Tillsammans för romsk inkludering RAPPORT 2012

Transkript

1 Tillsammans för romsk inkludering RAPPORT

2 2

3 INNEHÅLL FÖRORD... 5 INLEDNING Bakgrund... 6 Om projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden... 6 SAMVERKAN FÖR ROMERS INKLUDERING PÅ ARBETSMARKNADEN... 9 Öka kunskapen hos majoritetsbefolkningen Bekämpa antiziganismen Kulturell kompetens Låt det ta tid Medial uppmärksamhet Romska förebilder Identitet Säråtgärder för nationella minoriteter Se den strukturella diskrimineringen Romer är en resurs Skapa förtroende En skola för alla Sammanfattning HUR GÅR VI VIDARE? PROJEKTLEDARENS ORD KONTAKTUPPGIFTER INTERVJUADE

4 Annette Ekström, Personalchef, Arbetsförmedlingen 4

5 FÖRORD Genom utbildningen Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden har jag fått en större insikt och förståelse för den romska gruppen. I syfte att få nödvändiga kunskaper om romer och deras rättigheter som nationell minoritet har Arbetsförmedlingens personal erbjudits utbildningen. Den har varit värdefull för våra medarbetare. Jag hoppas nu att detta sprider sig till andra myndigheter, även utöver de organisationer som har varit våra samarbetspartners i projektet. Arbetsförmedlingen ska, utifrån efterfrågan på arbetsmarknaden, ta tillvara kompetens och respektera olikheter. Det är viktigt för oss att nå ut till den romska gruppen och skapa förtroende för oss som myndighet. Projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden har gett oss kunskap om hur vi kan arbeta vidare för att inkludera romerna på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen fortsätter nu att anställa brobyggare med kunskaper i romsk kultur för att kunna nå ut till gruppen. Eftersom Arbetsförmedlingen vill verka för en inkluderande arbetsmarknad välkomnar myndigheten regeringens ökade fokus på romers situation i Sverige. Arbetsförmedlingen har fått ett särskilt uppdrag att arbeta med detta och vi har nu goda förutsättningar att kompetensutveckla alla våra medarbetare tack vare den utbildning som projektet har tagit fram. Annette Ekström Personalchef, Arbetsförmedlingen 5

6 INLEDNING BAKGRUND Mamma hade länge velat att Kenneth och jag skulle börja i en riktig skola, men våra levnadsvillkor och andra orsaker satte stopp för det. När Kenneth hade fyllt sju år hade hon försökt att få in honom i skolor på de orter där vi fick stanna längre perioder, men rektorerna var ovilliga att tillmötesgå hennes önskan. Deras vanligaste argument var att de inte trodde att det var någon bra lösning att en zigenarunge skulle beblanda sig med normala elever. Det fanns en risk att föräldrar till dessa barn skulle reagera mycket negativt. [...] Gösta Netzén blev väl insatt i våra problem och reagerade starkt på de orättvisor vi mötte i samhället. Han publicerade flera artiklar i Arbetet och skrev i stora drag: Så länge det finns en organiserad diskriminering av våra svenska medborgare, zigenarna, som nekar dem att åtnjuta sina medborgerliga rättigheter kommer de aldrig att komma in i det svenska samhället, utan kommer att tvingas i generationer fortsätta att föra en ambulerande tillvaro och vara analfabeter. Och sedan kommer vi, de privilegierade i samhället, att tala om att de själva bär skuld till att de inte bor i hus och gå i skola som alla vi andra. Ur boken: I betraktarens ögon av Hans Caldaras. I Sverige har romer funnits i mer än 500 år. Deras väg genom historien är kantad av diskriminering, fördomar och förtryck. I dag har romerna status som nationell minoritet i Sverige med särskilda rättigheter gällande språk och kultur. OM PROJEKTET JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden initierades i januari 2011 av Romskt kulturcentrum i Stockholm (RKC) i samarbete med Arbetsförmedlingen, Jobbtorg Stockholm, Manpower Telge, Stadsmissionen, Kommunal och Försäkringskassan. Sedan oktober 2011 har Arbetsförmedlingen varit projektägare. Diskrimineringsombudsmannen (DO) deltar som medlem i styrgruppen. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden. Det pågår till den 30 september Arbetslöshet är idag ett mycket utbrett problem bland romer, som är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. Ekonomiskt såväl som socialt är det mycket angeläget att motverka den situationen, både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Romer, som tillhörande en etnisk minoritet, konfronteras med en rad svårigheter på arbetsmarknaden och befinner sig på många sätt i en underlägsen position jämfört med personer från majoritetsbefolkningen. Det aktuella projektet tar avstamp i Romskt kulturcentrums analyser av anställningsdata, som pekar mot att mindre än hälften av gruppens arbetslöshet beror 6

7 Bild från boken I betraktarens ögon av Hans Caldaras på faktorer som till exempel låg utbildningsnivå och boende i ekonomiskt och socialt utsatta områden. Resten av romernas omfattande uteslutning från arbetsmarknaden kan enligt dessa slutsatser hänföras till etnisk diskriminering. Med diskrimineringsperspektivet som utgångspunkt syftar projektet till att informera och öka medvetenheten om romers situation på arbetsmarknaden. Genom att erbjuda en webbutbildning om romsk kultur och den diskriminering många romer blir utsatta för på arbetsmarknaden, ska projektet fungera som en antidiskrimineringsåtgärd. Webbutbildningen är tillgänglig på Arbetsförmedlingens hemsida - Utbildning om romer på arbetsmarknaden, som du finner till höger på sidan. Genom en informations- och medvetandehöjande kampanj avser projektet även att arbeta för att förändra sociala attityder och stereotyper, främst bland arbetsgivare och anställda, men i förlängningen även hos en bredare allmänhet. Målgruppen är bred och innefattar framförallt flera olika grupper av arbetsmarknadsaktörer inom Stockholmsregionen. Insatserna riktas i huvudsak mot arbetsgivare och anställda samt personer som arbetar inom den sociala sektorn, från både offentlig sektor och organisationer inom den privata sektorn. 7

8 8

9 SAMVERKAN FÖR ROMERS INKLUDERING PÅ ARBETSMARKNADEN Utöver Arbetsförmedlingen har en rad aktörer varit delaktiga i projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden, bland annat Jobbtorg Stockholm, Manpower Telge, Stadsmissionen, Kommunal, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia. Över 400 medarbetare i Stockholm har genomgått webbutbildningen och många fler kommer att ta del av den framöver. Denna samverkan för romers inkludering på arbetsmarknaden kommer att leva vidare genom det nätverk som har uppstått kring frågan. Därigenom kan nätverket sprida kunskaperna vidare till fler delar av befolkningen. Under projektets gång har både en romsk arbetsgrupp och en grupp tjänstemän som jobbar med romer bjudits in till workshops för att utveckla idéer kring arbetet med inkludering av romer på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det behövs fler positiva förebilder inom den romska gruppen och att den offentliga sektorn bör ta på sig ansvaret att anställa fler romer i sina egna verksamheter. Den romska gruppen efterlyste även säråtgärder såsom till exempel lättnader för arbetsgivare som anställer romer. Grupperna var även överens om att arbetet med att inkludera romer på arbetsmarknaden måste vara en långsiktig process och bedrivas inom ordinarie verksamhet, inte bara i form av kortsiktiga projekt. Gruppen med tjänstemän lyfte upp frågan om utbildning hos den romska gruppen, vikten av att satsa på romska ungdomar i det här sammanhanget samt utmaningen att nå ut till romer på ett sätt som motiverar till utbildning och arbete. Som ett komplement till dessa workshops har det genomförts intervjuer med olika personer som har varit delaktiga i projektet. I det här avsnittet återges ett urval från de intervjuerna samt slutsatser utifrån genomförda workshops. 9

10 ÖKA KUNSKAPEN HOS MAJORITETSBEFOLKNINGEN Projektet tar sin utgångspunkt i majoritetssamhällets bristande kunskaper om romer, som är Europas största etniska minoritet. Anne-Marie Flood från Arbetsmiljöforum, som numera är internationellt engagerad i den romska frågan, säger så här: Det har betytt väldigt mycket för mig att vara delaktig i det här projektet, jag har fått kunskaper som jag inte visste att jag behövde och en ödmjukhet inför den tidigare okunskap jag hade om romer. Numera blir jag arg på att människor skapar sig fördomar och inte ifrågasätter de så kallade sanningar som de lärt sig av föräldrar och omgivande samhälle. Som till exempel när jag jobbade inom detaljhandeln tidigare där man hade en policy att följa efter romer i butiken. BEKÄMPA ANTIZIGANISMEN När vi kommit till rätta med de bristande kunskaperna om det förtryck och den diskriminering som romer har utsatts för historiskt och utsätts för än i dag, kan vi göra upp med antiziganismen i vårt samhälle. I betänkandet Romers rätt - en strategi för romer i Sverige, skriver författarna som sista punkt under åtgärdslistan för att garantera romerna rätten till arbete följande: "Slutligen kräver det målmedvetna insatser för att skambelägga antiziganism hos arbetsgivare, näringsidkare och i skolan". 1 Det faktum att det behövs målmedvetna insatser för att bekämpa antiziganismen påpekar även Yamina Enedahl från Manpower Telge: Projektet har satt romerfrågorna i fokus och vi har fått förståelse för att det är viktigt att agera. Vi har fått en ökad medvetenhet kring att det pågår saker i samhället som verkligen inte är okej, och att det pågår legalt under ytan på något sätt. Man blir helt enkelt mer medveten och insatt i hur förfärligt det är för många romer, och den här medvetenheten gör också att det blir lättare för oss att hjälpa till. Yamina Enedahl tillägger att ömsesidiga fördomar och rädslor är det största hindret för romers inkludering på arbetsmarknaden, men att det är samhällets ansvar att lösa det. KULTURELL KOMPETENS Utöver de historiska kunskaperna om romer och deras nuvarande situation på arbetsmarknaden ger utbildningen även en inblick i den romska kulturen. En ökad förståelse för den romska kulturen kan bidra till bättre bemötande från myndighetspersoner och på så sätt öka förtroendet mellan den romska minoriteten och majoritetssamhället. 1 SOU 2010:55 (2010) Romers rätt en strategi för romer i Sverige, betänkande av Delegationen för romska frågor, Stockholm, s

11 Lisa Löwgren, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen i Vällingby, säger: Jag kommer att försöka ta hänsyn till sökandes bakgrund och försöka förstå utifrån personens verklighet och synvinkel på ett annat sätt än tidigare, både när det gäller romer och andra grupper. Till exempel det som nämndes om familjens betydelse, att den individ jag har framför mig kanske inte kan fatta beslut själv, utan påverkas av familjen på ett annat sätt än hos majoritetsbefolkningen. LÅT DET TA TID I projektets workshops med romer framgick tydligt att det finns en projekttrötthet, något som även påtalats i betänkandet Romers rätt - en strategi för romer i Sverige 2. Situationen för Sveriges romer är långt mycket allvarligare än att den kan lösas genom kortvariga projekt. 2 ibid, s

12 Lena Karlsson, utbildningsledare för projektets seminarier, säger: Detta måste få ta tid, det kanske kommer ta upp till tre generationer innan frågan är löst - förutsatt att man jobbar med frågan kontinuerligt förstås. En förutsättning för att kunna arbeta långsiktigt med frågan om romers inkludering på arbetsmarknaden är att man kommer bort från ett arbetssätt med kortvariga projekt och lyfter upp frågan på en högre nivå och in i ordinarie verksamheter. MEDIAL UPPMÄRKSAMHET Många romer efterfrågar ett långsiktigt tänkande kring gruppens problematik, eftersom det tar tid att förändra människors föreställningar. Så här säger Michael Stankov: På lång sikt behöver man påverka attityder i samhället, framför allt tror jag att romer behöver få mer medial uppmärksamhet så att allmänheten får mer kunskap om oss romer. Det tror jag kan bidra till ökad acceptans och tolerans och att folk ändrar sina negativa attityder mot oss som grupp. Då skulle även många av de romer som i dag döljer sin identitet kunna vara öppna och vi skulle bli en självklar del av samhället, vilket i sin tur skulle göra det lättare för oss att också kunna prata om de problem som finns inom gruppen. ROMSKA FÖREBILDER Att romer behöver synas ute i samhället, både i media och på olika arbetsplatser, var ett tydligt budskap både från romer och representanter från majoritetsbefolkningen. Under projektet har både romer och personer inom offentlig sektor bjudits in för att diskutera möjliga lösningar för att inkludera romer på arbetsmarknaden. I båda grupperna var förslaget att anställa romer inom offentlig sektor rankat högt, inom den romska gruppen ansågs detta vara den viktigaste åtgärden medan det inom gruppen offentliga sektorn kom på en tredje plats. Även i betänkandet av Delegationen för romska frågor kommer denna idé upp, där man pratar om behovet av förebilder inom den romska gruppen och att detta kan ha en motiverande effekt 3. Delegationen pekar även på att det är viktigt för majoritetsbefolkningen att lära känna en rom som en arbetskamrat för att på så sätt minska fördomar 4. Om fler romer skulle engagera sig politiskt eller synas på betydande positioner i samhället skulle det ha positiv effekt. Men det förutsätter att dessa personer vågar vara öppna med sin romska identitet, vilket ofta inte är fallet idag. 3 ibid, s ibid, s

13 Marika Friberg uttrycker det så här: Ett problem är ursäkta att jag stör -mentaliteten hos oss romer. Det ligger djupt rotat hos oss romer att hålla sig på sin kant och inte beblanda sig med majoriteten, för att vi vet att om vi gör det kommer det att uppstå problem och vi kommer att bli beskyllda för någonting. Därför gör vi oss så osynliga som möjligt i stället för att ta plats i samhället och engagera oss politiskt, vilket vi borde göra. IDENTITET Det finns redan många romer som har utbildat sig och gjort karriär, men många av dessa personer väljer att dölja sin romska identitet på grund av rädsla för att inte få anställning eller att bli bemötta på ett negativt sätt i största allmänhet. Om alla dessa romer som lyckats nå högre positioner kunde vara öppna med sin identitet skulle vi få betydligt fler förebilder ute i samhället. Men så länge avslöjandet av den 13

14 romska identiteten innebär att människor blir diskriminerade är det ett orimligt krav att ställa på dem. Så här säger Hélène Lindgren på Försäkringskassan: Man får en skamkänsla i magen när man tänker på hur mycket fördomar det finns som vi behöver komma åt. Det är förfärligt att människor ska behöva dölja sitt ursprung. SÄRÅTGÄRDER FÖR NATIONELLA MINORITETER I betänkandet Romers rätt - en strategi för romer i Sverige påtalar Delegationen för romska frågor öppningen för säråtgärder för en eftersatt minoritet i minoritetslagstiftningen och bristande kunskap om denna: Det faktum att särlösningar i många kommuner ses som en kontroversiell arbetsmetod är ett problem som måste lösas. Delegationen vill här peka på de formuleringar som finns i minoritetslagstiftningen om särlösningar för en eftersatt minoritet som en metod för att kunna garantera minoriteten de mänskliga rättigheter som de förnekats 5. Detta problem vittnar Arja Kallo från Jobbtorg Stockholm om: Vi har flera romer inskrivna hos oss och vi har sett att vår personal behöver höja sin kunskap om nationella minoriteter och deras rättigheter. Vi har tidigare haft diskussioner kring att lyfta fram vissa grupper som behöver särskilda stödinsatser och ofta har dessa diskussioner utmynnat i slutsatsen att vi måste behandla alla lika och inte särbehandla vissa grupper. När vi sedan har diskuterat den romska gruppens behov har samma diskussioner uppstått. Där brister det i kunskapen kring minoritetslagstiftningen och att vi faktiskt både kan och ska rikta särskilda åtgärder till nationella minoriteter. Behovet av säråtgärder påtalas även ofta av romska företrädare. En av de romska företrädarna föreslår att: På kort sikt behövs det stimulansåtgärder i form av till exempel lättnader för arbetsgivare att anställa romer och kortare utbildningsinsatser där man helst ska slippa ta lån, eftersom man inte vet om det kommer att löna sig. Dessa åtgärder kan ganska snart smitta av sig och bidra till en uppåtgående spiral, där vänner och familj ser goda exempel och att det är möjligt att hitta arbete. 5 ibid, s

15 SE DEN STRUKTURELLA DISKRIMINERINGEN Det de flesta identifierar som det största problemet när det gäller romers inkludering på arbetsmarknaden är diskriminering. Hans Kautz från Europeiska Socialfonden uttrycker det så här: Den strukturella diskrimineringen är det största problemet. De flesta romer saknar högre utbildning och många arbetsgivare formulerar sina annonser så att romer och vissa andra grupper blir utestängda från arbetsmarknaden. Om arbetsgivare menar allvar med att man vill öka mångfalden på arbetsplatsen bör man se över detta, och detta gäller både det offentliga och det privata. Lösningen är att göra annorlunda än i dag i samband med rekryteringar. Det handlar om att formulera sig annorlunda i annonser för att nå andra målgrupper och hur man hanterar rekryteringen i stort. Det finns andra kompetenser som kan vara viktigare än akademisk utbildning, kompetens är så mycket mer än så. Det är i grunden en felaktig tanke att bara välja personer med akademisk examen utan att reflektera över vad arbetet i sig egentligen kräver. Kravet på akademisk utbildning kanske ofta bottnar i att minska antalet sökande för att förenkla rekryteringsprocessen eller i en förlängning att höja ett arbetes status. ROMER ÄR EN RESURS Utöver nya tankegångar i samband med rekryteringar gäller det att börja se romer som är resurs snarare än en belastning. Ett exempel som framkom under ett av projektets seminarier är att se den romska gruppen som en marknad. Idén är att om ett säljföretag anställer en rom så kan det öppna upp för en helt ny marknad, speciellt med tanke på de starka banden inom den romska gruppen. Arbetsgivaren borde tänka i dessa termer snarare än problemorienterat. Flera har pekat på behovet av att se romer som en resurs. Malena Bonnier från Stadsmissionen menar att: Man måste börja se romer som en resurs på arbetsmarknaden snarare en belastning för socialtjänsten. Man måste belysa att det finns en orsak till att många romer är fattiga, att det beror på strukturell diskriminering. Detta är ett resursslöseri, alla människor behövs och vill känna sig behövda. Det finns lågkvalificerade jobb och vi behöver människor som utför enkla jobb, men det finns barriärer på den svenska arbetsmarknaden såsom till exempel facket 15

16 som värnar sina egna medlemmar. Det måste till ett större socialt samvete och vi måste se styrkan i sociala företag. Utöver detta behöver det finnas en effektiv validering av icke-formell kompetens. Sen tror jag att om människor bara får en sysselsättning så kommer övriga bitar, såsom människors hälsa, att falla på plats. SKAPA FÖRTROENDE Många har pratat om vikten av att skapa förtroende hos den romska gruppen. På grund av historiska faktorer finns hos romer en stor misstänksamhet för myndigheter och representanter för majoritetssamhällets i allmänhet. Sofia Eugénzon-Perbeck, strateg för jämställdhet och mångfald på Arbetsförmedlingen, säger följande: Vi vet att förtroendet för Arbetsförmedlingen och myndigheter generellt sätt är lågt hos romer. Det är en följd av den strukturella diskriminering romer har blivit 16

17 utsatta för. Därför är det viktigt för oss att bygga upp ett förtroende tillsammans med den romska gruppen. En viktig del i det är att visa att vi bemöter alla likvärdigt utifrån varje individs särskilda behov. EN SKOLA FÖR ALLA Att behandla alla likvärdigt innebär att vi behöver ta skolplikten på allvar. Fler deltagare ha tagit upp att samhället måste reagera likadant när ett romskt barn inte kommer till skolan som om det skulle hända med ett barn ur majoritetsbefolkningen. Skolan måste ställa samma krav på alla barn, oavsett ursprung. Här är det också på samhällets och skolans ansvar att skapa en miljö i skolan där romska barn känner sig välkomna och accepterade, och att man lyckas skapa ett förtroende också hos deras föräldrar. Ett sätt att skapa en sådan skola är att undervisa om nationella minoriteter. Så här säger en av de romska företrädarna: Det viktigaste är att elever får information om romer och andra minoriteter redan i grundskolan. Här skulle webbutbildningen kunna vara ett verktyg. Den är bra på så sätt att den visar att vi romer är en blandad grupp, vilket jag tror är viktigt att folk känner till. SAMMANFATTNING Projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden är en utbildningssatsning riktad mot arbetsgivare och medarbetare för att höja kompetensen om den romska minoriteten. Under projektets gång har deltagare på olika nivåer fått möjligheten att komma till tals och bidra med sina idéer kring hur vi kan arbeta vidare för att underlätta inkluderingen av romer på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att samhället behöver jobba med romsk inkludering på olika nivåer parallellt, både kortsiktigt och långsiktigt. Först och främst behöver attityderna hos majoritetsbefolkningen ändras. För att lyckas bekämpa antiziganismen i samhället krävs att kunskapen om minoriteten romer höjs. Det är viktigt att alla har kännedom om både den romska kulturen och om romers situation såväl historiskt som i dag. Vidare behöver arbetslivet ta ett aktivt ansvar. Arbetsgivare bör tänka annorlunda i sina rekryteringar och se romer som en resurs. För att öka förtroendet för majoritetssamhället har behovet av romska förebilder lyfts fram och många menar att romer som grupp behöver särskilda åtgärder. Men allt detta måste få ta tid, kanske generationer. Det är viktigt att utbildningen av morgondagens ungdomar prioriteras, så att romska ungdomar får en fullgod utbildning samt att alla elever får kunskap om Sveriges nationella minoriteter och hur dessa berikar det svenska kulturarvet. 17

18 18

19 HUR GÅR VI VIDARE? Ända sedan Katarina Taikons tid, då arbetet för att förbättra romers situation i Sverige startade, har den romska frågan funnits med på den politiska dagordningen. Den 16 februari 2012 fattade regeringen beslut om en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Romastrategin markerar att statliga åtgärder inom utbildning och arbete ska prioriteras. Arbetsförmedlingen har därför ett ansvar som en tydlig bärare av strategin. Eftersom Arbetsförmedlingen vill verka för en inkluderande arbetsmarknad tog Arbetsförmedlingen tillsammans med Romskt kulturcentrum i januari 2011 initiativet till projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden. Genom den webbutbildning som tagits fram inom ramen för projektet har Arbetsförmedlingens anställda fått nödvändiga kunskaper om romer som nationell minoritet och deras situation på arbetsmarknaden. Tack vare dessa kunskaper har Arbetsförmedlingen utvecklat sitt arbete för att kunna möta de krav som ställs på samhället i och med den framtida generationsväxlingen på arbetsmarknaden, vilket kräver att arbetslivet präglas av en mer positiv inställning till mångfald. Eftersom situationen för romer är väldigt komplex och påverkas av fler än enbart arbetslivsrelaterade områden, var det nödvändigt att projektet involverade flera myndigheter, den privata sektorn och den romska gruppen. Därmed ryms flera viktiga samhällsfunktioner som rör den romska frågan i projektet, samtidigt som detta speglar att frågan om romsk inkludering är ett ansvar som hela samhället måste bära. Utifrån projektets analys har tre övergripande målbilder för en framgångsrik inkludering av romer identifierats: 1. Ökad öppenhet och flexibilitet på arbetsmarknaden så att romer får bättre tillgång till sysselsättning och egen försörjning; 2. Satsa på romers utbildning och kompetensutveckling - på likvärdiga villkor - för att öka deras humankapital; 3. Stödja och uppmuntra romers deltagande inom den offentliga sektorn och i civilsamhället. 6 En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56). 19

20 Arbetsförmedlingen fortsätter jobba för romsk inkludering Arbetsförmedlingen kommer nu utifrån regeringens romastrategi och projektets resultat att vidareutveckla arbetet kring romsk inkludering. Detta kommer att ske i samråd med romer och inledningsvis främst inriktas mot de fem pilotkommuner som regeringen har utsett. Lokal förankring, anpassning och samverkan kommer att utgöra grunden i Arbetsförmedlingens arbete i de utsedda pilotkommunerna. Som en del i pilotverksamheten i dessa kommuner har Arbetsförmedlingen bland annat i uppdrag att: Utifrån lokala förutsättningar i pilotverksamheten sprida information och kunskap bland romer om den service och det stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda och se till att enskilda arbetssökande hos förmedlingen ges den hjälp de behöver. För uppdragets genomförande ska samråd ske med kommunerna i pilotverksamheten och lokala romska företrädare och sakkunniga. Fortlöpande pröva om erfarenheterna från pilotverksamheten kan tas till vara i myndighetens generella verksamhet när det gäller romer och andra grupper som står särskilt långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska även ta arbetet med pilotverksamheten som utgångspunkt för att säkerställa att myndigheten har nödvändiga kunskaper om romer som nationell minoritet. För att underlätta kommunikation och för att fånga upp synpunkter från målgruppen samt för att sprida information och kunskap bland romer om den service och stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda, kommer Arbetsförmedlingen att anställa brobyggare. En brobyggare är en person med romsk språk- och kulturkompetens som används för att underlätta kommunikationen mellan romer och icke-romer. Denna pilotsatsning ska påbörjas i oktober 2012 och utvärderas under Webbutbildningen Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden kommer även i fortsättningen att utgöra en viktig del i Arbetsförmedlingens arbete att höja kunskapsnivån om romer i myndigheten. Utbildningen kommer att användas som utbildningsverktyg inom Arbetsförmedlingen, och myndigheten kommer också att arbeta för att kommuner, arbetsgivare och andra myndigher ska använda sig av den. 20

21 F.v. Mirelle Gyllenbäck, Erik Lejdemyr, projektteamet för Arbetsförmedlingens uppdrag med "romastrategin" 21

22 PROJEKTLEDARENS ORD Arbetslösheten bland romer är ett komplext fenomen. Det finns många aspekter som påverkar arbetslösheten bland romer, som bristande utbildning, yrkeskunnande som inte längre värderas på den moderna arbetsmarknaden samt en konservativ livsstil. Dessa aspekter utgör verkliga hinder som minskar romers anställningsbarhet och exkluderar dem från arbetsmarknaden. Ytterligare en viktig dimension att ta hänsyn till är den direkta och indirekta diskriminering som påverkar romers tillgång till arbete. Projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden utgör ett litet steg på vägen i en lång process mot inkluderingen av romer. Jag ser det som en kedja mellan den romska gruppen och majoritetsbefolkningen och att vi alla utgör en viktig del av kedjan. För att uppnå ett bättre samhälle, där alla har lika rättigheter och lika möjligheter, är det allas ansvar som individer att möta sina egna fördomar och bli mer öppna för mångfald. Projektet och utbildningen om romsk kultur, historia och diskrimineringen av romer på arbetsmarknaden var en stor utmaning för projektteamet. Men tillsammans, och tack vare allt det stöd vi har fått, har vi på kort tid lyckats motivera cirka 400 personer att möta sina fördomar genom att ta del av webbutbildningen och starta en dialog för att uppnå romsk inkludering. Tack till alla er som har stöttat denna idé! Larisa Lacatus, projektledare 22

23 Larisa Lacatus, projektledare 23

24 KONTAKTUPPGIFTER INTERVJUADE Anne-Marie Flood, enhetschef processtöd Socialfonden Arbetsmiljöforum Lisa Löwgren, arbetsförmedlare Arbetsförmedlingen Vällingby Malena Bonnier, verksamhetssamordnare Stadsmissionen Sofia Eugénzon Persbeck, strateg för jämställdhet och mångfald Arbetsförmedlingen Yamina Enedahl, programansvarig etableringslotsprogrammet Manpower Telge Jobbstart Michael Stankov, romsk representant Arja Kallo, enhetschef Jobbtorg Stockholm Kista Hans Kautz, samordnare arbetsmarknad Europeiska Socialfonden (ESF) Hélène Lindgren, kompetensutvecklare Försäkringskassan Lena Karlsson, utbildningsledare Arbetsförmedlingen

25 Anteckningar: 25

26 26 På bilden syns alla som deltagit i projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden. F.v. Lars Ericsson, Nils Nilsson, Erik Lejdemyr, Malin Blomgren, Marianne Ek, Ellinor Hamrén, Annette Ekström, Linda Gelin Nielsen, Larissa Lacatus, Sofia Eugénzon-Persbeck.

27 Glöm inte: Lägg dina fördomar åt sidan, lär känna romerna! Kampanjen Dosta! Enough! Webbutbildningen är tillgänglig på Arbetsförmedlingens webbplats - Utbildning om romer på arbetsmarknaden. Du finner den till höger på sidan. 27

28 Tillsammans för romsk inkludering Projektet Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden initierades i januari 2011 av Romskt kulturcentrum tillsammans med Arbetsförmedlingen. Projektet är ett samverkansprojekt där även Jobbtorg Stockholm, Manpower Telge, Stadsmissionen, Kommunal, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Forum för levande historia och Diskrimineringsombudsmannen medverkar. Projektet erbjuder en webbutbildning om romsk kultur och den diskriminering många romer blir utsatta för och syftar till att motverka fördomar och främja romers position på arbetsmarknaden. Genom ökad kunskap kan vi arbeta tillsammans för romers inkludering på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen Bilder: Johnér Bildbyrå, Camilla Veide, YRA Du kan beställa Arbetsförmedlingens informationsmaterial i alternativa format på 28