Innehållsförteckning. VD:s översikt Styrelsens verksamhetsberättelse Nyckeltal Distributionsanläggningar, elledningar,...

Transkript

1 2012 Årsberättelse

2 Innehållsförteckning VD:s översikt... 1 Styrelsens verksamhetsberättelse... 2 Nyckeltal... 5 Distributionsanläggningar, elledningar,... 6 Nätsstationer och störningar... 7 Bokslutsprinciper... 8 Resultat- och balansräkning... 9 Finansieringsanalys Bokslutets noter Särredovisning Styrelsens och VD:s underskrifter Revisionsberättelse Organisation Personal Peter Eriksson Örn på kabelstolpe, Dömansskär, Kökar. Bilderna är tagna av ÅEA:s personal Produktion: Zapp reklambyrå 2013

3 VD:S ÖVERSIKT År 2012 var Ålands Elandelslags 56:e verksamhetsår. Under året som gått har flera betydande händelser skett som har betydelse för ÅEA:s fortsatta verksamhet. Den kanske viktigaste uppgiften för ÅEA som distributionsbolag är att långsiktigt trygga och utveckla eldistributionen till bolagets ägare och kunder. Frågan blev extra aktuell i Finland efter de kraftiga stormar som i synnerhet södra Finland drabbades av i december Problemen kommer i Finland att leda till att lagstiftning införs där avbrottstiderna ska förkortas vilket i sin tur leder till krav på ökade investeringar i elnäten genom användning av jordkablar och nätautomationsteknik. På Åland fick stormarna inte samma följdverkningar som i Finland men frågan aktualiserades ändå så mycket att ÅEA deltog i diskussioner med landskapsregeringen om den åländska försörjningstryggheten. Vi har dock inte samma förutsättningar på Åland att använda jordkablar i samma grad som i Finland men försörjningsfrågan ska för den skull inte negligeras. Det är viktigt att ÅEA utifrån åländska förutsättningar arbetar med elförsörjningstrygghetsfrågan så att det åländska elnätet kvalitetsmässigt håller minst samma nivå som i våra närregioner. ÅEA för därför en dialog med landskapsregeringen att Åland ska ges samma förutsättningar att bygga ellinjer så nära väg som möjligt på samma sätt som i övriga Finland. Syftet med detta är att ellinjerna skall vara lättillgängliga ur servicesynpunkt. År 2012 inleddes med relativt varmt väder under första halvåret medan senare delen av året blev kalllare. Det resulterade i att den totala elöverföringen för året blev det näst högsta någonsin efter toppåret Vädrets variationer mellan åren kan som mest påverka ÅEA:s överföring med ca tio procent men då en stor del av intäkterna är fasta avgifter är den ekonomiska risken lägre men ändå inte obetydlig. Då fastigheternas värmeanläggningar allt mer blir baserade på värmepumpar kommer dock variationerna i elöverföringen sakta att dämpas då en värmepump dels tar energi från el men huvudsakligen från marken eller luften. Byggandet ser ut att trots en global finanskris fortsätta i samma takt som de senaste åren varför vi även de närmaste åren kan räkna med samma ökningstakt på elöverföringen. Förändringar har skett gällande ÅEA:s elproduktionssatsningar. Efter noga övervägande valde ÅEA i början av 2012 att sälja ut aktieinnehavet i Fennovoimas kärnkraftsprojekt. Bedömningen var att ÅEA förutom Fennovoima har åtaganden i redan påbörjade elproduktionsprojekt vilka är tillräckliga i förhållande till ÅEA:s ekonomiska resurser. Fennovoima projektet har för ÅEA gett kunskap och erfarenhet som ÅEA kan använda vid fortsatta satsningar i Jan Wennström, VD elproduktion och avyttringen av aktierna kunde göras med ett gott resultat. Inte heller under 2012 kunde de åländska vindkraftsprojekten få klartecken för att delta i det finska stödsystemet. Förutom ÅEA är hela den åländska vindkraftsbranschen verkligt frustrerade över situationen. ÅEA kan dock konstatera att åländska politiker och tjänstemän med landshövdingen och landskapsregeringen i spetsen har gjort sitt bästa för att lösa denna gordiska knut. Nästa avstämning i frågan är en aftonskola i Helsingfors där frågan ska diskuteras och där förhoppningsvis en lösning kan nås. Däremot har vindkraftsplanerna i Kanteleen Voimas dotterbolag Puhuri Oy fått sitt första investeringsbeslut. Det innebär att ÅEA sommaren 2013 kommer att ta emot den första energin från egen vindkraft. Det är med glädje ÅEA deltar i Puhuri projekten och vi hoppas också att nästa investeringsbeslut ska kunna tas under Kanteleen Voimas torvkraftproduktion blev verkligt dålig under 2012 då torvskörden under sommaren regnade bort vilket betyder att verket står stilla utan bränsle från april månad 2012 fram till sommaren Stilleståndet resulterade tyvärr i ett negativt resultat för bolaget men förväntningarna är nu stora att torvskörden 2013 ska bli normal så att produktionen kan starta igen under kommande sommar. Kanteleen Voima har vidtagit anpassningsåtgärder för att begränsa de ekonomiska följdverkningarna. Planeringen av en Nordisk slutkunds marknad fortsätter och som det ser ut idag är det bara Finland som delvis ifrågasätter NordRegs planer. I Finland har nämligen Arbets- och Näringsministeriet inte rakt av accepterat den föreslagna en faktura modellen vilken skulle minska elnätbolagens kundservicemöjligheter. Den frågan har den finska föreningen Lokalkraft som ÅEA är medlem i arbetat hårt för att påverka och tillsvidare ser det arbetet ut att kunna ge frukt. Men om NordRegs planer får förverkligas ograverat står de nordiska elbolagen om några år

4 inför nya utmaningar. För ÅEA:s del kanske ännu större utmaningar eftersom marknaden därefter inte bara är en åländsk marknad utan blir en nordisk slutkundsmarknad. Som följd av EU-lagstiftning förhandlades det redan under 2011 fram en överenskommelse om det framtida ägandet i Kraftnät Åland. Överenskommelsen var att Ålands landskapsregering köper ÅEA:s och alla övriga aktieägares aktier i Kraftnät Åland. Under 2012 i juni slutfördes affären varefter bolaget helt och hållet ägs av Ålands landskapsregering. För Kraftnät Åland gick år 2012 till historien som året då Finlandskabeln slutligen kunde beställas. Efter sex års arbete var alla finansiella frågor lösta och projektet startades i slutet av december. Planerna är att kabeln kan tas i bruk vid utgången av år Ovan nämnda händelser har varit av både positiv och negativ natur. Händelserna visar energibranschen påverkas av yttre faktorer och att verksamhetsförändringar regelbundet inträffar. Det visar också ÅEA:s behov att följa med utvecklingen och att anpassa sig till nya förhållanden. Till ÅEA:s alla anställda vill jag slutligen rikta ett stort och varmt tack för ett utmärkt och förtjänstfullt arbete under året som gått. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Distributionsverksamheten År 2012 byggdes 62,1 km ellinjer och fortsättningsvis är det hög fokus på renoveringar. Under året inleddes renoveringsarbetet av mellanspänningsnätet (MSP-nätet) på östra delen av Kökar. Arbetet började under maj månad och avslutades i november. Allt det planerade arbetet var då inte klart men ändå så långt färdigt att det kunde lämnas över vintern för att inkommande vår fortsätta. Under 2013 fortsätter också planeringen av Kökars västra dels MSP-näts renovering. Efter utfört renoveringsarbete installerar ÅEA för ett privat bolags räkning grundinfrastrukturen till ett framtida fibernät för Kökar. Förutom det stora linjerenoveringsprojektet på Kökar har ett flertal nya MSP-linjer byggts eller renoverats väl spridda över distributionsområdet. Efter 2012 hade vi vid årsskiftet endast 1 km kvar av de gamla kopparledningarna i MSP-nätet. Elnätets utsatthet vid stormtillfällen förbättras kontinuerligt. Under året har inga större byggnadsarbeten gjorts för Kraftnät Ålands räkning. Efter några år då våra nya linjeprojekterare har skolats för sina uppgifter ser vi nu med tillförsikt framåt och vi hoppas vår nuvarande beredarkapacitet är tillräcklig för de närmaste åren. Nyanslutningstakten har avmattats något under Men småhusbyggandet ser ändå ut att fortsätta trots lågkonjunkturen vilket möjligtvis visar att den åländska ekonomin tillsvidare inte har påverkats mycket. Under året har en begagnad Unimog U5000 linjebil köpts från Tyskland som ersättning för den äldsta Unimoggen i ÅEA:s fordonsflotta. Vi har även köpte ett nytt mobilt reservaggregat och ytterligare ett levereras i början av Syftet med dem är att de ska ersätta de gamla ASEA-verken. ÅEA har av Kraftnät Åland beställt en ny 45/10 kv:s fördelningsstation i Söderby Lemland. Avsikten är att avlasta utmatningen från Norrböle stationen med områdena från Lemström och vidare mot Lemland Söderby då södra Jomala och Lemland växer relativt kraftigt och behöver förstärkt inmatning. Planerna är att stationen ska byggas under Under 2011 och 2012 har ÅEA undersökt marknaden av leverantörer av fjärravläsningssystem. ÅEA: s nuvarande system är baserat på dygnsmätning och de äldsta mätarna har snart varit i bruk i nio år. Inom EU tas det fram målsättningar för hur framtidens elmätningssystem ska se ut. Ny teknik och nya funktioner krävs både vad gäller utbyggnaden av Smart Grids och slutanvändar funktioner. Dessutom ser det ut som att en nordisk slutkundsmarknad kommer att förverkligas inom några år och då krävs det timmätning. Av dessa orsaker upphandlar ÅEA nu i vinter framtidens mätsystem och går allt som planerat inleds installationer av ny utrustning under På örnbarren kan stora fåglar sitta utan risk. Elförsäljning Prisnivåerna på elmarknaden Nordpool har under 2012 varit någorlunda stabila och på en lägre nivå än de senaste åren. Orsaken till det är lågkonjunkturen samt ett mycket gott hydrologiskt läge under året. Koldioxidpriserna har sjunkit och osäkerheten om den framtida utsläppshandeln är stor.

5 På grund av den dåliga torvskörden i Finland har försäljningen från Kanteleen Voima varit låg och det ekonomiska resultatet därifrån är svagt. Men trots bekymren i Kanteleen Voima så har den relativt stabila marknadsprisnivån inneburit att kundpriserna har kunnat lämnas oförändrade under året som gått och inför det nya året så har också en mindre sänkning kunnat göras. ÅEA:s normaltariff pris 6,14 c/kwh inkl. moms vid ingången till 2013 är ett bra pris jämfört med övriga priser i Finland. Under 2012 var inköpen av elenergi fördelade så att 70,3 % (63,2 %) köptes från E.ON Sverige, 6,6 % (14,0 %) från Kanteleen Voima Oy och 23,1 % (22,8 %) från åländska vindkraftsproducenter. På senhösten 2012 undersökte ÅEA vilka alternativa elenergileverantörer till E.ON det fanns på den nordiska marknaden. Efter utvärdering togs beslut om ett byte och i slutet av oktober undertecknades avtal med Axpo Sverige Ab. ÅEA har under tolv år haft ett gott samarbete med E.ON men slutligen bedömdes ändå ett byte av leverantör att föredra än att fortsätta med det geografisk långt bort lokaliserade E.ON. Elproduktion Kanteleen Voima producerade i stort sett fullt de tre första månaderna under Därefter vidtogs revision och i slutet av juli planerades produktionen återupptas. Men den mycket regniga våren och sommaren betydde att stora delar av den finska torvskörden regnade bort. Det har inneburit för Kanteleen Voima såväl som för många andra torvbränsleproducenter att produktionen under andra halvåret 2012 har minskat eller stoppats. För Kanteleens Voimas del innebar det att ingen produktion kunde starta och istället fick man planera in extra servicearbeten och reparationer. Arbetsstyrkan har också hyrts ut till andra företag samt semestrar har tagits ut. Dessutom har permitteringar genomförts. Under hösten har ingen produktion varit igång för Kanteleen Voima. I Kanteleen Voimas dotterbolag Puhuri Oy har dock vindkraftsplanerna framskridit så att i juni 2012 togs det första investeringsbeslutet. Då inleddes markarbetena för byggandet av sju 3,0 MW:s vindkraftverk i projekt Kopsa 1. ÅEA:s andel är ca 1 MW. Verken ska starta produktion under sommaren 2013 och projektet lyfter Feed-In stöd enligt det finska stödsystemet. Ekonomi Nätverksamhetens omsättning ökade år 2012 jämfört med 2011 och den överförda volymen är den näst högsta någonsin. Nätverksamhetens resultat innehåller intäkter av engångsnatur, euro, till följd av försäljningen av aktierna i Kraftnät Åland Ab. Efter att ha varit oförändrade i fyra år höjdes elnätavgifterna 5 % inför Höjningen är en direkt följd av att Kraftnät Åland Ab inleder investeringen i den nya kabeln till Finland och därför höjer sina tariffer till distributionsbolagen. ÅEA:s höjning av nätavgifterna motsvarar den höjning som Kraftnät Åland Ab påfört ÅEA. Elförsäljningen resulterade i ett bra resultat vilket var positivt efter den tunga situationen för Kanteleen Voima. Året slutade också med en relativt kall december vilket förstärkte vinsten. Totala omsättningen år 2012 blev 17,51 (17,25) milj. vilket är 1,5 % högre än föregående år. Intäkterna från försäljningen av elenergi minskade med 0,7 % till 8,47 (8,52) milj.. Nätintäkterna ökade med 4,5 % till 8,71 (8,34) milj.. Faktureringen av externa byggprojekt blev 0,18 milj. (0,22). Övriga intäkter uppgick till 0,15 milj. (0,17). Inköpet av nättjänster blev 4,09 (3,80) milj., +7,8 %, och inköp av elenergi 7,92 (8,68) milj., -8,7 %. Kostnaderna för inköp av material och tjänster av utomstående ökade jämfört 2011 och blev 1,60 (1,39) milj.. Kostnaderna för underhåll av 10 kv MSP-nätet uppgick till 0,16 milj. (0,17). Kostnaderna för underhåll av LSP-nätet uppgick till 0,10 milj. (0,42). Kostnaderna för underhåll av nätstationerna uppgick till 0,15 milj. (0,03). Kostnaderna för jour och störningar uppgick till 0,42 milj. (0,38). Den sammanlagda investeringen i elnätet under året var ca 1,91 milj. (2,12). Kassalikviditeten och soliditeten är fortsatt god. ( )= uppgifter för år Hur fördelades pengarna på elfakturan 2012 ( ) = uppgifter för år 2011 Elaccis + moms 29,1% (29,3%) ÅEA Drift, underhåll och investeringar, inkl nätförluster 18,9 % (20,0) Tyvärr ser det inte lika positivt ut för våra åländska projekt. Förhandlingarna mellan landskapsregeringen och de finska ministerierna står i långbänk och ingen överenskommelse om att Åland kan delta i det finska systemet har ännu nåtts. Det är naturligtvis beklagligt att vi inte når i mål efter många års nedlagt arbete och utredningar. Alla tillstånd har varit klara i över tre år och dessa måste förnyas med jämna mellanrum för att vara i kraft. El energi inköp 35,2% (34,0%) Kraftnät Åland inköp 16,8% (16,7%)

6 Personal Personalantalet är 37 vid utgången av år 2013 men i början av 2013 har en mätarmontör anställts. Under året har ingen anställd slutat eller gått i pension. Medelåldern för ÅEA:s anställda är 45,2 år och de har i medeltal arbetat 16,3 år i företaget. Risker och miljö ÅEA hanterar prisrisker på elmarknaden genom att handla med elderivativinstrument och derivativinstrument för utsläppsrätter för koldioxid enligt en av styrelsen fastställd handelspolicy. Avsikten är att minska prisfluktuationerna på elmarknaden. Handel med derivativinstrument sker enbart i skyddssyfte. En betydande kostnadsrisk är skador på elnätet till följd av oväder. ÅEA har sedan flera år tillbaka använt endast belagd friledning samt kabel vid byggandet av mellanspänningslinjer. Den relativa andelen isolerade ledningar, hängkabel och jordkablar ökar kontinuerligt. Då det ur planerings- och tillståndssynpunkt sett är möjligt byggs ellinjerna längs väg. Vi följer aktivt med utvecklingen av linjebyggnadstekniker och utbyter erfarenheter med andra elbolag. Vi strävar till att upprätthålla tillräckliga lager och resurser för störningar. ÅEA arbetar för miljömässigt goda tekniska lösningar i det dagliga arbetet. Vi väljer att köpa miljövänliga material där det så är möjligt. Sedan flera år tillbaka används belagd friledning med återvinningsbar isolering. Framtidsutsikter För att förbättra försörjningstryggheten i Finland kommer under 2013 ny ellagstiftning i kraft. Denna lagstiftning gäller inte automatiskt på Åland men ÅEA för fortsättningsvis en dialog med landskapsregeringen hur byggandet av ellinjer kan förbättras utifrån åländska förutsättningar. Det är viktigt att frågan framskrider och får en lösning under Som följd av ellagstiftning antagen på Åland under 2012 kommer det att bildas en ny av landskapsregeringen oberoende myndighet som ska ansvara för regleringen av elnäten på Åland. Ännu idag är det inte klarlagt hur den regleringen ska skötas. ÅEA behöver aktivt bevaka planerna för att om möjligt minimera en negativ inverkan av ny reglering. Fastän ÅEA har stigit av Fennovoima satsningen är utmaningarna i elproduktion fortsättningsvis stora. Fördröjningen av våra åländska vindkraftsprojekt är bekymmersam. I dagsläget är det högst osäkert om de alls kommer att bli förverkligade. Låt oss hoppas så inte är fallet. I förhållande till det är Puhuris vindkraftsprojekt en ljusglimt där det fortsättningsvis finns möjligheter att på ett kontrollerat sätt utöka våra egna andelar i kraftproduktion. Torv problematiken för Kanteleen Voima är också bekymmersam. Vi hoppas alla att torvskörden detta år blir normal. EU-direktiv om utsläppsgränser av partiklar, kväveoxider och svaveloxider kan kräva tekniska ombyggnader och bolaget utreder vilka förändringar som behövs. Oberoende av vilka lösningar som väljs så krävs det sannolikt betydande investeringar för att klara de ökade kraven. Den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden kommer. Frågan är när, i vilken omfattning och under vilka spelregler. ÅEA behöver nogsamt följa med utvecklingen och i tid anpassa rutiner och system till det nya marknadsupplägget. En del av detta är att ha ett uppdaterat och framtidssäkert fjärravläsningssystem vilket även skulle förbättra kundernas möjligheter att ännu bättre förstå och därmed påverka sina förbrukningsmönster. En utmaning som hela tiden bör ha hög prioritet för ÅEA är de olika IT-lösningar som krävs för att sköta bolagets verksamhet. I en alltmer teknikutvecklad bransch är det viktigt att ha förhållandevis enkla men ändå robusta och användarvänliga IT-system så att driften blir kostnadseffektiv. Förverkligandet av Kraftnät Ålands nya reservkraftsförbindelse till Nådendal har startat. Bolaget har efter lång tid fått klart med det planerade statsstödet på 40 % vilket är en stor del av finansieringen. Redan under 2013 börjar kostnaden synas för kunderna på Åland. Här blir det en utmaning för alla kunder att utifrån ett redan högt åländskt elnätspris kunna klara fyra fem års upprepade höjningar. Samtidigt är satsningen en förutsättning för att det åländska samhället ska kunna utvecklas på ett modernt och för näringslivet acceptabelt sätt. Styrelsens förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att av årets vinst ,90 avsätts ,18 till reservfonden, medan återstoden ,72 kvarlämnas på vinstmedel. Övrigt I syfte att energieffektivisera förnyades år 2011 ÅEA:s ventilationssystem för kontorsfastigheten. Det nya systemet baseras på en värmepump som tar merparten av värmeenergin från sex st. borrhål. Under året som gått har vi sett nyttan av investeringen då vi för uppvärmningen av fastigheten har kunnat spara en tredjedel av den tidigare energiförbrukningen. Jomala den 31 januari 2013 Styrelsen

7 NYCKELTAL

8 DISTRIBUTIONSANLÄGGNINGAR Allmänt Totalt byggdes under året 62,1 km ledningar varav nybyggnad MSP 21,7 km och LSP 32,9 km, resterande 7,5 km är i huvudsak linjebyggnad åt utomstående. Investeringar ÅEA fortsätter att investera för att kunna hålla en hög kvalitet på elnätet. Vårt mål är att hålla en livslängd på elnätet som understiger 50 år. Vid nybyggnation av ellinjer bygger vi rationellt och eftersträvar att bygga ellinjerna längs vägar där underhållet av ledningarna är mera effektivt. 10 kv ellinjerna isoleras eller grävs ner för att minska störningarna på grund av stormar och dylikt. Vi har nu ett ledningsnät som är km långt. Under 2012 noterades ingen ny topp. Aktuell topp är MW från den 15 februri 2011 Mellanspänningsledningar 10 kv Tjugoen MSP-linjer har byggts för nyanslutningar eller för att förstärka befintligt nät. Totala ledningslängden i 10 kv ledningsnätet är km. Om- och nybyggnad av 10 kv elnätet har gjorts bl.a. i följande områden: Ombyggnad Björsby Jomalaby i Jomala Ombyggnad Strömma Skarpnåtö i Hammarland Ny avgrening till Skarpnåtö i Hammarland Ny linje Tennisplan Bodal i Finström Ombyggnad avgrening till Björkudden i Lemland Ny avgrening till Stängselberegen i Lumparland Ny avgrening till Kalvskalla på Föglö Ny avgrening till Marskogen på Föglö Ombyggnad Hellsö Österbygge på Kökar Ombyggnad Österbygge Karlby på Kökar Ombyggnad Avgrening till Karlby på Kökar Ombyggnad Karlby Oppsjön på Kökar Ny linje Oppsjön Strömsäng på Kökar Ny avgrening till Södersundet på Kökar Renoverad avgrening till Finnö på Kökar Ny linje Finnö - Finnö S på Kökar Lågspänningsledningar 0,4 kv Vi byter kontinuerligt ut ledningarna till grövre dimensioner samt minskar på nätstationernas fördelningsområden. Det totala LSP-nätet var vid årsskiftet km långt

9 Nätstationer, 10/0,4 kv Under året har antalet nätstationer ökat med 10 st. och totala antalet nätstationer var vid årsskiftet st. Störningar Under året har vi haft 184 oaviserade avbrott mot 135 året innan. Avbrotten har sammanlagt berört kunder vilket ger i medeltal 475 kunder/ oavisierat avbrott. Störningstiden per station är 4,1 timmar mot 3,6 timmar året innan. I december berördes vårt nät av många störningar på grund av snö och islast på ledningar och träd. I genomsnitt har våra kunder berörts av avbrott ca 5,3 gånger under året om man bortser från avbrott i elöverföringen från Kraftnät Åland och de kunder som har haft avbrott har i medeltal under året varit utan ström i 42 minuter. Totalt har kunderna berörts av 58 snabb- eller tidsåterinkopplingar som sammanlagt berört kunder. Under året har vårt nätområde berörts av 21 avbrott i elleveransen från Kraftnät Åland. Dessa avbrott har i medeltal berört kunderna under 14 minuter och totalt har kunder berörts.

10 BOKSLUTSPRINCIPER Anläggningstillgångar och avskrivningar Anläggningstillgångarna har upptagits till ursprunglig anskaffningsutgift från och med 1985, medan anskaffningar därförinnan är upptagna till restvärdet per Anläggningstillgångarnas värde i balansräkningen består av både de rörliga och fasta anskaffningskostnaderna med avdrag för linjära planenliga avskrivningar vilka beräknats utgående från tillgångarnas sannolika ekonomiska livslängd. Avskrivningstiderna är: Rättigheter till linjegator Byggnader Distributionsnät Elmätningsutrustning Maskiner och inventarier ADB-program och utrustning 20 år 40 år 30 år 8-14 år 10 år 3-5 år Uppskrivningen av jordområden baserar sig på en försiktig uppskattning av marknadsvärdet. Uppskrivningen gjordes år 1989 och sedan dess har ingen justering gjorts. Uppskrivningen har förts mot reservfonden. Fordringar och skulder i utländsk valuta Tillgodohavanden i utländsk valuta har omräknats till euro enligt Finlands Banks medelkurs på bokslutsdagen. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt förstin först-ut principen värderade till anskaffningsutgiften eller till sannolik återanskaffningskostnad ifall detta är lägre än anskaffningsutgiften. I anskaffningsutgiften för pågående projekt har både rörliga och fasta kostnader inkluderats. Finansiella elhandelsinstrument Handel med finansiella elhandelsinstrument och derivativinstrument för utsläppsrätter för koldioxid sker enbart i skyddssyfte. Resultatet av en säkringstransaktion redovisas vid samma tidpunkt som resultatet av den säkrade transaktionen och ingår då i rörelseresultatet. Användningen av elderivativinstrument är omfattande. Värdepapper De värdepapper som ingår bland finansieringstillgångar och placeringar är upptagna till anskaffningsvärdet. Distributionsnätets utbyggnad och underhåll Av distributionsnätets årliga om- och utbyggnad kostnadsförs fr.o.m den del som motsvarar reparationer av befintligt nät.

11 Resultaträkning (EURO) Not OMSÄTTNING , ,68 Förändring i pågående arbeten , ,24 Tillverkning för eget bruk , ,57 Övriga rörelseintäkter , ,06 Material o. tjänster Elanskaffning, material, förnödenheter o. varor Inköp under perioden , ,72 Ökning/minskning av lager , ,06 Köpta tjänster , ,51 Sa material o. tjänster , ,17 Personalkostnader Löner och arvoden , ,71 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,63 Övriga lönebikostnader , ,11 Sa personalkostnader , ,45 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,19 Övriga rörelsekostnader , ,71 RÖRELSEVINST (-FÖRLUST) , ,03 Finansiella intäkter o kostnader 4 Intäkter från andelar i ägarintresseföretag ,66 0,00 Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva , ,00 Övr. ränte- och finansiella intäkter , ,94 Räntekostnader och övr. finansiella kostnader -278, ,7 Sa finansiella intäkter o. kostnader , ,23 VINST (-FÖRLUST) före extraordinära poster , ,26 Extra ordinära poster 0,00 0,00 VINST (-FÖRLUST) före boksl.disp. och skatt , ,26 Bokslutsdispositioner Förändr. av avskr.differens , ,47 Inkomstskatter ,86 0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST ,90 362,79

12 Balansräkning Aktiva Not BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 6 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,79 Sa Immateriella tillgångar , ,79 Materiella tillgångar 6 Mark- och vattenområden , ,23 Byggnader , ,60 Distributionsnät , ,93 Maskiner o inventarier , ,77 Pågående arbeten , ,29 Sa Materiella tillgångar , ,82 Placeringar 8.1 Aktier och andelar , ,29 Övriga fordringar ,00 0,00 BESTÅENDE AKTIVA, TOTALT , ,90 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material o förnödenheter , ,21 Pågående arbeten åt utomstående , ,40 Sa Omsättningstillgångar , ,61 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,67 Resultatregleringar , ,69 Övriga fordringar 2 692,98 145,79 Sa Kortfristiga fordringar , ,15 Finansiella värdepapper , ,26 Kassa och bank , ,72 RÖRLIGA AKTIVA, TOTALT , ,74 AKTIVA, TOTALT , ,64 Passiva EGET KAPITAL 10 Andelskapital , ,00 Reservfond , ,13 Balanserad vinst (förlust) från tidigare år , ,82 Årets vinst ,90 362,79 EGET KAPITAL, TOTALT , ,74 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens , ,52 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Elanslutningsavgifter , ,72 Sa Långfr. främmande kapital , ,7 Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott , ,90 Leverantörsskulder , ,38 Övriga skulder , ,46 Resultatregleringar , ,92 Sa Kortfr.främmande kapital , ,66 FRÄMMANDE KAPITAL, TOTALT , ,38 PASSIVA, TOTALT , ,64 10

13 FINANSIERINGSANALYS Affärsverksamheten Rörelsevinst/-förlust , ,03 Korrigering till rörelsevinsten , ,19 Förändring i rörelsekapitalet , ,20 Erhållna räntor och övr. finansiella intäkter , ,94 Erlagda räntor och övr. finansiella kostnader -278, ,71 Erhållna dividender 1 310, ,00 Erlagda skatter ,86 0,00 Affärsverksamhetens nettokassaflöde , ,65 Investeringar Investeringar i distributionsnätet , ,26 Investeringar i övriga anläggningstillgångar , ,45 Investeringskassaflöde totalt , ,71 Kassaflöde före finansieringen , ,9 Finansiering Ökning av elanslutningsavgifter , ,77 Ökning av andelskapital 7 070, ,00 Förändring av långfristiga lån 0,00 0,00 Finansiering totalt , ,77 Förändring av likvida medel , ,71 Likvida medel , ,75 Likvida medel , ,98 c/kwh Skatter Inköp elenergi Kraftnät inköp

14 Resultaträkningens noter Omsättningsfördelning Elförsäljning , ,61 Nätavgifter , ,94 El och nät, totalt , ,55 Övrig linjebyggnad , ,50 Linjebyggnad, totalt , ,50 Hyror, ersättningar o. korrektivposter , ,63 Omsättning totalt , ,68 2 Övriga rörelseintäkter Övrigt , , , , Löner och arvoden Löner till förvaltningen, VD och VVD , ,00 Arvoden till styrelse och förvaltningsråd , ,00 Löner till övrig personal , , , , Antal anställda Administrativ personal inkl VD 5 5 Teknisk personal Montörer, lagerpersonal och fastighet Finansiella intäkter o kostnader Försäljningsvinster placeringar ,89 Dividendintäkter 1 310, ,00 Ränteintäkter , ,94 Räntekostnader -278, ,71 Övriga finansiella intäkter och kostnader , , , , Direkta skatter Inkomstskatt på den egentliga verksamheten ,86 0,00 Uppskrivningen på jordområden har ingen inverkan på inkomstbeskattningen. 5.2 Latenta skatteskulder på bokslutsdispositioner Ackumulerad avskrivningsdifferens , ,52 Latent skatteskuld , ,46 Kapitalvärdet av avskrivningsdifferensen , ,39 12

15 Balansräkningens noter Övriga utgifter med Mark- och 6 Anläggningstillgångar och övriga lång verkningstid vattenområden Byggnader långfristiga placeringar Anskaffningsutgift , , ,03 Ökningar ,81 0, ,34 Minskningar 0,00 0,00 0,00 Anskaffningsutgift , , ,37 Ackumulerade avskrivningar ,55 0, ,43 Ackumulerade avskrivningar på minskningar 0,00 0,00 0,00 Avskrivningar under räkenskapsperioden ,79 0, ,58 Ackumulerade avskrivningar ,34 0, ,01 Uppskrivningar ,96 Bokföringsvärde , , ,36 Ackumulerad avskrivningsdifferens ,65 0, ,65 Förändring i avskrivningsdifferens under perioden 1 231,97 0, ,00 Ackumulerad avskrivningsdifferens ,62 0, ,65 Utgiftsrest efter totala avskrivningar , , ,71 Maskiner och Distributionsnät inventarier Totalt Anskaffningsutgift , , ,27 Ökningar , , ,82 Minskningar 0, , ,16 Anskaffningsutgift , , ,57 Ackumulerade avskrivningar , , ,23 Ackumulerade avskrivningar på minskningar 0, , ,54 Avskrivningar under räkenskapsperioden , , ,87 Ackumulerade avskrivningar , , ,88 Uppskrivningar ,96 Bokföringsvärde , , ,65 Ackumulerad avskrivningsdifferens , , ,84 Förändring i avskrivningsdifferens under perioden , , ,97 Ackumulerad avskrivningsdifferens , , ,49 Utgiftsrest efter totala avskrivningar , , , Pågående anskaffningar , ,29 Utgiftsrest på produktionsmaskiner och inventarier , ,49 13

16 Fordringar på ägarintresseföretag Kundfordringar 0, ,19 Ägarintresse- Övriga Övriga Totalt företags aktier aktier fordringar 8.1 Placeringar Anskaffningsutgift , ,95 0, ,29 Förändring , , , ,23 Anskaffningsutgift , , , ,06 Bokföringsvärde , , , , Aktiva resultatregleringar Övriga resultatregleringar , ,59 Resultatregleringar totalt , ,59 10 Eget kapital Andelskapital , ,00 Ökning under året 7 070, ,00 Andelskapital , ,00 Reservfond , ,42 Ökning under året 72, ,71 Reservfond , ,13 Balanserad vinst , ,97 Fonderad vinst från fjolåret 290, ,85 Vinst från tidigare år per , ,82 Vinstmedel , ,56 Överfört till reservfond -72, ,71 Överfört till balanserad vinst -290, ,85 Räkenskapsårets vinst ,90 362,79 Vinstmedel ,90 362,79 Eget kapital totalt , ,74 Ny kranbil inköptes under året. 14

17 Skulder till ägarintresseföretag Skulder till leverantörer 0, ,94 12 Passiva resultatregleringar Personalrelaterade resultatregleringar , ,92 Övriga resultatregleringar ,86 0,00 Resultatregleringar totalt , ,92 13 Givna säkerheter För egen del Inteckningar i fastighet , ,00 Företagsinteckning , ,00 Pantsatta värdepapper, bokföringsvärde 0,00 0,00 Deposition som säkerhet till ägarintresseföretag , ,26 Skulder som täckts med inteckningar Checkräkning med kredit , ,00 - varav utnyttjad limit ,00 0,00 Elderivativinstrument Gängse värde , ,00 Nominellt värde , ,00 15

18 Särredovisning i enlighet med ellagen för landskapet Åland Nätverksamhet Elförsäljning RESULTATRÄKNING OMSÄTTNING , , , ,61 Förändring i pågående arbeten , ,24 Tillverkning för eget bruk , ,57 Övriga rörelseintäkter , ,06 Material o. tjänster Elanskaffning, material, förnödenheter o. varor Inköp under perioden , , , ,23 Ökning/minskning av lager , ,06 Köpta tjänster , ,51 Sa material o. tjänster , , , ,23 Personalkostnader Löner och arvoden , , , ,60 Lönebikostnader Pensionskostnader , , , ,34 Övriga lönebikostnader , , , ,16 Sa personalkostnader , , , ,10 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan , , , ,09 Övriga rörelsekostnader , , , ,53 RÖRELSEVINST (-FÖRLUST) , , , ,34 Finansiella intäkter o kostnader Intäkter från placeringar , , ,23 Övr. ränte- och finansiella intäkter , ,94 Räntekostnader och övr. finansiella kostnader -144,65-548,10-133,53-526,61 Sa finansiella intäkter o. kostnader , , ,70-526,61 VINST (-FÖRLUST) före extraordinära poster , , , ,95 Extra ordinära poster 0,00 0,00 VINST (-FÖRLUST) före boksl.disp. och skatt , , , ,95 Bokslutsdispositioner Förändr. av avskr.differens , ,47 Inkomstskatter ,86 0,00 0,00 0,00 VINST (-FÖRLUST) , , , ,95 I de särredovisade resultaträkningarna har kostnaderna påförts verksamheterna i enlighet med deras orsakssamband till verksamheten. 16

19 Särredovisning i enlighet med ellagen för landskapet Åland BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 2 310, ,67 Placeringar Aktier och andelar , ,44 Övriga fordringar ,00 0,00 BESTÅENDE AKTIVA, TOTALT , ,11 RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,95 Sa Kortfristiga fordringar , ,95 Finansiella värdepapper , ,26 Kassa och bank 0,00 0,00 RÖRLIGA AKTIVA, TOTALT , ,21 AKTIVA, TOTALT , ,32 PASSIVA EGET KAPITAL Balanserad vinst från tidigare år , ,74 Årets vinst , ,95 EGET KAPITAL, TOTALT , ,80 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut 0,00 0,00 Kortfristigt främmande kapital Leverantörsskulder , ,42 Övriga skulder , ,10 Sa Kortfr.främmande kapital , ,52 FRÄMMANDE KAPITAL, TOTALT , ,52 PASSIVA, TOTALT , ,32 Antal nya mätarplatser under år 2012 var 183st = +1,3 % Antal mp / år Snitt 5 år = 1,3 %

20 STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS UNDERSKRIFTER Jomala den 31 januari 2013 Jan Wennström, VD Nina Nyman-Johansson Jan Sundberg Folke Engblom, ordf. Johan Helin Anders Granskog Över utförd revision har idag avgivits berättelse. Jomala den 4 februari Magnus Lundberg GRM Gunnar Mattsson GRM Revisionsberättelse till Ålands Elandelslags medlemmar Vi har granskat Ålands Elandelslags bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Revisorn skall utföra revisionen enligt god revisionssed i Finland och utgående från detta ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen. God revisionssed förutsätter att yrkesetiska principer iakttas och att revisionen planeras och utförs så att man uppnår en rimlig säkerhet om att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att medlemmarna i styrelsen och verkställande direktören har handlat i enlighet med stadgandena i lagen om andelslag. Med revisionsåtgärderna vill man försäkra sig om att de belopp och den övriga information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen är riktiga. Valet av åtgärder grundar sig på revisorns omdöme och bedömning av risken för att bokslutet innehåller en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid planeringen av nödvändiga granskningsåtgärder beaktas även den interna kontrollen som inverkar på upprättandet av presentationen av bokslutet. Därutöver bedöms bokslutets och verksamhetsberättelsens allmänna form, principerna för upprättandet av bokslutet samt de uppskattningar som ledningen gjort vid upprättandet av bokslutet. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Finland. Enligt vår mening har vi utfört tillräckligt med för ändamålet tillämpliga granskningsåtgärder för vårt utlåtande. Utlåtanden Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om andelslagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen är förenliga med uppgifterna i bokslutet. Mariehamn den 4 februari 2013 Snölast orsakade många avbott i december Gunnar Mattsson GRM Magnus Lundberg GRM 18

21 ORGANISATION Andelslagets medlemmar som vid årets slut uppgick till st. har representerats av följande, kommunvis valda, ordinarie förvaltningsrådsledamöter och suppleanter. Förvaltningsråd Brändö Klas-Göran Englund Suppleant Jörgen Gustafsson Eckerö Nils-Olof Mattsson Suppleant Ann Österman Finström Jan Mattsson Suppleant Roland Danielsson Föglö Börje Sundblom Suppleant Karl-Erik Englund Geta Trygve Sundblom vice ordförande Suppleant Ingolf Strand Hammarland Susanne Henriksson Suppleant Ann-Katrine Ganner Jomala Edgar Kalm Suppleant Charlotta Solax Kumlinge Jan Strandberg Suppleant Ulf Pettersson Sottunga Nils Eriksson Suppleant Thomas Lindström Sund Ole Blomqvist Suppleant Anne Isaksson Vårdö Ann-Charlotte Skrtic-Lindholm Suppleant Håkan Grunér Förvaltningsrådsmöte Vid förvaltningsrådsmötet den 26 april 2012 återvaldes Folke Engblom och nyvaldes Johan Helin till styrelsemedlemmar. Redan vald till ordinarie förvaltningsrådsmöte 2013 är Jan Sundberg medan övriga valda till ordinarie förvaltningsråd 2014 är Nina Nyman-Johansson och Anders Granskog. Stämma Vid stämman den 24 maj återvaldes till ordinarie revisorer Magnus Lundberg GRM och Gunnar Mattsson GRM samt till suppleanter Tage Silander GRM och Sigvard Löfström GRM. Verksamhetsberättelsen godkändes och bokslutet fastställdes. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för år 2011 och av vinsten på 362,79 euro överfördes 72,56 euro till reservfonden och återstoden 290,23 euro kvarlämnades på balanserade vinstmedel. Styrelse Ordförande Folke Engblom, Lemland vice ordf. Jan Sundberg, Geta Ledamot, Anders Granskog, Hammarland Ledamot, Nina Nyman-Johansson, Lemland Ledamot, Johan Helin, Föglö Styrelsen har under året sammanträtt 11 gånger. Kökar Leo Sjöstrand Suppleant Hans Eriksson Lemland Lars Holmberg, ordförande Suppleant Tor-Erik Söderlund Lumparland Göran Degerth Suppleant Thore Mattsson Saltvik Sven-Åke Mattsson Suppleant Christer Tomtèn Lagerplan har grundförbättrats och fått ny asfalt. 19

22 Personal 2012 Tjänst Anställningstid Tjänst Anställningstid Jan Wennström vd Administration: David Karlsson ekonomichef Björn Flodin IT-ansvarig Görel Nordlund kontorist (deltid) Pernilla Wennström- kontorist Eriksson Katarina Holmqvist kontorist Linjestöd: Jan Lindgrén elnätschef Peter Eriksson elnätstekniker Conny Sjöberg nättekniker Göran Eriksson linjeplanerare Kent Lindholm linjeplanerare Carl Lång linjeplanerare Patrik Almblad linjeplanerare Bengt Renfors planeringsassistent Michael Sundström inköp/lager Lomfalk Kennet lagerassistent Jerry Wilhelmsson mätningschef Åsmund Sundberg mätarmontör Mats Söderlund mätarmontör Marcus Nordberg mätarmontör Daniel Renfors linjemontör Jonas Nordback mätarmontör Linjebyggnad: Mikael Martens linjebyggnadschef Anders Enqvist linjemontör Mikael Fellman linjemontör Anders Gestberg linjemontör Per-Erik Gustavsson linjemontör Ralf Renfors linjemontör Robert Rosenback linjemontör Rikard Rosenholm linjemontör Ingvar Silfver linjemontör David Andersson linjemontör Johan Sundström linjemontör Jonas Öhberg linjemontör Jan Westergård verkmästare Berndt Ljungdahl linjeröjare Bo Långström linjeröjare Erik Lindblom linjeröjare Entreprenörer: Kent Grönlund stolputkörning Peter Lundberg stolpuppsättning Vår egen dykare Jerry Wilhelmsson får hjälp av David Andersson inför sjökabelbesiktning. Bengt Renfors (th) har varit 40 år på ÅEA. Uppvaktas av Jan Lindgrén och VD Jan Wennström 20

23 MWh Elförbrukning ÅEA 1958 och framåt Jämfört med Årssumman av graddagtalet = jämförelsetal för värmen under året Graddagtal Beräknad ökning i Finland ÅEA:s totala förbrukning inkl nätförluster Årsgraddagtal Euro/MWh Nordpools Spotpris prisområde Sverige Jämfört med ÅEA:s rörliga elenergipris från 2001 och framåt Exkl. moms Euro/MWh jan-01 jul-01 jan-02 jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 Nordpools pris + inköpsomkostnader ÅEA:s Normal tariff exkl moms 21

24 22 Årsberättelse Ålands Elandelslag Godbyvägen 193 AX Mariehamn Tel.* +358-(0)