Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Transkript

1 Helsingfors universitet, Uppgift 1: Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Svara på frågorna med hela, logiska satser. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme! 1. Vilka spår av glaciärers framskridningsskede kan du observera i Finlands natur? Hur har de bildats? (5 p) Istiderna har slitit Finlands höjdprofil till en rätt flack och horisontell erosionsta eller ett peneplan. Av denna orsak saknar Finland höga berg. Under den senaste istiden har isen under framskridningsskedet format Finlands markgrund på följande sätt: - Rundhällarna (0,5 p.) har bildats då ismassorna har nött klipporna släta (0,5 p.). Isräfflorna i klippornas ta (0,5 p.) har bildats av stenarna i glaciärens botten (0,5 p.) och de avslöjar isens rörelseriktning (0,5 p.). - Stora flttblock (0,5 p.) har förflttats med isen i allmänhet några kilometer från moderberget (0,5 p.). - U-dalarna (0,5 p.) har bildats så att den framskridande glaciären har transporterat bort den förvittrade berggrunden (0,5 p.). - Isen nötte mineraljorden den transporterade till bitar av olika storlek (0,5 p.) som har bildat vår vanligaste jordmån moränen (0,5 p.). Den morän som transporterats med isbotten bildade den hårt sammanpackade bottenmoränen (0,5 p.) medan jorden på och i isen bildade den lösare fltmoränen (0,5 p.). - Bakom bergsupphöjningar hopades moränrggar eller kullar, s. k. drumliner (0,5 p.)

2 Helsingfors universitet, Uppgift : Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Svara på frågorna med hela, logiska satser. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme!. Vad menar man med geografiska informationssstem och hur kan geografiska informationssstem utnttjas i skogsbruket och skogsindustrin? (5 p) Geografiska informationssstem (GIS, geographical information sstem) är ett datamaskinsstött sstem som kan användas för att samla in, uppbevara, modifiera, analsera och presentera platsanknuten data (1 p.). Utnttjandet av platsanknuten information är omfattande i skogsbruket och skogsindustrin. Skogsplanering bgger på utnttjande av den information som samlats i ett geografiskt informationssstem om träden (0,5 p.), digitala flgfotografier (0,5 p.), kartor (0,5 p.) och jordmånen. På basen av samlade informationen (skogsplanen) fattar man beslut om avverkning och skötselåtgärder för olika skogsplättar och tidtabellen för dessa (0,5 p.). Skogsbolaget (virkesinköparen) planerar med hjälp av sitt geografiska informationssstem den optimala avverkningsordningen för de olika stämplade hggesplatserna (avgränsade områden som skall avverkas) (0,5 p.). En modern avverkningsmaskin har en GPS-positioneringsapparat som anger maskinens läge, den stämplade hggesplatsens gränser och lagerplatser (0,5 p.). I sstemet har man också antecknat de värdefulla naturobjekt som skall sparas(0,5 p.). Även för det avverkade timrets fjärrtransport från vägkanten till fabriken utnttjas geografiska informationssstem (virkestransportbilarna har en GPSpositioneringsapparat) (0,5 p.). När man vet mängden av ett visst slag av virke och lagerplatserna kan man planera transportrutterna och tidtabellerna förnuftigt (0,5 p.).

3 Helsingfors universitet, Uppgift : Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Svara på frågorna med hela, logiska satser. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme!. Förklara följande begrepp a) En endogen händelse (1 p) Med en endogen händelse menar man processer som får sin kraft ur Jordens inre energi (0,5 p.). Endogena händelser är litosfärplattornas rörelse, vulkanismen, jordbävningarna, bergveckningen, markhöjningen och förkastningar (0,5 p. då minst två av dessa nämns i svaret). b) Podsol (1 p) Podsol är en näringsfattig jordmån tpisk för barrträdsbältet (0,5 p.). Podsoljordmånen består av ett surt humuslager (0,5 p.) under vilket finns en ljusgrå urlakningshorisont (0,5 p.) och en rödbrun anrikningshorisont (0,5 p.). Underst finns den opåverkade mineraljorden.

4 Helsingfors universitet, Uppgift : Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Svara på frågorna med hela, logiska satser. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme! c) Storskalig karta (1 p) Med en storskalig karta menar man kartor på vilka man kan visa detaljerade uppgifter från ett litet område (0,5 p.). Ju mindre skalans (t.e. 1:15 000) nämnare är desto större är kartans skala (0,5 p.). Storskaliga kartor är tpiskt detaljplanekartor, temakartor, guidekartor och orienteringskartor (0,5 p. när svaret innehåller minst en av dessa). d) MKB (1 p) Förkortningen MKB betder miljökonsekvensbedömning (0,5 p.). En MKB görs före man börjar stora bggnadsprojekt (0,5 p.). Sftet är att utreda projektens inverkan på naturen och den bebggda miljön (0,5 p.). Stora bggnadsprojekt är t.e. motorvägar, fabriker, bostadsområden och hamnar (0,5 p. när svaret innehåller minst en av dessa). e) Bruttonationalprodukt (1 p) Med bruttonationalprodukten (BNP) menar man det sammanlagda värdet av de producerade varorna och tjänsterna i en stat under ett år (0,75 p.). BNP beskriver statens utvecklingsgrad (0,5 p.).

5 Helsingfors universitet, Uppgift 4: Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Redovisa alla steg i din uträkning. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme! 4. a) Sök det största och minsta värdet för funktionen = i intervallen 10. ( p) Vi deriverar ekvationen = d d och söker derivatans nollställen 0 Vi finner alltså två nollställen. Vi räknar också andra derivatan för dessa d d 0 ) ( dvs. punkten är ett lokalt minimum 0 ) ( dvs. punkten är ett lokalt maimum. De möjliga minimi- och maimivärdena antas i punkterna =, =, = ja = ,089 1, Funktionens minimivärde är 07 och maimivärde är 977

6 Helsingfors universitet, Uppgift 4: Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Redovisa alla steg i din uträkning. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme! 4. b) Bestäm ekvationen för den räta linjen genom punkterna (5,) och (,8). ( p) Förändringar mellan koordinatpunkterna (5,) och (,8) är, = Från detta kan lutningskoefficienten k beräknas: = = 1 Ekvationen kan nu skrivas om till + C, där C är ännu en okänd konstant (där funktionen korsar -aeln) C löses genom att använda en av de givna koordinaterna. Med punkt (5,) ges: = = = 11 Ekvationen är alltså + 11

7 Helsingfors universitet, Uppgift 5: Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Redovisa alla steg i din uträkning. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme! 5. a) Du har till ditt förfogande 00 meter stängsel. Hur kan du avgränsa en så stor ta som möjligt med stängslet då en av sidorna gränsar till en å (dvs. stängslet behövs på tre sidor)? (4 p) Låt os kalla stängselsidan som är parallell med ån för och de två vinkelräta sidorna för. Stängslets totallängd är 00 m, eller + = 00 m Sålunda = 00 m Områdets ta (A) är alltså A eller A ( 00m ) Vi sätter derivatan till 0 da d 00m m A (50 m) = 4 < 0, alltså är detta lokalt maimum för funktionen, alltså = 50 m ja = 100 m, och sålunda A = 5000 m

8 Helsingfors universitet, Uppgift 5: Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Redovisa alla steg i din uträkning. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme! 5. b) Om man har till förfogande ett dubbelt så långt stängsel, hur många gånger större ta kan man då avgränsa? (1 p) Nu + = 400 m sålunda da d 400m m alltså = 100 m och = 00 m vilket ger A = 0000 m och man kan alltså avgränsa en 4 gånger så stor ta

9 Helsingfors universitet, Uppgift : Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Redovisa alla steg i din uträkning. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme!. Två bilar startar från samma punkt, den ena mot öster och den andra mot väster. Bilen som färdas västerut rör sig 10 km/h snabbare än bilen som färdas österut. Efter timmar befinner sig bilarna 400 km från varandra. Med hur stora hastigheter färdas de? (5 p) Låt oss anta att bilen i västlig riktning har hastigheten v 1 och den östliga bilen hastigheten v. Vi kan då formulera följande funktionspar: v 1 = v +10 km/h s = (v 1 + v )t s är sträckan = 400 km, t är tiden = h Ekvationen kan nu skrivas: (v + 10 km/h + v )h = 400 km ( v + 10 km/h)h = 400 km ( v + 10 km/h) = 00 km/h v = 190 km/h v = 190 km/h/ = 95 km/h och v 1 = 95 km/h + 10 km/h = 105 km/h