Vattenkvalitén på vattendrag och sjöar i Sigtuna kommun

Transkript

1 Vattenkvalitén på vattendrag och sjöar i Sigtuna kommun Martin Edås Handledare: Henrik Wilmar, Matz Norling Arlandagymnasiet Kemi/biologi 2016/2017 1

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Abstract Inledning Avgränsning Syfte Bakgrund Avrinningsområden Oxundasjön avrinningsområden Halmsjön Fysingen Märstaån Allmänt om gifter Polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxiner(teq) Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) Perfluorerade (PFAS) Frågeställning/hypotes Metod Resultat Oxundasjön Halmsjön Fysingen Märstaån Diskussion och Analys Oxundasjön Halmsjön Fysingen Märstaån Slutsats Källförteckning

3 1. Sammanfattning Tanke med mitt arbete har varit att undersöka om vi i kristider, kan leva på fisken som finns i våra lokala sjöar och vattendrag. Som underlag för analysen har jag använt redan framtaget material. I analysen har jag använt underlag rörande de tre största insjöarna Oxundasjön, Halmsjön, Fysingen och vattendraget Märstaån i Sigtuna kommun. Huvudfokus har varit kring gifterna PCB, dioxiner, PFOS och PFAS. När det gäller resultat av giftundersökningen visar det att i Oxundasjön finns det stora mängder PCB, i Halmsjön förekommer stora mängder PFOS, i Märstaån förekommer PFOS och arsenik i större mängder men i Fysingen påträffades inte onormalt stora mängder miljögifter. Det som analyserats är gifternas höga koncentrationer i de olika vattnen. Påverkar koncentrationen av gifterna miljön och fisken som lever där. Påverkas vi människor när i äter fisken om den innehåller gifterna i större utsträckning. Det som kan konstateras efter analysen är att vattnen som undersöktes inte håller en god kvalité med tanke på de höga koncentrationerna av gifter och att vi påverkas negativt av dem. Slutsatsen av detta är att det i en krissituation inte går att livnära sig på fisken ifrån vattnen Oxundasjön. Halmsjön, Fysingen och Märstaån då en daglig konsumtion skulle innebära en risk för att få skador på hjärnan och en försämrad utveckling hos barn på grund av höga halter av olika miljögifter. 2. Abstract The thought with my work is to examine if we in crisis, can survive on the fish living in our local lakes and water. As my basis for this analysis I have used already produced material. I this analysis I have used basis concerning de three biggest lakes Oxundasjön, Halmsjön Fysingen and the watercourse Märstaån in Sigtuna municipality. Main focus has been around the toxins PCB, dioxins, PFOS and PFAS. When it comes to the toxin investigation shows that Oxundasjön contains big amount of PCB, Halmsjön contains big amount of PFOS, Märstaån contains big amounts of PFOS and arsenic but in Fysningen we did not encountered any abnormal amounts of toxins. That we analyzed is the toxins high concentrations in the different waters. Does the toxins concentration affect the environment and on the fish that lives there. Do we humans get affected by fish that contains these toxins in a larger extent. That we can state after this analysis is that the water tested does not live up to a good quality because of the high concentration by these toxins and that we get affected negative by them. The final conclusion of this is that in a crisis we can t live on the fish from these waters Oxundasjön, Halmsjön, Fysingen and Märstaån because a daily consumption would intend a 3

4 risk for damaging the brain and an impaired development to kids because of the high concentrations from the toxins. 3. Inledning Går det att livnär sig på fisk som lever runt inom Sigtuna kommuns gränser. Eller innehåller fisken höga halter av skadliga ämnen som kan skada våra kroppar och celler. Ett exempel på varför det kan vara bra att veta om fisken är ätbar är om importen av mat stoppas av olika anledningar till exempel om Ryssland anfaller Sverige och importen av bland annat fisk stoppas? Finns det fisk att tillgå i sjöarna i Sigtuna kommun och är den tjänlig som människoföda? Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvalitén på vattnen i Sigtuna kommun är ur ett miljöperspektiv. Vattnen inom kommunens gränser undersöktes rörande hur höga halter av farliga ämnen som vattnen innehåller och utifrån det uppskatta om fisken är ätbar eller ej. 4. Avgränsning: Analysen avgränsas till sjöarna i Sigtuna kommun och de avrinningsområden som finns inom kommunen. Om det finns vattendrag som går vidare ut i andra kommuner kommer vi inte gå in på det. Inom Sigtuna kommuns gränser finns det många sjöar och vattendrag att undersöka. Analysen begränsades därför till de större sjöarna och vattendragen. De större sjöarna i kommunen är Oxundasjön, Halmsjön, Fysingen och Märstaån är det största vattendraget. När det kommer till farliga eller giftiga ämnen existerar det för många olika ämnen att undersöka, varför vi begränsade oss till gifterna PCB, dioxiner, PFOS och PFAS som undersöktes. Varför just dessa farliga ämnen är intressanta är att dessa ämnen hör man ofta talas om när det kommer till olika miljögifter. 5. Syfte Denna undersökning går ut på är att ta reda på hur bra kvaliteten på vattnen är i Sigtuna kommun ur ett miljöperspektiv och undersöka om det finns höga halter av ämnen som kan vara skadliga för människor och naturen i stora mängder. Vilka mängder som rekommenderas kommer tas upp i bakgrunden. Hur påverkar dessa ämnen naturen. Går det att livnära sig på fisken som lever i sjöarna och vattendragen eller kan våra mänskliga kroppar ta skada om de finns för höga halter av farliga ämnen i fisken som konsumeras. 6. Bakgrund 4

5 6.1. Avrinningsområden På Oxunda.se står det att vatten inte känner av gränser som kommun- eller landsgränser. Vatten rör sig genom så kallade avrinningsområden. Ett avrinningsområde är nederbördens och smältvattens väg till och ifrån sjöarna. Det finns inga begräsningar på hur stort eller hur litet ett avrinningsområde kan vara. Som till exempel kan vara en liten vattenpöls avrinningsområde eller hela Östersjöns avrinningsområde. På SMHI:s hemsida om avrinningsområden(1 september 2009) skriver SMHI att begränsningen av ett avrinningsområde är en vattendelare som skiljer de två avrinningsområden ifrån varandra. Vattendelaren är en gräns i naturen där vattnet delare upp sig i olika riktningar. Vattnet delar upp sig till två eller flera olika avrinningsområden. På wikipedia om avrinningsområden står det att all nederbörd som faller inom ett avrinningsområde enbart rinner genom ett vattendrag ut till havet Oxundasjön avrinningsområden Figur 1 Oxundasjöns avrinningsområden På figur 1 av Oxundsjön ovan tagen ifrån SMHI vattenwebb( ) kan vi se vart vattnet ifrån Oxundasjön rinner vidare. Vi ser också vart ifrån Oxundsjön får sitt vatten. Dels kommer vattnet ifrån Fysingen, Vallentunssjön, sjöar ifrån både Täby och nedre delarna av Upplands Väsby. 5

6 På Oxundas egna hemsida står det att Oxundaån går mellan Upplands Väsby och Sigtuna. Vattnet ifrån sjöar runt om dessa kommuner Vallentuna, Täby, Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna och Järfälla går ut till Oxundaån som vidare leder till Rosersbergsviken som slutligen rinner till Mälaren Halmsjön Figur 2 Halmsjöns avrinningsområde På figur 2 ovan tagen ifrån SMHI:s hemsida( ) ser vi hur Halmsjöns vatten rinner vidare till en mynning där sjöns vatten träffar på och blandas med vatten ifrån Horssjön som rinner genom Kättstabäcken. Samt att vatten ifrån Odensalabäcken ansluter till samma mynning. Ifrån denna mynning rinner vattnet ut till Märstaån. I mellan mynningen och Märstaån ansluter sig vattnet ifrån Rosersbergsviken. En tydligare bild ser vi här direkt nedanför i figur 3. 6

7 Figur 3 avrinngsområde för Halmsjön Fysingen Figur 4 Fysingen avrinningsområde 7

8 I Figur 4 ovan på Fysingen tagen ifrån SMHI vattenwebb( ) ser vi att Fysingen och Oxundasjön har samma avrinningsområde då båda sjöarnas vatten slutar upp i Oxunaån och Oxundaån rinner vidare ut till Mälaren Märstaån Figur 5 Märstaåns avrinningsområde tagen ifrån SMHI:s hemsida( ) Märstaån är beroende av vatten ifrån Odensalabäcken, Rosersbergbäcken, Halmsjöbäcken och Kättstabäcken. Se figur 6 nedan (Norling 2012). 8

9 Figur 6 vattendrag Märstaåns avrinningsområde (Norling 2012) På wikipedias hemsida om Märstaån står det att de fyra bäckar Odenslabäcken, Rosersbergbäcken Kättstabäcken och Halmsjöbäcken är huvudgrenarna till Märstaån. Enigt wikipedia står det skrivet att Halmsjön och Horssjön är några upprinningsområden för Märstaån Allmänt om gifter Gift kan inte riktigt definieras enligt en naturvetenskaplig synpunkt som står på National encyklopedins hemsida(ne.se). De skriver dock att gift är en substans som kan vara skadligt för levande varelser när det förekommer i en låg koncentration. På Wikipedias hemsida skriver de att läran om gift kallas toxikologi. Det som ingår i toxikologi är gifternas påverkan på kroppen, de skadliga effekterna av kemiska ämnen på organismer. Gifter har flera olika egenskaper som kan användas för klassificering. Klassificeringen börja med om ämnet är organiskt lösningsmedel eller ej om ämnet är en metall eller tungmetall. Flera egenskaper gifter kan ha är, hur reaktivt ett gift är med andra ämnen, om giftet är fettlösligt eller ej. 9

10 Miljögifter är som främmande ämnen för naturen skriver Wikipedia, som har en negativ påverkan på organismer när koncentrationen blir hög. För gifter i fisk är följande ämnen intressanta PCB och dioxiner (TEQ) PFOS PFAS Polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxiner(teq) På Wikipedias hemsida skriver de att Polyklorerade bifenyler (PCB) tillhör gruppen av miljöoch hälsoskadliga industrikemikalier. PCB utvecklades av kemi-läkemedels-och jordbruks multinationella företag under 1920-talet. På sanerabcb.se skriver de att PCB är ett samlingsnamn för farliga och svårnedbrytbara organiska föreningar. De ämnen som ingår samlingsnamnet PCB är giftiga, långlivade och fettlösliga. De ämnen som också ingår i gruppen polyklorerade bifenyler(pcb) innehåller två bensenringar som är mättade med klor. Enligt sanerapcb.se ska det finnas teorier om att det existerar uppemot 200 olika polyklorerade bifenyler. Än så länge har det hittats runt 150 av dem i tekniska produkter och allt färre har hittats i prov som tagits i naturen. På sanerapcb.se står det att ämnena(pcb) kan lagras hos levande varelser som djur och människor i vår vävnad. Genom att PCB:et lagras i vävnader, kommer de djur som befinner sig på toppen av näringskedjan få i sig en hög dos av ämnena. En specifik del av de levande varelserna på toppen av näringskedjan som drabbas hårdast är fisk, säl och fåglar som äter andra småfiskar. PCB är också mycket farligt hos vattenlevande organismer som att det kan påverka fortplantningsförmågan hos vattenlevande däggdjur och organismer. Samt att det påverkar människan fortplantningsförmåga, immunförsvaret och barnen inlärningsförmåga. I en rapport(pcb-larm i insjöfisk ) skriven Linda Nohrstedt skriver hon att TDI:t(tolerantbara dags intaget) för PCB är 10 ng(nanogram). Enligt Nohrstedt är det flera livsmedelsmyndigheter runt i Europa har tagit fram. Värdet beskriver det att en person på 70 kilo kan få i sig 0,7 mikrogram varje dag utan att bli sjuk. I rapporten Dioxinliknande kemikalie i fisk ifrån Oxundasjön skriven av Emma Ankarberg( ) skriver Emma att dioxiner är ett samlingsnamn för ämnen med liknande egenskaper som PCB. Dioxiner bildas oavsiktligt vid förbränningsprocesser av kemikalieindustrier. Dioxiner bildas vid förbränning av kemikalier som innehåller kol. I rapporten om Dioxinliknande kemikalier i fisk från Rosersbergviken skriven av Emma Ankarberg skriver Emma att bland vuxna män och kvinnor som äter förorenad fisk mellan 1gång per månad och 1 gång i veckan överskrider det TDI(toleranta dagliga intaget). 10

11 Perfluoroktansulfon (PFOS) På kemi.se skriver de PFOS är en förkortning på perfluoroktansulfonat som tillhör organiska föreningar, med mer exakt ord perfluorerade organiska ämnen. Det som denna grupp har gemensamt är alla väteatomerna är utbytta till fluoratomer. Men bara det väteatomer som är bundna till kolatomer. Vidare på kemi.se skriver de att en reaktiv sulfonatgrupp är bunden till ena änden till kolkedjan. Ytterligare kemiska grupper kan ansluta sig till sulfonatgruppen så att det kan bildas fler andra typer av ytaktiva ämnen. Via PFOS:en som finns i naturen kan dessa ämnen brytas ned. Kemi.se skriver att PFOS har genom tiderna använts exempelvis i rengöringsmedel, brandsläckarskum och som impregneringsmedel till en mängd olika möbler, mattor, och textiler. I dagens läge används PFOS inom förkromning av metaller, i halvindustrier och inom flygindustrin i hydrauloljorna. Naturvårdverket skriver att PFOS övergår till foster via moderkakan. På sida ibg.uu.se(prefluorerade ämnens inverkan på människan och spridning i miljön) skriver Iwa Lee att PFOS kan påverka onormalt låga blodnivåer av tyroxin som är sköldkörtelhormoner. Det kan resultera i att hjärnans utveckling och orsaka beteendestörningar. I rapporten Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human population in the vicinity of International Airports skriven av forskarna är TDI:t(tolerabelt dagliga intaget) av PFOS är 150 ng/kg kroppsvikt. Rekommendationerna kommer ifrån livsmedelverket. Samt att livsmedelsverket har uppskattat medelintaget för en vuxen människa till 0.6ngPFOS/kg kroppsvikt och dag. I rapporten PCB-larm i insjöfisk( ) skriven av Linda Nohrstedt. Skriven hon också att TDI:t(tolerantbara dags intaget) på 150 ng(nanogram). Vilket Norhstedt skriver att en 70 kilos person bör maximalt få i sig 10,5 ug(mikrogram) PFOS per dag Poly- och Perfluorerade (PFAS) På kemi.se hemsida skriver de att högfluorerade ämnen också kallade PFAS ämnen. Finns i bland annat impregnerade textiler, impregnerade papper, rengöringsmedel och brandsläcknings skum. PFAS är ett ämne som naturligt inte finns i naturen, det är ett långlivat ämne och har en förmåga att bilda släta ytor som är fett-, vatten- och smutsavvisande. De(kemi.se) skriver vidare om dessa högfluorerade(pfas) ämnena är mycket stabila. Det är del av ämnen som bryts ned mycket långsamt, en annan del bryts inte ned alls i naturen. Många av dessa ämnen samlas hos levande organismer, det kallas att de är bioackumulerande. Högfluorerade ämnen binder sig till proteiner och det lagras i organ runt om i kroppen. Exempel på sådana organ är lever och i blodet. Anledningen till att de samlas i organ är att de 11

12 är vatten- och fettavstötande. Så de kan inte lagras i fettvävnader som en del andra bioackumulerande ämnen. På KI.se skriver de att PFAS har orsakad leverförstoring på vuxna försöksdjur, kan sänka halter av blodfett och sköldkörtelhormoner, samt påverka immunförsvaret. I rapporten Högfluorerade Ämnen(PFAS) och bekämpningsmedel (mars2016) skriven av Naturvårdsverket har de skrivit att PFAS ämnen har används sedan talet. I dagens läge används det cirka 3000 olika ämnen inom PFAS kategorin. 7. Frågeställning/hypotes Huvudfrågeställning är hur kvaliteten på Sigtuna kommuns vatten är ur ett gift-och miljöperspektiv. Om dessa vatten har dålig kvalité, kan människor konsumera fisken utan risk för sjukdom eller skada? 8. Metod I samarbete av Omställning Sigtuna har det gjorts en undersökning som handlar om vattenkvalitén i Sigtuna kommun. Med hjälp av fakta, rapporter och andra undersökningar ifrån olika databaser som gjorts kommer de sammanställas, redovisas och dras slutsatser som användning för att besvara de frågeställningar som finns. En hemsida som kommer användas är Vatteninformationssystem Sverige (VISS) då de är ledande i undersökningar inom ekologisk-och kemiskstatus på sjöar och åar runt om i hela Sverige. Jag läste olika rapporter, undersökningar och faktasidor ifrån olika databaser. Därefter sammanställa och summera allt i en rapport om kvaliteten på några lokala sjöar och vattendrag inom Sigtuna kommuns gränser. Med hjälp av resultaten fastställa om det går att livnär sig fisken eller ej 9. Resultat 9.1. Oxundasjön På VISS(vatteninformations system Sverige) står det att Oxundasjön inte helt når upp till deras ekologiska- eller kemiska status den bör ha så sjön ska vara i gott skick. Sjön är inte i bra skick sett ur ett miljöperspektiv då sjön är både övergödd och syrefattig, den innehåller också olika miljögifter. Det positiva med sjön är att den inte har blivit försurad. 12

13 Tabell 1: Tabell 1, tagen ifrån en rapport(metaller och stabila organiska ämnen i Oxundasystemet) skriven av Magnus Karlsson, Lisa Sjöholm och Viktor Tomas I tabell 1 ovan ser vi halter av PCB i abborrar som har fångats i Oxundasjön. Det röda sträcket är gränsen för om fisken får säljas eller inte. Abborrarna som lever i Oxundasjön innehåller för höga halter av PCB för att säljas då de innehåller ungefär fyra gånger mer än PCB det som gränsen visar. Gränsen är ungefär 125 ug(mikrogram) PCB. Den genomsnittliga abborren innehåller ca 500 ug PCB Tabell 2 Tabell 2, tagen ifrån en rapport(kompletterande analys av dioxiner, furaner och dioxinlika PCB:er i fisk från Oxundasjön) skriven av Magnus Karlsson och Tomas Viktor I tabell 2 ser vi bland annat PCB nivåer i fiskar som lever i Oxundasjön. I resultatet 2 ovan ser vi att de enbart är taget tester på en sorts fisk, gäddan. Gäddorna är enbart honor. I rapporten PCB-larm i insjöfisk( ) skriven av Linda Norhstedt nämner hon det som står tabell 2 att göddor i Oxundasjön har blivit uppmät till 890 ug(mikrogram) och att abborrar som fångades i samma sjö innehöll uppe emot 20 ug(mikrogram) PFOS per kilo. 13

14 9.2. Halmsjön Ifrån rapporten Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human population in the vicinity of International Airports står det att Halmsjön ligger bredvid Arlandaflygplats och deras brandövnings område. I brandskum finns det stora mängder ämnen som går in i kategorin Perfluoroktansulfonsyra(PFOS), som vi ser på figur 7 nedan finns det höga halter av PFOS och andra liknande ämnen runt om Arlandaflygplats i bäckar och minder vattendrag. Det positiva med denna figur att de höga halterna avtar när proverna är tagna längre bort ifrån flygplatsen. Men anledningen är att koncentrationen blivit utspädd med vattnet och desto längre bort ifrån Flygplatsen blir koncentrationen lägre. Figur 7,Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic and Human populations in the vicinity of International Airports. Skriven av Karin Norström, Tomas Viktor, Anna Palm Cousins och Magnus Rahmberg( ) I samma rapport som ovan Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human population in the vicinity of International Airports skriver forskarna trots att koncentrationen minskar i vattnet desto längre bort från flygplatsen, är vattnet som rinner till Märstaån som därefter rinner vidare till Mälaren är 100 gånger högre förorenad än vattenprover tagna ifrån referenssjöar, Referenssjöarna är sjöar som ej blivit påverkade av industrier, samhälle eller flygplatser. De har skrivit i rapporten Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human population in the vicinity of International Airports att även fast de höga halterna uppmätta i vatten och fisk uppskattas exponeringen för människan ytterst liten genom att inget kommunalt dricksvatten är påverkat och fisken skulle kunna anses som säker konsumtion upp 14

15 till 1-2 gånger i veckan. Vilket är betydligt oftare än om vi normalt skulle äta egen fångad fångst. Tabell 3 Individ Konsumtion PFOS koncentration Daligt intag (ng/kg kroppsvikt dag) Medelsvensk 0.6 Bakgrundsexponering (mat och dricksvatten) Fiskare, Arlanda Fiskare, Landvetter Bakgrundsexponering + fisk från Halmsjön 1 portion/vecka Bakgrundsexponering + fisk från Västra Ingsjön 1 portion/vecka 300 ng/g f v ng/g f v 13 Tabellen 3 ovan tagen ifrån Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human population in the vicinity of International Airports skriven av av Karin Norström, Tomas Viktor, Anna Palm Cousins och Magnus Rahmbrg ( ) I tabellen ovan ser vi att den normala intaget av PFOS bör vara 0.6 ng/kg, i fisk och vatten ifrån halmsjön ligger intaget 94 ng per dag. På VISS(vatteninformations system Sverige) om Halmsjön står det att den ekologiska statusen är måttlig. Det betyder att vissa delar av sjön är lite bättre än andra delar. Den kemiska statusen uppnår ej god. Det som VISS skriver vidare om Halmsjön är att sjön inte är övergödd eller syrefattig vilket är positivt, men sjön innehåller miljögifter och är försurad vilket är negativa Fysingen I en undersökning(sjön Fysingens vattenkvalitet ) skriven av Jonas Hagström och Joakim Pansar som pågick under en nittonårsperiod(1995/ ) skriver de att Fysingens vattenkvalitet långsamt ser ut att försämras på grund av ökande halter av näringsämnet fosfor och att vattnet blir brunare är kopplat till den ökade halten organiskt kol. De skriver också att halterna av metall är låg eller mycket låga. Det som står om Fysingen på VISS(vatteninformations system Sverige) hemsida är att statusklassningen ej är god, den ekologiska statusen är måttlig och det betyder att sjön är klassade som både i bra och i dåligt skick beroende vart i sjön testerna är tagna. Den kemiska statusen uppnår ej god. Fysingen utöver den dåliga statusklassnigen har sjön en del miljöproblem som är miljögifter, övergödd och syrefattig. Det positiva som VISS skriver om Fysingen är att sjön inte är försurad. På Sigtunas hemsida( ) om Fysingen skriver de att sjön klassas som näringsrik. Fysingen har delar av samma avrinningsområde som Märstaån. Fysingen är mindre belastad 15

16 än Märstaån när det kommer till olika miljögifter ifrån jordbruksmarker och dagvatten från bostads- och industriområden. I rapporten PCB i nedre Oxundaåsystemet(2014) skriven av Magnus Karlsson skriver han att PCB-halterna i Fysingen är mycket låga i jämförelse med Oxundaån och Rosersbergviken. I bild 1 nedanför ser vi att det knappt existerar något PCB alls i Fysingen. Bild 1 tagen på ett diagram ifrån PCB i nedre Oxundaåsystemet(2014) skriven av Magnuss Karlsson 9.4. Märstaån I rapporten Vattenkvalité i Märstaån(2011) skriven av Jan-Erik Kamperman skriver han att Märstaån under längre tid blivit negativt påverkat av närliggande jordbruk och Arlandaflygplats. Vattnet ifrån Arlandaflygplast har runnit vidare till Märstaån genom delar av Halmsjöns avrinningsområde. Vattnet som rinner ifrån Halmsjön innehåller höga halter av PFOS. Som tidigare nämnt har Märstaån ett gemensamt avrinningsområde med Odenslabäcken, Rosersbergbäcken, Kättstabäcken och Halmsjöbäcken. Dessa fyra sist nämnda rinner vidare genom Märstaån ut till Mälaren. I rapporten Märstaåns vattenkvalité 2015 skriven av Joakim Pansar nämner han att Odensalabäcken kan beskrivas som mycket näringsrik med mycket grumligt vatten som innehåller humus och andra kolföreningar. Metallhalterna är relativt låga bortsett ifrån halten av nickel. Likaså med Rosersbergbäcken som med Odensalabäcken i rapporten Märstaåns vattenkvalité 2015 av Joakim Pansar är Rosersbergbäcken näringsrik och har mycket grumlig vatten som 16

17 innehåller humus och andra kolföreningar. Det har förekommit lite mer totalkväve, nitrat och ammonium. Metallhalterna är låga men halten av arsenik är relativt höga. Kättstabäcken är den mest humösa vattendraget av de sjöar och bäckar som är i detta avrinningsområde enligt Joakim Pansar i rapporten Märstaåns vattenkvalité Det vill säga att vattendraget innehåller stora mängder organiskt kol som färgar vattnet brunt. Intill Odensalabäcken är Kättstabäcken mest näringsrik med höga halter fosfor. Metallhalterna är låg så som i Rosersbergbäcken men här är också arsenik halten hög. Halmsjöbäckens vattenkvalité är generellt sett den bästa utav de ovanstående bäckarna. Halterna av fosfor och kväve var lägre 2015 än vad det har varit tidigare år( ) enligt Joakim Pansars rapport Märstaåns vattenkvalité I denna bäck är metallhalterna låga. I jämförelse med Kättastabäcken är arsenik halterna höga. Det Joakim Pansar skriver i sin rapport Märstaån vattenkvalité 2015 är att Märstaån påverkas av flera olika faktorer. Som exempelvis de alla bäckar som beskrivs ovanför, industrier- och bostadsområden och i detta fall Arlandaflygplats. Utöver detta skriver Pansar att Märstaån naturligt är mycket näringsrikt med angående fosfor. På VISS(vatteninformation system Sverige) skriver de att Märstaån når måttligt under ekologisk status och under kemisk status når ån inte upp till kraven alls(uppnår ej god). Utöver detta är ån övergödd, syrefattig, innehåller miljögifter men det positiva är att ån inte är försurad. Vattnet som rinner ifrån Halmsjön till Märstaån innehåller en koncentration av PFOS som är 100 gånger högre än halter i referenssjöar.(referenssjöar är vatten som inte blivit påverkade av industrier, bostadsområden eller flygplatser) taget ifrån rapporten Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human population in the vicinity of International Airports. 10. Diskussion och Analys Oxundasjön Ur ett gift- och miljöperspektiv kan jag konstatera att Oxundasjön inte når upp till de krav som finns enligt VISS (vatteninformations system Sverige) eller det som hittats i rapporter ifrån olika databaser. Oxundasjön når inte upp till de krav på VISS hemsida som rör de ekologiska och kemiska kraven en sjö behöver uppfylla för att vara i godkänt skick. Sjön är både övergödd och syrefattig vilket säger att sjön inte är ett helt optimalt för fiskar. I tabell 1 ser vi att fisken som lever i Oxundasjön innehåller höga halter av PCB (Polyklorerade bifenyler) ämnen. Fisken innehåller 4 gånger mer av PCB ämnen än det högsta värdet fisken får innehålla vid försäljning. 17

18 Tabell 2 visar tester gjorda på hongäddor. Där indikeras det på höga halter av PCB. Storleken på gäddorna ser inte ut att spela någon roll om hur höga halter fisken innehåller. Gädda 1, vägde 1,9 kg, innehöll 840 ug PCB7. Gädda 2 på 1,4 kg innehöll 890 ug PCB7 och gädda 3 vikt, var 1,6 kg,innehöll 800 ug PCB7. Detta visar att storlek på fisken inte är den stora faktorn till de höga halterna i fisken. Den minsta gäddan innehöll högst halt av PCB vilket tyder på att de kan ha levt på olika områden i sjön med olika koncentrationer av ämnet. I rapporten PCB-larm i insjöfisk( ), skriven av Linda Norhstedt, nämner hon det som står tabell 2 att gäddor i Oxundasjön har blivit uppmät till 890 ug(mikrogram) per kilo. Hon skriver också att en person som väger 70 kilo maximalt kan få i sig 0,7 mikrogram PCB per dag. I ett kilo gädda som kommer ifrån Oxundasjön finns det 890 mikrogram PCB vilket är otroligt mycket mer än den rekommenderade mängden PCB per dag. I samma rapport framgår det att prover som tagits på abborrarna i sjön och dessa kan innehålla uppemot 20 ug(mikrogram) PFOS per kilo. Det maximala intaget för en människa rekommenderats till 150 ng(nanogram) per kilokroppsvikt. En person som väger 70 kilo bör därmed maximalt få i sig 10,5 mikrogram per dag Halmsjön I områden runt Arlanda flygplats finns det höga halter av olika sorters miljögifter. I Halmsjön som ligger precis bredvid flygplatsen, är fylld av ämnen som ingår i kategorin PFOS. Den koncentrationen av gifterna som finns i Halmsjön avtar när vattnet rinner vidare till bäckar och andra sjöar. Trots att koncentrationen minskar så mycket som den gör, har vattnet en koncentration som är 100 gånger mer förorenad än om vattnet skulle ha kommit ifrån en referenssjö. En referenssjö är en sjö som aldrig blivit utsatt för industrier, samhälle eller flygplats. Det tyder på att koncentration som finns i Halmsjön är hög jämfört med övriga sjöar. Trots de höga halterna i vattnet och i fisken uppskattas exponeringen för människan ytterst liten då inget kommunalt dricksvatten blivit påverkat och kan anses som en säker konsumtion upp till 2 gånger i veckan. Vilket är betydligt oftare än om vi skulle konsumera egenfångad fisk. I tabell 3 står det att TDI(tolerant dagliga intaget) för en fiskare i Arlandaområdet är 94ng/kg per dag. Det TDI värdet som livsmedelverket rekommenderat är 150ng/kg per dag. 94ng är mindre än 150ng vilket säger att halterna i Halmsjön inte når upp till det maximal dags intag per kg kroppsvikt Fysingen 18

19 I rapporten som Jonas Hagstörm och Joakim Pansar skrivit säger de att sjöns vattenkvalité håller på att långsamt försämras på grund av ökade mängder av fosfor. Samt att vatten blir allt brunare genom att det organiska kolet ökar i sjön. Det som VISS skriver är att sjön inte når upp till de ekologiska eller kemiska kraven, samt att sjön innehåller en del miljögifter och att den därmed anses vara övergödd och syrefattig men inte försurad. Trots det som VISS nämner skriver Sigtuna kommun att sjön klassas som näringsrik och att Fysingen inte är utsatt för miljögifter ifrån jordbruksmarker eller dagvatten ifrån industri- och bostadsområden vilket är positivt. De säger vidare att knappt något PCB är uppmätt i sjön jämförelsevis med Oxundaåsystemet som Magnus Karlsson skrev i sin rapport PCB i nedre Oxundasystemet Märstaån Märstaån har ett gemensamt avrinningsområde med fyra bäckar som ger Märstaån allt sitt vatten. Dessa fyra bäckar är Odensalabäcken, Rosersbergbäcken, Kättstabäcken och Halmsjöbäcken. Dessa fyra bäckar är mycket näringsrika. I alla bäckar är metallhalterna låga förutom nickelhalten i Odensalabäcken och arsenik halterna Rosersbergbäcken, Kättstabäcken och Halmsjöbäcken. Märstaån har blivit påverkad av de här fyra bäckarna som i sin tur blivit utsatta för utsläpp ifrån industri-och bostadsområden och Arlandaflygplats. Detta kan vara orsaken till att ån är övergödd, syrefattig och innehåller miljögifter som VISS säger att ån har Överblick När vi kollar tillbaka till frågeställningarna som handlar om hur kvalitén på vattnen är och om fisken kan konsumeras utan att sjukdom eller skada uppstår, kan vi konstatera utifrån resultaten som är framtagna, att det som sjöarna och ån har gemensamt är något slags miljöproblem. VISS ger oss en överblick om att vattnens kvalité överlag är dålig i både ett ekologiskt- och kemiskperspektiv. I majoriteten av fallen om varför sjöar och vattendrag inte uppnår de krav som ställs beror ofta på ett generellt fel. I dessa vatten är det olika gifters fel till varför vattnen inte uppnår kraven som VISS har ställt. Om vi bortser ifrån gifternas påverkan på sjöarna kan de klassas som goda i både ekologisk- och kemiskperspektiv. Oxundasjön, Fysingen och Märstaån är övergödda och syrefattiga vilket Halmsjön inte är men det är endast Halmsjön som är försurad. Alla innehåller olika miljögifter, de är måttligt goda i den ekologiska statusen men ingen av sjöarna uppnår god kvalité i den kemiska statusen. Märstaån får vatten ifrån fyra små bäckar där tre av dem innehåller höga halter av arsenik, vilket leder till att Märsta ån innehåller hög halt arsenik. PFOS halten i Märstaån kan påverka människor genom att utvecklingen av hjärnan försämras och beteendesvårigheter kan uppstå. 19

20 Fysingen innehåller relativt höga halter fosfor. I Halmsjön där PFOS koncentrationen är hög rekommenderas vi att max äta fisk därifrån upp till 2 gånger i veckan enligt rapporterna. Fisken som lever i Oxundasjön innehåller 4 gånger mer PCB än vad fisken får innehålla vid försäljning. Det vi får tänka på när vi konsumerar fisk ifrån dessa sjöar är vilka mängder vi äter, hur stora portionerna är. Det går bra att äta fisken 1-2 gång i veckan teoretiskt sätt men med tanke på alla giftiga ämnen som finns runt omkring i sjöarna vill jag inte riskera att bli sjuk. Så jag skulle enbart äta fisk ifrån dessa vatten 1-2 gånger per månad. Fisken ifrån Oxundasjön skulle jag rekommendera att max äta en gång per månad med tanke på det mycket höga halter PCB i gäddan och abborren. Om vi får i oss för mycket PCB kan det påverka fortplantningsförmågan samt försämra immunförsvaret. PCB kan till och med påverka barnens inlärningsförmåga vid höga halter. Detta tolkar jag som att bbarn inte bör äta fisken från Oxundasjön. Halten PFOS ifrån Halmsjön är 100 gånger högre än i referenssjöarna när vattnet rinner ut i Märstaån. Tänk då vilka höga halter det är i Halmsjön och därmed i fisken. Jag vill knappt rör fisken som lever i dessa höga halter miljögifter och därmed absoult inte äta fisken alls. PFOS kan påverka kroppen så sätt att det blir onormalt låga blodnivåer av tyroxin (Sköldkörtelhormoner). Vid saknad av tyroxin kan utvecklingen av hjärnan hemmas och beteendesvårigheter kan uppstå. Det innebär att barn inte alls bör äta fisken innan de är färdigutvecklade mentalt. Fysingen har höga halter fosfor men inte i överdrivet stora mängder och sjön är inte påverkad av allt för mycket industri- eller bostadsområde. Där är fisken mycket vänligare mot kroppen. Här kan vi konsumera fisk upp till 1-2 gånger i veckan. I Märstaån som innehåller höga halter arsenik och får vatten ifrån Halmsjön där det är höga halter PFOS bör vi inte äta fisk därifrån oftare än 1-2 gånger per månad. 11. Slutsats Det som kan konstateras är att sjöarna och ån har en dålig kvalité på vattnet beroende på flera sorters miljögifter som i sin tur tas upp av fiskarna som lever i vattnen och som till sist överförs till människor vid konsumtion. Halterna på de gifter som påvisats i vattnen är på tok för höga att det ska vara nyttigt att konsumera fisken från vattnen dagligen. Det går att äta fisken, men beroende ifrån vilket vatten det är, är den rekommenderade gränsen 1-2 gånger i veckan eller 1-2 gånger i månaden. Men med tanke på vad gifterna kan göra med våra kroppar 20

21 får vi tänka på att små barn inte tål lika mycket som vuxna människor. Barn som inte är färdigutvecklade bör ej konsumera fisken över huvud taget medan vuxna personer kan konsumera fisken 1-2 gånger per månad. Slutsatsen av detta är att det i en krissituation inte går att livnära sig på fisken ifrån vattnen Oxundasjön. Halmsjön, Fysingen och Märstaån då en daglig konsumtion skulle innebära en risk för att få skador på hjärnan och en försämrad utveckling hos barn på grund av höga halter av olik miljögifter. 12. Källförteckning PCB (tagit den ) (tagit den ) (tagit den ) (tagit den ) PCB-larm i insjöfisk( ) skriven av Linda Norhstedt(tagit den ) ( Dioxiner Dioxinliknande kemikalie i fisk ifrån Oxundasjön skriven av Emma Ankarberg ( ) (tagit den ) PFOS (tagit den ) PCB-larm i insjöfisk( ) skriven av Linda Norhstedt(tagit den ) ( Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human population in the vicinity of International Airports PFOS skriven av Karin Norström, Tomas Viktor, Anna Palm Cousins och Magnus Rahmbrg ( )(tagit den ) (tagit den ) 21

22 (Prefluorerade ämnens inverkan på människan och spridning i miljön) skriver Iwa Lee PFAS (tagit den ) Högfluorerade Ämnen(PFAS) och bekämpningsmedel (mars2016) skriven av Naturvårdsverket(tagit den ) (tagit den ) Gifter ( ) ( ) Avrinningsområden (tagit den ) (tagit den ) (tagit den ) Fysingen (tagit den ) Sjön Fysingens vattenkvalitet skriven av Jonas Hagström och Joakim Pansar(tagit den ) (tagit den ) PCB i nedre Oxundaåsystemet(2014) skriven av Magnus Karlsson(tagit den ) Oxundasjön 22

23 (tagit den ) (tagit den ) Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundasystemet skriven av Magnus Karlsson, Lisa Sjöholm och Viktor Tomas (tagit den ) Kompletterande analys av dioxiner, furaner och dioxinlika PCB:er i fisk från Oxundasjön skriven av Magnus Karlsson och Tomas Viktor(tagit den ) PCB-larm i insjöfisk( ) skriven av Linda Norhstedt (tagit den ) ( Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human population in the vicinity of International Airports PFOS skriven av Karin Norström, Tomas Viktor, Anna Palm Cousins och Magnus Rahmbrg ( )( tagit den ) Halmsjön ( tagit den ) Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human population in the vicinity of International Airports PFOS skriven av Karin Norström, Tomas Viktor, Anna Palm Cousins och Magnus Rahmbrg ( )(tagit den ) Märstaån den ) (tagit den ) Märstaåns vattenkvalitet 2015 skriven av Joakim Pansar(tagit den ) Vattenkvalité i Märstaån(2011) skriven av Jan-Erik Kamperman (tagit den ) 23