Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Transkript

1 Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden

2 In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri i alt Livsmedelsindustri / Levnedsmiddelsindustri 6 Kemisk industri 7 Verkstadsindustri / Jern og metallindustri 8 Maskinindustri 9 IT-verksamhet / IT-virksomhed 1 Byggverksamhet / Byggevirksomhed 11 Upplevelseindustri/Oplevelsesbranche 12 Detaljhandel / Detailhandel 13 Handel med motorfordon / Handel med motorkøretøjer 14 Konsultverksamhet / Forretningsservice Åkerier / Vognmandsforretninger 16 I fokus: Arbetsmarknad 17 Statistiksidan 21 Intressenter Dagbladet Børsen Martin Christensen, , martin.christensen@borsen.dk Lunds kommun Peter Sörbom , peter.sorbom@lund.se Malmö stad Tommy Wegbratt , tommy.wegbratt@malmo.se Region Christian Lindell, , christian.lindell@skane.se Sparbanken Finn Christina Elwing, , christina.elwing@sparbankenfinn.se Øresundskomiteen Mikael Stamming , ms@oresundskomiteen.dk Projektansvarig & kooordinator Rolf Lindroth, tfn , rolf@setton.se Det ekonomiska klimatet i Öresundsregionen allt svalare Det är nu femtonde gången som Öresundsbarometern ges ut. Ursprungligen var avsikten att begränsa utgivningen till en femårsperiod. Vi har dock fortsatt att publicera Öresundsbarometern en gång om året. Undersökningens resultatredovisning kompletteras med annat statistiskt material och artiklar om Öresundsregionens utveckling. Årets publikation har temat Med arbetsmarknaden i fokus Den internationella konjunkturnedgången och finanskrisen under hösten har satt tydliga sr även i den dynamiska Öresundsregionen. Den tidigare starka högkonjunkturen har under hösten ersatts av ett mer normalt konjunkturläge båda sidorna av sundet. Konsultbranschen i och tillverkningsindustrin den danska sidan är dock fortfarande starka ljuspunkter i den ekonomiska bilden. Förväntningsbilden inför våren är splittrad. Antydningar finns att näringslivet i Öresundregionen går mot sämre tider, dock utan att den riktiga lågkonjunkturen därmed behöver ha fått fäste i regionen till våren. Vi har valt att i år sätta fokus den framtida arbetsmarknaden. Finns det avgörande demografiska skillnader som gör att den framtida arbetsmarknaden kommer att utvecklas olika den svenska och danska sidan om Öresund? Kommer den lågkonjunktur som vi nu ser framför oss att leda till protektionism, och därmed medföra att den positiva integrationsutvecklingen över Öresund avstannar? Detta är några frågor man kan ställa sig. Vi kan i år glädja oss åt att vi fått tre nya intressenter till Öresundsbarometern: Lunds kommun, Malmö stad och Øresundskomiteen. Vi hoppas att årets Öresundsbarometer är intressant och givande för våra läsare. Dagbladet Børsen Leif Beck Fallesen Lunds kommun Peter Sörbom Malmö stad Björn Bergman Region Hans Hanecke Sparbanken Finn Lars-Erik Skjutare Öresundskomiteen Mikael Stamming Produktion Statistiska centralbyrån Bo Sandén, tfn , bo.sanden@scb.se Greens Analyseinstitut Frederik Olesen , frederik.olesen@borsen.dk Fler exemplar av rapporten kan rekvireras direkt från någon av ovan - stående kontaktpersoner. En pdf-fil för skärmvisning kan hämtas hem från På webbsidan publiceras även följande information: tidigare undersökningar i pdf-format OH-bilder i pdf med resultat från barometern enkätfrågorna undersöknings metodik en mer detaljerad redovisning av integrationen. Omslagsbild: Alstom

3 Ko n j u n k t u r e n Dybe krisetegn i Øresundsregionen Den økonomiske afkøling i Øresundsregionen er langt dybere og mere alvorlig end et hurtigt blik dette års Øresundsbarometer umiddelbart peger. Afslutningen 28 er helt enestående ved den voldsomme forandring af det økonomiske klima, som fortsætter med at sende de økonomiske vækstskøn stadig længere ned. Såvel valutafonden IMF som de rige landes økonomiske samarbejdsorganisationen OECD har i efteråret udsendt nedslående økonomiske prognoser, som cementer et fundamentalt skifte i de økonomiske udsigter. IMF valgte sågar blot en måned efter offentliggørelsen af sin første globale prognose at foretage en markant nedjustering af sine økonomiske vækstskøn. Konsensus blandt økonomerne er i dag, at der er udsigt til negative vækstrater i USA, euroområdet og Japan i 29. Den globale økonomiske nedtur vil for både den svenske og danske økonomi også indebære en meget stor sandsynlighed for negative økonomiske vækstrater i 29, og det kommer Øresundsregionen også til at mærke. Forståelsen af konjunkturomslaget vil gradvis blive tydeligere i de kommende måneder og kvartaler i takt med, at afmatningen begynder at kunne aflæses i de økonomiske nøgletal. En række af de økonomiske nøgletal, som kan belyse, hvad der skete i den svenske og danske økonomi under markedsuroen i efteråret 28, vil imidlertid først blive offentliggjort i starten af 29. Der er forhånd ikke lagt op til positive overraskelser. Øresundsregionen vil med sin størrelse og erhvervssammensætning både opleve den tilstundende økonomiske krise direkte og visse områder være mere modstandsdygtig end mange andre regioner. En stærk position inden for medicinalindustrien og de videnintensive serviceerhverv, herunder rådgivning, advokater og revisorer, er eksempler, hvor modstandskraften blandt andet findes. Den nuværende fortsat forholdsvis høje aktivitet i servicesektoren er en væsentlig forskel i forhold til lavkonjunkturen Dengang betød den bristede IT-boble, at videnservice var først til at mærke nedturen, som herefter bredte sig til andre dele af økonomien. Svækkelsen af Øresundsregionens økonomi er imidlertid allerede til at få øje. Usikker vej forude Bilsalget er under pres, og det er et af de mest markante krisetegn, som Øresundsbarometeret afslører. Et vigende bilsalg afspejler både den høje oliepris tidligere året, men er også et pejlemærke for forbrugernes underliggende tillid. Endelig så er bilen en af de ting, som de fleste forbrugere skal låne til, og appetitten store forbrugslån er et af de oplagte ofre for finanskrisen. Også i byggesektoren er der klare tegn en økonomisk afmatning, og ikke mindst den danske side af Øresund er presset byggesektoren voksende efter en langvarig økonomisk højkonjunktur. Den danske side af Øresund forbliver dog ankeret for den økonomiske udvikling i Øresundsregionen i 29. Det skaber et håb om, at den danske hovedstad trods alt kan blive en stabiliserende faktor for Øresundsregionen. Det skyldes foruden erhvervssammensætningen i Storkøbenhavn, hvor industri spiller en mindre fremtrædende rolle, at der er mange offentlige job i København. Boligmarkedet omkring København kommer desuden til at nyde godt af det forventede rentefald i de kommende måneder. Dermed kan nedgangen i økonomien omkring Øresund komme til at virke mindre markant end i mange andre dele af den svenske og danske økonomi. Det er der ikke kun fordele ved, for hvis nedturen bliver så hård, som de fleste frygter, er der mulighed for, at den økonomiske afmatning kommer til at trække ud i Øresundsregionen, så vendingen tidligst indtræffer tidligst i 211 frem for i løbet af 21. Thomas Bernt Henriksen økonomisk redaktør, cand. Polit. thomas.bernt.henriksen@borsen.dk 1

4 Ko n j u n k t u r e n Öresundskonjunkturen i ett 1-årsperspektiv Konjunkturutvecklingen i Öresunds regionen, under den drygt tioåriga period Öresundsbarometern tagits fram, ger ett intressant intryck. Utmärkande är främst det cykliska förlopp näringslivet vid båda sidorna av sundet uppvisat sedan slutet av 199-talet. Två tydliga konjunkturtoppar har kunnat registreras, en kortare och inte alltför hög under år 2 och en betydligt starkare och mer utdragen i tiden under åren Däremellan finns en inte alltför djup konjunktursvacka åren Konjunkturen fastställs här med måttet, Konjunkturindex, som tas fram varje höst i Öresundsbarometern. Samtliga företag får där svara frågan om konjunkturen är bra, tillfredsställande eller dålig. Netto andelen av de företag som uppger bra respektive dålig konjunktur bildar Konjunkturindex, som alltså kan variera Konjunkturindex för respektive Avser läget under hösten varje år förutom prognosen 29 nettotal Våren 9 mellan +1 och -1. En förklaring till att toppen inte blev så hög år 2 var de besvärliga förutsättningar det danska näringslivet hade i slutet av förra millenniet, med försvagad internationell konkurrenskraft grund av höga lönekostnader, en arbetsmarknadskonflikt som lamslog näringslivet våren 1998 samt en ekonomisk åtstramning som sattes in vid samma tidpunkt. Ett annat utmärkande drag i utvecklingen är att näringslivet den danska sidan av sundet ligger i en tidigare konjunkturfas än och så sätt är ledande som indikator. Prognosen inför våren ger en liknade lutning kurvan för som före vändningen år 23. Problemet för företagen denna gång är att finanskrisen nu tycks lägga hinder i vägen för en snabbare återhämtning. Fångar Øresundsregionen de nya tillväxtkrafterna efter krisen? Onekligen gör den finansiella krisen livet besvärligt för många ekonomiska aktörer. Den ekonomiska nedgången verkar nu även ha nått andra delar av ekonomin än de snävt definierade finansbranscherna. Kanske är detta en naturlig konsekvens av det kapitalistiska systemets logik, men förvåningen var uppenbarligen stor när nedgången knackade dörren. Fast det finns en yrkeskår som inte alls var speciellt förvånad. Vad gäller ekonomiska förlopp har nämligen ekonomhistorikerna sett det mesta. Vissa av deras långsiktiga teorier säger att kriser, som till exempel den gående finanskrisen, bara är normala inslag i det kapitalistiska systemets utveckling. Kriserna är till och med nödvändiga för att städa ut gamla och dåligt fungerande produktionsstrukturer. Detta är, om man så vill, krisens glada budskap. Så länge det ekonomiska systemets grundvalar inte kollapsar fullständigt, pekar erfarenheten att kriser breder plats för nya tillväxtkrafter. Långsiktiga ekonomiska tillväxtförlopp, av vilka kriserna då är normala inslag, har också regionala konsekvenser. Regioner har nämligen, beroende sin näringslivsstruktur, mycket varierande förmåga att hantera ekonomiska kriser. På regional nivå gäller det därför nu att även lyfta blicken bort från kortsiktiga konjunkturprognoser, som i bland kan vara bedrägliga i sin mekanistiska exakthet. För framtiden finns det ännu intressantare frågor att ställa. Vilka regioner kommer att vara ledande den dagen krisen ger vika och de nya tillväxtkrafterna ska finna regionala baser? Journalisten Jane Jacobs pekade redan i slutet 196-talet urbana centras inneboende kraft till förnyelse. Den ekonomiska diversifieringen i staden ger unika möjligheter att skapa nya framgångsrika arbetsdelningsprocesser. Eller att skapa framgångsrika nya kombinationer, för att tala med ekonomen Joseph Schumpeter. Kanske kan en urbant integrerad Øresundsregion vara en sådan miljö, där de nya tillväxtkrafterna kommer att få fäste? Där den ekonomiska mångfalden gör att nytt arbete kan läggas till det gamla, som Jacobs kanske hade uttryckt det, och där den nya näringslivsstukturen som måste konsolideras i nästa utvecklingsfas tidigt kan utvecklas. Då krävs inte bara omdömesgill politisk planering, utan även att man låter den kreativitet som det kapitalistiska systemets utveckling till syvene och sist bygger få utvecklas. Det är där den svåra balansen i ekonomin ligger. Mellan det planerade och det oväntade. Lästips: Samtidigt läggs då ett nytt perspektiv till den ständigt gående diskussionen om integrationen över Øresund. Nog är de traditionella argumenten för regionförstoring säkert fortfarande viktiga. Men en integrerad urban Øresundsregion får en näringslivsmässig bredd som tidigare varit förbehållet få regioner i Skandinavien. Spelrummet för nya oväntade kombinationer ökar. Under tiden gäller det att övervintra och blicka framåt, och att så gott det går lägga grunden till framgång i nästa tillväxtfas. För framtida välstånd måste den evolutionära ekonomin få ha sin gång. I det lyckliga fall man lyckas att gå den svåra balansgången mellan det planerade och det oväntade, kanske en ekonomiskt diversifierad Øresundsregion kan vara med tåget tidigt i nästa uppgångsfas. Martin Svensson Henning Doktorand Inst. för kultur geografi och ekonomisk geografi i Lund Lennart Schön (26): Tankar om cykler, SNS förlag. Jane Jacobs (1969): The Economy of Cities, Vintage. Karl-Johan Lundquist och Lars-Olof Olander (27): Omvandlingens geografi, Region och Malmö Stad. 2

5 Br a n s c h - o c h n ä r i n g s l i v sk o n j u n k t u r e n Tillverkningsindustri, totalt/fremstillingsindustri i alt Branschkonjunkturen hösten 28 Sverige Öresundsregionen + + Övriga Danmark livsmedelsindustri /Levnedsmiddelsindustri kemisk industri /kemi/lægemiddelsindustri verkstadsindustri /Fabriksindustri maskinindustri /maskinindustri industri för möbler, leksaker, sportartiklar m.m. industri før møbler, legetøy, sportsartikler m.m IT-verksamhet /Informationsteknologi, IT-virksomhed Byggsektorn, totalt /Byggevirksomhed + Åkerier /Vognmandsforretninger Handel med motorfordon /Handel med motorkøretøjer Detaljhandel /Detailhandel Uppdragsverksamhet /Viderservice Upplevelsebransch/Oplevelsebranche Medicinteknik /Medicinteknik stark stærk ++ + bättre än normalt bedre en normal normal normal sämre än normalt dårligere en normal svag dårlig Värderingen av branscherna i diagrammet är baserad företagens egna bedömningar och grundat det Konjunkturindex som tas fram i undersökningen. En prick med ++ avser högkonjunktur och motsvarar ett Konjunkturindex över ca 3/4, + avser en stark konjunktur mellan normal- och högkonjunktur, en vit prick avser en normalkonjunktur med Konjunkturindex mellan och +, avser en svag konjunktur mellan normal- och lågkonjunktur samt en lågkonjunktur med ett Konjunkturindex sämre än ca 3/ 4. Uppgifterna för Sverige är uppskattade från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Öresundsbarometern avser företag i svenska sidan samt Öresund och Huvudstadsområdet danska sidan, vilket motsvarar det som tidigare var Köpenhamns kommun, Frederiksbergs kommun, Köpenhamns amt, Frederiksborgs amt, samt Roskilde amt. Splittrad branschkonjunktur Branschkonjunkturen är nu betydligt mer dämpad och splittrad jämfört med för ett år sedan. I Öresundsregionen är konjunkturen relativt homogen för många branscher som livsmedelsindustri, ITverksamhet, byggsektorn, handeln med motorfordon, detaljhandel och upplevelseindustri. Störst är avvikelserna mellan och för de två största branscherna: uppdragsverksamheten har Konjunkturindex +4 i och -19 i medan tillverkningsindustrin har Konjunkturindex -9 i och +29 i. 3

6 n ä r i n g s l i v sk o n j u n k t u r e n sammanfattning Konjunkturindex för Öresundsregionen Byggevirksomhed Øresundsreg. tot Levnedsmiddelsindustri Vognmandsforretn. Handel m. motorkøretøjer Lågkonjunktur Konjunkturindex hösten 28 för och Högkonjunktur Maskinindustri Opplevelsebranch Industri totalt Efteråret 27 Efteråret 28 Kemi/ lægemiddelindustri Detailhandel Opdragsvirksomhed IT-virksomhed Fabriksindustri Elektronikindustri Konjunkturindex kan anta värden mellan 1 och + 1. Gäller för samtliga stapeldiagram Åkerier Hoved / Hoved tot Livsmedelsindustri Byggverksamhet Bilhandel Högkonjunktur Maskinindustri Upplevelsebransch Lågkonjunktur Industri totalt Kemi/ läkem.- industri Detaljhandel Uppdragsverksamhet IT-verksamhet Verkstadsindustri Elektronikindustri -8 Konjunkturindex kan anta värden mellan 1 och + 1. Gäller för samtliga stapeldiagram. Svalare ekonomiskt klimat i Öresundsregionen men produktionen och sysselsättningen fortsätter öka Redan för ett år sedan kunde det konstateras att den absoluta konjunkturtoppen var passerad i Öresundsregionen. Sedan dess har det ekonomiska klimatet svalnat ytterligare betydligt. Högkonjunkturen som sträckt sig över en period av tre år under 2 endast i och under åren 26 och 27 båda sidor av sundet är passerad för denna gång. En tydlig avmattning märktes redan förra hösten den danska sidan med en dämpad efterfrågan hög nivå inom industrin, byggsektorn och bilhandeln. I däremot fanns vid den tidpunkten få tecken avmattning inom viktiga branscher. I år har nedgången i konjunkturen varit betydligt kraftigare i hela regionen. I som legat i en senare konjunkturfas än ända sedan i början av decenniet har avmattningen varit allra snabbat. Där är läget under hösten bara något bättre än i. Konjunkturindex för Öresundsregionen, som är en sammanfattning av företagens bedömningar av det ekonomiska läget och som kan variera mellan -1 och +1, står under hösten i +2. Det motsvarar en normalkonjunktur och är en nedgång från +38 förra hösten och +49 hösten 26. Fortsatt positivt och utmärkande i barometern är den fortfarande starka industrikonjunkturen i Hovedstadsområdet och en bestående högkonjunktur för konsultbranschen i. Både produktionen och sysselsättningen ökar i en måttlig omfattning under andra halvåret i år i regionen som helhet, men pessimismen om konjunkturen inför våren är mer utbredd än tidigare. Det innebär att planerna för det närmaste halvåret visar en endast svag ökning av produktionen och sysselsättningen, en förväntad uppgång som helt och hållet är baserad utvecklingen i Hovedstadsområdet. Positiv vækst i Den opbremsning i konjunkturen, der fandt sted i Hovedstadsområdet i løbet af efteråret 27, er fortsat i år og er nu blevet betydeligt kraftigere. Højkonjunkturen er nu blevet erstattet af et økonomisk klima, der kan betragtes som ganske normalt. Konjunkturindekset for, en sammenfatning af virksomhedernes vurderinger af den økonomiske situation, og som teoretisk kan variere mellem -1 og +1, er i løbet af efteråret, hvilket er en kraftig nedgang for andet år i træk fra +47 i efteråret 26 og +34 i efteråret 27. Den økonomiske vækst i erhvervslivet er stadig positiv, selv om stigningstakten er faldet en hel del. I andet halvår i år tror 38 procent af virksomhederne, at de vil øge deres produktion, mens 26 procent tror en mindsk ning. Men variationen mellem brancherne er stor. Afmatningen er nu betydelig i de fleste brancher, men industrien har gode konjunkturvurderinger og fortsat ekspansiv udvikling. Til foråret forudses en vis yderligere afmatning i konjunkturen med samme lave vækst i produktionen i det første halvår af 29 som i efteråret. Efter en uforandret beskæftigelse i løbet af efteråret peger planerne svagt opad til foråret. Konsulterna bär upp konjunkturen i Efter en stark högkonjunktur i under två års tid, 26 och 27, har uppgången i den ekonomiska aktiviteten bromsat in kraftigt i år. Det stora försprånget i fjol till Hovedstadområdet har under hösten krympt ihop till en liten marginal. För de flesta huvudbranscher i är läget under hösten ganska normalt, med två viktiga undantag. För handeln med motorfordon har högkonjunkturen övergått till lågkonjunktur rekordfart medan högkonjunkturen dröjt sig kvar i konsultbranschen, som har det bästa läget av samtliga branscher i Öresundsregionen. Konjunkturindex för, som teoretiskt kan variera mellan -1 och +1, står under hösten i +, vilket är ett kraftigt fall från index + år 26 och +47 år 27. Den ekonomiska tillväxten i näringslivet är sedan årsskiftet i starkt avtagande. Efter en kraftig uppbromsning av aktiviteten under första halvåret ökar den totala produktionen inom näringslivet endast svagt andra halvåret i år. Pessimismen om konjunkturen inför våren breder ut sig och företagens förväntningar pekar en måttlig minskning av såväl produktionen som sysselsättningen inom näringslivet det närmaste halvåret. 4

7 Industrin +13 Betydligt bättre i Konjunkturindex för tillverkningsindustrin i hela Öresundsregionen har för hösten beräknats till +13, vilket är en måttlig nedgång från de +28 som noterades i fjol. Den huvudsakliga orsaken till att index inte sjunkit mer är den förvånansvärt starka konjunkturbild som präglar Hovedstadssregionen. Där är konjunkturläget oförändrat mellan 27 och 28 och en ganska markant förstärkning bred front väntas under första halvåret 29. Den enda industribransch som avviker ett tagligt sätt från de övriga är livsmedelsindustrin, men även här ser utvecklingen ganska så bra ut. På den skånska sidan av Sundet Ordreindgang 7 Stigende ordretilgang og produktion Den stærke konjunktur for industrien viser endnu ikke tegn afmatning. Konjunkturindekset for efteråret 28 er blevet beregnet til +29, hvilket stort set er det samme høje niveau som i fjor. Den eneste branche, der afviger markant i nedadgående retning, er fødevareindustrien med konjunkturindekset +9, men selv dette må betragtes som en god konjunktur, og lidt bedre end i fjor. Ordretilgangen er ligesom produk Aktuellt läge Eksport Hjemme Prognos Orderingång Öresundsregionen totalt Export 1 Hemma har industrikonjunkturen däremot bromsat upp ordentligt i år och sdomarna inför kommande vår är inte särskilt optimistiskt hållna. Konjunkturen försvagas i För det kommande halvåret är bilden något splittrad. Som redan nämnts tionen steget betydeligt det seneste halvår. Både eksport- og hjemmemarkedet har vist stor styrke. Kapacitetsudnyttelsen for den totale fremstillingsindustri ligger endnu et ganske højt niveau. 4 procent af industrivirksomhederne kørte fuld styrke i oktober. For virksomheder i maskinindustrien var andelen hele 9 procent. Fortsat lyst konjunkturbillede Det meget lyse konjunkturbillede vil ifølge de nuværende vurderinger holde også i det kommende halvår. Virksomheder inden for alle brancher taler om fortsat gode tider, med stigende efterspørgsel og endnu højere produktionsniveau. Mere end 4 procent af industrivirksomhederne tror stigende ordretilgang, og en endnu større andel regner med at kunne øge produktionen. Et resultat af dette bliver, at den gode beskæftigelsesudvikling fastholdes. Efterspørsel ansatte, procent Fortsatt hög fart industrin i Hovedstadsområdet Brist Hösten 28 ser farten ut att även fortsättningsvis bli hög i Köpenhamnsregionen med stark efterfrågan och stigande produktion, medan bedömningarna av den kommande konjunkturutvecklingen avseende är betydligt försiktigare. Efterfrågan sjunker markant i vissa branscher, som Uppgången stannar av Uppgången för den skånska industrin bromsades upp under våren 28. Orderingången, speciellt från exportmarknaden, stagnerade och produktionen steg i mycket måttlig omfattning. Under hösten ser det ut som om försvagningen accentueras, med en klar nedgång av orderingången i synnerhet från hemmamarknaden. Konjunkturindex för den totala tillverkningsindustrin sjönk för innevarande höst till -9, att jämföra med +32 förra hösten. Den kemiska industrin uppvisade en något mer ogynnsam bild än industrin i övrigt och konjunkturindex för den branschen har beräknats till -22. Orderstockarna har minskat och det är hela 2 procent av företagen i tillverkningsindustrin som har uttryckt missnöje med orderstocken. Svagare hemmamarknad Inför våren 29 råder en viss pes Orderingång Våren 29/Hösten 28 maskin- och verkstadsindustrin. En följd av detta blir också att sysselsättningsutvecklingen kommer att bli ganska ogynnsam med minskat antal anställda, till skillnad från i Köpenhamnsområdet där den hittillsvarande goda arbetsmarknadssituationen ser ut att kunna bestå även under början av nästa år. simism bland industriföretagen i. Orderingången viker och det gäller speciellt hemmamarknaden. Den svagare konjunkturen verkar nu också nå maskinindustrin och verkstäderna som räknar med ganska kraftigt vikande efterfrågan. En tredjedel av industriföretagen planerar för en lägre produktionsnivå under våren 29. Den minskande aktiviteten ser också ut att leda till att den hittillsvarande ganska gynnsamma sysselsättningsutvecklingen kommer att brytas Export Hemma Efteråret Foråret 29/Efteråret Våren 29/Hösten Brist Hösten 28

8 Fortsat normalkonjunktur Øresundsregionens fødevareindustri kommer med samme vurdering af konjunktursituationen som forrige efterår, og konjunkturindekset er +8, en normalkonjunktur. I modsætning til de øvrige industribrancher er konjunkturvurderingen den samme begge sider af broen, men gennemgående mærkes alligevel en lidt større optimisme hos de danske virksomheder end hos de skånske. I første halvår steg ordretilgangen i moderat takt, uden nogen større forskel mellem eksport- og hjemmemarkedet. Samtidig steg produktionen kraftigt, hvilket har presset virksomhedernes vurdering af ordrebeholdningen Ordreindgang En vis konjunkturforbedring en for s fødevareindustri er blevet lidt ringere siden forrige efterår, men det drejer sig stadig om en normal konjunktur. Konjunkturindekset var +9, hvilket er en af de dårligere industriindeks den danske side af broen, men niveau med konjunktursituationen inden for den skånske fødevareindustri. Produktionen er derimod fortsat med at stige meget kraftigt i andet halvår. Efterspørgslen stiger stadig Enhetlig konjunkturbild i regionen Eksport Hjemme Ordreindgang Øresundsregionen totalt Eksport Hjemme i forhold til produktionsniveauet, og i dag ser virksomhederne ordrebeholdningen som lidt for lille. Trods produktionsstigningen er manglen arbejdskraft fortsat meget begrænset. i et roligere tempo end produktionen, men både eksport- og hjemmemarkedet vokser i en god takt. Selv om ordretilgangen vokser, er ordrestoksbedømmelsen uforandret, hvilket er koblet til produktionsstigningen. Siden foråret er antallet af ansatte steget moderat, men har ikke virket manglen i større udstrækning, så den er fortsat ganske lille. Den vigtigste ekspansionshindring er stadig efterspørgselssituationen selv om det er mindsket lidt i omfang. Efterspørgslen tiltager Fødevareindustrien tror en yderligere konjunkturforbedring frem til foråret. Produktionen ventes fortsæt at stige meget kraftigt i første halvår og efterspørgselssiden ser det ud at både eksport- og hjemmemarkedet vil satse ekstra meget. Virksomhederne ser dermed et behov for at forøge nyansættelserne i de kommende måneder. Efterspørsel ansatte, procent 3 Levnedsmiddelsindustri Efteråret 28 Livsmedelsindustrin står emot Med ett konjunkturindex +7 har livsmedelsindustrin det högsta industriindexet den skånska sidan av bron. Då indexet endast uppgick till +19 förra hösten är det även den skånska industribransch som har stått emot nedgången bäst. Exportefterfrågan har ökat både under första och andra halvåret om än svagt. Däremot har den svaga ökningen hemmamarknaden under första halvåret stannat av under andra halvåret. Detta har inte ännu slagit igenom i produktionen som ökade kraftigt under första halvåret och som under andra halvåret ser ut att öka hyggligt. Därmed har det redan dåliga orderstocksomdömet försämrats ytterligare. Produktionsökningen till trots har kapacitetsutnyttjandet sjunkit och maskiner och anläggningar har blivit ett marginellt problem för en fortsatt expansion, istället har efterfrågeläget tagit över 4 Aktuellt läge Efterspørsel ansatte, procent Orderingång 4 Export 3 Foråret 29/Efteråret 28 Hjemmemarkedet gang I første halvdel af 29 regner virksomhederne med en fortsat moderat efterspørgselsstigning fra eksportmarkedet, hvorimod efterspørgslen hjemmemarkedet ser ud til at komme i gang og stige ganske kraftigt. Den tidligere kraftige produktionsstigning ventes at tilpasse sig stigningstakten for efterspørgsel og derfor afmattes lidt. Endnu ses ingen tegn øget behov, selv om produktionsniveauet fortsætter med at stige, og frem til foråret ser styrken ud at forblive uforandret. som det främsta hindret. Samtidigt uppger var femte företag att de inte ser några expansionshinder alls. Personalminskningar till våren Till våren väntas en viss konjunkturförbättring. Den internationella efterfrågeökningen ser ut att stanna av under första halvåret, men istället ser hemmamarknaden ut att öka måttligt. Den avmattade efterfrågan börjar då slå igenom i produktionen där ökningen verkar stanna av, dessutom väntas neddragningar till våren Prognos Hemma Efteråret Foråret 29/Efteråret Våren 29/Hösten Brist Hösten 28 6

9 Starkt båda sidor av Sundet Liksom fallet är för flertalet andra industribranscher så ser utvecklingen för kemiindustrin betydligt bättre ut i än i. Medan det senaste året har inneburit en ganska kraftig försvagning av konjunkturen den svenska sidan av Sundet så har bilden av den danska utvecklingen varit oförändrat stark. Orderingång och produktionsnivå har till och med ökat en del sedan i fjol. Detta har bland annat medfört att en ganska stor del av kemibranschen i Köpenhamnsområdet fortfarande anger att det råder brist. Konjunkturindex för kemiindustrin för hela Öresundsområdet har för innevarande höst beräknats till +17, vilket är svagare Fortsat højkonjunktur Den stærke konjunktur for kemivirksomhederne ser ud til at holde, og situationen adskiller sig dermed en del fra den i. I løbet af året stiger ordretilgangen yderligere. Det er især hjemmemarkedet, der har vist sig fortsat stærkt, mens eksportmarkedet styrkes i moderat omfang. Halvdelen af kemivirksomhederne regner med en øget produktion i andet halvår sammenlignet med første halvår af 28. Konjunkturindekset for efteråret er blevet beregnet til Ordreindgang 6 Eksport Kemisk industri +17 Aktuellt läge Hjemme Orderingång Öresundsregionen totalt Export Hemma än för ett år sedan men det är alltså främst en återspegling av den svagare skånska utvecklingen. Fortsatt uppgång De bedömningar som nu görs av företagen tyder att konjunkturen i Köpenhamnsregionen kommer att förstärkas ytterligare under det stærkt +36, dvs. samme notering som for et år siden. Produktionsopgangen er blevet fulgt af en begrænset vækst. Manglen arbejdskraft er blevet mere udpræget det seneste halvår dette kan specielt mærkes i forhold til ingeniører. Lidt over en fjerdedel af virksomhederne mener, at manglen arbejdskraft udgør en hindring for ekspansion af virksomheden. Eksporten forøger farten Der er store forventninger til, at det gode konjunkturbillede vil holde i begyndelsen af procent af virksomhederne regner med bedre eller uforandret konjunktur. I det kommende forår ser eksportordretilgangen ud til at få ny fart, mens hjemmemarkedet fortsætter opad i samme høje takt som tidligere. Et resultat af den stærke efterspørgsel er et endnu højere produktionsniveau. 4 procent af kemivirksomhederne tror en stigende produktion. 3 Prognos Efterspørsel ansatte, procent Utlandsbeställningarna fortsätter att öka för kemiföretagen Brist Hösten 28 kommande halvåret. Det är omkring hälften av företagen som räknar med högre produktionsnivå jämfört med innevarande höst. De svenska företagen kalkylerar däremot med att den snabba konjunkturförsämring som skett det senaste året kommer att avstanna och att produktions nivån därmed kommer att vara ganska Mindre orderstockar För ett år sedan rådde fortfarande en god stämning bland kemiföretagen i, som förväntade sig en fortsatt ökning av orderingången och därmed följande relativt starka produktionstillväxt i början av 28. Utvecklingen har dock inte blivit riktigt så bra som man då trodde. Efterfrågan minskade i stället något under våren 28 och det ser heller inte ut att kunna bli någon vändning upt under innevarande höst. Orderstockarna har krympt och företagens missnöje med orderläget har ökat markant. Konjunkturindex för branschen har för september beräknats till -22, vilket är en mycket kraftig försämring sedan i fjol. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit det senaste året. 2 procent av kemiföretagen körde för fullt i september. Tre fjärdedelar ser nu efterfrågeläget som ett hinder för expansion Orderingång 7 Export 6 Våren 29/Hösten 28 oförändrad under kommande halvår. Nuvarande bedömningar tyder vidare att det blir en måttlig nedgång i antalet anställda i medan det i Köpenhamnsområdet ser ut att bli en gynnsammare utveckling. Det kan bli fråga om en mindre ökning av n. Oförändrad produktionsnivå Bedömningarna inför våren 29 tyder en viss ytterligare försvagning av konjunkturbilden. Företagen tror dock en ganska stabil efterfrågan, med oförändrad orderingång från exportmarknaden och endast en svag minskning av den inhemska efterfrågan. Produktionen tycks bli i stort sett oförändrad jämfört med innevarande höst. Sysselsättningen i branschen har under 28 visat en tendens att vara något vikande. Så ser ut att bli fallet även framöver Hemma Efteråret Foråret 29/Efteråret Våren 29/Hösten Brist Hösten 28 7

10 Overraskende styrke Værkstedsvirksomhederne i gør en uventet stærk bedømmelse af konjunktursituationen. Bedømmelsen er stort set den samme som i fjor og med et konjunkturindeks +36 er branchen grænsen til en højkonjunktur. Sammenlignet med det første halvår er både efterspørgslen, især fra hjemmemarkedet, og måske først og fremmest produktionsniveauet steget kraftigt i andet halvår. Kapacitetsudnyttelsen er dermed fortsat høj. Ordreindgang 7 6 Eksport Stor mangel i værkstederne Hjemme Ordreindgang Øresundsregionen totalt Eksport Hjemme Hovedstad holder konjunkturen oppe Konjunkturindekset for Øresundsregionens værkstedsindustri er faldet væsentligt siden sidste efterår, fra +38 til +18, hvilket alligevel har indebåret en konjunktursituation, der er lidt bedre end normalt. Ligesom for hele fremstillingsindustrien er billedet dog lidt blandet med en højkonjunktur i og en normalkonjunktur i. Denne forskel findes inden for alle aspekter, og selv ordretilgangen har udviklet sig i forskellige retninger i de to regioner. Den danske værksteds industri mærker en kraftigt stigende efterspørgsel, mens den tilsvarende skånske oplever et moderat fald. Generelt i hele regionen er der en svagt stigende ordretilgang i andet halvår. Produktionen fortsætter med at stige, dog i langsommere takt end tidligere. Virksomhedernes vurdering af ordrebeholdningen i forhold til produktionsniveauet er dermed blevet presset betydeligt Ordrestoksbedømmelsen er stadig bedre end normalt, selv om den er blevet en smule forringet af det høje produktionsniveau. Nyansættelserne er fortsat siden foråret og selv om stigningstakten er aftaget, steg antallet af ansatte kraftigt. Manglen er dermed fortsat høj, først og fremmest faglærte. Den vigtigste ekspansionsforhindring er også netop manglen arbejdskraft. Samtidig ser en relativ høj andel efterspørgselssituationen som den vigtigste hindring. Stor optimisme før foråret Frem til foråret ventes en kraftig forbedring af konjunktursituationen. Med hensyn til det første halvår regner virksomhederne med en fortsat kraftig stigning i efterspørgslen, først og fremmest fra eksportmarkedet. Produktionsstigningen ser ud til at fortsætte med at stige meget kraftigt, og nyansættelserne ventes endog at tiltage lidt. Efterspørsel ansatte, procent Efteråret 28 ned, og ordrebøgerne anses nu for at være lidt for tynde. Alligevel oplever virksomhederne mangel både faglærte og funktionærer. Eksportefterspørgslen stiger I første halvår ventes stigningstakten eksportefterspørgslen at Inhemska efterfrågan faller Sedan förra hösten har den skånska verkstadsindustrin upplevt en kraftig försämring av konjunkturläget. Den då rådande högkonjunkturen har nu omvandlats till en normalkonjunktur och konjunkturindex har minskat från +44 till -1. Så sent som under första halvåret såg det fortfarande bra ut med ökande efterfrågan och produktion, men under andra halvåret har både efterfrågan framförallt från hemmamarknaden och produktionen vänt till en minskning. Den negativa effekten orderstocksomdömet är tydlig och i nuläget bedöms orderböckerna som avsevärt tunnare än normalt. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit något, men ligger ändå relativt högt. Personalstyrkan är dock fortfarande intakt även om nyanställningarna helt har stannat av och bristen arbetskraft har minskat klart. Det tydligaste tecknet konjunkturnedgången 4 Værkstedsindustri +21 Aktuellt läge Foråret 29/Efteråret 28 tiltage lidt, mens den indenlandske efterspørgsel ventes fortsat at stige svagt. Dermed regner virksomhederne også med, at produktionen vil fortsætte med at stige moderat og til foråret ventes en moderat stigning i antallet af ansatte. Orderingång Export Prognos Efterspørsel ansatte, procent är dock synen expansionshindren, där efterfrågeläget är helt dominerande efter att i fjol ha legat jämnt med maskinkapaciteten. Personalneddragningar till våren Fram till våren väntas en kraftig konjunkturförsämring då både efterfrågan och produktionen ser ut att fortsätta att minska i oförändrad takt under första halvåret. Därmed räknar företagen med att tvingas börja dra ner antalet anställda, men minskningen väntas bli måttlig Hemma Brist Efteråret 28 Foråret 29/Efteråret 28 Våren 29/Hösten 28 - Hösten 28 8

11 Fortfarande bättre än normalt t för öresundsregionens maskinindustri har försämrats klart under det senaste året, men tack vare att högkonjunkturen i har hållit i sig är läget ändå betydligt bättre än normalt. Konjunkturindex har sjunkit från +49 till +26, där värden från +4 och upt ses som högkonjunktur och värden i intervallet ± ses som en normalkonjunktur. Orderingången har dock stagnerat under andra halvåret och exportmarknaden har den till och med minskat svagt. Fortfarande ökar dock produktionen något och orderstockarna bedöms numera som normala i förhållande till produktionsnivån. Detta innebär en kraftig försämring jämfört med Højkonjunkturen fortsætter Højkonjunkturen fra forrige efterår er holdt ved, og konjunkturindekset for s maskinindustri er nu +4, det højeste industriindeks i Øresundsregionen. Den internationale efterspørgsel udvikler sig ganske vist fortsat svagt i andet halvår, men samtidig har ordretilgangen hjemmemarkedet udviklet sig lige så stærkt som i første halvår. Dette har drevet produktionsniveauet yderligere op. Trods dette er såvel ordrestoksbedømmelsen som kapacitetsudnyttelse Ordreindgang Maskinindustrin Eksport Aktuellt läge Hjemme Efteråret 28 Orderingång Öresundsregionen totalt Export Hemma för ett år sedan då stocken sågs som avsevärt större än normalt. Arbetskraftsbristen ligger ungefär samma nivå som i fjol för både yrkesarbetare och tekniska tjänstemän, i båda fallen är det runt en tredjedel av företagen uppger sig märka av en brist. mindsket en smule sammenlignet med foråret, men i begge tilfælde er situationen alligevel klart bedre end normalt. Siden foråret er styrken steget i moderat takt, og manglen ligger endnu et relativt højt niveau, hvilket ses i, at det også er den vigtigste hindring for ekspansion. Et yderligere tegn den stærke konjunktursituation er, at efterspørgselssituationen ses som et marginalt problem. Eksporten henter sig Optimismen over for foråret er stor, og halvdelen af virksomhederne tror en forbedring af konjunktursituationen. Eksportefterspørgslen ventes at komme i gang i det første halvår samtidig med at den kraftige stigning hjemmemarkedet menes at kunne fortsætte. Med sådanne positive forventninger er det ikke mærkeligt, at virksomhederne regner med særdeles kraftige stigninger Prognos Efterspørsel ansatte, procent Foråret 29/Efteråret 28 9 Stort behov av nya maskiner hos danska företag Brist Hösten 28 Från hög- till normalkonjunktur Konjunkturindex för den skånska maskinindustrin ligger fortfarande plus, men nedgången från +9 till +6 sedan förra hösten innebär ändå en omfattande försämring. Efterfrågan ökade något under första halvåret, men andra halvåret har inneburit en tvär vändning nedåt framförallt hemmamarknaden. Produktionen har följt samma mönster även om andra halvårets minskning har varit svag. Orderstocksomdömet har därmed försämrats kraftigt och orderböckerna ses nu som alldeles för tunna. Kapacitetsutnyttjandet har minskat, men ligger fortfarande ganska högt. Personalstyrkan har trots allt hållits intakt, men ändå har arbetskraftsbristen minskat något ett tecken ett minskat anställningsbehov. Företagen ser dessutom inte heller längre arbetskraftstillgången, eller maskiner och anläggningar, som några expansionshinder utan Våren 29/Hösten Våren 29/Hösten 28 Nyanställningar fram till våren Under första halvåret 29 räknar företagen med en viss ljusning då exportorderingången ser ut att vända upt och tillsammans med orderingången från hemmamarknaden öka måttligt. stakten i produktionen väntas därmed tillta och ser ut att kunna öka hyggligt under nästa halvårsperiod. Fram till våren räknar branschen dessutom med att omfattande nyanställningar. efterfrågeläget är nu det helt dominerande hindret. Personalstyrkan intakt t ser ut att försämras kraftigt den närmaste tiden. Nedgången i efterfrågan ser visserligen ut att stanna av under första halvåret, men hemmamarknaden väntas ändå minska väsentligt. Produktionen beräknas dock bara minska i måttlig takt och företagen visar fortfarande inga planer att dra ner n som väntas vara oförändrat fram till våren. Orderingång Brist Hösten 28 Export Hemma

12 De gode tider er forbi men stadig mangel arbejdskraft Køligere økonomisk klima I er det økonomiske klima blevet betydeligt kølet ned inden for information og kommunikationsteknologi (IKTbranhen) i indeværende år. Virksomhederne arbejder dermed i efteråret for første gang i flere år i en mere normal konjunktursituation. Blandt virksomhederne er der lige så mange, der mener, at situationen er god, som at den er dårlig. Den mere dæmpede efterspørgsel virksomhedernes serviceydelser i ef Aktivitet og ansatte 8 Aktivitet Efteråret 28 Ansatte Aktivitet og ansatte Aktivitet Ansatte Normal konjunktursituation I Øresundsregionen ser de rigtigt gode tider og perioden med den hurtigste ekspansion for IT-virksomhederne nu ud til at være forbi for denne gang. Det ses ganske tydeligt i virksomhedernes vurderinger, som er blevet mere og mere tilbageholdende totalt set, selv om billedet er noget varieret. Konjunkturindekset for hele IT-branchen er faldet til -6 fra +31 forrige efterår, hvilket betegner en normal konjunktursituation. For efteråret er situationen dog ganske splittet mellem forskellige virksomheder. Datakonsulenterne i rapporterer i efteråret om en fortsat kraftig ekspansion og mærker stadig en tydelig effekt af højkonjunkturen. For den skånske IT-industri er ordrebøgerne derimod gabende tomme og nogen større forbedring kan heller ikke forudses efter årsskiftet. På den danske side af sundet er stemningen inden for IKT-sektoren dalet successivt de seneste to år til et ganske normalt niveau i efteråret. For teråret kan aflæses i en stagnerende omsætning, men billedet er splittet. Fire ud af ti virksomheder angiver, at omsætningen vil stige i andet halvår og lige så mange beregner, at den vil falde. Trods afdæmpningen er antallet af ansatte i IKT-branchen betydeligt flere end i foråret. Det hænger sammen med det tidligere store underskud branchekompetent, og en kraftig vækst i virksomhederne i det første halvår. Personalemanglen fortsætter Den nedgang, som branchen oplevede i efteråret, tror man vil være kortvarig. Allerede efter årsskiftet tror virksomhederne en lysning. Ikke så meget i den almindelige konjunktur, men både omsætning og antal ansatte ventes at stige betydeligt i det kommende halvår. Over halvdelen af virksomhederne har stadig mangel branchekompetent Øresundsregionen totalt Efterspørsel ansatte, procent Foråret 29/Efteråret Efteråret 28 virksomhederne den danske side og for datakonsulenterne i er indtjeningen stadig ret god, en ud af fire mener, at indtjeningen er dårlig. Splittet forventningsbillede Til foråret er forventningsbilledet dæmpet og stadig splittet. De danske virksomheder og datakonsulenterne Tudelad konjunkturbild Sedan utvecklingen för IT-verksamheten vände upt i slutet 24 har omsättningskurvan pekat brant upt. Efter den expansionen under 27 fortsatte omsättningen att öka rejält även under första halvåret i år, men i lugnare takt. Under hösten är det åter full fart framåt med två av tre företag som redovisar ökad omsättning. IT-industrins order ökar kraftigt under hösten från både hemma- och exportmarkanden, men företagen antyder ändå att ett omslag i efterfrågan är väg och avger sämre konjunkturomdömen i oktober än i våras. För datakonsulterna är konjunkturomdömena bättre utan att därför nå upp till de extrema värdena i fjol höst. IT-industrin behöver fylla orderböckerna för att hålla igång de snabbt snurrande hjulen i verkstäderna, men företagen vågar bara tro oförändrad efterfrågan nästa halvår IT-virksomhed - Våren 29/Hösten 28 Aktuellt läge Efterspørsel ansatte, procent Foråret 29/Efteråret 28 i tør godt tro en uforandret konjunktur, mens IT-industrien den svenske side frygter en yderligere tilbagegang. Både beskæftigelsen og omsætningen beregnes alligevel at stige en smule totalt set, det nærmeste halvår. Expansion för datakonsulter Hos datakonsulterna däremot vilar ingen ledsamhet. Företagen är inställda en massiv ökning av efterfrågan datatjänster efter årsskiftet och planerar att utöka styrkan kraftig till våren. Det kan bli svårt att uppnå det målet med tanke att sex av tio företag redan i dag har svårt att få tag i rätt typ av arbetskraft. Vidare beräknas lönsamheten som nu är hyggligt bra stärkas ytterligare det närmaste halvåret för datakonsulterna. Aktivitet och sysselsättning 7 6 Aktivitet Brist Hösten 28 Prognos Anställda

13 Byggekonjunkturen for nedadgående Allerede i fjor kunne man ane, at konjunkturen inden for byggebranchen i nærmede sig toppen af kurven. Udviklingen i indeværende år kan ses som en bekræftelse dette. Ordretilgangen er faldet lidt i løbet af året, og byggeriet er kun steget marginalt. Utilfredsheden med ordrebeholdningen er steget betydeligt. Andelen af virksomheder, der har angivet en stor udnyttelse af produktionsresurserne, er faldet til 11 procent sammenlignet Byggeri og ansatte Byggeri Byggevirksomhed Aktuellt läge Byggande Anställda Byggeriet har passeret toppen Allerede sidste efterår var der ganske tydelige tegn, at den stærke konjunktur inden for byggebranchen nærmede sig et vendepunkt. Det ses nu meget tydeligt, at en afmatning er begyndt at gøre sig gældende, og den kan tydeligt mærkes begge sider af Sundet. Konjunkturindekset for byggebranchen for efteråret er blevet beregnet til +4, hvilket er en ganske kraftig forringelse i forhold til noteringen forrige efterår, der lød +44. Billedet af den rådende konjunktursituation må siges at være ganske ensartet i og i Københavnsområdet. Den stærke vækst inden for byggeriet stopper op i år, og flader ud omtrent samme niveau som i fjor. Kapacitetsudnyttelsen er faldet ganske kraftigt, og manglen, der tidligere var meget markant i branchen, er lettet betydeligt. Adgangen til faglært er nu meget god. Bedst i begyndelsen af 29 i Københavnsområdet Næste år ser for øjeblikket betydeligt Efteråret 28 Ansatte med 28 procent i fjor. Konjunkturindekset for efteråret er blevet beregnet til +, en meget klar nedgang fra de +31, der blev noteret for et år siden. Den mangel, som var betragtelig for et par år siden, og som lettede en hel del allerede forrige efterår, er i ret stor udstrækning ophørt og har ikke længere så stor betydning. Uforandret beskæftigelse Virksomhederne regner med, at konjunktursituation vil være forholdsvis uændret i det kommende halvår. Byggeriet ser ud at udvikles relativt svagt, men nedgangen vil ske i relativ moderat takt. Lidt over en fjerdedel af byggevirksomhederne regner med et lavere niveau for byggeriet, mens procent tror en stigning. Beskæftigelsen forandres ikke i nogen større udstrækning, men antallet af ansatte vil holde sig omtrent uforandret sammenlignet med indeværende halvår Prognos Øresundsregionen totalt Byggande och sysselsättning Efterspørsel ansatte, procent Foråret 29/Efteråret Brist Hösten 28 bedre ud i Københavnsområdet end i. Byggeriet fortsætter med at ligge næsten samme høje niveau som i øjeblikket, og der ser heller ikke ud til at blive nogle større forandringer i beskæftigelsessituationen. I kan man derimod regne med, at aktiviteten falder en hel del i det kommende forår, og der Inbromsning för byggandet Under våren 28 var det fortfarande god fart byggandet i. Fortsättningen av året har däremot inte varit riktigt lika bra utan expansionen har dämpats en del och byggandet ligger under hösten kvar samma nivå som i våras. Orderstockarna har krympt och kapacitetsutnyttjandet minskat mycket tagligt. Byggföretagens bedömning av det rådande konjunkturläget har också blivit avsevärt mer pessimistisk än tidigare. Konjunkturindex för branschen har rasat från de mycket höga +73 som noterades i fjol till +3, som ändå kan betraktas som normalkonjunktur, under innevarande höst. Den tidigare mycket märkbara bristen arbetskraft har i stor utsträckning upphört. Sysselsättningen minskar Inför 29 så sr byggföretagen att konjunkturbilden kommer att mörk Byggekonjunkturerne forværres hurtigt Våren 29/Hösten Våren 29/Hösten 28 vil ifølge de nuværende vurderinger blive tale om en betydelig reduktion i beskæftigelsen. Mere end halv delen af byggevirksomhederne skærer ned byggeriet i første halvdel af 29 og en næsten lige så stor andel regner med at reducere antallet af ansatte. na. Hälften av företagen räknar med vikande byggkonjunktur medan andelen som räknar med bättre tider är mycket liten. Andelen företag som angett efterfrågeläget som hinder för fortsatt expansion av verksamheten var 4 procent, att jämföra med endast 3 procent för ett år sedan. Detta medför att stagnationen i byggandet kommer att övergå i en minskning. 3 procent av företagen gör denna bedömning. Den hittills mycket gynnsamma sysselsättningsutvecklingen kommer att brytas. Byggande och sysselsättning 7 6 Byggande Brist Hösten 28 Anställda