Användarmanual M A N U A L. BAS2 Styr, version 7.1

Transkript

1 I Användarmanual M A N U A L BAS2 Styr, version 7.1

2 II Förord BAS2 är ett system för byggnadsautomation, dvs. styrning, reglering, larmhantering och övervakning av tekniska installationer i byggnader. Exempel på sådana installationer är ventilations- och värmesystem. BAS2 består av två huvuddelar - BAS2 DUC och BAS2 operatörsprogram. Det finns även en separat programvara, BAS2 Energi, för hantering av energibudget och uppföljning av energiförbrukning i byggnader. BAS2 Energi berörs inte i denna manual. BAS2 DUC (DatorUnderCentral) är själva styrsystemet där givare, ställdon, pumpar etc. ansluts. BAS2 är ett decentraliserat system som är uppbyggt kring en eller flera DUC. Varje DUC hanterar en bestämd del av anläggningen, stora anläggningar består normalt av flera DUC. BAS2 operatörsprogram är ett datorprogram som körs på en vanlig PC och kan kommunicera med samtliga DUC i en anläggning. Operatörsprogrammet gör det möjligt att på ett enkelt och överskådligt sätt se hur de tekniska systemen i en byggnad fungerar. Det gör det också möjligt att ändra driftsvillkor och parametrar på ett enkelt sätt. Med BAS2 operatörsprogram kopplar du enkelt upp dig mot en anläggning bestående av en eller flera DUC och får då tillgång till anläggningens driftsstatus. Du kan koppla upp dig via vanligt Internet, mobiltelefon, telefonmodem, direkt kabelanslutning eller via ett internt datornätverk. Denna uppbyggnad gör att systemet kan användas av flera personer och från många olika platser. Denna manual beskriver de funktioner du som användare bör behärska för att kunna styra och övervaka din anläggning på ett bra sätt. Systemkrav: - Operativsystem: Windows XP med service pack 3, Windows Vista eller Windows 7. - Intel Pentium II alternativt AMD Athlon eller snabbare Mb ledigt internminne för BAS2. (ca 256 Mb totalt minne Windows XP, ca 512 Mb totalt minne för Windows Vista samt Windows 7) - CD-ROM enhet. - Pekdon. - Grafik med upplösning 1024*768 eller bättre. Reservation för felaktigheter BASTEC AB s ambition är att informationen i detta dokument ska vara både riktig och uppdaterad. Information kan dock i värsta fall saknas eller vara felaktig. Vi reserverar oss därför för sådana eventuella fel, t ex tryckfel. Felaktig eller saknad information av detta slag kan inte åberopas som stöd för anspråk eller krav gentemot BASTEC AB. Ansvarsbegränsning BASTEC AB ansvarar inte för direkta eller indirekta skador, förlust av intäkt eller andra skador och förluster som kan uppstå i samband med användandet av detta dokument. Copyright BASTEC AB BASTEC AB förbehåller sig rätten att ändra specifikationer givna i text och bild. Version BASTEC AB Hästvägen 4A Malmö E-post: info@bastec.se Tel Teknisk support: Internet: Fax

3 III ATT ANVÄNDA BAS2 OPERATÖRSPROGRAM 6 Starta BAS2 6 Koppla upp en anläggning 6 Koppla upp en anläggning för första gången 7 Inloggning 7 Logga in för första gången 7 Bildstruktur 8 Koppla ner och avsluta 9 STYRA OCH ÖVERVAKA 10 Hur olika tillstånd och värden visas och ändras 10 Överstrukna värden = ogiltiga värden 10 Analoga Ingångar 10 Analoga utgångar 11 Digitala ingångar 11 Digitala utgångar 11 Digitala och analoga minnesceller 12 Pulsingångar 12 Modbusobjekt 12 Mbusobjekt 12 LARMHANTERING 13 Larmraden 13 Larmlistan 13 Kvittera larm 13 Larmgrupp 14 Skapa, radera eller ändra larmgrupper 15 Larmåtgärdslista 15 Skapa, radera eller ändra åtgärdslista 16 Exempel på vad som skrivs ut 17 Larmtext utökad text 19 Larmblockering 19 Samtliga larm i en eller flera DUC 19 Enskilda larm i en eller flera DUC 19 SMS / MiniCall / SOS-inställingar 19 REGULATOR 21 Börvärdestyper 21 Börvärdesjustering 22 Ändra börvärde och börvärdesjustering 22 Visa Status 22 Huvudregulator och förregulator 22 Frysskydd 23 Återställning av utlöst frysskydd 24 Driftsfall och Sekvensdiagram 24 PID-parametrar 26 Begränsningar (kaskadreglering) 26 Filterkonstanter 26 TIDUR 28

4 IV Att skapa, radera eller ändra en händelse 28 Att ange tiden för en händelse 29 Att använda olika scheman 30 Omedelbar händelse 31 FÖRDRÖJNINGOBJEKT 31 DRIFTTIDSMÄTARE 32 PULSRÄKNARE 32 PUMPOBJEKT 33 LOGGNING 34 Starta en loggning 35 Ta bort en loggning 36 Visa logg 36 Rekommendationer 37 Samma objekt olika intervall 37 NATTKYLNING OCH VARMHÅLLNING 38 Nattkylning 38 Varmhållning 38 ANVÄNDARE 40 Lägg till, radera eller ändra en användare 40 Privilegier för användaren 40 ÖVRIGA FUNKTIONER 42 Klockan i DUC 42 E-postklient inställningar 43 Kalender 48 APPENDIX A 49 Guide Hämta anläggning 49 APPENDIX B 52 Guide Importera anläggning 52 Steg för steg guide för import 52 APPENDIX C 55 Guide Säkerhetskopiera en anläggning ver 6.8, 7.0 o APPENDIX D 57 Guide - Vilken programversion finns i DUC 57 APPENDIX E 58 Guide - Vilken programversion finns i PC 58 För Windows Vista / Windows 7 58 För Windows 2000/Windows Me/Windows XP 58 Programversioner i DUC 59 APPENDIX F 60 Guide Felsökning av e-post 60

5 V Testa Utgående e-post 60 Testa Inkommande e-post (larmkvittens) 60 Fullständigt e-post test för SMTP 61 Fullständigt e-post test för POP3 62 APPENDIX G 64 Larmhantering översiktsbild 64 APPENDIX H 65 Guide - Riktvärden för regulatorparametrar 65 APPENDIX I, REGLERING 67 Grundläggande begrepp 67 PID-regulatorns uppbyggnad 67 P-bidraget (Proportionella bidraget) 67 I-bidraget (Intergrerande ackumulerande bidraget): 68 Samspelet mellan P- och I-bidraget: 68 D-bidraget (Derivativa-bidraget): 69 Rekommendationer: 69 INDEX 71

6 Användarmanual BAS2 styr Att använda BAS2 Sidan 6 Att använda BAS2 operatörsprogram Starta BAS2 BAS2 operatörsprogram startas genom att dubbelklicka på ikonen som heter BAS2 på skrivbordet. Koppla upp en anläggning När BAS2 operatörsprogram startats, så visas en lista över de anläggningar som finns inlagda i den aktuella datorn. Välj den anläggning som du vill ansluta till genom att dubbelklicka på anläggningsnamnet som finns i listan. Om den anläggning du vill nå inte visas i listan måste du först hämta anläggningen, alternativt importera den från en annan dator t.ex. via e-post eller USB-minne. Om anläggningen är konfigurerad för att köra både BAS2 Styr och BAS2 Energi visas en dialog där man får välja önskat program. Om operatörsprogrammet på din dator är konfigurerat för att kunna ansluta på mer än ett sätt får du nu välja vilket kommunikationssätt du vill använda.

7 Användarmanual BAS2 styr Att använda BAS2 Sidan 7 Koppla upp en anläggning för första gången Första gången man kopplar upp en ny anläggning, blir man varnad att förval för den aktuella anläggningen ej finns. Därefter visas en dialog för förval av anläggning där man blir ombedd att ange ett förval. BAS2 Styr: Användaren skall ha möjlighet att köra BAS2 Styr för den aktuella anläggningen. BAS2 Energi: Användaren skall ha möjlighet att köra BAS2 Energi för den aktuella anläggningen Standard uppkopplingstyp: Med hjälp av detta val kan man bestämma om programmet varje gång skall fråga vilken uppkopplingstyp som önskas när användaren kopplar upp mot den aktuella anläggningen eller om man vill att programmet automatiskt ska koppla upp på förbestämt sätt t.ex. via Internt utan att fråga användaren. Inloggning För att kunna kontrollera din behörighet är du tvungen att ange vem du är. Du måste därefter skriva in ditt lösenord via tangentbordet. Lösenordet visas som asterisker(*) på skärmen för att ingen skall kunna se ditt lösenord. Logga in för första gången Första gången du loggar in i en anläggning blir du ombedd att ange ett lösenord. Lösenordet visas som asterisker (*) på skärmen. Det nya lösenordet måste anges två gånger för att säkerställa att du inte råkat skriva fel första gången. Lösenordet måste bestå av 4 eller fler bokstäver och/eller siffror. Lösenordet får inte vara samma som ditt användarnamn.

8 Användarmanual BAS2 styr Att använda BAS2 Sidan 8 Efter inloggningen kan du få ett meddelande som berör den aktuella anläggningen, som t.ex. att det finns nya bilder att hämta eller någon annan information från någon annan användare. Får du meddelande om att det finns nya bilder att hämta, innebär detta att det i DUC finns nyare bilder som illustrerar anläggningen än de som finns i din dator. Det är lämpligt att hämta dessa nya bilder, vilket kan ta några minuter i en anläggning med många DUC. Bildstruktur Den första bild som visas efter inloggning kallas huvudbilden. I huvudbilden finns vanligtvis en meny med knappar som leder till andra bilder. De flesta anläggningar har en hierarkisk bildstruktur, vilket innebär att de första bilderna oftast bara innehåller knappar som leder till andra bilder. På så sätt kan man enkelt navigera i en anläggning, även om man inte känner till den så väl. Exempel på en sådan bild är: Då du kommit fram till ett enskilt ventilationsaggregat eller värmekrets visas ofta en bild med mätvärden, börvärden och andra parametrar och indikeringar som är av intresse för det aktuella objektet. Denna bild brukar kallas objektets manöverbild. De värden som visas med samma bakgrundsfärg som övriga bilden och är nedsänkta kan normalt inte ändras, t.ex. mätvärden eller driftsindikeringar. De värden som går att ändra direkt i bilden visas vanligtvis som en knapp, dvs. upphöjd och ljusgrå. Exempel på sådana är börvärden, tidur, manöverutgångar och analoga utgångar för ventilställdon.

9 Användarmanual BAS2 styr Att använda BAS2 Sidan 9 I manöverbilden brukar det finnas en knapp som leder till objektets flödesbild. Flödesbilden är en bild med i första hand grafiska symboler som visar hur t.ex. ett ventilationsaggregat fungerar och var de olika komponenterna är placerade i förhållande till varandra. I flödesbilden brukar dynamiska värden visas intill resp. komponent samt utlösta larm och eventuella fel indikeras grafiskt i symbolerna. Det finns tillfällen när det behövs informerande text, t.ex. för att förklara funktionen hos ett ventilationsaggregat. Texten finns då under en knapp som det t.ex. står "Funktionsbeskrivning" på. Klicka på knappen och texten visas på skärmen. För att gå upp ett steg i bildstrukturen klickar du på knappen med den gula foldern, i verktygsraden uppe till vänster i bilden. Koppla ner och avsluta När man tittat på de objekt i anläggningen som man för tillfället var intresserad av och gjort eventuella ändringar av aktuella driftsparametrar etc. så behöver man inte längre vara ansluten till anläggningen. Anläggningens funktion är inte på något sätt beroende av att man är uppkopplad eller att någon PC är påslagen. För att avsluta uppkopplingen kan du klicka på krysset längst upp i bildens högra hörn eller klicka på "Arkiv" i menyraden överst i bilden och därefter klicka på "Avsluta".

10 Användarmanual BAS2 styr Sidan 10 Styra och övervaka Hur olika tillstånd och värden visas och ändras Anläggningens status visas på olika sätt. När text används i bilden så kan texten återspegla olika tillstånd eller värden. En fläkts driftstatus kan t.ex. via en fläktvakt visas som ett digitalt värde som endast kan var på två olika sätt, till eller från. Analoga signaler har inga fasta tillstånd utan kan visa väldigt många olika värden, t.ex. en rumstemperatur. En del värden kan påverkas av operatören och andra kan av naturliga skäl inte ändras. Utetemperaturen visas t.ex. som ett analogt värde och kan av naturliga skäl inte ändras (även om det ibland vore önskvärt!). Generellt gäller att insignaler inte kan påverkas av operatören medan utsignaler normalt kan ändras. I manöverbilder visas digitala och analoga ingångar vanligtvis som nedsänkta fält, medan digitala och analoga utgångar visas som knappar. I flödesbilder är det vanligt att alla värden visas som text utan nedsänkt fält och utan knapp. Då något fält eller någon knapp är gul, betyder det att objektet troligen avviker från det normala tillståndet, dock behöver det inte vara något fel. En utgång som ställs i manuellt läge blir gul. Röd färg indikerar att något fel troligen finns i, eller i anslutning till det aktuella objektet. Överstrukna värden = ogiltiga värden Då BAS2 operatörsprogram inte har kommunikation med DUC, eller då ett objekt inte är konfigurerat eller aktuell in- eller utgångsmodul saknas i DUC markeras objekt med värdet överstruket och texten blir i vissa fall gul. Detta indikerar att värdet inte är giltigt. Analoga Ingångar Används för att ansluta en analog mätsignal till DUC. Exempel på sådana signaler är temperaturgivare, tryckgivare och extern börvärdesratt. En analog ingång kan inte påverkas via PC av operatören, utan ska alltid visa det verkliga värdet (i speciella fall kan ingången dock vara tvångsstyrd). En analog insignal kan vara filtrerad för att utjämna snabba oönskade förändringar eller störningar. Detta kan medföra att det visade värdet har en eftersläpning jämfört med det verkliga värdet. Till en analog insignal hör alltid en enhet, som t.ex. C, Pa eller % Rh. Tillstånd: Vid t.ex. testning alt. byte av givare kan man vid behov tvångsstyra ingången. Dvs ingången tvingas till önskat värde oberoende av den anslutna insignalen. Offsetjustering: Offset används för att kalibrera givare. Visar givaren för lite, justeras detta genom att ange en

11 Användarmanual BAS2 styr Sidan 11 positiv offset och om givaren visar för mycket anger du en negativ offset. Tumregel: Offseten anges som heltal där ett värde på motsvarar 1 C. Offseten är beroende på givartyp och aktuell temperatur. Om givaren t.ex. visar 0,5 C för lite ska offseten ökas med ca Ett sätt att kalibrera en givare är att mäta värdet vid givaren med ett mätinstrument och sedan justera offseten tills att värdet som visas i bilden överensstämmer med mätinstrumentet. OBS! När du kalibrerar skall ingången inte vara filtrerad. Givarfel Om givaringången är kortsluten, eller det är avbrott, så visas texten Felaktigt värde, givare ej ansluten i rött. Analoga utgångar Används för att styra analoga komponenter som t.ex. ventilställdon eller frekvensomformare steglöst. Förutom att det analoga värdet presenteras i bilden kan utgångens driftstillstånd presenteras på samma sätt som för en digital utgång. Tillstånd Auto Man(uell) Blo(ckerad) Forc(erad) Innebörd Utgången styrs av automatik i DUC Automatik urkopplad, manuellt val via PC eller operatörspanel Utgången blockerad (=0%). En värmeventil kan t.ex. vara blockerat då (sommar-)nattkyla är i drift. En blockerad utgång går inte att ändra från PC. Utgången forcerad (=100%). En värmeventil kan t.ex. vara forcerad en stund efter uppstart vintertid. En forcerad utgång går inte att ändra från PC. Vill man koppla ur automatiken och ändra den analoga utgångens värde manuellt, så klicka på knappen, välj "Manuellt" och ange det önskade värdet. Normalt tillstånd är Auto, vilket innebär att objektet styrs via automatik i DUC, t.ex. via en temperaturregulator. Digitala ingångar Exempel på digitala insignaler är kontaktorsvar, fläktvakter och timer-knappar för förlängd drift av t.ex. ett ventilationsaggregat. Statusen för dessa signaler kan i bild indikeras med valfritt ord för resp. läge. Den digitala ingångens status kan inte påverkas av operatören. (I speciella fall kan ingången vara tvångsstyrd) Digitala utgångar Exempel på digitala utsignaler är manöverkrets till fläktar och pumpar samt digitala spjäll (öppet/stängt). Förutom att tala om att en digital utgång som styr en fläkt är till eller från kan utgångens drifttillstånd visas i bilden. Drifttillståndet kan visas i knappen som är den digitala utgång som startar/stoppar fläkten (manöverutgång. ) Tillstånd Auto Man(uell) Hand Blo(ckerad) Innebörd Utgången styrs av automatik i DUC Automatik urkopplad, manuellt val via PC eller operatörspanel Utgången ställd med extern omkopplare, vanligtvis i apparatskåpsfront. Går inte att ändra från PC. Utgången blockerad (=Från). En fläkt kan t.ex. vara blockerad p.g.a. utlöst frysskydd. En blockerad utgång går inte att ändra från PC, eller via omkopplare på apparatskåpsfront.

12 Användarmanual BAS2 styr Sidan 12 Forc(erad) Utgången forcerad (=Till). En fläkt kan t.ex. vara forcerad en stund efter normal drift för att efterkyla ett elvärmebatteri. En forcerad utgång går inte att ändra från PC, eller via omkopplare på apparatskåpsfront. För att ändra tillståndet på ett objekts manöverutgång så klicka på knappen och ange det nya tillståndet. Normalt tillstånd är Auto, vilket innebär att objektet styrs via automatik i DUC, t.ex. via ett tidur. Digitala och analoga minnesceller Används för att visa och ev. möjliggöra ändring av parametrar som inte är fysiska in- eller utgångar. Exempelvis en larmgräns som man vill att operatören ska kunna se och påverka utan att ha konfigureringsbehörighet. Ett beräknat värde som t.ex. verkningsgrad kan presenteras som en analog minnescell. En minnescell kan se ut som en knapp, vara ett nedsänkt fält eller som vanlig dynamisk text i en bild. Pulsingångar Pulsingångar är en speciell typ av digitala ingångar som används för att ta emot korta elektriska pulser från t.ex. värmemängdsmätare, elmätare, vattenmätare eller oljemängdsmätare. Pulsingångsobjektet ackumulerar de inkommande pulserna och omräknar de till MWh, kwh, kubikmeter etc. En pulsingång visas normalt som en knapp i bilden. Genom att klicka på knappen kan månadsavläsningarna och -förbrukningarna studeras och vid behov korrigeras, t.ex. i samband med ett mätarbyte. Modbusobjekt Modbus är en kommunikationsstandard som används för att ansluta externa kommunicerande produkter till BAS2. Exempel på sådana är: ventilationsaggregat med inbyggd styrutrustning, kylmaskiner, rumsregulatorer, trådlösa temperaturgivare etc. Det som visas i bilderna i BAS2 är enskilda signaler i den anslutna utrustningen. Dessa visas normalt som en knapp i BAS2 om värdet kan ändras, t.ex. ett börvärde. Värden som inte kan ändras visas normalt som ett nedsänkt värdefält på samma sätt som en analog eller digital ingång. Mbusobjekt Mbus är en kommunikationsstandard som används för att ansluta externa kommunicerande produkter till BAS2. Exempel på sådana är: energimätare och vattenmätare etc. Det som visas i bilderna i BAS2 är enskilda signaler i den anslutna utrustningen. Dessa visas normalt som ett nedsänkt värdefält då PC operatören inte kan ändra värden från Mbusobjekt.

13 Användarmanual BAS2 styr Sidan 13 Larmhantering Ett larm löser ut om något inträffar i anläggningen som speciellt bör uppmärksammas. Exempelvis om ett frysskydd eller en filtervakt löser ut eller om kommunikationen inte fungerar med anläggningen. Alla inställningarna som berör larmen finns under menyvalet Larm i menyraden. Larmraden Larmraden som finns längst ner på bildskärmen visar det senaste larmet med högsta prioritet, vilket även motsvaras av det översta larmet i larmlistan. Larmlistan Dialogrutan för larmlistan öppnar du via Larm Larmlista i menyraden, eller genom att klicka på larmraden då där finns ett larm. Ett larm kan ha fyra tillstånd och visas med olika färgbakgrund. I larmlistan visas alla larm, först kommer alla larm i tillstånd 1, därefter tillstånd 2 sedan 3 och sist tillstånd 4. Finns det flera larm med samma tillstånd, är de sorterade inbördes i tidsordning, med det senaste larmet överst. Meddelandet i larmraden visas alltid i följande format: tillstånd i klartext + larmtext + tidpunkt. Tillstånd Innebörd Färg 1. Utlöst - ej kvitterat Larmet har löst ut och ingen har kvitterat det Röd 2. Utlöst - kvitterat Orsaken till att larmet löste ut finns kvar men larmet Gul är kvitterat 3. Återgått - ej kvitterat Orsaken till att larmet löste ut har försvunnit, men Grön ingen har kvitterat det 4. Blockerat Larmet är blockerat, används bl.a. vid reparationsarbete Blå När ett larm löser ut går det automatiskt till tillståndet "Utlöst - ej kvitterat". Hinner orsaken till att larmet löste ut försvinna innan någon kvitterar det går larmet till tillståndet "Återgått - ej kvitterat". När du har kvitterat larmet så försvinner det om orsaken till larmet är åtgärdad. Om orsaken till larmet ej är åtgärdad går larmet i stället till "Utlöst - kvitterat". Larmtexten beskriver vad i anläggningen som larmet avser. Denna text bör vara kort och koncis för att visa vad larmet gäller. Tidpunkten anger när larmet löste ut och anges enligt följande exempel: :40. Kvittera larm Du kvitterar översta larmet i larmlistan genom att högerklicka på larmraden och välja kvittera. För att visa hela larmlistan klickar du på larmraden. Klicka därefter på det larmet i larmlistan som du vill kvittera så att det blir markerat. Klicka därefter på knappen kvittera. När man dubbel-klickar på ett larm i larmlistan som inte är kvitterat så visas nedanstående dialogformulär.

14 Användarmanual BAS2 styr Sidan 14 Är larmet redan kvitterat visas istället nedanstående informationsdialog. Den visas även då man klickar på Info i ovanstående dialogformulär. I informationsdialogen visas mer detaljerad information om larmet, som t.ex. när det senast kvitterades och av vem. Där står också i vilken DUC larmet finns och vilket objektsnummer det har. Grupp anger vilken prioritet/larmgrupp larmet ingår i. Om det står ett bildnamn i fältet Bildreferens kan man även hoppa till larmets grafiska representation med hjälp av knappen Hoppa till bild. Larmgrupp För att göra det möjligt att hantera likartade larm på samma sätt kan varje individuellt larm i en anläggning tilldelas en larmgrupp. Larmgrupperna är gemensamma för hela anläggningen. Upp till 9 olika larmgrupper kan användas. Under Larm Larmgrupp i menyraden kan villkoren för varje larmgrupp anges. Larmgrupper används primärt för att styra enskilda larm till olika larmåtgärdslistor. Larm som ska hanteras på likartat sätt grupperas i samma larmgrupp. Varje larmgrupp har ett namn som beskriver dess prioritet. Till varje larmgrupp hör även en text som bör beskriva vad som ska göras när ett larm i den aktuella gruppen löst ut. För varje larmgrupp kan en manuell (=statisk) koppling till en åtgärdslista göras eller så kan ett tidur styra vilken åtgärdslista som ska gälla vid olika tidpunkter och dagtyper. Ett larm som ingår i larmgrupp 0 är ett lokalt larm som aldrig hanteras av åtgärdslistorna utan endast visas i larmlistan i PC.

15 Användarmanual BAS2 styr Sidan 15 Namn: 15 tecken långt namn som beskriver larmets prioritet. T.ex. A-larm eller B-larm. Auto: Val av åtgärdslista styrs av ett tidur. Manuell: Val av åtgärdslista är alltid samma, dvs. det nummer man angivit i list-rutan. Grupplarmtext: Till varje larmgrupp hör en text som får innehålla 4 rader med 30 tecken på varje rad. Texten bör beskriva vad som ska göras när ett larm i den aktuella gruppen löst ut. Informationstext ska vara generell för hela larmgruppen, som t.ex. namn och telefonnummer till aktuellt jourföretag för den typ av åtgärd som larm i den gruppen kräver. Skapa, radera eller ändra larmgrupper Det första du skall göra när du har valt "Larmgrupp" är att ange vilken larmgrupp du vill arbeta med. Fyll i det och klicka på "Hämta". Om larmgruppen redan är konfigurerad fylls formuläret med dessa data. Börja med att välja vad Larmgruppen skall heta, t.ex. B-larm. Välj sedan om åtgärdslistan ska vara fast eller tidursstyrd. Väljer du fast, klickar du i "Manuell" och fyller i den åtgärdslista du vill ha. Vill du istället tidursstyra vilken åtgärdslista som används, klickar du på "Auto". Tiduret programmeras på samma sätt som ett vanligt tidur. Du kommer åt tiduret genom att klicka på "Tidur". Slutligen kan du redigera grupplarmtexten. Klicka i fältet och ändra eller skriv in ny text via tangentbordet. När du är färdig med alla ändringar klickar du på "Spara". Larmåtgärdslista Då ett larm löser ut, dvs. går från normalt till utlöst (observera att om larmet redan har varit utlöst men ej kvitterats så skickas inte larmet igen) och det ingår i larmgrupp 1-9 kommer larmet att skickas till de mottagare som finns i den larmåtgärdslista som larmgruppen för tillfället pekar på. Under Larm Larmåtgärdslista i menyraden kan villkoren för varje larmåtgärdslista anges. Upp till 4 "samtidiga" mottagare kan anges för varje larmåtgärdslista. Om någon extern mottagare inte svarar eller är upptagen görs ett nytt försök efter en kort stund. Om även detta misslyckas görs ytterligare ett nytt försök efter en något längre stund osv. tills Max antal försök har uppnåtts. En misslyckad utringning av ett larm blockerar inte för andra mottagare eller andra larm. Om Max antal försök har uppnåtts kan larmet skickas till en annan mottagare. Detta görs om ett nummer på en alternativ åtgärdslista har angivits i Försök därefter med motsvarande rad i följande åtgärdslista. Observera att det är ENDAST den rad som har misslyckats som ersätts, d.v.s. inte hela den alternativa åtgärdslistan.

16 Användarmanual BAS2 styr Sidan 16 De mottagare som kan anges är: - Lokal skrivare - Lokal skrivare utökad text - Extern skrivare - Extern skrivare utökad text - SMS (GSM Text) - MiniCall Text - E-post - E-post till larmsystemet Icarus - SOS Alarmering via SOS Access (kräver avtal med vaktbolag) Då utökad text väljs för larmskrivare skickas betydligt mer information än vanligt, bl.a. hela utökad text -informationen och hela larmgruppstexten. För varje larmåtgärdslista kan en rubrik anges samt för varje mottagare kan ett namn anges. Rubrik och mottagarnamn skickas inte till larmmottagaren utan används enbart som stöd för minnet och vid dokumentationsutskrift. Skapa, radera eller ändra åtgärdslista Börja med att välja vilken åtgärdslista du vill arbeta med. Du väljer sedan till vilka enheter larmet ska skickas under rubriken Typ. Beroende på typ av larmmottagare ska Tel. nr / SOS-larmid / E-postadress fyllas i enligt följande: Extern skrivare: Telefonnummer till larmskrivare. SMS (GSM-text) Telefonnummer till mobiltelefon. MiniCall text: Sökarnummer till MiniCall-mottagare. E-post: Mottagarens epost-adress. Glöm ej att addera anläggningens avsändaradress e-postadress (den adress som man angett under Inställningar E-postklinet inställningar t.ex. sparbossan@foretag.se) som betrodd avsändare i mottagarens eventuella skräppostfilter för e- post. Dvs inte i BAS2 utan i användarens dator. SOS-Alarm: Larm-id som tilldelas av SOS Alarm AB Om mottagaren ska få ett meddelande även då larmet kvitteras klickas Larmkvittens i. Avsluta med att spara ändringarna, dvs. klicka på "Spara".

17 Användarmanual BAS2 styr Sidan 17 Exempel på vad som skrivs ut Med följande larmtext, anläggningsnamn, grupplarmtext och Larmtext utökad text kommer här ett exempel på hur utskrifterna till de olika enheterna ser ut. Larmtext: Fläktvakt TA3, Kontor 4:e vån öster Anläggningsnamn: Kv. Höghusen Malmö Larmtext utökad text: Storgatan 123 Förv. Sydvästbostäder Vaktm. Sven Larsson Grupplarmsnamn: A-Larm Grupplarmtext: Ring Lasses Vent Service Tel kontorstid Övrig tid Kontakta även vaktm. Sven L. Utskrift till lokal skrivare: :45 Fläktvakt TA3, Kontor 4:e vån öster A-Larm Utskrift till extern skrivare: ***** Kv. Höghusen Malmö ***** :45 Fläktvakt TA3, Kontor 4:e vån öster A-Larm Utskrift till lokal eller extern skrivare med utökad text : ***** Kv. Höghusen Malmö ***** * Storgatan 123 * Förv. Sydvästbostäder * Vaktm. Sven Larsson * * Fläktvakt TA3, Kontor 4:e vån öster * * A-Larm * * Utlöst :45 * * Senast kvitterat :27 Av S Larsson *

18 Användarmanual BAS2 styr Sidan 18 * DUC 02 Obj 14 Larmgr 01 * * Ring Lasses Vent Service * Tel kontorstid: * Övrig tid * Kontakta även vaktm. Sven L. ************************************************** Utskick till SMS och MiniCall: Kv. Höghusen Malmö A-Larm Fläktvakt TA3, Kontor 4:e vån öster Utlöst :45 Om utskick till SMS görs via ett GSM-modem finns även en larmkvittenskod (t.ex. *LK0214* ) med i utskicket. Genom att svara på detta SMS och returnera all text (eller endast larmkvittenskoden) så kvitteras larmet. Observera att detta kräver ett GSM-modem och fungerar alltså inte om vanligt telefonmodem används på DUC:en. Utskick till E-post: Ämne: Kv. Höghusen Malmö. Fläktvakt TA3, Kontor 4:e vån öster A-Larm Utlöst :45 Föregående kvitt :27 Av S Larsson DUC 02 Obj 14 Larmgr 01 *#*LK0214* Om ett e-post-konto är kopplat till anläggningen och DUC kan läsa inkommande e-post via pop3, och rätt parametrar är inställda, så kan larmet kvitteras genom att svara på detta e-postmeddelande och returnera all text (eller endast larmkvittenskoden). Själva e-postlarmets prioritet sätts enligt nedan tabell: Larmgrupp Prioritet 1 Hög 2 Normal 3 Låg 4-9 Normal Utskick till E-post - Icarus: Vid larm till Icarus måste Larmkvitt. vara aktiv.

19 Användarmanual BAS2 styr Sidan 19 Larmtext utökad text Under Larm Larmtext utökad text i menyraden anger man den extra information som syns om alternativet "Utökad text" är valt i aktuell larmåtgärdslista. Larmblockering Samtliga larm i en eller flera DUC Det finns tillfällen då man tillfälligt vill sätta alla larmen i en viss DUC ur spel, t ex vid service av anläggningen. Detta kan man göra med hjälp av larmblockering, under Larm Larmblockering i menyraden. Det som anges är antal minuter som ett larm ska vara blockerat. Detta tal räknas sedan automatiskt ner med 1 varje minut och då det åter är 0 upphör larmblockeringen för aktuell DUC. Blockeringen börjar när man klickar på Spara. Man kan blockera larmen i max 255 minuter. Du kan välja att blockera larmen i en enskild DUC eller alla larm i hela anläggningen (Alla DUC:ar). Väljer du Hämta visas hur många minuter som är kvar av larmblockeringen för angiven DUC. 0 minuter betyder att larmen inte är blockerade. Då samtliga larm i en DUC blockeras med denna funktion visas de ej som "blockerade" i larmlistan. Enskilda larm i en eller flera DUC Man kan även blockera enskilda larm via Larm Definiera Larm i menyraden. Enskilda larm som blockerats återgår ej automatiskt till normaltillstånd. Enskilda larm som blockerats på detta sätt visas i larmlistan blåmarkerade. SMS / MiniCall / SOS-inställingar Under Larm SMS/MiniCall/SOS-inställningar i menyraden finns generella inställningar för larmutringning. Dessa inställningar skall normalt sett aldrig ändras. De värden och telefonnummer som anges här har ingenting att göra med vilken person eller GSM-telefon som ska ta emot ett visst larmmeddelande.

20 Användarmanual BAS2 styr Sidan 20 SMS Tel.nr till modempool (UCP): Telefonnummer till modempoolscentralen som hanterar SMS alarm om man använder ett vanligt analogt modem. GSM.nr till SMS-Central: Telefonnummer till modempoolscentralen som hanterar SMS om man använder ett GSM- modem. Vanligtvis om man köpt GSM-modem plus abonnemang av BASTEC så skall Maingates SMS-central användas. Använder man någon annan operatör så byt telefonnummer enligt nedan tabell. Central Tel.nr Comviq SMS-central Maingate SMS-central Telia SMS-central Telenor SMS-central Minicall Tel.nr till modempool (UCP): Telefonnummer till modempool som hanterar Minicall. SOS-Alarm Tel.nr till modempool: Telefonnummer till modempoolscentralen som hanterar SOS-alarm. SOS-Central(namnval): Namnval för aktuell SOS-central, vanligtvis AUNOVAA. SOS Access användar-id: Användaridentitet, tilldelas av SOS Alarm. SOS Access lösenord: Lösenord, tilldelas av SOS Alarm.

21 Användarmanual BAS2 styr Sidan 21 Regulator Regulatorerna i BAS2 kan användas på många olika sätt, vilket gör att dialogrutorna för dessa kan se olika ut. Dialogrutan öppnas när du klickar på knappen för regulatorn som finns i bilden. Det som styr utseendet, på dialogrutan som kommer upp är främst vilken börvärdestyp som valts. I BAS2 finns fyra olika börvärdestyper. Dessa är anpassade för olika reglerfall. Oberoende av vald börvärdestyp kan regulatorerna vara konfigurerade för intern och/eller extern börvärdespåverkan. Regulatorerna i BAS2 har även integrerat aktivt (varmhållning) och passivt (stopp av aggregat) frysskydd som kan användas vid temperaturreglering av ventilation. Regulatorn styr ut de anslutna objekten i sekvens så att det aktuella börvärdet ( = önskat värde ) uppnås. Börvärdestyper Regulatorn använder någon av följande börvärdestyper: 1. Externt börvärde används då regulatorn hämtar börvärdet från en extern källa eller beräkning. Externt börvärde går ej att ändra i regulatorns börvärdesdialog. 2. Manuellt börvärde används då regulatorn ej är beroende av yttre faktorer. Du låser börvärdet till det värde du anger i börvärdesdialogen. Dock kan börvärdet påverkas av intern eller extern börvärdesjustering. 3. Börvärdeskurva innebär att börvärdet är en funktion av en annan signal, oftast utetemperaturen. Används t.ex. för radiatorkretsreglering där framledningsbörvärdet (temperaturen) normalt höjs då utetemperaturen sjunker. Manuellt/externt börvärde Börvärdeskurva

22 Användarmanual BAS2 styr Sidan 22 Börvärdesjustering Intern börvärdesjustering kan användas tillsammans med samtliga börvärdestyper. Funktionen används när du vill kunna ändra börvärdet med ett konstant värde under vissa tider eller förhållanden, t.ex. för att sänka börvärdet på natten då det inte behövs lika mycket tillförd värme i en lokal. Börvärdesjusteringen anges i samma enhet som börvärdet. Detta värde adderas sedan till det vanliga börvärdet. Intern börvärdesjustering kan t.ex. styras via ett vanligt tidur. Det finns även möjlighet till extern börvärdesjustering. Denna kan dock inte ändras i regulatorobjektet, men kan avläsas i regulatorns Visa Status -dialog. Ändra börvärde och börvärdesjustering Beroende på vilken börvärdestyp som används så skiljer sig dialogrutorna åt när du skall ändra börvärdet. För att ändra börvärdet krävs rätt behörighet. Det börvärdet som visas i regulatorknappen i bilden är det justerade börvärdet. Detta innebär att det i förekommande fall har kompenserats och justerats. Externt börvärde går ej att ändra i dialogen. Börvärdeskurvan ändrar du genom att klicka på knappen för regulatorn i bilden. I dialogrutan som öppnas visas den aktuella börvärdeskurvan. Börvärdeskurvan har sju brytpunkter. En punkt markeras genom att klicka på den, när punkten är markerad blir den blå. Genom att klicka på pilarna i dialogrutan så flyttar du punkten/punkterna 0.5 enheter per klick. För att ändra en brytpunkt kan du även klicka och dra i diagrammet med musen. De exakta koordinaterna visas uppe till höger om kurvan. När du flyttar en punkt markeras motsvarande koordinater med blått. Koordinaterna ändrar sig under tiden du flyttar punkten och visar hela tiden rätt värde. För att flytta hela kurvan uppåt eller neråt väljer du att kryssa för Parallellförskjutning. Sedan klickar du på knappen för förflyttning uppåt eller neråt och hela kurvan flyttas. Visa Status Under knappen Visa Status i dialogrutan för regulatorn visas en dynamisk sammanställning över de parametrar som regulatorn arbetar med för tillfället, in- och utsignaler samt vissa interna tillstånd. Denna dialog är mycket användbar vid drifttagning och felsökning men kräver stor kunskap inom reglerteknik och om BAS2 regulatorobjekt. Huvudregulator och förregulator För vissa reglerfall krävs två reglerkretsar i följd för att uppnå bra funktionalitet. Detta kallas kaskadreglering och är en inbyggd funktion i BAS2 regulatorobjekt. Vid kaskadreglering kompletteras den vanliga reglerkretsen (huvudregulatorn) internt med en förregulator. Med BAS2 räcker det därför med ett regulatorobjekt även vid kaskadreglering. Förregulatorns utsignal är insignal till huvudregulatorn. Exempel: Vid rumsreglering med minbegränsning reglerar huvudregulatorn tilluftstemperaturen. Förregulatorn reglerar rumstemperaturen och levererar en lämplig tilluftstemperatur som börvärde till huvudregulatorn. Börvärdet till huvudregulatorn minbegränsas.

23 Användarmanual BAS2 styr Sidan 23 Sekvens Analogt steg: Utsignalen från steget visas i % (0-100%) Digitalt steg: Utsignalen från steget visas som "Till" eller "Från" Dödzon: "Till" betyder att regulatorns utsignal ligger inom dödzonens intervall. Detta behöver inte betyda att dödzonen är aktiverad. "Från" betyder att regulatorns utsignal ligger utanför dödzonens intervall. Linjär stegkopplare: "T" betyder till, "F" från. "TTFF" betyder således att de två första stegen i en linjära stegkopplare med fyra interna steg är till. Binär stegkopplare: "T" betyder till, "F" från. "TFT" betyder således att steg 1 och 3 i en binära stegkopplare med tre interna steg är till. Trelägesstyrning: Utsignalen visas i % (0-100%). (Beräknat läge) Pulsmodulerad utgång: Utsignalen visas i % (0-100%). Frysskydd Om regulatorobjektet är konfigurerat med frysskydd finns det en knapp med texten Frysskydd i dialogrutan för regulatorn. Klicka på denna för att se inställningarna för frysskyddet. Frysskyddet används för att motverka att värmebatteriet i ett ventilationsaggregat fryser sönder. Det finns två olika funktioner i frysskyddet, en varmhållningsfunktion och frysskyddsgräns (= nödstopp ). Varmhållningsfunktionen motverkar sönderfrysning genom att aktivt gå in och tillföra värme till värmebatteriet, direkt till värmebatteriet eller först med återvinning via den vanliga sekvensen. Varmhållningsfunktionen går in då returtemperaturen på värmebatteriet sjunker under inställt varmhållningsbörvärde. Det inställda varmhållningsbörvärdet gäller generellt både då aggregatet är i drift och då det är stoppat. Om utetemperaturen är under 0 C och aggregatet är stoppat ökas dock det aktuella varmhållningsbörvärdet med lika många grader som utetemperaturen är under 0 C (d.v.s. det ökar med 5 C om utetempen är -5 C). Det aktuella varmhållningsbörvärdet är dock begränsat till 25 C även om det skulle vara mycket kallt ute. Då aggregatet är i drift sker inte denna ökning utan det är det inställda värdet som gäller. De första 120 sekunderna direkt efter start av aggregatet är det dock det förhöjda varmhållningsbörvärdet som gäller. Om varmhållningsfunktionen inte klarar att hålla en säker returtemperatur på värmebatteriet utan denna når under den inställda Frysskyddsgränsen löser frysskyddet ut som då ska stoppa aggregatet, stänga uteluftspjällen samt ge larm.

24 Användarmanual BAS2 styr Sidan 24 P-band och I-tid för varmhållningsfunktionen kan ändras men bör normalt vara 5 C resp. 60 sekunder. Om dessa parametrar ändras på ett felaktigt sätt kan varmhållningsfunktionen upphöra att fungera eller fungera otillfredsställande. Återställning av utlöst frysskydd När det varmhållningsfunktionen aktiveras blir regulatorknappen i bilden gul. Detta behöver inte betyda att det är något fel, utan kan inträffa under normal drift. Dock bör detta uppmärksammas och kontroller göras att t.ex. inte värme och kyla motverkar varandra med onödigt hög energiförbrukning som följd. Om frysskyddet har löst ut blir knappen för regulatorn i bilden röd. Frysskyddet måste då återställas i BAS2 operatörsprogram, via tryckknapp på apparatskåp eller via BAS2 operatörspanel. Återställning via operatörsprogrammet görs under knappen frysskydd i dialogrutan för den aktuella regulatorn. Vid konfigurationen av en anläggning är det möjligt att spärra vissa av dessa återställningsalternativ, som då inte kan användas av operatören för att återställa utlösta frysskydd. Driftsfall och Sekvensdiagram Under knappen Inställningar i dialogrutan för regulatorn finns Driftsfall. Varje regulator kan konfigureras för upp till 4 olika driftsfall som kan konfigureras oberoende av varandra. För varje driftsfall anges PID-parametrar, sekvensparametrar, utsignalbegränsningar etc. Även då endast ett driftsfall används görs konfigurationen under driftsfall. Olika driftsfall kan t.ex. användas för drift under olika årstider eller för olika verksamheter i lokalerna. Genom att använda detta kan driften optimeras och anpassas på ett enkelt sätt. Ett steg består av t.ex. en kylmaskin, ett återvinningsspjäll eller en värmeventil. En sekvens består av ett eller flera steg (max 8). Ett exempel på en sekvens är en kylmaskin följt av en roterande värmeväxlare och en värmeventil. Regulatorns uppgift är att styra stegen i sekvensen så att börvärdet uppnås. Regulatorns utsignal har ett arbetsområde mellan 0 och 100%. Ökar värmebehovet ökar regulatorns utsignal och om värmebehovet minskar eller kylbehovet ökar så minskar utsignalen. I exemplet kan förslagsvis kylmaskinen arbeta mellan 0 och 30% utsignal, värmeväxlaren 40-65% och värmeventilen %. Värmeväxlaren når alltså full effekt vid 65% utsignal och står stilla vid 40%. Har lokalen varken kyl- eller värmebehov så kommer regulatorns utsignal att ligga mellan 30 och 40%, vilket innebär att inget steg är aktiverat. I exemplet ser man också att värmeväxlaren körs i första hand och att värmeventilen inte öppnar förrän värmeväxlaren körs för fullt men ändå inte räcker till. Försök att fördela de kylande och värmande stegen så att effekterna fördelas så linjärt som möjligt över regulatorns utsignalsområde.

25 Användarmanual BAS2 styr Sidan 25 Namn: Namn på driftsfallet, t.ex. normalfall, VÅV kylande eller varmhållning. För stegen i sekvensen skall du också ange följande: Intervall min-max (0-100%): Här anger du var i regulatorns utsignalområde steget skall ligga. Ex. kylsteg Intervall min.0%, intervall max 20%. Kylsteget är till fr.o.m. 0% t.o.m. 20% utsignal från regulatorn. Begränsningar min/max (0-100%): Normalt skall dessa vara 0 respektive 100% om du inte speciellt vill begränsa utsignalen från det här steget. Ex. spjäll som minst måste vara öppet 20% (min 20%, max 100%). BAS2 kommer då att minbegränsa utsignalen till spjället till 20% av fullt utslag. Typ inverterad: Här skall du ange om steget är kylande. Är steget kylande ska kryssrutan vara förbockad. Behåll max: "Behåll max" anger om steget ska bibehålla max utsignal efter att regulatorns utsignal har passerat stegets intervallgräns. I de flesta fall ska denna ruta vara förbockad. Ett exempel när "Behåll max" inte ska vara förbockad är när man kör ett kylsteg och en värmeväxlare under samma intervall för att jämna ut kylstegets inverkan. Detta kan man göra genom att starta VVX:n allt eftersom mindre kyla behövs. Anledningen till att "Behåll max" inte skall väljas i detta fall är att man inte vill att VVX:n skall köras utanför kylstegets intervall. För vissa signaltyper är inte alla ovanstående parametrar relevanta och kan då ej ställas in.

26 Användarmanual BAS2 styr Sidan 26 PID-parametrar Se appendix för rekommenderade PID-parametrar P-band: P-bandet anger det fel i C som ger full utstyrning. Ett litet P-band ger snabb reglering men ett för litet P-band ger instabil reglering. I-tid: I-tid är den tid det tar att nå full utstyrning om felet är konstant lika med P-bandet (Bidraget från P-bandet bortses från). I-tid eliminerar kvarstående fel. En liten I-tid tar bort kvarstående fel snabbt men kan leda till instabilitet. D-tid: Läggs ett konstant ökande fel (ramp) på insignalen vid felet 0 är D-tiden den tid det tar att uppnå dubbla värdet av den ändring i utstyrning som uppstår omedelbart efter det att felet lagts på (I-delen är bortkopplad). D-tid används för att snabba upp tröga system. Används D- tid så brukar den vara 1/4 till 1/10-del av I-tiden. För att uppnår bra reglering inom byggnadsautomation behöver normalt ej D-tid användas, utan sätt värdet till 0. Begränsningar (kaskadreglering) Under knappen Inställningar finns begränsningsinställningarna. (Se bild nedan under kapitel filterkonstanter). Minbegränsning används t.ex. vid rumsreglering för att undvika för låga inblåsningstemperaturer på ventilationsaggregat. Du anger den lägsta tillåtna temperaturen i dialogrutan. Maxbegränsning anges på samma sätt och används då man vill undvika för höga inblåsningstemperaturer. Filterkonstanter Under knappen Inställningar finns filterkonstanterna. Detta används för att snabba temperaturförändringar inte skall påverka regulatorn. Du anger filterkonstanterna som en tidsfördröjning. T.ex. en dåligt placerad rumsgivare vid en ytterdörr gör att den indikerar temperaturförändring när dörren öppnas. Genom att ange filterkonstanterna ignorerar regulatorn dessa hastiga och temporära temperaturförändringar. Tänk på att en för stor filtrering kan bidra till onödigt långsam reglering samt i vissa fall instabilitet i regleringen. Filterna ställs in med tidskonstanter. Med tidskonstanten "10 minuter" menas att en ändring på insignalen till filtret slår igenom till 63 % efter 10 minuter. Ex. Rumstemperaturen stiger från 20.0 C till 21.0 C klockan Klockan är då den filtrerade signalen 20.6 C.

27 Användarmanual BAS2 styr Sidan 27 Utegivare: Signalen som börvärdeskurvan använder. Förregulator: Vid minbegränsningsreglering är detta rumsgivaren. Huvudregulator: Den temperaturgivare som huvudregulatorn reglerar efter.

28 Användarmanual BAS2 styr Sidan 28 Tidur Ett tidur i BAS2 är ett årsur som kan starta eller stoppa en aktivitet (eller t.ex. ändra ett analogt värde) vid en given tidpunkt. Detta start eller stopp kallas även för händelse, dvs. att något händer vid en speciell tidpunkt. Händelsen utförs endast vid den tidpunkt som du anger. De olika tidurstyper som finns tillgängliga i BAS2 är: Digitalt tidur: Utsignalen kan anta två olika tillstånd t.ex. Till/Från. Används t.ex. för att bestämma när ett vent.aggregat ska vara i drift. Analogt tidur: Utsignalen är ett analogt värde t.ex. ett börvärde. Kan t.ex. användas då olika börvärden ska gälla vid olika tider. Driftfallstidur: Utsignalen är en av upp till 10 fördefinierade värden. Det liknar det digitala tiduret men kan ge fler tillstånd som utsignal. Kan t.ex. användas för att styra vilket driftsfall en regulator ska arbeta enligt. Utsignalvärdena kan då vara: Driftsfall vinter", "Driftsfall vår/höst", "Driftsfall sommar" och "Från". Att skapa, radera eller ändra en händelse När du klickar på knappen för tiduret i bilden, öppnas en dialogruta. I denna dialogruta visas de händelser som finns angivna i tiduret för aktuellt schema. Du kan skapa ny händelse, radera händelse eller ändra i vilken ordning de olika händelserna ska visas. I vilken ordning de visas i listan påverkar inte i vilken ordning de utförs/inträffar.

29 Användarmanual BAS2 styr Sidan 29 För att skapa en händelse klickar du på knappen Ny händelse. Därefter anger du vad som skall göras samt vid vilken tidpunkt. En händelse består av en händelsetyp samt en tidsangivelse. Händelsetypen anger t.ex. till, från eller schemabyte. Tidsangivelsen anger när händelsen skall inträffa. Ett tidur kan bara tolka händelserna i ett schema (det aktuella) åt gången. Det är alltid händelserna i det aktuella schemat som visas då man klickar på ett tidur. För mer information om scheman se separat rubrik. Via knappen Ändra händelse kan du ändra vad som skall göras i en befintlig händelse. Klickar man på Utskrift får man en utskrift av händelserna i alla scheman i tiduret. Med hjälp av pil upp och ner kan man visuellt ändra ordningen på händelserna i det aktuella schemat. Observera ordningen ändras enbart visuellt i listan, dvs. det påverkar ej tidurets funktion eller händelsens prioritet. Att ange tiden för en händelse Tiduren i BAS2 är generella årsur. De tar automatiskt hänsyn till skottår och sommartid samt håller reda på helgdagar och helgdagsaftnar. Datum anges som ÅÅMMDD. I datumexemplet nedan är några av datumen skrivna delvis med -- (två streck) vilket betyder att detta värde ska vara tomt i händelseformuläret i tiduret. Tomma fält jämförs inte mot aktuellt datum utan anses alltid vara uppfyllda. Samma sak gäller för tidsangivelser. Klockan betyder kvart över alla timmar osv. Datumangivelse Innebörd Händelsen utförs endast Händelsen utförs den 24/3, alla år Händelsen utförs den 24:e, alla år och månader Händelsen utförs alla dagar, alla år och månader De olika dagtyper som används är indelade i två grupper, veckodagar samt specialdagar, enligt nedan tabell: Grupp Dagtyp Innebörd Veckodagar Måndag tom söndag Gäller för respektive dag oavsett om det är helgdag eller helgdagsafton. Specialdagar Vardag Måndag t.o.m. fredag som inte är helgdag eller heldagsafton Specialdagar Inte vardag Lördag, söndag, heldag och heldagsafton. Specialdagar Helgdag Nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, 1:a maj, kristi himmelfärdsdag, pingstdagen, nationaldagen 6:e juni, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul. Specialdagar heldagsafton Påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Mellan de två grupperna gäller ett OCH-förhållande, dvs. de båda gruppernas villkor måste samtidigt vara sanna för att händelse skall utföras. Inom grupperna gäller ett ELLER-

30 Användarmanual BAS2 styr Sidan 30 förhållande dvs. det räcker att en av dagtyperna är sann för att händelsen skall utföras. Om man till exempel vill att ett aggregat ska vara i drift alla vardagar och alla lördagar så kan man INTE lösa detta med ett tillslag där både vardagar och lördagar är valda. (Denna händelse kommer aldrig att inträffa eftersom en lördag aldrig samtidigt är en vardag!) Lösningen är två separata tillslagshändelser en för vardagar och en annan för lördagar. Att använda olika scheman Ett tidur har upp till 9 scheman, varje schema kan maximalt innehålla 12 händelser. Det schema som tiduret använder för tillfället benämns Aktuellt schema. Det är endast händelser i det aktuella schemat som påverkar tiduret. För att ändra eller titta på händelser i ett annat schema än det aktuella klickar du på Visa schema. I dialogen som då kommer upp anger du önskat schemat. Klicka sedan på Hämta. Det valda schemat kommer nu upp i dialogrutan för tiduret. Exempel på inställning av ett tidur Antag att du ska styra belysningen i en butik. Du måste då veta vid vilka tidpunkter den ska tändas respektive släckas. Om butiken är öppen mellan klockan och på vardagar och mellan och på lördagar, behövs fyra händelser för att styra belysningen. 1. tänd klockan varje vardag 2. släck klockan varje vardag 3. tänd klockan varje lördag 4. släck klockan varje lördag I vissa fall vill du kanske ange en specifik händelse. Till exempel om personalen ska inventera lagret söndagen den 22 juni mellan klockan och Detta lägger du in som två nya händelser, där du specificerar datumet för händelsen. Att det är söndag behöver inte anges eftersom vi anger fullständigt datum. Man anger alltså normalt dagen för en händelse antingen som en dagtyp eller som ett specifikt datum. 1. tänd klockan den 22 Juni släck klockan den 22 Juni 2012 Schema Händelsetyp Värde Datum ÅÅMMDD Tid HH:MM Dagtyp MTOTFLS VIHA 1 Manöver Tillslag : V--- 1 Manöver Frånslag : V--- 1 Manöver Tillslag : L Manöver Frånslag : L Manöver Tillslag : Manöver Frånslag : I tidursformuläret finns en kolumn som heter Händelsetyp och en som heter Värde. I det givna exemplet finns två händelsetyper, Manöver och Schemabyte. Manöver innebär helt enkelt tänd eller släck och kan ha värdet Tillslag eller Frånslag. Schemabyte beskrivs enklast genom ett exempel: Butiken ska ha utökade öppettider under december månad. Det kommer att finnas folk i affären mellan klockan och på vardagar och mellan och på lördagar

31 Användarmanual BAS2 styr Sidan 31 och söndagar. Att lägga till en händelse, släck klockan varje vardag i december, hjälper inte. Händelse nummer två har redan släckt klockan Man löser problemet genom att lägga upp december månads händelser i ett eget schema. De händelser vi lagt in hittills finns i schema 1. I schema 1 lägger vi till ett schemabyte till det nya schemat direkt efter midnatt den 1:a december. De speciella öppettiderna för december lägger vi i schema 2. Kom ihåg att i schema 2 måste det finnas ett schemabyte tillbaka till schema 1 den 1:a januari. Schema Händelsetyp Värde Datum ÅÅMMDD Tid HH:MM Dagtyp MTOTFLS VIHA 2 Manöver Tillslag : V--- 2 Manöver Frånslag : V--- 2 Manöver Tillslag : LS Manöver Frånslag : LS Schemabyte : Vi kan finslipa exemplet ytterligare. Belysningen kommer att vara tänd alla lördagar enligt schema 1, alltså även helgdagar som infaller på en lördag. Butiken har däremot alltid stängt på helgdagar. Vi löser detta genom att lägga till ett ständigt frånslag på helgdagar. Vi anger tiden till alltid, dvs. under helgdagar ska det alltid vara frånslag. Vad händer då klockan på lördagen när händelse nummer tre vill ha tillslag? När det finns konflikt mellan tillslag och frånslag, har alltid frånslag högre prioritet. På så sätt kan man med ett ständigt frånslag garantera att det alltid är släckt under helgdagar, oberoende av vad man har lagt in för andra händelser i schemat. Vill man ha släckt på helgdagar också under december måste man naturligtvis lägga in ett ständigt frånslag även i schema 2. Vanliga söndagar räknas inte som helgdagar. Omedelbar händelse Med knappen Omedelbar händelse kan du omedelbart ändra tidurets utgång, t.ex. slå ifrån ett tidur. Observera att tiduret fortsätter att följa det aktuella schemat och slås inte till förrän nästa till-händelse i det aktuella schemat inträffar. "Omedelbar händelse" används exempelvis vid idrifttagning eller test av en anläggning. Tiduret fungerar givetvis som vanligt efter att den har utfört den omedelbara händelsen. Man kan alltså INTE blockera tiduret med en omedelbar händelse. I de fall som tiduret är kopplat till en fläkt eller dylikt så blockera reläutgången istället genom att slå över till manuell drift. Fördröjningobjekt Det finns två typer av fördröjningar, tillslags- resp. frånslagsfördröjningar. Dessa används för att garantera att t ex en kylfläkt körs en minsta tid när den väl har startat eller för att förhindra att t ex en fläkt återstartas inom en viss tid efter att den har stoppats. För att ändra fördröjningstiden klickar du på fördröjningsobjektet i bilden och anger den önskade fördröjningstiden. I vissa fall kan både tillslagsfördröjning och frånslagsfördröjning användas samtidigt. I detta fall kan båda tiderna ställas in i formuläret.

32 Användarmanual BAS2 styr Sidan 32 Drifttidsmätare Drifttidsmätare mäter normalt tiden som något har varit i drift, t.ex. en pump eller ett helt ventilationsaggregat. Tiden kan vara värdefull, för att avgöra servicebehov eller liknande. Värdet i drifttidsknappen visar hur många timmar som har gått. Du kan kalibrera eller nollställa mätaren, genom att klicka på drifttidsmätaren i bilden samt och ange ett nytt värde. Det finns även en larmfunktion kopplad till driftstidsmätaren. Denna används för att t.ex. indikera när en fläkt har varit i drift en viss tid. Användbart för service etc. Pulsräknare Pulsräknarna kan kopplas till mätare av olika slag. De kan t ex mäta elförbrukningen i kwh eller vattenförbrukningen i kubikmeter. I pulsräknarknappen visas den aktuella mätarställningen. Pulsräknarna ställs in vid installationen och ändras normalt endast vid mätarbyte. DUC:n lagrar mätarställningen för de tolv senaste månaderna och räknar också ut förbrukningen genom att subtrahera föregående månads mätarställning från senaste avläsningen. Den automatiska avläsningen sker vid månadsskifte klockan och då räknas också förbrukningen ut.

33 Användarmanual BAS2 styr Sidan 33 Vid mätarbyte kalibrerar man först pulsräknaren genom att klicka på pulsräknaren i bilden där efter väljer du Kalibrera i dialogrutan som visas. I dialogrutan för kalibreringen anger du det nya värdet. Du måste själv räkna ut förbrukningen för den månad då mätarbytet har skett. Skriv in det uträknade värdet i förbrukningskolumnen för rätt månad och spara. Pumpobjekt Ett pumpobjektet används för att styra pumpar. Ett pumpobjekt kan styra en eller två pumpar. Det finns olika typer av pumpar och olika sätt att styra dessa. Detta gör att pumpobjektets dialogruta kan se ut på olika sätt. Dialogrutan öppnas när du klickar på knappen för pumpobjektet som finns i bilden. Om pumpen/pumparna är temperaturstyrd(-a) visar dialogrutan en eller flera temperaturgränser. Temperaturgränserna bestämmer i vilket temperaturintervall pumpen/pumparna ska vara i drift. Dialogrutan kan också innehålla startfördröjning, stoppfördröjningar och klockslag för motionering/växling (parpumpsväxling). Vilka parametrar som visas beror på hur pumpobjektet är konfigurerat. Startgräns (fördröjd): Anger vid vilken temperatur start skall ske. Om det är en värmebärande pump (t.ex. radiatorkrets) så ska utetemperaturen, utan avbrott, ha understigit temperaturgränsen under den tid som angivits i Startfördröjning för att start ska ske (för en köldbärande pump ska utetemperaturen i stället ha överstigit temperaturgränsen). Stoppgräns (fördröjd): Anger vid vilken temperatur stopp skall ske. Om det är en värmebärande pump (t.ex. radiatorkrets) så ska utetemperaturen, utan avbrott, ha överstigit temperaturgränsen under den tid som angivits i Stoppfördröjning för att stopp ska ske (för en köldbärande pump ska utetemperaturen i stället ha understigit temperaturgränsen). Behovsstyrning Stoppfördröjning: Anger eftergångtiden efter att ett behovsvillkor (gäller ej temperaturvillkoren) inte längre är uppfyllt. Exempel på behovsvillkor är: öppen ventil, kylmaskin i drift etc.

34 Användarmanual BAS2 styr Sidan 34 Motionering och växling: Motioneringstid anger vid vilken timme på dygnet pumpen/pumparna ska motionsköras. Motionskörningen under 1 minut görs om en pump inte varit i drift det senaste dygnet. För parpumpar anger växlingstiden tidpunkten på dygnet då byte av pump sker. Denna pumpväxling sker varje dygn. Klockslag för motionering och växling ställs in i gemensamt fält. I knappen för pumpobjektet visas även driftorder som text, och driftstatus som färg, för pumpen/pumparna. I tabellen nedan beskrivs de olika fallen. Enkelpump Parpump Till Indikerar driftorder Pump A Driftorder för pump A Pump B Driftorder för pump B Pump A+B Driftorder för pump A och B Från Ingen driftorder Från Ingen driftorder (viloläge) (viloläge) Röd knapp Indikerar pumpfel Röd knapp Indikerar pumpfel på båda pumparna Gul knapp Indikerar pumpfel på en av pumparna. Automatisk övergång till fungerande pump (det är denna som då visas i knappen). Loggning I BAS2 kan man logga alla typer av analoga och digitala värden. När du klickar på en loggningsknapp visas de loggningar som är knutna till knappen i ett diagram. Ett diagram kan innehålla upp till åtta stycken loggningar. Loggningsdiagrammet innehåller också en linjal (det svarta vertikala strecket i diagrammet). Genom att klicka eller dra med markören i diagrammet kan man flytta linjalen och avläsa de exakta värdena i fälten framför respektive logg. Genom att klicka på bak och fram knapparna flyttas diagrammet framåt/bakåt i tiden. För att ändra vilket intervall som skall visas klicka på knappen Intervall i dialogrutan. I dialogrutan för Intervall väljer du Visat intervall (10 minuter till 3 månader) samt tidpunkt. Tidpunkt anges på ett av tre sätt, se tabell nedan.

35 Användarmanual BAS2 styr Sidan 35 Tidpunkt Innebörd Kring linjalen Det angivna intervallet visas kring den tidpunkt som anges av linjalens position. Fram till aktuell tid De senaste värdena visas. Från angiven tidpunkt Värdena med start från den tidsangivelse du angivit i inmatningsfälten visas. Genom att klicka på Spara till fil finns möjlighet att spara loggarna i en kommaseparerad fil. Denna kan med fördel sedan öppnas med MS Excel för vidare analys. Tänk dock på att om man mixar loggar med skilda loggintervall så interpoleras de värden fram som saknas. Genom att klicka på Utskrift skrivs diagrammet ut till ansluten skrivare. Starta en loggning Du kan även själv starta loggar. Loggningen startas genom att man högerklickar på det dynamiska objekt som representerar värdet man vill logga. Välj Definiera loggning för att starta en ny loggning. I dialogrutan som öppnas bockar du för Använd och anger hur ofta värdet skall läsas av. Är loggningen Låst kan den inte ändras utan rätt behörighet. Klicka på

36 Användarmanual BAS2 styr Sidan 36 Spara för att starta loggningen. Ändrar du avläsningsintervall på en befintlig logg försvinner de gamla värdena. En DUC består av 256 slots där varje slot motsvarar ca värden. Man kan själv välja hur många slots en logg skall använda sig av. Använder man minsta storleken 2 så kan man skapa 128 stycken loggar per DUC och går man till det andra extremvärdet så kan man bara skapa 8 stycken loggar som visserligen håller väldigt mycket loggdata. I använder man sig kanske aven mix av loggdjup, där någon logg har kort loggdjup och någon lång etc. Om loggen är full skrivs det äldsta värdet över av det senast inlästa. Det är därför viktigt att du väljer rätt intervall om du definierar egna loggar. Välj korta avläsningsintervall för värden med snabba förlopp (ex. ventilposition på tappvarmvattenkrets) och längre intervall för långsammare förlopp (ex. utomhustemperatur). Visa i BAS2 Energi: Med hjälp av denna inställning flaggar själva loggen så den blir lättare att hitta i BAS2 Energi, där man normalt inte använder sig av alla loggar i en anläggning. Stäng av autoskalning av enhet: I vissa fall bl.a. när man logga Mbus mätare vill man ha möjligheten att stänga av programmets funktion att känna igen en enhet och skala om denna från MWh till kwh. Ta bort en loggning Högerklicka på den text i bilden som representerar värdet som loggas. Välj sedan menyvalet Definiera Logg. I dialogrutan Definiera loggning tar du bort objektets namn och klicka sedan på spara. Visa logg Innan du kan titta på egna loggningar måste de läggas till i logglistan. Välj Lägg till i listan efter att ha högerklickat på den text i bilden som representerar värdet som loggas. När du lagt till alla loggningar du vill titta på i listan väljer du Visa logg från popup-menyn som visas när

37 Användarmanual BAS2 styr Sidan 37 du klickar på texten i bilden. Bocka för de loggningar du vill titta på i listan som visas. Upp till åtta loggningar kan visas samtidigt i loggningsdiagrammet. Rekommendationer Om BAS2 Energi används så måste man definiera de loggar som skall användas av BAS2 Energi genom BAS2 Styr. Logginervallet bör då vara 1 timme. För att loggningsfunktionen skall fungera så måste tidsinställningen vara gjord korrekt i DUC:n. Samma objekt olika intervall Om man ändrar loggintervallet försvinner loggens historik. Om detta är ett problem när man t.ex. skall göra en intrimning för en regulator, måste man skapa en ny logg mot en minnescell som i sin tur är kopplad till det värde man vill logga. Eftersom man inte kan skapa mer än en logg per objekt.

38 Användarmanual BAS2 styr Sidan 38 Nattkylning och varmhållning Nattkylning Nattkylning används under sommartid. Då utnyttjas den kallare utenattluften för nedkylning av anläggningen. Detta gör att kylbehovet dagtid minskar då byggnadsstommen och inventarierna är nedkylda. När utetemperaturen överskrider inställt värde (för att förhindra att funktionen av misstag startar vintertid då det inte bör kylas) och skillnaden mellan utetemperaturen och rumstemperaturen är större än inställt värde har funktionen ett starttillstånd. När sedan rumstemperaturen överskrider inställd startgräns startas nattkylan och lokalen kyls av kall nattluft. Om rumstemperaturen sedan underskrider inställd stoppgräns stannar nattkylan omedelbart. Om utetemperaturen däremot skulle underskrida inställt värde, eller skillnaden mellan utetemperaturen och rumstemperaturen skulle bli mindre än inställt värde, stoppar nattkylan efter inställt antal minuter (frånslagsfördröjning). Varmhållning Varmhållningsfunktionen liknar nattkylningen men används i stället vintertid, för att lokaler som normalt värms av ventilationen inte ska kylas ned då ventilationen inte är i normal drift. Under kalla vinternätter cirkuleras och värms all returluft och ingen uteluft tillförs. När utetemperaturen underskrider inställt värde (för att förhindra att funktionen av misstag startar sommartid) har funktionen ett starttillstånd. När sedan rumstemperaturen underskrider inställd startgräns startas varmhållningen. Om rumstemperaturen därefter överskrider inställd stoppgräns stannar varmhållningen omedelbart. Om utetemperaturen däremot skulle överskrida inställt värde, stoppar funktionen efter inställt antal minuter (frånslagsfördröjning). Allmänt Det är vanligt att man använder sig av ett tidur för att styra under vilka tider som funktionen skall vara aktiverad, t.ex. att nattkylning endast skall kunna ske vissa tider på natten och bara under sommaren. För att ändra villkoren för funktionen klickar du på knappen för Nattkylning eller Varmhållning som finns i bilden. Du anger de temperaturer som avgör när funktionen skall aktiveras. Observera att funktionen kan vara kopplad till ett tidur (Starttillstånd PLC i Visa status-dialogen). Detta gör att temperaturvillkoren måste vara uppfyllda samt att tiduret är Till för att funktionen skall starta.

39 Användarmanual BAS2 styr Sidan 39 Externt starttillstånd: Startillstånd PLC, ofta kopplad till ett tidur som styr under vilken tid på dygnet och vilken del av året som objektet skall vara aktivt. Använder sista kända värde Objektet använder sig av sista kända temperatur för att avgöra om funktionen skall aktiveras. Används t.ex. frånluftstemperatur som villkor gör detta att funktionen aktiveras utifrån det sista kända temperaturvärdet när (frånlufts-)fläkten var i drift. När fläkten startar igen används det sista kända temperaturvärdet de första tre minuterna. Därefter förutsätts givaren mäta en korrekt temperatur (= rumstemperatur).

40 Användarmanual BAS2 styr Sidan 40 Användare Lägg till, radera eller ändra en användare Under Inställningar Användare i menyraden finns kommandon för att administrera användare. Du kan ändra ditt lösenord, och om du har behörighet även skapa nya användare. Att tänka på när man ändrar lösenord: Använd ett ord som är lätt att komma ihåg och som betyder något personligt för dig. Skriv gärna upp lösenordet, men observera att du måste förvara detta på en säker plats. Ett lösenord ska vara mellan 4 och 10 tecken långt. Ditt lösen bör bestå av bokstäver och siffror. Ditt lösenord får ej vara samma som användarnamnet. Privilegier för användaren Privilegierna styr vad användaren får lov att göra i BAS2 Styr. Användare som har privilegiet "Utgångar" får ändra följande: Ändra digitala utgångar. Ändra digitala minnesceller. Ändra analoga utgångar. Ändra analoga minnesceller. Ändra tider i fördröjningsobjekt. Ändra temperaturgränserna i varmhållning/nattkylning. Användare som har privilegiet "Börvärde" får ändra följande: Börvärde. Intern börvärdesjustering. Ändra börvärdeskurvor. Användare som har privilegiet "Modbus" får:

41 Användarmanual BAS2 styr Sidan 41 Ändra värden för modbusobjekt. Användare som har privilegiet "Tidur" får: Lägga till, ändra, radera händelser samt utföra en omedelbar händelse för tidur. Användare som har privilegiet "Kvittera larm" får: Kvittera larm. Återställa frysskydd. Tillfälligt blockera larm. Användare som har privilegiet "Larmkonfiguration" får: Ändra larmtext. Ändra vilken larmgrupp ett larm tillhör. Ändra larmfördröjning. Utskrift av Larmkonfiguration. Användare som har privilegiet "Styra larmåtgärder" får: Ändra larmgrupper. Ändra åtgärdslista. Ändra Larmtext utökad text Användare som har privilegiet "Kalibrera analoga ingångar" får: Kalibrera analoga ingångar. Användare som har privilegiet "Kalibrera mätare" får: Kalibrera förbrukningsmätare. Kalibrera drifttidsmätare. Användare som har privilegiet "Ändra klocka i DUC" får: Läsa/ändra klocka i DUC. Användare som har privilegiet "Ändra regulatorparametrar" får: Ändra P,I och D. Ändra dödzon. Ändra driftfall. Ändra filterkonstanter. Ändra utstyrning. Ändra frysskyddsgränser. Användare som har privilegiet "Skapa användare" får: Skapa nya användare. Ändra privilegier. Radera användare. Skriva ut användarlista. Användare som har privilegiet "Bildeditering" får: Rita bilder och använda bildbibliotek. Ändra grid.

42 Användarmanual BAS2 styr Sidan 42 Spara bilder till DUC. Låsa bildeditering för en anläggning. Användare som har privilegiet "Objektkonfiguration" får: Ändra objektskonfigurationer. Ändra DUC-bestyckning. Ändra en loggdefinition som är låst. Låsa objektskonfiguration för en specifik DUC Användare som har privilegiet "PLC" får: Ändra PLC-rader. Utskrift av PLC-rader. Låsa PLC för en specifik DUC Användare som har privilegiet "Systemkonfiguration" får: Ändra systemvariabler i DUC. Ändra systemvaribler i PC. Ändra modeminställningar i DUC. Ändra delar av SMS/Minicall/SOS-inställningar. Ändra DUC-ID. Läsa/Ändra DUC-kommunikationen / Nätverks inställningar. Återskapa från PC. Läsa/ändra system meddelande från DUC. Ändra E-postkilet inställningar. Ändra OP-panelsinställningar. Kringgå anläggnings-id konflikt. Användare som har privilegiet "Tvångsstyra ingångar" får: Tvångsstyra digitala och analoga ingångar. Övriga funktioner Klockan i DUC Alla DUC:ar har en egen realtidsklocka. I normala fall behöver dessa ej korrigeras. De ställer t.ex. automatiskt om sig för sommartid och skottår. Alla DUC:ar i en anläggning synkroniserar tiden med varandra en gång per dygn. Vid behov av att ändra tiden eller datumet i realtidsklockan så spara alltid till alla DUC:ar för att undvika felmeddelande vid nästa klocksynkronisering. Tänk på att klockan i DUC:en kan användas för styrning av portlås och dylikt, där fem minuters fel kan skapa en massa onödig irritation. Under Inställningar Klockan i DUC i menyraden finns kommandot för att ändra realtidsklockan.

43 Användarmanual BAS2 styr Sidan 43 E-postklient inställningar Under Inställningar DUC-kommunikation / Nätverks inst. Konfigurerar Internettjänster i menyraden finns inställningar rörande kommunikation över ethernet och leverans av e-post. De värden och adresser som anges här har ingenting att göra med vilken person eller e-postmottagare som ska ta emot ett visst larmmeddelande. Skall användaren ej ha möjlighet att kvittera larm via e-post så räcker det om man fyller i data för utgående e-post, i annat fall måste även data för inkommande e-post fyllas i. Det måste då även skapas ett nytt unikt POP3 e-post konto för den aktuella anläggningen. Varning använd ej något existerande e-postkonto då DUC:n tömmer e-postbrevlådan varje gång den letar efter en e-postkvittens av utlösta larm. Dvs. även sådana e-postmeddelande som inte är larmkvittenser raderas. Koppla därför inte ens i laborativt syfte inkommande e-post (larmkvittens) till ditt eget (eller annans ) e-postkonto. För att DUC:n skall aktivera E-postklient inställningarna måste ha angett en IP-adress. Har man inte angivit någon IP-adress, ( ) sker inget försök att kommunicera över Nätverk (TCP/IP). Det är masterduc:n som måste vara anslutet till nätverket för att man skall kunna får ut larm.

44 Användarmanual BAS2 styr Sidan 44 BAS2 port (TCP-port för åtkomst via PC): Vilken port skall kommunikationen ske över, vanligtvis port nummer Undvik port 25 (e-post), 80 (web) 110 (e-post) samt 512 (Modbus). WWW-port (HTTP): Vilken port skall webbkommunikationen ske över, vanligtvis port nummer 80. Undvik port 25 (e-post) och 110 (e-post) samt 512 (Modbus). Adress SMTP-server: IP-nummer till nätverkets SMTP server. Servern används för att skicka e-post till olika användare. (SMTP använder sig av port 25 för att skicka e-post.) TCP-port SMTP-server: Vilken port servern använder för att skicka e-post. Normalt är det port 25 (skall i princip aldrig behöva ändras). Avsändarnamn: När BAS2 skickar e-post visas detta namn i fältet Från i det utgående meddelandet. Avsändar e-postadress: Den e-postadress som själva BAS2 anläggningen har. Dvs. inte mottagaren av meddelandet då detta ställs in under Larm Larmåtgärdslista Tänk på att vissa spam-filter för e-post inte tolerera vilka namn som helst (En funktion som heter 'reverse look-up' verifierar att avsändarservern är vad den utger sig för att vara. Annars släpps inte e- posten igenom), ofta måste själva domännamnet existera. Dvs. om adressen är solbacken@trivselhus.se så bör trivselhus.se vara ett äkta domännamn. Samt ett e-postkonto för solbacken finnas upplagd på den aktuella SMTP-servern. Dessutom bör denna avsändaradres adderas till alla mottagares som betrodd avsändare i deras respektive skräppostfilter. Kräver inloggning (autentisering): När e-postservern man använder sig av kräver inloggningsuppgifter. När autentisering används kan detta ske med metoden MD5-CRAM och för detta används RSA Data Security, Inc. MD5 Message-Digest Algorithm. Adress POP3-server: IP-nummer till nätverkets POP3 server. POP3 servern är den dator som hanterar avsändarens (DUC:ns) e-postadress, så att det är möjligt att kvittera larm via e-post. (POP3 använder sig av port 110 för att hämta e-post.) Användarnamn: Användarnamn på POP3 server. Varning använd ej något existerande e- postkonto då UDS:n tömmer e-postbrevlådan varje gång den letar efter e-post för larmkvittens av utlösta larm. Dvs. även sådana e-postmeddelande som inte är larmkvittenser raderas, så koppla inte ens i laborativt syfte inkommande e-post (larmkvittens) till ditt eget e-postkonto, utan skapa ett nytt unikt POP3 e-postkonto för den aktuella anläggningen. Således behövs det alltså ett nytt e-postkonto per anläggning. Lösenord: Lösenord på POP3 server. Bekräfta lösenord: Lösenord på POP3 server igen. Pollningsintervall (min): Hur ofta skall DUC:n fråga POP3-servern om det finns nya e- postmeddelande (larmkvittenser) att hämta. Standard är en gång var femte minut.

45 Användarmanual BAS2 styr Sidan 45 Du hittar DUC:ens MAC-adress genom att göra följande: 1. Välj Hjälp DUC-version i menyraden 2. Ange ID för den DUC du vill se MAC-adress för. Klicka på Hämta 3. I dialogen som visas enligt nedan så syns MAC-adressen. I detta fall är MAC-adressen 00:21:7B:08:00:01 Ett alternativt sätt är att på platts trycka på knappen B1 tre gånger i snabb följd medan system körs. Då visas MAC-adressen (den kommer alltid att inledas med 00217B) Några utav bokstäverna (A-F), framförallt B, kan lätt misstas för siffror, poängtera att avläsningen ska ske noggrant och enligt nedan bild.

46 Användarmanual BAS2 styr Sidan 46 PC-konfiguration Under Inställningar PC-konfiguration i menyraden i BAS2-Anläggningslista finns inställningarna för yttre kommunikation bl.a. med DUC:arna. Observera att inställningar för Direkt kabelanslutning vid DUC:ens USB-utgång endast är tillämpliga på version 6.8 och övre. Direkt kabelanslutning via DUC:ens Seriell-utgång: Uppkoppling sker via seriell-port på DUC. Direkt kabelanslutning via DUC:ens USB-utgång: Uppkoppling sker via USB-port på DUC. Via modem: Uppkoppling sker via ett internt eller externt modem som är anslutet till datorn. Via Internet: Uppkoppling sker via en uppringd eller fast anslutning till Internet (TCP/IP). Via Intranät: Uppkoppling sker via en fast anslutning till Intranät (Det lokala TCP/IPnätverket, dvs. oftast innanför någon form av brandvägg) Via Offline (utan DUC): Uppkoppling sker mot loka backupfiler och bilder i PC:n. Denna uppkopplingstyp kan enbart väjas om förvalet för den aktuella anläggningen är Välj vid uppkoppling. Använd PC:ns skrivare som larmskrivare: Om man låter PC:n (BAS2 Styr) vara kontinuerligt uppkopplad mot en anläggning kan man använda en PC-ansluten skrivare, eller nätverksskrivare, fungera som en lokal larmskivare. Nackdelen är att BAS2 Styr då inte får

47 Användarmanual BAS2 styr Sidan 47 stängas av eller kopplas ner. De larm som skrivs ut kan inte heller styras av åtgärdslistor, utan alla larm skrivs ut.

48 Användarmanual BAS2 styr Sidan 48 Kalender Med hjälp av kalendern kan du se vilka dagar som är vardagarhelgdagar, (helgdags-)aftnar etc. Denna kan du använda som hjälp och stöd då du t.ex. ställer in driftstider i tiduren.

49 Användarmanual BAS2 styr Sidan 49 Appendix A BAS2 Styr Användarmanual ver 7.1.doc- Rev 3, Denna information är giltig för BAS2 Styr 6.8, 7.0 och 7.1 Guide Hämta anläggning Med hjälp av hämta anläggning kan man importera en anläggning till sin PC. För att sedan kunna koppla upp sig och styra och övervaka. Anläggningen kan importeras på fem sätt, antingen via DUC:ens seriella-utgång, DUC:ens USB-utgång, modem, WAN (Internet) eller LAN (lokalt nätverk). 1. Starta BAS2 (Starta BAS2) 2. Välja Arkiv Hämta anläggning från menyraden. 3. Välj uppkopplingstyp och tryck på OK knappen. Du kan välja mellan fyra uppkopplingstyper. Via DUC:ens Seriella-utgång Uppkoppling sker via en seriell kommunikationsport på DUC:n. Dvs. en seriellkommunikationssladd är dragen från din PC till en av anläggningens DUC:ar.

50 Användarmanual BAS2 styr Sidan 50 Via DUC:ens USB-utgång Uppkoppling sker via en USB kommunikationsport på DUC:n. Dvs. en USBsladd är dragen från din PC till en av anläggningens DUC:ar. Via modem Uppkoppling sker via ett internt eller externt modem som är anslutet till datorn. Programmet kommer i nästa dialog, att fråga efter telefonnumret till anläggningen. Glöm ej att ange telefonnummer inklusive riktnummer. Via WAN (Internet) Uppkoppling sker via en uppringd eller fast anslutning till Internet (TCP/IP). Programmet kommer i nästa dialog, att fråga efter IP adressen till anläggningen samt TCP port. Om inget annat har saktas skall du ange 3001 som TCP port. Via LAN (lokalt nätverk) Uppkoppling sker via en uppringd eller fast anslutning till intranet (TCP/IP). Programmet kommer i nästa dialog, att fråga efter IP adressen till anläggningen samt TCP port. Om inget annat har saktas skall du ange 3001 som TCP port. 4. Välj användare och logga in För att kunna kontrollera din behörighet så är du tvungen att ange vem du är. Du måste därefter skriva in ditt lösenord via tangentbordet. Lösenordet visas som asterisker (*) på skärmen för att ingen skall kunna se ditt lösenord. Första gången du loggar in i en anläggning blir du ombedd att ange ett lösenord. Det nya lösenordet måste anges två gånger för att säkerställa att du inte råkat skriva fel första gången. 5. Anläggningen hämtas och ett meddelande om att allt gåt bra visas. I meddelandet ser man även vad anläggningen heter, dvs. det namn som kommer att visas i anläggningslistan. Tryck på OK knappen och programmet kopplar ner. Nästa gång man startar BAS2 finns nu den nya anläggningen i anläggningslistan.

51 Användarmanual BAS2 styr Sidan 51

52 Användarmanual BAS2 styr Sidan 52 Appendix B BAS2 Styr Användarmanual ver 7.1.doc- Rev 3, Denna information är giltig för BAS2 Styr 6.7, och 7.1 Guide Importera anläggning Med Importera anläggning kan du importera tidigare exporterade anläggningar från t.ex. e- post eller CD/diskett/USB-minne. Steg för steg guide för import 1. Starta BAS2 2. Välj Arkiv Importera Importera anläggning i menyn 3. Välj mappen där anläggningen som skall importeras finns sparad 4. Bocka för de delar som önskas importeras (Oftast alla delar) 5. Tryck på Hämta-knappen Anläggningskonfiguration: Informationen i anläggningslistan (namn, tfn,ip-adress etc.) Bilder: Anläggningens bilder Backup: Anläggningens backup av konfigurationen av en anläggning Databas: Databasen som innehåller all energidata utom graddagar. 6. Markera den anläggning som önskas importeras i listan 7. Tryck på OK-knappen

53 Användarmanual BAS2 styr Sidan 53

54 Användarmanual BAS2 styr Sidan Finns anläggningen redan på datorn visas nedan Varnings-dialog. (Annars har importering gått bra) Tryck då på Avbryt-knappen om du inte vill importera/skriva över den befintliga anläggningen. Notera att det inte hjälper att döpa om anläggningen som du redan har på datorn för att undvika konflikt. Då kontrollen av befintliga anläggningar görs med hjälp av anläggnings-id och inte med hjälp namnet på anläggningen. Om man trycker på OK-knappen skrivs befintlig anläggning över med de delar du valt att importera. Se nedan tabell för att se hur varje del påverkas. Anläggningskonfiguration Bilder Backup Databas Skrivs över De befintliga bilderna backupas (kan rullas tillbaks med hjälp av menyvalet Arkiv Bild Återgå till gamla bilder i PC:n) De befintliga backuperna backupas (Det skapas filer med filändelserna *.001, *.002 och *.003 osv) Den befintliga filen backupas (Filen energi.mdb döps om till energi.tdb)

55 Användarmanual BAS2 styr Sidan 55 Appendix C BAS2 Styr Användarmanual ver 7.1.doc- Rev 3, Denna information är giltig för BAS2 Styr Guide Säkerhetskopiera en anläggning ver 6.8, 7.0 o 7.1 Man kan använda exportfunktionen i BAS2 för att säkerhetskopiera, notera bara att man enbart exporterar ut de senaste filerna som man tagit backup på mot DUC:n med hjälp av Backup från DUC. Dvs. före en eventuell säkerhetskopiering bör man koppla upp anläggningen och köra en fullständig backup på alla DUC:ar genom att välja Arkiv Backup från DUC i menyraden. Se nedan steg för steg guide. 1. Starta BAS2. 2. Koppla upp mot den anläggning som man önskar göra en säkerhetskopia på. 3. Gör en fullständig backup på alla DUC:ar i anläggningen, genom att välja Arkiv Backup från DUC i menyraden. Se till så att samtliga Objekt, System och I masterduc är förbockade. Se sedan till att Alla DUC:ar och Snabb backup är förbockat. Därefter tryck på Hämta knappen. (På en stor anläggning med många DUC:ar kan denna operation ta flera minuter per DUC första gången man gör operationen) 4. När backupen är klar kopplar man ner BAS2 genom att välja Arkiv Avsluta i menyraden. 5. Starta BAS2 igen. 6. Markera den aktuella anläggningen i anläggningslistan. 7. Välj Arkiv Exportera Exportera anläggning i menyraden. 8. Välj t.ex. att exportera anläggningen till en diskett dvs. A:. Bocka sedan för Bilder, backup och databas om detta val inte är dimmat och tryck på Spara-knappen.

56 Användarmanual BAS2 styr Sidan 56

57 Användarmanual BAS2 styr Sidan 57 Appendix D BAS2 Styr Användarmanual ver 7.1.doc- Rev43, Denna information är giltig för BAS2 Guide - Vilken programversion finns i DUC (Närliggande info: Guide Vilken programversion finns i PC) 1. Koppla upp mot den aktuella anläggningen. 2. Välj Hjälp DUC-version i menyraden. 3. Ange önskat DUC:nr. och tryck på hämta. 4. En DUC-versions dialog enligt nedan visas där man ser versionen. (I Dialogen nedan ) DUC: 1 Version: CPU-typ: 4, dvs. modul med USB. (CPU-typ 3 är äldre moduler utan USB) DUC-typ: XL13, kan vara XL12, XL13, XP42 och XE16 och XE16 COM Språk: Svenska MAC-adress: 00:21:7B:08:00:01 Ett alternativt sätt är att på platts trycka på knappen B1 en gång medan system körs. Då visas versionsnumret. Kompatibilitet Generellt gäller att inom samma anläggning måste de två första siffrorna i versionsnumret vara lika på alla ingående DUC:ar.

58 Användarmanual BAS2 styr Sidan 58 Appendix E BAS2 Styr Användarmanual ver 7.0.doc- Rev 4, Denna information är giltig för BAS2 Guide - Vilken programversion finns i PC (Närliggande info: Guide Vilken programversion finns i DUC) För Windows Vista / Windows 7 5. Starta BAS2- anläggningslista 6. Klicka på BAS2-loggan i övre vänsterhörnet och välj Om Anläggningslistan 7. I dialogen som visas kan man se vad för version installationsprogrammet hade när man installerade BAS2, i nedan bild version För Windows 2000/Windows Me/Windows XP 1. Välj Start Inställningar Kontrollpanelen Lägg till eller ta bort program. 2. Markera BAS2 i listan över installerade program. 3. Klicka på Klicka här om du vill ha supportinformation. 4. En Supportinformations-dialog enligt nedan visas där man ser versionen. (I Dialogen nedan )

59 Användarmanual BAS2 styr Sidan 59 Programversioner i DUC BAS2 i PC:n kan köra mot flera olika programversioner i DUC:n. PC version kan kör mot alla version mindre eller lika med 7.0, dvs. i nuläget version 6.2, 6.4, 6.5, 6.6, 6.7, 6.8 och 7.0