Barn och unga som brottsoffer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och unga som brottsoffer"

Transkript

1 Barn och unga som brottsoffer POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNING BARNKONVENTIONEN SOCIALTJÄNST ANMÄL STÖD OCH HJÄ POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNIN STÖD OCH HJÄLP POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅN SOCIALTJÄNST ANMÄLAN BARNKONVENTIONEN STÖD OCH HJÄLP BARNKONVENTIONEN 1

2 BARN OCH UNGA SOM BROTTSOFFER 2 3

3 Innehåll Inledning 7 Barns rättigheter 8 Barnkonventionen 8 Förbud mot barnaga 9 Tecken på utsatthet och vanliga reaktioner 10 Anmälan till socialtjänsten 12 Möjligheter till stöd och hjälp 13 Socialtjänstens ansvar 13 Hälso- och sjukvården 14 Ideella organisationer 14 Polisanmälan 15 Förundersökning 16 Läkarundersökning och rättsintyg 16 Förhör med barn 17 Målsägandebiträde 18 Särskild företrädare för barn 19 Barnahus 19 Rättegång 20 Dom och överklagande 22 Rättegångsskolan 22 Medling vid brott 23 Ersättning 24 Skadestånd 24 Försäkring 25 Brottsskadeersättning 26 Skolans ersättningsskyldighet 30 Skydd 31 Kontaktuppgifter 32 Ordlista 35 Brottsoffermyndigheten, 2013 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå

4 Inledning Trots att barn har rätt till en trygg och säker uppväxt växer många upp med våld i sin vardag, både i hemmet och i andra miljöer. Att själv utsättas för eller växa upp i våldets närhet kan ge konsekvenser på både kort och lång sikt. Den här broschyren handlar om barn som upplever våld. Innehållet vänder sig främst till den som har ansvar för eller möter barn och unga som drabbats av brott. Informationen riktar sig särskilt till föräldrar och personer som kommer i kontakt med barn i sitt arbete, t.ex. inom skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården eller i ideell verksamhet. Med barn avses alla som inte har fyllt 18 år. Att utsättas för brott kan vara en svår upplevelse för alla, oavsett ålder. För mer allmän information om t.ex. polisanmälan, rättsprocessen, vanliga reaktioner vid brott och rätten till ersättning har Brottsoffermyndigheten annat informationsmaterial. Se för att läsa mer eller beställa material. 6 7

5 Barns rättigheter Alla former av våld och övergrepp kan skada barn allvarligt och ger ofta både fysiska och psykiska konsekvenser. Barns rättigheter uppmärksammas både i internationell och i nationell lagstiftning. Konventionen tar upp några frågor som är särskilt viktiga för att barn inte ska utsättas för brott, t.ex. att barn har rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, vanvård och sexuella övergrepp. Dessutom framgår att utsatta barn har rätt till stöd och hjälp. Förbud mot barnaga I Sverige är det förbjudet att använda våld i uppfostringssyfte. Det innebär att varken föräldrar eller andra vuxna får använda fysiskt våld eller annan kränkande behandling i barnets uppfostran. Brottsbalkens bestämmelser om misshandel skyddar också barn. Misshandel av små barn kan bedömas som grov misshandel om det är en vuxen person som begått brottet. Barnkonventionen Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, handlar om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen är en internationell överenskommelse som Sverige skrivit på. I konventionen markeras att alla barn, oberoende av kön, ursprung, religion eller möjliga funktionsnedsättningar, har rätt till särskild omsorg och speciellt skydd eftersom barn ofta är mer sårbara. Barnkonventionen bärs upp av fyra grundläggande principer: att alla barn har samma rättigheter att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut att alla barn har rätt till liv och utveckling att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. 8 9

6 Tecken på utsatthet och vanliga reaktioner Alla former av övergrepp kan sätta spår hos de barn som utsätts. Barn som far illa kan visa det på olika sätt. Tecken på utsatthet kan vara att barnet har ont i magen eller huvudet, har svårt att sova och att koncentrera sig, är ensamt eller beter sig aggressivt. Barnet kan även drabbas av depression, känslor av hopplöshet och t.o.m. posttraumatiskt stressyndrom. Det kan också hända att ett barn får fysiska skador som exempelvis blåmärken eller rivsår. Vissa barn uppvisar däremot varken symtom eller synliga skador. Barn som inte visar symtom utåt kan vara svåra att upptäcka som brottsoffer. Varje barn reagerar individuellt och det kan vara svårt att förutse reaktionerna. Barnets personlighet, livssituation och sociala nätverk har betydelse för hur barnet påverkas. Våldshändelsen i sig och relationen till gärningspersonen inverkar också. Våld i nära relationer som t.ex. barnmisshandel eller sexuella övergrepp blir extra allvarligt, särskilt om det upprepas. Barn kan, precis som vuxna brottsoffer, känna skuld och skam över det som inträffat trots att gärningspersonen bär ansvaret. Det gäller särskilt vid sexuella övergrepp. Att brotten dessutom ofta sker i hemmet kan innebära en extra påfrestning och att barnet inte har någon trygg plats. Att barn bevittnar, dvs. ser eller hör, våld, hot och kränkningar i hemmet kan också få långtgående konsekvenser. Om det förekommer våld i hemmet är risken dessutom stor att även barnet är utsatt för misshandel eller andra övergrepp. Om man möter ett barn som man tror upplever våld, blir misshandlat eller på andra sätt inte tas om hand är det viktigt att ta det på allvar. När det gäller våld i nära relationer känner barn ofta lojalitet med den som begått övergreppet vilket kan göra det extra svårt att berätta. Alla vuxna har därför ett ansvar för att våga fråga. Man kan visa att man bryr sig och är intresserad genom att ta sig tid och låta barnet berätta i sin egen takt. Även om det man får höra är fruktansvärt är det viktigt att inte visa sin upprördhet. Som vuxen måste man visa att man kan lyssna och ta emot barnets berättelse. Vuxna har också ett ansvar att agera för barnets bästa

7 Anmälan till socialtjänsten Alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör, enligt socialtjänstlagen, anmäla det till socialtjänsten. För att göra en anmälan räcker det med en misstanke eller oro för att barnet far illa, man behöver alltså inte ha några bevis på exempelvis barnmisshandel. Många yrkesverksamma som i sitt arbete kommer i kontakt med barn är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Socialtjänsten utreder om och i så fall vilka åtgärder som behöver vidtas. Socialtjänsten kan i sin tur anmäla misstanke om vissa brott mot barn till polis eller åklagare. Möjligheter till stöd och hjälp Ett barn som blivit utsatt för brott eller bevittnat våld behöver stöd och hjälp. Utöver barnets sociala nätverk i form av familj, vänner och andra närstående kan barnet behöva ytterligare stöd. Det kan vara samtalsstöd inom skolhälsovården eller på vårdcentral, behandling inom barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) eller kontakt med en ideell organisation. För att barnet ska få stöd och hjälp av hälso- och sjukvården eller socialtjänsten krävs vanligtvis godkännande från barnets vårdnadshavare. Vid gemensam vårdnad kan en vårdnadshavare förhindra åtgärder till stöd för barnet. Socialnämnden kan då besluta om åtgärder utan den vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Socialtjänstens ansvar Socialtjänsten i kommunen ska verka för att den som utsatts för brott och brottsoffrets anhöriga får det stöd och den hjälp de behöver. Det gäller särskilt barn som utsatts för brott. Socialtjänsten ska dessutom särskilt uppmärksamma att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående kan vara i behov av stöd och hjälp. Detsamma gäller kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Det kan handla om ekonomiskt, praktiskt och psykologiskt stöd. Personal inom socialtjänsten har tystnadsplikt. På vissa orter finns det också specialiserade stödverksamheter, t.ex. stödcentrum för unga brottsoffer och barnahus. Socialtjänsten i kommunen kan ge mer information om detta och annan särskild verksamhet för barn

8 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården har en viktig funktion när det gäller att behandla skador, upptäcka om skadorna kan vara orsakade av brott och i så fall dokumentera detta. Det är viktigt att personal vid t.ex. Barnavårdscentralen (BVC) och skolhälsovården, som kommer i kontakt med i princip alla barn, uppmärksammar barn som far illa. Barn som har utsatts för brott eller bevittnat våld kan behöva behandling av både fysiska och psykiska symtom på vårdcentral eller sjukhus. Barn i kris kan få stöd och hjälp i form av samtal, enskilt eller i grupp, på någon av de BUPmottagningar som finns i hela landet. Ungdomar kan dessutom vända sig till en ungdomsmottagning. Där finns ofta kurator, barnmorska och sjuksköterska att prata med och få hjälp av. Många mottagningar har också läkare, gynekolog och psykolog. På finns tips och råd samt kontaktuppgifter till alla ungdomsmottagningar i landet. Personal inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt, men är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. De har också rätt att anmäla vissa brott mot barn till polis eller åklagare. Polisanmälan En polisanmälan är ofta nödvändig för att kunna ta tillvara barnets rättigheter och ge barnet skydd. Både försäkringsbolag och Brottsoffermyndigheten kräver i regel en polisanmälan för att pröva frågan om ersättning för skador till följd av brott. Vårdnadshavare och privatpersoner har alltid möjlighet att anmäla misstänkta brott till polisen. Den som arbetar i en verksamhet som berör barn och misstänker att ett barn far illa är skyldig att genast anmäla det till socialtjänsten. Dessa yrkesverksamma kan dessutom anmäla vissa brott till polisen. Polisanmälan görs enklast på närmaste polisstation eller via telefon Läs mer om polisanmälan på Det kan vara bra att samtidigt anmäla till socialtjänsten så att polis och socialtjänst kan samordna sina insatser. Med anmälan som underlag beslutar polisen eller åklagaren om en förundersökning ska inledas. Polis och åklagare är skyldiga att ge relevant information till den som är ansvarig för ett barn som utsatts för brott, om den personen inte är misstänkt för brottet. Ideella organisationer Ideella organisationer, t.ex. brottsofferjourer, kvinno- och tjejjourer och barnrättsorganisationer, möter många brottsoffer och är ett viktigt komplement till samhällets övriga stöd och hjälp. De kan ge information om barns rättigheter, svara på frågor och i vissa fall även erbjuda stödsamtal. Alla ideellt aktiva arbetar under ett tystnadslöfte. Barn kan själva kontakta t.ex. Bris, tjejjourer eller ungaboj.se. En förteckning över ideella organisationer finns i kapitlet Kontaktuppgifter. Riksorganisationerna kan hänvisa till sina lokala föreningar

9 Förundersökning När polis eller åklagare har anledning att tro att ett brott har begåtts inleds en förundersökning. Under en förundersökning kan förhör hållas med den som är misstänkt och med andra som kan ge upplysningar, t.ex. brotts offret, som nu kallas målsägande, och eventuella vittnen. Det som kommer fram under utredningen samlas ofta i ett förundersökningsprotokoll. Som målsägande kan man bli förhörd och får då berätta för en polis eller en åklagare vad man vet om brottet. Förundersökningar där målsäganden är under 18 år ska bedrivas särskilt skyndsamt och vara klara inom tre månader. Rättsintyget kan också vara baserat på en undersökning gjord av en särskilt utbildad läkare med behörighet att utfärda rättsintyg. När det gäller brott mot barn är det oftast en läkare med barnmedicinsk specialitet som genomför undersökningen. Förhör med barn Hos polisen finns förhörsledare som är utbildade för att förhöra barn. Förhöret ska planeras och genomföras utan risk för att barnet tar skada. Barnet kan i vissa fall få ett eget målsägandebiträde eller en särskild företrädare utsedd, vilket beskrivs längre fram i broschyren. Alla brottsoffer har dessutom rätt att ta med sig en stödperson till förhör under förundersökningen. För barn kan det vara särskilt viktigt att ha med sig någon man känner sig trygg med. Det kan vara någon i familjen, en vän, någon från socialtjänsten eller från en ideell organisation. Om åklagaren anser att det finns tillräcklig bevisning för att fälla den som misstänks för brottet ska åtal väckas. Därefter kallar domstolen till rättegång. Läkarunderundersökning och rättsintyg Vårdnadshavare bör uppsöka sjukvården med barnet om man tror att barnet har skadats på grund av brott. Om vårdnadshavare kan misstänkas för brottet måste en särskild företrädare utses för att ta ställning till frågan om läkarundersökning. Undersökningen är viktig både för att få barnets skador behandlade och för att dokumentera dem. Om det inte finns några skador kan det vara en lättnad för barnet att få veta det, t.ex. efter sexuella övergrepp. Vårdnadshavare bör följa med barn som är under 15 år till förhör, om han eller hon inte är misstänkt för brottet och om det kan ske utan att utredningen påverkas negativt. Vårdnadshavaren får inte alltid sitta med i förhörsrummet, men bör finnas tillgänglig före och efter. Om vårdnadshavaren själv ska höras som vittne är det ofta olämpligt att han eller hon är med vid barnförhöret. Om barnet har ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare bör den personen däremot vara med. För att åklagaren ska kunna bevisa att ett brott har begåtts mot barnet är det viktigt att försöka säkra spår och få skadorna dokumenterade i ett rättsintyg. Dokumentation från sjukvårdsbesök, till exempel patientjournaler och fotografier, kan ligga till grund för ett rättsintyg

10 Förhör med barn får inte vara mer ingående än omständigheterna kräver. För att få en fullständig beskrivning av vad som har hänt är det dock oftast bra att förhöra barnet flera gånger. Förhöret är till för att säkra bevis, men det kan också vara positivt för barnet att få berätta vad som hänt. Om barnet är under 15 år eller av andra skäl inte kan förväntas medverka vid rättegången ska förhöret spelas in med ljud och bild. Videoförhör bör övervägas även om barnet fyllt 15 år om det t.ex. finns misstanke om allvarligare övergrepp. Målsägandebiträde Vid vissa brott har målsäganden rätt till ett eget juridiskt biträde, ett s.k. målsägandebiträde. Det gäller främst vid sexualbrott och våld i nära relationer men även vid annan brottslighet om det finns särskilda behov. Barn får ofta ett målsägandebiträde. Vårdnadshavaren bör så fort som möjligt prata med polis eller åklagare om barnets möjlighet att få ett målsägandebiträde. Tingsrätten bestämmer om barnet har rätt till målsägandebiträde och utser biträdet, men man kan komma med förslag. Målsägandebiträdet, som i de flesta fall är en advokat, har till uppgift att ge barnet stöd och hjälp under både förundersökning och rättegång. Målsägandebiträdet kan också hjälpa till att biträda åtalet och föra barnets talan om skadestånd. Hjälpen är kostnadsfri. Uppdraget är slut efter rättegång och dom. Hjälp med att få skadestånd eller annan ersättning utbetald ingår däremot inte i målsägandebiträdets uppdrag. Särskild företrädare för barn Om en vårdnadshavare misstänks för brott mot sitt barn kan barnet få en särskild företrädare. Detsamma gäller om den som misstänks för brottet står i ett nära förhållande till vårdnadshavaren. Det är tingsrätten som bestämmer om barnet har rätt till en särskild företrädare och utser företrädaren. Den särskilda företrädaren tar över vårdnadshavarens ansvar när det gäller att ta till vara barnets rättigheter och intressen under förundersökning och rättegång. Företrädaren kan t.ex. bestämma om barnet ska genomgå en läkarundersökning, hämta barnet till polisförhör och hjälpa barnet att kräva skade stånd i rättegången. En särskild företrädare kan däremot inte bestämma över barnet när det gäller sådant som inte har med rättsprocessen att göra, t.ex. bestämma att barnet ska behandlas inom BUP. Till särskild företrädare får en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan utses. Det ställs krav på kunskap och erfarenhet samt personliga egenskaper som gör henne eller honom särskilt lämplig för uppdraget. Barnahus På många orter i landet finns s.k. barnahus. I ett barnahus samverkar polis, åklagare och socialtjänst i en gemensam lokal när det gäller utredningar kring barn som misstänks ha varit utsatta för allvarliga brott, t.ex. misshandel eller sexuella övergrepp. Ibland finns även rättsmedicin och BUP representerade. Tanken är att barnet ska få komma till en barnanpassad miljö där flera utredningar kan genomföras på samma plats så att barnet slipper slussas runt mellan olika myndigheter. Brottet kan utredas och barnet få stöd och behandling på ett och samma ställe

11 Rättegång Om åklagaren väcker åtal, prövas åtalet vid ett sammanträde i domstol som kallas rättegång eller huvudförhandling. Vid rättegången deltar domare, protokollförare, åklagaren och den misstänkte, som nu kallas den tilltalade. Andra personer som ofta är med är den tilltalades försvarsadvokat och vittnen. Om barnet som utsatts för brott ska vara med beror huvudsakligen på vilket brott det gäller samt barnets ålder och mognad. Barnet, d.v.s. målsäganden, kan ha stöd av ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare under rättegången. Barnet har även rätt att ta med en stödperson, t.ex. vårdnadshavaren eller någon annan som barnet har förtroende för. Vid behov ska en tolk vara med. Rättssalen Åklagarens bord (vänster till höger): Målsägandebiträde Målsägande Åklagare Domarens bord (vänster till höger): Nämndeman Nämndeman Ordförande Protokollförare Nämndeman Vittnets bord: Vittne Eventuella åhörare Försvararens bord (vänster till höger): Försvarare Tilltalad 20 21

12 Om målsäganden är under 15 år behöver han eller hon inte alltid vara med vid rättegången. Istället kan de tidigare inspelade förhören visas för rätten. Om barnet är med vid rättegången kan den tilltalade vara i ett annat rum när barnet förhörs. Den tilltalade lyssnar då på förhöret via högtalare. Eftersom rättegången oftast är offentlig kan också andra personer finnas i rättssalen som åhörare. Om rättegången tar upp mycket känsliga saker, t.ex. sexualbrott, kan domstolen bestämma att bara vissa personer får vara i rättssalen. Man brukar då säga att förhandlingen hålls inom stängda dörrar. Vid rättegången går man muntligen igenom det som har betydelse i målet. Åklagaren beskriver hur han eller hon anser att brottet har gått till. Därefter får barnet berätta vad som hänt, antingen i rättssalen eller via inspelade förhör. Sedan förhörs den tilltalade och slutligen eventuella vittnen. Dom och överklagande När rättegången är avslutad ska domstolen bestämma domen. Ibland meddelas den direkt efter rättegången men ofta får man vänta två veckor eller längre. En part som inte är nöjd med tingsrättens dom kan överklaga den till hovrätten. Information om hur det går till finns i domen. Medling vid brott Syftet med medling är att ge stöd till brottsoffret och förebygga att gärningspersonen begår nya brott. Medling ersätter inte rättsprocessen utan är ett möjligt komplement till den. Medling innebär att brottsoffer och gärningsperson möts för att tillsammans med en opartisk medlare prata om det som har hänt. En förutsättning är att brottet är erkänt, en annan att båda parter vill delta. Medling bör inte användas vid alla typer av brott, t.ex. inte vid sexualbrott och våld i nära relationer. När gärningspersonen är under 21 år är kommunen skyldig att kunna erbjuda medling. Medling kan leda till avtal, bl.a. om hur man lovar att förhålla sig till varandra i framtiden, vilket kan vara en trygghet för brottsoffret. Avtal om ekonomisk kompensation för skador är också möjligt men kan leda till problem, särskilt om det handlar om stora belopp, personskador eller flera gärningspersoner. Ett brottsoffer som ingår ett avtal om ekonomisk kompensation riskerar att gå miste om brottsskadeersättning. Om du har frågor kring den här typen av avtal, kontakta Brottsoffermyndigheten. Rättegångsskolan På Brottsoffermyndighetens webbaserade rättegångsskola finns mer information om hur en rättegång går till. Rättegångsskolan kan vara en bra förberedelse för den som ska vara med vid en rättegång

13 Förundersökning läggs ned Ersättning Polisanmälan Förundersökning Anmälan till försäkringsbolag Vård Stöd för brottsoffer Stöd under rättsprocessen Skydd Brottsoffermyndigheten Skadestånd Rättegång Skadestånd Kronofogden Ett brottsoffer kan begära skadestånd av den tilltalade för i princip alla skador som uppstått i samband med brottet. Krav på skadestånd prövas oftast samtidigt som domstolen tar ställning till om den tilltalade är skyldig till brottet. Åklagaren, målsägandebiträdet eller den särskilda företrädaren kan hjälpa brottsoffret med skadeståndskrav. Den som är ansvarig för ett barn som utsatts för brott bör, redan vid polisförhör, meddela om barnet vill ha ersättning för sina skador. Kravet på skadestånd bör meddelas senast vid rättegången. Om domstolen dömt den tilltalade att betala skadestånd innebär det inte att pengarna kommer automatiskt. Gärningspersonen kanske inte kan betala eller inte gör det frivilligt. Kronofogden ska då hjälpa brottsoffret att få skadeståndet utbetalt. Visar det sig att gärningspersonen har möjlighet att betala ser Kronofogden till att brottsoffret får sitt skadestånd. Hjälpen från Kronofogden är kostnadsfri utom i mycket speciella fall. Föräldrar som har vårdnaden om ett barn är skyldiga att ersätta skador som barnet orsakar genom brott. Ansvaret gäller personskador, sakskador och kränkning. Om du utsätts för brott av en person som är under 18 år bör du därför kräva skadestånd både av barnet och av vårdnadshavarna. Vårdnadshavares skadeståndsansvar är begränsat till ca kr. Polis, åklagare och Brottsoffermyndigheten kan lämna mer information. Försäkring Om gärningspersonen är okänd eller om en dömd gärningsperson inte kan betala skadeståndet kan brottsoffret ändå ha rätt till ersättning. Många barn har någon försäkring som ersätter skador vid brott, t.ex. familjens hemförsäkring som kan ge ersättning vid bl.a. stöld, misshandel och sexualbrott. Rätten till försäkringsersättning bestäms i försäkringsvillkoren och kan variera mellan olika försäkringsbolag. De flesta försäkringarna kräver att man själv står för ett visst belopp i självrisk. Andra försäkringsvillkor kan begränsa rätten till ersättning i vissa situationer. Det kan till exempel gälla våld i nära relation om man omfattas av samma försäkring som gärningspersonen. Barn kan även omfattas av särskilda försäkringar, t.ex. en barnförsäkring eller en olycksfallsförsäkring via skolan. Dessa försäkringar ersätter främst kostnader och bestående skador

14 Det är viktigt att så snart som möjligt efter brottet få skadan dokumenterad hos sjukvården och göra en anmälan till försäkringsbolag. Brottsskadeersättning Om ingen har dömts för brottet kan ingen betala skadestånd. Om en dömd gärningsperson inte kan betala blir brottsoffret också utan skadestånd. Saknar brottsoffret dessutom försäkring eller om försäkringen inte täcker skadan helt, kan staten i vissa fall betala ersättning. Den kallas brottsskadeersättning. Ansökan om brottsskadeersättning görs hos Brottsoffermyndigheten. När det finns en utpekad misstänkt krävs i regel att den personen fälls i domstol för brottet för att brottsskadeersättning ska kunna betalas ut. Det krävs i stort sett alltid vid övergrepp i nära relationer. För att det ska vara möjligt för barnet att få brottsskadeersättning när gärningspersonen är okänd krävs att det finns en utredning, t.ex. en förundersökning, som visar att barnet har utsatts för brott och inte råkat ut för en olyckshändelse. I samband med personskada kan ersättning också lämnas för skadade kläder, glasögon eller liknande saker som barnet bar på sig vid brottstillfället. Däremot ersätts inte förlorade eller förstörda pengar, smycken, mobiltelefon och plånbok. Sveda och värk ersätts normalt med kr. Vid långa sjukdomsperioder kan ersättningen höjas och ett riktmärke är då cirka kr per månad. Kränkning Ett antal brott medför också en rätt till ersättning för kränkning. Den rätten finns om brottet kan anses ha inneburit en allvarlig kränkning av barnets personliga integritet, privatliv och människovärde. De allra flesta fall av sexuella övergrepp ger rätt till sådan kränkningsersättning. Det gäller också oftast vid t.ex. misshandel, olaga hot och rån. Olaga hot Rån utan vapen kr kr Brottsskadeersättningen gäller främst personskador och kränkning. Precis som vid försäkringserättningens självrisk dras motsvarande belopp från brottsskadeersättningen. Rån med vapen Misshandel vid enstaka tillfälle kr kr Personskador En personskada är en fysisk eller psykisk skada på en person. Barnet kan få ersättning för: kostnader för läkarvård, samtalsterapi, medicin och andra utgifter som har samband med skadan, inkomstförlust eller förlorat skolår, sveda och värk, t.ex. upplevelser av smärta eller obehag under sjukdomstiden, bestående skador, t.ex. ärr, förlust av friska tänder, nedsatt syn eller hörsel. Misshandel av mer allvarligt slag kr Upprepad misshandel av närstående, t.ex. grov fridskränkning Grova sexualbrott vid flera tillfällen kr minst kr I viss mån kan ersättning även lämnas för vårdnadshavares kostnader och inkomstförlust som uppkommer i samband med barnets skada

15 Brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott Barn som har bevittnat våld i en nära relation kan ha rätt till brottsskadeersättning. Staten har alltså ett ersättningsansvar för barn som bevittnat allvarliga brott mot en närstående, trots att barnet inte kan få skadestånd från förövaren. Ersättning lämnas i de flesta fall med kr eller kr när barnet har bevittnat ett eller ett fåtal brottstillfällen. Ersättningen kan bli högre om det bevittnade brottet varit mycket allvarligt eller om barnet bevittnat många brottstillfällen. Det hittills högsta utbetalda beloppet är kr. Ansökan För att kunna få brottsskadeersättning krävs att man fyller i en ansökningsblankett. Blanketter kan beställas från Brottsoffermyndigheten. Ansökan kan också göras på myndighetens webbplats Det finns en särskild blankett för ansökan om brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott. Med barn menas den som var under 18 år när brottet begicks. Bevittnat innebär att barnet har sett eller hört den brottsliga gärningen, t.ex. att en förälder blivit misshandlad eller hotad av den andra föräldern eller av någon annan närstående till barnet. Det kan också handla om övergrepp mot syskon. Att bevittna vålds- och sexualbrott ger rätt till ersättning. Barn kan också få ersättning om det bevittnat en förälder hota den andra föräldern eller slå sönder det gemensamma hemmet. Alla omständigheter i fallet ska bedömas men framför allt den skada, kränkning och fara som brottet kan antas ha orsakat barnet. Ersättningens storlek beror på hur allvarligt det bevittnade brottet är. För att ett barn som bevittnat brott ska kunna få brottsskadeersättning krävs i de allra flesta fall en fällande dom för det brott som barnet bevittnat. Dessutom måste det finnas någon form av dokumentation, helst i förundersökning, gärningsbeskrivning eller dom, som visar att barnet sett eller hört brottet. Vårdnadshavaren, eller vid gemensam vårdnad båda vårdnadshavarna, ska ansöka för barnet. Om den ena vårdnadshavaren inte vill medverka vid ansökan kan man kontakta överförmyndaren i barnets kommun som då kan utse en s.k. god man som får ansöka för barnet. Ansökan ska enligt huvudregeln ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom två år från det att det rättsliga förfarandet avslutades eller brottet begicks. I vissa fall kan en ansökan prövas trots att den har kommit in för sent. Det är ganska vanligt vid brott mot barn och gäller framförallt barn som inte fått hjälp att söka ersättning. De kan då själva ansöka inom två år från att de blivit myndiga. Kontakta Brottsoffermyndigheten eller åklagaren för mer information om brottsskadeersättning. För att få hjälp med ansökningsblanketten kan man vända sig till Brottsoffermyndigheten eller en lokal brottsoffer- eller kvinnojour

16 Skolans ersättningsskyldighet Om barnet blivit kränkt i skolan kan skolan bli ersättningsskyldig om den inte gjort tillräckligt för att skydda barnet. Det kan handla om att någon skickar otrevliga och kränkande meddelanden, att barnet upprepade gånger blir retat eller utsatt för våld som slag, sparkar, knuffar och hot. Barnet eller vårdnadshavaren ska i första hand prata med lärare eller rektor. Om barnet ändå inte får hjälp kan man göra en anmälan till Barn- och elevombudet (BEO) på Skolinspektionen, som utreder ärendet. Om BEO kommer fram till att skolan inte gjort allt den borde för att stoppa kränkningen kan skolan bli skyldig att betala skadestånd till barnet. Om skolan inte betalar kan BEO hjälpa till att stämma skolan i domstol. Skydd Det finns flera åtgärder för att öka säkerheten för personer som lever under hot. Exempel på skyddsåtgärder är kontaktförbud, skyddat boende, skyddade personuppgifter, namnbyte eller fingerade personuppgifter. Barn kan få skydd på grund av att deras vårdnadshavare har det, men också om de själva är utsatta för hot. För att åtgärderna ska få effekt är det viktigt att de planeras i samråd med främst polisen, men gärna också med representanter för t.ex. socialtjänst och skola. Polisen, Skatteverket och Datainspektionen kan dessutom ge praktiska råd om hur den som är hotad och har barn, eller den som har ansvar för ett hotat barn, själv kan öka tryggheten i sin och barnets vardag

17 Kontaktuppgifter Ideella organisationer Barnens Rätt I Samhället, BRIS BRIS-telefonen: BRIS vuxentelefon: Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ Jourtelefon: Föreningen Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn, ATSUB Tel: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Tel: Riksföreningen stödcentrum mot incest, Rsci Jourtelefon: Rädda Barnen Tel: Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Tel: Terrafem (Jour för kvinnor och tjejer med utländsk härkomst med stöd och råd på många språk) Jourtelefon: Myndigheter och andra instanser Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, BEO Tel: Brottsoffermyndigheten Tel: Datainspektionen Tel: Domstolsverket Tel: Kronofogden Kundcenter, tel: Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK NCK driver en stödtelefon, Kvinnofridslinjen Jourtelefon: Polisen Tel: I nödsituation ring: 112 Rättshjälpsmyndigheten Tel:

hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott?

hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? Jag vill veta hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? www.jagvillveta.se VUXNA 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Inledning

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Till dig som utsatts för brott

Till dig som utsatts för brott Till dig som utsatts för brott Reaktioner Målsägandebiträde Åtal Vittnesstöd Polisanmälan Förundersökning Stöd o Stödperson hjälp Rättegång Ideella organisationer Po Skadestånd Försäkringsersättning lisanmälan

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Jag vill veta om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan hända till exempel hemma, i skolan, på

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer du är inte ensam» Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Vi har förståelse för att det kan kännas mycket svårt att

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och

Läs mer

Egna anteckningar och telefonnummer

Egna anteckningar och telefonnummer Egna anteckningar och telefonnummer Polismyndigheten i Stockholms län Information till dig som utsatts för brott Mer information finns på vår hemsida www.stockholm.polisen.se Läs under Utsatt för brott?

Läs mer

det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung

det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung Vad är egentligen ett brott och hur vet man om man blivit utsatt? Är det OK att någon hotar en till livet i ett mail eller... Är mobbning ett brott? Har

Läs mer

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Lärarhandledning till Rättegångsskolan. Rättegången. www.jagvillveta.se

Lärarhandledning till Rättegångsskolan. Rättegången. www.jagvillveta.se Jag vill veta Lärarhandledning till Rättegångsskolan och filmen Rättegången www.jagvillveta.se 1 Materialet är producerat av Brottsoffermyndigheten 2014. Distribueras endast via www.rattegangsskolan.se

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Utsatt för brott. andra upplagan. Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk

Utsatt för brott. andra upplagan. Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk Utsatt för brott andra upplagan Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk Utsatt för brott? (andra upplagan) är tänkt att på ett lättförståeligt sätt ge en sammanfattad bild av den straffrättsliga processen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

våld i nära relationer

våld i nära relationer våld i nära relationer En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer 1 (9) Våld i nära relationer Här kan du få hjälp! Arbetsgruppen för Familjefrid i Höör Maj 2011 Höörs kommun: Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar -

Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar - Ungdomsfr id - Om våld, hot och sexuella övergrepp på ungdomar - 2010-02-22 Ljuger ungdomar om hot, våld och sexuella övergrepp? - Ja ofta, de säger att det inte hänt, fast det har hänt Hot, våld och sexuella

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

har under tio år arbetat med myndighetssamverkan kring frågor som rör mäns våld mot kvinnor. I år har vi valt att särskilt fokusera på det sexuella våldet och har i årets kampanj, okejsex.nu, unga personer

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. 1 Aktuell lagstiftning Brottsbalken Brottsbalkens 3:e, 4:e och 6:e kapitel innehåller bestämmelser om olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott.

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Sant eller falskt om brott... 11. Kim om att utsättas för brott... 14. Kim om vad kompisar kan göra... 17. Filmen om Adam (En vanlig dag)...

Sant eller falskt om brott... 11. Kim om att utsättas för brott... 14. Kim om vad kompisar kan göra... 17. Filmen om Adam (En vanlig dag)... Pass Innehåll Hej!.................................................................................................. 2 Pass 1...........................................................................................

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Handlingsplan. Våld i nära relationer

Handlingsplan. Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Håbo kommun Antagen av socialnämnden 2010-11-23, 89 Dnr 2010/80 nr 2010.2217 Stavning korrigerad 2011-04-04 INLEDNING Denna handlingsplan är Håbo Kommuns grundläggande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Tingsrättens namn datum målnummer. Hovrättens namn datum målnummer. Högsta domstolen datum målnummer

Tingsrättens namn datum målnummer. Hovrättens namn datum målnummer. Högsta domstolen datum målnummer ANSÖKAN om brottsskadeersättning för personskada och änkning 1. sökande (var god texta) Efternamn Tilltalsnamn Personnummer (ååmmdd-xxxx) Yrke/titel Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner. Gudrun Nordborg

Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner. Gudrun Nordborg Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner Gudrun Nordborg Kvinnofridsreformerna Unika Byggda på insikter via forskning om mäns våld mot kvinnor och

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

3. Riktade insatser. Samverkan

3. Riktade insatser. Samverkan 3. Riktade insatser mot utsatta barn. (Indikativ prevention) Samverkan 1. Insatser till alla Insatser för barn och unga som riktar sig till alla. (Universell prevention) 2. Insatser till riskgrupper Insatser

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer