Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn. Göteborg den 13 april 2004

Transkript

1 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn Göteborg den 13 april 2004 Mathias Holm Leg.läkare Lars Barregård Professor, överläkare Peter Molnár Fil.lic. Box 414, Göteborg Telefon Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

2 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn Innehåll Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn. Bilagor Bilaga 1 Karta över aktuellt område i Kungshamn. Bilaga 2 Statistik från Apoteket. Bilaga 3 Almgren S, Olofsson E. Mätning av joniserande strålning från berggrunden i Kungshamn, Bilaga 4 Hamnerius Y, Uddmar T, Molnár P, Trulsson J. Uppmätning av radiofrekventa fält i Kungshamn,

3 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn Bakgrund Miljökontoret vid Sotenäs kommun har fått kännedom om flera fall av struma (förstorad sköldkörtel) i ett bostadsområde, som ligger i närheten av mark där nybyggnation planeras. Enligt preliminär uppgift från boende skulle det röra sig om 7-8 fall av sköldkörtelsjukdom, initialt presenterat som giftstruma i massmedia (förstorad sköldkörtel med överfunktion). Efter kort rundfrågning framkom det dock att det ffa verkar röra sig om fall med underfunktion i sköldkörteln, s.k. hypothyreos. Boende har påpekat närhet till master för TV, radio och mobiltelefoni, samt för Räddningstjänstens kommunikationsradio. Sambandscentral för Marindistrikt syd, där man bl.a. har radar är också granne med området i fråga. Det finns även industrier i närheten (Scanraff, Abba Seafood AB och Hallberg Rassy AB). Uppdraget Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) har fått i uppdrag från Henrik Wallin, miljö- och hälsoskyddsinspektör vid Miljökontoret, Sotenäs kommun att göra en miljömedicinsk bedömning. Uppdraget omfattar följande: I Att utreda om det, i ett område vid Tjuvsundsberget i Kungshamn, föreligger en ökad förekomst av sköldkörtelsjukdom. II Att utreda om det i området finns några yttre miljöfaktorer, som skulle kunna ge upphov till sköldkörtelsjukdom. I detta ingår att värdera eventuellt samband med exponering för radon, annan radioaktiv strålning eller industriutsläpp, samt för radiovågor från TV, radio, mobilmaster eller radar. 3

4 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn I. Utredning av eventuell överrepresentation av sköldkörtelsjukdom i området Definitioner Thyreoidea= sköldkörtel Struma= förstorad sköldkörtel Hypothyreos= underfunktion i sköldkörteln Hyperthyreos= överfunktion i sköldkörteln Undersökningsmetod För att kunna göra en bedömning om det föreligger en ökad förekomst av sköldkörtelsjukdom måste det aktuella området definieras. Vi har avgränsat ett område omfattande Hällefiskgatan, Makrillgatan och Förmansgatan, samt den del av Stenhuggaregatan, som sträcker sig åt nordväst räknat från där den möter Makrillgatan (se bilaga 1) och tagit fram uppgifter om antal boende i området uppdelat på kön och ålder. Man behöver dessutom veta hur många fall av sköldkörtelsjukdom, som inträffat i gruppen. Det förväntade antalet fall baseras på studier, där allmänbefolkning i Sverige undersökts (Falkenberg et al 1983, Eggertsen et al 1988, Petersen et al 1991, Sundbeck et al 1991a och 1991b). Dessa siffror har sedan jämförts med det verkliga antalet fall, som observerats i det aktuella bostadsområdet. För att få en bild av förekomst av sköldkörtelsjukdom i hela Sotenäs kommun gjordes en genomgång av förskrivning av läkemedel för behandling av underfunktion i sköldkörteln (hypothyreos) i Västra Götalandsregionen. Uppgifter erhölls från Apoteket. Resultat Antal boende: Enligt det underlag, som vi erhöll fanns det 14 personer folkbokförda (dvs. åretruntboende) i det aktuella området, varav sju män och sju kvinnor. Medelåldern var 68 år (63 år för män och 72 år för kvinnor). 4

5 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn Antal sjuka: En person boende i området bistod med namn och telefonnummer till sex individer, som uppgivit sköldkörtelbesvär efter en rundfrågning. Enligt uppgift var samtliga beredda på att ingå i vår undersökning. Personerna ringdes upp och intervjuades och journal upprättades. Journalkopior beställdes efter skriftligt medgivande från varje individ. Bedömning enligt nedan skedde efter samråd med professor Ernst Nyström, specialist på thyreoideasjukdomar. Av de sex personerna var fem kvinnor. Tre visade sig ha hypothyreos orsakad av antikroppar mot sköldkörtelvävnad, en s.k. autoimmun thyreoidit. En fjärde person hade hypothyreos där orsaken inte gick att fastställa. En femte hade haft övergående besvär med överfunktion i sköldkörteln, en s.k. hyperthyreos. Den sjätte personen hade opererats för en knöl (adenom) i sköldkörteln och i efterförloppet utvecklat hypothyreos. Fem av individerna hade fått sina besvär diagnosticerade de senaste 15 åren. I ett fall var det svårare att få fram exakt datum för diagnos, dock hade behandling startats först i början av 1990-talet. Samtliga personer hade bott i området sedan mer än 40 år tillbaka. Antal förväntade fall: Vi valde att koncentrera oss på de fem, som fortfarande hade besvär från sköldkörteln. De fick alla behandling för underfunktion i sköldkörteln, dvs. hypothyreos. Enligt våra beräkningar skulle man normalt, i en grupp av den aktuella storleken och med liknande köns- och åldersfördelning finna ca 0,5 fall med denna diagnos. I verkligheten kan dock slumpen göra att man finner såväl betydligt fler, som betydligt färre fall. Sannolikheten för det inträffade beräknades till ca 1/6000, dvs. en liknande anhopning av fall kan av slumpen förväntas i ungefär ett av 6000 jämförbara bostadsområden. Läkemedelsförskrivning i Sotenäs kommun: I Sotenäs kommun förskrivs det i stort sett samma mängd läkemedel per 1000 invånare för att behandla sköldkörtelhormonbrist som genomsnittet för hela riket (se bilaga 2, statistik från Apoteket). Vid kontakt med vårdcentral i Kungshamn uppgav man att man inte noterat någon ökad förekomst av sköldkörtelsjukdom i upptagningsområdet. 5

6 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn Bedömning Man kan konstatera att man funnit klart fler fall av hypothyreos än förväntat i det aktuella området. Det bedöms röra sig om en ca tiofaldigt ökad förekomst av hypothyreos. Baserat på receptförskrivning, är inte Sotenäs kommun som helhet mer drabbat av hypothyreos än riket i övrigt. II. Utredning av yttre miljöfaktorer Allmänt om riskfaktorer för hypothyreos I de flesta fall med hypothyreos finner man ingen specifik orsak till sjukdomen. Kvinnor drabbas mer än män och sjukdomen blir vanligare i medelåldern. Man anser att sjukdomen i de flesta fall är autoimmun, dvs. kroppen bildar antikroppar mot vävnader i sköldkörteln. Viktigt för sköldkörtelfunktionen är också det samspel, som sker med vissa delar av hjärnan (hypofys och hypothalamus). Nedan följer en lista över kända riskfaktorer för hypothyreos ( Kända riskfaktorer för hypothyreos: Sjukdomar i hypofys/hypothalamus, som medfödda defekter, tumörer, stroke mm Läkemedel (ex dopamin och kortison), som påverkar hypofys/hypothalamus Autoimmun thyreoidit (egna antikroppar angriper sköldkörteln) Jodbrist (globalt sett en starkt bidragande orsak till struma och hypothyreos, dock inte i Sverige). Jodöverskott (vissa hälsokostpreparat, fisk/skaldjur/alger, vissa läkemedel, röntgenkontrast mm) Radioaktiv strålning (exempelvis cancerbehandling) Vissa födoämnen som kan ge struma, dvs. förstorad sköldkörtel Resttillstånd efter hyperthyreos Operation i thyreoideaområdet Tumörer och infektioner i thyreoidea Medfödda defekter i thyreoidea 6

7 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn Dessutom föreligger det en ökad risk att drabbas om någon nära släkting har hypothyreos. De kända yttre miljöfaktorer, som kan ge upphov till hypothyreos är sålunda; jodbrist, jodöverskott, radioaktiv strålning, vissa läkemedel och en del födoämnen. Dessa faktorer diskuteras mer ingående nedan, dessutom kommer även industriutsläpp och exponering för radiovågor att diskuteras eftersom boende undrat över detta. A Jodbrist Jod är ett ämne, som är mycket reaktionsbenäget varför det inte förekommer fritt i naturen. Det finns ffa i havet bundet i exempelvis tång men också som salter av jodid. Sköldkörteln behöver jod för att kunna producera sina hormoner viktiga för ämnesomsättningen. Jodbrist är och har varit en mycket vanlig orsak till struma och hypothyreos. I Sverige förekommer dock i stort sett inte denna orsak till hypothyreos då bl.a. vårt salt är jodberikat sedan lång tid tillbaka. Det framkom inget i vår undersökning, som talar för att personerna i det aktuella området skulle vara i riskzonen för jodbrist. Bedömning: Det finns ingen anledning att misstänka att jodbrist skulle vara orsaken till sköldkörtelsjukdom i det aktuella området. B Jodöverskott Det är känt att fisk, skaldjur och ffa vissa alger är mycket jodrika. Vissa hälsokostpreparat innehåller algextrakt i stor mängd. Det finns även läkemedel med ett högt jodinnehåll. I vår undersökning framkom dock inte bland de drabbade någon tydlig riskkonsumtion vad gäller ovanstående. Bedömning: Det bedöms inte sannolikt att jodöverskott kan förklara den ökade förekomsten av hypothyreos i det aktuella området. 7

8 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn C Radioaktiv strålning Radonexponering anses vara ett betydande strålskyddsproblem i vårt land där mellan och individer, i sin bostad, beräknas vara utsatta för radonhalter överstigande det gällande svenska gränsvärdet på 400 Bq/m 3. Radon är en radioaktiv gas, som bildas naturligt i berggrunden i samband med att uran sönderfaller. Radon i bostäder kommer från berggrunden eller vissa byggnadsmaterial, som exempelvis blåbetong. Via ffa andningsvägarna kommer radon in i kroppen och vid fortsatt sönderfall utsänds alfastrålning. Berggrunden sänder också ut gammastrålning i varierande omfattning. Denna påminner i sina egenskaper om röntgenstrålning. Det finns vetenskapligt belägg för att höga doser radioaktiv strålning kan ge thyreoideacancer, men ev. kan det också leda till utveckling av autoimmun sjukdom resulterande i hypothyreos (Nagataki och Nyström 2002, Eheman et al 2003). De undersökningar, som gjorts avseende radioaktiv strålning och hypothyreos baseras ffa på utfall från kärnkraftsolyckor och atombombsexplosioner. Sammanfattningsvis bedöms dessa undersökningar ge ett visst stöd för hypotesen att hypothyreos kan utvecklas efter sådan exponering men att fortsatt forskning krävs för att utröna om så verkligen är fallet (Eheman et al 2003). Radon Radonnivåerna i området tycks ligga något över riksgenomsnittet. Mätningar utförda 1990 visade på värden mellan 120 och 260 Bq/m 3 i fem hus i det aktuella området. Medelvärdet var 172 Bq/m 3 att jämföra med ett riksgenomsnitt på 100 Bq/m 3 (Miljöhälsorapport 2001). Liknande nivåer som i det aktuella området har uppmäts i Lysekils kommun (Törnström och Barregård, rapport under bearbetning). Bedömning: Det finns inga vetenskapliga belägg för att de aktuella strålningsnivåerna från radon skulle kunna orsaka hypothyreos. Radon ger hög stråldos till lungorna. De doser, som diskuterats kunna orsaka hypothyreos är betydligt högre. 8

9 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn Gammastrålning t.ex. från berggrund Punktvisa markmätningar av gammastrålning har utförts i det aktuella området av Avdelningen för Radiofysik vid Göteborgs universitet (se bilaga 3). Sammanfattningsvis fann man gammastrålning i nivå med det förväntade avseende bohusgranit, dvs. en beräknad årsdos om ca 3 msv från berget. På asfalten i det befintliga bostadsområdet uppmättes dock värden motsvarande en årsdos om ca 1 msv pga asfaltens dämpande effekt. Bedömning: Gammastrålningen från marken ligger högre en riksgenomsnittet, vilket är väl känt för bohusgranit ( Gammastrålningen får anses vara representativ för Sotenäs kommun. Det anses dock krävas betydligt högre stråldoser än i det aktuella fallet för att hypothyreos skall utvecklas. Annan radioaktiv strålning Vi fann inte heller i vår studie att strålbehandling eller radiojodbehandling kunde förklara den ökade förekomsten av hypothyreos. D Läkemedel Det finns ett antal läkemedel, som kan påverka sköldkörtelfunktionen. Vi fann dock inte några hållpunkter för att läkemedel orsakat den ökade förekomsten av hypothyreos. Bedömning: Med stor sannolikhet kan den ökade förekomsten av hypothyreos inte förklaras av intag av något läkemedel. E Speciella ämnen i kost Det finns indikationer på att vissa födoämnen skulle kunna orsaka struma och därtill hypothyreos ( I de flesta fall gäller det enbart misstankar. Sällan finns klara bevis. Vi kunde vid intervjuer per telefon inte finna någon uppenbar riskkonsumtion av födoämnen misstänkta att kunna ge upphov till hypothyreos. Inga tecken framkom heller vid genomläsning av journalkopior. 9

10 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn Bedömning: Med stor sannolikhet beror inte den ökade förekomsten av hypothyreos på något, som man får i sig via födan. F Industriutsläpp Scanraff, Abba Seafood AB och Hallberg Rassy AB finns i närheten. Vi kunde inte finna att något i utsläppen från ovan nämnda industrier orsakat den ökade förekomsten av hypothyreos i det aktuella området. Bedömning: Vi bedömer att den ökade förekomsten av hypothyreos inte kan förklaras av industriutsläpp i närområdet. G Radiovågor Master för TV, radio och mobiltelefoni, samt för Räddningstjänstens kommunikationsradio är placerade i omedelbar närhet till det aktuella området. Sambandscentral för Marindistrikt syd, där man bl.a. har radar är också granne med området i fråga. En omfattande mätning avseende radiofrekventa fält i området utfördes av Institutionen för Elektromagnetik, Chalmers Tekniska Högskola (se bilaga 4). Sammanfattningsvis fann man en exponering för radiovågor liggande lågt under aktuellt gränsvärde ( Medelvärdet av uppmätta nivåer i och omkring området var 580 µw/m 2, vilket i stort sett är vad man funnit i Göteborgsområdet. Nivåerna är högre än vad man brukar finna i mindre städer och landsbygd och liknar mer nivåerna i större städer. Bedömning: Vid genomgång av den vetenskapliga litteraturen kan man inte finna något stöd för att exponering för radiovågor i den omfattning, som förekommer i det aktuella området skulle kunna ge upphov till hypothyreos hos människa. 10

11 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn III. Orsak till ansamling av thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn Sammanfattning Sammanfattningsvis kunde vi inte finna någon yttre miljöfaktor, som förklarar den ökade förekomsten av hypothyreos i det aktuella området. Sotenäs kommun, som helhet är inte mer drabbat av hypothyreos än riket i övrigt, baserat på receptförskrivning. Det mest sannolika är att det är slumpen, som förklarar den observerade ansamlingen av fall med underfunktion i sköldkörteln. Göteborg den 13 april 2004 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Mathias Holm Lars Barregård Peter Molnár Leg.läkare Professor, överläkare Fil.lic. 11

12 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 13 april 2004 Miljömedicinsk utredning angående thyreoideasjukdom bland boende på Tjuvsundsberget, Kungshamn Referenser Eggertsen R, Petersen K, Lundberg PA, Nystrom E, Lindstedt G. Screening for thyroid disease in a primary care unit with a thyroid stimulating hormone assay with a low detection limit. BMJ, 1988;297(6663): Eheman CR, Garbe P, Tuttle RM. Autoimmune thyroid disease associated with environmental thyroidal irradiation. Review. Thyroid, 2003;13(5): Falkenberg M, Kagedal B, Norr A. Screening of an elderly female population for hypo- and hyperthyroidism by use of a thyroid hormone panel. Acta Med Scand, 1983;214(5): Miljöhälsorapport Socialstyrelsen. Nagataki S, Nystrom E. Epidemiology and primary prevention of thyroid cancer. Review. Thyroid, 2002;12(10): Petersen K, Lindstedt G, Lundberg PA, Bengtsson C, Lapidus L, Nystrom E. Thyroid disease in middle-aged and elderly Swedish women: thyroid-related hormones, thyroid dysfunction and goiter in relation to age and smoking. J Intern Med, 1991;229(5): Sundbeck G, Eden S, Jagenburg R, Lindstedt G. Thyroid dysfunction in 85-year-old men and women. Influence of non-thyroidal illness and drug treatment. Acta Endocrinol (Copenh), 1991a;125(5): Sundbeck G, Lundberg PA, Lindstedt G, Jagenburg R, Eden S. Incidence and prevalence of thyroid disease in elderly women:results from the longitudinal population study of elderly people in Gothenburg. Age Ageing, 1991b;20(4): Törnström G, Barregård L. Radonexponering i Lysekil, Allmänbefolkningens exponering för radon i Lysekils kommun år 2001 och risk för lungcancer-ett miljöövervakningsprojekt. Rapport under bearbetning. Länsstyrelsen Västra Götaland, Miljöskyddsenheten och Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

13 Bilaga 1 Karta över aktuellt område i Kungshamn

14

15 Sambandscentral Aktuellt område Kungshamn 25 m

16

17 Bilaga 2 Statistik från Apoteket

18

19 Period 2003 Measures DDD / 1000 inv Förskrivningssätt Alla Förskrivningssätt H03AA01 - Levaxin H03AA01 - Euthyrox Utfall Föreg. år Diff % Utfall Föreg. år Diff % 73 - Töreboda Karlsborg Sotenäs Göteborg Gullspång Partille Lysekil Tjörn Tibro Strömstad Hjo Vara Kungälv Skövde Skara Öckerö Mellerud Falköping Mölndal Tidaholm Orust Grästorp Essunga Lidköping Lilla Edet Åmål Bengtsfors Ale Härryda Stenungsund Tanum Vänersborg Alingsås Götene Mariestad Trollhättan Uddevalla Bollebygd Munkedal Mark Lerum Borås Dals-Ed Herrljunga Färgelanda Tranemo Vårgårda Svenljunga Ulricehamn

20 Period 2003 Measures DDD / 1000 inv Förskrivningssätt Alla Förskrivningssätt H03AA01 - Levaxin H03AA01 - Euthyrox Utfall Föreg. år Diff % Utfall Föreg. år Diff % Riket Västra Götaland Uppgifterna lämnade av:

21 Bilaga 3 Mätning av joniserande strålning från berggrunden i Kungshamn

22

23 Mätning av joniserande strålning från berggrunden i Kungshamn Utfört av Sara Almgren Elisabeth Olofsson Avdelningen för Radiofysik Göteborgs universitet

24 Innehåll Fakta om strålning 3 Aktivitet 3 Joniserande strålning 3 Absorberad dos 3 Detektion av joniserande strålning 4 Strålkällor i naturen 4 Strålning från naturligt förekommande radionuklider i berggrunden Cs 5 Strålning och risker 5 Metoder 6 Resultat 8 Diskussion 9 Referenser 10 2

25 Fakta om strålning - Aktivitet Radioaktivt sönderfall innebär att instabila atomkärnor reducerar sin överskottsenergi genom att t.ex. sända ut partiklar eller elektromagnetisk strålning (gammastrålning). Radionukliden kan sönderfalla till en stabil isotop av ett grundämne eller till en ny radionuklid som i sin tur sönderfaller. En sådan kedja av sönderfall benämns som en sönderfallsserie. De sönderfallsserier som förekommer naturligt i berggrunden leder till en stabil isotop av bly. Enheten för aktivitet är Bequerel (Bq) och anger antalet sönderfall per sekund. - Joniserande strålning Till joniserande strålning räknas den strålning vars frekvens överstiger frekvensen för UV-strålning. Strålningen är joniserande då strålningens energi är hög nog att slå ut en elektron ur dess atom. Det finns olika typer av joniserande strålning vilka är alfa-, beta- och gammastrålning från radioaktiva ämnen, röntgenstrålning från till exempel röntgenapparater och neutronstrålning från till exempel kärnklyvningar i en reaktor. Alfa-, betaoch neutronstrålning är så kallad partikelstrålning, det vill säga partiklar sänds ut då atomen sönderfaller. Alfa består av heliumkärnor (2 protoner och 2 neutroner), beta av elektroner och neutronstrålning av neutroner. Gammastrålning är en elektromagnetiskstrålning precis som synligt ljus, fast med en högre frekvens vilket ger en högre energi. - Absorberad dos Absorberad dos anges i Gray [Gy] och är definierat som absorberad energi per massenhet [J/kg]. Enbart aktiviteten kan inte användas som ett mått på absorberad dos. Den absorberade dosen avgörs utöver aktiviteten även av strålningens energi, sannolikheten för att energin deponeras i det material som bestrålas och det avstånd det bestrålade materialet befinner sig från strålkällan. Effektiv dos viktar den absorberade dosen för organens olika känslighet för strålning och skillnader i biologisk verkan mellan olika typer av strålning. Storheten miljödosekvivalent används vid mätning av gammastrålning och anges vanligen i mikrosievert (µsv). Mikrosievert har ersatt den äldre enheten mikroröntgen (µr), 1 µr motsvarar 0,01 µsv. Miljödosekvivalenten är den energi per massenhet som absorberas på 1 cm djup i kroppen, multiplicerat med en kvalitetsfaktor som korrigerar för skillnader i biologisk verkan från olika typer av strålning (alfa, beta och gamma). Vid fältmätningar med efterföljande riskuppskattningar kan effektiv dos och miljödosekvivalent antas vara lika. 3

26 - Detektion av joniserande strålning Med hjälp av detektorer som drar nytta av strålningens joniserande natur kan förekomst av strålning och strålningens energifördelning avläsas. Varje radionuklid sänder ut en eller flera energier av gamma och/eller partikelstrålning så som alfa eller beta. Utifrån energispektret kan man avläsa förekomst av radionuklider och deras aktivitet. Strålkällor i naturen - Strålning från naturligt förekommande radionuklider i berggrunden En större del av de radionuklider som förekommer naturligt i berggrunden har funnits där sedan jorden bildades. Därför har joniserande strålning alltid varit en del av människans omgivning. På grund av deras långa halveringstider förekommer radionukliderna fortfarande tillsammans med sina sönderfallsprodukter, dotternukliderna, i de naturliga sönderfallskedjorna. I tabell 1 åskådliggörs de radionuklider som ingår i sönderfallskedjorna; Toriumserien, Uranserien och Aktiniumserien. Samtliga avslutas med en stabil blyisotop. Gammastrålningen från berggrunden kommer huvudsakligen från radionukliderna i Toriumserien och Uranserien. Det finns även fristående radionuklider som inte ingår i någon sönderfallskedja, till exempel 40 K. Gammastrålning från radionukliderna i bergrunden ger upphov till extern bestrålning av människor. Strålningen från berggrunden uppvisar stor variation beroende på bergart och mängden skärmande material ovanpå berget t.ex. jord, byggnadsmaterial, asfalt och snö. Radionukliderna antas vara homogent fördelade i berget även slumpmässigt fördelade hotspots, det vill säga områden med lokalt förhöjd aktivitet, kan förekomma. Radionukliderna i berggrunden studeras som en volymsfördelning med enheten Bq/kg. 4

27 Tabell 1 Radionuklider som ingår i de naturliga Sönderfallskedjorna, Toriumserien, Uranserienoch aktiniumserien. Toriumserien Uranserien Aktiniumserien 232Th 238U 235U 228Ra 234Th 231Th 228Ac 234mPa 231Pa 228Th 234U 227Ac 224Ra 230 Th 227Th 220Rn 226 Ra 223Fr 216Po 222Rn 223Ra 212Pb 218Po 219 Rn 212Bi 214 Pb 215Po 212Po 214Bi 211Pb 208Tl 214Po 211Bi 208Pb 210Pb 207Tl 210Bi 207Pb 210Po 206Pb Cs 137Cs finns i mindre mängder i marken som en restprodukt av kärnvapensprängningar och kärntekniska olyckor. Till skillnad från radionukliderna i de naturliga sönderfallskedjorna fördelas inte 137 Cs i berggrunden, istället bildas en markbeläggning av 137 Cs genom nederbörd och torrdeposition. Därför studeras 137 Cs som en ytbeläggning med enheten Bq/m 2. Då nederbörden rinner av berget följer en stor del av 137 Cs med vattnet till hällarnas avrinningsområden. Strålning och risker Joniserande strålning kan ge upphov till två typer av skador, deterministiska och stokastiska. De förstnämnda är direktberoende av bestrålningen och över ett visst tröskelvärde uppkommer en skada. Olika skador har olika tröskelvärde och desto allvarligare skada, desto högre tröskelvärde. De stokastiska skadorna beror också på bestrålningen, men det går inte att sätta ett tröskelvärde där en viss skada uppstår. Istället är det sannolikheten att få en skada som beror av stråldosen. Cancer är en stokastisk skada som kan orsakas av att strålning genom jonisering orsakar förändringar i cellens arvsmassa. Tiden mellan bestrålning och utveckling av cancer varierar från ca 5 år för leukemi till flera decennier för andra typer av cancer. Det går inte att säkert avgöra om en cancer har uppkommit som en följd av bestrålning eller av andra orsaker. Det går inte heller att sätta ett gränsvärde uttryckt i effektiv dos då en cancer förväntas utvecklas. Däremot kan man bestämma en sannolikhet att avlida i cancer som står i relation till den effektiva dosen. Den internationella strålskyddskommisionen, ICRP, har rekommenderat att storheten effektiv dos används för att uppskatta riskerna för stokastiska skador från joniserande strålning. Metoden bygger på många 5

28 förenklade antaganden vilket innebär att sambandet mellan effektiv dos och risk för cancer blir mycket ungefärligt. Därför bör riskuppskattningen enbart användas till statistiska beräkningar på större grupper av människor och inte på den enskilde individen. Det finns inga klara bevis för ökad cancerrisk vid lägre doser. I strålskyddssammanhang brukar man dock anta att risken är proportionell mot stråldosen även när det gäller låga doser. Joniserande strålning kan även ge skador på könscellerna som kan ge upphov till ärftliga genetiska skador. Risken för dessa antas även den vara proportionell mot stråldosen, men anses vara lägre än cancerrisken. ICRP har uppskattat sannolikheten för strålinducerade dödsfall i cancer till 5 procent per sievert och sannolikheten för allvarliga ärftliga skador till 1 procent per sievert. Om sannolikheten att få cancer antas proportionell mot dosen och är till exempel 5 procent vid 1 sievert, så skulle den vara en tusendel så stor vid 1 millisievert. Dessa sannolikheter används i Sverige och internationellt. Det bör i sammanhanget poängteras att effekterna från låga stråldoser kan vara svåra att urskilja från effekterna av andra faktorer i vår omgivning och från effekterna av rökning. (Isaksson M.), ( Metoder För att undersöka om strålnivåerna från berget i Kungshamn är förhöjda gjordes in situ-mätningar och dosratsmätningar i åtta mätpunkter med koordinater enligt tabell 2. I punkt 9 utfördes endast en dosratsmätning. Vid in situ-mätningen användes en HPGe-detektor för detektion av gammastrålning (GC3019 Canberra Semiconductors N.V, Belgien, effektivitet 32.6% och upplösning 1.78 kev vid 1332 kev) kalibrerad enligt Isaksson och Vesanen, 2000, kopplad till en MCA (digidart, Ortec Inc., USA). Detektorn placerades nedåtriktad i ett stativ en meter över marken under mättiden 30 minuter. Spektrumen fördes över till en dator med analysprogrammet Maestro-32 (Ortec Inc., USA) som användes för att analysera spektrumen för olika radionuklider. Det relativa felet beräknades med hänsyn tagen till statistisk osäkerhet i antalet detekterade pulser, osäkerheter i avläsning av spektret, osäkerheter i kalibreringen med mera. Det relativa felet för kalibreringen av detektorn är 2.4% och antas mindre än 2% för fel av typ B, som till exempel placering av detektorn. Dosraten (miljödosekvivalentraten) mättes med en intensimeter (RNI 10/SR) placerad nedåtriktad i ett stativ en meter över marken. Ett medelvärde av dosraten under en femminutersperiod erhålls från instrumentet och tre sådana medelvärden avlästes, varpå medelvärdet av de tre beräknades. I punkt 9 utfördes dock bara en mätning under fem minuter. En avsökning av området med en NaI-detektor (GR-135 The identifier, Exploranium radiation detection systems) och en intensimeter utfördes också för att upptäcka eventuella förhöjningar av strålnivån. 6

29 Tabell 2 Koordinater vid mätning av strålning från berggrunden, Kungshamn Punkt Koordinater Kommentar Punkt 1 N58 21,389 E11 15,475 På berget, energispektrum och dosratsmätning - N58 21,377 E11 15,460 På berget, dosratsmätning Punkt 2 N58 21,363 E11 15,447 På berget, energispektrum och dosratsmätning Punkt 3 N58 21,373 E11 15,514 På berget, energispektrum och dosratsmätning Punkt 4 N58 21,378 E11 15,564 Hällefiskgatan södra, energispektrum och dosratsmätning Punkt 5 N58 21,431 E11 15,556 Hällefiskgatan norra, energispektrum och dosratsmätning Punkt 6 N58 21,428 E11 15,472 På berget, energispektrum och dosratsmätning Punkt 7 N58 21,652 E11 15,028 Hamnen, energispektrum och dosratsmätning Punkt 8 N58 21,941 E11 15,208 Åker utanför samhället, energispektrum och dosratsmätning Punkt 9 N58 21,414 E11 15,602 Korsning Makrillgatan/Stenhuggaregatan, dosratsmätning 7

30 Resultat Resultaten från de upptagna spektrumen och dosratsmätningarna presenteras i tabell 3. Tabell 3 Resultat från mätningen i Kungshamn Mätpunkter enligt tabell 2. Dosraten från intensimetern och aktivitetskoncentrationerna av de detekterade radionukliderna på mätplatsen. Observera att aktiviteten för 137 Cs är angiven i Bq/m 2, medan de andra i Bq/kg vilket beror på att en plan fördelning antagits för 137 Cs och en homogen fördelning av de naturliga radionukliderna i berget Underlag Berg Berg Berg Dosrat (µsv/h) Aktivitet Pb-212 (Bq/kg) Relativa felet (%) Pb-214 (Bq/kg) Relativa felet (%) Tl-208 (Bq/kg) Relativa felet (%) Bi-214 (Bq/kg) Relativa felet (%) Cs-137 (Bq/m2) Relativa felet (%) Bi-212 (Bq/kg) Relativa felet (%) Ac-228 (Bq/kg) Relativa felet (%) K-40 (Bq/kg) Relativa felet (%) Asfalt/ gräs Asfalt Berg Hamn Kullersten Åker Åkerjord

31 I punkt 9 mättes endast dosraten, vilken var 0.11 µsv/h, eftersom det var så pass små variationer. Vid avsökningen av området med NaI-detektorn och intensimetern kunde konstateras att dosraten varierade mellan 0.2 och 0.5 µsv/h på berget och 0.1 till 0.2 på asfalten i det befintliga bostadsområdet på berget. Omräknat till en årsdos blir det ca 3 msv på berget och ca 1 msv i bostadsområdet. Inga hotspots registrerades. Diskussion Dosraten varierar från plats till plats och underlaget är en viktig faktor eftersom beläggning på berget delvis skärmar strålningen från berget. Högst dosrat erhålls vid mätning direkt på berget och den minskar på asfalten, vilket kan avläsas i tabell 3. Den årsdos som skulle erhållas från strålningen från berget om man alltid befann sig där uppgår till cirka 3 msv, vilket kan jämföras med normalårsdosen för en medelsvensk som är cirka 4 msv, varav cirka 1 msv kommer från naturlig bakgrundsstrålning (ca 0.5 msv är från marken), 2 msv från radon i bostäder och övrigt från bland annat medicinska undersökningar och terapi. I Västsverige innehåller berggrunden mycket granit, som har en högre halt av radon och övriga nuklider i sönderfallsserierna än de flesta andra bergarter. Detta bidrar då till en högre dos och det är inte ovanligt med värden upp till fyra gånger högre än riksgenomsnittet. ( Det är viktigt att jämföra med de värdena på dosraten från det befintliga bostadsområdet, punkt 6 och 9, tabell 3 som är lägre än de på berget, eftersom ingen skulle befinna sig på berget hela tiden. Om bostäder byggs på berget kommer dosraten att minska även där. Vid avsökningen av bostadsområdet varierade dosraten mellan 0.1 och 0.2 µsv/h, vilket kan jämföras med medelvärdet 0.17 µsv/h från ett antal mätningar på asfalt i Göteborg (Olofsson F. & Örnvall P., 2003). Årsdosen som erhålls om man befinner sig i bostadsområdet blir ungefär 1 msv, det vill säga som riksgenomsnittet. I tabell 3 visas även aktivitetskoncentrationerna av de olika radionuklider registrerade av HPGe-detektorn. De är alla naturligt förekommande förutom 137Cs som är en artificiell radionuklid. 228 Ac, 212 Pb och 208 Tl ingår alla i toriumserien och 214 Pb och 214 Bi ingår båda i uranserien (tabell 1). Radon ( 220 Rn och 222 Rn) som har en högre halt i bohusgranit ingår också i dessa två sönderfallsserier, men kan inte detekteras med en HPGe-detektor ty denna detekterar gammastrålning medan radon sönderfaller genom alfasönderfall. 40K är också naturlig och har funnits sedan jordens skapelse. Resultaten visar på en lägre aktivitetskoncentration av de naturliga radionukliderna i bostadsområdet än direkt på berget. Aktivitetskoncentrationen av 137 Cs är beroende av topografin bland annat eftersom det kan följa med vattnet från högre kullar till djupare dalar och ansamlas där vid nederbörd. Det bedöms inte sannolikt att den joniserande strålningen från berget utlöst fallen av hypothyreos (underfunktion i sköldkörteln). De strålningsnivåer som diskuterats kunna ge upphov till denna åkomma är avsevärt högre. Det 9

32 finns inga utredningar som visar på samband mellan hypothyreos och strålning med låg dosrat. Referenser Isaksson M., (2002), Grundläggande strålningsfysik, Studentlitteratur, Lund Isaksson M., Vesanen R., (2000), Kalibrering av fältgammaspektrometer, Report RADFYS/MFT 00:01, Avdelningen för radiofysik, Göteborgs universitet & Medicinsk fysik och teknik, SU/Sahlgrenska, Göteborg Olofsson F., Örnvall P., (2003), Radiation environment in the Göteborg area, Master thesis, Department of radiation physics, Göteborg University SSI, Fakta om strålning; Naturlig strålning, Strålning-Risk och nytta 10

33 Bilaga 4 Uppmätning av radiofrekventa fält ikungshamn

34

35 Uppmätning av radiofrekventa fält i Kungshamn Uppmätning av radiofrekventa fält i Kungshamn Yngve Hamnerius 1, Thomas Uddmar 2, Peter Molnár 3 och Jimmy Trulsson 4 1 Elektromagnetik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, 2 Flux Engineering, Göteborg, 3 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, Avd. för Yrkesmedicin, Göteborgs Universitet, 4 Statens Strålskyddsinstitut, Solna

36 Uppmätning av radiofrekventa fält i Kungshamn 1. Syfte och bakgrund Syftet har varit att kartlägga radiofrekventa fält i frekvensområdet MHz. I detta frekvensband finns flera radiosystem bla. TV (analog PAL och digital DVB), radio (analog FM och digital DAB), mobiltelefonsystem (NMT 450, GSM 900, GSM 1800 samt UMTS/3G) och mobilradiosystem (PMR). Mätningen genomfördes den 19 mars 2004 i Kungshamn och på Hovenäset. I denna rapport redovisas undersökningen av de radiofrekventa fälten inom frekvensområdet, uppmätt på 9 platser. Sju av dessa mätplatser är på Tjuvsundsberget där det finns flera antennmaster, en är i hamnen. Som referens finns också en mätplats på Hovenäset, långt från sändarna i Kungshamn. Fälten mäts i tre ortogonala riktningar med bredbandiga antenner och en spektrumanalysator, vilket möjliggör identifiering av styrka och frekvens för alla sändare (radio, teve, mobiltelefoni etc.) som har tillräcklig signalstyrka för radio teve och mobiltelefonmottagning, på de aktuella mätplatserna. Batteridrift av spektrumanalysatorn möjliggör utomhusmätningar, utan tillgång till nätkraft. Mätresultaten dokumenteras i denna rapport och de uppmätta nivåerna jämförs, med nivåer från andra mätningar, samt jämförs med normer för exponering elektromagnetiska fält. 2. Mätplatser På totalt nio platser genomfördes mätningar av radiofrekventa fält, se bild 1 för mätplatser på Tjuvsundsberget. I tabell 1 nedan redovisas koordinaterna för alla mätplatser. Tabell 1 Koordinaterna för de nio mät platserna Mätplats Koordinater Plats 1 N: 58º 21,434' E: 11º 15,559' Tjuvsundsberget 2 N: 58º 21,376' E: 11º 15,570' Tjuvsundsberget 3 N: 58º 21,363' E: 11º 15,447' Tjuvsundsberget 4 N: 58º 21,421' E: 11º 15,477' Tjuvsundsberget 5 N: 58º 21,407' E: 11º 15,624' Tjuvsundsberget 6 N: 58º 21,657' E: 11º 15,017' Hamnen 7 N: 58º 21,973' E: 11º 17,233' Hovenäset 8 N: 58º 21,445' E: 11º 15,353' Tjuvsundsberget 9 N: 58º 21,358' E: 11º 15,637' Tjuvsundsberget 2

37 Uppmätning av radiofrekventa fält i Kungshamn Mätinstrument och mätning Bild 1 Sju mätplatser på Tjuvsundsberget Vid mätningen användes en spektrumanalysator E7402B av fabrikat Hewelett-Packard med serienummer US , kalibrerad den 6 februari De antenner som användes var en ARAP01 av fabrikat York EMC och en PCD 8250 av fabrikat Austrian Research Centers. För varje mätning har tre polarisationer uppmätts. Mätvärdena har därefter för varje polarisation omräknats till elektrisk fältstyrka E med hjälp av antennfaktorn och den uppmätta spänningen V från spektrumanalysatorn. E = V A De tre fältstyrkorna har därefter summerats kvadratiskt till den totala fältstyrkan på den uppmätta positionen. E = E + E + E tot x y z Den totala fältstyrkan har omräknats till en effekttäthet. E 2 tot S tot, topp = 377 3

38 Uppmätning av radiofrekventa fält i Kungshamn Den uppmätta effekttätheten är ett toppvärde under 1 s. För GSM 900 motsvarar nivån att alla tidsluckor (totalt 8 st) är aktiverade på den uppmätta basstationen. Nivån för TV DVB, TV och PAL är integrerade i ett frekvensband om 5-9 MHz i 15 sekunder. 4. Gränsvärden EU-kommissionen har rekommenderat medlemsländerna att införa gränsvärden baserade på ICNIRP:s 1 rekommendationer. ICNIRP anger gränsvärdena uttryckta i absorberad effekttäthet (SAR) i människokroppen. Det gränsvärde som är aktuellt för radiosändare och mobiltelefoner är att maximala SAR-värdet skall vara under 2 W/kg för den 10 grams kub som har högst absorption i kroppen, samt att helkroppsmedelvärdet skall vara under 0,08 W/kg. För radiosändare kan detta inte enkelt mätas. Därför anges även referensvärden uttryckta i effekttäthet i luft. Referensvärdets nivå, är vald så att man för alla exponeringssituationer, skall hamna under gränsvärdet. ICNIRPs referensvärden varierar med frekvensen, i t ex frekvensområdet MHz (basstationer GSM 900) är referensvärdet 4,5 W/m 2 och i området GHz, (basstationer GSM 1800) är referensvärdet 9 W/m 2, för UMTS (3G) i frekvensområdet MHz är referensvärdet 10 W/m 2, mätt som medelvärde under en tidsperiod om 6 minuter (exponering av allmänheten). Referensvärdena är satta så att man inte kan överskrida det ICNIRP kallar basic restriction, vilket motsvarar gränsvärdet. Vi har därför valt att jämföra de uppmätta värdena med ICNIRPs referensvärden för exponering av allmänheten. Under 2002 har dessa rekommendationer, avseende exponering av allmänheten, antagits av Statens strålskyddsinstitut. 2 1 ICNIRP Guidelines on limits of exposure to time-varying electric, magnetic, and electromagnetic fields (up to 300 GHz), International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection, Health Physics, April 1998, Volume 74, Number 4 2 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; beslutade den 28 oktober 2002, SSI FS 2002:3. 4

39 Uppmätning av radiofrekventa fält i Kungshamn 5. Mätresultat I tabell 2 redovisas den totala uppmäta nivån för de nio mätplatserna. Kolumn 2 redovisar effekttätheten i µw/m 2, den är ett medelvärde för respektive mätplats. Kolumn 3 redovisar referenskvoten (också ett medelvärde), den anges i ppm och är miljondelar av den aktuella referensnivån (är frekvensberoende). I bilaga 1 redovisas mätplatserna med alla uppmätta frekvenser med respektive effekttäthet och referenskvot. Mätningen genomfördes från 30 MHz till 2500 MHz, som framgår av bilagan fanns inga signifikanta källor i frekvensområdet MHz. Detta innebär att inga aktiva GSM 1800 eller UMTS sändare fanns i omgivningarna vid mättillfället. Tabell 2 Den totala nivån på mätplatserna Mätplats Effekttäthet Referenskvot [µw/m 2 ] [ppm] Diskussion De redovisade mätresultaten visar signalnivåer på de radiofrekventa signaler som existerade vid mättillfället. Nedan kommenterar jag de olika mätplatserna. Generellt kan sägas att samtliga uppmätta nivåer av radiofrekventa fält är låga och ligger långt under SSI:s rekommendationer. Mätplats 1. De största bidragen kommer från FM-radiosändare. Här uppmättes den sammanlagda effekttätheten, 841 µw/m 2. Referenskvoten är 389 ppm, dvs. 0,4 promille av SSI:s referensvärde. Mätplats 2. De största bidragen kommer från FM-radiosändare. Här uppmättes den sammanlagda effekttätheten, 398 µw/m 2. Referenskvoten är 181 ppm, dvs. 0,2 promille av SSI:s referensvärde. 5

40 Uppmätning av radiofrekventa fält i Kungshamn Mätplats 3. De största bidragen kommer från FM-radiosändare. Här uppmättes den sammanlagda effekttätheten, 425 µw/m 2. Referenskvoten är 191 ppm, dvs. 0,2 promille av SSI:s referensvärde. Mätplats 4. De största bidragen kommer från FM-radiosändare. Här uppmättes den sammanlagda effekttätheten, 646 µw/m 2, varav 431 µw/m 2 från FM-radio och 130 µw/m 2 från landmobil radio, troligen minicalltjänsten. Totala referenskvoten är 301 ppm, dvs. 0,3 promille av SSI:s referensvärde. Mätplats 5. De största bidragen kommer från FM-radiosändare. Här uppmättes den sammanlagda effekttätheten, 335 µw/m 2. Referenskvoten är 159 ppm, dvs. 0,2 promille av SSI:s referensvärde. Mätplats 6. Vid denna mätplats, hamnen är totalnivån betydligt lägre, än mätplatserna på Tjuvsundsberget. De största bidragen kommer från FM-radiosändare och GSM basstationer. Här uppmättes den sammanlagda effekttätheten, 68 µw/m 2. Referenskvoten är 23 ppm, dvs. 0,02 promille av SSI:s referensvärde. Mätplats 7. Denna mätplats på Hovenäset uppvisar de lägsta mätvärdena. Här uppmättes den sammanlagda effekttätheten 2,5 µw/m 2. Referenskvoten är endast 0,9 ppm, dvs. 0,9 milliondelar av SSI:s referensvärde. Mätplats 8. Denna mätplats, uppe på berget nära sändarmasterna, uppvisar de högsta uppmätta värdena. Nivån är trots detta långt under SSI:s referensvärde. De största bidragen kommer från FM-radiosändare. Här uppmättes den sammanlagda effekttätheten, 1817 µw/m 2. Referenskvoten är 862 ppm, dvs. 0,8 promille av SSI:s referensvärde. Mätplats 9. De största bidragen kommer från FM-radiosändare. Här uppmättes den sammanlagda effekttätheten, 112 µw/m 2. Referenskvoten är 53 ppm, dvs. 0,05 promille av SSI:s referensvärde. Mätningarna av GSM-basstationernas signaler genomfördes med maxholdinställning på spektrumanalysatorn, vilket innebär en viss överskattning då tomma tidsluckor behandlas som sändande. Om basstationen använder sig av så kallad frequency hopping kan denna metod ge högre mätvärden än de sanna. Maxhold kan även innebära en viss överskattning av övriga källor. 3G basstationerna i Kungshamn var inte fullt driftsatta och finns därför inte med i de redovisade resultaten då endast signaler med styrkor över ett visst tröskelvärde togs med. 6

41 Uppmätning av radiofrekventa fält i Kungshamn Den dominerande källan på Tjursundsberget är Teracoms FM-radiosändare. Teracom 3 uppger att detta är en mindre radiosändare med utsänd effekt på 300 W ERP (Effective Radiated Power = uteffekt gånger sändarantennernas förstärkning) Denna sändare ligger under Uddevallasändaren och sänder enligt Teracoms webplats, rundradio på frekvenserna 88,0, 89,5, 91,6, 98,3 och 100,9 MHz. Våra mätningar indikerar att även frekvensen 95,3 MHz används. Teracom uppger även att de sänder även TV 1 och TV 2 från Kungshamn på kanalerna 5 ( MHz) respektive kanal 39 ( MHz) med en sändareffekt på 500 W respektive 2500 W ERP. Vid mätplats 8, som är på berget nära sändaren, får vi höga nivåer för radiokanalerna men nästan inget för TV 2 sändaren på 618 MHz. Förklaringen är troligen att TV 2 sändaren har en antenn med kraftig riktverkan i vertikalled, varför vi vid mastens fot ligger under strålloben. Radiokanalerna ligger på en frekvens som är ca en sjättedel av TV 2, varvid en lika stor antenn ger mycket mindre riktverkan, då den i våglängder räknat är mycket mindre. Intressant att notera är att vid flera mätpunkter (4, 5, och 9) får vi större bidrag från TV-sändaren i Uddevalla kanal 33 ( MHz) för TV 1 och kanal 23 ( MHz) för TV 2 och kanal 43 ( MHz) för TV 4 än från sändaren i Kungshamn. Försvaret och Kustbevakningen har antenner i Kungshamn, enligt uppgift från en person på platsen var försvarets antenn endast för mottagning, varför ingen radiostrålning sänds ut. Kustbevakningen har en mindre radarsändare. Den opererar i 3 cm-bandet, ca 9 GHz, vilket är en högre frekvens än den använda mätapparaturens frekvensomfång, varför denna ej mäts. Radarsändaren har en pulseffekt på 5 kw. Denna ger endast ett marginellt bidrag till exponeringen då den dels endast sänder ut mycket korta pulser och är tyst där i mellan, då den lyssnar på ekot. Vidare så rör sig antennen varför medelexponeringen blir låg. ICNIRPs referensvärde vid 9 GHz är 10 W/m 2, medelvärdesbildat över en 6 minutersperiod, Även en amatörradiosändare noterades, denna sände ej under mätningen. Vi har vid Chalmers genomfört uppmätningar av radiofrekventa fält i olika miljöer i Sverige. Syftet har varit att kartlägga radiofrekvent fält från nu befintliga trådlösa kommunikationssystem som NMT 450, GSM 900, GSM 1800 och DECT men även fält från TV och radio system har uppmätts. Vid en mätning 1999 på olika platser utomhus i 3 7

42 Uppmätning av radiofrekventa fält i Kungshamn Göteborgsområdet 4 5 uppmättes ett medelvärde på 800 µw/m 2 och ett medianvärde på 500 µw/m 2. I mindre städer uppmättes ett medelvärde på 34 µw/m 2 och på landsbygd uppmättes ett medelvärde på 2 µw/m 2. Inomhus i bostäder i Göteborg uppmättes 5 µw/m 2. Om vi beräknar ett medelvärde över de 8 mätpunkterna i Kungshamn (exkl. mätpunkten med låga värden på Stångenäset) så blir det 580 µw/m 2 vilket är ett värde som liknar nivåerna i Göteborgsområdet. På grund av Teracoms sändare, blir nivåerna högre än typiska värden för mindre städer och landsbygd och liknar mera nivåerna i större städer. Vad som gör att värdena är högre i storstäder är framförallt det stora antalet basstationer för mobiltelefoni. Vid mätningarna i Göteborg 1999 kom 68 % av effekttätheten från basstationer. I Kungshamn är bidragen från basstationer för mobiltelefoni mindre än 5 %, här är det istället radiosändare (FM) och tevesändare (PAL) som dominerar. Skulle detta kunna innebära att den höga andelen av exponeringen för FM är unik för Kungshamn? Nej det är den inte, vid mätningen 1999 uppmättes en position på Trollspisgatan i Göteborg, vilken ligger högt, med fri sikt till den stora radio- och tevesändaren Brudarmossen i Göteborg. Trots att avståndet till sändarmasten här är mer än 4 km, uppmättes en nivå på 425µW/m 2 där 98 % kom från radio och tevesändaren. En mätpunkt närmare Brudarmossemasten gav 2274 µw/m 2, där mer än 99 % av det uppmätta kom från radiooch tevesändaren. Mätningar nära Hörbysändaren respektive radio- och tevesändaren i Karlskrona ger liknande resultat 6. Av detta framgår att exponeringen i Kungshamn inte är unik, utan typisk för positioner nära radio- och tevesändare. 4 Uddmar T, RF Exposure from Wireless Communication Dept. of Electromagnetics, Chalmers University of Technolgy, Göteborg U Berqvist, G Anger, E Birke, Y Hamnerius, L Hillert, L-E Larsson, C Törnevik och J Zetterblad Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni, SSI Rapport 2001:09 6 Uddmar T, RF Exposure from Wireless Communication Dept. of Electromagnetics, Chalmers University of Technolgy, Göteborg