Självvärdering av optikerprogrammet

Transkript

1 Dnr 1138/ Självvärdering av optikerprogrammet Innehållsförteckning Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Organisation... 3 Utbildningens mål och lokala profil... 4 Ekonomi och ekonomisk styrning... 5 Studenter... 6 Lärare... 6 Jämställdhet och mångfald... 7 Infrastruktur... 8 Process... 9 Samband mellan forskning och utbildning... 9 Utbildningens uppläggning... 9 Stöd till studenten Undervisningsformer Samverkan och internationalisering Utvärdering av grundutbildningen sker genom program- och kursutvärdering samt återkommande student- och lärarbarometrar Resultat Examensarbeten/uppsatser på kandidatnivå Genomströmning Uppföljning av studenter Måluppfyllelse Sammanfattande analys Starka sidor Svaga sidor Förslag till de viktigaste förändringarna och åtgärderna Tabeller Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4

2 2

3 Inledning Denna självvärdering utgör första delen av Högskoleverkets utvärdering av Optikerprogrammet på Karolinska Institutet. Arbete med självvärderingen startade redan under vårterminen 2005 och har fortgått till december I arbetet har deltagit Inga-Lill Thunholm-Henrikson, studierektor, Rune Brautaset, programdirektor, Jaana Johansson, programsekreterare samt Shona McLean, studievägledare. Självvärderingen har också tagits upp och diskuterats med studentrepresentanterna som sitter i Programnämnden och studentrepresentanter som deltar i utarbetandet av den nya utbildningsplanen. Förutsättningar Organisation KI är idag ett av Europas största medicinska universitet. Vid KI finns 19 utbildningsprogram och ett stort antal fristående kurser, ca 5900 helårsstudenter inom grundutbildningen och ca forskarstuderande. Verksamheten bedrivs på 24 institutioner. Vid institutionen Klinisk Neurovetenskap, sektionen Ögon och Syn, ges utbildning till Optiker. De tidigare medicinska och odontologiska fakulteterna har ersatts av tre styrelser, vilka, under Konsistoriet och rektor, svarar för ledningen av KI:s grundläggande verksamheter forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Varje styrelse leds av en dekanus och en prodekanus. Styrelsen för utbildning (US) har ett övergripande ansvar för all grund- och vidareutbildning vid KI, dvs. utbildningens innehåll och kvalitet, pedagogisk utveckling, studentinflytande och studentomsorg, rekrytering och antagning, måluppfyllelse, resursfördelning inom grundutbildning samt betygssystem och terminstidernas förläggning. US underorgan organiserades om under 2003, vilket har medfört att studenters kollektiva inflytande över sin utbildning har utökats reellt. En egen programnämnd inrättades då för vart och ett av KIs utbildningsprogram. US beslutade att hälften av ledamöterna i programnämnderna, utöver ordförande/programdirektor, skall utgöras av studenter. Detta innebär att studenterna ges stort inflytande i de näraliggande frågor som rör uppläggning och utformning av det egna utbildningsprogrammet. Likaså måste minst en studentrepresentant vara närvarande för att US och programnämnderna skall kunna fatta beslut. I övriga arbetsgrupper som tillsätts under styrelsen ska minst en studentrepresentant ingå. Optikerprogrammet leds av en programnämnd som arbetar under Styrelsen för utbildning. Dessutom har till programnämnden adjungerats en representant från KI:s adminstration för budgetfrågor samt studievägledaren. Programnämnden har för kontinuerlig uppföljning och beredning av beslut tillsatt en kommitté för internationellt utbyte (OPTINK), en kommitté för utarbetande av en ny utbildningsplan, en kommitté för studiesociala frågor och en kommitté för pedagogiskt utvecklingsarbete. I samtliga kommittéer är både lärare och studenter representerade. 3

4 Utbildningens mål och lokala profil Specifikt mål för optikerprogrammet Optikerutbildningen skall förbereda för självständigt och kliniskt arbete som optiker, utveckla en professionell yrkesroll med vetenskapligt förhållningssätt, samt förbereda för högre studier, utvecklings- och forskningsarbete. Utbildningsprogrammet byggs upp kring optikerkunskaper som studeras med utgångspunkt i begreppen seende och dess optiska korrektion. Verksamhetsområdet för optiker genomgår en snabb kunskapsutveckling. Denna utveckling samt samhällets krav på kompetens kräver att de studerande förbereds för ett livslångt lärande. Grundutbildningen utgör en grund för fortsatt utbildning och specialisering. Studierna skall leda till optikerexamen. Studenten skall under utbildningen förvärva de kunskaper, färdigheter, insikter och förhållningssätt som behövs för optikerns yrkesverksamhet och fortsatta studier. Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som krävs för att erhålla legitimation som glasögonoptiker med behörighet att bedriva kontaktlinsverksamhet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter, kunskaper och färdigheter i geometrisk och fysikalisk optik, tillpassning av glasögon, kontaktlinser och synhjälpmedel, optiska instrument i arbetslivet, synergonomi och belysningslära, kunskaper om människan och synfunktionen, och kunskap om tillämplig lagstiftning inom hälso- och sjukvården samt etiska regler inom vården Utbildningen skall ge förutsättningar för den legitimerade optikern att kunna förebygga, lindra och kompensera rubbningar i synskärpa och formseende med optiska medel, att förstå hur felsyntheter, syndefekter och olika arbetsmiljöfaktorer påverkar varandra och får konsekvenser för människans hälsa. Vidare skall utbildningen ge kunskaper i att kunna leda, planera och genomföra förändringsarbete inom sitt verksamhetsområde samt medverka i prioriterings- och fördelningsbeslut, att väl kunna uttrycka sig i tal och skrift på svenska och engelska samt att kunna utvärdera och dokumentera åtgärder inom optikerns verksamhetsområde. Att kunna förmedla kvalificerat kunskapsstoff inom optikerns verksamhetsområde, och att med inlevelse kunna bedöma och tillvarata människans psykiska och fysiska resurser är andra viktiga delar inom utbildningen. Stor vikt lägges vid att under utbildningen utveckla förmåga att självständigt söka, sammanställa och presentera ny kunskap på svenska och i viss mån på engelska. Lokal Profil Samarbetet med Kungliga Tekniska Högskolan som kursanordnare av kursen i geometrisk och fysikalisk optik har gjort att optikerstudenterna på Karolinska Institutet har fått en mycket bra teoretisk grund för att få en vidare förståelse av den fysiologiska optiken. En ganska stor del av Optikerprogrammets senare terminer, är förlagda till Karolinska Institutets lokaler i anslutning till S:t Eriks Ögonsjukhus och Bernadottelaboratoriet. Detta har gjort att Optikerprogrammet har kunnat utnyttja den sakkunskap och kompetens som finns där för att bygga upp egna forskargrupper och etablera samarbete med redan befintliga forskargrupper. Personal som har sitt huvudsakliga arbete på sjukhuset resp. Bernadottelaboratoriet deltar även i undervisningen på optikerprogrammet. 4

5 Ekonomi och ekonomisk styrning De ekonomiska förutsättningarna för att bedriva grundutbildning Rent generellt har KIs resurser för grundutbildning urholkats under en följd av år genom att löne- och prisomräkningen av anslagen inte svarat mot faktiska kostnadsökningar, vilket naturligtvis gäller även övriga universitet och högskolor. Till urholkningen har också bidragit att den höjning av KIs takbelopp, som gjordes inför år 2003, med 15,5 miljoner kronor för ersättning för klinisk utbildning för f d Hälsohögskolans vårdutbildningar långt ifrån täcker de faktiska kostnaderna för KIs ersättning till landstinget. De principer som gäller för budgetering Inom KI fattas/bereds beslut om resursfördelning för grundutbildning i ett antal olika instanser. Utgångspunkten är det takbelopp som anges i budgetpropositionen. I den första instansen, konsistoriet som är KIs högsta styrelse, beslutas om avsättning för Hyror och lån, ca 20 procent av det totala anslaget för grundutbildning, som innefattar såväl takbelopp som särskilda åtaganden. Av den totala avsättningen för hyror och lån avser 67 procent hyra som fördelas till institutioner som har verksamheten förlagd till lokaler som KI hyr. Fördelningen till dessa institutioner görs som ett påslag på 30 procent på den nettoersättning per helårsplats som institutionerna får för utbildningsuppdrag, och som ett påslag med 20 procent för övriga uppdrag (övergripande ansvar för ett program t ex). Förvaltning, bibliotek, rektor och nätverk, ca 10 procent av den summa som finns kvar då avsättningen för hyror och lån gjorts. Ram för Styrelsen för utbildning (US). Konsistoriet ger US i uppdrag att inom denna ram bereda ett förslag till rektor om verksamhet under US samt om den vidare fördelningen till programnämnder och institutioner. Styrelsen för utbildning utarbetar ett förslag som innehåller avsättningar för verksamhet under US, ca 10 procent av US nettoram (exkl. hyra), dels för strategiska satsningar såsom pedagogisk utbildning för lärare, internationalisering, utbildningskongress, dels för vissa administrativa åtaganden såsom exempelvis studieinformation, stöd till studenter med funktionshinder, bonusavtal mm. Särskilda åtaganden enligt direktiv i budgetproposition och regleringsbrev Ramar för program och fristående kurser. Utgångspunkten för US är en bedömning av de olika programmens karaktär och därmed sammanhängande behov av resurser för övergripande ansvar, lärartäthet i undervisningssituationen, utrustning mm. Programnämnderna (PN) utarbetar inom sina respektive ramar, på uppdrag av US, förslag till uppdrag och ersättning till institutioner, samt om avsättningar för verksamhet under respektive PN. I många fall är ersättningen till institutionerna differentierad med hänsyn till gruppstorlek, lärarkategorier, olika ämnens karaktär mm. Ersättningen baseras på planerat antal helårsplatser. Ett krav för oförändrad tilldelning nästkommande år är att minst 90 procent av det antal studenter planeringen utgår ifrån faktiskt genomför utbildningen, i annat fall reduceras programmets ram i motsvarande mån. Det formella beslutet om resursfördelningen fattas av rektor. 5

6 Studenter Studenternas förkunskaper Enligt enkätundersökning gjord av Exquiro bland förstaårsstudenter, höstterminen 2005, har den allra största delen av optikerstudenterna 77%, gått det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. 11% har gått samhällsvetenskapligt program, 2% ekonomiskt, 6% tekniskt, 2% övrigt och 2% av studenterna har utländsk utbildning. Utöver grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt standardbehörighet E.1: Ma D (eller Ma 3 åk NT eller Ma etapp 4) Fy B (eller Fy 3 åk NT eller Fy etapp 4) Ke B (eller Ke 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe eller Ke etapp 3) Bi B (eller Bi 2 åk N eller Bi etapp 2) Lägst betyget Godkänd eller 3. Söktryck och rekrytering Antalet sökande till optikerprogrammet höstterminen 2005 var totalt 499, varav 119 sökte optikerutbildningen i första hand, alltså 2,4 sökande i första hand per plats. De övervägande anledningarna till att studenterna valt optikerutbildningen är intresse för ämnet och en bra arbetsmarknad, dvs. stora möjligheter att få arbete. Studenterna kommer från hela landet. En annan anledning är att ända till för några år sedan fanns endast optikerutbildning vid KI. Informations- och rekryteringsmaterialet är en del av Karolinska Institutets gemensamma informationsmaterial i form av webbaserad information, handböcker, broschyrer och annonser. Några studenter hade hittat optikerprogrammet i KIs kurskatalog. Någon hade besökt KIs Öppet hus -evenemang. Könsfördelning Trenden med allt färre manliga sökande har vänt och för andra året i rad har antalet manliga sökande ökat. Höstterminen 2005 hade programmet 19 % manliga sökande. Åldersfödelning Medelålder på antagna studenter höstterminen 2005 var 24,8 år, något lägre än genomsnittet för alla KIs studenter. Studenternas sociala struktur återspeglas av åldersfördelningen. Äldre studenter har oftare ett etablerat liv med ansvar för familj vid sidan av studierna. Dessa studenter har ibland haft svårt att kombinera studierna med övrigt ansvar. Student med annan etnisk bakgrund har också uppmärksammats på optikerprogrammet genom en del påpekande i Studentbarometern. Detta har gjort att programmet anpassat vissa undervisningsmoment så att dessa passar denna studentgrupp bättre. Lärare I optikerprogrammet utnyttjas specifik lärarkompetens vid Karolinska Institutets institutioner. 13 legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet har dessutom knutits till Karolinska Institutet för undervisning i huvudämnet. Dessa arbetar tillsammans vid Enheten för Optometri. Två är disputerade inom huvudämnet (av totalt 4 st i Sverige), en har licenciatexamen och en amerikansk optometrisk master. För undervisning i huvudämnet utnyttjas också vetenskapligt meriterad kompetens (professorer och docenter) inom oftalmologi, ortoptik och ögonsjukvård. 6

7 Lärarna på optikerutbildningen har generellt en mycket hög ämneskompetens och till stora delar även en hög akademisk kompetens. De lärare som ännu inte disputerat har alla startat sin forskarutbildning. Samtliga lärare med optikerbakgrund utför merparten av handledaruppdraget för examensarbeten varje läsår. Tre av lärarna har yrkespedagogisk examen från Högskolan för Lärarutbildning och dessutom har många av de övriga lärarna utnyttjat KIs stora utbud av pedagogiska kurser. Lärarna brottas dock med problemet att frigöra tid för såväl egen kompetensutveckling, egen klinisk patientbehandling och utveckling av pedagogiska projekt. Detta stämmer väl överens med lärarbarometern från våren 2004, där varannan lärare påtalade brist på tid för kompetensutveckling. Anledningen till detta är att tilldelade medel för utbildningsuppdraget inte är tillräckligt för att anställa ett rimligt antal lärare. Jämställdhet och mångfald På KI bedrivs jämställdhets- och mångfaldsarbete i olika former. Målet är att dessa frågor ska genomsyra all verksamhet och att allas lika värde och lika villkor blir en naturlig del av KIs kultur. KI strävar mot målet att samtliga utbildningar ska ha en jämn könsfördelning. Rekryteringsunderlaget från gymnasieskolan, där flickor generellt presterar bättre än pojkar, påverkar dock studentpopulationen på KI. Profilen på KIs utbildningar (medicin och vård) är dessutom inom områden som har en stark könssegregerad arbetsmarknad. Tillsammans gör detta att KI trots sitt mål om en jämn könsfördelning, har ca 80 % kvinnliga grundutbildningsstudenter. En enkätundersökning har genomförts bland KIs studenter om deras erfarenheter av kränkande särbehandling (Studiemiljö och kön, KI, 2004). I denna framkom det bl.a. att 32 % av studenterna hade någon gång upplevt kränkningar pga. sin könstillhörighet. Materialet har gett KI en unik kunskap om situationen bland studenterna på KI. KI har utifrån analysen av materialet presenterat ett åtgärdsprogram vilket, bl.a. innehåller ökad information till lärare och studenter och ökad kunskap bland lärare. KIs arbete med jämställdhet och mångfald styrs av följande handlingsplaner och policies: Jämställdhetspolicy för Karolinska Institutet Jämställdhetsplan för Karolinska Institutet Handlingsplan mot kränkningar på grund av kön, Handlingsplan för breddad rekrytering av grundutbildningsstudenter Handlingsplan för likabehandling av studenter Handlingsplan för studenter med funktionshinder Mångfaldsplan för Karolinska Institutet Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier Handlingsplanerna följs upp regelbundet. 7

8 Infrastruktur Det pedagogiska stödet för utbildningsprogrammen Vid institutionen för lärande, informatik och management och etik (LIME) erbjuds ett brett utbud av kurser i högskolepedagogik för lärare, doktorander, blivande docenter, handledare, forskare och pedagogiska ledare vid KI. Studenternas tillgång till och användning av biblioteksresurser mm KIs bibliotek har lokaler både i Huddinge och i Solna. Biblioteket i Huddinge (KIB Huddinge) har generösa öppettider under vardagar samt under helger med professionella bibliotekarier, ett stort antal läsplatser (c:a 100st) och datorarbetsplatser (c:a 60st). Biblioteket är inrymt i moderna lokaler med god inomhusmiljö avseende ljus, luft och trivsel. I anslutning till KIB Huddinge finns sju datorsalar med c:a 123 datorer till studenternas disposition. Vidare finns det ett antal grupp- och seminarierum som kan användas av studenterna för grupparbeten och enskilda studier. I byggnaden finns automater för kaffe, dryck och godsaker och en lunchrestaurang som även tillhandahåller kaffe mm. I närområdet finns ytterligare fyra restauranger. Ett specialutrustat rum för studenter med särskilda behov kan bokas av studenter med tillstånd. I detta rum finns datorer med talsyntes, scanner, särskilda rättstavningsprogram för dyslektiker samt anpassad skärm för synskadade. KIB Solna har en tyst läsesal med 30 platser, två läsesalar med 20 platser i vardera samt datorer i en av dessa. Det finns dessutom 40 läsplatser utspridda i biblioteket. Vidare finns 11 grupprum med 8 platser i varje, samt 4 mindre grupprum med 4 platser i varje. Alla grupprum har en dator. I anslutning till KIB Solna finns totalt 71 datorer. För utskrifter finns nätanslutna kopiatorskrivare. Ett specialutrustat rum för studenter med särskilda behov kan bokas av studenter med tillstånd. Dessutom har iordningställts specifika mycket ändamålsenliga lokaler för optikerutbildning på S:t Eriks Ögonsjukhus för undervisning i huvudämnet. Studenterna har på S:t Eriks Ögonsjukhus tillgång till sjukhusets akademiska bibliotek och får där stöd av professionell biliotekarie. Biblioteket har tillgång till de viktigaste vetenskapliga tidskrifterna inom optometri och oftalmologi samt läroböcker inom dessa ämnen. Undervisningslokalerna omfattar: 2 föreläsningssalar utrustade med dubbla diabildsprojektorer, OH-projektor och dataprojektor 3 seminarierum utrustade med OH-projektorer och TV för videovisning Datorsal med 10 st datorer < 4 år gamla som är direkt anslutna till internet, scanner och laserskrivare. 10 st undersökningsrum komplett utrustade med synundersökningsutrustning (spaltlampemikroskop, keratometer, foropter, glasprovningslåda, oftalmoskop) 1 kontaktlinsrum med lager av moderna kontaktlinser av olika fabrikat 1 refraktionslaboratorium med 12 st glasprovningslådor och syntavlor 1 optiktekniklaboratorium med plats för 28 studenter med automatslipmaskiner, handslipmaskiner och andra div. instrument och maskiner studentcafeteria med kök Lokalerna är låsta utåt men tillgängliga större delen av dygnet för studenterna för självstudier, via ett låskortssystem. 8

9 Process Samband mellan forskning och utbildning Läsning och granskning av vetenskapliga artiklar ingår i de flesta delmoment i optikerutbildningen. Främst för att träna förmågan att finna ny kunskap på vetenskaplig grund, men även för att öva ett kritiskt tänkande. I vissa kurser får studenten själv välja ut lämpliga artiklar som sedan används som grund för seminarier. Dessa färdigheter är nödvändiga för ett framgångsrikt genomförande av examensarbetet, men bidrar även till en mogen vetenskaplig grundsyn och ett genomtänkt kritiskt tänkande. Utbildningens uppläggning En förregistreringsaktivitet anordnas för samtliga nyantagna studenter i veckan före utbildningens start. Studenterna erbjuds i denna aktivitet individuellt samtal med lärare, studievägledare och studenter på optikerprogrammet. Dessutom orienteras den blivande studenten om de olika geografiska platser där optikerprogrammet sker. Dels görs en rundvandring i huvudlokalerna för optikerprogrammet vid S:t Eriks Ögonsjukhus och dels görs en bussrundresa till övriga utbildningslokaler och viktiga kulturella platser i Stockholm. Dagen avslutas med en gemensam middag. Förregistreringsaktiviteten upplevs som mycket positiv av studenterna. Studenterna får i denna möjlighet att stifta bekantskap med studievägledaren, huvudämneslärare och äldrekursare. Aktiviteten ger en bra översikt av utbildningslokaler och Stockholm som universitets- och kulturstad. Utbildningen börjar med ett prekliniskt block där studenten skall förvärva huvudsakligen teoretisk kunskap inom allmän humanbiologi, geometrisk optik och det normala ögats struktur och funktion. Dessutom kommer studenten under detta block i kontakt med verksamheten i en optikerbutik genom att lära sig montering av glas i bågar och reparation av bågar. Därefter fortsätter utbildningen med ett kliniskt block där studenterna först teoretiskt och sedan genom övningar på varandra får tillägna sig en grund för fortsatt lärande av kliniska färdigheter. I nästa steg stimuleras studenterna att tillägna sig djupare teoretisk kunskap om det kliniska arbetet, innefattande sjukliga förändringar i ögats vävnader och ögats optik, samt hur optiska undersökningsinstrument fungerar optiskt. Parallellt med detta genomför studenten kliniska övningar på patienter inom optikerns olika verksamhetsområden. Slutligen ges studenten möjlighet att tillägna sig grundläggande kunskap inom ekonomi och juridik inriktad på småföretagande. Under en del kurser genomför studenterna auskultation i optikerbutik och vid ögonklinik för att få en inblick i det kliniska arbetet i optikerbutik respektive ögonsjukvården. I utbildningens slutskede erbjuds studenterna att välja elektiva fördjupningskurser. Optikerprogrammet erbjuder utifrån studenternas önskemål ett basutbud av elektivkurser. Det har funnits ett intresse från marknaden att utnyttja en större andel av utbildningstiden till auskultation/praktik i optikerverksamhet. Programnämnden har diskuterat detta vid flera tillfällen men hittills bedömt att det med idag tillgänglig utbildningstid är viktigare för studenten att utnyttja tiden på högskolan till inlärning av svårtillgänglig teoretisk kunskap och låta marknaden bibringa den kliniska färdigheten efter examen. Detta beaktas dock vid utarbetandet av en ny utbildningsplan. 9

10 Stöd till studenten Studenter med studieovan bakgrund eller med annat modersmål än svenska kan ibland ha problem med svenska språket. För att förhindra att detta påverkar studieresultaten öppnades KIs språkverkstad i februari Tanken är att studenter ska få hjälp med det svenska språket när de skriver rapporter, examensarbeten, uppsatser, grupp- eller enskilda projektarbeten. En utvärdering av verksamheten har visat en övervägande positiv respons till verksamheten från studenternas sida. Vidare ordnas kurser i att våga tala inför folk, hur man skriver akademiskt och i studieteknik. Studenter med funktionshinder kan uppleva särskilda problem i samband med sin utbildning. KI har som mål att studenter med funktionshinder ska kunna studera på samma villkor som övriga studenter. Handikapperspektivet lyfts fram och genomsyrar verksamheterna för att höja medvetandenivån i planeringen för en tillgänglig studiemiljö. Stöd till studenter i stress- och krissituationer Beslut om en ny övergripande kris- och katastrofplan för KI med tillhörande beredskapsorganisation togs i november Planen omfattar både studenter och anställda. Redan tidigare har det funnits handlingsplaner för hantering av kriser avseende studenter. Undervisningsformer Optikerprogrammet är upplagt för att studenten skall förvärva de kunskaper som behövs för att kunna utvecklas och fortbilda sig som kliniskt verksam optiker. Utbildningen är uppbyggd kring definierad kurslitteratur och målbeskrivningar för varje kurs, där kunskapskraven för kursen finns definierade. Studenterna erbjuds föreläsningar för att underlätta lärandet. Dessutom förekommer obligatoriska laborationer, demonstrationer och kliniska övningar, där studenten får inhämta praktisk färdighet under handledning. Laborationer och kliniska övningar utgår från ett problem där studenten under handledning själv får söka lösningar. Projektarbeten, seminarier och fältstudier förekommer också. Studierna bedrivs individuellt eller i grupp. Möjligheter anordnas alltid för att kunna ta igen obligatoriska moment. Undervisningsmetodiken varierar alltså mellan katedrala föreläsningar, demonstrationer, räknestugor, laborationer, praktiskt verkstadsarbete, kliniska övningar, grupparbete, projektarbete och examensarbete. En uttalad strävan är att aldrig schemalägga mer än högst en halvdag med katedrala föreläsningar. Under kliniska patientpass arbetar vanligen två till tre studenter under handledning med en patient. Sannolikt skulle studenternas förmåga till självständigt lärande kunna stimuleras ytterligare genom en förskjutning från katedrala föreläsningar mot mer problembaserad undervisning, vilket också skett under de senaste åren. Utvecklingen av web-baserad undervisning bör följas noga och möjligheterna att i nätverk med utländska universitet samordna web-baserad undervisning bör utredas. 10

11 Samverkan och internationalisering Samverkan KI har djupgående samarbeten med Tensta, Huddinge och Solna gymnasier. Samarbetet med Tensta är forskningsinriktat och avser en klass per årskull. Samarbetet med Huddinge gymnasium vänder sig till samtliga elever vid skolan och innebär en rad olika aktiviteter såsom projektarbetshandledning av KI forskare, KI-dagen vid Huddinge gymnasium, då KI flyttar in en dag på gymnasiet, och föreläsningar mm. KI och Solna gymnasium är det senaste samarbetet och har hittills inneburit studiebesök och rundvandring på campus. Internationalisering Internationalisering är ett prioriterat område vid KI. I den handlingsplan som styr arbetet med internationalisering av grundutbildningsprogrammen vid KI, har mål och aktiviteter fastställts. Bland de aktiviteter som prioriteras är ökning av student- och lärarutbyte samt av antalet samarbetsavtal. Med syfte att säkra kvaliteten i det internationella arbetet skall befintliga avtal regelbundet utvärderas och strategisk planering för verksamheten göras. För att möjliggöra utbytet deltar KI i utbytesprogram med universitet och högskolor i hela världen. KI deltar i Nordplus, Nordiska Ministerrådets program för samarbete mellan de nordiska länderna, i Sokrates/Erasmusprogrammet, EU-kommissionens program för samarbete inom Europa och i Linnaeus-Palmeprogrammet, för utbyte med länder utanför de s.k. OECD-området. Som ett komplement till deltagandet i utbytesprogram har utbildningsprogrammen vid KI också tecknat bilaterala samarbetsavtal med partneruniversitet inom sina respektive ämnesområden. Optikerprogrammet har idag samarbetsavtal med universitet i USA, Canada, Spanien, Ungern och Finland. Förutom deltagande i student- och lärarutbyte ska fler utbildningar vid KI kunna erbjuda kurser på engelska samt arbeta för att utveckla Internationalisering på hemmaplan (IaH), som ett alternativ till utbyte för de studenter som väljer att genomföra hela utbildningen vid KI. Programnämnden har beslutat att kurser under termin 3 på Optikerprogrammet skall ges på engelska. Bologna En styrelseövergripande arbetsgrupp arbetar med frågorna kring Bolognaprocessen. I arbetsgruppen ingår prodekanerna för de tre styrelserna, en student- och en doktorandrepresentant, avdelningscheferna för Forsknings- och forskarutbildningsavdelningen samt Utbildningsavdelningen och en handläggare. Optikerprogrammet har med anledning av arbetet med en ny utbildningsplan tittat på hur detta stämmer med integrering i Bologna-processen. Utvärdering av grundutbildningen sker genom program- och kursutvärdering samt återkommande student- och lärarbarometrar. Programnivån Beståndsdelarna i KIs programutvärdering är programmets självvärdering, som följs upp av ett dialogmöte med dekanus m.fl. samt en hearing. Vid dessa hearings får presumtiva arbetsgivare, myndigheter och yrkesverksamma tidigare studenter delge erfarenheter och 11

12 synpunkter. De flesta av KIs utbildningsprogram har utvärderats enligt denna modell. Optikerprogrammet har haft en hearing i maj 2002, ett tillfälle med självvärdering och efterföljande dialogmöte i november 2002 och ytterligare en hearing i november Kursnivån En gemensam webbaserad enkät genomförs efter var tredje kursomgång. En modell för hur resultatet skall användas har tagits fram. Däremellan används en för varje kurs specifik enkät. Resultatet av kursvärderingar hanteras olika beroende på kursens storlek och art. Resultaten av kursvärderingar sammanställs, diskuteras med lärare och studenter och nödvändiga åtgärder vidtas. Åtgärderna kan vara allt ifrån att byta kurslitteratur, eller att göra om kursinnehållet till byte av lärare. Förutom kursvärdering genomförs en studentbarometer, omfattande alla KIs grundutbildningsstudenter, vartannat år (2002, 2004). KIs första lärarbarometer utfördes Resultaten följs upp genom att programmen under 2005 har tagit fram åtgärdsplaner med anledning av det som har framkommit i student- och lärarbarometrar. Optikerprogrammet i relation till det Europeiska Diplomet i Optometri Organisationen ECOO (European Council of Optometry and Optics) har utarbetat ett Europeiskt diplom i optometri som ska vara en lägsta gemensamt nivå för optometriutbildningar i Europa. Syftet med diplomet är också att öka rörligheten av arbetskraft inom Europa. Från optikerprogrammet vid KI deltar vi i arbetet i ECOO. Vi har också jämfört KI:s utbildningsplan med det Europeiska Diplomet. I det förslag till ny utbildningsplan som är under bearbetning tar vi hänsyn till det Europeiska Diplomet och försöker tillgodose de ämnen där vi idag inte uppnår ECOO:s lägsta nivå. Ett problem i detta arbete är dock att det Europeiska Diplomet förutsätter att utbildningen görs fyraårig eller att en magisterutbildning inrättas inom Optometri. För att vi skal lyckas nå upp till den Europeiska nivån krävs därför en strategisk satsning på optometri i Sverige och vid KI. Resultat Examensarbeten/uppsatser på kandidatnivå Utbildningen har ett 10 poängs examensarbete som väljs, utförs, presenteras (skriftligt och muntligt) individuellt. Efter den muntliga presentationen exponeras studenten för opposition av medstudenter och lärare. Arbetet initieras redan under termin 4, med bland annat orientering om vetenskapsteori och en statistikkurs. Bedömningen av arbetet görs av en examinationskommitté och KIs fastställda kriterier och bedömningskriterierna är liknande de principer som används av vetenskapliga tidskrifter. Studenten har alltid en akademisk ansvarig handledare att vända sig till vid frågor. Genomströmning Genomströmningen av studenter ligger mycket högt, sedan slutet av 90-talet ligger den över 90 %. 12

13 Uppföljning av studenter De allra flesta studenterna arbetar efter examen i detaljoptiska företag och några få arbetar i företag inom grossistled. Studieavbrott och studieuppehåll är mycket få. Enstaka avbrott förekommer under första året, där då vanligaste anledningen är byte av utbildning, på grund av insikten att de gjort ett felaktigt yrkesval. Uppehåll förekommer under hela utbildningen, men i mycket ringa omfattning. Oftast är orsaken att studenten inte klarar uppflyttningspärr, men även pga. av militärtjänst, barnledighet mm. Vanligtvis återkommer studenten nästföljande år och fullföljer då studierna i normal takt. Måluppfyllelse US försäkrar sig om att studenterna uppnår de kunskaper och färdigheter som beskrivs i lokala och allmänna mål genom återkommande utvärderingar och genom att utse examinatorer med hög kompetens. Målen uppfylls tillfredställande för närvarande. Sammanfattande analys Starka sidor Den nya 3 åriga universitetsutbildningen inom optometri, som startade 1994 vid KI, har gjort att de optiker som utexaminerats är teoretiskt mycket kunniga, vilket bekräftas av avnämarna genom enkäter och hearing. Antagningspoängen till utbildningen har varit hög och antalet studieavbrott har varit lågt. Kompletteringsundervisningen för studerande med gamla utbildningen har fungerat väl och behovet av komplettering är nu så gott som helt täckt. Utbildningen bedrivs i ändamålsenliga lokaler inom optometri, vid KI/S:t Eriks Ögonsjukhus och vid KTH. Inom lärarkåren har undervisningsengagemanget varit högt och den formella akademiska kompetensen är god utom för vissa partier av optometri. Samordningen mellan olika kursgivare vid KI campus, KI/S:t Eriks och KTH har fungerat väl. Optikerutbildningen skapade tidigt egen, välfungerande hemsida med information om alla kurser, scheman, kursmaterial, examinationsresultat etc. Samarbetet med institutioner vid KI Campus och KTH har fungerat bra. Intagningen till utbildningen vid KI har ökat från 40 till 50 studenter per år vid KI och Högskolan i Kalmar har startat utbildning för 30 studenter per år. Bristen på yrkesverksamma optiker kommer därmed att minska på sikt. Svaga sidor Optikerutbildningens huvudämne, optometri, måste snabbt utvecklas för att bl.a. den akademiska lärarkompetensen inom ämnet skall blir tillfredsställande. Dock har medel saknats för kompetenshöjning, vilket gör att nyanställda optometrilärare har slutat och omsättningen bland lärarna har varit hög. En annan anledning är säkert också arbetsbelastningen som varit för hög pga. att lärarna varit för få. Informationen till avnämarna om den nya universitetsutbildningens teoretiska fokus måste förbättras, liksom att de nya optikerna är inriktade på livslångt lärande. Praktiska moment har också fått begränsas därför att utbildningsmedlen är alltför knappt tilltagna för att tillåta en utökning av denna lärarintensiva del av utbildning. 13

14 Kompetensutveckling för lärare inom optometri behöver intensifieras. Bristen på optometrilärare gör också att det är svårt att rekrytera handledare för examensarbetena. Här är bristen på medel för kompetensutveckling och forskning mycket besvärande. Sänkningen av antalet sökande och av antagningspoängen som observerats senaste året behöver bevakas och rekryteringsbasen behöver breddas. Goda studenter är grunden för en bra utbildning och fortsatt utveckling av ämnet. Man behöver sträva efter en mera balanserad könsfördelning bland de studerande både av arbetsmarknadsmässiga skäl och av jämställdhetsskäl. Även här är bredare rekryteringsbas betydelsefull. Förslag till de viktigaste förändringarna och åtgärderna Ökad information om utbildningen Det behövs bättre information om KI s optikerutbildning till gymnasieelever och andra studerande för att öka rekryteringsunderlaget. I detta kunde utbildningen samarbeta med optikerbranschen för att skapa ett slagkraftigt material att föras ut till skolor, vid mässor, konferenser etc. och även ut i butikerna där man möter ungdom. Optikerstuderande kunde fungera som informatörer och ambassadörer för utbildningen. Utbildningen behöver också beskrivas i artiklar och liknande, både i dagspress och i tidskrifter. En samlad satsning på marknadsföring av utbildningen med insatser från flera håll verkar aktuell. Medel för kompetensutveckling Lärarna inom optometri, utbildningens huvudämne, har behov av kompetensutvecklig för att kunna fylla sitt akademiska uppdrag, dvs kunna få möjligheter till forskning, detta för att i förlängningen kunna inspirera studenterna till ett livslångt lärande. Forskarutbildningen är helt beroende av tillskott, både ekonomiskt och personellt, från sidoordnade institutioner på KI och KTH. Framställningar till optikerbranschen om medel för kompetensutveckling och forskning har resulterat i att situation har förbättrats, men fortfarande skulle situationen kunna bli ännu bättre. Medel för att upprätthålla standarden Medel behövs för att upprätthålla standarden i undersökningsrummen och för att kunna inrätta fler undersökningsrum, då studentantalet har ökat från 40 platser till 50 platser. Universitetsutbildningen för optiker vid KI har funnit sin form och utbildar kunniga optiker som är eftersökta på arbetsmarknaden. Det saknas dock resurser för att kunna tillgodose avnämarnas önskemål om mera praktisk utbildning, och fortsatta diskussioner måste föras både inom programnämnden och med branschen om hur detta skall kunna åstadkommas. 14

15 KAROLINSKA INSTITUTET TABELLER Tabell 1: Lärare, HT 2005 Kön Anställn Akademisk titel ing och inriktning (anställn ingsform)* Anställning ens omfattning (%) Uppskattad tjänstgöring i procent av heltid GU/FU/Fo/Adm (%) Klinisk /preklinisk handledning Del av GU i procent av heltid. kvinna adjunkt 60 50/0/0/10 50 % kvinna adjunkt 50 40/0/0/10 40 % man lektor fil.dr (optometri) /0/20/30 20% kvinna adjunkt 60 50/0/0/10 50 % man adjunkt 25 20/0/0/5 20 % man adjunkt fil.dr (optometri) 30 10/0/10/10 5% kvinna adjunkt 60 40/0/10/10 20 % man lektor fil dr (optomteri 50 40/0/10/0 40 % man adjunkt 30 20/0/5/5 10% kvinna adjunkt 60 50/0/0/10 30 % kvinna adjunkt 50 40/0/0/10 20 % kvinna adjunkt 30 10/0/10/10 10% Två lärare är för närvarande tjänstlediga (barnlediga) Egen patientv erksamhet, procent av heltid. En relativt stor del av undervisningen finns på KTH och en mindre del på Stockholms Universitet och Handelshögskolan, varför dessa lärare ej finns redovisade här. Dessutom undervisar lärare från andra institutioner på optikerprogrammet, men i mycket begränsad omfattning Skillnaden från tidigare år är att de flesta lärarna har startat sin forskarutbildning. Postadress Besöksadress Telefon Telefax STOCKHOLM Nobels väg (vx) ki.se SOLNA 08- (dir)

16 KAROLINSKA INSTITUTET 2 (3) Tabell 2: Studenter på Optikerprogrammet 120p HST/HPR på programutbildni ng *) HST år 1 54, ,505 HST år 2 49,875 40,9 HST år 3 46,385 44,0175 Summa 150, ,45225 HPR år 1 40, ,8375 HPR år 2 49,75 43,75 HPR år 3 45, Summa 135, ,5875 Utresande utbytesstudenter på programmet HST 0,5 1,1 HPR 0 *) inkl studenter som läser programmets kurser som fristående kurs samt inresande utbytesstudenter som läser programkurser Tabell 3: Lärarledd undervisning på optikerprogrammet HT 2005 Cirka hur många schemalagda timmar (45 min) lärarledd undervisning ges i genomsnitt per poäng? Föreläsni ngar Seminarier/ gruppundervisning Uppsatshandledning År År År ,5 5 År År Klinisk / preklinisk handledning Siffrorna överensstämmer med tidigare år endast mycket små avvikelser

17 KAROLINSKA INSTITUTET 3 (3) Tabell 4: Antal examinerade kandidat- och magisteruppsatser/examensarbeten, budgetår Antal examinerade kandidatuppsatser/examensarbeten Antal examinerade magisteruppsatser/examensarbeten