Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden Upprättad Dnr 14/012

Transkript

1 Social- och omsorgskontoret Kvalitetsrapport Äldreomsorgsnämnden 213 Upprättad Dnr 14/12

2 Innehåll 1. Inledning Redovisning Lex Sarah Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter Kompetensutveckling Tillsyn individärenden Verksamhetstillsyn och revisioner Egenkontroll Förbättringsarbete Prioriterat utvecklingsarbete under

3 1. Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för ledningssystem SOSFS 211:9 anges i 7 kap. 1 att: Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. I de allmänna råden anges också att: Vårdgivare som omfattas av 1 kap. 1 1 och 2 eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. 2. Redovisning Lex Sarah Lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbetet för äldreomsorgen. Det är viktigt att vi utvecklar och rättar till missförhållanden som upptäcks samt arbetar förebyggande så att liknande missförhållanden inte uppkommer igen. Alla som arbetar i äldreomsorgen har en rapporteringsskyldighet, vilket innebär att man som anställd genast rapporterar missförhållanden och påtagliga risker för missförhållande i en Lex Sarah rapport. Under hösten 213 har social- och omsorgskontoret arbetat fram en ny rapporteringsmall och rutin som gäller för hela kontoret från 1 januari 214. Sammanställning Lex Sarah- rapporter äldreomsorg213 Kategori Totalt antal inkomna rapporter varav Antal missförhållande Lex Sarah varav Antal allvarliga missförhållanden rapporterade till IVO varav Fel och brist Inom äldreomsorgen har totalt 7 rapporter 1 inkommit och 4 har lett till beslut om Lex Sarah och anmälts till Inspektionen för vård och omsorg IVO. Tre av dessa är från hemtjänstområdet och det har rört sig om uteblivna planerade insatser för brukare av olika anledningar. Åtgärderna har varit tillskapande av nya rutiner. En rapport är från vård- och omsorgsboende och där rör händelsen bristande tillsyn under natten samt att personal inte svarat på trygghetslarm. Nya rutiner har skapats för att detta inte ska upprepas. 1 Tidigare har denna statistik redovisats som antal utredda ärenden och antal beslut om missförhållande enligt Lex Sarah enligt sammanställning nedan Totalt antal utredda ärenden Antal beslut om missförhållande enligt Lex Sarah

4 Övriga tre inkomna Lex Sarah rapporter om missförhållanden som har utretts har inte bedömts vara någon Lex Sarah händelse. 3. Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter I alla verksamheter inträffar händelser som innebär att verksamheten i något avseende brister när det gäller kraven på kvalitet. Utöver skyldigheterna att rapportera och anmäla missförhållande har äldreomsorgen skyldighet att utreda klagomål och synpunkter (5 kap. 3 SOSFS 211:9) som en del i det systematiska förbättringsarbetet. Det ska finnas möjligheter för den äldre och närstående att lämna synpunkter och klagomål och även för personal i verksamheten. Med klagomål avses att någon klagar på att verksamheten inte uppnår kvalitet. Med synpunkter avses övrigt som framförs som berör verksamhetens kvalitet, till exempel förslag på förbättringar. Antalet registrerade sypunkter och klagomål i kommunens gemensamma system 213 är 6 stycken. Verksamheten inom social- och omsorgskontoret saknar gemensamt system och rutiner för att kunna dokumentera, åtgärda och analysera inkomna avvikelser. Inom äldreomsorgen har en rutin kallad Fel och brist använts, som under 214 kommer att ersättas av en ny gemensam rutin för hela social- och omsorgskontoret. Under 213 har totalt 387 avvikelser registrerats inom äldreomsorgen 2 (verksamhet i egen regi samt myndighet). Fördelningen mellan hemtjänst, vård- och omsorgsboenden och myndigheten visas nedan: Sammanställning av avvikelser 213 Kategori Hemtjänst VoB Myndighet Brister i bemötande av anställda 14 4 Brister i rättsäkerhet vid handläggning och gemomförande (socialdokumentation) 5 1 Brister i utförande av insatser Brister i fysisk miljö, utrustning och teknik 7 2 Informationsöverföring 14 5 Brister i samverkan Övrigt 78 6 TOTALT Grunden för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten är ett väl fungerade och systematiskt kvalitetsarbete. I det ingår att förebygga brister i kvalitet, ta hand om synpunkter och klagomål för att minska risken för att det inträffar missförhållande, allvarliga missförhållanden eller andra kvalitetsavvikelser. Verksamheterna har kommit olika långt i sitt arbete med att rapportera och dokumentera klagomål och synpunker. Många gånger får verksamheterna in klagomål eller synpunkter noterades 95 avvikelser och avvikelser 4

5 som åtgärdas direkt men inte dokumenteras. Ett viktigt mål för 214 är att bli bättre på att fånga upp synpunker och klagomål samt dokumentera för att säkra kvaliteten i verksamheterna. 4. Kompetensutveckling I detta avsnitt redovisas den kompetensutveckling som genomförts av verksamhet i egen regi samt inom myndigheten. Värdegrundsutbildning Den 1 januari 211 infördes en värdegrund i socialtjänstlagen. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (5 kap. 4 socialtjänstlagen (21:453). Syftet med värdegrunden är att tydliggöra etiska värden och normer som ska ligga till grund för en organisation i det dagliga arbetet med den äldre. Värdegrunden vill tydliggöra den människosyn och de värderingar och förhållningssätt som ska prägla äldreomsorgen. Värdigt liv och välbefinnande är centrala begrepp i värdegrunden. Värdigt liv är att kunna få rätten att leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet och innebär att kunna få stöd i att behålla sina intressen och vanor, men även i vissa fall bryta mönster. Under 213 har följande utbildningsinsatser genomförts: 26 personal och 2 biståndshandläggare har genomfört utbildning till värdegrundsledare i verksamheten (uppgift från oktober 213) 8 gruppchefer och 8 biståndhandläggare har gått den nationella värdegrundsutbildningen på 7,5 högskolepoäng 3 chefer har genomfört den nationella ledarskapsutbildningen för chefer i äldreomsorgen, 3 högskolepoäng Chefernas roll i äldreomsorgen är att hjälpa medarbetarna att hålla kompasskursen i den nationella värdegrunden och tillsammans med värdgrundsledarna implementera värdegrunden i verksamheten. En del i värdegrunden är den lokala värdighetsgarantin som arbetats fram under 213 och som träder i kraft den 1 mars 214. Omvårdnadslyftet Socialstyrelsen rekommenderar att undersköterskor och vårdbiträden bör ha vissa grundläggande kunskaper. För att stärka kompetensen inom äldreomsorgen har äldreomsorgen sökt statsbidrag för omvårdnadslyftet. Under 213 har utbildning inom ramen för omvårdnadslyftet genomförts enligt följande: 14 personal genomfört utbildning i omvårdnadslyftet omfattande 35 gymnasiepoäng 22 personal har genomfört utbildning i omvårdnadslyftet omfattande 5 gymnasiepoäng 15 personal har genomfört Gerontologi och geriatrik 3 gymnasiepoäng Demensutbildning 5

6 Enligt demensriktlinjernas rekommendationer bör äldreomsorgen erbjuda utbildning till personal som arbetar närmst de demenssjuka, för att höja personalens kompetens och därmed förbättra kvaliteten på omvårdnaden och omsorgen. Demensteamet har under 213 genomfört utbildning till 29 personal i äldreomsorgen. Utbildningens innehåll är personcentrerad vård och omsorg, fakta om demenssjukdomar, lagar, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och teamarbete. Demens ABC är Svenskt Demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Verksamheterna avsätter tid för personal att genomföra denna utbildning. Under 213 har 35 procent av personalen inom vård- och omsorgsboende, inklusive korttidsboende, och 9 procent av personalen inom hemtjänst, inklusive dagverksamhet, genomfört Demens ABC. Utbildning i hot och våld i nära relation bland äldre För att våld mot äldre människor ska kunna upptäckas så tidigt som möjligt behöver personer som arbetar med äldre först och främst få kunskaper om hur man känner igen tecken på våld. Totalt har 1 personal fått utbildning i detta ämne under 213. En ny rutin har också upprättats under 213. Nestor FoU Nestor är ett forsknings- och utvecklingscenter som arbetar för att äldre människor ska få en god vård och omsorg genom praktiknära forskning och utveckling. Nestor ägs av Södertörns 1 kommuner och Stockholms läns landsting. I Nestors uppdrag ingår att erbjuda kurser och utbildningsdagar för vård- och omsorgspersonal och chefer. Andra insatser som utförs är arbetsplatslärande, exempelvis studiecirklar, praktisk handledning webbutbildningar och lokala utvecklingsprojekt. Under 213 har personal inom äldreomsorgen deltagit i webbutbildningarna Våga frågavåga se (psykisk ohälsa), Minska risken för fall och Social dokumentation. 15 gruppchefer och enhetschefer deltog på Nestors chefsdag i november på temat ledarskap. Södertälje deltar också i nätverken för demensvårdsutvecklare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter och kvalitet/patientsäkerhet. Processledare Äldres behov i centrum (ÄBIC) Äldres behov i centrum är ett nationellt projekt som drivs av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Med modellen Äldres behov i centrum beskrivs varje individs behov utifrån den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Genom att införa ÄBIC ska följande uppnås tydligare beslut, ökade möjligheter för individen att medverka i utredning, planering och uppföljning äldreomsorgen blir mer likvärdig och rättssäker underlag skapas för statistikuttag för offentlig statistik och öppna jämförelser 6

7 Socialstyrelsen erbjuder utbildningar som är indelade i en grundkurs (steg 1) och en påbyggnad (steg 2). Under 213 har fyra processledare utbildats inom både steg 1 och 2. Ytterligare tre har deltagit i steg 1. En intern utbildningsplan för spridning under 214 har tagits fram. Inledningsvis ska chefer och biståndshandläggare utbildas. Under hösten 214 ska övrig personal utbildas. Övriga utbildningsinsatser Tre biståndshandläggare har gått MI-utbildning (Motiverande intervju) Fyra biståndshandläggare har deltagit i utbildning gällande Våld i nära relationer. Två bostadsanpassningshandläggare har genomgått vidareutbildning gällande handläggningen av bostadsanpassningsbidrag. 5. Tillsyn individärenden Inga tillsyner i individärenden har genomförts under Verksamhetstillsyn och revisioner Under våren 213 genomfördes en granskning av intern kontroll i samband med utbetalningar till externa utförare av hemtjänst av revisionsbolaget Ernst & Young. Den stickprovsgranskning som utfördes har inte identifierat några väsentliga avvikelser mellan utförd tid och beviljad tid. Eftersom det inte finns någon möjlighet att kontrollera att utförd tid motsvarar verklig tid går det inte att säkerställa att brukaren verkligen fått den beviljade tiden och som en konsekvens av detta att kommunen inte betalat för mer tid än verkligt utförd. Detta är enligt revisionen en brist eftersom den största risken, är att verkligt utförd tid är lägre än debiterad tid. Revisionen rekommenderar att den interna kontrollen bör stärkas genom att de kontroller som genomförs dokumenteras. Omfattningen och inriktningen på kontrollen bör framgå i nämndens internkontroll. Äldreomsorgsnämnden bör införa ett systemstöd som i ökad utsträckning säkerställer att verkligt utförd tid är grund för ersättningen. Antalet manuella moment kopplat till debiteringsunderlagen bör minska. En kollegiegranskningsgrupp har arbetat med att göra uppföljningar av hemtjänstbeslut fattade efter införandet av LOV. Flera beslut har omprövats till följd av detta. Ett utvecklingsarbete är inlett på myndigheten för att arbeta med biståndshandläggningsprocessen. En genomlysning av myndigheten gjordes av PWC i slutet av 212 och rapporten presenterades i februari 213. Rapporten visade att myndigheten hade en hög rättsäkerhet i individärenden baserad på granskningen av personakter. Myndigheten behöver dock arbeta vidare med handläggningsprocesserna. 7

8 7. Egenkontroll Senior Alert och Svenska palliativregistret Under 213 har samtliga vård- och omsorgsboenden registrerat i kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska palliativregistret. Resultatet av registeringarna redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. BPSD-registret I de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom finns det starka rekommendationer vid beteendemässiga och psykiska symtom att utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen och åtgärda dessa. Inom vård- och omsorgsboendena har arbetet med att implementera BPSD-registret påbörjats. Syfte med detta register är att minska symtom med BPSD och det lidande som detta innebär samt att öka livskvalitén för personer med demenssjukdom. Att arbeta med detta register ger en bra struktur på vilka omsorgs- och omvårdnadsåtgärder som den demenssjuke behöver samt vilket bemötande. Omvårdnadspersonalen gör observationer med hjälp av en skattningskala, efter skattningen genomförs en analys om eventuella orsaker. Detta blir sedan en plan med omsorgs- och omvårdnadsåtgärder som provas under en bestämd tid och sedan en uppflöjning med ny skattning. Antal vård-och omsorgsboenden som börjat registrera är 6 stycken. Övriga kommer att börja under våren 214, vilket innebär att samtliga vård- och omsorgsboenden med demensbostadsgrupper då kommer att finnas med i BPSD-registret. Biståndshandläggning Ca 8 tidsbegränsade beslut har inte följts upp under 213. Detta leder till brister i rättssäkerhet vid handläggning gäller biståndsbeslut som är tidsbegränsade, insatserna har inte följts upp inom den utsatta tiden. Under 214 har en plan gjorts för att komma tillrätta med dessa beslut vilket innefattar tillfällig personalförstärkning och förändrat arbetssätt. 8

9 Processer och rutiner Under 213 har arbetet påbörjats med att uppdatera verksamhetsprocesser och rutiner. Huvudprocessen för äldreomsorgen är: Hantera ansökan Utreda Bedöma behov Besluta Planera insats Genomföra insats Följa upp resultat Utifrån denna har arbete pågått med att beskriva processer i alla delmoment samt att uppdatera tillhörande rutiner. Resultat från den nationella brukarenkäten 213 Socialstyrelsen undersöker varje år vad de äldre tycker om äldreomsorgen. Nedan presenteras resultaten för helhetssyn, bemötande och trygghet inom hemtjänsten samt antal personer som en brukare möter under en 14-dagars period (kontinuitet). Därefter presenteras resultaten för helhetssyn, bemötande och trygghet inom vård- och omsorgsboende samt väntetid till särskilt boende. Sammanfattningsvis kan konstateras att Södertäljes resultat avseende helhetssyn, bemötande och trygghet för både hemtjänst och vård- och omsorgsboende ligger i nivå med länssnittet samt har förbättras eller ligger kvar på samma nivå jämfört med 212. Vad gäller kontinuitet inom hemtjänsten och väntetid till särskilt boende har Södertälje betydligt bättre resultat än länssnittet. Informationsindex för webbinformation ligger kvar på föregående års nivå. Hemtjänst 1 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)

10 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - bemötande, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - trygghet, andel (%) Personer som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar (medelvärde)

11 Vård- och omsorgsboende Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - bemötande, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trygghet, andel (%)

12 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde Information Informationsindex för kommunens webbplats - Äldreomsorg

13 Södertörns nyckeltal 213 I nätverket Jämförelse Södertörn sammanställs ett antal faktorer som tillsammans speglar utbudet utifrån kommunens politiska riktlinjer och viljeinriktning. Dessa sammanställs i ett kvalitetsindex för hemtjänst respektive vård- och omsorgsboende. Resultaten för dessa index presenteras tillsammans med kostnad per invånare över 65 år, nöjdhetsbetyget i brukarundersökningen 212 samt uppgift om valfrihetssystem tillämpas. Hemtjänst Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Nöjdhet* Valfrihetssystem Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja *Uppgiften avser brukarundersökning 212 Vård- och omsorgsboende Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Kvalitetsindex Kostnad/ Inv 65 Kvalitetsindex Kostnad/ Inv Nöjdhet* Valfrihetssystem Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej * Uppgiften avser brukarundersökning Förbättringsarbete 213 Nedan sammanfattas de olika verksamheternas förbättringsåtgärder under 213: Myndigheten Arbetsgrupper har bildats på myndigheten för att arbeta med gemensamma rutiner kring Hot och Våld och ta fram en handlingsplan gällande Våld i nära relationer. Arbetet kommer att implementeras under hösten 214. Reviderade rutiner för bostadsanpassningshandläggningen har införts under första halvåret 213. Nytt underlag för inkomst och utgiftsförfrågan har tagits fram, tryckts upp och implementerats i februari

14 Från sommaren 213 har en extern konsult, Eva Liljevall, anlitats för att ge stöd i handläggningsprocessen och stöd att skapa hållbara rutiner för hela myndigheten. Vård- och omsorgsboende 3 enheter har arbetat med rutiner för omvårdnadsinsatser 2 enheter har infört fler sociala aktiviteter 2 enheter har arbetat med att följa och utveckla genomförandeplanen Hemtjänst Utbildning har givits till tillsvidare anställd personal och timanställd personal i förflyttningsteknik. Tillsvidareanställd personal har under vår och höst fått utbildning i demens steg1. Andra utbildningar personalen har gått är; läkemedelsutbildning, munvårdsutbildning, omvårdnadslyftet, livsmedelshygien utbildning, hot och våld i nära relation. Enheterna har brukarmöten varje vecka där man kommunicerar genomförandeplaner för nya och gamla brukare. Personalkontinuitet mäts regelbundet för brukare som har hjälp 2 ggr/dag 7 dagar i veckan. Resultatet av mätningen analyseras och kommuniceras med planerare så att man arbetar mer strukturerat för att nå bättre resultat. 9. Prioriterat utvecklingsarbete under 214 Utveckla arbetet med synpunkter och klagomål enligt ny rutin Fortsätta implementering av värdighetsgarantin och värdegrunden Fortsätta uppdatera rutiner och verksamhetsprocesser Slutföra lokal handlingsplan demens Införande av ÄBIC (äldres behov i centrum) Fortsatt arbete med att utveckla de administrativa rutinerna på myndigheten Utveckla rutinerna för egenkontroll 14