IDÉBURET OCH OFFENTLIGT MEDSKAPANDE Tillsammans kan vi förändra på riktigt!

Transkript

1 Dokumentation från konferensen i Helsingborg 4 december 2014

2 Överenskommelsen Skåne - Regionalt Forum 2014 Den 4 december möttes nära 130 personer från idéburna och offentliga verksamheter i Helsingborg för att under en eftermiddag och tidig kväll fokusera på hur samverkan kan vara ett sätt att möta framtidens utmaningar. Deltagarna arbetade med två olika metoder inriktade på medskapande och samhällsutveckling. 4 Detta skånska forum var den andra konferensen av sitt slag i Skåne. Den första arrangerades i Eslöv den 11 mars Utifrån behov och önskemål arrangerades ett andra regionalt forum med fokus på idéburet och offentligt medskapande. Medskapande arrangörer var Överenskommelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne, Region Skåne, NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne och nationella KIMprojektet. Del 1 - Storytelling och Storyharvesting Denna metod var mycket uppskattad av deltagarna på konferensen den 11 mars så denna del utökades och vi inledde konferensen med skånska berättelser om samverkan. Alla deltagare fick göra en övning som är inriktad på att lära av andras erfarenheter och kollektivt reflektera kring vad de fick höra av de 8 olika historier som berättades. Deltagarna fick i uppdrag att särskilt lyssna efter exempel på mod, genombrott i historien, ägarskap, förflyttning samt vad de ville ta med sig hem. Respektive grupp fick därefter samla sina viktigaste reflektioner som syns nedan. Brukarsamverkan inom psykiatriområdet en medskaparmodell att inspireras av? Region Skåne och NSPH Skåne som består av 12 patient- och närståendeorganisationer inom psykiatriområdet berättade om sin samverkansmodell. De lärdomar som lyftes var: Samverkan med brukarperspektiv kräver resurser, långsiktighet och hårt arbete. Utnyttja öppna fönster; nyckelpersoner, politikerstöd på nationell, regional och lokal nivå. Respekt för brukarnas kunskap. Skapa ett gemensamt vi. Folkhögskolespåret samverkan för bredare mottagande och etablering av ensamkommande ungdomar Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan berättade om sin samverkan från idé till verksamhet. Viktiga reflektioner: Individbehovet i centrum och att det får styra byggnation/påverkan/förändring av system och strukturer. Mod behov av modiga tjänstemän/kvinnor och politiker och förtroendevalda. Lotsa de medskapande aktörerna och sprid kunskap.

3 Var observant på var beslut tas och var beslut landar hos politiker eller tjänstemän/kvinnor? Var uppmärksam på dolda agendor dessa skapar onödiga hinder och oförståelse. Från medborgare via fullmäktige till digital delaktighet Studieförbundet Vuxenskolan och Trelleborgs kommun berättade om en process mellan kommun och studieförbund kring äldres bristande kunskaper om internet och digitala tjänster. Processens lärdomar: Viktigt med tidigt samråd, både med brukare och med idéburen sektor. I detta fall hade man direkt kunnat lägga ned initiativet eftersom brukarna inte ville ha servicen på det viset och de idéburna organisationerna inte heller kunde arbeta på det viset som initiativet föreslog. Lärandeutveckling: Hela processen har lett till att både kommunen (åtminstone tjänstemänen) och Studieförbundet Vuxenskolan har lärt sig om hur en samverkan mellan sektorerna inte bör gå till. Problematisering av begreppet Överenskommelse. Behov av att gemensamt diskutera vad det innebär att ha en lokal överenskommelse. Insatser i idéburen sektor får inte syfta till att vara en kostnadsbesparing för kommunen. Furuboda berättar om medskapande arbetsätt i processerna Yalla Kristianstad och Nätverket Furuboda berättade om samverkan med kommuner. Viktiga reflektioner: Behov av långsiktighet Tänk och agera utanför ramarna Tomt bord Relationer Medskapande Hållbarhet Att som idéburen våga påverka den offentliga aktören Fontänhuset Bryggan i Helsingborg Fontänhuset berättade om brukarmedskapande och den IOP (Idéburet Offentligt Medskapande) organisationen har med Region Skåne. Lärdomar som lyftes: Viktigt med suveränitet dvs. att den idéburna organisationen bevarar sitt oberoende IOP skapar en långsiktighet som omedelbart påverkar brukarnas trygghet positivt IOP med Region Skåne ledde till att bidragen från kommunen gick från ettårigt till treårigt! Socioekonomiska vinster: Verksamheten är ett behövligt komplement som bygger på gemenskap och som förebygger stora offentliga följdkostnader IOP skapar möjlighet till kunskapsöverföring. Ex. kunskapen om patienträttigheter som finns i Fontänhusen saknas ibland på vårdcentralerna. Genom partnerskapet kan Region Skåne bidra till att sprida denna kunskap. Ägarskap på tre nivåer: Individ = medlemmar i Fontänhusen äger verksamheten och skapar den gemensamt; Idéburna = idéburen organisation äger frågorna utifrån ett brukarperspektiv; Offentliga = skapar förutsättningar för individens bästa. IOP med flera parter? IOP på andra områden?

4 Hur fungerar ett IOP? Vad krävs etc.? Ta kontakt med de organisationerna som har en IOP. Strukturen kring IOP behöver utvecklas. Ex. hur, när och på vilket sätt kontinuerlig uppföljning ska ske. Vad händer efter år av IOP?? Samverkan mellan idéburna organisationer: Ex. Skånes hembygdsförbund och Studieförbundet Bilda kring aktiviteter för personer med psykisk funktionsnedsättning. KIOSK en metod för ökad delaktighet bland skolelever KFUM och skolelever berättade. Lärdomar från verksamheten: Mod: att gå emot normer och grupptryck, att våga vara sig själv. Arbeta med olika saker i olika miljöer som ändå hänger ihop. Lyssna på och diskutera mycket med barn. Få en evidensbaserad bekräftelse på verksamheten vi gör mer än att bara spela fotboll. Samverkan för service på landsbygden Norra Strö Skolhusförening berättade. Lärdomar som lyftes: Långsiktiga förutsättningar i form av avtal eller överenskommelser. Tydliga ansvarsfrågor/områden inom och mellan organisationer. Förtroendeskapande processer Kombinera och tillvarata engagemang och kompetens lokalt. Möjlighet till mentalt och juridiskt/formellt ägarskap. Personligt mod RådRum Skåne en kunskapsallians RådRum berättade om sin process från idé till verksamhet. Viktiga reflektioner: Samarbete för konkret verksamhet. Mellanmänskliga relationer. Se varje individ som individ och inte komma med färdiga lösningar. Utmaning: Volontärutveckling Gemensam kunskapsbank genom olika projektpartners och genom involvering av målgruppen. Erfarenhet från andra länder, transnationell kontakt. Öppenhet, Glädje, Vilja, Mod Del 2 - Medskapande Rundabordssamtal Alla deltagare var sedan med om övningen medskapande rundabordsamtal där deltagarna redan i inbjudan till konferensen uppmanades att förbereda sig och fundera på frågor angelägna att samtala om. De frågor som diskuterades vid samtalsborden var: Hur skapar vi ett långsiktigt partnerskap mellan idéburen och offentlig sektor? Hur kan man få till fler avtal mellan kommuner och sociala arbetsintegrerande företag? Hur skapar vi strukturer för samskapande och samråd för ett inkluderande hållbart samhälle? Hur lockar/inspirerar man lämplig part till samverkan? Hur hittar vi varandra över sektorsgränserna - metoder och modeller för samverkan

5 Hur går vi från praktik till systemnivå, från projekt till ordinarie verksamhet? Hur skapas en överenskommelse/ ett forum som bortser från resurser och istället fokuserar på problemet? Vad händer när det offentliga bjuder in det idéburna? Hur skapar vi ett långsiktigt partnerskap mellan idéburen och offentlig sektor? Fler kommuner behöver att likt Trelleborg skapa lokala överenskommelser. Utveckling av sociala investeringsfonden; Att medel kan sökas i partnerskap (kommun och idéburen org.) så att verksamheter inte begränsas av kommunens ekonomi. Att det finns medel som inte är så strikt villkorade till att uppvisa tidigare resultat. Idéburen sektors största resurs är människorna. Önskemål om att från idéburen sektors sida ges möjligheten att presentera X antal planerade ideella timmar och att kommunen ska vikta dessa och kunna utbetala ett ekonomiskt stöd motsvarande dessa timmar. Behov av långsiktighet: När verksamhet sker i projektform finns där ett slutdatum och många frågetecken kring verksamheten efter projekttidens slut. Skapar osäkerhet både ekonomiskt och för anställd personal. Kan också bidra till en ojämn arbetsbörda. Upplevt hinder: Konkurrens mellan offentlig och privat sektor. Behövs tydliga regleringar. Upplevt hinder: Det finns ofta en sårbarhet i en idéburen organisation verksamhet kan stå och falla på individers engagemang. Idé: Skulle kommunen kunna ställa krav på föreningen att inte låta hela den specifika verksamheten vila endast på en person? Upplevt hinder: Ett problem att det i vissa kommuner beslutas om samarbete mellan sektorerna, men där man samtidigt inte utser någon att arbeta med frågan. Volontärskapet i sig är något viktigt. Därför inte självklart att man alltid ska ge betalt. Snarare är det största behovet att ge stöd till själva volontärsamordnandet. Hur kvalitetssäkrar kommunen de verksamheter som bedrivs i idéburen sektor? Det behövs en standardisering av utvärderingen. Det är också viktigt att kommunerna inte mäter resultat i pengar, utan ser till andra mervärden. Hur få in idéburen sektor ytterligare i det offentliga rummet, och hur se till att detta fungerar på kommunal nivå? Viktigt att idéburen sektor får möjlighet att presentera sin verksamhet för offentlig sektor. Viktigt att vid nyanställningar i kommunen ge en introduktion kring idéburen verksamhet i kommunen. Annars lätt att kompetens och upparbetade kontakter upphör då tjänsten tillsätts av ny person.

6 Hur kan man få till fler avtal mellan kommuner och sociala arbetsintegrerande företag? Kartlägga inom vilka sektorer den typen av verksamheter finns. Goda exempel för spridning av erfarenheter och kunskap och inspiration. Sociala företag ersätter inte kommunala verksamheter utan skapar oftast helt nytt som en reaktion på ett individ och samhällsbehov. Hur skapar vi strukturer för samskapande och samråd för ett inkluderande hållbart samhälle? Från utgiftssidan i budgeten till intäktssidan vara överens om att vi bidrar till att skapa ett hållbart samhälle och värdera det. Civilsamhälleskontor: motsvarande näringslivskontor för civilsamhället! Samla civilsamhället, uppmuntra, lyssna och besöka ortens föreningsliv. Vi måste vara tydliga med vad vi representerar. Viktigt med politisk styrning för att möjliggöra samverka med civilsamhället. Begreppet Överenskommelse = värdegrundsbeskrivning? Många vill att vi ska visa på verkstaden vad sker inom överenskommelsen? Men verkstaden sker ju inom våra föreningar hela tiden. Mätbart: Välmående medborgare och visioner, det går inte att mäta. Socialt bokslut kan vara en väg för idéburen sektor vi som föreningar är dåliga att berätta på vad vi gör. Samskapade strukturer inom ex samhällsplanering: Ex bostadsutbyggnaden i Dalby kommunen kan samskapa med föreningarnas kompetens och få input till utbyggnaden Hur gör kommuner för att attraktionsplanera för sina medborgare? Har man råd att inte samskapa med sina medborgare? De flesta strukturerna är till för de som jobbar inom strukturerna, inte för dem som lever inom dess ramar. Oavsett vilken del av föreningsliv så måste man se det som att man är med och utvecklar Skåne och ser sig som en resurs. Idéburna är i stora drag bärare av vårt samhälle. Vad skulle hända med det svenska samhället om alla vi struntade i våra uppdrag i morgon? Hur lockar/inspirerar man lämplig part till samverkan? Ömsesidig tillgänglighet, ex mötestider, dokument, etc. Hur kan man kommunicera och synliggöra mervärdet? Visa den samhälleliga målbilden. När man ska hitta de rätta personerna - utgå ifrån ett problem, speciellt när man bjuder in inte kom och samverka med oss eller hjälp oss!. Hur skapar man en kultur i kommunen att det är viktigt med samverkan och se bortom förenings/fritidsförvaltningen? Projekt som ett bra verktyg för samverkan/innovation för att neutralisera makt och prestige i verksamheter. Bygg jämvikt i samverkans-strukturen. Hur hittar vi den gemensamma utmaningen och hur löser vi den tillsammans!

7 Hur hittar vi varandra över sektorsgränserna metoder och modeller för samverkan Forum där olika aktörer kan presentera sina verksamheter är viktigt för att få kunskap om varandras samhällsroller, ex mässliknande sammanhang. Bjud in kommersiella aktörer - lära av varandra. Exempel: MIP (Malmös Ideella föreningars Paraplyorganisation) erbjuder företag sina tjänster. En väg in för idéburna till kommunerna (liksom det finns kommunala näringslivskontor för företag) Starta en föreningshub, ett föreningarnas hus. All samverkan bör utgå från ett identifierat behov. Lokala Överenskommelser är en bra grund för samverkan möjliggöra att idéburna och offentliga möts i vardagen Se varandra ömsesidighet i samverkan Alla sektorer omförhandlar nu sitt samhällsansvar. Hur går vi från praktik till systemnivå, från projekt till ordinarie verksamhet? Ta ansvar för långsiktigheten från början. I projekt bör det inkluderas ett arbete kring vem som ansvarar för en fortsättning och hur övergången från projekt till verksamhet ska ske. Fokusera på möjligheter och se vad vi kan göra här och nu. Hur skapas en överenskommelse/ ett forum som bortser från resurser och istället fokuserar på problemet? Lösningen är inte effektiv men effektfull. Förutsättningar: Hur och var tillgängliggör vi fysiska möten? Vad har vi för olika öppettider? Dialog: Social hållbarhet är svårt att mäta. Värdet livskvalité går inte att översätta i ekonomiska termer. Därför är dialogen så otroligt viktig. Att organisera sig kring syftet är viktigt för en långsiktig hållbarhet. Konkret ex: Cykelväg ska byggas. Syftet är att skapa en resurs för att ex barn ska kunna ha en säker väg till en nationalpark. Men detta måste tydligt formuleras och lyftas fram i byggandet, så att både de som blir drabbade men också de som ses som potentiella användare får påverka och förstå helheten. Inte bara: Här ska en cykelväg byggas. Meningsfullhet i deltagandet: Varför kommer inte människorna? De kanske har erfarenhet av att tidigare dialog inte har gett något gensvar. Eller har vi fått det för bra? Vi kan köpa oss fria idag. Där vi bor är utbudet så gigantiskt, vi kan göra många egna val. Processer som resultat: Går inte alltid att visa konkreta resultat. Då måste vi påvisa de kvalitativa aspekterna. Gemensam syn på resurser: Kommunen har ekonomiskt underlag, ideell verksamhet kan bidra med tid. Det krävs tydliga roller och gemensamma spelregler där det inte får hänga på en eldsjäl, då blir det sårbart. Vi skapar en spelplan vilken inte får vägleda för mycket. Det här bör dock på något sätt bli en permanent institution som innehåller viktiga beståndsdelar så att det skapas en puls, att de lever. Men det får inte bli personbundet. Föreningen kan ex säga att: Vi kan verka som en resurs i det här men då vill vi att vi ska ses åtta gånger det här året.

8 Vad händer när det offentliga bjuder in det idéburna? Gemensamt intresse/-målgrupp ökar möjligheterna till-/för samverkan. Viktigt tänka igenom vad är syftet, vad vill jag/vi uppnå med inbjudan? Problemformuleringen och ägarskapet ska ske tillsammans för att uppnå gemensamt engagemang. Lyhördhet, dialog, tillit och delaktighet nödvändiga inslag om samverkan skall kunna fungera Deltagarna hade erfarenhet både av att det offentliga och- eller det idéburna hade bjudit in till dialog, och det avgörande många gånger var inte vem som inbjöd, utan att ovanstående beaktades vid dessa tillfällen.