Tankeväckare kring transporter i en framtida hållbar stadsmiljö

Transkript

1 Transport för en hållbar stadsmiljö B2 Christian Kahr Hansen Stefan Lindbjer Elin Karlsson Katarina Ljung Hanna Andersson Jacob Larsson M K, U, Å Kollektivtrafik Stadsmiljö Transporter Tankeväckare kring transporter i en framtida hållbar stadsmiljö Sammanfattning Syftet med vår undervisningsidé är att skapa en tankeväckare kring transporter i en framtida hållbar stadsmiljö. Vi riktar oss till elever i årskurs 6, med målsättningen att vi skall få eleverna att reflektera över hur olika transporter påverkar utformningen av vår gemensamma stad och även vilken påverkan olika former av transporter har på miljön på en global skala. Målsättningen med arbetet är att undersöka på vilket sätt ett ökat kollektivresande kan bidra till en förändrad stad. Vi vill undersöka konsekvenserna av en total övergång till biltrafik och kontrastera detta mot en övergång till en stad med endast kollektivtrafik som transportmedel. Vilka för och nackdelar skulle en stad där alla alltid åkte bil föra med sig och hur skulle en sådan stad se ut? Vi vill ge eleverna möjligheten att låta fantasin löpa fritt och få dem att fundera över vilken slags stad de skulle vilja leva i som vuxna. Vilka för och nackdelar finns det i en stad där alla åker kollektivt? Om alla utrymmen i staden som idag upptas av biltrafik (vägar, parkeringsplatser/hus osv.) skulle försvinna, vad skulle eleverna själva då vilja göra med dessa platser? För att uppnå målsättningen med arbetet krävs att eleverna har vissa förkunskaper kring människans miljöpåverkan, utsläpp av växthusgaser och konsekvenserna av en global uppvärmning. Vi har gjort ett medvetet val att inte moralisera kring vårt tema. Istället vill vi att eleverna själva ska bilda sig en uppfattning kring hur en hållbar stad (och en hållbar utveckling i stort) bör utformas utifrån de diskussioner som uppstår under projektets gång. Med andra ord vill vi förse dem med egna verktyg för att bilda sig en egen uppfattning. För att elevernas verktygslåda skall bli så komplett som möjligt har vi intentionen att integrera projektet i alla de ämnen där en tänkbar ingång kan finnas. Bakgrund Under den verksamhetsförlagda utbildningen fanns det tendenser till miljöarbete men vi såg att det fanns brister i arbetet och att det i många fall bedrevs lite halvhjärtat. Eleverna verkade inte särskilt insatta i vad det var som gjordes för miljön i det miljöarbete som skolan bedrev.

2 Det var också tydligt att det trots goda kommunikationsmöjligheter, med både buss och spårvagn, var det många barn som blev skjutsade till skolan med bil. Ur detta väcktes sen tankar kring att starta ett projektarbeta kring hållbar utveckling med fokus på kollektivt resande och en hållbar utveckling av staden. Under projektets gång väcks olika påståenden och frågor kring kollektivt resande som eleverna kommer arbeta vidare med och här finns även rum för elevernas egna reflektioner kring temat. På internet och i texter som lärarlaget tagit fram med hjälp av Trafikverkets hemsida finns rikligt med information och svar på de frågor som eleverna ställs inför. Målsättningen med arbetet är att undersöka på vilket sätt ett ökat kollektivresande kan bidra till en förändrad stad. När man jämför dagens stad, som i stor utsträckning är baserad på bilism, med en stad som är utformad efter kollektivtrafik kan man med fördel använda sig av såväl matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och bild. Genom kontinuerligt arbete vill vi väcka elevernas tankar kring olika transportmetoder och hur de påverkar en framtida hållbar stadsmiljö. Vi vill med detta, utan att moralisera kring rätt eller fel, ge eleverna verktygen till att se sambanden kring hur olika handlingar påverkar miljön, staden och världen. Vår didaktiska tanke Angående projektets didaktiska sida, så är vår idé att arbeta med projektet under en termin och integrera så många ämnen vi kan i arbetet. Valet att arbeta med projektet under en längre tid har delvis sin grund i den kunskapssyn som förs fram av Sven-Eric Liedman i Ett oändligt äventyr. Vi menar, i likhet med honom, att förvärvande av kunskaper, till skillnad från information, är en process som kräver tid. Genom att faktiskt låta projektet löpa över en längre tid och via ett flertal ämnen får vi dels en stor variation av infallsvinklar men även möjligheten att låta ämnet och elevernas funderingar mogna fram i den takt det faktiskt tar, snarare än att under en kort period försöka skynda på läroprocessen med en massiv informationskampanj kring miljöproblem. Då utbildning blir mer engagerande och meningsfull om exempel som tas är från närliggande problemområden av lokal relevans (Björneloo s.22) valde vi att fokusera projektarbetet kring kollektivt resande. Dels för att varje skolelev har någon erfarenhet av att åka kollektivt och dels för att alla elever har ett färdbevis för kollektivtrafiken som skolan/kommunen tillhandahåller, samt det faktum att skolan ligger bredvid en hållplats spelar självklart också in.

3 Som nämnts tidigare så vill vi undersöka stadens (möjliga) transporter från ett flertal perspektiv, t.ex. kan man studera växthuseffekten under biologilektioner, en framtida drömstad kan man laborera med under bildlektioner eller varför inte på samhällskunskapen där man genom att studera andra länder/städers stadsplanering kan undersöka alternativa sätt att utforma stadens transportsystem. Ett ämne som matematik går med fördel att applicera på vårt tänkta ämne då man exempelvis ska studera förändrade resvanor, antal resenärer och olika mängder av utsläpp. Vanligtvis tänker man sig kanske att ett tema som detta lämpar sig bäst att undersöka genom studier i naturvetenskap eller eventuellt samhällsvetenskaper. Dock menar vi att vi med fördel kan använda även ämnen som bild, musik, drama och slöjd i projektarbetet och stödjer oss här bl.a. på Tarja Häikiös föreläsning kring estetiska läroprocesser. Häikiö menar i korthet att genom att ge eleverna tillgång till fler språk/uttrycksformer stimuleras de till att uttrycka sina tankar, idéer och känslor på nya sätt. Vidare gör hon paralleller mellan konstnärligt och vetenskapligt arbete som både bygger på en motiverad och strävsam process av undersökande, reflektion, konstaterande, bearbetning och en omorientering till nya fakta, idéer och tankar. Hon menar att alla ämnen har inslag av teoretiska och skapande dimensioner (föreläsning Estetiska läroprocesser, Tarja Häikiö). I Unescos rapport till FN:s generalförsamling uppges också att undervisning om hållbar utveckling, till innehåll och form, skall präglas av en rad olika uttrycksformer, exempelvis ord, konst och musik (Björneloo s.22). En viktig konsekvens av detta är att inse hur viktiga de estetiska läroprocesserna är för barns uppfattning av verkligheten och för den övriga inlärningsförmågan av andra ämnen. Ett exempel är hur estetiska läroprocesser fördjupar barn och ungdomars språkkänsla och sammantagna kommunikativa förmåga. De elever som har svårigheter att fånga upp de traditionella språkbegreppen kan få en alternativ ingång till språket, genom t.ex. bilder och former, och i förlängningen också förmågan att gestalta känslor och tankar genom dessa (föreläsning Estetiska läroprocesser, Tarja Häikiö). I ljuset av Häikiös föreläsning så tror vi oss kunna väcka nya intressanta tankar och fördjupande kunskaper hos eleverna genom att ge projektet en sådan bredd. Detta helt i linje med vad som står i läroplanen om att skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga (Lpo94 s.5). I läroplanen står även att skolan skall främja aktningen för

4 människans egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö samt utveckla elevernas förmåga att kritiskt kunna granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Utifrån detta tycker vi oss se en klar koppling till vårt upplägg av projektarbetet där eleverna skall tillgodogöra sig just dessa förmågor. Diskussion Nyckeln till att skapa en mer hållbar och fredlig värld är kunskap. För att kunna tala om miljömässig hållbarhet är det en självklarhet att vi måste betrakta vår egen del i det stora hela när det gäller exempelvis konsumtion, förbrukning av förnyelsebara/icke förnyelsebara naturresurser, utsläpp och sättet vi väljer att transportera oss på. Dvs. hur vi påverkar omvärlden. Omvandlingen till ett hållbart samhälle beror på invånarnas förståelse och handlingsförmåga. Alla elever skall ha kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara kreativa, demokratiska och ansvarsfulla medborgare för att kunna fatta egna beslut liksom för att kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället i skapandet av ett hållbart samhälle (Björneloo s.24). Denna startnyckel är skapad med förhoppningen om att ge eleverna just detta som ett led i en större helhet mot en hållbar utveckling och framtid. Det som eleverna kommit fram till i slutet av terminen, i form av text eller bild, presenteras på någon form av utställning i slutet av terminen. Detta som en del i att ytterligare förmedla vidare de slutsatser om en hållbar utveckling som eleverna kommit fram till för utställningens besökare. Vi inser att projektets ämnesbredd har både för och nackdelar. Dels kan det kanske vara svårt att betygsätta det färdiga resultatet. Och hur skall man på ett välfungerande sätt samarbeta över ämnesgränserna inom lärarlaget? Skall det vara en som leder projektet eller skall alla lärare i laget komma fram till en gemensam plan och arbeta efter eller skall var och en utforma sin egen lektionsplan? Skall man enbart arbeta i helklass eller i mindre grupper? Som ett hjälpmedel att vidga elevernas synsätt ytterligare, finns det studiebesök att åka på? Kommer projektet att kosta pengar och finns det i så fall bidrag att söka för detta? Vi har inom gruppen inte velat spekulera kring svaren på frågorna, eftersom det nu kan vara svårt att sia om eventuella scenarion som uppstår. Däremot har vi stött och blött för - och nackdelar med ovanstående frågor som vi tänker skulle kunna uppstå vid planering inom lärarlaget.

5 Litteratur Föreläsning, Estetiska Läroprocesser, Tarja Häikiö Sven-Eric Liedman, Ett oändligt äventyr, Albert Bonniers förlag, Stockholm, 2001 Läroplan, Lpo94, Skolverket, Stockholm Erik Andersson och Sverker Jagers, Global hållbar utveckling, Folkuniversitetet, 2008 Inger Björneloo, Hållbar utveckling, Liber AB, Stockholm, 2010 Övriga källor Trafikverket.se - Västtrafik.se -