ATT TVISTA OM ARVET KAN PÅGÅ LIVET UT

Transkript

1 NRF ARRANGERAR RESA TILL SAN PATRIGNANO VENEDIG MILANO BEGRÄNSAT ANTAL BILJETTER sidan 24 3/2008 Nämndemännens Riksförbund NRF TEMA:ARVSTVISTER Utgåva nr 127 sedan starten oktober 2008 Jan-Erik Bengtsson var en av många flitiga talare vid mötet i Göteborg. Givande konferenser i Stockholm och Göteborg när styrelse och region möttes sidorna ATT TVISTA OM ARVET KAN PÅGÅ LIVET UT Foto: Leif Magnusson sidorna 3 11 Hans Båging, Anita Jonsson och Lars Lassinantti vid presskonferensen i samband med mötet i Stockholm.

2 Leif Appelgren Om besöksförbud Organ för Nämndemännens Riksförbund Box 8140, Stockholm. Besöksadress: Fleminggatan 14 Postgiro Telefon: Telefax: Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel Årgång 31 Nämndemannen 3/2008 Nr 127 efter starten ISSN Redaktör: Staffan Ringskog Redaktionssekreterare Mildred Burén Helsingborgsvägen Ängelholm Layout: Staffan Ringskog Telefon: Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör Tryck: VTT-grafiska, Vimmerby Prenumeration 140 kronor (4 nummer per år) Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 10 december (18 november) (Senaste manusdag inom parentes) Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: mb@bureko.se Lösnummer 40 kronor Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel Att vara krönikör i tidningen Nämndemannen är en förmån som man ibland skulle vilja använda till att ta upp aktuella ämnen som kanske inte har så mycket med rättsväsendet att skaffa, t ex att diskutera eventuella likheter mellan Lars Noréns dagbok, Lars Vilks Muhammedteckningar, kvällspressen och andra former av prostitution. Eftersom jag inledde min publicistiska bana i denna tidning med att kritisera införandet av en artikel om monarkins ställning i Sverige bör jag nog i konsekvensens namn avstå från sådana utsvävningar. Nu till saken. Jag har vid ett tillfälle varit med och dömt i ett mål i Svea Hovrätt där en person som var ålagd besöksförbud hade bjudits hem av den som skulle skyddas av besöksförbudet. Personen vägrade senare att lämna motpartens bostad vilket ledde till polisanmälan. Den åtalade dömdes för hemfridsbrott mm men blev friad från överträdelse av besöksförbud eftersom motparten enligt egen utsago vid flera tillfällen tagit kontakt med den åtalade trots besöksförbudet. De flesta anser det nog vara klart olämpligt att bjuda hem en person som man tidigare har blivit misshandlad av och som därför ålagts besöksförbud. Jag vill emellertid gå längre än så och hävda att det borde leda till någon sanktion, av åtminstone två skäl. För det första är det anstiftan till brott, man lockar en person att begå en olaglig handling. För det andra har många av de personer som ålagts besöksförbud psykiska problem, och i många fall är de fångade i en olycklig relation till motparten, det kan vara obesvarad kärlek, svartsjuka etc. Att ta kontakt med en sådan person är att sända signaler som lätt kan missuppfattas. När missuppfattningen uppdagas kan den leda till aggression och våld. En möjlig mild sanktion för en omvänd överträdelse av besöksförbudet enligt ovan är att besöksförbudet omedelbart upphävs. För detta finns utrymme i den nuvarande lagen om besöksförbud, vars 23 paragraf lyder Om det på grund av ändrade förhållanden finns skäl till det, får åklagaren häva eller ändra ett beslut i fråga om besöksförbud. En strängare sanktion skulle vara att tillämpa reglerna för anstiftan på den person som skyddas av besöksförbudet. Anstiftan är straffbart enligt Brottsbalkens 23 kapitels fjärde paragraf, med samma straffsatser som för det aktuella brottet. Straffet skulle därigenom kunna bli böter eller fängelse i högst ett år. Leif Appelgren Nämndeman i Svea Hovrätt. adress NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: telia.com Telefon: Telefax: Adress: NRF, Box 8140, Stockholm Nämndemannens artikelregister 2007 finner du på hemsidan 2

3 Tema: Arvstvister En klassisk scen ur August Strindbergs Hemsöborna. Carlsson försöker få Madame Flod att skriva på testamentet till sin favör. Bilden är från Hemsöborna där Hjördis Pettersson spelade Madame Flod och Erik Strandmark Carlsson, producerad av Svensk Tonefilm Domstolens arvstvister visar människans allra sämsta sidor Ett gammalt svenskt uttryck heter att det är när arvet ska skiftas, som en persons sanna innersta verkligen kommer fram. Om personen är antingen girig, hagalen, klok eller omdömesgill. Tidningen Nämndemannens temaämne denna gång är arvstvister, ett fenomen som funnits tiderna igenom men som kanske kommit än mer i fokus på senare tid i samband med en rad spektakulära tvister. August Strindberg är en av de författare som porträtterat den girige människan. I Hemsöborna får Carlsson representera den person som med alla medel försöker få Madame Flod att skriva över hela arvet på honom. Carlsson får som han vill till slut, men Madame Flod ångrar sig på dödsbädden och ber sin son Gusten att förstöra testamentet. Under hennes dödskamp utspelar sig en tyst maktkamp mellan Carlsson och Gusten. Ett liknande fall i verkligheten är arvsfördelningen av direktören och skriftställaren Harry Scheins kvarlåtenskap på cirka 27 miljoner kronor. I ett av testamentena, daterat den 6 september 2005, ärver väninnan, tandläkaren Eva Fischer det mesta. I ett andra testamente, daterat den 30 september 2005, anklagas hon för att ha sol-och-vårat samme Schein. I det sistnämnda testamentet är grannen Björn Baldring huvudarvinge och hushållerskan ärver en miljon kronor. Eva Fischer får bara kronor. Det testamentet hittade hushållerskan ett halvår efter Scheins död, fasttejpat under en bänkskiva i köket. Eva Fischer är övertygad om att testamentet är falskt och har därför lämnat in en stämningsansökan till tingsrätten via sitt ombud Bertil Södermark för att få det ogiltigförklarat. Bertil Södermark menar att de konstiga omständigheterna kring testamentet är ett bevis i sig. Det som Tema: Arvstvister fortsättning nästa sida 3

4 Tema: Arvstvister Frågan till vår panel: Hur tycker du regeringen har skött sin politik i rättsfrågor? knappast hjälper upp situationen för Fischers motpart är att grannen Baldring är sedan tidigare dömd för ekonomiska brott 1986 och Lennart Koskinen, biskop Visby stift Jag tycker att vår nuvarande justitieminister ej varit så offensiv som en justitieminister borde ha varit. Men hon har ju två år kvar, om hon exempelvis river upp FRA-lagen, så blir ju mitt omdöme ett annat. De flesta arvs - tvister är dock inte lika uppseendeväckande. En av de vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår är att det saknas ett skrivet testamente och att det råder oenighet om vad den avlidne verkligen önskade. Även muntliga överenskommelser kan leda till konflikter då missförstånd och bevissvårigheter gör det svårt att undvika tvister. När någon avlider görs i regel en bouppteckning av En av de vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår är att det saknas ett skrivet testamente. Foto: Leif Magnusson Fler haschodlingar i Sverige Polisen har noterat en stigande trend av haschodlingar. Flera stora haschodlingar har avslöjats i Småland, Skåne och Bergslagen. Det handlar inte bara om odlingar för eget bruk. Många odlare har köpt villor som de byggt om till växthus. Orsaken till att odlingarna ökat i Sverige är troligen att kriminella vill minska riskerna med att passera gränskontroller till Sverige, oftast från Marocko eller Spanien. Så undviks arvstvisten Många tänker nog att mina barn kommer inte att bråka, de kommer så bra överens och inget kommer att ändra på det. Men att mista sina föräldrar är en mycket svår och känslomässig process. Förutom att man ska sörja den bortgångne ska man komma överens om hur arvet ska fördelas. Gammalt groll kan åter komma upp till ytan, tidigare känslor om att vara orättvist behandlad och missgynnad gentemot de övriga syskonen kan bidra till att relationerna försämras vid ett arvsskifte. Vid sorg beter vi oss inte alltid rationellt och vi kan bli väldigt aggressiva. Sorgearbetet är en av de mest uppslitande processerna i en människas liv. Om det sedan dyker upp barn från tidigare äktenskap eller förhållanden som barnen inte känner till kan det leda till ett chockartat tillstånd. En annan faktor är att ingifta personer, som inte har etablerat en lika stark känslomässig bindning till den döde, kan vara mer rationellt beräknande och därför bli en drivande kraft i en arvstvist. Det viktigaste rådet från jurister är att ha klara papper på tillgångar och arvsfördelning. Att skriva testamente, gåvobrev, samboavtal och att skriva in sin sam- 4

5 Ofta uppstår tvister när den bortgångne har barn från olika familjer. Särkullbarn, dvs. barn som finns i tidigare äktenskap eller förhållanden, har rätt till sin laglott direkt vid arvsskiftet. någon som känner till den avlidnes ekonomi bäst. Denna bouppteckning måste sedan registreras hos skattemyndigheten innan arvet kan fördelas. Om det råder oenighet kring hur arvet ska värderas och fördelas kan man anlita en auktionsförrättare som värderar tillgångarna. Ett annat alternativ är att de oeniga parterna anlitar juridiska ombud och gör upp arvsfördelningen i domstol antingen genom att utse en boutredningsman eller genom att klandra ett testamente. Boutredningsmannen kan göra ett tvångsskifte som är möjligt att överklaga i domstol. Detta kallas för att bråka upp sitt arv. Särkullbarn Ofta uppstår tvister när den döde har barn från olika familjer. Särkullbarn, dvs. barn som finns i tidigare äktenskap eller förhållanden, har rätt till sin laglott direkt vid arvsskiftet. Villkoret är att de kräver sin laglott sex månader efter att de fått ta del av testamentet eller fått information om arvsfördelningen. Arvingar med föräldrar i samma äktenskap måste däremot vänta tills även den andre partnern dör. När arvet till stor del handlar om värdet på en bostad kan särkullbarnens krav på sin laglott leda till problem och försvåra den efterlevande makans/makens möjlighet att bo kvar i den tidigare gemensamma bostaden. De gemensamma barnen kan också känna sig förfördelade då de inte får ut sin arvslott förrän båda föräldrarna är döda. En arvstvist kan även handla om att den efterlevande makan/maken, enligt barnens synvinkel, slösar med arvet så att inget blir över till dem. Andra orsaker till konflikter kan vara samboförhållanden där det inte finns något testamente. Då riskerar sambon att bli utan arv från den avlidne. Dock har sambon rätt till de tillgångar som de skaffat för gemensamt begagnande, dvs. sådant de har köpt och använt tillsammans. Konflikter kan även uppstå när det råder osäkerhet om testamentsvittnena har varit medvetna om vad de har bevittnat. En sådan tvist avgjordes av hovrätten för västra Sverige där den avlidne kvinnan hade upprättat tre olika testamenten och det rådde osäkerhet om vilket testamente som var hennes sista önskan. Vidare kan ett sent skrivet testamente, exempelvis vid dödsbädden, skapa tvivel kring om personen i fråga var vid sina sinnens fulla bruk när testamentet upprättades. Att upprätta ett testamente kostar mellan 600 kronor och kronor. Med rättshjälp blir priset kronor i timmen. Det finns dock en billigare variant på 100 kronor. Det är sighten dokumall.se som säljer dokumentmallar på nätet utan någon personlig rådgivning. Denna kostnad ska ställas mot kostnaden för en eventuell arvstvist som i regel kräver mer än en timmes konsultation och kanske till och med leder till dryga rättegångskostnader. Fredrik Runebert bo som förmånstagare i försäkringar mm. är bra sätt att undvika tvister. Men samtidigt är det viktigt att vara medveten om att testamenten och skriftliga avtal inte är någon universallösning som garanterar att tvister inte uppstår. Margareta Brattström som är docent vid Uppsala universitet menar till och med att de flesta arvstvister handlar just om testamenten. För när det finns ett testamente går det att diskutera hur det ska tolkas och om testamentet är giltigt. När inget testamente föreligger är det bara att följa arvslagen. Ett annat viktigt råd är att verkligen informera testamentsvittnena om att det är ett testamente som de bevittnar, annars kan deras vittnesmål ifrågasättas. Testamenten och skriftliga avtal bör även skrivas i tid för att undvika att de ifrågasätts med motiveringen att den avlidne inte var vid sina sinnens fulla bruk. Det bästa är om föräldrar och barn tillsammans går till en advokatbyrå och tar hjälp med att formulera ett tydligt testamente som inte går att missförstås. Men enligt advokat Christer Sjölund är detta ovanligt. Vanligast är att föräldrarna kommer in själva och formulerar sina testamenten. Margareta Brattström vid Uppsala universitet betonar också vikten av att prata med sina föräldrar när de är i livet. Många har inställningen att de har rätt till ett arv, men så länge någon lever är det han eller hon som bestämmer över sina egna tillgångar. Så vill man undvika konflikter måste parterna tala med varandra innan det är för sent. Hur kommer den efterlevande makan/maken att klara sig? Hur vill parterna att arvet ska fördelas? Men det allra viktigaste är kanske att syskon, oavsett om det är riktiga syskon eller halvsyskon, har tätare och bättre kontakt med varandra. Bertil Törestad som är socialpsykolog och universitetslektor i psykologi vid Stockholms universitet menar att om man följer sina syskon på nära håll kan det öka förståelsen för varandras beteenden. Då minskar risken för att stela stereotyper om syskonen tar överhanden när arvskiften ska genomföras. Fredrik Runebert Tema: Arvstvister fortsättning sidan 7 5

6 Frågan till vår panel: Hur tycker du regeringen har skött sin politik i rättsfrågor? Lars Hjörne, publicist, Arild: Jag tycker Thomas Bodström var en bra justitieminister. Vår nuvarande justitieminister Beatrice Ask är ibland något vag. Hon passar ibland i viktiga frågor, vilket inte till - talar mig. Antalet rån har, enligt Brottsförebyggande rådet, ökat med 110 stycken till 542 under årets sju första månader. Anledningen tros dels vara att Kassaservice har minskat sin verksamhet så att landsbygdsbutiker nu har svårare att deponera dagskassan på en säker plats, dels beror det på att lyckade värdetransportrån har minskat. Krönika: Leif Magnusson Om våldets mekanismer Våld är både meningsfullt och intelligent. Den som utövar våld får i regel som han/hon vill i de flesta fall säger ingen emot. En elev som vantrivs i skolan, kan börja bråka med andra elever, lärarna och annan skolpersonal och efter en tid flyttas han bort från den förhatliga skolan. Förhoppningsvis till något bättre ställe. Våldet hade effekt. Detta hävdar den norske författaren och psykologen Per Isdal i sin bok Meningen med våld (Förlagshuset Gothia, övers Leif Magnusson.) Men i det långa perspektivet är våldet förödande. Det orsakar som vi alla vet oerhört lidande för båda parter. Den som utövar våldet känner ofta en skuld och ångrar sig över vad han/hon gjort. Har våldet en mening? I våra domstolar avgörs tusentals människoöden, där våldet spelat en avgörande roll. Inte sällan handlar det om relationer, kärleksrelationer där till exempel båda parter lider av påtaglig svartsjuka. Detta leder ofta till ett kontrollbehov från mannens sida. Han ringer sin partner på jobbet flera gånger om dagen, hämtar henne vid arbetstidens slut, låter henne inte gå ut med sina kompisar. Själv går han ut med sina vänner, träffar kanske en före detta relation och svartsjukedramat trappas upp. Knuffar övergår till slag och sparkar, dagligen, månad efter månad. Till sist sker en anmälan och det blir rättssak av det hela. Grov fridskränkning, blir ofta domstolens bedömning, när det inte handlar om grov misshandel. Den ofta mycket unge mannen är inte straffad tidigare, han är inte i egentlig mening kriminell, men har svårt att hantera sin svartsjuka, sitt kontrollbehov. Ofta har han inte lika lätt att uttrycka sig verbalt som sin kvinnliga partner, han känner sig i underläge verbalt. Då kommer överlägsenheten i muskelstyrka fram och han kommunicerar med våld. Det kan börja med materiellt våld: slag mot lägenhetens dörrar och inredning. Detta skapar uppmärksamhet och respekt. När detta inte räcker tas olika former av våld till. Vad är våld? Den som känner en vanmakt, en underlägsenhet, rent av en förnedring av sin person och inte kan bemöta denna känsla med språkliga motåtgärder, den personen frestas att ta till våld, anser psykologen Per Isdal, som först vill definiera detta viktiga ord: Våld är varje användande av fysisk makt för att skada andra. Fysiskt våld ett brett spektrum av handlingar från att hålla fast, knuffa, sparka, nypa till att slå ihjäl. Sexuellt våld från sexuellt trakasseri till brutal våldtäkt och sexuell tortyr. Materiellt våld handlingar som riktas mot ting, t.ex att slå sönder en möbel i bitar för att skrämma och påverka andra. Psykiskt våld direkt hot, indirekta hot (diffusa antydningar), degraderande och förödmjukande beteende, kontroll(över någons liv), utagerande svartsjuka, isolering (begränsa rörelsefriheten för en människa) emotionellt våld (inriktas på att få en person att känna sig liten, dålig, oviktig) Latent våld t.ex man är rädd för att gå ut på kvällen därför att det finns någon där ute som kan skada en. Motvåld den svaga partens våld frågan är om detta är våld i egentlig mening. Fängelse bot mot våld? I domstolen föreslår åklagaren kanske fängelse ett år eller mer. Den åtalade har redan suttit i häkte under flera månader i avvaktan på domstolsförhandling. Om han överklagar till hovrätten, går ytterligare ett par månader innan fallet avgörs. Frivårdsmyndigheten gör i regel en mycket ingående och bra utredning om den tilltalades personliga situation, och föreslår ofta en icke frihetsberövande påföljd som t.ex vård eller behandling för att komma åt den våldsinriktning som den tilltalade visat prov på. Men domstolen dömer inte sällan till fängelse då behandlingsprogrammet är för svagt, den egentliga behandlingen sker bara en gång i veckan några timmar, inte ett behandlingsprogram på heltid. Och fängelserna erbjuder ingen antivåldsbehandling som man gör i t.ex Kanada, där kriminalvården är den största arbetsgivaren för psykologer. I Sverige finns alltför få psykologer verksamma i våra fängelser. Alternativ till våld I Norge har man en institution Alternativ för våld där ett stort antal psykologer erbjuder behandling för att dömda bättre ska kunna hantera det inre tryck som leder till mer eller mindre okontrollerat våld. Har vi något sådant alternativ i Sverige? Om vi har ambitionen att hjälpa de våldsamma till ett normalt liv, måste vi försöka hitta de adekvata vägarna. Finns de? Är fängelset svaret? 6

7 Tema: Arvstvister Exemplen är många när syskonkärlek övergår i hat Frågan till vår panel: Hur tycker du regeringen har skött sin politik i rättsfrågor? Solveig Fälldin, lantbrukare, Ramvik Evert Taube på scenen vid Gröna Lund. ARVSTVISTEN EFTER TAUBE HAR PÅGÅTT I MER ÄN 30 ÅR Författaren Marianne Fredriksson, skådespelaren Jarl Kulle samt sångaren och visdiktaren Evert- Taube har något gemensamt. De har alla tre blivit föremål för arvstvister efter deras bortgång. Marianne Fredriksson ändrade sitt testamente ett år innan hon dog den 11 februari Den ändringen innebar att Fredrikssons assistent Samuel Reyes skulle ärva allt hon ägde eftersom döttrarna redan fått sitt arv i förskott. Värdet på detta förskott ligger på cirka 30 miljoner kronor. Bakgrunden till denna förändring är att författaren, som sålt cirka 16 miljoner böcker, hade överfört ägandet av hennes författarbolag till sina två döttrar. Efter ett tag uppstod, enligt vännen Jan Guillou, en schism mellan modern och döttrarna då de sistnämnda som hade aktiemajoriteten i bolaget ville sälja Fredrikssons författarstuga. Guillou skulle då ha hjälpt Fredriksson med att komma i kontakt med en bra advokat. Fredriksson bildade därefter ett nytt bolag med Reyes som vd och köpte sedan tillbaka författarstugan. Döttrarna förnekar dock att de hade tänkt sälja författarstugan. Döttrarna ville ogiltigförklara testamentet som stipulerar att allt utom ett bidrag på kronor till Läkare utan gränser skulle ärvas av Samuel Reyes. Skälet till döttrarnas anspråk är att ett av vittnena inte skulle ha varit medvetet om att det var ett testamente som det handlade Foto: Gröna Lund om. Attunda tingsrätt kom dock fram till att vittnet visste vad det handlade om. Skådespelaren Jarl Kulle som dog i oktober 1997 efterlämnade inget testamente över huvud taget. Den tvist som sedan uppstod hade sin bakgrund i att Kulle hade barn i två äktenskap. De tillgångar som skulle fördelas värderades till cirka 7 miljoner kronor. I den summan ingick familjegården i Roslagen, två miljoner kronor i aktiefonder, antika möbler värderade till kronor samt tre bilar. På ena sidan står Kulles äldsta döttrar, Maria och Mia Kulle, och på den andra står änkan Anne Nord Kulle med sina två Mitt intryck av vår justitieminster är att när jag lyssnar på henne uppskattar jag eftertänksamheten. Hon har en bra känsla för de ämnen hon talar om. Hon söker inte publicitet för publicitetens egen skull utan hon ser till saken. Vad jag tycker är bra är att hon inte endast ser till storstadsperspektiv. Hon är uppvuxen i Sveg i Härjedalen - man känner att hon månar om glesbygd och landsbygd. Jag tycker att hon verkar gilla dialog hon är ödmjuk verkar inte pracka på andra sina åsikter. Vår justitieminister har hitttills skött uppdraget på ett bra sätt. Hon har inte gjort några misstag.hon ger intryck av att vara en stabil person. Ökad rattonykterhet Fler bil-och mcförare kör drogpåverkade. Det visar en undersökning vars resultat presenterats i tidningen Dagens Medicin. Under de senaste femton åren har rattonykterheten nörmast fördubblats, från elva till 21 procent. Tema: Arvstvister fortsättning nästa sida 7

8 I SPALTERNA SEN SENAST Tema: Arvstvister Högsta domstolen avslog denna begäran. De äldsta döttrarna har sedan stämt änkan för att hon inte betalt hyra under då år familjegården ingick i dödsboet. De hotar med vräkning om inte hyran betalas. Salbergaanstalten anklagas för kränkande behandling Salbergaanstalten i Sala som invigdes i augusti 2007 har fått mycket klagomål för att anstalten inte lever upp till de rättigheter som de intagna har. JO får ofta klagomål från fångar som anser sig orättvist behandlade, men det är ovanligt att så många klagomål kommer från en och samma anstalt. Exempel på brister är att de intagna förhindras att tala med sina advokater i avskildhet, att de förhindras att träffa sina anhöriga och att de inte får möjlighet att klä upp sig snyggt inför rättegångar. Vidare anser de klagande att motionsutrymmena är för små och att de intagna inte har tillräckligt med sysselsättning. Christer Fränneby som är chef för anstalten medger att det finns brister och erkänner att mycket av kritiken är befogad. Hans förklaring till bristerna är inkörningsproblem, anstalten är nyöppnad och har fått ta emot hundratals intagna under en kort tidsperiod samtidigt som cirka 80 procent av personalen är ny och oerfaren. Avslutningsvis utlovar Fränneby bättring. döttrar Hanna och Linda. Eftersom det finns ett äktenskapsförord mellan Anne Nord Kulle och Jarl Kulle ärver de äldsta barnen 50 procent och änkans döttrar 50 procent. Anne Nord Kulle anser dock att äktenskapsförordet är oskäligt och begärde därför att få ut 75 procent, dvs. 50 procent till sig själv och 25 procent till sina döttrar, en andel som hon själv får förvalta till sin död. Hon menar också att Jarl Kulle har gjort ett muntligt testamente som hans vänner kan bevittna. Men denna begäran har boupptecknaren advokaten Fred Wennerholm avslagit. Därför ingav de äldsta döttrarna en stämningsansökan för att få bouppteckningarna klara. De fick rätt i tingsrätten 2000, men hovrätten kom 2002 fram till att äktenskapsförordet inte gäller och att Anne Nord Kulle skulle få ärva tre fjärdedelar. Därmed har hon kunnat köpa ut de två döttrarna från familjegården. Maria Kulle och Mia Kulle Rydsjö blev inte nöjda med den domen och överklagade till Högsta domstolen för att få resning och anmäla en domsvilla (att rätten har dömt fel). Högsta domstolen avslog denna begäran. De äldsta döttrarna har sedan stämt änkan för att hon inte betalt hyra under de år familjegården ingick i dödsboet. De hotar med vräkning om inte hyran betalas. Den tredje arvstvisten som uppstod efter visdiktaren Evert Taubes död 1976 har pågått i mer än 30 år. Bröderna Per-Evert Taube och Sven-Bertil Taube har inte pratat med varandra på 24 år. Tvisten handlar om att Per-Evert lovade änkan Astri att hålla samman konstskatten efter Evert. Men det råder delade meningar mellan sönerna om vad detta löfte betyder. På 1990-talet började Per-Evert kräva att ett Evert Taubepris skulle instiftas samt att Everts alla texter skulle förvaltas av Svenska Författarförbundet. Det nämnda förbundet tackade dock nej till detta så länge syskonen var oeniga. Per-Evert talade även om plundring av trubadurens konstskatt. Den konflikten hamnade i tingsrätten och beslutet därifrån gick ut på att alla arvingar får plocka ut fyra verk. Per-Evert skulle även få ett femte verk, ett porträtt av honom som ung. Resten skulle säljas till Moderna museet i Stockholm. Per-Evert har även processat om att avsätta dödsboutredaren med motiveringen att han har misskött förvaltningen av Evert Taubes tillgångar. Tingsrätten avslog dock Per- Everts begäran. Det var särskilt skyddet av varumärket Änglamark som var Everts sista visa som enligt Per-Evert hade misskötts. Visan hade skrivits som ledmotiv till Hasse Alfredssons och Tage Danielssons film Äppelkriget. Kooperativa Förbundet har sedan 1992 en licens från förlaget att sälja miljövänliga produkter under märket Änglamark. Kooperativa Förbundet har deponerat alla licensavgifter hos länsstyrelsen i väntan på att syskonen ska bli överens. Coop menar att de har fått tillstånd från de ursprungliga varumärkesinnehavarna, dvs. Evert Taube, Hasse Alfredsson och Tage Danielsson. Alla syskonen utom Per-Evert Taube godkände därefter denna varumärkesanvändning. Per-Evert menar att alla Everts verk ska vara samlade i Sjösala, även de 21 konstverk som hittades på makarnas vind. Sven-Bertil Taube menar dock att Everts önskan var att alla verk på Sjösala skulle vara samlade, inte de verk som hittades på andra ställen, såsom föräldrarnas vind. Han påtalar även att Evert önskade att barn och barnbarn skulle få ett personligt minne av honom. Fredrik Runebert 8

9 En tidigare lagmans tankar UTJÄVAD DOMARE Frågan till vår panel: Hur tycker du regeringen har skött sin politik i rättsfrågor? I rättegångsbalken finns regler om när domare på grund av jäv inte får döma i ett mål. De flesta av dessa är lätta att tillämpa, men på slutet tilläggs: "om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet". Det säger sig självt att domare måste vara opartiska. Men lika viktigt är det faktiskt att en domare inte blir utjävad bara för att en part är missnöjd med honom eller henne. Utjävande av en domare på obefogade grunder skadar självständighet och frimodighet inom domarkåren. Det förstår advokater, och det är sällsynt att en advokat gör gällande att en domare är jävig. I Attunda tingsrätt pågår ett tvistemål där två läkare yrkar skadestånd av staten för rättsövergrepp. Bakgrunden är att de på 1980-talet åtalades för mord på Catrine da Costa. De frikändes, men i domskälen uttalade Stockholms tingsrätt att det bevisats att de styckat kvinnans döda kropp. Eftersom domen formellt var frikännande, har de inte kunnat få den prövad i högre instans. Antagandet att de styckat kroppen har lett till att de fråntagits sina legitimationer att utöva läkaryrket. Läkarnas motpart i Attunda tingsrätt är JK Göran Lambertz. Han har intagit ståndpunkten att även om läkarna kan bevisa rättsövergrepp, kan de ändå inte få skadestånd eftersom det gått så lång tid sedan tingsrätten förklarade dem skyldiga till styckningen och sedan de förlorade sina legitimationer. Denna fråga om preskription har behandlats i en s k mellandom av rådman Nils Hedström. Han har funnit att skadeståndsfrågan inte är preskriberad. Domen belyser frågan ur flera aspekter. Det som till slut blir utslagsgivande är den proportionalitetsprincip som utvecklats av Europadomstolen för mänskliga rättigheter och som innebär att det måste finnas rimliga proportioner mellan ändamålet med en statlig åtgärd och motsvarande ingrepp i den enskildes rättssfär. Hedström har funnit att JK:s skäl för sin preskriptionsinvändning är föga beaktansvärda i jämförelse med läkarnas intresse av att få möjlighet att rentvå sig. Domen har naturligtvis inte fallit JK i smaken. Han har gått så långt att han yrkat att Hedström förklaras jävig. JK har därvid gjort gällande att staten har samma ställning som vilken annan part som helst i en dispositiv tvistemålsprocess och att Hedström brutit mot den principen genom att fästa sig vid JK:s skäl för att åberopa preskription. Han accepterar alltså inte att staten är bunden av proportionalitetsprincipen när den uppträder som enskild part. Lagman Erik Ternert, lagman Erik Lempert och rådman Anders Erlman har i beslut den 8 augusti jävat ut rådman Hedström. De tycks i likhet med JK anse att staten inte behöver iaktta proportionalitetsprincipen när den uppträder som enskilt rättssubjekt. Ett liknande argument framförde svenska regeringen i målet Lokmannaförbundet mot Sverige på 1970-talet. Det underkändes av Europadomstolen. En domare har alltså utjävats på den grund att han tillämpat Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Varken JK eller de som jävat ut Hedström har förstått att proportionalitetsprincipen inte kan tillämpas utan att man beaktar ändamålet med den statliga åtgärden. Brita Sundberg- Weitman Skribenten var tidigare lagman i Solna tingrätt Leif GW Persson, kriminolog, Stockholm Om jag jämför Bodström och Ask är det en skillnad som mellan natt och dag. En socialdemokratisk justitieminister som var en katastrof för rättssäkerheten, helt omedveten om den tradition inom kriminalpolitiken som hans parti varit bärare av under snart ett sekel, och som rent allmänt verkar ha inhämtat sina juridiska kunskaper genom att titta på TV och läsa Veckans Brott. - Ask å andra sidan är en både hygglig och begåvad person. Tillika fullt fungerande i sitt höga ämbete. HIV-våldtäkt gav sex års fängelse En hiv-smittad man påtvingade sin sambo att ha oskyddad sex. I tingsrätten dömdes han till tre års fängelse, men i Svea hovrätt skärptes straffet till sex år. Brottsrubriceringen var grov våldtäkt och försök till grov misshandel. Den 31-åriga mannen dömdes även att betala ett skadestånd på kr. 9

10 Föreningsnytt Nämndemannating om Barns Bästa i Umeå Umeå Nämndemannaförening i samverkan med Rädda Barnen årig samarbetspartner med nämndemannaföreningen i Umeå, hade med ekonomiskt stöd av Allmänna arvsfonden inbjudit till förmånen att delta i tillfället och undertecknad utsågs av styrelsen att representera de svenskspråkiga österbottniska nämnde- nämndemannating i Umeå lördagen den 26 april Österbottens svenska nämndemannaförening rf bereddes, som mångmännen. Temadagen inleddes med att Sigbrit Normark, Rädda Barnen i Umeå, höll ett välplanerat och gediget anförande om Barnkonventionen. En historisk tillbakablick rörande barnkonventionens framväxt från år 1924 med deklaration om barns rättigheter uppgjord av Nationernas Förbund, 1948 med att allmän förklaring antas av FN om mänskliga rättigheter och som år 1958 utökades med barnens rättigheter. Först år 1979 tillsatte FN en arbetsgrupp för att uppföra barnkonventionen, vilken först 10 år senare 1989 färdigställdes och trädde i kraft Barnens bästa Barnkonventionen fastslår att barns bästa alltid skall komma i främsta rummet. Höga krav ställs på världens länder, vilka påbjuds att till det yttersta av sina tillgängliga resurser förverkliga barnens sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Barnkonventionens bärande grundprinciper är att barn inte får diskrimineras, barn skall alltid sättas i främsta rummet, barn skall ha rätt till inflytande, dvs få komma till tals samt rätt till eget liv och utveckling. Barn är sårbara individer och behöver därför skydd. I alla beslutsprocesser som berör barn skall barnperspektivet synliggöras i beslutet. Beslutsfattandet borde alltid innehålla utförlig barnkonsekvensanalys. Barn som brottsoffer Inger Ekbom, Rädda Barnen i Stockholm, från Centrum för barn i kris fängslade deltagarna från början till slut i ett över två timmar långt anförande kring temat Barn som brottsoffer. Hennes teoretiska kunskap på sakområdet i kombination med mångårig och bred situationsbaserad erfarenhet från fältet berörde alla djupt. En välgjord film om barns upplevelser av och reaktioner på våld i hemmet förankrade det sagda på ett oförglömligt sätt. Våld mellan vuxna i nära relationer utgör klart största riskfaktorn för barn att bli brottsoffer. Ekbom redogjorde ingående för på vilka sätt barn som växer upp med en våldsam förälder drabbas. Alla barn ser och hör det våld som äger rum i hemmet och många börjar själva misshandla. Medan våldet pågår håller sig yngre barn på sina rum, håller händerna för öronen och alstrar ljud för att inte höra vad som pågår. Äldre barn ingriper oftare och utsätter sig därmed för att själva bli misshandlade. Barnen blir otrygga i sitt eget hem och upplever ofta även världen som otrygg och oförutsägbar. Våldet föranleder att barnen blir rädda, arga, oroliga och ledsna. Rädslan är av existentiell karaktär. Barnet oroar sig för att mamman, som oftast är våldsoffret, skall dö, utvecklar stor ångest för döden, dödsskräck. Dessutom tar barnen på sig ansvaret för våldet, vilket leder till skamoch skuldkänslor, och de lär sig att inte berätta för någon om det som händer hemma. Barnen känner sig ensamma, isolerade och annorlunda, med andra ord känner att det är något fel med dem, att det är något de gör som orsakar våldet hemma. Att aldrig veta när och varför våldet plötsligt kan explodera är att leva i ständig oro och att hela tiden bete sig så att våldet inte skall utlösas. Två ytterligheter Barnen uppvisar i princip två ytterligheter i sitt beteende. Många barn efterapar den vuxnes beteende och tar själva till våld eller manipulativa handlingar medan andra barn visar uppgivenhet och underkastelse, försöker intensivt att vara extra lydiga och alla till lags i alla lägen. Med tiden lär sig barnen väldigt väl att vuxna får ta till våld för att nå sina syften- ett bekymmersamt dubbelt budskap. Många barn, men dock inte alla, utvecklar sådana symtom som föranleder terapeutisk hjälp. Klargjordes med tydlighet att barn aldrig vänjer sig med våld i hemmet. Barn som utsätts för våld blir sårbara- en sårbarhet som kvarstår under lång tid. Av största vikt är att på nytt uppta våldet som tidigare ägt rum till diskussion om problem finns kvar. Viktigast är att göra ingående utredningar och bedömningar av vad det enskilda barnet behöver eftersom barn med lätthet stänger av, varken vågar eller vill ge information till omgivningen. Det är ett krävande arbete att få kunskap om hur allt står till och få fram barns känslor, skapa tillit till barnet. Barnahus Anna-Carin Erikson- Forsgren, vikarierande samordnare vid Centrum mot våld i Västerbottens län informerade på empatiskt och sakkunnigt sätt med glöd om centrets verksamhet och fokuserade särskilt på temat om Barnahus. Centrum mot våld skall med utgångspunkt i ett strukturerat myndinghetssamarbete (Umeå kommun, Umeå universitet, Västerbottens läns landsting, Polismyndigheten i Västerbottens län, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket) 10

11 synliggöra och motverka våld mot kvinnor och barn genom att bland annat skapa en trygg och tillgänglig plats, ge stöd, förebygga och förhindra män att utöva våld. Centrum mot våld har tre verksamhetstyper. Kvinnofridsmottagningens målgrupp är kvinnor som är 18 år och äldre med eller utan barn och som blivit utsatta för ekonomiskt, materiellt, psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. De tjänster som erbjuds är stöd, olika skyddsåtgärder, krisbearbetande samtal, läkarundersökningar, utredningar. Mansmottagningens grundprincip är att professionellt arbeta med mäns våld i nära relationer och få våldet att upphöra. Målgrupp är män som inte kan kontrollera sin ilska, har använt eller är rädda för att använda våld och hyser oro för att barnen far illa. Erbjudna tjänster är individuella samtal och gruppverksamhet. Barnahusets målsättning är att anpassa utredningar i samband med att barn misstänks vara utsatta för brott på ett professionellt sätt, allt sker i huset. Målgrupp är barn under 18 år som utsatts för brott riktat mot liv och hälsa, frid och frihet, sexualbrott, köns - stympning samt bevittnat våld mot nära anhörig. De insatser centret gör är samtal med barnen, krissamtal, familje- och föräldrasamtal, läkarundersökningar, utredningar och hjälp med polisförhör. Erikson-Forsgren betonade betydelsen av att alla berörda myndigheter (polis, brottsutredare, åklagare och sociala tjänstemän) sätter sig vid samma bord och tillsammans diskuterar vad som ska göras, vilka som skall göra vad, när det skall göras och hur man sedan går vidare. Att grundliga utredningar föreligger vid beslut om åtgärder betonades vara av särskilt stor betydelse. Exposé Psykolog Jeanette Hörnqvist, verksam vid Barnoch Ungdomspsykiatrin i Umeå höll ett helt suveränt anförande om Bokstavsbarn diagnos och behandling. Inledningsvis fick deltagarna en exposé över olika slag av dysfunktioner såsom MBD, ADHD, DAMP, ADD, MPH och OCD samt dyslexi, utvecklingsstörning, autism, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom; vad begreppen avser, vilka symptomen är och vilka kriterier som bör vara uppfyllda för att diagnos med säkerhet skall kunna ställas. I historiskt skolperspektiv verkar det på basis av antalet ställda diagnoser som att ovan nämnda dysfunktioner inte tidigare skulle ha existerat. Umeå nämndemannaförenings ordförande Berndt- Ola Lundström tackade alla som deltagit i utbildningstillfället samt för aktivt frågande i anslutning till de olika sessionerna. Viveca Bäck ordförande för Österbottens svenska nämndemannaförening rf Nämndemän från Jämtland på studiebesök Jämtlands Läns Nämndemannaförening gjorde tidigare i år ett Studiebesök på Rättspsyk samt ett besök på Ljustadalen i Sundsvall. Buss avgick kl från Travparkeringen i Östersund för avfärd till Sundsvall. Till resan hade 27 medlemmar anmält sig. Klockan landade vi utanför Rättspsykiatriska kliniken och togs emot av Bengt Eriksson som även höll i informationen. Han började med att tala om att det var cirka a 200 anställda på rättspsyk och av dessa var 70 procent män. Han informerade oss också om att antalet psykopater procentuellt är lika stort i alla länder. Han ansåg också att de som var intagna för psykisk vård skall man kunna göra något åt. Man ska kunna påverka dem. I Sverige är närmare personer dömda till rättspsykiatrisk vård. På kliniken finns möjlighet till skolgång för dem som har dålig skolunderbyggnad. Behandlingen sker enligt vissa system utefter patientens personlighet. Sköter man sig går det fortare med utslussningen. Patientkostnad per dygn ligger på kr. Ljustadalens kvinnofängelse Efter en god lunch på Brandstationen begav vi oss till Ljustadalens kvinnoanstalt där vi möttes upp av Robert Edin Anstalten är i dag endast avsedd för kvinnor från att ha varit ett blandfängelse med både män och kvinnor. Man kan ta emot upp emot 25 kvinnor som mest. Även här finns möjlighet att gå i skola. Olika lärare kommer utifrån och de intagna får söka studiebidrag. Grundskoleämnena är dock kostnadsfria. Man har även frigång. Man förpackar plåster för Cederroths och för det har man 10:80 i timmen. Av detta avsätts 10 procent till ett speciellt frigivningskonto. Om det behövs får man även hjälp från psykiatrin. Anstalten har inga egentliga problem med droger då man gör kontinuerliga urinprover på de intagna. Skulle det ändå inträffa är det sjukhuset som avgiftar. De intagna får ta emot besök dock inga övernattningar. Det finns en övernattningslägenhet där barn kan få bo. Snittåldern på de intagna är 38 år och snittid i fängelset cirka månader. Man anser att man lyckats med återanpassningen i samhället då det inte är många som återgår i brottslighet. Vi fick en mycket bra genomgång som kanske blev för kort men vi var tyvärr tvingade att bryta för återresa till Östersund. Lillemor Rydow Ordförande Jämtlands Läns Nämndemannaförening 11

12 Frågan till vår panel: Hur tycker du regeringen har skött sin politik i rättsfrågor? En nämndemans krönika Mc-klubbarna lever de på hemlig beundran och fega medier? Els-Marie Brennerfors, nämndeman, Göteborg Jag tycker att vår nuvarande justitieminister är bra. När hon syns i debatten är det balanserade uttalanden hon kommer med. Hon verkar ha en välvillig hållning till oss nämndemän, jag tror att hon inser vikten av att ha lekmannadomare i våra domstolar. Om hon nu bara gick in för att ta bort halvdagsarvodet så har vi verkligen en mycket bra och lyhörd minister. Vad jag uppskattar med Ask är att hon verkar ta problemen med mc- gängen på fullaste allvar. Hon verkar ha en klar definierad linje här. En annan position hon intagit är att ekonomiska brottslingar lättare ska kunna bli av med sina tillgångar, om nu deras kapital tillskansats på ett brottsligt sätt. Hon har två år kvar under denna mandatperiod som justitieminister. Vad jag hoppas på som nämndeman är att hon begriper att förbättra ersättningarna för oss lekmannadomare- och än en gång, bort med halvdags - arvodet! Jag funderar ofta: hur många i Sverige är i själ och hjärta livrädda för brottsligheten? Hur många fruktar för att inte förbli skyddade trots polis och vaktbolag? Hur många är hjärtängsliga att vad de ser på tv en dag ska bli hemsk verklighet, i deras kvarter, kanske i deras egen bostad? Fastän sådan oro för brott envist förblir ett tabuämne. För dem som inte råkat ut för sådan verksamhet, vill säga. En kännare av kriminalitet har sagt Det är bra när människor fruktar lagen, men farligt när de börjar frukta varandra. En ruskig inblick i en ny sorts brott gav Lasse Wierup och Matti Larsson nyligen i boken Svensk maffia en kartläggning av de kriminella gängen. Som intresserad av kriminalpolitik och som nämndeman inser jag att de glimtar man hittills fått bara tyckts ge en vag aning om de betänkliga nätverk som nu bildats. Liksom om vilka metoder som växer fram. Den bild som sådana rapporter ger är inte bara nedslående, den är kuslig. Eller vad sägs om mcorganisationer som för att bekosta en dyr livsstil begår stölder och utpressning, driver in skulder som inte finns, och med kamratskapets stöd drar sina medlemmar mot allt tyngre, ofta känslokalla brott? Nätverk vars ledning själv kallt låter handlingarna begås av nybörjare som därmed får sitt elddop, så att småkriminella unga män med revanschbegär blir till brottslingar i ökande viktklasser? Att våga sig på större, farligare uppdrag blir ett sätt att visa sin mannakraft, allt medan samvetet dövas med lojalitets -försäkringar. Håll er undan, vi är farliga! En del ser dessa mc-klubbar som spontant framvuxna och bara väl framfusiga. Man söker bortförklara dem med unga mäns behov att hävda sig. Att det är fråga om medvetna strategier för att erövra brottsnischer glöms bort, liksom att mc-världen imiterat utländska förebilder. Dessa nätverk är inte bara skickliga på att begå hårda brott. De kan förställa sig så att en okunnig allmänhet tror att de är oförargliga. De tjänar på att gränsen suddas ut, att de blir respektabla. Av tjänstvilliga programledare i tv framställs de som hyggliga killar som orättvist jagas av polisen. Lika illa som den nya brottsligheten själv är, att den blir möjlig genom en idealbildning gränsande till hjärntvätt, som underblåses av musik och populärkonst. När filmer låter eleganta herrar som Marlon Brando eller Jack Nicholson spela charmkriminella, lockas de svaga ta efter dem: The wild ones, Hell s angels on wheels etc, gör stilen ok. Mc-klubbar är ju inte på riktigt! Fjäsk och smil inför dömda personer, som en del tycks imponeras av, gör också att det negativt avvikande godtas, sedan må avhopparna förgäves skrika ut att atmosfären i dessa nätverk är både kriminell och sektisk. Vad kan vi vänta? När man förlöjligar humanistiska, religiösa ideal liksom familjeanknutna livsstilar som mesiga och passerade skördar samhället en brottstillväxt som det självt har skuld till. Sambandet är inte konstigt alls, det märkliga är att ynkliga tabun får hindra oss från att nämna det. Carl Johan Ljungberg Skribenten har en amerikansk fil. doktorsexamen och är nämndeman vid Stockholms tingsrätt 12

13 ÖKAT VÅLD MOT MÄNNISKOR MED FUNKTIONSHINDER Brottsförebyggande rådet (Brå)konstaterar i en rapport ett ökat våld mot människor med funktionshinder. Rapporten Våld mot personer med funktionshinder har tagits fram på uppdrag av regeringen. Det är tre faktorer som särskilt kännetecknar våldet mot personer med funktionshinder: osynlighet, sårbarhet och beroende. Osynligheten påverkar främst personer som har svårt att kommunicera och göra sig förstådda, eller vars kontakter med omvärlden sker via ett fåtal vårdare. Sårbarheten kan variera med typen av funktionshinder. Det kan gälla personer som fysiskt har svårare att försvara sig eller personer som har svårt att uttrycka sina rättigheter. Många är också beroende av andra personer, till exempel assistenter och vårdare. Detta beroende kan också leda till en ökad risk för att utsättas för upprepat våld. Särskilt sårbara grupper I forskningen framställs kvinnor med intellektuella och psykiska funktionshinder som särskilt sårbara vid våld, då framför allt vid sexuella övergrepp. Detta våld har ofta samma karaktär som mäns våld mot kvinnor brukar ha. Det är ofta upprepat och utövas av kvinnans partner. Men när det gäller funktionshindrade kvinnor kan förövaren även vara vårdpersonal eller andra vårdtagare. Utöver den särskilda utsatthet som våld mot närstående innebär kan olika funktionshinder ytterligare försvåra situationen genom en ökad sårbarhet, osynlighet och ett ökat beroende. Det gäller naturligtvis även barn med funktionshinder, säger Olle Westlund, utredare vid Brå. Tydligare rutiner kan förebygga brott Våldet mot funktionshindrade är till stor del osynligt. Det saknas till exempel kunskap om detta vålds omfattning och utveckling. Därför föreslår Brå åtgärder inriktade mot att synliggöra våldet, till exempel kan rutinerna för hur personal ska agera vid misstanke om brott förtydligas och bli mer enhetliga. Det är viktigt att personalen vet vem som ska göra vad och hur och i vilka situationer, säger Olle Westlund. Öka tillgängligheten inom rättsväsendet För att rättsväsendets insatser ska kunna förbättras krävs att våldet mot funktionshindrade blir synligt och anmäls till polisen. När sedan polisanmälan görs måste våldsutsatta personer kunna göra sig hörda och förstådda. Det är därför viktigt att var och en ska få komma till tals på sina villkor, till exempel genom att rättsväsendet anlitar särskilda experter, för att nå likhet inför lagen. Rättsväsendets kunskap om olika funktionshinder behöver förbättras. Ökad kunskap bland rättsväsendets personal skulle kunna öka kvaliteten på förhör och minska risken att våldsutsattas trovärdighet ifrågasätts, säger Olle Westlund. Rapporten Våld mot personer med funktionshinder kan beställas eller laddas ner på Föreningsnytt Den 7 maj 2008 samlades 25 nämndemän för att lyssna på Kerstin Andersson från frivården i Malmö. Att hålla människor inlåsta är dyrt för samhället och hårt för individen. Därför strävar samhället efter att så många som möjligt ska kunna avtjäna sitt straff utanför landets fängelser. I dag har samhället kommit så långt att det finns fler klienter inom frivården än på landets anstalter. För många är kriminalvård detsamma som fängelse men i praktiken verkställs den största delen av alla domar i frivården. Frivården har alla sina klienter ute i samhället och det är cirka klienter per dag, jämfört med fängelserna som har drygt intagna per dag. Klienter som är dömda till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna från anstalt står under övervakning, vilket innebär att det finns en särskild övervakare utsedd för varje klient. Övervakaren är antingen en tjänsteman vid frivården eller en lekman, en vanlig medborgare som ansetts lämplig för övervakningsuppdrag. För att övervakningen skall fungera har varje klient en plan för övervakningstiden som reglerar hur ofta han ska träffa sin övervakare. Det är viktigt att klienten är motiverad för skyddstillsyn. Övervakningen sker under ett år och klienten ska därefter vara fri från brottslighet. Övervakare kan vara exempelvis vara en lärare eller en kurator. Kan man inte själv komma med förslag så finns det en s k övervakningsbank. Övervakningen fungerar bra, många blir vänner för livet. När Kerstin Andersson diskuterade intensivövervakning med elektronisk kontroll en s k fotboja hade hon med sig en sådan så att nämndemännen fick titta på fotbojan och känna på den för att få en uppfattning om hur den fungerade. Fotbojan är ett alternativt sätt att avtjäna fängelsestraff. Den dömde övervakas dygnet runt med hjälp av en sändare som sätts runt foten. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning. Villkorlig dom med samhällstjänst används främst när en person begår brott av engångskaraktär. Kan förenas med samhällstjänst - om den dömde samtycker. Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan kontraktsvård är ett alternativ till fängelse i upp till två år. En förutsättning för domen är att missbruk väsentligt bidragit till brottsligheten. Mötet med Kerstin Andersson blev mycket informativt och uppskattat av nämndemännen, hon avtackades av vår ordförande Gun Thorén och sekreterare Kerstin Jönsson, efteråt serverades kaffe och kaka. Ingegerd Malmström, Malmö 13

14 I SPALTERNA SEN SENAST Ökad upptäktsrisk krävs för minskad fortkörning Sven-Erik Alhem på åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö med ansvar för trafikbrott föreslår på DN-debatt att ett föraransvar ska införas vid fortkörning. Av de fortkörare som fastnar på hastighetskamerorna lagförs en av tre, vilket beror på att många bilister lyckas skymma ansiktet med hjälp av händer, maskering eller nedfällt solskydd. Därför anser Alhem att bilägaren ska kunna bötfällas. Han föreslår även sträckmätning mellan kamerorna. Anledningen är att förslagna förare som kör för fort brukar sakta ned vid hastighetskamerorna. Teknik för att beräkna medelhastigheten mellan två kameror finns redan. Bakgrunden till förslagen är att det inte räcker med en kännbar fartöverträdelseavgift, även upptäcktsrisken måste öka för att de höga hastigheterna på vägarna ska sänkas. Att få ned de höga hastigheterna är ett viktigt led i kampen för att uppnå nollvisionen, dvs. att ingen ska dö i trafiken. Skärpta krav på sms-lån De nordiska konsumentombudsmännen har startat ett samarbete för att få bukt på de problem som smslånen skapar. Lagen behöver skärpas så att det alltid krävs kreditprövning för ett lån och att den effektiva räntan är tydligt angiven. Under 2007 mottog kronofogdemyndigheten ansökningar om betalningsförelägganden med sms-lån till grund. I Sverige har marknadsdomstolen på initiativ av konsumentombudsmannen redan förbjudit sms-låneföretagen att ta ut för höga avgifter. I FOKUS Diskretion en hederssak när svenskar korrumperas Den svenska korruptionen är diskret och därför svår att upptäcka. Korruption på svenska innebär ofta "retroaktiv" belöning i syfte att långsiktigt stärka en relation och därmed påverka kommande affärer. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en ny rapport. Brottsförebyggande rådet menar dock att om arbetsgivare utarbetar tydliga riktlinjer och kommunicerar dem väl kan korruptionen minska. Korruption är maktmissbruk. Den som tar emot mutor missbrukar sin makt och sin position. Eftersom all makt går att missbruka förekommer korruption i många olika sammanhang. Brå har gått igenom handlagda ärenden vid Riksenheten mot korruption mellan 2003 och Bättre samordning av rättspsykiatrin Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) efterfrågar en bättre samordning av den rättspsykiatriska vården. Av de brott som upptäckts och anmälts är det vanligaste att någon mutats i syfte att till exempel fatta ett visst beslut eller lämna ut information (45 procent). Ett exempel är upphandlaren som får mutor för att köpa in ett visst företags produkter. Mutor förekommer också retroaktivt, alltså som belöning för något som redan genomförts eller för att långsiktigt stärka en relation (38 procent). - Korruptionen leder till stora skador på samhälle, säger jur. dr.lars Korsell vid Brå, som lett kartläggningen. När de rättvisa spelreglerna sätts ur spel går seriösa företag miste om kontrakt, och både privata och offentliga sektorer köper "för dyrt". Även väntjänster och gåvor i efterhand kan leda till mer allvarlig korruption, säger Lars Korsell. I dag planerar flera enskilda landsting att bygga nya rättspsykiatriska mottagningar, andra landsting har redan börjat bygga. SKL önskar i stället att den rättspsykiatriska vården koncentreras till tre landsting för Korruptionen i Sverige är diskret Korruption på svenska är ofta diskret, och vänskapskorruption är en form som fungerar väl med de koder som finns i Sverige. Den näst största gruppen misstänkta mutgivare (22 procent) har haft goda möjligheter till vänskapskorruption. Antingen genom att de haft en sådan position i samhället att många kan tänkas vilja ha en relation till dem eller att den som ger och den som erbjuds mutor redan har en relation. De flesta (40 procent) av de misstänkta muttagarna har inte uttalat något krav på att få en muta och många av dem som gav mutor använde en subtil, men ändå direkt påverkan. Hög medelålder bland korruptionsmisstänkta De som misstänks för korruptionsbrott är ofta medelålders män, genomsnittsåldern är 53 år. De misstänkta har också ofta makt och inflytande, hälften har ledande befattningar eller är akademiker. De få kvinnor som misstänks för korruption, 12 procent, jobbar oftast inom vård och omsorg. Närmare hälften av de misstänkta är brottsbelas- att undvika att varje landsting försöker klura ut lösningar på sin egen kammare. Syftet är att de farligaste patienterna ska kunna placeras på rymningssäkra specialenheter. 14

15 tade sedan tidigare, de vanligaste brotten är trafikbrott (39 procent) och förmögenhetsbrott (36 procent). Korruption mellan företag dolt problem Den brottslighet som upptäcks och anmäls gäller ofta att privata intressen påverkar den offentliga sektorn. Men ett uppenbart riskområde där det finns få anmälda fall gäller korruption business to business, det vill säga mellan privata företag. Det är rimligt att anta att det största mörkertalet när det gäller korruptionsbrott finns där inte minst med tanke på de höga belopp som ofta förekommer vid försäljningar och avtal inom näringslivet. Få internationella ärenden Det genomförs många affärer i Sverige där utländska företag är inblandade, och svenska företag gör många affärer utomlands. Men trots det har få ärenden gällande internationell korruption handlagts vid Riksenheten mot korruption. Korruption på den nivån är mycket svårupptäckt och de inblandade lägger ned mycket stor omsorg på att inte bli ertappade. Men internationella ärenden har börjat komma in till Riksenheten och det kan komma att bli fler. Särskilt eftersom internationella organisationer, som OECD, proaktivt bevakar korruptionsbrott oavsett var de begås, säger Lars Korsell. Färre brott med grannsamverkan Grannsamverkan minskar brottsligheten med i genomsnitt 26 procent. Det visar en forskningsgenomgång av de bästa utvärderingarna i världen. I rapporten från Brå Grannsamverkans effekter på brottsligheten redogör internationella forskare för den forskning som finns och vilka sammantagna effekter som utvärderade försök med grannsamverkan har visat sig ha på brottsligheten. Fler anmälningar om våldtäkt Våldtäktsanmälningarna ökar, främst fall då förövare Tydlighet och kontroll minskar korruption Det krävs flera olika åtgärder för att effektivt förebygga korruption, enligt Korsell som ger följande rekommendationer till företag och organisationer i syfte att motverka korruption. Företag och myndigheter bör utarbeta tydliga riktlinjer som är anpassade till den egna verksamheten. Riktlinjerna måste kommuniceras tydligt. Tydliga arbetsbeskrivningar ska utarbetas, en löpande dokumentation är väsentlig och flera ska vara involverade i handläggning och beslut. Kontroll och insyn är andra viktiga faktorer. Inför anonyma rapporteringssystem som underlättar för medarbetare att slå larm om missförhållanden. Identifiera riskgrupper, till exempel personer med indirekt och direkt inflytande liksom personal som har löpande kontakt med leverantörer. Vissa branscher är också mer utsatta än andra, till exempel bygg- och anläggningsbranschen. Fakta Brå har gått igenom 147 ärenden, som avsåg 248 brottsmisstankar, som handlagts vid Riksenheten mot korruption åren Vanligast förekommande var misstanke om att ha tagit emot en muta, 32 procent, följt av givande av muta 25 procent. Övriga fall gällde bland annat en kombination av tagande och givande av muta, trolöshet mot huvudman och bedrägeri. Underlaget i många av ärendena är dock svagt, och en del saknar helt substans. Det är oftast privatpersoner som anmäler misstänkt korruption (37 procent). En vanlig upptäcktsmetod är att en anmälan görs av muttagaren eller mutgivaren själv, 18 procent av de misstänkta eller utpekade upptäcks på detta sätt. Lika vanligt är att journalister uppmärksammar en mutsituation eller maktmissbruk och rapporterar om det i media. Mediainslaget får sedan privatpersoner eller Riksenheten att reagera och göra den formella anmälan. och offer inte känner varandra väl. Det anmäls också fler mindre grova våldtäkter, där förövaren använt mindre våld och där offren fått färre skador. Det framkommer i rapporten Våldtäkt mot personer 15 år eller äldre. I SPALTERNA SEN SENAST Högre arbetsbelastning för landets domstolar I år har arbetsbelastningen för svenska domstolar hittills ökat drastiskt samtidigt som ekonomin blir allt kärvare. Domstolsverket ansöker därför till riksdag och regering om ett ökat anslag på 300 miljoner kronor till nästa år. Det är inte bara ett ökat antal ärenden som skapar domstolarnas underskott, utan även nya reformer som påverkar domstolarnas arbeten bidrar till de ekonomiska problemen. Några exempel på sådana reformer är moderniseringen av rättegångarna och Försäkringskassans skärpta kontroll av bidragsfusk. Underskottet beräknas bli 50 miljoner kronor under SOS-alarm via sms SOS-alarm ska på försök möjliggöra för främst döva och hörselskadade att nå 112 via sms. Även anhöriga och arbetstelefon vid gruppboenden ska få möjlighet att använda denna nya service. För att undvika missbruk måste den intresserade förhandsregistrera namn, adress och mobiltelefonnummer. Registrering sker på SOS-alarms hem - sida eller på Eniro. 15

16 Med anledning av ett uttalande till pressen Med anledning av händelsutvecklingen i Arbogamålet där en nämndeman uttalade sig i ett mål, som ännu inte var offentliggjort, kallade NRF samman till presskonferens i slutet av augusti se mer om detta på sidorna i denna tidning. Regeln att ej yttra sig som nämndeman i ett mål förrän domen är offentliggjord följdes inte här av en av de tjänstgörande nämndemännen. NRF beklagar att så skedde och tar avstånd ifrån det inträffade. Även om nämndemannen säkert känt viss press från den intervjuade reportern, ursäktar inte detta nämndemannens agerande. Nämndemännen i landet kom mycket i fokus i samband med nämndemannens uttalande. Vårt uppdrag har inget med partipolitik att göra, även om det är de politiska partierna som nominerar landets nämndemän. I domstolen spelar inte partibeteckning någon roll. Det avgörande för vårt agerande är att medverka till så korrekta domslut som möjligt. NRF kommer att även i fortsättningen att engagera sig i nämndemännens fortbildning tillsammans med Domstolsverket och våra domstolar. Nämndemannainstitutionen stärks därmed i landet. Lars Lassinantti ORDFÖRANDEN har ordet Att dämpa kriminaliteten människor är idag internerade vid landets fängelser. En fjärdedel av dessa har en strafftid som är från fyra år till livstid. Tio interner har idag straff som är över tio år eller på livstid. Det allra vanligaste brottet är att en person är straffad för narkotikabrott eller smuggling. Drygt 30 procent är dömda för detta, en fjärdedel är dömda för våldsbrott, rån står för nio procent och sexualbrott för sju procent. Ja, statistiken som jag refererar till är hämtad från Kriminalvårdens uppgifter för oktober Inom svensk kriminalvård verkar inriktningen vara en allt hårdare behandling av våra intagna. Lars Nylén har som chef för Kriminalvården styrt utvecklingen mot högre murar och gjort det svårare för interner att fly. Utvecklingen inleddes under förre justitieministern Thomas Bodströms ledning och har stöd från samtliga politiska partier i Sveriges riksdag. Ett antal spektakulära rymningar blev startpunkten för Bodströms handfasta politik. Den tidigare chefen för Kriminalvården fick avgå i samband med dessa Hatbrott drabbar människor i vardagen. De anmälda hatbrotten har blivit fler. Förra året anmäldes hatbrott, vilket är en ökning med 8 procent rymningar. Det är inte opportunt att tala om något annat, än att säga att svaret på svensk kriminalitet är en hårdare linje. I denna spalt har jag förfäktat hur viktigt det är att unga svenskar inte ramlar in i kriminaliteten överhuvudtaget. Det handlar om att stoppa nyrekryteringen av ungdom till ett kriminellt liv. I förra numret av Nämndemannen säger ordföranden i Unga KRIS, Robert Zamani, att det är alldeles för sent att stoppa ungdom på glid i fjortonårsåldern, det måste in insatser tidigare säger han, redan när ett barn är tio till tolv år ser man vart ett barn är på väg. Det är kanske bra vad Nylén och Kriminalvården gör. Våra fängelser måste självklart bli svårare att rymma ifrån, allmänheten måste skyddas. Samtidigt är det ju viktigt att de anställda inom kriminalvården, landets vårdare är av god klass. En god vårdare anses alltid ha god kommunikation med de intagna. En god vårdare har goda och utvecklade känselspröt och vet när fara är på färde. Men det viktigaste, trots Hatbrott drabbar människor i vardagen satsningar på bättre fängelser, är att unga inte ramlar in i kriminaliteten, det kan inte nog upprepas. De ekonomiska kostnaderna är sällan i fokus när svensk kriminalvård diskuteras intagna kostar samhället idag fem miljarder kronor, detta är prislappen för den svenska krimiminalvården. Det är ju stora belopp. Siffran kan jämföras med exempelvis med andra utgiftsposter i den svenska budgeten. Försvaret, skolan, sjukvården går var och en på mellan miljarder kronor årligen. Det svenska biståndet betingar tre miljarder kronor, svenska presstödet en halv miljard kronor och kostnaden för landets statsöverhuvud, är på 120 miljoner kronor. Detta belopp på fem miljarder kronor kunde samhället nyttja på ett betydligt vettigare sätt i syfte att minska risken för att antalet fängelsekunder blir till antalet. Pengar måste avsättas systematiskt och planerat i detta avseende. Nämndemännens Riksförbund har länge bedrivit en kampanj för bättre villkor för landets lekmanna- jämfört med året innan. De som utsätts för hatbrott drabbas ofta i vardagen, till exempel i eller i närheten av hemmet, i skolan och på arbetsplatsen. Detta konstateras ibrottförebyggande Rådets rapportnya kallad Hatbrott 20 16

17 I SPALTERNA SEN SENAST Polisens alkomätare visade fel resultat domare. Vår uppgift i samhället är ju att bevaka nämndemännens intressen i Sverige. Vi är också en organisation med medlemmar som regelbundet ser kriminaliteten från insidan. Vi nämndemän, mer än gemene man i landet, förstår ofta kriminalitetens mekanismer. Vi har därför synpunkter i denna fråga. Kriminaliteten har ökat under senare år, enligt undersökningar från Brottsförebyggande rådet. Fler än någonsin döms idag till fängelsestraff. Allt enligt dessa undersökningar. Det är dags att statsmakterna ifrågasätter hårda fängelsestraff som den dominerande lösningen på bekymren.vi behöver snarare mer framförhållning i vårt sätt att agera. Polisens och socialtjänstens roller behöver förtydligas När barn under 15 år polisanmäls för mindre allvarliga brott kallas de sällan till Sverige behöver självklart en repressiv apparat för kriminalitet, men det är för lite fokus i diskussionen på att vara steget före. Nyrekryteringen måste hejdas och som sagts tidigare i denna spalt, det måste till ett handfast program som ser över flera år för jobb och framtidshopp för just denna grupp. Arbete och karriärmöjligheter måste vara en viktig del av lösningen. Precis som Anders Carlberg sa i vårt föregående nummer av tidningen Nämndemannen, hinnan mellan revanschlust och hämndlystnad är väldigt tunn. Om samhället agerar rätt så, nyttjas denna starka energi som revanschlusta innebär, till något konstruktivt och bra för oss alla. Carlberg menar också att samtal hos varken polis eller socialtjänst. Om samhället tydligt vill markera mot barn som begår brott bör ansvaret ligga på socialtjänsten. flertalet unga kriminella kan istället utgöra en stor resurs. Allra bäst är att dessa unga aldrig blir kriminella. Det är egentligen där diskussionen ska ha sitt fokus, men detta hörs alltför sällan i samhället idag. I denna fråga tror jag att landets nämndemän kan profilera sig. Vi vet mycket hur kriminaliteten ser ut, och kanske kan vi tillföra diskussionen goda idéer om hur denna kriminalitet kan dämpas. Det är inte fler höga murar som främst ska till, mest handlar det om att stoppa nyrekryteringen. Lars Lassinantti Förbundsordförande i Nämndemännens Riksförbund Polisens och socialtjänstens roller behöver bli tydligare Det konstaterar Brå i rapporten Barn som begått brott Socialtjänstens och polisens åtgärder. Åtal för rattonykterhet får inte väckas om bevisningen bygger på utandningsprover från polisens evidenzer efter den 1 december Detta drastiska beslut fattades av åklagarmyndigheten efter att ett hundratal bilister felaktigt har utpekats som rattfyllerister. Det var när programvaran till alkomätaren evidenzer skulle bytas ut som ett fel i programvaran upptäcktes av SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium). Enligt polisen och SKL kommer brotts- och misstankeregistret att gallras så att ingen oskyldig är uppförd i registret. Polisen kommer att utreda och kontakta alla som blåst i instrumentet efter den 1 december Bevisinstrumentet evidenzer kommer att genomgå omfattande kontroller innan den får börja användas av polisen igen. Till dess kommer polisen att ta blodprov på de trafikanter som blåser positivt i polisens första blåsprov. Brott ska inte löna sig Brott ska inte löna sig är principen bakom polisens nya satsning på att spåra stulna pengar. Sverige har en särskild enhet som jobbar med återföring av brottsbyten och den nya satsningen innebär att brottsvinster ska kartläggas i ett tidigt skede av brottsutredningen. I dag är det många som kalkylerar med en fängelsedom när de bestämmer sig för att delta i organiserad brottslighet. Detta för att det lönar sig att placera och gömma undan stulen egendom och göra den oåtkomlig för rättsväsendet. Därför är det viktigt att följa pengarna och säkra bevisen innan fallet går vidare till åtal. Jämfört med andra länder i västeuropa är Sverige sena med att jaga brottsvinsterna. 17

18 I SPALTERNA SEN SENAST 18 Åtal för hög volym på bilstereon En kvinna står åtalad för förargelseväckande beteende när hon natten till den 23 augusti 2007 i sin Cadillac spelat musik på hög volym i Linköpings centrum. Kvinna fälld för falsk våldtäktsanmälan En 37-årig kvinna dömdes i Södertörns tingsrätt för falsklarm och falsk tillvitelse av våldtäkt. Det är mycket ovanligt att någon döms för detta brott, men i det här fallet var bevisningen så stark att kvinnan åtalades. Hon dömdes till skyddstillsyn och psykiatrisk vård samt att betala ett skadestånd på kronor till den man som blivit falskt anklagad. Anonyma vittnen I takt med att fler rapporter om övergrepp i rättssak har inkommit har bland annat Kristdemokraterna föreslagit möjligheten att tillåta anonyma vittnen. Alltför många försöker undvika att vittna på grund av rädsla för repressalier. Advokatsamfundets Anne Ramberg anser dock att anonyma vittnesbörder riskerar att hota rättssäkerheten då anonymiteten kan ge vissa personer större incitament att vittna falskt. Motiven för detta kan vara hämndbegär eller att avleda misstankarna från sina egna brott. För att advokaten ska kunna göra ett bra jobb måste han eller hon veta vilka vittnena är. Detta eftersom advokaten måste kunna undersöka vittnenas trovärdighet. NYTT FRÅN DOMSTOLSVERKET Medias intresse för domstolarnas verksamhet ökar När jag började arbeta på Domstolsverket slogs jag av hur mycket man kan läsa, se och höra om domstolarnas verksamhet i media varje dag. Hundra pressklipp om vår verksamhet på en vecka är inte ovanligt om man bara tar de stora dagstidningarna och landets lokaltidningar. Lägg sedan till etermedia och Internet. Kanalerna bli allt fler, bloggosfären växer och experterna har under några år pratat om ett paradigmskifte i medievärlden. På Domstolsverkets informationsavdelning märker vi ett generellt ökat intresse kring hantering av media och frågor som har koppling till området. Den pågående Förtroendeutredningen tar upp media som en kanal för att kunna påverka förtroendet. Regeringen tar bland annat upp allmänheten och förtroendet i regleringsbrevet. Vid flera tillfällen under våren har jag dessutom tagit emot samtal från journalister som efterfrågat utbildning om delar av vår verksamhet för att kunna återge en så korrekt bild som möjligt. Tydliggöra domstolarnas roll För att sätta fokus på frågan vilka Sveriges Domstolar är, vad domstolarna gör och vilken roll domstolarna har i samhället har Domstolsverket sedan några år tillbaka prioriterat Information som ett av sex utvecklingsområden. Det strategiska målet är att: Domstolarnas roll i samhället ska vara väl känd och förtroendet ska vara högt. För att uppnå det strategiska målet har ett antal huvudstrategier formulerats, bland annat ska Domstolsverket på strategisk nivå verka för att domstolarna aktivt använder media som informationskanal. Tillgängliga för media Idag är informationsavdelningen en kanal in till Sveriges Domstolar, en kontaktyta för journalister för att komma vidare. Vi tar emot ingående samtal från media och svarar på de allmänna frågorna. Frågor kring den dömande verksamheten svarar vi av naturliga skäl inte på. Mediegruppen som påbörjade sitt medieinriktade arbete för några år sedan fyller här en mycket viktig funktion. Mediegruppen består av ett antal domare som journalister gärna kan kontakta i frågor som rör den dömande verksamheten. En annan uppgift för informationsavdelningen är att utveckla och uppdatera pressrummet på domstol.se, en webbplats som på några år har fördubblat antalet unika besökare till uppemot per månad. Utveckling för att möta ett behov För att möta det ökade intresset för vår verksamhet och för att stödja och stärka framförallt domstolarna i sina kontakter, kommer informationsavdelningen initialt att rikta in sig på följande områden: - Presstöd. Bland annat utveckla stödet till domstolarna för pressmeddelanden, presskonferenser och andra former av medverkan i media. Utveckling av pressrummet på domstol.se och stöd för att utveckla domstolens lokala webbplats. Nyhetsarbete. Arbeta mer proaktivt med nyheter genom att bland annat formulera nyheter av händelser som produceras i verksamheten och som är intressanta för media. Strategiskt område. Tydliggöra syftet med mediearbetet genom att bland annat driva arbetet med mediepolicy och mediestrategi. Det är inget självändamål att ha kontakt med media. Arbetet ska bidra till att domstolarna och Domstolsverket når sina övergripande mål som i en förlängning kommer medborgaren till nytta. Det handlar både i form av bättre kunskap om vår verksamhet och genom riktiga förväntningar på vår verksamhet. Domstolarna genomför dagligen viktiga insatser här och mediearbetet kan vara ett bra komplement till detta. Petra Thor Jonzon, Informationschef, Domstolsverket

19 Nämndemannens korsord Här kommer Nämndemannens uppskattade korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare med rätt lösning. Din lösning vill vi ha senast 31 oktober till: Tidningen Nämndemannen- Helsingborgsvägen Ängelholm. Nämndemannen Ted Hillding från Eskilstuna har konstruerat vårt korsord. Tack Ted för ditt bidrag! 19

20 God bevakning i massmedia efter Intensiva dagar Justitieminister Beatrice Ask omgiven av uppvaktande ledamöter ur förbundets styrelse, Lars Lassinantti, Hans Båging och Ingela Ohldin. Namninsamling överlämnades till justitieminister Beatrice Ask Namninsamlingen mot halvdagsarvodet blev en framgång för Nämndemännens Riksförbund. Nära nämndemän har skrivit på uppropet där man vänder sig mot att dagsarvodet halveras om tjänstgöringen bara uppgår till en halvdag. Förändringen kom som en totalt överraskning för landets nämndemän, säger förbundets ordförande Lars Lassinantti. Så här var det ju inte förr. Justitieminister Beatrice Ask tog emot namninsamlingen med stort intresse. Att så många nämndemän skrivit på uppropet under så kort tid ingav respekt. Något besked om justitieministern kunde tänkas ta bort förändringen gavs inte vid mötet. Närvarande FS-ledamöter fick inte klart för sig hur Beatrice Ask nu kommer att agera i denna viktiga fråga. Men att hon tar frågan på största allvar, detta var uppenbart. Vi nämndemän kommer fortsätta att arbeta hårt mot denna försämring, säger Lars Lassinantti. Vi fick upp arvodet under förra mandatperioden, det var en framgång. Att sedan halvera det när tjänstgöringen begränsas till halv dag är något vi starkt ogillar. Den reformen måste bort. Vid mötet avhandlades också ett antal andra ärenden. Justitieministern betonade att hon såg nämndemännens insats som en viktig del i domstolarnas arbete. Nomineringsförfarandet diskuterades och här betonades hur viktigt det är att ha en god bredd i rekryteringen till uppdraget. De politiska partierna har här ett särskilt ansvar i att rekrytera personer med olika bakgrund. Justitieministern påpekade vikten av att inte minst fånga upp yngre personer till nämndemannauppdraget, säger Ingela Ohldin. Något vi alla närvarande höll med om. Men man ska ju också komma ihåg att hög ålder inte ska vara diskvalificerande i detta sammanhang. Det avgörande för om man blir nämndeman eller ej ska ju vara att man är meriterad och har kunskap för uppdraget. Mötet i august i Stockholm med förbundsstyrelsen och regionens föreningar präglades utan tvekan av att NRF under denna helg befann sig i centrum för massmedias intresse. Förbundet hade kallat till presskonferens med anledning av händelserna i Arbogamålet. Ett uttalande hade ställts samman där förbundets styrelse beklagade djupt att en nämndeman vid Västerås läns tingsrätt uttalat sig om målet innan dom hade offentliggjorts. Intresset från massmedias sida för presskonferensen visade sig stort. De stora nyhetsredaktionerna var samtliga representerade. Rapport, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Eko och Nyheterna i TV4 gav också stort utrymme åt Nämndemännens Riksförbund i sin rapportering. -Inom nämndemannarörelsen har vi ofta diskuterat vikten av att nå ut med vårt budskap, säger Lars Lassinantti. Denna gång lyckades vi förmedla vad vi ansåg i en fråga. Massmedia tog oss på allvar och detta uppskattas självklart inom nämndemannarörelsen. Många frågor avhandlades När nämndemannaföreningarna i Stockholmsregionen mötte förbundsstyrelsen var det många frågor som avhandlades. Britt Winberg redogjorde för förbundets utbildningsprogram. Birgitta Breile talade om förbundets reseverksamhet. Nu i vår kommer NRF att arrangera en resa till Italien. En utbildningsresa där bland annat San Patrignano kommer att besökas - ett av världens största rehabiliteringscentra för drogmissbrukare. Ett annat intressant anförande var Hans Bågings redogörelse gällande informationen inom förbundet. Han redogjorde här för den enkät som undersökt hur medlemmarna uppfattade förbundets tidning och hemsida. Leif Magnusson redogjorde för NRF:s försäkringar för sina medlemmar. Precis som i Göteborg var deltagarna över lag mycket positiva till att förbundsstyrelsen bjöd in till möte. Åsikten var att förbundsstyrelsen härmed förankrar sitt arbete bland föreningarna på ett mycket bra sätt. När nämndemän möts brukar diskussionerna alltid bli innehållsrika. Det är givande möten helt enkelt som gör att vi i bästa fall fungerar bättre som nämndemän, som en av deltagarna uttryckte saken. 20

21 NRF:s presskonferens vid mötet i Stockholm NRF:s presskonferens: Hans Båging, Anita Jonsson och Lars Lassinantti betonar bland annat vikten av att nämndemän i landet erhåller en god grundutbildning i samband med sitt uppdrag. Något som flertalet journalister tog fasta på i sin bevakning. Ann-Marie Palvall, Stockholms tingsrätt, Lars Lassinantti och Pia Wahren, Attunda utanför Amaranten på Kungsholmen där deltagarna avslutade mötet. Catharina Ingvarsson, kansliansvarig redogör för sitt ansvars - område. I korthet från FS NRF:s förbundsstyrelse möttes i Stockholm 29 augusti till styrelsemöte. Bland många ärenden som avhandlades redogjordes för förbundets ekonomi, reseverksamheten, NRF:s försäkringsverksamhet och informationsprojektet. Veronica Jonsson, förbundets kassör informerade om förbundets ekonomi som är god. Medel har avsatts för ordförandekonferensen i Stockholm nästa år. Likvida medel finns på penningmarknadskonto och framtidskonto. Birgitta Breile redogjorde för den kommande resan till San Patrignano utanför Rimini i Italien. Leif Magnusson informerade om de försäkringar som gäller för nämndemän. Vad gällde informationprojektet berättade Hans Båging om den handlingsplan som han tillsammans med Leif Magnusson och Anita Jonsson tagit fram på uppdrag av Domstolsverket. Tanken är att planen ska skickas till samtliga domstolschefer. FS beslutade att låta gruppen skicka ut brev och handlingsplan till Domstolsverket. Nästa FS hålls i Skåne oktober. Hans Strömberg, Södertörn, en av deltagarna. Britt Winberg, redogör för förbundets utbildningsprogram. Susanne Breitholtz från Roslagen och Norrtälje. 21

22 Kalendarium kommande program inom föreningarna EN DAG MED MÅNGA GODA DEBATTINLÄGG OCH TRIVSEL Mölndal Onsdagen 22 oktober klockan Från Tips till Gripande Polisintendent Jonny Calvin Plats: Tingsrätten Anmälan till Owe tel 0708/ senast söndagen 19 oktober klockan Onsdagen 26 november klockan Brottsofferjour för barn Socionom Kia Wikenfors berättar. Plats: Tingsrätten Anmälan till Ingela tel 0707/ senast 23 november klockan 21. Tisdagen 2 december klockan Julkonsert, Pris: 100/60 kronor (pausfika ingår ej) Plats: Artisten Musikhögskolan Bindande anmälan Anmälan till Ingela tel 0707/ Senast 24 november klockan 21. Nämndemannaföreningen vid Länsrätten i Stockholm. Onsdagen 19 november. klockan Neuropsykiatriska handikapp/sjukdomar Psykolog Eila Nilsson Carlberg. Plats: Länsrätten. Helsingborg Onsdagen 22 oktober Klockan Information om de nya drogerna Nationell tullspecialist Lars Hansson Gunnel Tönsgårsd och Birgit Andersson är båda från Varberg. Båda gillade idén att arrangera den här typen av regionträffar tillsammans med förbundsstyrelsen. JU MER VI ÄR TILLSAMMANS Under våren möttes förbundsstyrelsen och föreningarna inom region väst. Mötet hölls i Mölndals tingsrätts som nämndemän, som en deltagare uttryckte det. Det är i mötet med varandra som vi stärks i vår roll lokaler i Göteborg. Eller som en annan deltagare menade, att ju mer vi är Värd för detta västmöte var regionombudet Ingela tillsammans, desto bättre blir det. Att vara aktiv inom Ohldin. Mötet var mycket lyckat. Diskussionerna var nämndemannarörelsen är ju inte minst viktigt för det stundtals intensiva. Det var många nämndemanna - sociala nätverket. Vi ses och diskuterar viktiga frågor frågor som dryftades. men det är viktigt att vi också har trevligt ihop. Mötet inleddes med en gemensam lunch. Bertil Svensson, Jan-Erik Nilsson, Gösta Karlsson, Jan-Erik Bengtsson (till vänster) och Agneta Leffler-Larsson, Leif Magnusson och Sabine Johansson till höger på bilden. Göte Almgren, Kerstin Edvinsson o tillhörde deltagarna. 22

23 LYCKAT FS-MÖTE I MED REGION VÄST I GÖTEBORG Kalendarium kommande program När nämndemän träffas brukar många frågor komma upp till diskussion. Den här typen av möten representerar den nya öppenheten inom förbundet, säger Leif Magnusson i förbundsstyrelsen. En giv som jag verkligen tror på. Arbetet inom förbundsstyrelsen kommer ju närmare medlemmarna. Många nämndemän hade kommit för att delta i programmet. Diskussionen under mötet i Göteborg hade en stor bredd. En fråga var hur man skulle få fler att engagera sig som nämndemän, och inte minst få fler yngre att engagera sig. En åsikt var dock att senioritet i detta viktiga uppdrag kan bara vara till nytta. Seve Boudrie redogjorde som förbundets revisor för NRF:s räkenskaper, dessa sköts bra och det finns ingen större anmärkning. Ordföranden Lars Lassinantti uttryckte glädje över att så många hade kommit till Göteborg. ch Inger Flink Sabine Johansson är från Linköping och Seve Boudrie är vår revisor. Under hösten möts vi i Skåne, berättade han. Förbundets ekonomi är god vilket möjliggör att vi kan bjuda in representanter från regionerna. Vi fortsätter på den utstakade vägen. En stilla stund i det gröna som bör dokumenteras. Anita Jonsson och Leif Magnusson i samspråk. Vid kameran Inga-Lisa Sundqvist. Tummen upp för Liseberg! På kvällen gick några av deltagarna på Lise berg och tro det eller ej, Ingela Ohldin hade riktig tur denna kväll. Ett bevis på detta var den enorma choklad - ask som delades ut som pris i en av tävlingarna. inom föreningarna Solna Torsdagen den 6 november klockan En glömd eller gömd fråga? Narkotikan i samhället. Ärtsoppa och pannkakor serveras därefter. Onsdagen 3 december. Planerat häktesbesök. Västerås Tisdagen 4 november klockan Brottmisstänkta som väntar på rättegång Frivårdsinspektör Conny Widén Torsdagen 4 december klockan Adventsmingel i nya Tingshuset Karlskoga-Degerfors Onsdagen den 3 december Adventsfika med föreläs ning hur vi arbetar mot droger och alkohol. Svea Hovrätt, Kammarrätten, Stockholms NF Måndagen 17 november Wrangelska palatset klockan Anmälan tillleif Magnusson. Onsdagen 29 oktober, torsdagen 30 oktober. Samling17.15, Barncentrum i Stockholm, Kungsholmstorg 13A. Tisdagen 4 november. Besök på Rättspsyket i Huddinge, preliminär tid 17.30, närmare besked kommer. Måndag 17 november, / Rundvandring i Wrangelska palatset under ledning av Sture Holmbergh. Anmälan till Ruth Holmkvist- Svensson, tel eller till Leif Magnusson, leif.mgn@telia.com 23

24 Returex skickas till NRF Box Stockholm Kom ihåg! Gör adressändring till NRF, Box 8140, Stockholm E-post: (så missar du inte kommande utgåvor av tidningen). FÖLJ MED NÄMNDEMÄNNEN TILL SAN PATRIGNANO- VENEDIG- MILANO I vår nästa år arrangerar NRF en utbildningsresa till Italien. Följ med till Ravenna, Venedig och Milano. Vi besöker också ett av världens största centra för missbrukare: San Patrignano. Förutom intressanta och givande studiebesök innehåller varje dag under vår resa gemensamma middagar där vi tar del av det fina italienska köket. Måndag 21/4 Avresa med flyg från Stockholm eller Göteborg via Köpenhamn till Milano. I Milano bor vi på trestjärniga hotellet Cenisio/Montreal. Tisdag 22/4 Heldagsseminarium om det moderna Italien. Föreläsare Alec Carlberg. Onsdag 23/4 Heldagsbesök på San Patrignano. Torsdag 24/4 Halvdagsbesök på Riminis fängelse. Fängelset har ett speciellt program för drogrehabilitering. Under den andra halvan av torsdagen besöker vi italiensk domstol. Fredag 25/4 Denna dag reser vi till Venedig.Dagen inleds med besök i Ravenna som numera finns på Unesco:s världsarvslista. Under eftermiddagen tar vi in på hotell Riviera del dogi i staden Mira utanför Venedig. Lördag 26/4 Efter frukost reser vi till Venedig. Hela lördagen ägnas åt Venedig. Staden som med sina många kanaler inte är lik någon annan stad i världen. Markusplatsen, Rialtobron och Piazzale Roma tillhör denna fantastiska stad. Det blir gott om tid till egna strövtåg. Söndagen 27/4 Under söndagen är vi i Milano. Innan vi kommer till Milano - en av Europas modernaste modestäder- kör vi förbi Romeo och Julias Verona. Flera av Milanos mest kända byggnader ligger i stadens historiska kärna. Under sena eftermiddagen åker vi så ut till Milanos internationella storflygplats. Ja, jag är intresserad av att resa med NRF till Italien Namn... Adress... Postadress... Telefon...Mobil:... E-post... Medlem i nämndemannaföreningen:... Kupongen faxas till NRF:s kansli, faxnr Kan också postas till NRF, Box 8140, Stockholm. Anmälningsavgiften sätts in på bankgiro eller postgiro Breyer Touring AB Resans pris: kr per person. Tillägg för anslutning från Stockholm eller Göteborg 1100 kr per person. Enkelrumstillägg 1300 kr. Anmälningsavgift 2500 kr. Avdrages på slutfakturan. OBS! Anmälan är giltig först när anmälningsavgiften är erlagd. Priset är baserat på minimum 35 betalande deltagare. Sista anmälningsdag: 15 december 2008 Studieresan är avdragsgill i självdeklarationen