FAMILJELÖNEN I ENSKILD TJÄNST. Av direktören GUST AF SÖDERLUND, Stockholm
|
|
- Jonas Eliasson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FAMILJELÖNEN I ENSKILD TJÄNST Av direktören GUST AF SÖDERLUND, Stockholm F RÅGAN om familjelön har i år aktualiserats i vårt land genom regeringens proposition om provisorisk löneförstärkning åt statstjänare. Utöver ett fast tillägg å högst 180 kr. till varje statstjänare föreslog regeringen ett extra tillägg å 120 kr. för varje barn, dock för högst tre barn. På grund av starkt motstånd från statstjänarhåll kunde förslaget icke genomföras i riksdagen, men diskussionen om familjelönsprincipen har därmed ingalunda upphört. Tanken på att utmäta arbetstagares lön efter familjeförhållanden och försörjningsplikt är icke ny. Vad som är mera nytt är den närmare undersökningen av familjelönen såsom princip. I äldre tid, då naturahushållningen hade ett betydligt större utrymme än nu, torde ersättningen till arbetstagare ofta varit differentierad med hänsyn till familjens storlek och försörjningspliktens omfattning utan att man därför haft något familjelönsproblem. Det föll sig så naturligt i en tid, då ersättningen till arbetskraften gemenligen höll sig nere vid vad som erfordrades för livsuppehället, att i någon mån avpassa naturaförmånerna, vilka ju närmast utgjordes av bostad, livsmedel och andra primära nödvändighetsvaror, efter arbetstagarens och hans oförsörjda familjemedlemmars behov. Aven under den utpräglade penninghushållningens tid hava vi emellertid exempel på lönedifferentiering med hänsyn till försörjningsplikt. I vårt land kan man peka på de under senaste världskrig införda statliga dyrtidstilläggen, i vilka alltjämt ingå vissa tillägg för minderåriga barn. I den egentliga lönesättningen inom statsförvaltningen har däremot familjelönsprincipen ännu icke fått något utrymme. 1 Inom det enskilda näringslivet ha fa- 1 De tidignrc tilläggen av detta slng fördubblades genom beslut vid årets riksdag. 461
2 Gustaf Söderlund miljetilläggen likaledes, ehuru i ett mindre antal fall, förekommit såsom led i dyrtidstilläggen under världskriget. I övrigt finnes inom hela det kollektivavtalsreglerade området endast ett exempel av någon betydelse på förekomsten av familjetillägg, nämligen inom textilindustrin. Där kvarstår ännu bestämmelsen om familjebidrag till den arbetare, som har barn under 14 år eller orkeslös fader eller moder att försörja. Bidraget utgår för en sådan person med 5 kr., för två med 8 kr., för tre med 11 kr., för fyra med 14 kr., för fem med 17 samt för sex eller flera med 20 kr., allt för månad räknat. Där inom vårt lands industri naturaförmåner ännu förekomma, torde i vissa fall sådana förmåner vara i någon mån avpassade med hänsyn till familjeförhållanden. Under åren närmast efter kriget infördes familjetillägg i åtskilliga främmande länder. I regel var då syftet att under ekonomiskt svåra förhållanden hjälpa åtminstone familjeförsörjarna. Med återvunnen ekonomisk hälsa har systemet förlorat sin betydelse i flera länder. I andra länder, där systemet tillika haft speciella syften, har det fortsatt att spridas. Så är förhållandet i Belgien och Frankrike. Systemet hade där frivilligt införts inom vissa industrier och utvecklades successivt fram till den senaste världskrisen. Vid den starka press på lönerna, som denna kris medförde, hota_des även familjetilläggen, och då ingrep staten med lagstiftning, som gjorde systemet tvingande. Redan tidigare hade detta varit fallet vid företag, som utförde arbeten för statens räkning. - I Belgien utsträcktes lagstiftningen år 1930 till industri, handel och jordbruk samt övriga yrken ävensom till staten och kommunerna. Tilläggen bestämdes till 15 fr. för det första barnet, 20 fr. för det andra, 40 fr. för det tredje, 70 fr. för det fjärde och 100 fr. för varje följande barn, allt per månad. På grund av finansieringssvårigheter hava tilläggen år 1935 måst reduceras till 9, 12, 32, 65 och 95 fr. respektive. Kostnaderna utjämnas genom särskilda fonder och i sista hand genom en statlig utjämningsfond. Arbetsgivarnas bidrag bestämdes från början till 65 centimes per dag för manlig och 35 centimes per dag för kvinnlig arbetare men ha 1935 nedsatts till 50, resp. 25 centimes. I övrigt är systemet baserat på statsanslag.- I Frankrike utsträcktes den tidigare lagstiftningen för statliga arbeten år 1932 till alla företag inom industri, handel, jordbruk och andra yrken men gick icke längre i fråga om prestationerna än att stadfästa tidigare gällande praxis. För finansiering av familjetilläggen hade redan upprättats mellan 462
3 Familjelönen i enskild tjänst två och tre hundra utjämningsfonder, och nu gjorde man det obligatoriskt för varje företagare att tillhöra en sådan fond. Undantag gjordes för vissa stora företag, som infört regler om familjetillägg och fått dem godkända av arbetsministern. Någon enhetlig skala för familjetilläggens storlek infördes icke, utan tillläggen skulle få bestämmas inom varje fond för sig, dock med det villkoret, att de icke finge vara lägre än vad som genom särskilda dekret fixerades för varje departement, varvid minimitilläggen skulle bestämmas efter förekommande tillägg, sådana de voro vid lagens utgivande. Minimitilläggen blevo fastställda på sensorn" maren 1933 och variera från 15 till 30 fr. per månad för första barnet samt från 45 till 200 fr. för tre barn. Minimitilläggen överskridas mycket sällan i praktiken. Kostnaderna för tilläggen bestridas uteslutande av arbetsgivarna, vilkas bidrag bestämmas av varje utjämningsfond för sig. Någon statlig utjämningsfond finnes icke års lag trädde i kraft först den l oktober 1935, och ännu synes systemet icke vara fullständigt genomfört, även om utvecklingen efter lagens ikraftträdande gått fortare och barnbidragen jämväl undergått någon ökning. Att systemet icke varit utan en oförmånlig inverkan på lönesättningen framgår av ett tillägg till 1932 års lag, som förbjuder företagare att söka täcka sina kostnader för tilläggen genom att reducera lönerna. Om systemets inverkan på nativiteten torde det ännu vara för tidigt att döma. I Italien infördes familjetilläggssystemet 1934 i samband med förkortningen av arbetstiden inom industrien till 40 timmar per vecka. Det skedde genom en överenskommelse mellan vederbörande konfederationer på arbetar- och arbetsgivarsidan, vilket emellertid på grund av dessas konstitutionella ställning i praktiken är ungefär detsamma som lag; stadfästelse har för övrigt sedermera ägt rum genom dekret. Anledningen till införandet var den, att arbetstidsförkortningen medförde minskade förtjänster och att man då såg sig nödsakad att genom familjetillägg hjälpa de arbetare, som hade större försörjningsplikt. Man förstärkte då också motiveringen med hänvisning till det fascistiska systemets principer samt omsorgen om familjeliv och folkökning. Familjetilläggen, som till en början gällde allenast inom industrien, ha sedermera utsträckts till handel samt kredit- och försäkringsverksamhet. Inom industrin bestridas kostnaderna för familjetilläggen av arbetare och arbetsgivare gemensamt genom inbetalning till en 463
4 Gustaf Söderlund nationell familjetilläggsfond. Bidragen voro till en början lika för vardera parten, nämligen 1 % av lönen upp till 40 timmar per vecka och 5 % av lönen för timmar över 40 per vecka. Sedermera har arbetsgivarnas bidrag höjts till 2,5 %, medan arbetarnas bibehållits vid 1 %, varjämte 40-timmarsgränsen borttagits. staten lämnar också bidrag till kostnaderna. Familjebidragen utgå med 4 lire i veckan för varje barn under 14 år, men det har ifrågasatts att införa en progressiv skala. Familjelönsprincipen är till sin väsentliga natur ett utflöde ur den vidare principen om avlöning efter behov. I den senaste svenska diskussionen om familjelön har också statsrådet Wigforss passat på att åberopa den socialistiska grundsatsen:»av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov». 1 Naturligtvis kan det emellertid aldrig i realiteten bliva fråga om att utmäta vare sig avlöning eller någon form av statliga bidrag efter människornas skiftande personliga behov, så som dessa framträda för människorna själva. Följden blir i stället den, att staten tar hand om behovsprövningen samt auktoriserar vissa behov och underkänner andra, liksom den socialistiska staten också skulle få bestämma vars och ens förmåga och vad han på den grund skall prestera! Det individuella livets båda sidor, prestationerna och behoven, skulle följaktligen bliva värdesatta och reglerade av staten. Jag betvivlar, att det kan vara mänsklighetens öde att gå emot en sådan framtid. Bland de mänskliga behoven ger familjelönsprincipen auktorisation åt dem, som bero av familjens storlek och försörjningsbördans beskaffenhet. Det ligger så nära till hands, särskilt i en tid då nationens bestånd och tillväxt synas starkt hotade av barnbegr~insningen, att sätta behov av detta slag i första rummet. Men det är likvisst två grundfrågor, som då måste besvaras: Ligger botemedlet mot folkminskningen i ett ekonomiskt understödjande av barnalstring och barnuppfostran 7 Och bör i så fall detta understödjande ske lönevägen ~ 1 Gruntisatsen är som bekant hämtatl från Karl Marx. 2 Marx' åskådning var så verklighetsfrämmande, att han föreställde sig människoma i ett kommunistiskt samhälle skola av sig själva prestera arbete efter sin förmåga. De modema socialisterna torde icke tänka sig människoma sådana utan förutsätta nog, att staten skall med lämpliga medel avtvinga var och en arbete»efter hans förmåga». 464
5 Familjelönen i enskild tjänst Den första frågan är av befolkningspolitisk art, och det ligger utanför mitt ämne att tränga djupare in i densamma. För min personliga del är jag dock utomordentligt skeptisk till ett system, som söker uppehålla och eventuellt öka en befolknings numerär genom att betala för barnalstring och barnuppfostran. Ur utpräglat nationell synpunkt kan det vara förklarligt, om man tillgriper även dylika medel så länge man ekonomiskt förmår det, men från en högre utsiktspunkt kan man med allt fog ställa spörsmålet, vad det till slut blir för värde i en nation, vars nya generationer äro frambragta och uppfostrade icke av naturlig livsvilja och biologisk kraft utan på grund av ekonomiska förmåner, som samhället i ena eller andra formen berett producenterna. Väl är det sant, att dessa förmåner skulle komma dem till godo, som ändå representera den bästa inom folket kvarvarande viljan att fortleva, och man behöver näppeligen räkna med någon fortplantning av de individer, som helt och hållet förutsätta betalning för sin insats i nationens fortbestånd. Men med tiden torde likväl betalningen, om den göres till princip, få ungefär samma verkan för nationen som fortlöpande understöd för den enskilde: han blir mer och mer beroende därav, hans»behov» bli allt större och större, i samma mån som hans»förmåga» undan för undan avtar. Livets krafter uppehållas icke på dunbädden utan under ständig kamp med svårigheter och genom dessas övervinnande. Den andra frågan skall här behandlas utförligare. Därvid skall jag omedelbart från densamma avskilja sådana fall, där i praktiken lönetillägg eller eljest högre lön utgår till gifta personer eller personer med barn på den grund, att en sådan person är värdefullare för arbetsgivaren än en ensamstående. Detta kan nämligen av olika anledningar vara förhållandet, och lönebildningen kan därför vara ekonomiskt riktig, även om ersättningen i viss mån har karaktär av familjelön. Men sådant kan omöjligen generaliseras; tvärtom torde det i nutida näringsliv höra till undantagen, att en gift person eller en person med barn är som arbetstagare av större värde för sin arbetsgivare än den ensamstående. Gränsen går som regel icke där utan bestämmes av personliga arbetskvalifikationer. När jag här talat om en ekonomiskt riktig lönebildning, så är det därför, att frågan om lönen och dess motprestation i ett fritt näringsliv alltid måste bliva av väsentligen ekonomiskt innehåll. Arbetsgivaren har att betala för den prestation, som arbetstagaren 465
6 Gustaf Söderlund utför, och han måste betala vad som bestämmes av, å ena sidan, utbudspriset på ledig arbetskraft, å andra sidan, prisbildningen på sitt företags produkter och därmed det ekonomiska värdet av arbetskraftens insats. Man kan i detta sammanhang bortse från att gränserna mången gång temporärt överskridas åt ena eller andra hållet. I längden kan en företagare icke undkomma att betala ungefär efter utbudspriset på ledig arbetskraft, liksom han å andra sidan icke kan tvingas att betala mer, än vad som motsvarar arbetskraftens ekonomiska värde i företaget. Endast i en statlig hushållning, där näringslivet icke längre är fritt, kan man inom vissa sektioner även på längden uppehålla en lönesättning, som överskrider det ekonomiskt riktiga. Faran av ett socialiserat näringsliv ligger förnämligast däri, att detta kan fortsätta och sprida sig till allt större områden, varvid den nationella ekonomien alltmer försämras och tvingar staten till allt större tryck på lönebildningen inom andra sektioner samt slutligen till ett fullständigt lönetvång inom hela näringslivet. Inom ett fritt näringsliv finns det alltså intet egentligt utrymme för en lönesättning efter andra än ekonomiska synpunkter. Att i vissa enstaka fall familjetillägg likväl kunna förekomma på den grund, att arbetstagare med familj tillhandahåller en för arbetsgivaren värdefullare arbetskraft, är redan framhållet. Men det är icke endast i sådana fall, som familjelönen kan förenas med ett ekonomiskt betraktelsesätt. Med den kollektivisering av lönesättningen, som kännetecknar vår tid, kan det mycket väl gå för sig att betala viss del av arbetskraften, nämligen den med försörjningsplikt, högre löner, om man blott i stället får den övriga arbetskraften så mycket billigare. Detta är i själva verket förklaringen till, att man här och var inom näringslivet frivilligt infört någon form av familjelön. Införandet har då, såsom fallet med dyrtidstilläggen bekräftar, skett i en tid, när penningvärdet sjunkit och de ökade levnadskostnaderna varit ägnade att pressa upp utbudspriset på arbetskraft; denna press har varit starkast, där försörjningsplikt förelegat, och man har såväl inom statsförvaltningen som inom det privata näringslivet mött denna pressning på de punkter, där den gjort sig mest gällande. Eller också har man inom näringsgrenar med förhållandevis låg allmän lönesättning mött höjningskraven med en hjälp till de mest beträngda, nämligen familjeförsörjarna. Det är för övrigt betecknande, att familjelönesystemet kommit att få sådan omfattning i Belgien och 466
7 Familjelönen i enslcild tjänst ]'rankrike, där den allmänna lönenivån länge varit jämförelsevis låg. När det i Italien på grund av 40-timmarsveckans införande blev nödvändigt att räkna med sänkta arbetsförtjänster, förfor man på motsvarande sätt och beviljade lönetillägg åt familjeförsörjarna, där motståndet mot sänkningen naturligen gjorde sig starkast gällande. Att man kunnat införa vissa former av familjelön utan att lönesättningen för företagarna framstått såsom ekonomiskt oriktig, beror på kollektiviseringen av lönebildningen i vår tid. Vid det kollektiva bestämmandet av utbudspriset på arbetskraft ha de ensamstående arbetstagarna fått finna sig i en lägre lön än familjeförsörjarna därför att höjningskraven mötts på de punkter i kollektiviteten, där de framträtt med den största styrkan. Att på detta sätt ersättningen för den individuella arbetsprestationen blivit ekonomiskt oriktig har betytt rätt litet för företagaren, som likväl kollektivt kunnat räkna med en tillfredsställande lönekostnad. Den individuellt oriktiga lönesättningens verkningar i övrigt hava naturligen varit olika i olika fall. Bristen på rörlighet hos arbetskraften, olika inom olika länder och skilda näringsgrenar, har ofta hindrat verkningarna att framträda. Skillnaden har varit för liten för att giva utslag, och de ensamstående arbetstagarna hava funnit sig i den. Men att den alltid måste innebära en tendens till ökad rörlighet är ofrånkomligt. Den ensamstående arbetskraften måste bli mera efterfrågad, familjeförsörjaren mindre. 1 Och så kan det under vissa förutsättningar komma därhän, att familjeförsörjarna få allt svårare att erhålla anställning och därför falla det allmänna till last, för så vitt icke i stället staten ingriper mot näringslivets frihet och påtvingar de enskilda företagen dem. Farorna för dylika oförmånliga konsekvenser bliva större, ju större differentieringen med hänsyn till försörjningsplikt göres. Ännu så länge har jag talat om familjelönen närmast som en form för lönesättningens anpassning efter lönekravens styrkedifferentiering mellan familjeförsörjare och icke-familjeförsörjare inom en kollektivitet av arbetstagare. J ag har betonat, att en dylik lönedifferentiering kan vara för arbetsgivaren ekonomiskt tillfredsställande men att den ur den enskilde arbetstagarens synpunkt är ekonomiskt oriktig. Samtidigt som den är ett resultat 1 Se dock sid
8 Gustaf Söderlund av lönepolitiska avväganden kan den naturligen tjäna ett befolkningspolitiskt syfte. Ett sådant syfte framträder gärna i tider. då nationens vilja att fortleva är försvagad och befolkningstillväxten hotar att avstanna eller gå tillbaka. Då är det lätt för sådana företag, som infört familjetillägg och icke gärna kunna komma ifrån dem, att erhålla det allmännas medverkan för deras. utsträckning även till konkurrenterna. Det är på denna väg, som systemet införts i Belgien och Frankrike. När så sker eller när systemet införes av uteslutande befolkningspolitiska skäl, få som regel företagarna närmast bära kostnaderna för familjetilläggen. I det långa loppet torde emellertid lönedifferentieringen icke kunna undgå att verka tryckande på icke-familjeförsörjarnas löner, och det blir därför denna befolkningsgrupp, som ytterst får bära kostnaderna. När jag i det föregående antytt de ogynnsamma ekonomiska eller arbetsmarknadspolitiska verkningarna av ett familjelönesystem, har jag närmast tänkt på ett system, där varje företagare själv svarar för familjetilläggen. Såsom framgår av min redogörelse för familjelönssystemen i Belgien, Frankrike och Italien. har man där ordnat finansieringen genom utjämningsfonder på sådant sätt, att den enskilde företagarens löner till de olika arbetstagarna icke influeras av familjetilläggen. Arbetsgivaren har nämligen att till utjämningsfonden inbetala ett visst belopp per arbetare, oavsett arbetarnas familjeförhållanden, och det blir sedan fonden som får bekosta familjetilläggen. Det är honom således likgiltigt, om han anställer personer med eller utan försörjningsplikt, och hans efterfrågan av arbetskraft differentieras icke med hänsyn till försörjningsförhållandena. Icke heller framstår olikheten i förmåner mellan familjeförsörjare och andra såsom någon mera allmän orättvisa, enär jämväl de senare, åtminstone under sina yngre år, måste förutsätta som en möjlighet att framdeles bilda familj och då komma i åtnjutande av familjebidrag. Det är endast de notoriska ungkarlarna samt i än större utsträckning de ogifta kvinnorna, som icke få någon fördel av systemet. Genom den fullständiga kollektivisering av systemet, som åstadkommes genom utjämningsfonderna eller genom någon annan form av försäkring, kunna således de antydda olägenheterna väsentligen elimineras. Liksom varje annan försäkring får ett så beskaffat familjelönssystem karaktären av kollektiv behovstäckning. I det längsta har man sökt hålla försäkringsverksamheten 468
9 Familjelönen i enskild tjänst sund genom att icke försäkra mot risker eller behov, vilkas uppkomst och omfattning försäkringstagaren kan själv påverka. Men man har med tiden börjat uppluckra denna sunda princip, och försäkring mot försörjningsplikt vore ett ytterligare steg i sådan riktning. Kvar står emellertid frågan, huruvida det är en riktig befolkningspolitisk åtgärd att införa premiering av barnalstring och barnuppfostran, som är begränsad till löntagarna och vars kostnader få bäras av arbetsgivarna och i sista hand av de ensamstående arbetstagarna. För så vitt man icke anser, att folkökningen är önskvärd endast inom arbetstagarnas leder, är åtgärden i varje fall ofullständig. Att åtgärden hittills i förekommande fall begränsats tilllöntagarna beror säkerligen på, att den i själva verket aldrig är av rent befolkningspolitisk utan fastmera av lönepolitisk natur, innebärande en anpassning av lönesättningen till den differentiering av lönekraven, som - åtminstone i näringsgrenar eller länder med lågt allmänt löneläge samt i tider av ekonomisk nöd - faktiskt förefinnes mellan familjeförsörjare och andra. I befolkningspolitiskt avseende kan den enligt min tanke icke få någon större betydelse och skulle, i den mån den kunde utvecklas till någon mera effektiv premiering av barnalstringen och barnuppfostran, näppeligen befordra fortlevandet av några kvalificerade befolkningselement. Vad den kan göra är att i någon mån stilla oron bland de mest beträngda löntagarna i ekonomiska kriser samt i yrken eller länder med allmänt låg levnadsstandard. 469
Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp
Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det
FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA
FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA Tillämpningsområde m m 1 Avtalet gäller arbetstagare
FINLAND OCH PUNDKURSEN
FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.
l. Nuläge RP 203/1995 rd
RP 203/1995 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 38 och 42 lagen om arbetsavtal samt 41 och 45 sjömanslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:359 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3
Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.
1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas
Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag
Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna
RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Lagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV
S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009
Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1
ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016
Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Journalistförbundets kommentarer till förändringar i allmänna villkor, Löneavtal, Rekommendation till löneprocess 2013-2016 och Utvecklingsavtal Bilaga 2, Allmänna
LÖN OCH ERSÄTTNING. befälhavare SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN
2016 LÖN OCH ERSÄTTNING befälhavare Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för befälhavare gällande fr o m februari
Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet
Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Inledning Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 12 med Kommunal inklusive samtliga protokollsanteckningar
Tema Ungdomsarbetslöshet
Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här
RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Stockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
RP 119/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av lagen om farledsavgift och till lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Små barn har stort behov av omsorg
Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag
Distansarbete och tillfälligt hemarbete
GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig
RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar
RP 89/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om teknologiska utvecklingscentralen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Lönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun
Lönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun Hofors kommun fastställd av, KS 2008-03-03, 34 Lönepolicyn gäller från och med faställningsdatum Revideras 2016-08-31 2 (9) Hofors kommuns lönepolicy
HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan
Lag. RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida
RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida ålderspension och deltidspension Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat
Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal
Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal 1 Denna lag gäller för avtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument,
Avtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG)
Bilaga 6. Kommunlogga 2011-12-22 Avtal mellan och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG) Varhelst i landet händelser inträffar, där de ordinarie resurserna behöver förstärkas, behövs FRG. FRG är
Mål nr UM , Danyar Mohammed./. Migrationsverket, angående uppehålls- och arbetstillstånd
Stockholm den 5 september 2016 Förvaltningsrätten i Malmö Migrationsdomstolen Box 4522 203 20 Malmö Översänds endast per e-post Mål nr UM 2255-16, Danyar Mohammed./. Migrationsverket, angående uppehålls-
SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20
SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen
SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön
Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att
Arbetstidsförkortning - en dålig reglering
Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för
Kollektivt löneavtal för jordbruksarbetare I Närkes Distrikt
l /fsf/1/, J f(p Eftertryck förbjudes. Kollektivt löneavtal för jordbruksarbetare I Närkes Distrikt 1/11 1938-31 /to 1939 S V.E_N s:k A l ANTAR BETAR E F 0 R BUNDET I f3j> - varav trädgårdslandet, som
Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring av 28 och 47 j lagen om arbetsavtal, 16 semesterlagen
RP 253/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring av 28 och 47 j lagen om arbetsavtal, 16 semesterlagen och 13 lagen om studieledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades
l. Nuläge och föreslagna ändringar
1993 rd - RP 87 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetslöshetskassor
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2004 B 970-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART SK Offentlig försvarare och ombud: advokaten IF SAKEN Olaga
1971 konfliktade akademikerna på nytt
AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och
Semcon Code of Conduct
Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer
Gemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...
Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande
SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser
RP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. 3 och 5 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen
Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL)
Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) FöPL-Villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Godkända av social-
FÖRHANDLINGS- ORDNING
FÖRHANDLINGS- ORDNING Huvudavtalet, som träffades 1957 mellan SAF och PTK och som sen antagits av Sif och respektive arbetsgivarförbund, upphörde, efter uppsägning, att gälla 1976. Dock är parterna överens
8 Utgifter som inte får dras av
Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter
meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm
REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT
Personal Ekonomi/Finans Arbetsdomstolens dom 1998 nr 109 angående fråga om pensionsfordran Bilagor: AD-dom 1998 nr 109
Cirkulärnr: 1998:152 Diarienr: 1998/2281 P-cirknr: 1998-2:54 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AD, Pensioner Anders Mellberg Kerstin Ehlin Datum: 1998-09-21 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen
Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna
Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla
Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011
Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna
Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor; SFS 2003:827 Utkom från trycket den 2 december 2003 Omtryck utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens
Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner
Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner
RP 36/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 36/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rorslag till lag om ändring av semesterlagen iör sjömän PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att semesterlagen för
Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 1 kap. 9 och 2 a kap. 6 a, sådana de lyder, 1 kap. 9 i
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd
Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem
Sid. 1 (5) Peking Oscar Berger, arbetsmarknadsråd Per Linnér, andre ambassadsekreterare Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Företag med utländska arbetstagare
Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun
Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en
MARCUS WALLENBERGS 70-ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab- och Scania-anställda
MARCUS WALLENBERGS 70ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab och Scaniaanställda Handlaggare Datum utgavs Sida CHLM Lars Magnusson, 013 18 22 92 20100101 6 1 (2) Fordelning Arende PRINCIPER OCH RIKTLINJER MARCUS
Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011
Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 1 Bolagets firma Bolagets firma är AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag. 2 Styrelsens
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > 1 nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet börjar alltid med en idé om vad som
Riktlinjer för längre tjänstledighet
Riktlinjer för längre tjänstledighet Fastställda av rektor att gälla från och med samma datum. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Valhallavägen 105 Box 27711 SE-115 91 Stockholm Sweden
Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer
Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians
1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
1992 rd - RP 155 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att barnbidragslagen ändras
LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8
LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 111/90 2000-01-01 Kf 12 1 Klu 199/05 2005-10-26 tillägg Kf 64 2006-05-29 ändring
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 111/90 2000-01-01 Kf 12 1 Klu 199/05 2005-10-26 tillägg Kf 64 2006-05-29 ändring PERSONALSTADGA FÖR HÄRJEDALENS KOMMUN KAP 1 INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Tillämpningsområde
l. Nuläge och föreslagna ändringar
1994 rd - RP 209 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen
Nr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7
Mot. 1971:659 7 Nr659 av herr MöUer i Göteborg om rätt för makar att anta hustruns släktnamn, m. m. "När utskottsmajoriteten vill gå ännu ett steg längre - och ett långt steg längre - och begär utredning
LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF
LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02
Stockholm den 16 januari 2013
R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens
Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)
Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet
Försäkringskassans allmänna råd
Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3
Kommersiella villkor m.m.
Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter
Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.
Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 mars 2013 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Kerstin Burman LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 1 juni 2017 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-28 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 12 februari
Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:753 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen
Omställningsfonden för dig som arbetstagare
Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...
Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande, förvaltningschefer med ansvar för individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och/eller äldreomsorg, kommunens revisorer, länsstyrelser,
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 kap. 7 och 4 kap. lagen om offentlig arbetskraftsservice samt 8 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös
1992 rd - RP 230 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetsförmedling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetsförmedling
IMFs modell för internationellt ramavtal
IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella
SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte
SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur
Omställningsfonden för dig som arbetstagare
1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst
LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer
LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid
Lönepolicy med riktlinjer
Lönepolicy med riktlinjer DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 2015-09-28 109 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 4.00 DOKUMENTANSVARIG Personal-och
Normalarbetstid bakgrund och syfte
PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring
LÖN OCH ERSÄTTNING. intendenturbefäl SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN
2015 LÖN OCH ERSÄTTNING intendenturbefäl Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för intendenturbefäl gällande fr o m
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/03 Mål nr B 1/03
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/03 Mål nr B 1/03 Sammanfattning Part som överklagat tingsrättens dom har i Arbetsdomstolen utvidgat sitt yrkande om lön till att avse även lönebelopp som förfallit i tiden efter