Kreativitet och kreativ problemlösning Del 7 Crister Skoglund 2015

Transkript

1 Kreativitet och kreativ problemlösning Del 7 Crister Skoglund 2015

2 Det finns ett bättre sätt att göra det på Hitta det! Från en egenhändigt gjord tavla som Thomas Edison hade hängande på sitt kontor.

3 Tänk, en dag skall vi alla dö Men alla andra dagar fram till dess skall vi leva

4 Kort sammanfattning Den mogna människan av Gene Cohen Hans fasindelning och hans teori om kreativitet hos äldre Egna erfarenheter - att tänka mer strategiskt t.ex. Vi fyllde i Cohens aktivitetsmatris Rollofs tankar om villkoren för kreativa grupper En ledare som bl.a. håller fokus på målet Saker att tänka på - som att skämt kan sätta stop Behov av ett system för att samla in idéer Vikten av blandade grupper

5 Innovationsprocessen

6 Begreppet innovation En ny idé som också genomförts Alltså mer än enbart kreativiet - idén måste också ha visat sig fruktbar nog att genomföras Dock ett omstritt begrepp Man utgår ofta från tillkomst av nya varor Kreativ idé - prototyp - patent - produkt Men gäller samma när det gäller tjänster? Är det en innovation om ingen vill köpa produkten?

7 Problem Idé Undersök efterfrågan Sök rådgivning Hitta pengar Skydda produkten Gör en prototyp Gör teknisk översikt Leta tillverkare Förfina designen Marknadsför Ut på marknaden Innovationsprocessen för en produkt Utveckla och förbättra

8 Rätt tidpunkt är viktigt Många idéer har visat sig vara bra, men de kom vid fel tidpunkt Folk förstod inte nyttan Kringutrustningen fanns inte Tillämpningen var inte genomtänkt Spara därför på ratade idéer Den digitala revolutionen förändrar ekonomin

9 Hur kan samhället stödja innovationer?

10 Svenska uppfinnarföreningen Världens äldsta - grundad 1886 Bland de fem grundarna SA André och Gustav de Laval Huvudfråga: en ny patentlagstiftning Underlätta för uppfinnare Man upplevde att det saknades kapital, verkstäder och rådgivning Bland de som varit ordföranden märks särskilt Albin Johansson, KF SFU finns kvar idag Driver policyfrågor, rådgivning, mentorsringar delar ut priser mm

11 Svensk forskningspolitik Nytt ord från början av 1960 talet Forskningsråden - start på 1940 talet Men huvuddelen av pengarna gick till universiteten Forskningsberedningen 1962 Sektorsforskning nytt viktigt begrepp Från 1979 forskningspolitiska propositioner vart 3:e år Beskrivning av nuläget Ange övergripande mål Ange nödvändiga prioriteringar 2001 tre forskningsråd blir myndigheter Vetenskapsrådet, FAS och FORMAS

12 Statliga insatser för att främja innovation har varit många Tekniska forskningsrådet 1942 Malmfonden Svenska uppfinnarkontoret Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat Stiftelsen för exploatering av forskningsresultaten Styrelsen för teknisk utveckling (STU) 1968 Statens Industriverk (SIND) Statens energiverk (STEV) Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) 1991 Verket för innovationssystem (VINNOVA) 2001 Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) Verket för näringslivsutveckling. Tillväxtverket 2009

13 Två viktiga stödinsatser Styrelsen för teknisk utveckling (STU) Ämbetsverk - inrättades Det samordnade statligt stöd till teknisk forskning industriell forskning och utveckling Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) 1991 Bredare satsning Japans företagande imponerade på många

14 Kaizen - Innovation eller förbättring? Ibland svårt att avgöra I Japan har man sedan 1962 haft kvalitetscirklar En grupp frivilliga på en arbetsplats som 6-10 personer på en arbetsplats Träffas regelbundet för att förbättra kvaliteten Samlar på problem Undersöker alla aspekter Letar lösningar Bygger bl.a. på teorier från Edwards Deming I Sverige skrevs de in i de sk utvecklinsgsavtalen 1987

15 Kvalitetscirklarna - ett exempel på bottom-up-modell

16 VINNOVA (2001) Verket för innovationsystem statlig myndighet under näringsdepartementet uppgift att stödja behovsmotiverad forskning och utveckling inom teknik arbetsliv transportväsen Ordet sektorsforskning hade fallit i vanrykte Krav höjdes på att pengarna skulle gå till universiteten Innovationssytem och behovsmotiverad forskning blev alternativ (enligt Magnus Eklund)

17 Fyra metaforer för vetenskap

18 Villkor Sanningssökande Faktasamlande Mål Samtal Problemlösning

19 Sökarmetaforen Vetenskap ses som ett metodiskt sökande efter Sanningen Sökandet måste få följa sin egen inre dynamik - > den kan inte styras av andra Forskarens personliga egenskaper är av central betydelse Forskarbegåvning och hög moral är nödvändigt Doktorander Rekryteras helst som handplockade påläggskalvar

20 Ideala villkor för forskningen Sökarmetaforen Forskning blir nyttig för samhället om - och endast om - forskarna lämnas ifred Anslag bör ges som fakultetsanslag Krav på kompromisslöshet -> Ensamhet och Frihet Forskning kan inte styras

21 Samlarmetaforen Vetenskap ses som ett metodiskt samlande och organiserande av vetande Kunskapen tänkes växa kumulativt Forskning skiljer sig inte från andra yrken Flit, arbetsdiciplin och noggrannhet är viktigare än begåvning Doktorander Rekryteras när det blir en doktorandtjänst ledig

22 Ideala villkor för forskningen Samlarmetaforen Arbetet blir effektivast om många samarbetar - forskarlag ett ideal Samhället tänkes få resultat i direkt proportion till satsade resurser Tillgången till pengar och personal är garanten för betydelsefull forskning

23 Problemlösarmetaforen Vetenskap ses som ett metodiskt sätt att lösa problem För att bli meningsfull måste forskningen utgå från klart avgränsade frågeställningar Forskning ses som ett yrke man kan lära sig -> avhandlingen ses som ett gesällprov Forskarens yrkesskicklighet är det centrala Doktorander Rekryteras när det blir en plats i forskarutbildningen ledig

24 Ideala villkor för forskningen Problemlösarmetaforen Forskningen tänkes bli effektivast om den organiseras i projekt Utomstående får gärna formulera problemen Men forskarna själva måste få välja metod och angreppssätt Tillgång till resurser är viktigt men inte tillräckligt för bra resultat

25 Samtalarmetaforen Vetenskap ses som ett ständigt fortgående samtal Deltagarna lägger fram väl underbyggda teorier Vilken teori man ansluter sig till beror på argumentens tyngd Forskarens personlighet är viktig Toltalt engagemang och kreativitet krävs Doktorander Rekryteras helst genom intent urval

26 Ideala villkor för forskningen Samtalarmetaforen Arbetsdelning är inte nödvändigt Tvärtom är det bra om många sysslar med samma sak Forskarnas autonomi är central En nödvändig förutsättning för bra forskning är möjligheten till fri diskussion

27 Metoder för att välja bland idéer

28 Snabbklassificering Ställ upp ett viktigt kriterium Dela i tre grupper Ja Nej Kanske Ta bort de som får nej Ställ upp ett nytt viktigt kriterium Repetera tills bara en är kvar Ja Nej Kanske

29 Index-matris Sätt upp en rad kriterier som t.ex Överensstämmelse med behov Genomförbarhet Kostnad - eller krav på resurser Eventuell lönsamhet Flexibilitet Ge poäng mellan 1 och 3 för vart och ett - lägg ihop

30 Sorteringsfack-metoden Direkt användbara förslag Bra förslag, men inte just nu Förslag som verkar bra, men mer arbete behövs Intressanta, men passar inte oss Svaga förslag Direkt oanvändbara förslag

31 Utställningsmetoden - för grupper Skriv ut alla idéerna med stor stil på separata papper Sätt upp pappren runt väggarna som tavlor Ge varje deltagare i gruppen en karta med 5 prickar av den typ som används på gallerier Deltagarna får sedan fördela sina prickar som de vill Man kan sätta alla på en idé - eller sprida ut dem Välj att jobba vidare med den idé som fått flest prickar

32 Advokatmetoden - grupper En person vidtalas att tala för idén En annan person får uppdraget att tala mot den Övriga gruppen ställer frågor och är slutligen jury

33 Varför finns inte x redan? Gör en lista på alla skäl du kan komma på som t.ex Tekniken finns inte än För dyr För komplicerad Ta sedan vart och ett av skälen och se om idén blir mer genomförbar om den förändras Kan vi använda befintlig teknik Kan vi förbilliga den på något sätt Kan vi förenkla - bara ta fasta på en del