Granskning av betalning av e-faktura för kreditkort i internetbanken

Transkript

1 PM Datum 2017/233 Rudina Muliqi Sara Wahlberg Rättsenhet 2 Granskning av betalning av e-faktura för kreditkort i internetbanken Inledning Konsumenter som handlar på kreditkort får en faktura utställd varje månad med månadens inköp och eventuell kvarvarande skuld från en tidigare period 1. Ofta kan konsumenten välja mellan olika betalningsalternativ, från ett s.k. lägsta belopp att betala till att betala av hela resterande skuld. I fall där konsumenten har valt e-faktura skickas fakturan till konsumentens internetbank och i internetbanken ifylls automatiskt nödvändiga uppgifter för att kunna betala fakturan, såsom betalningsmottagarens bank- eller plusgironummer och fakturans OCR-nummer. Konsumentverket har genom anmälningar till verket och information om klagomål till Konsumenternas Bank- och finansbyrå uppmärksammats på att det i rutan i internetbanken där beloppet att betala ska fyllas i ofta finns ett förifyllt belopp trots att konsumenten ofta kan välja mellan olika belopp att betala vid en kreditkortsfaktura. Flera konsumenter uppger att de av misstag har betalat det förifyllda beloppet i tron att det var fakturans totalbelopp. Det har senare visat sig att det förifyllda beloppet som betalades endast var det lägsta beloppet som krävdes till betalning vilket medfört att konsumenten fått betala ränta för resterande skuld. Konsumentverket valde därför att granska tillvägagångssättet, villkor och information för betalning av e-faktura för kreditkort i internetbanken. Metod och avgränsning Den 24 februari 2016 skickades ett brev till fyra banker som erbjuder kreditkort. I brevet ombads bankerna skicka in ett komplett exemplar av gällande villkor för kreditkortet, exempel på en kreditkortsfaktura samt om 1 Summan av månadens inköp och eventuell kvarvarande skuld från tidigare period utgör fakturans totalbelopp Postadress Fakturaadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/webbadress Bankgiro Org.nr Box 48 FE 64 Tage Erlandergatan 8A konsumentverket@konsumentverket.se Karlstad Frösön

2 2017/233 2 möjligt en skärmbild eller liknande som visar hur det ser ut i internetbanken när en konsument ska betala fakturan. Dessutom ombads bankerna svara på följande fråga: 1. Står det något förifyllt belopp i internetbanken och vilket belopp är i så fall det förifyllda? Med vilket belopp avses om det t.ex. är beloppet för hela skulden, beloppet som är lägst att betala för fakturan eller något annat betalningsalternativ. Följande banker och produkter ingår i granskningen: Nordea Bank AB, produkt Nordea Credit EnterCard Sverige AB, produkt Betal- och kreditkort Mastercard OKQ8 Bank AB, produkt OKQ8 Betalkort Bank Norwegian AS, produkt Norwegian-kortet Villkoren som har granskats är endast sådana villkor som rör betalning av kreditkortsfakturan samt ränteberäkning och återbetalning av själva krediten. Information som lämnas på bankernas webbplatser gällande betalning av e- faktura i internetbanken har också granskats. Det gäller framförallt informationen om hur det i allmänhet fungerar att betala en e-faktura, oavsett vilken vara eller tjänst som fakturerats. Eftersom fakturan kan betalas via en annan bank än den konsumenten har kreditkortet hos har även andra webbplatser hos andra aktörer på marknaden granskats. Resultatet redogörs för på en översiktlig nivå och granskningen är inte uttömmande. Konsumentverket kan därför i framtiden komma att ha ytterligare synpunkter utöver de som redogörs för i denna promemoria. Sammanställning av svar, villkor samt information på webbplatser Villkor I tre av de tillfrågade bankernas villkor tillhörande deras kreditkort finner konsumenten information om ränteberäkning samt återbetalning av krediten. Dessa villkor innehåller flera utförliga punkter som rör betalning av kreditkortsfakturan och där lämnas även information om hur räntan beräknas och hur den ska betalas till banken. Det finns även punkter med information om dröjsmålsränta som debiteras om kontohavarens skuld inte infrias i rätt tid. En av bankerna lämnar i princip ingen information om betalning av kreditkortsfakturan utan hänvisar i sina villkor till att betalning av utnyttjad kredit sker i enlighet med närmare avtal mellan kortutgivare och korthavare. I

3 2017/233 3 praktiken finns den informationen på e-fakturan och i SEKKI-blanketten 2. Nedan följer en sammanställning av svaren som erhållits från bankerna gällande ovan ställda fråga. Sammanställning av svar gällande e-faktura Det förifyllda beloppet Samtliga tillfrågade banker uppger att det står ett förifyllt belopp i internetbanken och att det avser det lägsta beloppet att betala för fakturan. En av bankerna uppger att de är under process att genomföra en förändring så att det inom kort istället kommer vara den totala kreditkortskulden som är förifylld. En bank anger att det finns information i internetbanken om hur konsumenten kan se sin totala skuld och hur belopp att betala kan ändras. Samtliga banker hänvisar till att e-fakturan innehåller information om olika betalningsalternativ och att konsumenten där kan se den totala kreditkortsskulden. Informationen på e-fakturorna Samtliga e-fakturor innehåller information om den totala kreditkortsskulden. På två e-fakturor framgår informationen tydligt men på resterande e-fakturor är det inte lika tydligt presenterat vilket belopp som ska betalas för att infria den totala kreditkortsskulden då beloppet enbart benämns som saldo eller kontoställning. Fakturorna innehåller även information om vilket belopp som är det lägsta att betala. Bara en e-faktura anger information om att konsumenten alltid kan välja ett högre belopp än det lägsta utan att behöva infria den totala kreditkortsskulden. Alla e-fakturor har information om kreditkortets räntesats. Av tre e-fakturor som Konsumentverket har tagit del av framgår det dock inte tydligt att krediten blir räntebärande vid betalning av lägre belopp än det belopp som motsvarar den totala kreditkortsskulden. Det förtydligas däremot på en av de fyra fakturorna genom en extra skrivning i tillägg till räntesatsen. Information på bankers webbplatser om betalning av e-faktura När banker i allmänhet 3 informerar om hur det fungerar att betala fakturor i internetbanken och hur det fungerar att betala en e-faktura lämnas ofta information såsom alla uppgifter som OCR-nummer, betalningsdag och belopp är ifyllda i förväg och kan inte bli fel eller alla uppgifter är ifyllda i förväg så du behöver bara godkänna e-fakturan för att pengarna ska komma fram. 2 Formuläret Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI) innehåller lagstadgad information som kreditgivaren ska lämna till konsumenten innan ett kreditavtal ingås. 3 Med i allmänhet menas inte uteslutande de banker som ingår i granskningen utan uppfattningen av hur branschen i allmänhet informerar om e-faktura.

4 2017/233 4 Rättslig reglering Marknadsföringslagen God marknadsföringssed Enligt generalklausulen i marknadsföringslagen (2008:486), MFL, ska marknadsföring stämma överens med god marknadsföringssed, se 5 MFL. God marknadsföringssed definieras som god affärssed och andra vedertagna normer 4 som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring, se 3 MFL. Till grund för en bedömning avseende huruvida god marknadsföringssed har överträtts kan läggas en rad faktorer, såsom speciallagstiftning, Marknadsdomstolens avgöranden samt Konsumentverkets föreskrifter och allmänna råd, se prop. 2007/08:115 s. 68 och 144. Marknadsföring i strid med god marknadsföringssed är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut, se 6 MFL. Enligt 3 MFL definieras affärsbeslut som ett beslut som fattas av en konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller näringsidkaren beslutar att handla eller att avstå från att handla. Enligt Marknadsdomstolen är det även ett affärsbeslut om konsumenten bestämmer sig för att vidta en ytterligare åtgärd med anledning av ett reklammeddelande, t.ex. besöka en butik eller en webbplats för att inhämta mer information, se MD 2010:8. Vilseledande påståenden En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande ifråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet, se 10 1 st. MFL. Detta gäller särskilt påståenden som rör produktens pris och grunderna för prisberäkning, särskilda prisfördelar och betalningsvillkoren, se 10 2 st. 4 p. MFL. Marknadsföring som är vilseledande enligt 10 MFL är att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut, se 8 1 st. MFL. 4 Till exempel ICC:s Regler för Reklam och Marknadskommunikation. Se vidare sid. 5.

5 2017/233 5 Vilseledande utelämnande Enligt 10 st. 3 MFL får näringsidkaren inte heller utelämna väsentlig information i marknadsföringen. Det avser även fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt. Marknadsföring som är vilseledande enligt 10 MFL är att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut, se 8 1 st. MFL. Praxis på området Vid bedömningen av hur en genomsnittskonsument får antas uppfatta ett meddelande gäller att reklam i allmänhet läses flyktigt och att konsumenten i första hand påverkas av helhetsintrycket, se Marknadsdomstolens bedömning i MD 2010:8. Konsumenten kan förmodas gå mer noggrant tillväga när det gäller att inhämta och värdera information om t.ex. dyrare och mer komplicerade sällanköpsvaror än enklare produkter som handlas rutinmässigt. ICC:s 5 Regler för Reklam och Marknadskommunikation Artikel C12 Oavsett om erbjudandet avser kontantbetalning eller kreditköp ska priset och betalningsvillkoren anges tydligt. Vidare ska uppges vilka slags avgifter som tillkommer (bl.a. porto, expeditionsavgift, skatter) och, när så är möjligt, vad dessa uppgår till. Vid avbetalningsköp ska villkoren anges tydligt i erbjudandet, med uppgift om kontantinsats eller delbetalning, antal, belopp och betalningsperioder för sådana delbetalningar samt det totala priset jämfört med kontantpris. Alla uppgifter som konsumenten behöver för att förstå kostnaden, räntan och villkoren för andra former av kredit ska lämnas antingen i erbjudandet eller när krediten erbjuds. Om inte någon tidsgräns för erbjudandet och priset tydligt har angetts i erbjudandet ska priset tillämpas under en rimligt lång period. Artikel C13 Rutinerna för betalning och inkasso ska vara sådana att konsumenten inte orsakas onödiga olägenheter samt ta rimlig hänsyn till dröjsmål som ligger utanför konsumentens kontroll. Gäldenären får inte kontaktas på otillbörligt sätt. Kravbrev som kan förväxlas med officiella handlingar får inte användas. 5 International Chamber of Commerce.

6 2017/233 6 Konsumentkreditlagen Kreditavtal Av 2 konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL, framgår att med kreditavtal avses i lagen ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande. God kreditgivningssed Enligt 6 KkrL ska näringsidkaren i sitt förhållande till konsumenten iaktta god kreditgivningssed. Kravet på god kreditgivningssed markerar särskilt de ramar inom vilka en näringsidkare bör hålla sig vid marknadsföring av krediter. Kravet på god kreditgivningssed får här anses innefatta att näringsidkaren är skyldig att iaktta viss återhållsamhet och måttfullhet i sin marknadsföring. Häri ligger bland annat att en kredit inte får framställas på ett sätt som är ägnat att missleda konsumenten i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av krediten, se prop. 1991/92:83 s Av förarbetena till konsumentkreditlagen framgår att marknadsföring i strid med god kreditgivningssed samtidigt torde innefatta otillbörlig marknadsföring i strid med marknadsföringslagens krav på god marknadsföringssed, se prop. 1991/92:83 s Förbudsföreläggande En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller liknande åtgärd, se 23 MFL. I fall som inte är av större vikt får ett föreläggande om förbud meddelas av Konsumentombudsmannen (KO). Ett sådant föreläggande ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. KO får bestämma att ett föreläggande ska gälla omedelbart, se 28 MFL. Informationsföreläggande En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig information får åläggas att lämna sådan information, se 24 MFL. I fall som inte är av större vikt får föreläggande om åläggande meddelas av Konsumentombudsmannen (KO). Ett sådant föreläggande ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. KO får bestämma att ett föreläggande ska gälla omedelbart, se 28 MFL.

7 2017/233 7 Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter, KOVFS 2011:1 Återhållsamhet och måttfullhet Kravet på god kreditgivningssed i 6 KkrL innefattar att näringsidkaren i sin marknadsföring bör visa återhållsamhet och måttfullhet. Det innebär bland annat att krediten inte får framställas på ett sätt som kan missleda konsumenten om de ekonomiska följderna, eller ge intryck av att den erbjudna krediten inte innebär någon, eller endast ringa, belastning på ekonomin. Se p i KOVFS 2011:1. Arbetet i Norge Norges motsvarighet till Finansinspektionen, Finanstilsynet, har genomfört ett arbete om fakturering av kreditkortsskulder. Deras arbete började med att Finanstilsynet hösten 2012 genomförde en undersökning 6 av 24 banker och finansieringsföretag i syfte att få en bättre bild av hur företagen gör vid utfärdande av kreditkort och vid fakturering av kreditkortsskuld. Undersökningen visade att företag bör informera tydligare om vad det kostar att använda kreditkort och att det är viktigt att konsumenten på ett enkelt sätt kan förstå konsekvenserna av olika återbetalningsalternativ och vad som är den totala kostnaden av en kreditkortsskuld. Till följd av resultatet av undersökningen skapade Finanstilsynet riktlinjer 7 för banker och finansieringsföretag när de fakturerar kreditkortsskuld. I riktlinjerna angavs bland annat följande: Informationen på kontoutdraget såsom anges i Norges motsvarighet till 20 i svenska KkrL 8 ska anges på fakturan eller i ett tillägg till fakturan. Informationen ska lämnas varje månad och vara väl tydlig. På alla fakturasystem ska beloppsfältet till fakturan antingen vara tomt eller så ska det visa sammanlagt återstående belopp att betala. Det ska framgå av fakturan att konsumenten själv kan välja ett annat och ett större belopp än minimumbeloppet. Konsumenten ska alltid få lov att avtala om fakturering av totalt kvarstående kredit och att få ändra det valda faktureringsbeloppet under hela avtalsperioden. 6 Oppsummering av temaundersokelse om utstedelse og fakturering av kredittkort - undersokelse hos 24 utstedere av kreditkort. Rapport publicerad av Finanstilsynet i maj ort_kredittkort_ pdf 7 Rundskriv 6/2013 Retningslinjer for å fakturere kreditkort. Finanstilsynet ndskriv_6_2013.pdf 8 Enligt bestämmelsen ska kontoutdraget innehålla uppgift om vilken period det avser, föregående kontoutdrags utgående datum och saldo, uttag och datum för uttagen, betalningar och datum för betalningarna, det nya saldot, den kreditränta och de avgifter som tillämpats för perioden och det belopp som konsumenten är skyldig att betala.

8 2017/233 8 Riktlinjerna uppdaterades under våren 2016 med att den totalt kvarstående kreditkortsskulden ska framgå i betalningsfältet på alla fakturor istället för att företagen ska kunna välja mellan tomt fält eller total kvarstående skuld. Efter flera undersökningar visade det sig att många företag inte följde riktlinjerna. I september 2016 bad Norges Finansdepartement att Finanstilsynet skulle utarbeta förslag till en föreskrift 9 som kräver att fakturering sker i enlighet med de skärpa riktlinjerna. Den föreslagna förskriften skickades ut på remiss och efter några förändringar antogs föreskriften i april Företagen ska ha genomfört förändringar för att rätta sig efter föreskriften senast den 15 juni Den nu antagna föreskriften anger följande: Att storleken på den totalt utestående skulden ska anges som förifyllt belopp vid fakturering. Konsumenten ska informeras om att beloppet kan ändras till ett annat belopp som är samma som eller högre än det minsta beloppet som konsumenten är skyldig att betala. Det ska framgå hur stor del av beloppet som förfaller till betalning och vilket förfallodatum som gäller. Först genom ett aktivt och informerat val av konsumenten kan företaget ange ett annat belopp som förifyllt i beloppsrutan för transaktionen. Ett sådant aktivt val kan dock först göras efter det att den första fakturan har förfallit till betalning. Företaget ska sedan årligen föreslå för konsumenten att byta tillbaka till att hela beloppet ska vara förifyllt i beloppsfältet. Företaget ska se till att konsumenten är informerad om de kostnader som påförs konsumenten vid betalning av ett annat belopp än den totala skulden. På fakturan ska det finnas en tabell som visar kostnaderna för olika betalningsalternativ. Tabellen ska utgå från den enskilde konsumentens kredit eller andra relevanta kostnadsexempel. Konsumentverkets bedömning Nedan redogörs för Konsumentverkets bedömning av förfarandet att ange lägsta belopp att betala som det förifyllda alternativet i internetbanken samt utformningen av de e-fakturor som skickats in. 9 Fakturering av kredittkortgjeld forslag till forskrift. Finanstilsynet df 10

9 2017/233 9 Internetbankens beloppsfält Marknadsföringslagen ställer höga krav på att marknadsföring inte får innehålla påståenden som är vilseledande, särskilt inte påståenden rörande betalningsvillkor. Marknadsföringsbegreppet omfattar även situationer efter avtalsingåendet. Vilseledande marknadsföring är att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Den allmänna uppfattningen av det förifyllda beloppet i internetbanken får anses vara att det avser fakturans totala belopp. Med faktura menas alla typer av fakturor för köp oavsett typ av vara eller tjänst. Därmed anser Konsumentverket att konsumenter också förväntar sig att det är det totala beloppet som anges i beloppsrutan för kreditkortsfakturor. Detta påstående förstärks av att detta även är bilden som ges av konsumenter i anmälningar till Konsumentverket och i klagomål till Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Det är även den information som lämnas på bankers webbplatser om hur det i allmänhet fungerar att betala en e-faktura. Kravet på god marknadsföringssed i marknadsföringslagen innefattar även kravet på god affärssed och ICC:s regler för Reklam och Marknadskommunikation. Förfarandet att enbart godkänna fakturan är enklare jämfört med att klicka upp fakturan, titta efter det totala beloppet och sedan gå tillbaka och ändra. Att använda ett förifyllt belopp kan anses vara ett sätt att styra konsumentens beteende och på så sätt lyfta fram ett visst belopp som dessutom är det mest kostsamma alternativet för konsumenten och därmed det minst fördelaktiga, ekonomiskt sett. Det går även att ifrågasätta huruvida förfarandet är i linje med god kreditgivningssed och näringsidkarens skyldighet att iaktta viss återhållsamhet och måttfullhet. I kravet ligger att krediten inte får framställas på ett sätt som är ägnat att missleda konsumenten i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av krediten. I och med att det vedertagna sättet vid fakturering genom e- faktura till internetbanken är att fakturans totala belopp är förifyllt går det att ifrågasätta huruvida angivelse av lägsta belopp missleder konsumenter i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av krediten. Det lägsta beloppet får till följd att ränta påförs resterande skuld och medför att konsumenten hamnar i mer skuld. Krediten får heller inte framställas på ett sätt som är ägnat att vilseleda konsumenten om kreditens kostnader. E-fakturornas utformning Marknadsföring bedöms med utgångspunkt i hur den uppfattas av en genomsnittlig konsument i målgruppen vid en översiktlig läsning. Information om vad de olika betalningsalternativen innebär och vilka kreditkostnader de medför krävs enligt Konsumentverket för att konsumenten ska kunna fatta ett

10 2017/ välgrundat affärsbeslut i fråga om de betalningsalternativ som presenteras på fakturan. Informationen om kostnader, inbegripet både ränta och eventuella andra kostnader, bör således lämnas på ett så tydligt sätt att det kan beaktas tillsammans med de betalningsalternativ som presenteras. Vid en översiktlig läsning är detta dock inte fallet. På fakturan anges inte heller alltid helt tydligt vilka konsekvenserna är av att betala olika belopp. Då detta får anses vara väsentlig information om betalningen anser Konsumentverket att det är viktigt att fakturorna förtydligas så att det är enkelt för konsumenten att se vilka olika betalningsalternativ som finns och vilka konsekvenser de olika betalningsalternativen medför. Fakturorna får heller inte utformas så att konsumenten på något sätt lockas att betala det lägsta beloppet att betala. Det lägsta beloppet får inte vara i större textstorlek eller på annat sätt framhävas mer än den totala kreditkortsskulden. Konsumentverket anser att en sådan utformning på fakturor strider mot måttfullhets- och återhållsamhetskravet som ingår i god kreditgivningssed eftersom det kan anses locka konsumenten att ytterligare skuldsätta sig. Sammanfattande synpunkter Sammantaget anser Konsumentverket att den förifyllda beloppsrutan sannolikt påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. I och med att det får anses vara vedertaget att det förifyllda beloppet i internetbanken är fakturans totala belopp anser Konsumentverket att förfarandet att ange lägsta belopp att betala som det förifyllda alternativet är att anse som vilseledande marknadsföring. Det förifyllda alternativet anser Konsumentverket bör vara den totalt utestående skulden. I andra hand anser verket att beloppsrutan bör lämnas tom för att låta konsumenten aktivt välja vilket belopp som ska betalas in. Det senare alternativet ställer dock än högre krav på tydligt utformade e-fakturor. Slutligen anser Konsumentverket att e-fakturorna för kreditkort bör förtydligas så att konsumenten tydligt uppmärksammas på möjligheten att betala fakturans totalbelopp, innebörden av betalningsalternativen och därmed kan fatta ett välgrundat affärsbeslut rörande betalningen. Denna promemoria kommer att skickas till bankerna som deltog i granskningen. Resultatet kommer även att offentliggöras i andra sammanhang och på andra sätt komma övriga berörda aktörer tillhanda. Konsumentverket hoppas att aktörer tar till sig Konsumentverkets synpunkter och genomför förändringar. Konsumentverket kan komma att följa upp granskningen med tillsynsärenden.