Reserapport från studiebesök på The Copyright Advisory office, Columbia University, New York, September Inga-Lill Nilsson

Transkript

1 Reserapport från studiebesök på The Copyright Advisory office, Columbia University, New York, September Inga-Lill Nilsson Inledning Columbia University in the City of New York, ett av Ivy League-universiteten, grundades 1754 och är därmed ett av landets äldsta universitet. Columbia University har länge varit ledande inom såväl grundutbildning som forskarutbildning i USA och rankas som nummer 4. Universitetet har 16 fakulteter, ett hundratal forskningsinstitutioner och över 6300 kurser inom i stort sett alla vetenskapsområden, studenter (2012). Tack vare ett resestipendium från Svensk biblioteksförening fick jag möjlighet att besöka Columbia University för att studera hur man kan lägga upp stöd i upphovsrättsliga frågor till studenter, lärare, bibliotek och forskare. Anledningen till att jag tog kontakt med Columbia University var att det upphovsrättsliga stödet organisatoriskt är knutet till biblioteket. Det finns en webbaserad upphovsrättsguide av Dr Kenneth Crews, internationellt känd som expert inom området. Crews förestår The Copyright Advisory Office som ligger på det största av biblioteken, Butler Library vid Columbia University Universitetet har tre campusområden, det största av dessa är sedan 1897 beläget på övre Manhattan på området Morningside Heights. Här bedrivs majoriteten av kandidat och magisterutbildningarna. Universitetsområdet har ritats i Beaux-Arts stil och täcker ett större område. Low Memorial Library är ofta den biblioteksbyggnad man förknippar med Columbia men den upphörde att fungera som bibliotek när man byggt färdigt Butler Library Det är dock den stora trappen vid Low Library och gräsområdena runtomkring som studenterna ockuperar en solig eftermiddag. Butler Library Low Memorial Library Columbia University Library är ett av de främsta forskningsbiblioteken i USA. Biblioteksresurser och samlingar finns på 22 olika bibliotek och tekniska center. Columbia University Libraries/Information Services har mer än 500 anställda. Samlingarna innehåller över 12 miljoner volymer och seriella publikationer, förutom elektroniska resurser, kartor, manuskript etc. Budgeten ligger runt $ 62 miljoner.

2 Inför de stora förändringar som universiteten står inför när det gäller undervisning, vetenskaplig kommunikation och informationsteknologi, strävar biblioteket efter att få en mer betydande roll. I den strategiska planen beskriver man sina mål för att bli det moderna forskningsbiblioteket: CUL/IS will also work to influence change by exercising strong leadership in areas such as information policy, open access to scholarly research, intellectual property rights, innovation in using technology in teaching and learning, collecting and managing web content, and sustaining access to global resources Några sådana satsningar är Center for New Media Teaching and Learning, Center for Digital Research and Scholarship och Digital Humanities Center Man anordnar workshops och seminarier kring publicering, akademiskt skrivande, hur man anordnar konferenser mm och det finns välutrustade labmiljöer där studenter och forskare kan få hjälp med olika digitala projekt. The Copyright Advisory Office är en viktig del av satsningen för att stärka samarbetet med fakulteterna. Intresset för digital humaniora är stort. Allteftersom Digital Humanities Center expanderar har man känt ett behov av att öka bibliotekets engagemang i humanistisk forskning. Hösten 2012 initierade man ett tvåårigt projekt dh+lib, ett kurspaket av och för bibliotekarier för att ge kunskaper och möjligheter till förbättrat samarbete med forskarna samt för att kunna vara en aktiv part, från projekt till publicering till arkivering. Man försöker att uppmana till open access publicering men det är bara Columbia University Libraries/Information Services och en av fakulteterna som har en open access policy. Gamla traditioner spelar här en viktig roll och det är ingen som i nuläget verkar driva frågan. Man har tidigare haft seminarier och workshops under open access-veckan men intresset har varit svalt. I Columbias digitala forskningsarkiv, Academic Commons, kan man lägga allt från artiklar och avhandlingar till bilder och multimediaverk. Dessa är sökbara i discovery-tjänsten, CLIO. Läsesal Butler Library Science & Engineering Library

3 Undervisning och upphovsrätt Det första året är för studenterna mycket textintensivt, eftersom alla studenter på grundnivå har en gemensam Core Curriculum-kurs. Det är först under senare kurser som de aktivt söker hjälp med litteratursökning eller referenshantering och man lägger in användarundervisning. Vissa fakulteter där man har många utländska studenter har man varit tvungen att lägga in undervisning om upphovsrätt och plagiering redan på grundnivå. De flesta upphovsrättsfrågor som studenter och lärare på CU ställer, är kring tolkningen av Fair use. Jag fick möjlighet att delta i en föreläsning på Columbia Business School. De som deltog var till största del administratörer som hade behov av vägledning för hantering av kursmaterial. Skillnaderna mellan upphovsrättsfrågor i undervisningssituationer i Sverige och i USA är inte speciellt stora. Det är ungefär samma tolkningsfrågor kring våra kollektiva avtalslicenser som kring deras Fair use. Fair use-principen slogs fast i lagstiftningen i "1976 Copyright Act". En viss användning av upphovsrättsskyddat material är tillåten, när det handlar om kritik, reportage, nyhetsrapportering, utbildning eller forskning. Amerikanska domare tar hänsyn till fyra faktorer när de avgör om man kan tillämpa Fair use eller inte. Vad syftet med kopieringen är, vilken typ av material det är, mängden och vilken effekt detta kan få på marknaden. För att avgöra om det är Fair use måste man se på alla faktorer. Syftet med mötet var inte att svara på konkreta frågor utan att uppmana deltagarna till att själva komma fram till alternativa lösningar. Vi lever inte i en perfekt värld, vi styrs av olika licenser och komplicerade situationer där det ofta krävs att vi har konton och loggar in för att få tillgång till information. En av administratörernas slutkommentar var att Fair Use "is not here to punish us" Tvärtom är det en outnyttjad resurs och gråzonen kan ibland vara vår vän. De allra sista råden i föreläsningen var att acceptera osäkerheten, att lära sig hantera den med hjälp av de möjligheter som ändå finns t.ex. att använda bibliotekens resurser, söka tillstånd mm. Det som gör situationen något enklare för lärarna är att det, trots att det är deras eget ansvar att kontrollera upphovsrätten, finns administrativ personal som tar hand om kursmaterial och ser till att studenterna får tillgång till det. Därför var lärarna också underrepresenterade på mötet. Digitala kurspaket Biblioteken har en elektronisk samling av kursmaterial, Course reserves. Kompletterande material som lärarna efterfrågar för sin undervisning eller forskning, skannas in och läggs i samlingen. Om det är elektroniska böcker eller artiklar finns det en länk till materialet. Studenterna loggar in The Reserve System och väljer aktuell kurs. Materialet är också sökbart i den lokala bibliotekskatalogen. Det finns en rad krav och regler för materialet i kurssamlingen. Först och främst att det är Fair Use enligt upphovsrättslagen, att det enbart är för undervisningsändamål, att det är mindre delar av verk, att det är verk som ägs eller finns tillgängliga på universitetet mm. Det skall också finnas en notis på varje dokument om att

4 materialet kan vara upphovsrättsligt skyddat. Fördjupningslitteratur eller referenslitteratur eller ordinarie kurslitteratur som studenterna förväntas köpa läggs inte in kurssamlingen. Även filmer kan läggas in men då krävs att man tänker en extra gång kring syftet och effekten på den kommersiella marknaden. Samlingen kräver mycket administrativa resurser och det är viktigt att lärarna ser över kurslitteraturen i god tid innan kursstart. Upphovsrättsguide Det är svårt för både jurister och bibliotekspersonal att utifrån lagstiftningen kunna ge direkta svar. Mycket tid går till att diskutera enstaka frågor, inte för att lagstiftning eller licenser är svåra att tolka utan för att varje situation är komplicerad. Detta är en av anledningarna till att upphovsrättsguiden på Columbia kom till. Guiden används flitigt av användare utanför Columbia och är ett bra stöd för biblioteken. Man vill försöka ge alternativa sätt att lösa olika frågor, att man skall förstå komplexiteten och ta kontroll över sitt handlande. Så trots att Columbia har en av landets främsta experter på området ges inga exakta svar. På fakulteterna är intresset för upphovsrätt svalt bland lärare och forskare, man har inte tid att sätta sig in i frågorna och vill kunna få direkta svar. Digitala samlingar Ett viktigt mål i bibliotekets strategiska plan är att utveckla och vårda bibliotekssamlingarna. Studenter, forskare och lärare arbetar alltmer i virtuella miljöer och de digitala samlingarna blir allt viktigare. Man har tillsammans med Princeton University och New York Public Library ett gemensamt bokmagasin, ReCAP. Samlingen består av både ny och äldre litteratur med låg användning. Diskussionerna mellan parterna kring samlingen, vem som ansvarar, vem äger, gallring mm är generös, man håller inte fast lika hårt vid de tryckta exemplaren så länge de finns att tillgå någon annanstans. Många universitetsbibliotek har ett samarbete med Hathi Trust som tillhandahåller en digitaliseringstjänst för material som finns i Public domain. I övrigt så finns ett samarbete med flera andra universitet i USA, Borrow Direct där man kan få fram böckerna inom fyra dagar. Det fanns även andra mer informella nätverk mellan universiteten i området och New York Public Library. Jag fick möjlighet att besöka ett digitaliseringslab på NYPL. Biblioteket är både ett forskningsbibliotek med stora samlingar och ett publikt bibliotek med ett brett användarperspektiv. Vilket, med hjälp av donationer, har lett till att de kan digitalisera fantastiska samlingar och göra dem tillgängliga inte bara för allmänheten utan också för myndigheter och samhällsplanerare. Personalen satt i ett modernt kontorslandskap med det var som att komma in i en skattkammare, där fanns restaurangmenyer från 1800-talet, register och ritningar över gator och husbyggnation, bildregister mm. Det som var mest fascinerande var deras förhållningssätt till materialet. Syftet var inte bara att göra det tillgängligt utan tankarna fanns hela tiden på hur man kan koppla samman metadata och hur man kan använda det i framtiden. Ett av de stora problemen med digitalisering av upphovsrättsligt skyddat material är det äldre materialet där det inte finns möjlighet att spåra rättighetsinnehavarna. Ett internationellt

5 problem där många anser att man borde kunna göra undantag för bibliotek, arkiv och museer. New York Public Library i Bryant Park, en oas i New York Reflektioner Vi diskuterade hur man lägger upp upphovsrättsligt stöd och varför det ser så olika ut. Många av de experter jag träffade var eldsjälar med stor kompetens och på så vis lyckades man ändå sprida kunskap. Men finns det inte resurser eller en kultur på universitetet att detta är viktigt, blir stödet sårbart och det bidrar inte till ökad kunskapsutveckling. Det behöver finnas ett gott samarbete mellan administration, bibliotek, jurister och fakulteter och att inblandade parter förstår vikten av att hantera upphovsrättsfrågor på ett bra och effektivt sätt. Vi behöver förtydliga våra roller för att kunna ge legitimitet till det stöd vi ger. Det spelar mindre roll om det är entusiastisk bibliotekspersonal eller biblioteksjurister som tar sig an frågan, huvudsaken är att man närmar sig med en pedagogisk strävan och att man förstår komplexiteten. En väg för biblioteken att bidra med ökad kompetens på lärosätet är att knyta upphovsrätten till undervisning om plagierande och citeringar, detta är för lärare och forskare viktiga områden. Resan har gett mig många intryck, inspiration genom möten med engagerade personer samt en värdefull inblick i internationella upphovsrättsfrågor och de frågor som vi kommer att behöva diskutera i framtiden och jag är oerhört glad över att jag fick möjlighet att besöka Columbia University och the Copyright Advisory Office. Inga-Lill Nilsson Karlstads universitetsbibliotek