brukad under lång tid

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2007:22 AGRARHISTORISK/ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING brukad under lång tid Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap Västergötland, Kållereds socken, Livered 1:42, RAÄ 46 Pär Connelid

2

3 UV VÄST RAPPORT 2007:22 AGRARHISTORISK/ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING brukad under lång tid Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap Västergötland, Kållereds socken, Livered 1:42, RAÄ 46 Pär Connelid

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson/Pär Connelid Layout Lena Troedson Omslagsbild Den gamla kyrkvägen i form av en välbevarad hålväg. Foto, från väster: Pär Connelid.. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna (figur 2 och 3) är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2007:22 ISSN

5 Innehåll Inledning 7 Undersökningens förutsättningar 7 Det fossila odlingslandskapet 11 Sammanfattning och kommentarer 14 Åtgärd 15 Referenser 15 Administrativa uppgifter 16

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Inför etablering av en ny begravningsplats för Kållereds kyrka i Mölndals kommun har Kula HB på uppdrag av Riksantikvarieämbetet UV Väst utfört en agrarhistorisk förundersökning av ett cirka ett hektar stort område med fossilt odlingslandskap. De välbevarade formerna inom förundersökningsområdet ingår i en större, innehållsrik agrar miljö på de gamla inägomarkerna till fastigheterna Högen och Livered. Den fossila åkermarken präglas av väldefinierade odlingsytor, avgränsade av terrasskanter, hak och röjningsrösen. I området finns även hägnader och hålvägar. Formspråket tyder på att delar av åkermarken varit brukad under lång tid. Inledning Kula HB har på uppdrag av Riksantikvarieämbetet UV Väst genomfört en agrarhistoriskt inriktad förundersökning av fossilt odlingslandskap på fastigheten Livered 1:42 i Mölndals kommun. Området är tänkt att användas som ny begravningsplats och ligger meter sydost om den nuvarande kyrkogården vid Kållereds kyrka. Undersökningen beställdes och bekostades av Mölndals Kyrkliga Samfällighet, efter beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (dnr ). Undersökningens förutsättningar De fossila formerna är registrerade som nummer 46 i Kållered socken i FMIS (fornlämningsregistret) och var våren 2006 föremål för särskild utredning, där det bland annat kunde konstateras att ett par misstänkta stensättningar (tidigare registrerade som nr 76) i själva verket var röjningsrösen. Odlingslämningarna mättes in och tolkades i detta sammanhang översiktligt. Helt riktigt konstaterades, att de representerar olika tidsskikt i områdets agrara utveckling samt att det pedagogiska värdet är högt (Ryberg & Rosén 2006). Då området i själva verket utgör en del av en större, välbevarad agrar miljö på gammal inägomark (jfr nedan), måste det här återigen understrykas att bevarandevärdet är relativt stort. Ett ianspråktagande av marken framstår som olyckligt från kulturmiljösynpunkt. Som framgår av utredningsrapporten återfinns det fossila odlingslandskapet på gammal inägomark till Högen som historiskt utgjort en av gårdarna i byn Backen (Backered). Högens gamla tomt ligger strax intill det aktuella området (väster om infartsvägen) och hyser fortfarande äldre, agrar bebyggelse. Den äldsta kartan över Högen är från år 1812 och tillkom i samband med storskifte. Den nu detaljkarterade ytan sammanfaller med ett centralt avsnitt av den gamla inägomarken. Som kommer att framgå nedan är flera av det tidiga 1800-talets tegar bevarade inom exploateringsområdet. Huvuddelen av marken på 1812 års karta används dock som slåttermark, vilket naturligtvis avspeglar animalieproduktionens stora betydelse i den här delen av landet under perioden ifråga. Längst i öster, med numren 47 50, finns några stora beteshagar, vars hägnader framträder som heldragna linjer på kartan. Nummer 47 och 48 kallas för Kalfhagen respektive Lilla Kalfhage. brukad under lång tid. Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: UV Väst Rapport 2007:22. Agrarhistorisk/arkeologisk förundersökning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 8f, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: brukad under lång tid. Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap 9

10 På ett par ställen finns namnuppgifter av typen Eckrorne vilka tyder på att ödelagd åkermark funnits inom området. Termen äckra används ofta av de västsvenska 1700-talslantmätarna för att beteckna (långvarigt) övergiven odlingsmark. Åtminstone en av dessa ytor är i bruk vid karteringstillfället En av dessa uppträder strax nordost om förundersökningsområdet, där det för övrigt än idag finns välbevarad fossil åkermark (av någon anledning ej medtagen i FMIS:s nr 46). Någon annan storskalig karta över Högen än den från 1812 finns inte i vare sig det regionala eller centrala lantmäteriarkivet. Fig års karta över Högens inägomark. Det detaljkarterade avsnittet har markerats med röd rektangel. Akt nr N.60-3:1 i Lantmäteriets forskningsarkiv. Skala 1:4000. Skannad av Lantmäteriet. 10 UV Väst Rapport 2007:22. Agrarhistorisk/arkeologisk förundersökning

11 Det fossila odlingslandskapet I enlighet med de förslag som gavs i utredningsrapporten detaljkarterades huvuddelen av det fossila odlingslandskapet inom ramen för förundersökningen. Samtliga bevarade formelement i den mest innehållsrika västra delen av området inmättes med hjälp av totalstation under ett par dagar i början av november månad Fältkartan presenteras här som figur 5. Den karterade ytan uppgår till lite drygt ett hektar. Mot bakgrund av att de ingår i ett Fig. 5. Fältkarta över delar av det fossila odlingslandskapet inom RAÄ 46, Livered/Högen, Kållereds socken, Västra Götalands län. Kartan upprättad 2007 av Pär Connelid, Kula HB. brukad under lång tid. Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap 11

12 12 UV Väst Rapport 2007:22. Agrarhistorisk/arkeologisk förundersökning större landskapshistoriskt sammanhang registrerades även ett par hålvägar och en mäktig terrasskant strax norr om den aktuella exploateringsytan. På grund av stora geometriska brister i det aktuella avsnittet på storskiftesakten har det inte varit möjligt att rektifiera denna karta mot fältkartan. Av tidsskäl tvingades arbetet koncentreras till västra delen av förundersökningsområdet. Exempelvis mättes den vid utredningen uppmärksammade stensträngen öster om stenmuren inte in. Ytterligare några röjningsrösen och enstaka, andra former i sydöstra delen nedprioriterades också. De flesta formerna ligger koncentrerade på eller i direkt anslutning till en markerad, delvis bergig höjd. Vegetationen präglas huvudsakligen av gles lövskog, främst ek, björk och hassel. På senare år har emellertid igenväxningen med lövsly gått ganska långt i vissa avsnitt. På flera ställen finns gamla ekar som i några fall uppvisar spår efter hamling. Några av träden är flerstammiga och kraftiga, vilket kan vara en effekt av det stubbskottsbruk som under lång tid sannolikt bedrivits i delar av trädbestånden på den gamla slåttermarken. Som framgår av fältkartan finns längst i norr, strax utanför exploateringsytan, ett par hålvägar, 20 respektive 30 meter långa. Det är här fråga om äldre generationer av den gamla vägen mellan Livereds tomt i öster och Kållereds kyrka ( kyrkvägen ). Den södra sträckningen har varit senast i bruk och är cirka en meter bred i botten och som mest 0,50 meter djup. Hålvägen sammanfaller av allt att döma med vägsträckningen på 1812 års karta. Stenmuren som löper strax intill motsvaras på storskifteskartan av en hägnad ( gärdesgräns ). Dagens kyrkväg strax norrom löper i södra delen av åkertegen nummer 6 på den gamla kartan. Den fossila åkermarken i området domineras av röjningsrösen och avslutningsformer i form av hak och terrasskanter. Sammanlagt 14 stycken rösen karterades, men som nämndes ovan finns ytterligare några i sydöstra delen av exploateringsytan. Flera ligger i nära anslutning till relativt sent brukade odlingsytor öster om höjdpartiet. Storleken på rösena varierar här starkt men i flera anläggningar ligger halvstora, löst liggande block överst som visar att den intilliggande marken brukats under ett intensivt skede av den agrara revolutionen under senare delen av 1800-talet och första hälften av talet. Flera av rösena grupperar sig längs kanten på en yta som ännu är i bruk vid tiden för den äldsta ekonomiska kartans utgivande på 1930-talet (bladet 6 Råda SV). Rösena i sig torde dock i de flesta fallen ha ett ursprung längre tillbaka i tiden. Under det löst liggande stenmaterialet finns inte sällan jordblandade anläggningar innehållande ett mindre stenmaterial. De fossila odlingslämningarna i öster omfattar emellertid fler former än de som på grund av tät trädvegetation var möjliga att registrera vid detaljkarteringen. Mellan terrasskanten och stenmuren finns ytterligare minst ett par tegplöjda parceller (avgränsade av slutfåror) som legat på den långsmala ytan på 1930-talskartan. Öster om muren finns, förutom den tidigare uppmärksammade stensträngen, ännu flera svagt utbildade tegar. Förmodligen är de resultatet av ganska kortvarig brukning. Den aktuella stensträngen sammanfaller med hägnaden kring Lilla Kalfhage på 1812 års karta men kan i första hand misstänkas bestå av den bortröjda stenen från uppodlingsförsöken kring förra sekelskiftet. Uppe på själva höjdsträckningen, närmast på tvären av densamma, finns ett par långsmala odlingsytor som avgränsas av markerade terrasskanter

13 Fig. 6. Den gamla kyrkvägen i form av en välbevarad hålväg. Foto, från väster: Pär Connelid. Unr 4666:1. Fig. 7. Välbevarad fossil odlingsyta med mäktig terrasskant. Nordöstra hörnet av åker nr 12 på storskifteskartan (jfr fig. 2). Foto, från söder: Pär Connelid. Unr 4666:2. brukad under lång tid. Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap 13

14 (0,20 0,50 meter höga) mot den brantare sluttningen i väster. Längs långsidorna löper mer eller mindre tydligt iakttagbara hak som sannolikt tillkommit i samband med årderbruk. De närmast intilliggande röjningsrösena saknar det större stenmaterial som präglar rösena längre österut och är dessutom något mindre; marken är också sämre röjd. Både med avseende på formspråket och det faktum att detta avsnitt inte är i bruk 1812, är det alltså troligt att brukningen här ligger (avsevärt?) före den agrara revolutionen. Mellan ytorna uppe på höjden av den tegplöjda marken nedanför finns en zon med ganska välröjd mark som visserligen är välröjd men som saknar slutfåror. Den representerar troligtvis en brukningsfas som ligger mellan eller i varje fall senast strax före plogbruket i öster. Omedelbart väster om höjdpartiet finns rester efter odlingsyta nummer 12 på storskifteskartan. Bland annat finns ett par ganska mäktiga (0,50 0,75 meter höga) terrasskanter; den mest välbevarade löper i nederkanten på den smala jeepen som vinklar norrut. Mäktigheten på terrasserna i detta parti tyder på långvarig brukning. Strax norr om den yngsta generationen kyrkväg börjar marken slutta brant. Här finns en lång terrasskant i ett läge som motsvarar nederkanten av åkertegen nummer 6 på 1812 års karta. Mäktigheten uppgår till 0,75 1,00 meter och terrasskanten fortsätter en bra bit längre mot norr och nordost. Marken ut mot terrasskanten är i bruk på 1930-talets ekonomiska karta men mäktigheten avspeglar en lång brukningshistoria. Sammanfattning och kommentarer Det fossila odlingslandskapet inom förundersökningsområdet är välbevarat och utgör en del av en större, innehållsrik agrar miljö på de gamla inägomarkerna vid Högen och Livered. Det bör noteras att de fossila lämningarna har en betydligt större omfattning än vad som framgår av uppgifterna i FMIS. I praktiken hänger den nu karterade ytan samman med odlingslämningarna kring Livereds gamla tomt några hundra meter längre österut (RAÄ 45). De fossila formerna inom den detaljkarterade ytan ger vid en ytligt betraktelse intryck av att ha sentida karaktär. Som framgått av redovisningen ovan föreligger dock en stratigrafisk skiktning inom området. Den senaste brukningen av åkertegarna uppe på höjden ligger sannolikt före den äldsta kartans tillkomst. Att så är fallet, kan även utläsas av de enskilda formernas morfologi i detta avsnitt. Några av terrasskanterna i ytterkanterna på de sent brukade ytorna har dessutom en mäktighet som tyder på långvarig brukning. Sammantaget konstituerar alltså redan de fossila åkerformerna en variationsrik agrar miljö. Den tydliga kopplingen till omkringliggande lämningar (till exempel hålvägar, hägnadssystem och gamla gårds- och bytomter) innebär, som påtalats ovan, att upplevelsevärdet som helhet är stort. Möjligheterna att utvinna ny kunskap inom ramen för fortsatta undersökningar i området är stora. Såväl de kolluviala bildningarna (terrasskanterna) som röjningsrösena har erfarenhetsmässigt stor informationspotential och bör kunna ge värdefull, ny kunskap om den agrara utvecklingen i området. Som påtalades redan i utredningsrapporten, saknas hittills grundläggande data om bebyggelse- och odlingsutvecklingen från den här delen av länet nästan helt. 14 UV Väst Rapport 2007:22. Agrarhistorisk/arkeologisk förundersökning

15 Avsaknaden av exempelvis ålderdomliga röjningsrösen i periferin av den historiska inägomarken talar för att området inte i någon större omfattning varit ianspråktaget för odling under förhistorisk tid. I utredningsrapporten framfördes misstanken att delar av den fossila åkermarken skulle kunna gå tillbaka på storskaliga markindelningar (bandparceller) av den typ som förekommer på många håll i Västsverige och som kan dateras till yngre järnålder och/eller tidig medeltid. Varken de bevarade fossila formerna inom förundersökningsytan eller i dess omedelbara närhet tyder emellertid på att så är fallet. Huvuddelen av åkermarken kan därför antas ha ett ursprung i hög- eller senmedeltid. Frågan huruvida området varit brukat även längre tillbaka är dock värd att uppmärksamma vid eventuella fortsatta analyser. Åtgärd Kula HB:s och Riksantikvarieämbetet UV Västs bedömning är således att det aktuella området i händelse av exploatering bör underkastas en fördjupad agrarhistorisk/arkeologisk analys, omfattande utgrävning av ett urval formelement samt komplettering av fältkartan. Det är också viktigt att FMIS uppgifter revideras, så att bland annat en korrekt avgränsning av det fossila odlingslandskapet kan ske. Referenser Ryberg, Ewa & Rosén, Christina. av ålderdomlig karaktär terrasskanter, odlingsytor, röjningsrösen och stensträngar. Västergötland, Kållereds socken, Livered 1:42 m.fl., RAÄ 46 och 76. Arkeologisk utredning Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2006:13. brukad under lång tid. Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap 15

16 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Projektgrupp: Cristina Rosén. Underkonsulter: Kula HB. Exploateringsyta: kvadratmeter. Karterad yta: ca kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 8f, x y Koordinatsystem: 5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: digitala foton med Unr 4666:1 2. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd:. 16 UV Väst Rapport 2007:22. Agrarhistorisk/arkeologisk förundersökning

17

18 Inför etablering av en ny begravningsplats för Kållereds kyrka i Mölndals kommun har Kula HB på uppdrag av Riksantikvarieämbetet UV Väst utfört en agrarhistorisk förundersökning av ett cirka ett hektar stort område med fossilt odlingslandskap. De välbevarade formerna inom förundersökningsområdet ingår i en större, innehållsrik agrar miljö på de gamla inägomarkerna till fastigheterna Högen och Livered. Den fossila åkermarken präglas av väldefinierade odlingsytor, avgränsade av terrasskanter, hak och röjningsrösen. I området finns även hägnader och hålvägar. Formspråket tyder på att delar av åkermarken varit brukad under lång tid. ISSN