MOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper
|
|
- Oskar Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRELÄSNING 4 MOSFET:ens in och utimpedanser Småsignalsmodeller Spänning och strömstyrning Stora signaler MOSFET:ens högfrekvensegenskaper Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(43)
2 MOSFET:ens in och utimpedanser (S&S4 1.5, 3.5 /bakgrund/, 5.5/ S&S5 1.5, /bra exempel med diod/, 4.4) Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 2(43)
3 I följande serie av OHs ska vi studera impedansen hos en MOStransistor med avsikten att inkludera denna egenskap i småsignalscheman... IMPEDANS Impedanser är viktiga för de definierar gränssnitt i den elektriska världen, av nytta när man kopplar samman kretsar. utgångskrets ingångskrets R utgångsimpedans ingångsimpedans Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 3(43)
4 INIMPEDANS PÅ MOSFET:EN 1(2) Inimpedansen på en MOStransistor är nyckeln till dess popularitet. När man lägger en spänning över transistorn går det inte in någon ström genom gaten (styret). Den har en oändlig inimpedans! Nja, vi har lärt oss att vara försiktiga med oändligheter Det läcker alltid lite ström in genom gaten och direkt sjunker inimpedansen på en MOSgate till kanske MΩ. 2. Om man på gaten lägger en växelspänning och ökar frekvensen så kommer kapacitanser som sitter mellan gate och drain, samt mellan gate och source gradvis att börja leda. Nu har vi en riktig impedans i och med att den innehåller reaktanser (t.ex. 1 jωc) resistansen har blivit frekvensberoende. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 4(43)
5 INIMPEDANS PÅ MOSFET:EN 2(2) Inimpedansen på en MOStransistor är trots allt ganska enkel att beskriva, eftersom den är linjär och den består av två kapacitanser på ingången. g s d s Med reaktanser 1/jωC som representerar de två kapacitanserna kan man sedan räkna med inimpedans bäst man vill. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 5(43)
6 IV UTKARAKTERISTIK FÖR MOSFET:EN I D Med kanallängdsmodulation (lite överdrivet ritat kanske...) k I D = ( V 2 GS V T ) 2 ( 1 λv DS ) I D Ideal modell k = ( V 2 GS V T ) 2 V GS = konstant V DS = V ut V DS = V ut Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 6(43)
7 SOM JÄMFÖRELSE: EN RESISTANS IV KARAKTERISTIK I V DS = V ut Lutningen är 1/R R V Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 7(43)
8 UTIMPEDANS PÅ MÄTTAD MOSTRANSISTOR 1(3) För vilka förutsättningar ska man räkna fram utimpedansen? Transistorkanalen beter sig ickelinjärt när det gäller kanalströmmen (I D ) som funktion av kanalspänningen (V DS ). I D V DS = V ut Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 8(43)
9 UTIMPEDANS PÅ MÄTTAD MOSTRANSISTOR 2(3) Vi måste göra vår ickelinjära impedans linjär. Vi flyttar origo på grafen till arbetspunkten! Nu kan vi mäta upp lutningen genom att ta differentialen alt. derivatan på strömekvationen i mättnadsområdet. I D 1 r ut = I D V DS V DS Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 9(43)
10 UTIMPEDANS PÅ MÄTTAD MOSTRANSISTOR 3(3) Vi talar nu om r ut, som kan sägas vara kanalens småsignalsimpedans Denna impedans är intressant bara för det läge där vi skaffat oss en arbetspunkt, från vilken spänningar och strömmar avviker under förstärkningsarbetet. Så vad blir småsignalsimpedansen? Vid arbetspunkten har vi V DSQ och I DQ : V DS d I D 1 r ut = =, eller I D di D λ k 2 ( V GS V T ) 2 λ 1 r ut = λ k 2 ( V GS V T ) 2 Utimpedansen är oändligt hög om λ = 0, d.v.s. om kanallängdsmodulation saknas. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 10(43)
11 Småsignalsmodeller (S&S4 1.5, 3.5 /bakgrund/, 5.5/ S&S5 1.5, /bra exempel med diod/, 4.4) Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 11(43)
12 SMÅSIGNALSMODELLER Vi skiljer på DCegenskaper i arbetspunkten från småsignalsegenskaper kring arbetspunkten. Transistorer och kretsar kan uttryckas som småsignalsmodeller/scheman, som finns i många olika utföranden, beroende på vad man vill analysera/demonstrera. Förutsättningar för den grundläggande modellen: 1. Resistanser är differentiella, utgående från arbetspunkten. 2. Förstärkning i form av ideal strömkälla med oändligt hög inre resistans (alt. ideal spänningskälla med oändligt låg resistans). Jag utgår från att ni känner till begreppet inre resistans. 3. DCspänningskällan V DD sätter upp arbetspunkten och därmed g m, men sett ur ett småsignalsperspektiv är spänningskällan en kortslutning (minns repetitionen i Fö 3). Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 12(43)
13 ENKEL SMÅSIGNALSMODELL FÖR EN MOSTRANSISTOR r in stor (bortse från kapacitanserna nu) g m = k( V GS V T ) ( 1 λv DS ) V gs V ds 1 r ut = λ k 2 ( V GS V T ) 2 v gs r in i d = g m v gs r ut v ds Förstärkning: A v0 A v0 v ds = = = v gs g m r ut ( g m v gs ) r ut v gs Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 13(43)
14 ENKEL SMÅSIGNALSMODELL FÖR FÖRSTÄRKARSTEGET Förstärkning (med obelastad utgång!): V in R V ut A v A v v ut = = = v in r ut R ( g m v in ) r ut R r ut R g m R r ut v in v in r in i d = g m v in r ut R v ut Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 14(43)
15 ÖVERKURS: NÅGOT OM DIMENSIONERING Från förut har vi g m = 2 k I D för vårt exempelsteg. Låt oss titta på spänningsförstärkningen antagande att r ut kan försummas: = R. Vi kan skriva A v = 2 k I D [ V R I D ]. Nu har vi en massa valmöjligheter för att öka A v : Ex. Anta arbetspunkt V in (och därför I D ) konstant: Nu V R R. För mättnad krävs: V in < V ut V T, men R V ut minskar och signalsvinget (amplituden) som är möjligt i förstärkaren minskar mycket negativt (reducerat headroom)! A v g m V R V in R I D V ut V ut = V DD V R Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 15(43)
16 Spänning och strömstyrning (S&S4/S&S5 1.5) Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 16(43)
17 OLIKA IDEALA FÖRSTÄRKARMODELLER 1(2) v in r in r ut A v in v ut Spänningsförstärkaren: A = r in v ut v in = i ut = 0 r ut = 0 Transkonduktansförstärkaren: A = i ut v in v ut = 0 i ut r in = v in r in A v in r ut r ut = Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 17(43)
18 OLIKA IDEALA FÖRSTÄRKARMODELLER 2(2) i in r in r ut A i in v ut Transresistansförstärkaren: A = v ut i in r in = 0 i ut = 0 r ut = 0 Strömförstärkaren: A = i ut i in r in = 0 v ut = 0 i in r in A i in r ut i ut r ut = Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 18(43)
19 ÖVERFÖRING AV SIGNAL 1(2) v in r in r ut A v in v ut R (be)l(astning) Spänningsförstärkare: underförstått att vi vill överföra utspänning till nästa stegs ingång. När vi ansluter en belastning på utgången så kommer ström att flyta i utgångskretsen, och då gäller det att få spänningsdelningen som sker mellan r ut och R L att lägga störst spänning över R L. Alltså: R L >> r ut. Man brukar säga att spänningsförstärkaren behöver ha en högimpediv belastning och en låg inre resistans. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 19(43)
20 ÖVERFÖRING AV SIGNAL 2(2) i ut i in r in A v in r ut R (be)l(astning) Strömförstärkare: underförstått att vi vill överföra utströmmen till nästa stegs ingång. När vi ansluter en belastning på utgången så gäller det att få strömdelningen som sker mellan r ut och R L att medföra att majoriteten av strömmen går genom R L. Alltså: R L << r ut. Man brukar säga att strömförstärkaren behöver ha en lågimpediv belastning och en hög inre resistans. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 20(43)
21 Stora signaler Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 21(43)
22 EN STOR SIGNAL V ut En insignal som slår om från 0 V till V DD får vår förstärkare att passera förbi alla möjliga regioner av överföringsfunktionen. Nu avbildas inte längre insignalen på utsignalen på ett linjärt sätt. Vi talar om en stor signal (eller transient). V in Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 22(43)
23 DIGITALA, STORA SIGNALER V ut V DD Stora signaler används i alla digitala CMOS kretsar, då omslag/toggling sker mellan 0 och 1. Ändlägena är V DD och 0 V, och detta är skälet till att CMOS är relativt okänslig för brus. En vanlig villfarelse är att digitala kretsar är enkla att analysera (medan analoga är komplicerade). Men ta bara logiska omslag; grindarnas transistorer passerar genom flera operationsområden. V DD V in Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 23(43)
24 MOSFET:ens högfrekvensegenskaper (S&S4 5.10, 7.4/S&S5 4.8, 4.9.2, 6.2) Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 24(43)
25 FÖRSTÄRKARSTEGET, IGEN 100% större frekvens f 0 10% större frekvens 2f 0 Förstärkarsteget förstärker olika frekvenser olika mycket, eftersom förstärkningen alltid är frekvensberoende Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 25(43)
26 FREKVENSBEROENDE INTE BARA ANALOGA KRETSAR 1 Sinus vid grundfrekvens 0.5 Digitala signaler är fulla av höga frekvenser! T 1 Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 26(43)
27 FREKVENSSPEKTRUM FÖR EN FYRKANTSVÅG π i = 1, 3, 5, 1 n sin n 2π i 2T 10 Frekvensen ökar Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 27(43)
28 FREKVENSBEROENDE Vi ska studera hur förstärkningen beror av vilken frekvens vår insignal har och vi delar upp analysen i flera delar: 1. Vad händer med förstärkningen hos en MOStransistor, fristående från förstärkarsteget, när man ökar frekvensen? ( jω repetition från Elektriska kretsar el dyl) 2. Ett förstärkarsteg, hur beter det sig med avseende på höga frekvenser? ( Laplace repetition från Signaler och system el dyl) Notera: Förstärkarens lågfrekvensegenskaper (S&S4 7.3, S&S ) är tyvärr uteslutet ur kurskärnan. Förhoppningsvis lär ni er förstärkarstegets principer så bra att ni förstår lågfrekvensegenskaperna på köpet. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 28(43)
29 FREKVENSEGENSKAPER HOS MOSFET:EN Man kan tänka sig att omslagshastigheten hos en MOStransistor begränsas av tiden det tar för elektronen att ta sig över kanalen: τ t = L v sat Med typvärdena v sat = 10 7 cm/s och L = 0,1 µm får vi τ t = 1 ps, vilket ger en maxfrekvens 1000 GHz. Detta kan inte stämma! Nej, begränsande för alla MOSFET:ars omslagshastighet är kapacitanser. På nästa OH visas en MOSFET upp, med dess kapacitanser inritade. Vi ska analysera hur högt upp i frekvens MOSFET:en kan arbeta, och för detta antar vi perspektivet att vi har en annan krets som driver ingången (gaten) på MOSFET:en vi just analyserar. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 29(43)
30 MOSFET MED KAPACITANSER I GATEN Source Gate Drain C gsp C gs OXID! C gd C gdp r s r d C gs och C gd kommer sig av interaktion mellan laddningar på G/S och G/D. C gsp och C gdp är parasitiska kapacitanser som kommer sig av fysiskt överlapp mellan G/S och G/D. Utanför vår analys finns resistanser i de dopade områdena: r s och r d. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 30(43)
31 SMÅSIGNALSMODELL MED KAPACITANSER 1(4) C gd C gdp i in A B i ut v gs g m v gs v ds R L representerar en godtycklig belastning C gs C gsp Vi tittar nu på MOS transistorns interna egenskaper = fristående från förstärkarsteg. 2. högfrekvens r ut och r in ointressanta då kapacitanser är dominanta. Vi kallar C gs C gsp = C gst och C gd C gdp = C gdt. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 31(43)
32 SMÅSIGNALSMODELL MED KAPACITANSER 2(4) C gdt i in A B i ut v gs gm v gs v ds R L C gst i in = jωc gst v gs jωc gdt ( v gs v ds ) (KCL i nod A). v ds g m v gs jωc gdt ( v ds v gs ) = 0 ( utåtriktad KCL i nod B). R L Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 32(43)
33 SMÅSIGNALSMODELL MED KAPACITANSER 3(4) i in = jωc gst v gs jωc gdt ( v gs v ds ) (nod A). v ds g m v gs jωc gdt ( v ds v gs ) = 0 (nod B). R L v ds löses ut ur nod Bs ekvation och sätts in i nod As: 1 g m R L i in = jω C gst C gdt v. 1 jωr L C gdt gs v ds jωc gdt g m På samma sätt fås i ut = = vgs. R L 1 jωr L C gdt Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 33(43)
34 SMÅSIGNALSMODELL MED KAPACITANSER 4(4) Vi kan titta på strömförstärkningen (spänningsförstärkningen beskrivs i S&S4 example 7.7, s. 6178): i ut i in = jωc gdt g m vgs 1 jωr L C gdt 1 g m R L jω C gst C gdt v 1 jωr L C gdt gs jω 1 i ut ( g m C gdt ) = g i m in jω[ C gst C gdt ( 1 g m R L )] ω 2 R L C gst C gdt Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 34(43)
35 LÅT OSS KOLLA ÖVERFÖRINGSFUNKTIONEN! 1(3) s 1 i ut ( g m C gdt ) = g, [ser rörigt ut!] i m in s( ( C gst C gdt ( 1 g m R L )) s( R L C gst C )) gdt vilket kan skrivas s 1 i ut ( g m C gdt ) = g. [nu ser vi polerna!] i m in s s 1 ( C gst C gdt ( 1 g m R L )) R L C gst C gdt Funktionen ger i ett Bodediagram upphov till en graf som har egenskaper som kan vara värda att studera. Jag använder följande värden på komponenterna för att få tydliga utslag i grafen: C gdt = 1 nf, C gst = 10 pf, g m = 500 µa/v, R L = 10 kω... Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 35(43)
36 LÅT OSS KOLLA ÖVERFÖRINGSFUNKTIONEN! 2(3) Vi noterar att det finns två poler och ett nollställe i uttrycket. Pol 1 ligger vid 0 Hz; polen är helt enkelt s. Nollstället ligger vid 500 khz ( ). ( C gst C gdt ( 1 g m R L )) Pol 2 återfinns vid 60 MHz (fås från ). R L C gst C gdt g m C gdt Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 36(43)
37 LÅT OSS KOLLA ÖVERFÖRINGSFUNKTIONEN! 3(3) k 1M 100 M Passeras ett nollställe, ökar förstärkningen. Passeras en pol, sjunker förstärkningen. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 37(43)
38 MILLERKAPACITANSEN 1(3) C gdt i in A B i ut v gs g m v gs v ds R L C gst Vi gör om beräkningen från OHsidan 32 i denna föreläsning, fast nu noterar vi att strömmen från nod B in i C gdt är mycket liten (tack vare att vi antar att en rejäl förstärkning sker) jämfört med strömmen genom strömgeneratorn: alltså blir KCL i nod B: v ds g m v gs 0 R L Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 38(43)
39 MILLERKAPACITANSEN 2(3) C gdt i in A B i ut v gs g m v gs v ds R L C gst i in = jωc gst v gs jωc gdt ( v gs v ds ) (nod A). v ds g m v gs = 0 (nod B). R L v ds löses ut ur nod Bs ekvation och sätts in i nod As: i in = jω[ C gst C gdt ( 1 g m R L )]v gs. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 39(43)
40 MILLERKAPACITANSEN 3(3) v gs C gst A C M B g m v gs v ds R L i in = jω[ C gst C gdt ( 1 g m R L )]v gs = jω[ C gst C M ]v gs. C M = C gdt ( 1 g m R L ) är Millerkapacitansen, en förstärkningsberoende kapacitans som spelar en stor roll i såväl analoga som digitala kretsar. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 40(43)
41 GRÄNSFREKVENSEN f T 1(3) Gränsfrekvensen f T är ett av flera viktiga mått på hur bra en transistor är. Den definieras som den frekvens då strömförstärkningen hos transistorn har fallit till 1, under förutsättning att R L = 0 i g Med i ut g m v gs har vi alltså ut m v gs = =. jω( C gst C M )v 1 gs Med ω = 2πf och R L = 0 får vi =, 2πf T ( C gst C gdt ) 1 g m i in vilket ger oss f T =. 2π ( C gst C gdt ) g m Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 41(43)
42 GRÄNSFREKVENSEN f T 2(3) Följande approximation kan göras: Det råder inte något överlapp mellan gate och drain/source. Nu kan man skriva f T på ett mycket genomlysande sätt. 1. Alltså: C gdp = 0 och C gsp = Vi använder MOSFET:en som förstärkare, så den är i sitt mättade område då leder drainsidans del av kanalen dåligt och därför är C gd ungefär 0 F. 3. Från figuren på OHsidan 30 återstår bara en kapacitans, nämligen C gs och denna kan vi approximera med en plattkondensator mellan gate och kanal: C gs = C ox W L. Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 42(43)
43 GRÄNSFREKVENSEN f T 3(3) 4. Vi frammanar g m för en mättad MOSFET: g m di D = = d V GS W µc L ox ( V GS V T ) 5. Vi backar några OHs och tar igen fram: f T = g m 2π ( C gst C gdt ) f T W µc L ox ( V GS V T ) µ ( V GS V T ) = = 2π ( C ox W L) 2π L 2 Observera att små transistorer (L) uppenbarligen är snabbare än stora! I nästa föreläsning tar vi upp frekvensegenskaper för hela förstärkarsteget Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 43(43)
Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.
FÖRELÄSNING 5 Förstärkarens högfrekvensegenskaper Återkoppling och stabilitet Återkoppling och förstärkning/bandbredd Operationsförstärkare Kaskadkoppling Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola
Läs merFÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3
FÖRELÄSNING 3 Förstärkaren Arbetspunkten Olika lastresistanser Småsignalsschemat Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(36) Förstärkaren (S&S4 1.4, 5.2, 5.4, 5.5, 5.6/
Läs mernmosfet och analoga kretsar
nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och
Läs merOlika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren
FÖRELÄSNING 12 Olika sätt att bygga förstärkare Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln Till sist: Operationsförstärkaren Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik
Läs merTentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005
Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merFöreläsning 8. MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT VT11/BM
Föreläsning 8 MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS 1 Varför MOS transistorn Förstå en grundläggande komponent för både digitala och analoga kretsar Är idag
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merHalvledare. Transistorer, Förstärkare
Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, januari 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Du har en mikrofon som kan modelleras som en spänningskälla i serie med en resistans. Du vill driva
Läs merTentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V
Läs merElektronik 2017 EITA35
Elektronik 2017 EITA35 OP-Amp Komplex Återkoppling. Klippning. Maximal spänning/ström. Gain-bandwidthproduct. Offset. Slewrate Avkopplingskondensator Transistorer - MOSFETs Lab 4 Anmälan på hemsidan Projektnummer
Läs merTentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2
Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 augusti 21 Sal: O125 Hjälpmedel: formelsamling elektronik, formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merFöreläsning 8. MOS transistorn. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT HT09/BM
Föreläsning 8 MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn t Exempel, enkel förstärkare med MOS IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT HT09/BM 1 Varför MOS transistorn Förstå en grundläggande komponent
Läs merRepetition: Nätanalys för AC. Repetition: Elektricitetslära. Repetition: Halvledarkomponenterna
FÖRELÄSNING 2 Repetition: Nätanalys för AC Repetition: Elektricitetslära Repetition: Halvledarkomponenterna Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(49) Repetition: Nätanalys
Läs merLedningar med förluster. Förlustfria ledningar. Rum-tid-diagram. Bergerondiagram. Appendix: Härledning av Bergerondiagrammet
FÖRELÄSNING 10 Ledningar med förluster Förlustfria ledningar Rum-tid-diagram Bergerondiagram Appendix: Härledning av Bergerondiagrammet Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik
Läs merBeskrivande uppgifter: I: Vad skiljer det linjära området och mättnadsområdet i termer av inversionskanal?
Komponentfysik Övningsuppgifter MOS del II VT-5 Beskrivande uppgifter: I: Vad skiljer det linjära området och mättnadsområdet i termer av inversionskanal? II: Vad skiljer en n-mosfet från en p-mosfet när
Läs merTentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,
Tentamen ETE5 Ellära och elektronik för F och N, 2009 0602 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori och elektronik. Observera att uppgifterna inte är ordnade i svårighetsordning. Alla lösningar
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merTSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006
(2) 9 oktober 2006 Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna inte är
Läs merFöreläsning 13 Fälteffekttransistor III
Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III pmo måsignal FET A, f t MO-Kondensator 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, 5 april 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Spänningen mv och strömmen µa mäts upp på ingången till en linjär förstärkare. Tomgångsspänningen
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs merFöreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV
Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV PMOS Småsignal FET A, f t MOS- Kondensator D/MOS- kamera Flash- minne 1 PMOS U Gate U - 0.V 1.0V 0.4V Source Isolator SiO Drain U - 1V P ++ N- typ semiconductor P ++
Läs merCMOS-inverteraren. CMOS-logik. Parasitiska kapacitanser. CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL
FÖRELÄSNING 6 CMOS-inverteraren CMOS-logik Parasitiska kapacitanser CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola ED351 Kretselektronik 1(46) CMOS-inverteraren (S&S4:
Läs merOperationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )
Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström
Läs merFördröjningsminimering vid buffring. ON-resistansen. Energiåtgång och effektförbrukning i CMOS. RAM-minnet
FÖRELÄSNING 7 Fördröjningsminimering vid buffring ON-resistansen Energiåtgång och effektförbrukning i CMOS RAM-minnet Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik 1(41) Fördröjningsminimering
Läs merBestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2
7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 2 Transistorn del 2 Jan Thim 1 F2: Transistorn del 2 Innehåll: Fälteffekttransistorn - JFET Karakteristikor och parametrar MOSFET Felsökning 2 1 Introduktion Fälteffekttransistorer
Läs merFöreläsning 11 Fälteffekttransistor II
Föreläsning 11 Fälteffekttransistor Fälteffekt Tröskelspänning Beräkning av strömmen Storsignal, D Kanallängdsmodulation Flatband-shift pmosfet 013-05-03 Föreläsning 11, Komponentfysik 013 1 Komponentfysik
Läs merFöreläsaren räknar... (del 1)
EDA35 Kretselektronik, Föreläsning : Föreläsaren räknar... (ersion 080) 003008 Professor Per LarssonEdefors Vi ska under denna föreläsning analysera förstärkarsteget till höger lite närmare. Först betraktar
Läs merFörstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Läs merÖvningsuppgifter i EDA351 Kretselektronik
Övningsuppgifter i EDA35 Kretselektronik Per LarssonEdefors Chalmers Tekniska Högskola Repetition: Uppgift R: Man lägger en varierande spänning över en diod och observerar strömmen som går genom dioden.
Läs merTentamen i Elektronik fk 5hp
Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs merDu behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.
(8) 27 augusti 2008 Institutionen för elektro- och informationsteknik Daniel Sjöerg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen augusti 2008 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik.
Läs merTentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merTENTAMEN Elektronik för elkraft
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik JH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2012 Omtentamen 9/1 2013 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Labbar Tentamen består
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006
24 april 2006 (9) Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen april 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. OBS! Ny version av formelsamlingen finns
Läs merGrindar och transistorer
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 17 - Digitalteknik I boken: nns ej med Grindar och transistorer Vi ska kort beskriva lite om hur vi kan bygga upp olika typer av grindar med hjälp av transistorer.
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare
Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs merFormelsamling för komponentfysik. eller I = G U = σ A U L Småsignalresistans: R = du di. där: σ = 1 ρ ; = N D + p n 0
Uppdaterad: 01-05-5 Anders Gustafsson Formelsamling för komponentfysik Halvledare och Ström (transport) Kapacitans: C = Q Småsignalkapacitans: C = dq U du Plattkondensator: C = A ε r ε r d Parallellkoppling:
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl
Institutionen för Elektro och informationsteknik, LTH Tentamen i Elektronik, ESS00, del den 8 oktober, 00, kl. 08.00.00 Ansvariga lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89, 07 98 (kursexp. 90 0). arje uppgift
Läs merLaboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och
Läs merUtredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?
Komponentfysik Uppgifter Bipolärtransistor VT-15 Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod? III: Definiera övergångsfrekvensen
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00. Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger
Läs merVäxelström i frekvensdomän [5.2]
Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Läs merVäxelström i frekvensdomän [5.2]
Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer
Läs merTentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010
Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter
Läs merRättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må 11.00-11.30, 12.30-13.15 Kent Palmkvist To 11.00-11.30, 12.30-13.
/5/14 15:56 Praktisk info, forts. Löst uppgift Fyll i ett konvolut (återanvänds tills uppgiften godkänd TTE Elektronik Konvolut hittas ovanpå den svarta brevlåda som svar lämnas i vart brevlåda placerad
Läs mer5 OP-förstärkare och filter
5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen
Läs merFöreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV
Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV måsignal FET A, f t MO- Kondensator D/MO- kamera Flash- minne 1 måsignalmodell A kapacitanser i mä1nadsmod δu Isolator io 2 D N ++ N ++ P- typ halvledare δ Q δu >>
Läs merHambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen
Föreläsning 3, 2/ Hambley: 4.2 4.4 OBS! En del a materialet kommer att gås igenom på föreläsningen den 9/. Operationsförstärkare [4.] Operationsförstärkaren (operational amplifier eller opamp.) uppfanns
Läs merIntroduktion till halvledarteknik
Introduktion till halvledarteknik Innehåll 7 Fälteffekttransistorer MOS-transistorn strömekvation MOS-transistorn kanal mobilitet Substrat bias effekt 7 Bipolar transistorn Introduktion Minoritets bärare
Läs merOperationsfo rsta rkarens parametrar
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-01-15 Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Laboration Operationsfo rsta rkarens parametrar Analog elektronik II HT16 1 Introduktion Operationsförstärkare
Läs merIntroduktion till halvledarteknik
Introduktion till halvledarteknik Innehåll 6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar 6 Fälteffekttransistorer JFET och MOS transistorer Ideal MOS kapacitans
Läs merTSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg
TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg Mikael Olofsson Kent Palmkvist 30 november 2017 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer du att studera
Läs merExtra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015
Extra kursmaterial om Elektriska Kretsar asse lfredsson inköpings universitet asse.lfredsson@liu.se November 205 Får kopieras fritt av ith-studenter för användning i kurserna TSDT8 Signaler & System och
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd
Läs merInstitutionen för elektrisk mätteknik
Institutionen för elektrisk mätteknik TENTAMEN EMC, störningar och störningsbekämpning 2005-06-01 14-17 Del 1 består av kortsvarsfrågor som ger en poäng för rätt svar och löses utan hjälp av bok under
Läs merTSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s.
TST24 lektronik Förstärkare Mark Vesterbacka TST24 Förstärkare / Mark Vesterbacka 2017-04-24 s.2 Dagens föreläsning Förstärkarsteg Småsignalberäkningar xaminationsexempel TST24 Förstärkare / Mark Vesterbacka
Läs merF1:13. 2 minutersövningar 2010 F1:30 F1:22. För att inte förlora signal kan följade göras: Analog elektronik Bertil Larsson
F1:13 2 minutersövningar 2010 Analog elektronik Bertil Larsson För att inte förlora signal kan följade göras: Kodning Generera sekvenser som kan lagas vid bortfall (digitalt) Använda mer bandbredd Öka
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merFöreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren
Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren /Krister Hammarling 1 Transistorn Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch Felsökning
Läs merSvar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska
Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:
Läs merFormelsamling för komponentfysik
Uppdaterad: 010-01-18 Anders Gustafsson Formelsamling för komponentfysik Halvledare och Ström (transport) Kapacitans: C = Q Småsignalkapacitans: C = dq U du Plattkondensator: C = A r r d Parallellkoppling:
Läs merSven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Tvåpolssatsen Revma utbildning TVÅPOLSSATSEN Tvåpolssatsen används vid analys, för att ersätta komplicerade linjära kretsar med enkla seriekretsar. INTRODUKTION Anta att
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans
Inst. för fysik och astronomi 2017-11-26 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 2017 (3.1) En plattkondensator har
Läs merTENTAMEN Elektronik för elkraft HT
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik UH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2015-2015-10-30 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Laborationer Tentamen består
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merI: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn.
Komponentfysik Övning 4 VT-10 Utredande uppgifter: I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn. II: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor.
Läs merFöreläsning 12 Bipolära Transistorer II. Funk<on bipolär transistor
Föreläsning 1 Bipolära Transistorer II Funk
Läs merSvar till Hambley edition 6
Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel
Läs merTentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010
Tentamen i Elektronik för E, ESS00, april 00 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori v i v in i Spänningen v in och är kända. a) Bestäm i och i. b) Bestäm v. W lampa spänningsaggregat W lampa 0
Läs merVäxelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO
MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs merImpedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merFöreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM
Föreläsning 5 Motkoppling och stabilitet bl Definition av termer Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel IE1202 nalog elektronik /BM Black s första idé U in 1 U ut Utspänning med
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch
Läs merLaboration N o 1 TRANSISTORER
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson 22/10 2004 Analog elektronik 2 Laboration N o 1 TRANSISTORER namn: datum: åtgärda: godkänd: Målsättning: Denna laboration
Läs merLaboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling A/D-omvandlare Digitala Utgång V fs 3R/2 Analog Sample R R D E C O D E R P/S Skiftregister R/2 2 N-1 Komparatorer Digital elektronik Halvledare, Logiska grindar Digital
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merVad är elektricitet?
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret
Läs merTentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1
Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1 Examinator: Ants R. Silberberg 21 maj 2012 kl. 08.30-12.30, sal: M Förfrågningar: Ants Silberberg, tel. 1808 Lösningar: Anslås tisdagen den 22 maj på institutionens
Läs merElektronik 2018 EITA35
Elektronik 2018 EITA35 Föreläsning 2 lp2 VV, VI, IV och IV genom återkoppling Inverterande VV 1 Information Elektroniska Frågor börjar denna veckan! Tentan är rättad väntar på att resultat ska läggas in
Läs merFöreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system
Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system Reglerteknik, IE1304 1 / 26 Innehåll Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering 1 Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering
Läs merVi börjar med en vanlig ledare av koppar.
Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merFöreläsning 9 Bipolära Transistorer II
Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II Funktion bipolär transistor Småsignal-modell Hybrid-p 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser Optokomponenter pn-övergång:
Läs mer