Uppsökande verksamhet för äldre personer i Högsby kommun. Årsrapport 2008

Transkript

1 Uppsökande verksamhet för äldre personer i Högsby kommun Årsrapport 2008

2 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 3 Bakgrund 5 Syfte och mål 5 Metod 6 Resultat 7 Projektets fortsättning 12 2

3 SAMMANFATTNING OCH EGNA SLUTSATSER I första skedet har äldre i ordinärt boende i Högsby kommun från fyllda 80 år som inte har kommunalt bistånd erbjudits hembesök. Totala målgruppen är 287. Av dessa har 251 tackat ja till besök. Hembesöket innehåller ett individuellt och strukturerat samtal med syfte att öka äldres trygghet i Högsby kommun. Anledningar till att man tackat nej till ett besök är att man tycker att man har det bra, känner sig fortfarande ung och aktiv eller vill helt enkelt inte ha besök från kommunen. De äldre är överlag medvetna om sin säkerhet. Har dörren låst, släpper inte in okända. Det finns förmodligen ett mörkertal kring depressioner och demens. De äldre är i allmänhet medvetna om vad kommunen har att erbjuda för stöd och service. Man tycker det är synd att kommunen avfolkas och tråkigt med alla hus som står tomma långa perioder med överväxta trädgårdar, mörkt och nedsläckt i fönstren i höstmörkret och under vinterkvällar. Några påtalar även att man inte kan prata med sina grannar för att man inte kan språket. Det finns uppfattningar om ett mångkulturellt samhälle, både positiva och negativa bland de äldre i kommunen. Önskemål att personal i tjänst har namnbricka och identitetshandling där även titel står. Det hjälper till att man kan ställa frågor till rätt person. Antal läkemedel som redovisas tas dagligen. Regelbundna läkemedelsgenomgångar bör göras. Flera påtalar svårighet med att hålla isär vilka tabletter man ska ta och vad de är till för när apoteket byter ut läkemedel till billigare alternativ. Många har aldrig varit intresserade av föreningsliv, medan andra deltar aktivt i flera föreningar och några orkar inte gå på möten som tidigare. De flesta läser dagstidning och följer med i samhällslivet och löser korsord, även sudoku. Parkänslan finns, några känner att man inte vill bo ensam kvar i huset, annexet vid Välengården önskas istället t ex. Man tycker det verkar trivsamt på kommunens äldreboenden när man varit på besök. Några har nämnt att man kan tänka sig flytta till en marklägenhet som är bakom Kvillgården. Närmare centralorten tycker man att lägenheterna verkar trivsamma. Man vill klara sig själv och hjälpas åt själva så långt som möjligt. Vill helst slippa vara beroende av andra och helst inte ligga sina nära till last. Vill inte passa andras tider. 3

4 Bärbara telefoner och mobiltelefoner är vanligt. Av dem som inte har detta planerar flera att skaffa. Ett fåtal har egen dator. TV-serier är sällskap på vintereftermiddagar och kvällar. Många känner ensamhet, men avböjer erbjudna kontakter från kyrkan och frivilligorganisationer. Man är i de flesta fall nöjd med bemötandet från distriktsvården och man går oftast på årliga kontroller till Högsby hälsocentral. Några har påtalat att de uppfattar den som svarar i telefonen att det är svårt att få läkartider, när man behöver. Läkarbesök i bostaden sker ytterst sällsynt och endast i mycket speciella situationer Man saknar sin distriktssköterskemottagning. Önskemål att man har öppet på fasta tider istället för att man ska beställa tid i förväg. Önskar att distriktssköterskan kunde göra titt in - besök som man gjorde förr. Man saknar även sitt lokala bibliotek, tycker att allt flyttas till centralorten. Önskar en neutral plats att gå till och umgås på. En allmän uppfattning är att man trivs i sina bostäder och i kommunen. De som har och har haft planer på att flytta från kommunen uppger att de gör det för att flytta tillbaka dit de har flyttat ifrån eller för att komma närmare sina närstående. Ett par stycken har funderingar på att flytta till lägenhet, men ser det som stort problem och mycket arbete och att stödet från sina närstående fattas. Även om man känner sig ensam så är affären i samhället en viktig social mötesplats där man träffar och pratar med folk. Önskemål har framförts om ett mellanboende med tillgång till gemensamhetsutrymmen och gemensamma aktivitetslokaler. När det gäller hur man ser på framtiden har jag fått svar som: Vi vet så lite och jag kan tänka när jag bäddar på morgonen, ska jag ligga här i natt? När vi inte orkar själva då får kommunen ta över, eller då hör vi av oss. Helst vill vi bo tillsammans, åtminstone i samma hus. Vill inte tänka framåt då får det bli ålderdomshemmet. Exempel på kommentarer till mig har varit: - det var roligt att få prata om allt mitt elände - bra med besök och att få lite tips - även om allt är bra nu, kan det se helt annorlunda ut om ett år - trevligt samtal, välkommen tillbaka - kom snart tillbaka - tack för att du kom och brydde dig - ensamheten kan bli trist ibland, borde finnas en gemensam lokal att gå till - tråkigt att alltid höra att vi gamla kostar så mycket för kommunen I samtalen har flera spontant uttryckt att det är ett bra initiativ av kommunen att starta med uppsökande verksamhet. Många av de äldre vill ha ett fast telefonnummer till kommunen att ringa till vid behov, främst för att få hjälp att få kontakt med sjukvårdens specialkliniker. Man upplever svårigheter med telefonköer, olika hänvisningar och att mycket ska ske genom diverse knapptryckningar på telefonen. 4

5 UPPSÖKANDE VERKSAMHET BAKGRUND/PROBLEMBESKRIVNING VARFÖR KOM PROJEKTET TILL? Regeringen har beslutat att man ska satsa på utveckling inom äldreområdet och att man ska arbeta med förebyggande verksamhet. Högsby kommun har i förhållande till Kalmar läns övriga kommuner den allra äldsta befolkningen och gruppen 80 år och äldre utgör 8,1 % av kommunens totala befolkning, vilket kan jämföras med medelvärdet för länet på 6,4 %. Det finns en stor grupp personer 80 år och äldre som vi i kommunen inte vet särskilt mycket om och behöver förbättra kunskapen om. Inte minst visar sig detta ifrån de senaste årens höst- och vinterstormar som ideligen orsakar brutna tele-, el- och vattenförbindelser runt om på landsbygden. Kommunen får då stora problem att lokalisera var de äldre bor och hur man har det under dessa extraordinära förhållanden. Ofta händer det att anhöriga har vårdat i tysthet och plötsligt får kommunen bistå med stora akuta insatser och inte sällan medför detta att man inte kan bo kvar hemma. Samverkan med distriktsvården måste utvecklas. Kommunens tidigare uppsökande verksamhet har varit obefintlig. SYFTE OCH MÅL MED PROJEKTET Syftet med projektet är: Att kartlägga var de äldre bor i Högsby kommun Att få veta hur de äldre mår och har det i sin vardag Att skapa trygghet Att utröna om det finns dolda behov och omsorgsinsatser hos den äldre befolkningen i kommunen Öka de äldres kunskaper om vilka möjligheter de har till stöd och insatser från samhället Projektet vänder sig i första skedet till alla Högsbybor som fyller 80 år från och med 2007 och framåt, och som bor i ordinärt boende och inte har några kommunala insatser. Målet med projektet är att de äldre ska känna sig trygga i sitt boende i kommunen Ge information om vad kommunen kan erbjuda för tjänster efter sina egna behov och önskemål. Kartlägga för att få kunskap om hur de äldre bor och har det i kommunen, behov av insatser. Utveckla bättre samverkan med distriktsvården och ett kontinuerligt, ömsesidigt lärande mellan olika kompetenser till nytta för de äldre samt förbättra anhörigstödet 5

6 METOD Alla som under 2007 fyllde 80 år eller är äldre och bor i ordinärt boende och som inte har någon insats från kommunen har fått ett breverbjudande om ett årligt hembesök. Inom en vecka efter att den äldre har fått brevet kontaktar jag dem per telefon för att höra efter om jag får besöka dem och en tid bokas in för besöket. De som inte har telefon eller hemligt telefonnummer har fått en tid för besök inplanerat genom brev, om de inte vill eller kan ta emot mig får de lämna återbud till mig. I några fall har de hunnit få kommunala insatser som matdistribution eller trygghetslarm innan mitt besök. I ett område togs uppgifterna fram från fel underlag, vilket orsakade att 2 personer med hemtjänstinsatser fått besök. Det har jag inte tagit någon hänsyn till i redovisningen. Hembesöket består av ett individuellt anpassat strukturerat samtal om ämnen som de äldre har funderingar kring och utifrån den enskildes önskemål och behov som bostadsförhållande, kostens betydelse, fysisk aktivitet, behov av hjälpmedel och andra hjälp- och service behov, socialt nätverk/ensamhet, säkerhet och trygghet i vardagen gällande fallförebyggande och brottslighet. Samtalstiden varierar från ca 45 minuter till som mest 2,5 timmar. När samtalet visar på behov av åtgärder kommer vi överens om den som får besöket eller jag ska ta aktuella kontakter. Vid besöket lämnar jag broschyren Tips och Råd i vardagen som Räddningsverket har gett ut och mitt visitkort, dit de kan ringa om de inte vet vart de ska vända sig. Vid behov lämnas även annat informationsmaterial exempelvis broschyrer om anhörigstöd, patientförening, Apotekets fullmakts formulär och var man köper en del egenvårdsprodukter som käppar, förhöjningsdynor mm, telefonlistor till Kyrkans och Röda korsets grupper. Gällande läkemedel har jag tittat på antal läkemedel som intas dagligen. Enligt önskemål från hälsocentralen har jag uppmanat de som inte listat sig att göra det hos en läkare på Högsby hälsocentral. 6

7 RESULTAT Resultat för perioden oktober 2007 december 2008 Totalt antal inplanerade besök: 287 Antal redovisade besök: 251 (87 %) Antal uteblivna besök 36 (12,5 %) Bortfallet berodde på att 19 personer (6.6 %), 14 män och 5 kvinnor tackade nej till besök, 8 av männen angav att de hade stöd av sin hustru. 6 personer hade avlidit under året och 3 hade hunnit få flera kommunala insatser innan besöket skulle ske. 4 personer hade flyttat från kommunen och 4 hade flyttat in på särskilt boende inom kommunen. Som skäl till att inte ta emot besök angavs: Är inte bra, orkar inte Har det allmänt bra, hör av oss vid behov Det är bra, vi är två och har varandra Har inte tid, vet och har kunskaper Resten har inte uppgivit orsak Uppgifter om de intervjuade - Bakgrundsdata Av dem som fått besök bor: 22 i Fagerhult 14 i Grönskåra 40 i Fågelfors 42 i Berga 30 i Högsbys ytterområde 30 i Ruda 73 i Högsby centralort 178 personer (71 %) bor i eget hus, varav 99 män och 79 kvinnor. 73 (29 %) personer bor i lägenhet, 18 män och 55 kvinnor. 132 personer (53 %), 39 män och 93 kvinnor bor ensamma. 48 (19 %) personer bor tillsammans med en 80-årig eller äldre maka/make. 58 (21 %) personer bor tillsammans med en make/maka yngre än 80 år. 15 (6 %) personer bor tillsammans med annan släkting, syskon eller barn. Besöken har erbjudits till pigga pensionärer, de som inte har kommunalt bistånd av något slag. Vid besöken har det kommit fram att 3 personer dock har insatser från kommunen i form av hemtjänst, 5 har matdistribution, 1 har varuhemsändning, 19 har trygghetslarm och 1 är på daglig verksamhet. Intrycket jag fått är att de allra flesta lever ett ganska gott liv, och har (stabila) trygga sociala nätverk. 7

8 Aktivitet: Många tar regelbundna promenader, stavgång, allt efter väder och motivation. Medvetenhet finns om nyttan av att röra sig. Dans och motionscykel är andra aktiviteter som utövas. Några spelar bingo och några spelar boule. För en del är hushållssysslorna tillräcklig motion. Man upplever det positivt att själv kunna komma till affären, se varorna och själv kunna välja det man handlar. Ett litet antal är mer beroende av sina närmaste anhöriga eller andra närstående. Man ser även trappträning som en nyttig övning. Man vill ha markerade övergångsställen på Storgatan i Högsby. Fallförebyggande: Stor medvetenhet finns hos de äldre om bostadsmiljön. Inga/sällan lösa sladdar, mattors risk, dålig belysning, vikten av ledstänger i trappor, mm. Man gör ibland eget val, trots påverkan från omgivningen. Bad/duschsituation: De flesta klarar sig själva. Ett fåtal har hjälp med att komma i och ur badkar av sina närstående. Några har hänvisats till rehabiliteringspersonal för hjälpmedel/bostadsanpassning. I enstaka fall saknas duschmöjlighet helt, många har sina badkar kvar, flera av dem jag besökt har sina bad och duschmöjligheter på antingen övervåning eller i källarplanet. Kost och vätska: Man är ofta medveten om att man dricker för lite, även att man äter för lite grönsaker. Kommentar kan vara man ska inte äta upp maten för djuren. Eller jag har aldrig tyckt om grönsaker. Man äter vanlig husmanskost i regelbundna måltider, ofta gröt morgon eller kväll. Det finns mycket färdiga och halvfärdiga rätter att köpa i butikerna som underlättar matlagningen. Inte sällan bjuder anhöriga eller lagar och kommer hem med färdiglagad mat. En och annan uppskattar att det finns möjlighet att gå till restaurant och äta i närområdet. Sociala faktorer: Några påtalar att man känner sig ensam, framförallt under helger, kvällstid och under den mörka årstiden, endast i undantagsfall, vill man ha kontakt med någon från besöksgruppen som utgår från kyrkans regi. Flertalet är medlem i någon eller flera föreningar, som pensionärsförening, samfällighetsförening och/eller andra intresseföreningar. Det är väldigt individuellt hur engagerad man är, från att delta aktivt i flera och vara med på de aktiviteter som erbjuds till att enbart vara stödmedlem. Några har uttryckt svårigheten att komma hem till ett tomt hus efter att ha varit iväg hemifrån. Det är mörkt och ensamt och väljer hellre att avstå för att slippa komma hem till tomheten och mörkret. Synpunkter har även framförts att det kan vara svårt att komma in i gemenskapen som nyinflyttad i samhället och ny medlem. Önskemål som framförts är att det skapas träffpunkter att gå till, där man kan dricka kaffe, spela spel eller bara prata. Förslag om en gemensam bussresa till exempelvis en konsert i Kalmar, har överlämnats till anhörigstödjaren. 8

9 Boende: Trädgårdsskötseln gällande både snöskottning och gräsklippning har flera uppgivit är problem, man orkar och kan inte själv, trots att man minskat ner på rabatt- och grönsaksytor och närstående hjälper till efter bästa förmåga, men deras tid räcker inte heller alltid och det är svårt att alltid behöva ligga dem till last. Tegelbruket är bra, men de samlar inte upp efter sig. Fönsterputsning, gardinbyten och hjälp med mattor, i viss mån att byta glödlampor mm har några påtalat svårigheter med och har många gånger hjälp av närstående eller grannar. Några har hört att fixare finns i närkommuner och påtalat önskemål att det skulle vara bra om det finns i vår kommun också. 52 (21%) pensionärer har uppgivit att de har enbart vedeldning som uppvärmnings - alternativ, som de antingen tar in och sköter själva allt ifrån att trädet står i skogen tills det ligger i spisen och till att närstående sköter allt gällande uppvärmningen. När man inte kan bo kvar i sina hus har man önskemål om var man vill bo och tror det blir svårt att få lägenhet, samtidigt som man ser problem att lämna och sälja sina hus. Allmänna hälsofrågor: Syn: Gällande synen har man redan etablerat kontakt med optiker eller ögonklinik, när man fortfarande kan få hjälp för att förbättra synen. Hörsel: När det gäller hörseln är det 70 (28%) personer som säger de har 1-2 hörapparater, flera av dem uppger att de har problem med sina hörapparater, trots att de haft dem inne för reparation och service är de inte i fullgott skick och de har dem liggandes i en byrålåda eller på skrivbordet för att de inte är nöjda med dem. Många påtalar problem med användande av hörapparat i folksamlingar eller i miljöer med många ljud. Sömn: Några har sagt att man har olika sömnbehov, sover sämre ibland, men är inte speciellt trött dagen efter ändå. I en del fall har man fått läkemedel för sömnen, men är medveten om dess risker med tillvänjning mm. Läkemedel: 24 personer har uppgivit att de är helt läkemedelsfria, 3 personer har uppgivit att de tar 11 olika läkemedel, 12 tar 10, 8 tar 9. Det är inte sällan det är flera olika läkare som förskriver läkemedel. Rutiner för regelbundna läkemedels genomgångar för äldre bör införas. Naturläkemedel kosttillskott är vanligt i skåpen. De som besväras av cirkulationsbesvär med ödem och svullnad har kontakt med vårdcentral eller annan vårdinrättning redan. Några påtalar smärta som hinder för aktivering. De som har uppgivit problem med sin hälsa har hänvisats till sin läkare resp. distriktssköterska. I enstaka fall har jag varit en mellanhand i kontakten. 9

10 Kommunikation Transport 87 av männen kör bil och 29 kvinnor. 29 män och 106 kvinnor kör inte bil. Kollektiv trafik åker 42 kvinnor och 8 män. Beviljad färdtjänst har 9 personer, därav 3 med ledsagare. Resten har hjälp av och är beroende av sina närstående, grannar och/eller vänner. Även av de som kör bil uppger några att man skjutsas eller åker kollektiv trafik när man ska till större samhällen eller ska åka längre sträckor. Kommentarer: Det var bättre förr när vi körde själva, då hade jag smakråd också Känns besvärligt att åka kollektivt, kallt och inte van att vänta Aldrig åkt buss Inte van att läsa tidtabeller Du får inte ta körkortet ifrån mig Man känner sig helt bilberoende, som förbindelserna är idag mellan centralorten och kommunens yttre samhällsområden Önskemål har framförts från flera om en buss som går regelbundet, gratis till centralorten, stannar vid Mogården, Hälsocentralen, inne i centrum och nere vid Karlssons. Stopptid ca 3 tim för att sedan vända tillbaka. Man känner oro i ytterområdena inför att man inte kan ta sig själv in till centralorten eller till sin butik t.ex. Man orkar inte gå och bära så långa sträckor. Flera påtalar gångavståndet mellan stationen och till Mogården/Hälsocentralen, när man kanske åker dit av hälsoskäl. Man upplever att det är svårare att få färdtjänst tillstånd beviljat idag. Det har även framförts synpunkter att man kanske kan kallas till gemensam provtagnings tid, ifrån samma orts område och på så vis göra samordningsvinster genom samåkning. Synpunkter angående flex bussen, är att den står stilla någonstans hela dagarna, man förstår sig inte på, svårt att läsa tidtabellen och måste beställas dagen innan. Information om vad kommunen har att erbjuda önskas. 10

11 Projektledarens insatser: På basis av samtal och intervjuer har initiativ från projektledaren lett till: Rehabiliteringspersonal har kontaktats i 19 fall för bostadsanpassning och/eller diverse hjälpmedel, exempelvis rollator för att underlätta i vardagen 13 personer har fått kontakt med distriktssköterska/demenssköterska vid till exempel minnes svikt eller andra hälsoproblem, utöver dessa har ett antal fått rekommendationer att ta ny kontakt med sin läkare för sina sjukdomssymtom vid hälsoproblem Därutöver praktisk instruktion och hjälp till hur man sätter in hörapparat, fotvårdshjälp för akut problem Kontaktat anhörigsamordnaren i 7 fall för anhörigstöd Apotekskontakt för fel etiketter på 2 läkemedelsburkar Kontakt med biståndshandläggarna 16 ärenden för insatser som trygghetslarm, städhjälp, matdistribution eller annan biståndsbedömning Kontaktat syn- och hörselkonsulent i 2 ärenden När intresse visats givit information om service man kan få från Biblioteket vid exempelvis synnedsättning eller när man inte själv tar sig till biblioteket Kontaktat kyrkans personal för önskemål om bl.a. stödsamtal till 3 personer Haft telefonförfrågan från kommun innevånare som jag hänvisat vidare i 4 fall då man inte vetat vart man ska vända sig Lämnat hänvisning, tips till firma som hjälper till med städning och trädgårdsskötsel efter önskemål/förfrågan Vid missnöje från enskild om insatser har ansvarig chef kontaktats för tillrättaläggande och att förhindra upprepning Varit behjälplig med var man vänder sig för att få parkeringstillstånd och hämtat blankett Lämnat och hjälpt till att fylla i blankett för ansökan om annat, särskilt boende Vid intresse lämnat informationsbroschyr om kommunens äldreomsorg Tips om vita arkivet, där man kan skriva efterdöden önskemål Aktuell fråga som uppkommit är hur trygghetslarmen fungerar vid tele- och strömavbrott, eftersom det inte finns någon koppling till Telia och/eller mellan Telia och Trygghetscentralen. Detta är vidarebefordrat till ansvarig som utreder hur detta ska lösas Kontakt med Tekniska kontoret efter klagomål på dålig väg skyltning och skramlande gatubrunn Lämnat blanketter för ansökan om färdtjänst, fullmakt för att hämta läkemedel på apoteket Allmänna rekommendationer som dags för batteribyte i brandvarnare, (ytterst sällsynt men dock även rekommenderat skaffa brandvarnare) Tipsat om önskemål att man listar sig hos en läkare på Högsby Hälsocentral och lämnat deras informations broschyr Kontakt med Högsby Bostads AB angående förfrågningar om bostadskö, bostadsrenovering, tilläggsutrustning bl. a. Lämnat ansökningsblanketter vid önskemål och fundering om att söka lägenhet Alla har fått Räddningsverkets broschyr, och visitkort för ev förfrågningar vart man vänder sig vid behov 11

12 PROJEKTETS FORTSÄTTNING Högsby kommun har fått bidrag för fortsatt uppsökande verksamhet under 2009 och fokusering kommer att ske inom följande områden: Erbjuda äldre uppföljande besök och fortsatta samtal. Inom projektet kommer kvaliteten i kommunens hemtjänstinsatser att mätas och redovisas. Utveckla samverkan med Hälsocentralen, Hemsjukvården och kommunens biståndshandläggare. Utreda förutsättningar för mötes och rekreationsanläggning för kommunens pensionärer På sikt ta fram en informationsbroschyr som visar var äldre vänder sig i olika situationer och informerar om vad kommunen kan bidra med. Utveckla informationen på kommunens hemsida med möjlighet för äldre att ställa frågor. Stimulera till att inrätta en äldrevägledarfunktion i Högsby kommun. Medverka i kommunens arbete med förbättrat anhörigstöd. Arbeta med omvärldsbevakning. Medverka i nationella nätverk för erfarenhetsutbyte med kommuner som arbetar med liknande projekt. Halvårsrapport kommer att lämnas. Högsby mars 2009 Asta Andersson projektledare Adress: Högsby kommun, Högsby Besöksadress: Biblioteket Misteln, Storgatan 17; Högsby Telefon e-post: asta.andersson@kommun.hogsby. se 12