KURSINFORMATION - Kommersiell avtals-och processrätt ht 2015

Transkript

1 Uppsala Universitet Juridiska fakulteten Docent Elisabeth Lehrberg KURSINFORMATION - Kommersiell avtals-och processrätt ht Allmänt Kommersiell avtals- och processrätt är en fördjupningskurs, som ges inom ramen för juristutbildningen vid Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Kursen är utformad i anslutning till målsättningarna för den reform som från och med höstterminen år 1992 genomförs inom juristutbildningen i Uppsala. Detta innebär en strävan mot problemorienterade studieprocesser baserade på studenternas egna aktiviteter individuellt och i grupp. Studierna skall kräva initiativ och ansvar av varje student. Undervisningen skall organiseras så att studenterna får förmåga till och vana vid självständigt arbete. Lärarna skall träda tillbaka som drivande kraft i studieprocesserna. (Ur reformgruppens Förslag till reformerad juristutbildning ) Som en konsekvens av utbildningsreformen blev studenternas självständiga metod- eller färdighetsträning viktigare, medan det tidigare dominerande kunskapselementet minskade i betydelse. Denna koncentration på metodkunskaper och metodfärdigheter blir mer markant på fördjupningsstadiet, där de grundläggande kunskaperna förutsätts inhämtade. Mot den angivna bakgrunden är kursen primärt inriktad på studenternas självständiga arbete med vissa grupparbetsprojekt. Lärarna fungerar i första hand som handledare åt basgrupperna och aktiva åhörare vid studentledda övningar. Basgruppernas arbete skall redovisas främst i kortare och längre skrifter samt muntligen i samband med de spelade processerna. Samtliga studenter skall ta del i arbetet med de skriftliga promemoriorna och i de muntliga uppgifterna i samband med olika förhandlings- och processpel. Och naturligen kommer samtliga studenter att tala åtskilligt mer

2 2 än så i samband med de spelade processerna och under diskussionen vid seminarierna. Tentamen och betygssättningen i övrigt är också i högre grad än på grundkurserna inriktad på att pröva metodologiska färdigheter: förmågan att identifiera praktiska juridiska problem och passa in dem i en regelstruktur samt bedöma dem utifrån för ämnesområdet centrala rättskällor och ändamålsskäl. Den största svårigheten består ofta i att identifiera problemet och omsätta det till en juridisk frågeställning. 2. Den introducerande undervisningen Den traditionella lärarledda undervisningen har minimerats för att ge tid för grupparbeten och studentledda övningar. Undervisningen omfattar i den avtalsrättsliga delen främst avtals- och kontraktsrättens grundstrukturer, viljeförklaringsbegreppet, avtalsslut, dissens, the battle of the forms, förkontraktuellt ansvar, fullmakt, avtalstolkning, förutsättningsläran, 36 avtalslagen, förpliktelsernas innebörd samt påföljder av icke-uppfyllelse. Särskild uppmärksamhet ägnas åt skiljeklausuler, medlingsklausuler och omförhandlingsklausuler. I den processrättsliga delen behandlas främst olika former av tvistelösning, inledandet av förfarandet, förberedelsen, rättegångshinder, kumulation, interimistiska åtgärder, huvudförhandling, bevisfrågor, materiell processledning, förlikning, ändring av talan, rättskraft, domskrivning, klander och ogiltighet av skiljedomar samt rättegångskostnader. Den lärarledda undervisningen har till större delen formen av diskussionsseminarier, där diskussionen inleds med att läraren kortfattat presenterar ett problem och den praktiska och teoretiska bakgrunden till detta. Inslaget av föreläsning och diskussion kan variera mellan undervisningstillfällena. Undervisningens uppläggning är betingad av behovet av att på mycket kort tid ge erforderliga kunskaper för de självständiga studentarbetena. Flertalet undervisningstillfällen i den första serien av diskussionsseminarier erfordrar betydande förberedelse i basgruppen. Man bör dock inte göra misstaget att ägna förberedelserna främst åt inläsning av kurslitteraturen. Viktigare är att i basgruppen diskutera de frågeställningar som finns i förberedelsematerialet. 3. Kurslitteraturen Den primära kurslitteraturen kan verka omfattande. Till denna kommer ett antal rättsfall. Dessutom utgör basgruppernas domar kursfordran. Men i litteraturen ingår en betydande del repetition av grundläggande läroböcker från tidigare ämnen. Något ytterligare seminariematerial utöver det nämnda

3 3 tillkommer dessutom inte (fastän någon komplettering undantagsvis kan behöva ske efter kursstart). Kurslitteraturen behöver inte läsas in med inriktning på detaljer. Det viktiga är att tillägna sig en användbar juridisk metod för fortsatt arbete med problemlösning på den kommersiella avtals- och processrättens område. Därför bör man läsa översiktligt med inriktning på att förstå och få en överblick över ämnets grundläggande strukturer. Man bör veta och förstå vilka de viktiga frågorna och lösningsalternativen är samt vilka typer av argument som kan anföras vid valet mellan olika lösningsalternativ i skilda sammanhang. Undervisningens uppläggning bidrar till att underlätta en sådan inläsning. Det ligger också i sakens natur att en betydande del av litteraturen på en kurs av aktuellt slag utgörs av sådan diskussion som är så lös i köttet att den inte rimligen kan läsas in i detalj. Under de spelade processerna måste basgrupperna i betydande utsträckning utnyttja annan litteratur än kurslitteraturen. Denna utgör dock inte kursfordran. 4. Basgrupperna Merparten av arbetet på kursen utförs i basgrupper om tre till sex studenter och redovisas sedan i skriftliga inlagor och muntlig argumentation samt i en dom. Gruppindelningen äger normalt rum först några dagar efter kursstart då det blivit klart hur många studenter som kommer att gå kursen. Även om det rör sig om grupparbeten är det normalt inte möjligt att genomföra någon stor del av arbetet vid basgruppens sammanträden. (Samarbetet brukar dock fungera bäst om gruppmedlemmarna sitter på samma plats och arbetar, eller har telefonkonferenser/kontakt via e-post, så att de spontant kan utbyta synpunkter under arbetets gång.) Basgruppernas insatser blir därför beroende av varje enskild medlems insatser. För att kursen skall kunna genomföras friktionsfritt och inte medföra olägenheter för enskilda studentgrupper, är det av stor vikt att basgrupperna består oförändrade under kursen. Det är därför inte tillåtet att byta basgrupp. Ett eventuellt avhopp under kursen kan också skapa stora svårigheter för basgruppens arbete. Därför bör man inte registrera sig på denna kurs om man inte är helt säker på att man kan fullfölja kursen och ägna sig åt den på heltid under hela kurstiden. Uppgifterna är krävande och tidsschemat kan bli pressat. Därför förutsätts att envar av gruppens medlemmar gör sin del av jobbet. En uppdelning av arbetet är av särskilt värde när det gäller utredningen av gällande rätt. Gruppen sammanträder normalt endast några gånger i veckan för att diskutera hur arbetet skall läggas upp, fördela arbetsuppgifter, granska och samordna utkast, diskutera argument och ändamål samt enas om den slutliga utformningen av gruppens skrifter. Dessutom bör grupperna

4 4 sammanträda för att samordna förberedelsearbetet inför de lärarledda seminarierna. Arbetsprojekten är krävande och erfordrar fullständigt engagemang på heltid (40 timmars arbetsvecka) av samtliga gruppdeltagare. Det är därför inte rekommendabelt att läsa denna kurs parallellt med andra studier, tentamensläsning i annat ämne eller förvärvsarbete. Inte heller finns det utrymme för längre resor eller liknande aktiviteter under de arbetsveckor kursen pågår. De perioder då det inte finns någon schemalagd undervisning är inte fria. Tvärtom är de kursens mest arbetsintensiva veckor! 5. De spelade processerna En stomme i kursen utgörs av ett antal spelade processer, där varje basgrupp får en kärandeuppgift, en svarandeuppgift och en domaruppgift. Vissa förutsättningar för processerna finns givna i det kursmaterial som kärande- respektive svarandegruppen (men inte domargruppen) får del av. Kärandegruppen inleder genom att författa ett käromål som inges till domstolen (skiljenämnden) och lämnas till svarandegruppen och övriga kursdeltagare senast på i schemat angiven tidpunkt för käromålsinlämning. Domargruppen förelägger då svarandegruppen att inom den i schemat angivna tiden inkomma med ett skriftligt svaromål. (Den tid som står till förfogande är begränsad.) Även svaromålet skall lämnas till samtliga kursdeltagare på i schemat utsatt tid. I de spelade processerna ingår en förlikningsförhandling som äger rum under ledning av en särskild medlargrupp. Vanligen brukar medling äga rum innan skiljeförfarande inleds, men i detta fall låter vi medlingen ske inom ramen för skiljeförfarandet (dock är alltså inte domargruppen medlare). Skälet till denna ordning är att studenterna måste vara insatta i målet för att kunna föra meningsfulla förlikningsförhandlingar och att tiden inte tillåter en annan ordning. En muntlig förberedelse skall också äga rum. Domstolen skall senast vid detta tillfälle tillse att målet är väl förberett till huvudförhandlingen. Tiden för själva förberedelsen är begränsad. När det är dags för huvudförhandling är det domargruppen som skall leda förhandlingen och ha hela ansvaret för denna. När förhandlingen är avslutad vidtar domskrivningen. Domen skall uppfylla de formella krav som ställs på en skiljedom eller en dom i vanlig process. Domens totala omfattning bör vara minst 15 sidor och högst 30 sidor. Samtliga kursdeltagare bör (jfr under 7. Obligatoriska undervisningsmoment nedan) delta vid samtliga förlikningsförhandlingar, förberedelser och huvudförhandlingar samt därigenom skaffa sig god kännedom om de uppgifter beträffande vilka de ej själva medverkar aktivt.

5 5 Härefter lämnas vissa instruktioner avseende de olika rollerna: DOMARGRUPPEN får inte läsa det skriftliga underlag för processerna som partsgrupperna fått ut. Domen skall grunda sig endast på vad parterna framfört (omedelbarhetsprincipen) om RB:s vanliga regler tillämpas. Vid skiljeförfarande kan man komma överens om att även parternas skrifter utgör processmaterial. Det är naturligtvis nödvändigt att domargruppen har helt klart för sig hur förberedelsen och huvudförhandlingen skall handläggas vad gäller den formella processledningen. Se framför allt till att parternas yrkanden och grunder blir alldeles klara för domarna och motparten, helst redan under förberedelsen och absolut före den enskilda överläggningen till dom. En viktig uppgift är den materiella processledningen. Sedan huvudförhandlingen är avslutad skall domargruppen, som ovan sagts, skriva dom. Se till att i domens huvud återfinns inte bara uppgiftens nummer och parternas namn utan även ombudens och domarnas basgruppnummer och verkliga namn. Domen ställs annars upp som en vanlig dom i civilmål respektive skiljeförfarande. Använd rubriker för att öka överskådligheten. Viktigt är också att den rättsliga argumentation som fört domargruppen fram till dess ställningstaganden i de rättsfrågor som processen aktualiserat redovisas utförligt (så som sker i Högsta domstolens prejudikat). Domen lämnas dels till lärarna (ett ex var!), dels till samtliga studenter på utsatt tid (det går bra att använda e-post).. OMBUDEN skall på tid utsatt i schemat inlämna erforderliga skrifter i målet till domargruppen, motparten, övriga kursdeltagare samt lärarna (det går bra att använda e-post). Vidare skall ombuden naturligtvis med omsorg utföra partens talan vid förlikningsförhandlingen, förberedelsen och huvudförhandlingen. Ombudens uppgift är inte i första hand att åstadkomma materiell rättvisa utan att, utan att fara med osanning och med de begränsningar som begreppet god advokatsed i övrigt sätter, främja sin klients intressen. Det betyder att ombuden i första hand skall framhålla den utredning och de argument som talar för partens ståndpunkt. Kärandens första skrift blir därför ofta - medvetet - ofullständig. Först sedan svaranden har kommit med en i och för sig kanske fruktad invändning, finns det anledning för käranden att komma med ytterligare utredning och argumentering. Ibland kan det dock vara alldeles uppenbart - t ex om parterna förhandlat före stämningsansökans eller påkallelseskriftens ingivande - vilka invändningar som kommer att framföras. Då kan käranden redan från början ta med och bemöta dessa. Även ombuden har att fundera på vilka krav som ställs på tydliga åberopanden och ombudens ansvar för utredningen (bevisbördefrågor). Ombuden bör naturligtvis inte försätta sig i den situationen att de tror att de åberopat något till grund för sin talan, varefter

6 6 de i domen får se att grunden inte ansetts åberopad. Inlagorna bör författas så realistiskt som möjligt, dvs. väsentligen innehålla yrkanden och grunder och vad som i övrigt behövs för domarnas förståelse av saksammanhangen. Ombuden skall åberopa den bevisning, bland annat vittnen och skriftliga handlingar, som finns angiven i de skriftliga uppgifterna. På så vis blir huvudförhandlingarna mer autentiska, och vi får en gräns mellan sakframställningen och pläderingen under huvudförhandlingen. Huvudförhandlingarna kommer att övervakas av en lärare. Härvid kommenteras (i mån av tid) själva förhandlingen främst avseende domarens processledning men även avseende parternas anföranden. Synpunkter på domen från formell och materiell synpunkt ges vid särskilda domsgranskningsseminarier under kursens sista veckor. 6. Domsgranskningarna Under domsgranskningarna skall de rättsfrågor som utretts i basgruppernas domar ingående penetreras av samtliga kursdeltagare. En domsgenomgång pågår i två timmar (45-minuterspass) och skall om inte läraren av särskilda skäl anvisar en annan ordning disponeras på följande vis: Först skall domargruppen kortfattat (max 15 minuter) redovisa sina bedömningar i domen: sina viktigaste slutsatser och de avgörande argumenten för dem. Denna muntliga redovisning - i vilken samtliga gruppmedlemmar skall delta - är ett obligatoriskt moment i kursen. Under den senare delen av domsgranskningen (75 minuter) diskuterar kursdeltagarna under lärarens ledning domen. Det förutsätts att samtliga kursdeltagare inför seminariet läst domen och särskilt funderat över följande frågor: Är frågeställningarna väl valda och formulerade? Är redovisningen av gällande rätt adekvat och korrekt? Har redovisningsgruppen beaktat allt relevant källmaterial och tolkat det riktigt? Är argumentationen i alla dess delar övertygande? Har gruppen förbisett några argument? Har argumenten värderats riktigt? Kan redovisningsgruppens egna ställningstaganden godtas? Finns det kanske någon bättre lösning? 7. Obligatoriska undervisningsmoment Kursen är upplagd på det sättet att samtliga studenter redan i sitt eget intresse rimligen bör delta i all undervisning. Det är vid undervisningen (och gruppsammanträdena) man får den övning i juridisk analys och argumentation som prövas på tentamen. Kurslitteraturen kan inte ersätta något moment i undervisningen. Därför är det givet att undervisningen i princip måste vara obligatorisk. För att man inte skall behöva söka dispens vid minsta tillbud medges dock frånvaro från två diskussionsseminarier, en

7 7 medling, en förberedelse, en huvudförhandling och en domsgenomgång (dock med undantag för tillfällen då den egna basgruppen har en aktiv roll). Detta gäller dock endast under förutsättning att man deltar i minst fyra medlingar, förberedelser, huvudförhandlingar och domsgenomgångar. Vid mer omfattande frånvaro än så måste dispens sökas hos kursföreståndaren. Laga förfall måste då kunna styrkas för varje frånvarotillfälle. Kursföreståndaren bestämmer om dispens skall medges. 8. Tentamen Tentamenstiden är fem timmar. Tentamensskrivningen består av ett antal för kursen någorlunda centrala frågor (vanligen 2-4 beroende på frågornas omfattning) av diskussionskaraktär. I de flesta frågor är uppgiften att identifiera, analysera, bedöma eller argumentera i juridiska frågor utifrån ett konstruerat realistiskt scenario (ofta med verklighetsbakgrund) av samma typ som de spelade processerna. Förmågan att analysera och argumentera självständigt (och kreativt) på ett begripligt sätt och på en någorlunda hög nivå tillmäts särskild vikt vid betygssättningen. Tillåtet material på tentamen är lagtext, uppkopierade overheader, egna anteckningar från kursen (handskrivna eller utskrivna på datorskrivare), samtlig kurslitteratur och Bylund, Repetitionskompendium i processrätt, Iustus förlag. Häri ingår inte vare sig utdelat förberedelsematerial till lektioner eller seminarier eller spelade processer eller någon av de skrifter som basgrupperna själva producerat under kursen. Välkommen till kursen! Elisabeth Lehrberg