Horsås Skövde kommun ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING. Innehåll: Utlåtande sid 1-4 SGF-utdrag Ritning G:1 G:5. Skövde den 20 december 2007

Transkript

1 Horsås Skövde kommun ÖVERSIKTIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Innehåll: Utlåtande sid 1-4 SG-utdrag Ritning G:1 G:5 Bilaga 1 (provtabell) Bilaga 2 (rutinanalys) Bilaga 3 (CRS-försök) Bilaga 4 (CPT-sondering) Bilaga 5 (radonprov) Skövde den 20 december 2007 BGAB, Bygg-och Geokonsult AB S:t gfrids gata SKÖVDE Tel: 0500 / Handläggare: Peter Nilsson

2 UTÅTANDE ÖVER GRUNDÖRHÅANDENA VID HORSÅS, SKÖVDE KOUN UPPDRAG BGAB; Bygg- och Geokonsult AB har av Skövde kommun fått i uppdrag att utföra en översiktlig geoteknisk undersökning vid Horsås, Skövde kommun. Skövde kommun planerar för bostadsområden vid Horsås i Skövde. Inom delområde 1 samt för en planerad väg har en översiktlig geoteknisk undersökning utförts (borrhål 10 24). ör att få en kännedom om grundförhållandena inom övriga delområden har 8 borrhål placerats ut (borrhål 1 8). Översiktliga tomtindelningar samt borrhålens placeringar framgår av bifogad ritning G:1. Inom området har en geoteknisk undersökning utförts tidigare av BGAB 2001 samt rev. A 2007 de borrpunkter som är aktuella har lagts in på ritning G:1. GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR ältundersökningen utfördes under tiden av Peter Nilsson, BGAB. Den består av följande undersökningar: Delområde 1 13 st trycksonderingspunkter (borrvagn typ Geotech) 2 st CPT-sonderingspunkter Tagning av störda jordprov med skruvborr i 8 punkter Tagning av ostörda jordprov med kolvborr i 1 punkt 3 st radonprov (ROAC-detektorer) Registrering av vattenytor Övriga delområden 8 st trycksonderingspunkter (borrvagn typ Geotech) Tagning av störda jordprov med skruvborr i 8 punkter Inmätning av borrpunkter med GPS har utförts av Picon Teknikkonsult AB i Skövdes lokala koordinat- och höjdsystem. De störda jordproverna har undersökts på BGAB:s geotekniska laboratorium. Undersökningarna har omfattat bestämning av jordart. De ostörda jordproverna har rutinanalyserats på 2 nivåer, innebärande bl.a. bestämning av skjuvhållfasthet, sensitivitet, konflytgräns och densitet. Därjämte har kompressionsegenskaperna bedömts för två lerprov genom CRS-försök. Resultatet av fält- och laboratorieundersökningarna framgår av bifogade ritningar G:1 G:5 med bilaga 1-5.

3 ARKÖRHÅANDE Det aktuella området är beläget öster om Östra leden och handelsområdet Stallsiken i Skövde. I norr avgränsas området mot Gamla Törebodavägen. Området utgörs huvudsakligen av ängsmark och åkermark med mindre partier av skogs- och slyområden. Ett par mindre bäckar/ diken rinner genom området. Inom de norra delarna av området förekommer en del ytblock, rikligt med ytblock förekommer framförallt strax söder om borrhål 5 och 8. I de nordligaste delarna av området utmed gamla Törebodavägen förekommer friktionsåsar exempelvis norr om borrhål 4. I övrigt är marken ganska kuperad, raviner förekommer bl.a. en strax norr om borrhål 11 och 12, de avvägda nivåerna vid borrhålen varierar mellan +115, ,88. Jorden består under ytskiktet/fyllningen av finsediment, såsom silt och lera, som direkt eller via skikt av friktionsjord, vilar på för trycksondering fast botten troligen morän, sten eller block. Ytskiktet består i provtagningspunkterna överst av ngt lerig, mullhaltig silt/mullhaltig silt/ngt sandig, mullhaltig silt till 0,2 0,7m djup. De underliggande finsedimenten utgörs av silt och lera. eran är överst utbildad som torrskorpa. eran är siltig och delvis varvig och dess mäktighet bedöms understiga 20m. Jorden bedöms huvudsakligen som halvfast, lösare skikt på 1 5m skikt förekommer. Trycksondens nedträngningsdjup varierade mellan 1,3 och 23,5m. CPT-sondering har använts för att bedöma markens egenskaper och sonderingen har redovisats samt utvärderats med Conrad, ett datorprogram utvecklat av SGI. Redovisning och utvärdering av CPT-sondering i Conrad utförs enl. SGI Information Nr.15 utgiven av SGI. Bland annat utvärderas lerans odränerade skjuvhållfasthet och den har här utvärderats till som lägst ca 30 kpa i de båda borrhålen, se bilaga 4. Skjuvhållfastheten har även analyserats i rutinanalysen (bilaga 2) där värdet uppgår till 40 kpa på 4,5 meters djup i borrhål 19. GRUNDVATTEN Grundvattnets strömningsriktning inom området bedöms i huvudsak vara i sydostlig riktning mot Ösan, lokala avvikelser mot ravinbottnar förekommer. I de öppna provtagningshålen nr. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 17, 19, 20, 21 och 23 påträffades den fria vattenytan på nivån +121,8; +123,6; +119,8; +117,6; +122,6; +119,3; +117,0; +113,8; +120,0; +120,1; +122,9; +122,4; +118,8; +119,9; +124,2 resp. +121,5 (motsvarande 0,9; 0,4; 0,6; 0,8; 1,2; 1,5; 1,3; 1,5; 1,3; 1,4; 2,0; 0,3; 0,4; 0,9 1,7 resp. 0,5 m under bef. markyta). TJÄARIGHET Jorden bedöms tillhöra tjälfarlighetsklass 4 och materialgrupp 5A enligt Anläggnings-AA.

4 RADON Radonmätning har utförts i 3 punkter (R1-R3) med s.k. ROAC-detektorer. Endast ett mätvärde har uppnåtts i R1 där mätvärdet uppgår till 1 kbq/m 3 övriga punkter var påverkade av vatten, se även bilaga 5. Detta betyder att marken klassas som lågradonmark, som ligger i intervallet < 10 kbq/m 3, vilket innebär att inga åtgärder behövs. ÖRORENINGAR ör att kontrollera eventuell förekomst av lättflyktiga petroleumkolväten i jordprovernas porgas användes en PID-mätare av fabrikat PE Photovac modell Jordproverna samlades i plastpåsar. Vid fältanalysen förs ett plaströr kopplat till PID-mätaren in i den förslutna plastpåsen. Instrumentet registrerar under provtagningstiden jordprovets halt av lättflyktiga kolväten. mtliga jordprover uppvisade inga tecken på att några föroreningar av lättflyktiga kolväten förekommer. SÄTTNINGAR Enligt laboratorieundersökningen är leran starkt överkonsoliderad (ca 100 kpa). En belastningsökning kommer därför inte att ge upphov till några nämnvärda sättningar (differenssättning < 0,03 m). Belastningsökning som ger upphov till sättningar kan förutom belastning från byggnad bestå av fyllning och/eller grundvattensänkning. 1 m grundvattensänkning ger upphov till en belastningsökning på 10 kpa. SKREDRISKBEDÖNING Det finns några branta slänter inom framförallt delområde 1. Norr om borrhål 11 och 12 finns en slänt ner mot en ravin och när planutformningen är fastställd kan eventuellt en kompletterande sektion med borrhål behövas för att undersöka skredrisken närmare. Söder om borrhål 21 och 22 finns en liknande slänt som ovan men här bedöms skredrisken som mindre än ovan. Beroende på hur planutformningen blir så kan dock även här en kompletterande sektion behövas för att undersöka skredrisken. GRUNDÄGGNING DEORÅDE 1 Grundläggning skall ske på frostskyddad nivå med sulor, alternativt förstyvad bottenplatta, på naturligt lagrad jord eller väl packad fyllning (sedan allt organiskt material borttagits). Grundläggning kan utföras enligt BKR geoteknikklass GK1 (där så

5 är möjligt). Tillåtet grundtryck f d sättes till 100 kpa. Grundsulor får ej utföras smalare än 0,5 m. Alternativt kan grundläggning ske enligt GK2. Vid dimensionering används följande karakteristiska värden: = 30 och E k -modulen 10 Pa och tungheten 19 kn/m 3. erans odränerade skjuvhållfasthet kan sättas till 30 kpa. På grund av sättningsrisken begränsas tryckökningen dock till 100 kpa i nuvarande markyta. γ m -värdet för C uk = 1,8 och för k = 1,6 och i övrigt är γ m -värdet = 1,5. Det bör noga beaktas att grundvattennivån ligger relativt högt i hela området, vilket kan ge problem vid grundläggningen (källare, suterängvåningar, skärningar och dylikt). GRUNDÄGGNING ÖVRIGA DEORÅDEN Grundläggning skall ske på frostskyddad nivå med sulor, alternativt förstyvad bottenplatta, på naturligt lagrad jord eller väl packad fyllning (sedan allt organiskt material borttagits). Grundläggning kan utföras enligt BKR geoteknikklass GK1 (där så är möjligt). Det bör noga beaktas att grundvattennivån ligger relativt högt i hela området, vilket kan ge problem vid grundläggningen (källare, suterängvåningar, skärningar och dylikt). SCHAKTNING Schaktning i friktionsjord kan över grundvattenytan ske med en släntlutning av 1:1 á 1:1,5. Vid schaktning under grundvattenytan och samtidig länshållning av schakten finns risk för besvärande sidoerosion och bottenuppluckring. Vid schaktning i siltig jord finns risk för ytuppmjukning och utflytning av slänter vid vattenövermättnad genom t ex regn. ör att begränsa utflytning av slänter kan dessa övertäckas vid regnväder. Schaktning i lera kan ske med slänt i lutning 2:1 till ca 3,5 m djup under den obelastade markytan. Belastas markytan intill schaktet med t ex 10 kpa (dock ej närmare släntkrön än 1 m) minskar det tillåtna schaktdjupet till ca 3 m. Schakter på mindre yta, t ex för plintar och ledningar kan eventuellt ske till större djup än de ovan angivna och får då beräknas för varje enskilt fall. Skövde den 20 december 2007 BGAB, Bygg- och Geokonsult AB PICON Teknikkonsult AB Peter Nilsson Hans Carlson / Jesper Gustafsson

6

7

8

9

10

11 1 Borrhål PROVTABE Horsås, Skövde Djup eller Nivå, m Geoteknisk benämning Anmärkning 1 0 0,4 örkbrun ngt sandig, mullhaltig SIT 0,4 1,0 Brun siltig SAND anm. finsand 1,0 1,6 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 1,6 2,5 Gråbrun lerig SIT 2 0 0,3 örkbrun mullhaltig SIT 0,3 0,6 Brun sandig SIT 0,6 1,2 Gråbrun ngt lerig SIT anm. torrskorpekaraktär 1,2 2,4 Gråbrun lerig SIT 3 0 0,2 örkbrun ngt sandig, mullhaltig SIT 0,2 0,5 Brun siltig SAND anm. finsand 0,5 1,0 Gråbrun ngt sandig SIT 1,0 2,0 Brun siltig SAND anm. finsand inneh. siltskikt 2,0 2,3 Gråbrun ngt lerig SIT 2,3 3,0 Gråbrun lerig SIT 4 0 0,3 örkbrun mullhaltig SIT 0,3 0,6 Brun ngt sandig SIT 0,6 1,3 Gråbrun SIT

12 2 4 forts. 1,3 2,0 Gråbrun lerig SIT inneh. siltskikt 2,0 3,2 Gråbrun siltig ERA inneh. siltskikt 3,2 4,0 Gråbrun siltig ERA 5 0 0,3 örkbrun mullhaltig SIT 0,3 1,4 Brun SIT 6 0 0,3 örkbrun ngt lerig, mullhaltig SIT 0,3 1,5 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 1,5 2,5 Gråbrun lerig SIT inneh. lerskikt 2,5 3,0 Gråbrun siltig ERA inneh. siltskikt 3,0 3,5 Gråbrun SIT 7 0 0,3 örkbrun ngt lerig, mullhaltig SIT 0,3 1,3 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 1,3 1,8 Gråbrun siltig ERA inneh. siltskikt 1,8 3,5 Gråbrun SIT 8 0 0,3 örkbrun ngt lerig, mullhaltig SIT 0,3 1,5 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 1,5 2,0 Gråbrun lerig SIT 2,0 2,8 Brun SIT 2,8 3,3 Gråbrun siltig ERA

13 ,3 örkbrun ngt lerig, mullhaltig SIT 0,3 0,9 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 0,9 1,8 Brun SIT 1,8 3,0 Gråbrun siltig ERA ,3 örkbrun ngt lerig, mullhaltig SIT 0,3 1,2 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 1,2 2,5 Brun SIT 2,5 3,4 Gråbrun siltig ERA ,3 örkbrun mullhaltig SIT 0,3 1,7 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 1,7 2,0 Gråbrun siltig ERA inneh. 2,0 2,3 Gråbrun lerig SIT 2,3 3,1 Brun SIT ,3 örkbrun ngt lerig, mullhaltig SIT 0,3 0,6 Gråbrun lerig SIT 0,6 1,0 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 1,0 2,2 Gråbrun ngt lerig SIT anm. torrskorpekaraktär 2,2 2,4 Gråbrun lerig SIT 2,4 3,0 Gråbrun siltig ERA

14 ,7 örkbrun mullhaltig SIT 0,7 1,7 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 1,7 2,0 Gråbrun siltig ERA ,3 örkbrun ngt lerig, mullhaltig SIT 0,3 0,9 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 0,9 2,7 Brun SIT 2,7 3,5 Gråbrun siltig ERA ,25 örkbrun ngt lerig, mullhaltig SIT 0,25 1,6 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 1,6 2,0 Gråbrun lerig SIT 2,0 3,1 Brun SIT ,5 örkbrun ngt lerig, mullhaltig SIT 0,5 0,8 Gråbrun lerig SIT 0,8 1,5 Gråbrun siltig TORRSKORPEERA inneh. 1,5 2,0 Gråbrun ngt lerig SIT 2,0 3,2 Gråbrun siltig ERA

15

16

17

18

19 CPT sondering uppmätta parametrar Referens Nivå vid referens Grundvattenyta Startdjup my 121,44 m 1,30 m 0,03 m örborrningsdjup örborrat material Utrustning Geometri 0,03 m Geotech Normal Projekt Projekt nr Plats Borrhål Datum Horsås Skövde Spetstryck q T (Pa) riktion f T (kpa) Portryck u, u o, Δu (kpa) riktionskvot R f (%) Portryckskvot DPPR ,0 0,5 1,0 utning (grader) ΔU 4 U o 6 ΔU 8 U o Djup (m) U o ΔU ΔU 14 U o 16 ΔU 18 U U:\_2007\ _Geo_Horsås\Teknikfack_projektering\Ritning\Proj\Geodata\HORSAS_BH11.cpw

20 CPT sondering utvärderad enligt SGI Info 15 Referens Nivå vid referens Grundvattenyta Startdjup my 121,44 m 1,30 m 0,03 m örborrningsdjup örborrat material Utrustning Geometri 0,03 m Geotech Normal Projekt Projekt nr Plats Borrhål Datum Horsås Skövde Klassificering et Effektivtryck (kpa) Odränerad skjuvhållfasthet τ fu (kpa) () Djup (m) e e e e e e e y NC OC/ y y y y OC/ G? OC/ NC OC/ OC/ HOC OC/ OC/ NC OC/ NC OC/ OC/ () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () () U:\_2007\ _Geo_Horsås\Teknikfack_projektering\Ritning\Proj\Geodata\HORSAS_BH11.cpw () () ()

21 CPT sondering uppmätta parametrar Referens Nivå vid referens Grundvattenyta Startdjup my 119,18 m 0,40 m 0,03 m örborrningsdjup örborrat material Utrustning Geometri 0,03 m Geotech Normal Projekt Projekt nr Plats Borrhål Datum Horsås Skövde Spetstryck q T (Pa) riktion f T (kpa) Portryck u, u o, Δu (kpa) riktionskvot R f (%) Portryckskvot DPPR ,0 0,3 utning (grader) ΔU U o 3 4 ΔU 5 U o Djup (m) ΔU ΔU U o 9 10 U o ΔU U U:\_2007\ _Geo_Horsås\Teknikfack_projektering\Ritning\Proj\Geodata\HORSAS_BH19.cpw

22 CPT sondering utvärderad enligt SGI Info 15 Referens Nivå vid referens Grundvattenyta Startdjup my 119,18 m 0,40 m 0,03 m örborrningsdjup örborrat material Utrustning Geometri 0,03 m Geotech Normal Projekt Projekt nr Plats Borrhål Datum Horsås Skövde Klassificering Effektivtryck (kpa) Odränerad skjuvhållfasthet τ fu (kpa) () () () 1 et e e y y y HOC OC/ o o o x x x () () () () () () () () () () () () () () Djup (m) 6 7 y y y () () e e OC/ OC/ () () () () 12 e OC/ U:\_2007\ _Geo_Horsås\Teknikfack_projektering\Ritning\Proj\Geodata\HORSAS_BH19.cpw ()