastigheten. Det ska inte bara kännas tryggt att korsa gatan, utan också vara det. Det viktigaste stråket för cyklister kommer att bli längs huvudgatan. En gång- och cykelbana kommer att löpa längs huvudgatan i hela området. Även utmed distributionsgatan i norr planeras en gång- och cykelväg. Gång- och cykeltrafik till och från området Trots att området inte ligger i anslutning till bostäder är det viktigt att erbjuda goda förbindelser till och från området för gående och cyklister. Från områdets västra delar är det inte mer än dryga fyra kilometer till Åkersberga. En gång- och cykelväg som binder samman Åkersberga och Rosenkälla bör anläggas i ett tidigt skede. Den naturliga sträckningen är norr om väg 276 så att den passerar Stava, det vill säga i anslutning till den föreslagna lokalgatan som ska binda samman områdena. Från väster blir den föreslagna tunneln under väg 276 porten in till området för gående och cyklister. Det innebär att gång- och cykelbanan längs huvudgatan ansluts till denna plats. Fullt utbyggt innebär detta ett sammanhängande gång- och cykelstråk från Åkersberga till väg 265 väster om trafikplatsen. väg 265 Gångstråk och hållplatslägen i anslutning till Rosenkälla trafi kplats. E 18 väg 975 P P väg P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j

27 Teknisk försörjning VA- försörjning På uppdrag av markägaren har SWECO VIAK översiktligt studerat vatten- och avlopps frågorna för det planerade området i Rosenkälla. Ett flertal olika alternativ har studerats och beskrivits med en preliminär teknisk lösning och översiktlig kostnadsberäkning. Samtidigt har Tyréns utfört en VA-utredning för verksamhetsområdet Rosenkälla varvid en integrering av Österåkers totala VAförsörjning har studerats på uppdrag av Roslagsvatten. Utifrån denna utredning förordas en lösning med en anslutning av vatten till huvudvattenledning mellan Rydbo och Åkersberga samt en anslutning av avloppsvattnet via Svinninge/Margaretelund. Befintligt reningsverk i Margaretelund har i dagsläget ett kapacitetstak som skall klara av att ta hand om en anslutning från Svinninge samt planerad utbyggnad i Täljö och Stava. Detta innebär att en anslutning motsvarande högst 20 l/s kan frigöras under en inledande tioårsperiod för en utbyggnad av Rosenkälla. På längre sikt med en utökad kapacitet i reningsverket i Margaretelund kan totalt ca 50 l/s frigöras för Rosenkälla. Den första etappen av Rosenkälla planeras att byggas ut från väster (i delen öster om E18) medan VA- anslutningen kommer att ske i östra delen av området vilket innebär att VA- ledningar måste dras genom hela området redan vid byggstart. Med hänsyn till bl. a. brandvattenkraven krävs ytterligare studier av system för vattenförsörjning inom området. Lösningar för avloppsvattnet skall studeras vidare. Förslagsvis anordnas dubbla ledningar för avloppsvattnet för att lätt kombinera bra spoleffekt och god pumpekonomi. En sådan lösning är också lättare att anpassa till en lägre utbyggnadsgrad. Huvudledningar genom området dras lämpligen längs den föreslagna öst-västliga huvudgatan. Gatans och ledningarnas läge måste således bestämmas i ett tidigt skede, vilket i viss mån kan påverka flexibiliteten. Energiförsörjning Eon AB och Vallentuna kraft ansvarar genom nätkoncession för elförsörjningen i området. En successiv utbyggnad av nätet kommer att anpassas till föreslagen utbyggnad. Nätbolagen ansvarar för att ange lämpligt antal och lägen för nätstationer (E-områden) i kommande detaljplaner. Tele och data Utbyggnad av system för tele och fibernät för datakommunikation bör byggas ut i samband med övrig infrastrukturutbyggnad för att uppnå eventuella samordningsvinster. Respektive ledningsägare ansvarar för utbyggnaden. Värmeförsörjning Inom området finns möjlighet för samordnad värmeförsörjning. En tomt för värmeverk föreslås i områdets norra del. P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a 2 8 m a j

28 Dagvatten Då området exploateras med handel och lätt industri kommer stora byggnader och parkeringsytor att anläggas. Konventionell utbyggnad av ledningsnät i kombination med stora hårdgjorda ytor kommer att innebära en kraftig belastning på avrinningssystemen nedströms programområdet. Föroreningsberäkningar visar att belastningen från avrinningsområdena kommer att öka betydligt varför dagvatten från dessa måste genomgå rening framförallt vad gäller fosfor, bly och olja. Genom att använda lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och ett trögt dagvattensystem kan de momentana flödestopparna minskas och reningen av föroreningarna i dagvattnet öka. Avvattningssystem, öster om E18 Öster om E18 finns 8 avrinningsområden identifierade (se karta på vidstående sida). I den västra delen av programområdet bör dagvattensystemet byggas upp kring ett centralt stråk med en dagvattenkanal. Från parkeringsytor och tak kan vatten ledas till kanalen via avrinningsstråk. Kanalen leder vattnet till en damm som föslagsvis placeras i områdets sydvästra del. Efter rening och fördröjning bör vattnet ledas vidare längs Gillingevägen. Områdets nordvästra delar bör avvattnas norrut i anslutning till dikessystem för E18. Detta på grund av att höjdskillnader försvårar att avvattna området via dagvattenkanalen. Områdets centrala och östra delar avvattnas lämpligen söderut till befintliga trummor under väg 276. För att fördröja och rena vattnet innan det lämnar området behövs två dagvattenanläggningar. I dessa områden bör avledningen ske via avrinningsstråk främst längs gator. Vid extremsituationer, när alla möjliga magasinsvolymer är fyllda, är det viktigt att säkerställa att vattnet fortfarande har möjlighet att ställa sig på områden där det inte gör någon skada. Vid höjdsättningen av området är denna aspekt viktig att studera. Dagvattenhantering som miljöskapare Dagvattenkanalen kan med fördel utformas så att den bidrar positivt till områdets gestaltning. Hur dagvattendammen i områdets sydvästra hörn utformas är av stor vikt då den kommer att ligga i blickfånget vid områdets entré. Vid utformningen är det viktigt att inte enbart se till den estetiska utformningen utan också anpassa dammen så att reningen av dagvatten blir så effektiv som möjligt. Det kan också vara aktuellt att utforma de andra dagvattenanläggningarna som dammar. Om kanalen ska utgöra ett element i områdets gestaltning är det viktigt att ha ett konstant vattenflöde. Detta kan åstadkommas genom att vatten pumpas från dagvattendammen till kanalens start. För att dagvattendammen aldrig ska se tråkig ut och för att säkerställa viss biologisk aktivitet krävs det att dammen fylls på med vatten under längre perioder utan regn. Påfyllning kan ske på ett flertal olika sätt. Vid dagvattendammens utformning är det viktigt att säkerhetsrisker beaktas. Särskilt bör säkerheten för barn studeras. Följande bör gälla för hantering av dagvatten inom området: - Minimera flödet och rena dagvattnet med hjälp av LOD-åtgärder högt uppe i avrinningssystemet och ett trögt avrinningssystem. - Minimera utsläppen av föroreningar i dagvatten från området med hjälp av reningsanläggningar i form av dammar och dylikt. För mer detaljerad information samt metod för datafångst, se Dagvattenplan Rosenkälla från SWECO VIAK. 28 P l a n p r o g r a m f ö r R o s e n k ä l l a m a j