Utredning om tillämpning av option B vid integrala täthetsprover på svenska reaktorinneslutningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning om tillämpning av option B vid integrala täthetsprover på svenska reaktorinneslutningar"

Transkript

1 SKI Rapport 2005:12 Forskning Utredning om tillämpning av option B vid integrala täthetsprover på svenska reaktorinneslutningar Roger Karlsson December 2004 ISSN ISRN SKI-R-05/12-SE

2

3 SKI-perspektiv Bakgrund Inneslutningens täthet, med genomföringar och skalventiler, verifieras med jämna mellanrum genom tryckprovningar. Provningsmetodik, frekvens och omfattning, vilka regleras i respektive anläggnings Säkerhetstekniska föreskrifter (STF), är ursprungligen baserad på det amerikanska regelverket, option A i Appendix J tillhörande 10 CFR 50. Enligt dessa bestämmelser och underliggande dokument skall täthetsprovningarna för de olika komponenterna generellt ske efter förutbestämda tidsintervaller. Till exempel skall reaktorinneslutningen (provtyp A) provtryckas med avseende på täthet tre gånger jämt fördelat på tio år. I mitten på 90-talet kompletterade den amerikanska tillsynsmyndigheten NRC dessa bestämmelser med en ny option, option B, enligt vilken det medges att tillståndsbaserade provningsintervaller får tillämpas. Detta innebär att hänsyn tas till läckagehistoria och benägenhet till läckage hos komponenten i fråga. För till exempel provtyp A medger option B att provintervallet kan förlängas till 10 år, under förutsättning att två på varandra följande prover visat godkända resultat. Sålunda är option B baserad på det historiska tillståndet hos komponenten. Provfrekvensen för varje komponent och anläggning blir därmed specifik. Fördelarna med option B är bland annat mindre provningsomfattning och därmed mindre risk för persondoser. Till grund för option B ligger fördjupade riskanalyser. Inför beslut om dessa nya regler utfördes i USA ett antal probabilistiska säkerhetsanalyser för ett antal typiska amerikanska anläggningar. I dessa studier beaktades bland annat risken för omgivningen i händelse av en ökning av tillåtet läckage från inneslutningen. Flera av de svenska anläggningarna har ansökt om att delvis gå över till option B. De tillståndshavare som ansökt därom är Forsmark 1-3, Ringhals 1-4 och Oskarshamn 3. Hittills har SKI i princip tillåtit att option B tillämpas för provtyp C (skalventiler) fullt ut. För provtyp B (genomföringar och slussar) har dock en övre gräns på 4 år satts. För provtyp A har den nya optionen inte tillåtits i någon anläggning ännu. SKI:s syfte Syfte har varit att utreda förutsättningar för tillämpning av option B för integrala täthetsprover av inneslutningar, dvs. provtyp A, vid svenska kärnkraftverk. Ett annat syfte har varit att bedöma om metoder för kontinuerlig övervakning av inneslutningsläckage (så kallad OLM, On-Line Monitering) skulle kunna användas som ett komplement till täthetsprovningar av inneslutningar, oavsett vilken provningsoption som tillämpas. Utredningen skulle utgöra ett underlag för SKI:s ställningstagande om option B för integrala täthetsprover får användas vid svenska reaktoranläggningar. Resultat Utredningen visar att det finns både för- och nackdelar vid användning av option B för integrala täthetsprover. Den kanske viktigaste fördelen är att provtryckning görs vid full DBA-tryck vilket ger en mer korrekt läckagefaktor och ökar sannolikheten att degraderingar i inneslutningsstrukturen upptäckts vid täthetsprovningar. Den viktigaste nackdelen är att 1

4 medeltiden för ett oupptäckt läckage ökar från i genomsnitt 1.7 år till 5 år, förutsatt att läckage upptäcks vid typ-a prov. Denna nackdel kan dock kompenseras genom förbättrade inspektioner av de ställen i inneslutningen som av erfarenhet har visat sig vara svaga punkter ur läckagesynpunkt, som genomföringar, vissa delar av tätplåten samt toroidringar. Baserad på utredningsresultat görs en bedömning att option B bör kunna tillämpas i svenska kärnkraftverk, med tillräcklig kompletterande kontroll och eventuellt med ett modifierat längsta provintervall och skärpta krav på kriterier för att kunna förlänga provintervallet. Eftersom OLM-metoder kan upptäcka viktiga degraderingar i inneslutningens tätande funktion under drift föreslås att deras implementering på anläggningarna rekommenderas. Fortsatt verksamhet Ingen ytterliggare forskningsverksamhet är för närvarande planerad inom området. Utredningen har på ett allsidigt sätt belyst frågan och har tydligt visat och diskuterat förutsättningar för tillämpning av option B för integrala täthetsprover vid svenska reaktoranläggningar. Effekt på SKI:s verksamhet Utredningen är ett viktigt underlag vid pågående och kommande diskussioner och ställningstaganden beträffande dels inneslutningarnas allmänna status och funktion, dels tillämpningen av option B vid integrala täthetsprover. Båda dessa frågeställningar har blivit i synnerhet aktuella i samband med planerade effekthöjningar vid svenska kärnkraftverk. Projektinformation Uppdraget utfört av Roger Karlsson som examensarbete vid KTH, Institutionen för energiteknik, Avdelningen för reaktorteknologi. Projekthandläggare på SKI: Wiktor Frid. 2

5 SKI Rapport 2005:12 Forskning Utredning om tillämpning av option B vid integrala täthetsprover på svenska reaktorinneslutningar Roger Karlsson Institutionen för energiteknik Avdelningen för reaktorteknologi Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm December 2004 SKI Project Number XXXXX Denna rapport är ett examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och har gjorts på uppdrag av Statens kärnkraftinspektion, SKI. Slutsatser och åsikter som framförs i rapporten är författarens egna och behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med SKI:s.

6 4

7 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...5 FIGURFÖRTECKNING...7 FÖRORD...8 SAMMANFATTNING...9 SUMMARY INLEDNING SYFTE REAKTORINNESLUTNINGEN INTEGRALA TÄTHETSPROVER AV REAKTORINNESLUTNINGAR ÅTERKOMMANDE INTEGRALT TÄTHETSPROV (PROVTYP A) ENLIGT OPTION A Provningsmetoder för option A och B enligt NUREG-1493 och ANSI N Testutrustning och hjälpmedel för option A och B enligt ANSI N Analysmetoder för provtyp A enligt option A och B Beräkning av läckagefaktorn vid tillämpning av absolutmetoden för option A och B enligt ANSI N Beräkning av läckagefaktorn vid tillämpning av referenskärlsmetoden för option A och B enligt ANSI N Definitioner av parametrar för provtyp A enligt Appendix J tillhörande 10 CFR 50 för option A och B Provningstryck och acceptanskriterier för driftsättningsprovet enligt option A Provningstryck och acceptanskriterier för periodisk täthetsprovning enligt option A ÅTERKOMMANDE TÄTHETSPROV ENLIGT OPTION B Provningsmetoder för option B enligt NUREG-1493 och ANSI N Testutrustning och hjälpmedel för option B enligt ANSI N Analysmetoder för provtyp A enligt option B Beräkning av läckagefaktorn vid tillämpning av absoluttrycksmetoden för option B enligt ANSI N Beräkning av läckagefaktorn vid tillämpning av referenskärlsmetoden för option B enligt ANSI N Definitioner av parametrar för provtyp A enligt Appendix J tillhörande 10 CFR 50 för option B Provningstryck och acceptanskriterier för driftsättningsprovet och återkommande prov enligt option B SKILLNADER MELLAN OPTION A OCH OPTION B PROVTRYCKNING VID HALVA ELLER FULLA DBA-TRYCKET? SLUTSATSER OCH KOMMENTARER ANGÅENDE SKILLNADER MELLAN OPTION A OCH OPTION B VARFÖR TILLKOM OPTION B FÖRDELAR MED EN TILLÄMPNING AV OPTION B RISKER MED EN TILLÄMPNING AV OPTION B KONSTRUKTIONSSKILLNADER MELLAN SVENSKA OCH AMERIKANSKA INNESLUTNINGAR ALTERNATIVA METODER FÖR INTEGRALA TÄTHETSPROVER SLUTSATSER OCH KOMMENTARER ANGÅENDE BAKGRUNDEN TILL OPTION B

8 6 ON-LINE MONITORING ON-LINE MONITORING I FRANKRIKE ON-LINE MONITORING I SVERIGE ON-LINE MONITORING I BELGIEN ON-LINE MONITORING I KANADA SLUTSATSER OCH KOMMENTARER KRING OLM-METODER OPTION B OCH SVENSKA INNESLUTNINGAR LÄCKAGE FRÅN SVENSKA INNESLUTNINGAR SLUTSATSER OCH KOMMENTARER ANGÅENDE OPTION B FÖR SVENSKA INNESLUTNINGAR PSA STUDIER ALLMÄNT OM PSA - NIVÅ 1 STUDIER I SAMBAND MED EN TILLÄMPNING AV OPTION B ALLMÄNT OM PSA-NIVÅ 2 STUDIER I SAMBAND MED EN TILLÄMPNING AV OPTION B PSA - NIVÅ 2 STUDIER I RINGHALS Regeringsbeslut Anpassad analys av PSA nivå 2 i Ringhals MODIFIERING AV PSA NIVÅ 2 STUDIEN I RINGHALS Anpassad analys av befintliga PSA-nivå 2 resultat i Ringhals SLUTSATSER OCH KOMMENTARER ANGÅENDE PSA-STUDIER I SAMBAND MED OPTION B SAMMANFATTANDE DISKUSSION FÖRKORTNINGAR OCH SYMBOLER...90 REFERENSER...91 BILAGA 1 BERÄKNINGSMETOD FÖR KURVANPASSNING AV BEFINTLIGA PSA-NIVÅ 2 RESULTAT MATLABPROGRAM FÖR LINJEAPPROXIMATIONER AV BEFINTLIGA PSA-NIVÅ 2 RESULTAT FRÅN RINGHALS 1 STUDIEN

9 Figurförteckning FIGUR 1. INNESLUTNINGENS BARRIÄRER MOT RADIOAKTIVA UTSLÄPP...17 FIGUR 2. PRINCIPSKISS AV INNESLUTNING I FORSMARK 3 (KOKVATTENREAKTOR)...18 FIGUR 3. PRINCIPSKISS AV INNESLUTNINGEN RUNT EN TRYCKVATTENREAKTOR FIGUR 4. SCHEMATISK BILD AV FILTERANLÄGGNINGEN I FORSMARK 3 (VATTENSKRUBBER) FIGUR 5. NORMHIERARKIN FÖR APPENDIX J TILLHÖRANDE 10 CFR 50 OCH DESS UNDERLIGGANDE DOKUMENT...37 FIGUR 6. KORRODERAD TÄTPLÅT SOM UTSÄTTS FÖR TÄTHETSPROVNING VID HALVA DBA-TRYCKET...41 FIGUR 7. KORRODERAD TÄTPLÅT SOM BRISTER VID TÄTHETSPROVNING MED FULLA DBA-TRYCKET...42 FIGUR 8. ANDELEN AVSLÖJADE LÄCKAGE MED PROVTYP A MOT ANDELEN AVSLÖJADE LÄCKAGE MED ANNAN METOD ÄN PROVTYP A ENLIGT DEN ÖVRE PROCENTSATSEN 3 %...48 FIGUR 9. ANDELEN AVSLÖJADE LÄCKAGE MED PROVTYP A MOT ANDELEN AVSLÖJADE LÄCKAGE MED ANNAN METOD ÄN PROVTYP A ENLIGT DEN UNDRE PROCENTSATSEN 0,6 %...48 FIGUR 10. EXEMPEL PÅ MINSKNING AV MOTTAGEN STRÅLDOS VID BYTE AV OPTION A TILL B...49 FIGUR 11. SKILLNAD I MOTTAGEN STRÅLDOS [MILLISIEVERT] PER TIO ÅRS PERIOD FÖR OPTION A RESPEKTIVE OPTION B...50 FIGUR 12. ANDELEN LÄCKAGE SOM OLM-METODER KAN AVSLÖJA ENLIGT DEN UNDRE PROCENTSATSEN, 0,6 %...58 FIGUR 13. ANDELEN LÄCKAGE SOM OLM-METODER KAN AVSLÖJA ENLIGT DEN ÖVRE PROCENTSATSEN, 3 %...59 FIGUR 14. PRINCIPSKISS AV NÖDKYLSYSTEMET 323 I INNESLUTNINGEN PÅ FORSMARK, BLOCK FIGUR 15. LOGARITMISK APPROXIMATION AV PSA-NIVÅ 2 RESULTAT FRÅN RINGHALS 1 STUDIEN FÖR LÄCKAGE UPP TILL MM FIGUR 16. LOGARITMISK APPROXIMATION AV PSA-NIVÅ 2 RESULTAT FRÅN RINGHALS 1 STUDIEN FÖR LÄCKAGE UPP TILL 2000 MM FIGUR 17. RÄTLINJIG APPROXIMATION AV DELRESULTAT FRÅN PSA-NIVÅ 2 STUDIEN I RINGHALS 1 FÖR LÄCKAGE UPP TILL 2000 MM

10 Förord Denna utredning är ett examensarbete vid Avdelningen för reaktorteknologi, Kungliga Tekniska Högskolan. Utredningen har utförts på uppdrag av Statens kärnkraftinspektion vid Avdelningen för reaktorteknik och strukturell integritet på SKI. Jag vill framför allt tacka min handledare Wiktor Frid på SKI för hans intresse och den tid han ägnat åt detta projekt. Jag vill också tacka Behnaz Aghili, Lars Skånberg och Lars Gunsell vid SKI för deras hjälp och synpunkter, samt min examinator på Avdelningen för reaktorteknologi vid KTH, Henryk Anglart. Vidare vill jag tacka följande personer utanför SKI som bidragit till detta arbete: Torbjörn Andersson på Safetech, Per Hellström på Relcon, Anders Henoch och Ulf Nilsson på Ringhals, Peter Reibe på Kraftkonsult AB samt Mats Linder på Korrosionsinstitutet. 8

11 Sammanfattning Reaktorinneslutningens uppgift är att skydda omgivningen mot radioaktiva utsläpp från kärnkraftverket. Inneslutningen är en passiv komponent och man kan således inte verifiera dess funktionskrav under normal drift. För att verifiera integriteten hos inneslutningen utförs bland annat integrala täthetsprov (provtyp-a). Utförandet av dessa prover föreskrivs enligt option A eller B i det amerikanska regelverket Appendix J 10 CFR 50. Valet av option är upp till tillståndshavaren. Option A tar inte hänsyn till det historiska tillståndet i inneslutningen, täthetsproverna utföres efter fasta provintervall om tre prov jämt fördelade på tio år och vid minst halva designtrycket (DBA-trycket). Option B däremot tar hänsyn till inneslutningens historiska tillstånd och är således tillståndsbaserad. Det tillståndsbaserade provintervallet ger tillståndshavaren en möjlighet att förlänga provintervallet upp till tio år. I Sverige utförs integrala täthetsprov enligt option A. Syftet med denna utredning är att utreda om option B kan tillämpas i Sverige utan något signifikant riskbidrag. Att provtrycka vid halvt DBA-tryck kan innebära att man missar skador som inte uppvisar något läckage förrän de blir utsatta för ett högre tryck varvid de plötsligt kan fläka upp och bilda ett stort hål. Dessa skador uppvisar en ketchup effekt. Å andra sidan så innebär provtryckning vid fulla DBA-trycket en ökad risk i samband med själva provtryckningen. Fördelen med en mer korrekt täthetsprovning anses dock överväga nackdelen med ökad risk i samband med själva provet. Provtyp-A bör alltså ske vid det realistiskt fulla DBA-trycket. Arbetet har bestått av litteraturstudier, telefonintervjuer, lokala möten samt analyser av befintliga PSA resultat och befintliga rapporter inom området. En undersökning angående kontinuerlig läckageövervakning (OLM) har utförts. En modifiering av en befintlig PSA-nivå 2 analys i Ringhals 1 har också bidragit som underlag för denna rapport. Utredningen visar att OLM-metoder är väl beprövade internationellt sett och att man även i Sverige har provat utrustning för OLM. Den metod som i Sverige varit föremål för provning kallas SEXTEN och är exakt densamma som används i Frankrike. Metoden är överraskande noggrann och kan upptäcka ekvivalenta läckageareor mindre än 5 mm². Detta är en metod som rekommenderas oavsett om tillståndshavaren använder sig av option A eller B. Det har på senare tid uppstått en del läckage från de svenska inneslutningarna. Hälften av dessa läckage har upptäckts via visuella inspektioner och bidrar således inte med något argument mot option B. Den andra hälften är skador som uppstått i samband med konstruktionsavvikelser. Dessa skador skulle kunna vara ett argument mot en tillämpning av option B men i sammanhanget så skall det nämnas att man med dagens erfarenhet skulle kunna effektivisera sina inspektioner kring de områden där läckage kan tänkas uppstå. Det är dock tveksamt om något av dessa tre läckage är av sådan typ att man inte skulle kunna finna det med annat än ett integralprov. Det innebär att 9

12 argumenten mot option B inte är särskilt starka baserad på den för utredningen tillgängliga informationen. PSA-studierna resulterade i att den ekvivalenta läckagearean som i Ringhals 1 skulle ge ett utsläpp av cesium större än 0,07 % av härdinventariet är mellan 63 och 174 mm². Acceptanskriteriet för ett integralprov motsvarar en ekvivalent läckagearea på 2-3 mm². Detta betyder att marginalen är stor till den gräns som enligt regeringsbeslutet inte får överskridas annat än för resthändelser. Utredningens slutsats är att det finns argument för att option B kan tillämpas i Sverige. Eventuellt kan restriktioner för det maximala intervallet vara lämpligt tillsammans med bättre och effektivare inspektioner under tiden mellan de ordinarie integrala täthetsproverna. OLM-metoder bör i möjligaste mån utnyttjas oavsett om option A eller B tillämpas. Nyttan i dessa metoder anses vara alltför god för att inte utnyttjas. 10

13 Summary The task of the reactor containment is to protect the environment from radioactive release from the nuclear power plant. The containment is a passive component and one can therefore not verify its success criteria during normal operation. To verify the integrity of the containment one has to perform integrated leakage tests (type A tests). These tests are performed in accordance with either option A or B in the American regulation Appendix J 10 CFR 50. The choice of option is up to the licensee. Option A does not take respect to the leakage history of the containment. The test interval is fixed and set to three tests equally distributed over ten years. The test pressure shall be at least half of the design basis accident pressure (DBA-pressure). Option B does take the leakage history into consideration and is therefore performance-based. The test interval can be chosen to a maximum of ten years. The test pressure shall be the DBA-pressure. In Sweden the type A tests are performed in accordance with option A. The purpose of this investigation is to investigate whether option B can be used in Sweden without any significant risk impact. Performance of a type A test with half of the design pressure can result in an undetected leak. If a leak is of such characteristic that it does not show any leakage behaviour until it is exposed to a certain level of pressure where it can open itself, the leak can be missed during a test with too low pressure. On the other hand, option B demands a higher test pressure which contributes to the risk during the performance of the type A test. The advantage of a more correct result from the type A test is considered to be greater than the disadvantage of a high test-pressure. Hence, Type A test shall be performed with the realistic DBA-pressure. The work has included a literature study, telephone interviews, local meetings and analyses of exsisting PSA results and reports in the subject. An investigation of the On- Line Monitoring (OLM) method is also performed. A modification of an existing PSA level 2 study of Ringhals 1 has also contributed with material of importance to this project. The investigation shows that OLM is a well known method internationally. Sweden has also used OLM equipment in test purpose. The method that is used in Sweden is called the SEXTEN model and is exactly the same model that is used in France. The method is surprisingly accurate and can detect leakage areas less than 5 mm². This is a method that is recommended either option A or B is used. The Swedish containments have been found with several leakages the last couple of years. Half of these leakages has been found by visual inspections of the containments and does therefore not contribute with any argument against an implementation of option B in Sweden. The other half consists of damages that have occurred due to deviations in the construction. These types of damages can possible be used as an argument against the implementing of option B in Sweden. However, with the knowledge of the nature and location of these types of leakages it is likely that they can 11

14 be detected by other methods than type-a tests. This means that there is not any strong argument against the implementation of option B. The PSA-studies resulted in a range of the maximum allowed equivalent leakage area for the containment of Ringhals 1. The maximum allowed equivalent leakage area, that would release more than 0,07 % of the cesium content from the core in case of a severe accident (limit in accordance with requirement by the Swedish government from 1986), is between 63 to 174 mm 2. The acceptance criteria for a type A test corresponds to an equivalent leakage area in the order of 2-3 mm 2. Therefore one can say that the marginal is great compared to the decision of the Swedish government The conclusion of this investigation is that there are positive arguments for the implementation of option B in Sweden, possibly together with tougher restrictions for the maximum allowed test interval and with better and more effective inspections during the time between the ordinary type A tests. The OLM method is recommended to be used in reactor containments without respect to the choice of a leakage testing option. The benefit of the OLM method is too great to not be used in the work of leakage detection. 12

15 1 Inledning Reaktorinneslutningen utgör den yttre barriären av reaktorn i ett kärnkraftverk. Dess huvudsakliga uppgift är att vid svåraste tänkbara haveri innanför inneslutningen, innesluta och förhindra att radioaktiva ämnen sprids till omgivningen. Inneslutningens konstruktion består ofta av en kombination av armerad betong och tätsvetsad plåt. Plåtens primära uppgift är att täthålla inneslutningen och att förhindra spridning av radioaktiva produkter. Betongens syfte är att ta upp spänningar och att motstå det övertryck som kan komma att uppstå vid haverier som till exempel en LOCA (Loss of Coolant Accident). Tillsammans bildar de ett tätslutande tryckkärl. Inneslutningen är ett passivt säkerhetssystem och dess funktion är inte aktiv vid normal drift. För att verifiera inneslutningens funktionskrav måste bland annat täthetsprovningar genomföras. Integrala täthetsprover utförs enligt en av de normer som i USA reglerar kärnsäkerhet, Appendix J tillhörande 10 CFR 50, [1]. Normen innehåller två alternativ, option A och option B. Enligt option A skall inneslutningen täthetsprovas tre gånger jämt fördelade på tio år. Provtrycket skall vid tillämpning av option A vara minst halva DBA-trycket (DBA står för Design Basis Accident). DBA-trycket är det tryck som enligt beräkningar maximalt kan uppstå vid konstruktionsstyrande haveri innanför inneslutningen. Option B tillåter tillståndsbaserade provintervall enligt följande kriterier: - Om två på varandra följande integralprov visat godkänt resultat kan provintervallet förlängas till ett mer anpassat intervall, dock maximalt tio år. - Provtryck och provmiljö skall vid tillämpning av option B motsvara DBA-liknande förhållanden, det vill säga, provtrycket skall vara fulla DBA-trycket och tillståndet i säkerhetssystemen skall så långt som möjligt likna det som råder vid haveri. En del utländska anläggningar tillämpar option B, medan tillståndshavarna i Sverige, hittills har tillämpat option A. Det finns dock ett intresse från de svenska tillståndshavarna att använda option B för integrala täthetsprover. SKI har ännu inte godkänt ansökningar från industrin om att tillämpa option B vid integrala täthetsprover, men vill nu efter ytterligare diskussioner med de svenska tillståndshavarna göra en mer ingående utredning av ärendet. Det faktum att option B är framtagen för utländska anläggningarna och att dessa skiljer sig från de svenska, gällande inneslutningens konstruktion, gör att det föreligger osäkerheter kring en direkt tillämpning av option B på svenska inneslutningar. I alla svenska anläggningar ligger tätplåten ingjuten i inneslutningen, till skillnad från de amerikanska inneslutningarna där den ligger fritt exponerad på den inre ytan av inneslutningens vägg eller utgörs av ett fristående stålkärl. Att tätplåten inte är synlig i svenska konstruktioner innebär också att man vid visuella inspektioner inte har 13

16 möjlighet att upptäcka degraderingar i tätplåten, vilket man i större utsträckning har möjlighet till i de amerikanska anläggningarna. En annan viktig fråga är om kontinuerlig övervakning (så kallad On-line monitoring eller OLM) av inneslutningens tillstånd kan vara något för inneslutningarna i Sverige. OLM används bland annat i Frankrike, Belgien och Canada som ett komplement till integralprover när de utförs enligt option B liknande förhållanden, det vill säga, tillståndbaserad täthetsprovning. När täthetsprovningar utförs i enlighet med option A, behöver inte inneslutningen trycksättas med mer än halva DBA-trycket. Läckaget som då uppmäts måste på ett tillfredställande sätt extrapoleras eller omtolkas till ett läckage vid fulla DBA-trycket. SKI anser att det kan föreligga osäkerheter kring dessa metoder och att detta bör utredas. PSA (Probabilistisk Säkerhets Analys) är ett analysverktyg som kan användas för att beräkna frekvenser och konsekvenser för olika haverier i bland annat kärnkraftverk. Befintliga PSA analyser för nivå 1 (härdskadefrekvens) och nivå 2 (utsläppsfrekvens och utsläppskonsekvens) finns för samtliga kärnkraftanläggningar i Sverige. Kan PSA i någon form förstärka, alternativt förkasta motiveringarna för en eventuell tillämpning av option B i Sverige? 14

17 2 Syfte Det finns ett tydligt intresse från svenska kärnkraftverk att tillämpa option B vid integrala täthetsprover (provtyp A) och vid lokala täthetsprover (provtyp B och C). Denna rapport behandlar option B vad gäller integrala täthetsprover (provtyp A). SKI har i viss omfattning 1 redan tagit ställning till lokala täthetsprover (provtyp B och C). SKI vill nu göra en mer ingående utredning om option B kan tillämpas vid integrala täthetsprover. Man vill undersöka om en tillämpning av option B innebär en ökad säkerhetsrisk eller inte. Man vill samtidigt ta reda på om OLM-metoder kan tillämpas i Sverige. Syftet med studien är därmed att samla och tolka information inom ämnet, samt att sammanställa materialet i en rapport och att analysera och bedöma de fakta som framkommit under studien. Rapporten skall kunna användas som beslutsunderlag inför aktuella och framtida option B ansökningar från den svenska kärnkraftindustrin. 1 SKI har tillåtit option B för lokala täthetsprover (provtyp B och C) men inte fullt ut. Det finns vissa restriktioner för maximalt tillåtna provintervall, [3]. 15

18 3 Reaktorinneslutningen Reaktorinneslutningens barriärer Reaktorinneslutningen utgör den yttersta och sista barriären mellan radiologiska fissionsprodukter och omgivningen i ett kärnkraftverk. Om ett haveri inträffar så skall den skydda omgivningen mot radioaktiva utsläpp. När en reaktorinneslutning konstrueras så skall den dimensioneras med marginal för att motstå det högsta tänkbara tryck som kan uppstå vid ett haveri innanför inneslutningen. Den skall innesluta radioaktiva partiklar och ädelgaser som produceras under normal drift i bränslekutsen eller vid haveri. För att denna radioaktivitet skall ta sig ut till omgivningens atmosfär måste den först passera fyra barriärer. De fyra barriärerna är: 1. Bränslekutsen 2. Bränslekapslingen 3. Reaktortanken/primärsystemet 4. Reaktorinneslutningen Figur 1 visar en schematisk bild av de olika barriärerna i ett kärnkraftverk. Figuren är kraftigt förenklad och syftet är endast att illustrera barriärerna. I verkligheten är inneslutningen utrustad med bland annat: genomföringar, skalventiler, personslussar, haverifilter, med mera. För en mer detaljerad bild av inneslutningen se Figur 2, Figur 3, och Figur 4 i detta kapitel. 16

19 Figur 1. Inneslutningens barriärer mot radioaktiva utsläpp. För att radioaktiva partiklar skall släppas ut till omgivningen måste de således först passera alla dessa barriärer. Vad gäller de radioaktiva ädelgaserna så utgör första barriären (bränslekutsens sammanhållning) inget skydd, gaserna frigörs från bränslekutsen vid drift och hålls inneslutna av bränslets kapsling. Reaktorinneslutningen skiljer sig från de övriga barriärerna i den mening att det är den enda barriär som inte är nödvändig för att driva kraftverket under normala förhållanden. Inneslutningen tjänar därför endast nytta vid ett haveri där radioaktivitet frigörs från den del av primärsystemet som befinner sig innanför inneslutningen. Reaktorinneslutningens konstruktion Inneslutningen är en förspänd betongkonstruktion med en ingjuten tätplåt. Betongens primära uppgift är att motstå kraften av det övertryck som kan komma att uppstå i inneslutningen vid händelse av ett haveri. Förspänningen består av förspända stålkablar, stålkablarnas uppgift är att vidhålla betongen i ett förspänt tillstånd, det vill säga, betongen skall vid ett haveri inte utsättas för dragspänningar. Betongens egenskaper att motstå dragspänningar är nämligen begränsad. Tätplåten sitter ingjuten i väggen på inneslutningen, se Figur 2 nedan. Den är placerad cm från insidan av inneslutningsväggen och skyddas därmed av ett skikt betong. Amerikanska inneslutningar har en mot insidan av inneslutningen frilagd tätplåt, vilket möjliggör visuella inspektioner av den. Att man i Sverige har valt att gjuta in plåten beror på att man vid konstruktionsskedet ansåg att det inte förelåg någon risk för korrosionsangrepp på plåten om den bäddades in i betong. Betongen skapar nämligen en 17

20 basisk miljö som förhindrar korrosionsangrepp på ingjutna ståldetaljer. Betongen skulle också skydda tätplåten mot missiler, rörslag, hydrodynamiska krafter med mera. Figur 2. Principskiss av inneslutning i Forsmark 3 (kokvattenreaktor). Mellanbjälklagets funktion Figur 2 ovan visar inneslutningen i Forsmark 3. Forsmark 3 är en kokvattenreaktor och alla inneslutningar i kokvattenreaktorer är konstruerad med ett mellanbjälklag. Under mellanbjälklaget finns en kondensationsbassäng som skall kondensera eventuell ånga som läcker ut till inneslutningen vid händelse av ett haveri. Ångan strömmar då ner genom rören som sammanbinder inneslutningens torra del med kondensationsbassängen. När ångan pressas ut i vattnet kondenserar den och trycket kan hållas nere. Denna funktion kallas PS-funktionen (Pressure Suppression). Inneslutningen i en tryckvattenreaktor saknar kondensationsbassäng och är därför flera gånger större än en BWR inneslutning, (se Figur 3 nedan), detta för att klara av 18

21 tryckökningen av den mängd ånga som kan komma att strömma ut från primärsystemet vid ett haveri. Den har dock liknande konstruktion med avseende på betong, förspänningskablar och tätplåtar, fast med avsaknad av ett mellanbjälklag. Figur 3. Principskiss av inneslutningen runt en tryckvattenreaktor. Regeringsbeslut Enligt ett regeringsbeslut skall kraftverken vara försedda med ett mot omgivningen konsekvenslindrande system. Därför är alla inneslutningar i Sverige numera utrustade med en filteranläggning, se Figur 4 nedan. Dess uppgift är att avlasta inneslutningen vid händelse av ett haveri som hotar inneslutningens integritet, samt att filtrera utsläppet från radioaktiva partiklar. Filteranläggningen är i alla kraftverk utom Barsebäck en vattenskrubber som skall se till att maximalt 0,1 procent av härdinnehållet i en 1800 MW (termisk effekt) reaktor släpps ut till omgivningen. Filtret i Barsebäck är av typen stenkondensor. 19

22 Figur 4. Schematisk bild av filteranläggningen i Forsmark 3 (vattenskrubber). Täthetsprovning av inneslutningen och dess genomföringar Antagandet om att korrosionsangrepp av tätplåten inte är möjligt om tätplåten är ingjuten har under senare tid visat sig vara ett felaktigt antagande. Resonemanget stämmer om man antar att det inte finns några konstruktionsavvikelser i inneslutningen. Avvikelser i konstruktionen har emellertid visat sig finnas och har i vissa fall också lett till att tätplåten har korroderat så kraftigt att genomgående hål har uppstått, [3]. För att systemen som är lokaliserade inom inneslutningen skall fungera tillsammans med komponenter och system utanför inneslutningen så är inneslutningen utrustad med genomföringar. Genomföringarna är i sin tur utrustade med skalventiler, skalventilerna är en del av inneslutningens tryckbärande skal och således också en viktig del av den skyddande barriären. Eftersom inneslutningen är ett passivt system så kan inte dess tillstånd verifieras under normala driftförhållanden. Man måste därför täthetsprova den för att säkerställa dess funktion. Täthetsprovning av inneslutningen sker både med lokala (provtyp B och C) och integrala (provtyp A) täthetsprover. De lokala täthetsproverna utförs för att täthetsprova enskilda detaljer i inneslutningen såsom, ventiler, slussar och genomföringar. De 20

23 integrala täthetsproverna utförs för att prova inneslutningen i sin helhet med alla system (som är del av det tryckbärande skalet) inkluderade. Denna utredning behandlar endast integrala täthetsprover. Integrala täthetsprover beskrivs i kapitel 4. 21

24 4 Integrala täthetsprover av reaktorinneslutningar För att inledningsvis få en förståelse av hur integrala täthetsprover genomförs och vilka regler som styr genomförandet av proverna ges i detta kapitel en beskrivning av de delar i Appendix J 10 CFR 50, [1], som beskriver integrala täthetsprover enligt de två alternativen option A och option B. Vidare beskrivs de viktigaste skillnaderna mellan alternativen. En redogörelse över fördelar och nackdelar för provtryckning vid halva DBA-trycket respektive fulla DBA-trycket avslutar kapitel 4. Driftsättningsprov Integrala täthetsprov (provtyp A) utgör tillsammans med lokala täthetsprov (provtyp B, C) den prövning som är nödvändig för att verifiera integriteten och tätheten hos reaktorinneslutningen. Ett integralt täthetsprov innebär att man utför läckagemätningar av en trycksatt inneslutning och kontrollerar att läckaget inte överstiger acceptanskriterierna för provet. Acceptanskriterier, trycknivåer och intervaller för utförande av integrala täthetsprover är definierade och har sitt ursprung i det amerikanska regelverket Appendix J 10 CFR Part 50. Innan en anläggning tas i drift skall ett första täthetsprov genomföras (driftsättningsprov). Driftsättningsprovet skall enligt option A bestå av två test. - Täthetsprov vid maximalt DBA-tryck, P a. - Verifierande täthetsprov vid reducerat tryck, P t 0,5*P a. De resulterande läckagefaktorerna av driftsättningsprovet och det verifierande provet skall enligt option A figurera som referensvärden vid återkommande täthetsprov (se kapitel 4.1.8). Enheten för läckagefaktorn är viktprocent per dygn av den inneslutna gasvolymen. Fortsättningsvis benämns läckagefaktorns enhet som [V %/dygn]. Ett integralt täthetsprov måste föregås av en visuell inspektion av inneslutningen, då alla åtkomliga ytor skall granskas. Om okulärbesiktningen avslöjar skador som kan innebära ett hot mot integriteten av inneslutningen skall dessa repareras innan tillåtelse kan ges för att utföra provtyp A. Acceptanskriterier, trycknivåer och provintervall Acceptanskriterier, trycknivåer och intervaller för periodiska typ A prov regleras enligt två förekommande alternativ i Appendix J 10 CFR Part 50, option A och option B. Enligt Option A skall provtryckning ske 3 gånger jämt fördelade på 10 år vid minst 22

25 halva DBA-trycket, option B (som tillkom den 26 oktober 1995) är ett yngre komplement till regelverket och tillåter ett tillståndsbaserat provintervall på upp till 10 år. Att provintervallet är tillståndsbaserat betyder att provfrekvensen kan bestämmas med hänsyn tagen till tidigare mätningars provresultat. I praktiken betyder det att om tidigare täthetsprovningars resultat har varit godkända, så kan provintervallet förlängas. Man kan på så vis anpassa provintervallen för varje kraftverk. Provtrycket skall dock motsvara fullt DBA-tryck vid tillämpning av option B. Option B är än så länge inte accepterad av SKI för tillämpning vid integrala täthetsprov i Sverige. Optionerna A och B är definierade och regleras i Appendix J 10 CFR 50. Detta kapitel är en förenklad och översatt sammanfattning av de delar som behandlar integrala täthetsprover enligt de två alternativen. Kapitlet innehåller också delar från andra rapporter och underliggande dokument (med anknytning till Appendix J tillhörande 10 CFR 50) som behandlar integrala täthetsprover. 23

26 4.1 Återkommande integralt täthetsprov (provtyp A) enligt option A Inledande visuell inspektion Provtyp A, integral täthetsprovning av reaktorinneslutningen, måste föregås av en generell inspektion av de åtkomliga interna och externa ytorna i reaktorinneslutningen och dess komponenter. Inspektionen skall avslöja eventuella skador i reaktorinneslutningen som kan påverka inneslutningens strukturella integritet eller täthet på ett negativt sätt. Om sådana brister upptäcks får inte provtyp A genomföras utan att först vidta nödvändiga åtgärder som krävs för att reparera skadorna. Eventuella skador och åtgärder för att reparera skadorna skall dokumenteras i slutrapporten för provtyp A. Under perioden mellan början av inneslutningsinspektionen och genomförandet av provtyp A, får inga reparationer eller justeringar göras så att inneslutningen kan provas i så nära befintligt skick som möjligt. Tiden mellan proverna kan däremot innehålla reparationer eller justeringar av komponenter om dess lokala läckagefaktor visar sig överskrida de som anges i de tekniska specifikationerna. Eventuella reparationer eller justeringar ska ske så fort som möjligt efter det att skadan är upptäckt. Om brister upptäcks under provets gång (som kan hindra ett tillfredställande resultat av provtyp A) skall provet avbrytas. Därefter skall nödvändiga åtgärder vidtas för att lokalisera, identifiera och reparera/justera läckaget och ett nytt A-prov skall genomföras. Alla reparationer och justeringar samt förändring i läckage som uppstått på grund av dessa åtgärder skall dokumenteras i den slutgiltiga rapporten för provtyp A. Skalventiler och övriga system samt stabiliseringstid Skalventilerna som behöver stängas för att genomföra provtyp A måste stängas på ett normalt vis och ingen efterjustering som t.ex. manuell åtdragning får göras. Stabiliseringstiden som är tiden mellan trycksättning av inneslutningen och själva läckagemätningen skall vara cirka 4 timmar. De delar av vattenkylsystemet som öppnar sig till inneslutningens atmosfär under förhållanden efter ett haveri, och som utgör en utökning av inneslutningens tryckbärande skal, skall öppnas eller ventileras mot inneslutningen före och under provet. Delar av normalt slutna system i inneslutningen som öppnas till följd av kylmedelshaveri skall ventileras mot inneslutningsatmosfären. Alla ventilerade system skall dräneras på vätskor till den grad att det säkerställs att skalventilerna som är kopplade till dessa system utsätts för provtrycket i inneslutningen och för det differentialtryck som uppstår vid ett haveri. System som behövs för att vidhålla kraftverket i ett säkert tillstånd skall verka i normalt driftläge och behöver därför inte ventileras. System som normalt är vattenfyllda och är i drift under förhållanden efter ett haveri, t.ex. inneslutningens kylsystem, behöver inte ventileras. 24

27 Provfrekvens Efter det att driftsättningsprovet är avklarat med godkänt resultat skall en serie av typ-a prover genomföras med en frekvens om 3 prov jämt fördelade på varje 10-årsperiod av driften. Det tredje provet i serien skall ske i samband med att verket är avställt för den 10-åriga kontrollen (gäller för anläggningarna i USA) Provningsmetoder för option A och B enligt NUREG-1493 och ANSI N Enligt [4] och [5] kan integrala täthetsprov utföras enligt två beskrivna metoder: - Absolutmetoden. - Referenskärlmetoden. Vilken av metoderna som är mest lämplig för respektive anläggning skall enligt den ordning som gäller i USA bestämmas i samråd med dem som är ansvariga för den strukturella integriteten av inneslutningen och med dem som är ansvariga för täthetsprover av inneslutningen. Absolutmetoden är den i Sverige vanligaste tillämpade metoden. Absolutmetoden Med absolutmetoden bestäms den torra inneslutna gasmassan genom att mäta absoluttryck, temperatur och daggpunkt. Trycket uppmäts på en enda position till skillnad från temperaturen och daggpunkten som uppmäts på flera positioner. Varje positions mätvärden antas motsvara medelvärdet för just den positionens kontrollvolym. Medeltemperaturen i reaktorinneslutningen beräknas genom att (med hänsyn till kontrollvolymens gasvikt) ta medeltemperaturen för de olika positionerna. När tryck och temperatur är kända kan den inneslutna gasmassan beräknas med hjälp av den ideala gaslagen. Den totala mängden vattenånga beräknas med motsvarande metodologi som medelvärdet för temperaturen och dras sedan av från den totala inneslutna massan. Resultatet blir slutligen en läckagefaktor som tar hänsyn till temperaturvariationer och fuktinnehåll. Referenskärlsmetoden Referenskärlsmetoden grundar sig på att mäta tryckskillnaden mellan ett slutet hermetiskt referenskärl och inneslutningens atmosfär. Referenskärlet är vanligen ett slutet rör som löper genom inneslutningen. Geometrin på röret skall vara utformat så att rörets medeltemperatur blir densamma som inneslutningens medeltemperatur, 25

28 geometrin skall vara utformad så att temperaturförändringar i inneslutningen snabbt visar sig i referenskärlet, det vill säga, en temperaturförändring i inneslutningen skall snabbt motsvara samma temperaturförändring i röret. På grund av att röret är slutet och hermetiskt kommer densiteten på den inneslutna torra luften/gasen att vara konstant och därmed oberoende av trycket. Förändringen av tryckskillnaden mellan referenskärlet och inneslutningens atmosfär är direkt proportionell mot förändringen av den i reaktorinneslutningen inneslutna gasmassan. Svårigheterna med att upprätthålla ett absolut tätt referenskärl gör att metoden är sällan använd. Mättiden Mättiden för ovan nämnda metoder skall vara 24 timmar om inget annat anges i de tekniska specifikationerna. Om tillståndshavaren kan motivera att en kortare mättid än 24 timmar är tillräcklig för att bestämma inneslutningens tillstånd, kan en kortare mättid tillämpas Testutrustning och hjälpmedel för option A och B enligt ANSI N Trycksättning av inneslutningen När inneslutningen skall trycksättas inför ett integralt täthetsprov, skall detta göras med en utrustning som är kraftfull nog att trycksätta inneslutningen så fort som det är möjligt utan att skapa stora variationer i temperatur eller luftfuktighet inom inneslutningens atmosfär. Ett system som cirkulerar luften i inneslutningen kan användas för att hålla en mer stabil temperatur och luftfuktighet. Trycksättningen bör om möjligt ske med nattluft då den ofta är torrare och svalare än dagsluft. För att undvika daggpunktstillstånd kan efterkylning av kompressorluften vara ett alternativ. Temperaturmätning Alla termoelement som används för temperaturmätning i inneslutningen bör vara placerad så jämt som möjligt med hänsyn till inneslutningens volym. Termoelementen skall också jämföras med en kalibrerad referenstermometer. Justering av mätutrustning, som blir nödvändig på grund av rättelser mot referenstermometern skall göras innan täthetsprovningen startar. Atmosfärstryck Utrustning för mätning av atmosfärstryck utanför inneslutningen skall kalibreras innan mätning och behöver inte vara noggrannare än att de kan upptäcka större tryckförändringar. Utrustning för insamling av luft vid mätning av luftfuktighet och partiellt ångtryck skall enligt [5] väljas i enlighet med ASTM E (American Society for Testing and Materials). 26

29 Partiella ångtrycket För att kunna kompensera mätresultatet för ångtrycket i inneslutningen skall temperatur, tryck och relativ luftfuktighet mätas och dokumenteras under provets gång. Ångtrycket i inneslutningen skall beräknas med hjälp av en wet-bulb respektive dry-bulb utrustning eller någon annan tillförlitlig mätmetod. Alla instrument som används för att bestämma tryck, temperatur eller luftfuktighet skall tillsammans ge en tillförlitlighet som är acceptabel med hänsyn tagen till storleken av den sökta läckagefaktorn. För att höja kvaliteten på mätresultatet kan en instrumentfelsanalys utföras innan provningen genomförs Analysmetoder för provtyp A enligt option A och B För att analysera mätvärdena och finna läckagefaktorn kan olika metoder användas. De tre vanligaste är: - Masspunktsanalys - Totaltidsanalys - Punkt till punkt analys Appendix J 10 CFR 50, [1], innehåller inte någon beskrivning av analysmetoderna. En mer utförlig redovisning av metoderna redovisas i en rapport av NRC, [4], samt standarden [5]. Masspunktsanalys Masspunktsanalys innebär att inneslutningens totala gasmassa beräknas för ett urval av mätvärden från provet. Massan plottas sedan mot mättiden och linjär regression utföres med hjälp av minsta kvadratmetoden. Lutningen på linjen som genereras motsvarar läckaget från inneslutningen. Totaltidsanalys I totaltidsanalysen beräknas läckaget med hänsyn till hela mättiden, d.v.s. den beräknade gasmassan från senast uppmätta data jämförs med gasmassan som bestämdes när provet initierades. Följaktligen bestäms ett läckage för varje mätpunkt. Den slutgiltiga läckagefaktorn bestäms med linjär regression av alla uppmätta data. Totaltidsanalys används med fördel i täta betonginneslutningar där variationer i omgivande atmosfärstryck inte påverkar inneslutningstrycket i någon större grad. 27

30 Täta inneslutningar är enligt [5] inneslutningar av till exempel betong. Punkt till punkt metoden Vid tillämpning av punkt till punkt metoden vid analys jämförs gasmassan vid varje mätning med närmast föregående mätning. Man får på så vis en läckagefaktor för varje intervall som löper under mättiden. Det slutgiltiga läckaget bestäms med linjär regression på samtliga beräknade värden. Fördelen med denna metod är att man lättare kan upptäcka stora variationer mot slutet av testet. Metoden lämpar sig bäst för inneslutningar vars tryck kan påverkas av det omgivande atmosfärstrycket, det vill säga, mindre täta inneslutningar. För betonginneslutningar borde därför denna metod vara ointressant Beräkning av läckagefaktorn vid tillämpning av absolutmetoden för option A och B enligt ANSI N Oavsett vilken analysmetod som används så skall läckagefaktorer beräknas med ett intervall om max en timme under hela mättiden. Läckaget som beräknas för varje timme skall också plottas mot varje timme och ett medelläckage för hela mättiden skall beräknas. Medelläckaget skall vara lika med mättiden i timmar gånger medelläckaget av alla beräknade läckage. Om Absolutmetoden tillämpas som mätmetod (observera skillnaden mellan mätmetod och analysmetod) ska läckagefaktorn beräknas med ekvation 1 eller 2, där ekvation 1 är läckagefaktorn utan hänsyn till det partiella ångtrycket och ekvation 2 är läckagefaktorn med hänsyn till det partiella ångtrycket. T = 1P2 24 L T P h 2 1 (1) Där: T 1 = Medeltemperatur av inneslutningens atmosfär vid början av testet (totaltidsanalys), eller vid början av varje delmätperiod (punkt till punkt analys), [K]. T 2 = Medeltemperatur av inneslutningens atmosfär vid slutet av varje mätperiod, [K]. P 1 = Totalt absoluttryck i inneslutningen vid början av testet (totaltidanalys), eller vid början av varje delmätperiod (punkt till punkt analys), [Pa]. 28

31 P 2 = Totalt absoluttryck i inneslutningen vid slutet av varje mätperiod, [Pa]. h = Längden av testintervallet i timmar. Om det anses föreligga risk för att det partiella ångtrycket i inneslutningsluften är så stort, att det kommer påverka mätningen på ett negativt sätt kan följande ekvation användas. T1 L = 1 T2 ( P2 P 2 ) ( P P ) 1 V V1 h (2) Där: P V1 = Partiellt ångtryck vid början av testet (totaltidsanalys), eller vid början av varje delmätperiod (punkt till punkt analys), [Pa]. P = Partiellt ångtryck vid slutet av varje mätperiod, [Pa]. V 2 Ekvation 1 och 2 är härledda från den ideala gaslagen. Detaljerad härledning finns i Appendix B i referens [5]. Metoder för att bestämma det partiella ångtrycket i inneslutningen finns enligt [5] beskrivna i ASTME E Beräkning av läckagefaktorn vid tillämpning av referenskärlsmetoden för option A och B enligt ANSI N Erfarenheter från mätningar med referenskärlsmetoden visar att det går att erhålla ett tillfredställande resultat med en mätning vid början av testet och en mätning vid slutet av testet, så om mättiden är 24 timmar kan det alltså räcka med två mätningar under ett 24 timmar långt intervall. Men även om läckagefaktorn kan bestämmas med endast två mätningar ska kontinuerliga mätningar göras och läckagefaktorer ska plottas mot tiden, detta för att se hur läckagefaktorn förändras och för att upptäcka oväntade förändringar under provets gång. De kontinuerliga mätningarna skall ske med 1 timmes mellanrum och läckagefaktorerna skall beräknas enligt ekvation 3 eller ekvation 4, där ekvation 3 är utan hänsyn till det partiella ångtrycket och ekvation 4 är med hänsyn till det partiella ångtrycket. Även dessa ekvationer är härledda ur den ideala gaslagen. Detaljerad härledning finns i Appendix B i referens [5]. 29

32 T L = 1 ( P P ) ( P P ) T 2 2 P P h (3) Där: P 1 = Absoluttryck i referenskärlet vid början av varje testperiod. P = Absoluttryck i referenskärlet vid slutet av varje testperiod. 2 Om det anses föreligga risk för att det partiella ångtrycket i inneslutningsluften är så stort, att det kommer att påverka mätningen på ett negativt sätt kan följande ekvation användas. T L = 1 ( P 2 P2 + P 2 ) T ( P P ) 2 1 V1 ( P P + P ) V 1 1 V P1 PV 1 h (4) Alla övriga variabler definieras i föregående kapitel Referenskärlet skall innehålla torr luft/gas, korrigering för något partiellt ångtryck är därför inte nödvändigt för den i referenskärlet inneslutna gasen Definitioner av parametrar för provtyp A enligt Appendix J tillhörande 10 CFR 50 för option A och B P a = P t = L a = L d = Det beräknade maximala inre trycket som kan uppstå vid ett haveri (DBAtrycket), relaterat till det beräknade konstruktionstrycket. Det reducerade provtrycket som används enligt option A vid det återkommande integrala täthetsprovet. Maximalt tillåtet läckage [V %/dygn] vid tryck P a för driftsättningsprov och för de återkommande proverna. Maximalt lillåtet läckage [V %/dygn] enligt design vid tryck P a. L d är det läckage som inte får överskridas för att designvillkoren skall innehållas. Dessa läckage är cirka: 1 [V %/dygn] för BWR och 0,1 [V %/dygn] för PWR. L d 0,75*L a. 30

33 L am, L tm = Uppmätt läckage [V %/dygn] vid provtryck P a respektive P t. Inneslutningens komponenter och system skall vid dessa mätningar befinna sig i ett tillstånd så nära ett haveritillstånd som möjligt, det vill säga, ventilerade, trycksatta, dränerade eller fyllda. L t = Maximalt tillåtet läckage [V %/dygn] vid provtryck P t, härlett ur data från driftsättningsprov, definierat enligt följande: De läckagedata som erhölls ur mätningarna för L tm och L am skall ge ett maximalt tillåtet läckage L t : Om L tm /L am > 0,7 skall L t = L a *(P t /P a ) 1/2 annars skall L t L a *(L tm /L am ) Provningstryck och acceptanskriterier för driftsättningsprovet enligt option A Driftsättningsprovet skall enligt [1] bestå av två prov: - Ett första prov skall utföras vid reducerat tryck P t, ej lägre än 0,50*P a, för att mäta läckaget L tm. - Ett andra prov skall utföras vid maximalt tryck P a, för att mäta läckaget L am. Acceptanskriterierna för dessa prov är specificerade enligt följande: - Läckaget L tm skall vara mindre än 0,75*L t. - Läckaget L am skall vara mindre än 0,75*L a och inte större än L d. Om driftsättningsprovet uppvisar ett större läckage vid respektive provtryck (Pa och P t ) än acceptanskriterierna ovan så måste dessa fel rättas till innan reaktorn får tas i drift, [7] Provningstryck och acceptanskriterier för periodisk täthetsprovning enligt option A Återkommande täthetsprover kan utföras vid reducerat tryck likväl som vid fullt DBAtryck (Design Basis Accident). Tillståndshavaren har enligt reglerna i USA själv rätten att välja vid vilket tryck denne önskar att utföra provtyp A vid. Prov vid reducerat tryck skall utföras vid trycket P t. Prov vid maximalt tryck skall utföras vid trycket P a. Acceptanskriterierna för återkommande täthetsprov är specificerade enligt följande: 31

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (10) TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Beteckning Miljöspecifikation för haveriförhållanden TBE 102:1 Utgåva 4 (S) Innehåll 1 inledning 2 2 Definitioner 2 3 miljöförhållanden

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 8756

SVENSK STANDARD SS-ISO 8756 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1997-12-30 1 1 (9) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska

Läs mer

Deformationsmätning av Oskarshamn 3s reaktorinneslutning i samband med täthetsprovning Kraftindustrins betongdag 2019 Ulrik Brandin Erik Hansson

Deformationsmätning av Oskarshamn 3s reaktorinneslutning i samband med täthetsprovning Kraftindustrins betongdag 2019 Ulrik Brandin Erik Hansson Deformationsmätning av Oskarshamn 3s reaktorinneslutning i samband med täthetsprovning Kraftindustrins betongdag 2019 Ulrik Brandin Erik Hansson Ulrik Brandin och Erik Hansson OKG 1 Agenda Orientering

Läs mer

Vad menas med gamla reaktorer?

Vad menas med gamla reaktorer? Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas

Läs mer

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24 Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 1 2 Vad menar vi med en golden weld? Typically pressure testing is used to ensure

Läs mer

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls

Läs mer

PSA på 3 minuter. 1 Severe Accident Management Anders Henoch Ringhals AB

PSA på 3 minuter. 1 Severe Accident Management Anders Henoch Ringhals AB PSA på 3 minuter 1 Severe Accident Management Anders Henoch 2012-02-01 PSA, forts PSA analyserar tillförlitligheten hos anläggningens barriärer mot olika inledande händelser 2 Severe Accident Management

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar;

Läs mer

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen

Läs mer

11 RUTIN FÖR RF-BESTÄMNING I BORRHÅL VAISALA HMP40S

11 RUTIN FÖR RF-BESTÄMNING I BORRHÅL VAISALA HMP40S 11 RUTIN FÖR RF-BESTÄMNING I BORRHÅL VAISALA HMP40S Denna givare bygger på en kapacitiv mätprincip. RF-sensorn, Humicap, är tillverkad av ett hygroskopiskt material. Kapacitansen ökar med ökande fuktinnehåll.

Läs mer

Metodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification

Metodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification Stämpel/Etikett Security stamp/lable Metodprov för kontroll av svetsmutterförband Kontrollbestämmelse Method test for inspection of joints of weld nut Inspection specification Granskad av Reviewed by Göran

Läs mer

EASA Standardiseringsrapport 2014

EASA Standardiseringsrapport 2014 EASA Standardiseringsrapport 2014 Inför EASA Standardiseringsinspektion hösten 2016 Presentatör Johan Brunnberg, Flygteknisk Inspektör & Del-M Koordinator Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för operatörer,

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter 1(5) The speed through the entire area is 30 km/h, unless otherwise indicated. Beware of crossing vehicles! Traffic signs, guardrails and exclusions shall be observed and followed. Smoking is prohibited

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3 Sida: 1/5 OKG Aktiebolag 572 8 Oskarshamn BESLUT Vårt datum: 2009-09-10 Vår referens: SSM 2009/2089 Er referens: 2009-24916 Ert datum: 2009-08-1 Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar

Läs mer

Kärnkraft och värmeböljor

Kärnkraft och värmeböljor Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas

Läs mer

Fortsatt Luftvärdighet

Fortsatt Luftvärdighet Fortsatt Luftvärdighet Luftvärdighetsuppgifterna Underhåll CAMO och Del-145 Vem ansvarar för vad Presentatör Johan Brunnberg, Flygteknisk Inspektör & Del-M Koordinator Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten

Läs mer

Komponenter Removed Serviceable

Komponenter Removed Serviceable Komponenter Removed Serviceable Presentatör Jonas Gränge, Flygteknisk Inspektör Sjö- och luftfartsavdelningen Fartygs- och luftfartygsenheten Sektionen för Underhållsorganisationer 1 145.A.50(d): När en

Läs mer

Beslut om ytterligare redovisning efter branden på Ringhals 2

Beslut om ytterligare redovisning efter branden på Ringhals 2 BESLUT 2012-06-29 Ringhals AB 432 85 Väröbacka Handläggare: Siv Larsson Telefon: +46 8 799 4191 Vår referens: Objekt: Ringhals 2 Beslut om ytterligare redovisning efter branden på Ringhals 2 Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

DokumentID 1492827 Författare. Version 1.0

DokumentID 1492827 Författare. Version 1.0 Öppen Rapport DokumentID 1492827 Författare Version 1.0 Fredrik Bultmark Kvalitetssäkrad av Börje Torstenfelt (SG) Claes Johansson (SG) Roger Ingvarsson (SG) Godkänd av Peter Arkeholt Status Godkänt Reg

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:8) om värmemätare

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:8) om värmemätare Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:8) om värmemätare Ändring införd: t.o.m. STAFS 2011:23 Tillämpningsområde 1

Läs mer

TIAP-metoden för statusbestäming

TIAP-metoden för statusbestäming TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter

Läs mer

CCTV eller dispens? Vad göra åt kravet på övervakning av området utanför cockpit från båda pilotstolarna?

CCTV eller dispens? Vad göra åt kravet på övervakning av området utanför cockpit från båda pilotstolarna? CCTV eller dispens? Vad göra åt kravet på övervakning av området utanför cockpit från båda pilotstolarna? 1 ICAO Annex 6 13.2.2 From 1 November 2003, all passenger-carrying aeroplanes of a maximum certificated

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2016:5 Utkom från trycket den 29 mars 2016 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2016-11-21 B E S L U T Danske Bank A/S Verkställande direktören Holmens kanal 2-12 DK-1092 Köpenhamn DENMARK FI Dnr 16-9127 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT AQR Capital Management, LLC FI Dnr 14-11970 Two Greenwich Plaza, 4 th floor, Greenwich CT 06830 USA Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2009:9 Utkom från trycket 2009-04-06 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann

Läs mer

Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB

Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB - 2012 Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsdagar 2013 Proj.ledare Ola Jovall Presentatör Björn Thunell URSPRUNGLIGA REGELVERK FÖR BYGGNADER Bakgrund Historik

Läs mer

PFC and EMI filtering

PFC and EMI filtering PFC and EMI filtering Alex Snijder Field Application Engineer Wurth Elektronik Nederland B.V. November 2017 EMC Standards Power Factor Correction Conducted emissions Radiated emissions 2 Overview of standard

Läs mer

BOW. Art.nr

BOW. Art.nr 190412 BOW Art.nr 80000637-80000642 SE INNEHÅLL Komponenter 3 Produktfakta 3 Montering 4 Kontakt 8 EN CONTENTS Components 3 Product facts 3 Installation 4 Contact 8 KOMPONENTER COMPONENTS x 3 x 3 PRODUKTFAKTA

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2009:8) om mätsystem för mätning av överförd el Rubriken har denna lydelse genom

Läs mer

Beslut om återstart av Ringhals 2 efter brand i inneslutningen

Beslut om återstart av Ringhals 2 efter brand i inneslutningen BESLUT 2012-01-27 Ringhals AB 432 85 Väröbacka Handläggare: Siv Larsson Telefon: +46 8 799 4191 Vår referens: Er referens: 2174777 Objekt: Ringhals 2 Beslut om återstart av Ringhals 2 efter brand i inneslutningen

Läs mer

SÖ 2005:10. Agreement in the Form of an Exchange of Letters on the Taxation of Savings Income

SÖ 2005:10. Agreement in the Form of an Exchange of Letters on the Taxation of Savings Income Nr 10 Avtal med Anguilla om automatiskt utbyte av information om inkomster från sparande i form av räntebetalningar Stockholm och The Valley den 9 september och 19 november 2004 Regeringen beslutade den

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT Permian Master Fund, LP FI Dnr 14-8205 Cayman Island 94 Solaris Ave, Camana Bay Po BOX 1348 Grand Cayman KY1-1108 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version

Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 5 June 217, 14:-18: Examiner: Zhenxia Liu (Tel: 7 89528). Please answer in ENGLISH if you can. a. You are allowed to use a calculator, the formula and

Läs mer

Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen för Clab

Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen för Clab Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-05-23 Diarienr: SSM2013-2538 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2017-03-30 B E S L U T Melvin Capital Management LP FI Dnr 16-14664 527 Madison Avenue, New York NY 10022 USA Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46

Läs mer

Läcksökning som OFP-metod

Läcksökning som OFP-metod 1 Läcksökning 2 Provtryckning Provtryckning används för att kontrollera hållfastheten hos ett objekt. Normalt sker provtryckning med vatten eller gas som tryckmedia. Objektet trycksätts med media och en

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Ref. Del M Subpart F & Del 145 2012-05-02 1 Seminarium för Teknisk Ledning HKP 3maj, 2012, Arlanda Inledning Allmänt Viktigare krav

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Uttagning för D21E och H21E

Uttagning för D21E och H21E Uttagning för D21E och H21E Anmälan till seniorelitklasserna vid O-Ringen i Kolmården 2019 är öppen fram till och med fredag 19 juli klockan 12.00. 80 deltagare per klass tas ut. En rangordningslista med

Läs mer

www.pianoflygelservice.com

www.pianoflygelservice.com PRESENTERAR KLIMATANLÄGGNING FÖR PIANON OCH FLYGLAR. Varför blir ett piano eller en flygel ostämd? Det kan vara många orsaker, t.ex. hårdhänt bruk, flyttning av instrument, stora skillnader i luftfuktighet

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2016:2 Utkom från trycket den 29 mars 2016 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Consumer attitudes regarding durability and labelling Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Skadegruppens Temadag 8 november 2017 Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket 1 Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-10-30 BESLUT Friends Life Group Ltd. FI Dnr 14-12395 One New Change London EC4M 9EF England Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen P.O. Box

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2009/AC:2010

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2009/AC:2010 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4254-6:2009/AC:2010 Fastställd/Approved: 2010-11-04 Publicerad/Published: 2010-11-30 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 14.210; 65.060.40 Lantbruksmaskiner

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

8 < x 1 + x 2 x 3 = 1, x 1 +2x 2 + x 4 = 0, x 1 +2x 3 + x 4 = 2. x 1 2x 12 1A är inverterbar, och bestäm i så fall dess invers.

8 < x 1 + x 2 x 3 = 1, x 1 +2x 2 + x 4 = 0, x 1 +2x 3 + x 4 = 2. x 1 2x 12 1A är inverterbar, och bestäm i så fall dess invers. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Avdelningen för tillämpad matematik Examinator: Erik Darpö TENTAMEN I MATEMATIK MAA150 Vektoralgebra TEN1 Datum: 9januari2015 Skrivtid:

Läs mer

Module 1: Functions, Limits, Continuity

Module 1: Functions, Limits, Continuity Department of mathematics SF1625 Calculus 1 Year 2015/2016 Module 1: Functions, Limits, Continuity This module includes Chapter P and 1 from Calculus by Adams and Essex and is taught in three lectures,

Läs mer

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson Gudö 3:551 2015-10-20 Sid 1 av 7 av klimatskal Gudö 3:551 Uppdragsgivare: Stefan Evertson 2015-10-20 Sid 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Lufttäthet 4 Redovisning av lufttäthet 4

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kompetens hos driftpersonal

Läs mer

3.1 Täthetsprov Varje komplett genomföring ska läckageprovas enligt IEEE 317.

3.1 Täthetsprov Varje komplett genomföring ska läckageprovas enligt IEEE 317. Sid 1 (6) KONTROLLMOMENT Elektriska skalgenomföringar Beteckning Utgåva Datum KBE EP-146 3 (S) 2011-06-15 Ersätter KBE EP-146 - Utgåva 2 (S) 1 OMFATTNING Detta kontrollmoment gäller alla skalgenomföringar

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Kontroll före idrifttagning

Kontroll före idrifttagning Välkommen till Seminarium Kontroll före idrifttagning Föredragshållare Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB 2011-05-13 1 SIS, Swedish Standards Institute ideell förening medlemmar från privat och offentlig sektor

Läs mer

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00. English Version

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00. English Version Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling

Läs mer

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm) Installationsanvisning och bruksanvisning JPF AT ¾ " 2 Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm) Obs! Läs noga igenom installation och bruksanvisning innan ni monterar och driftsätter detta filter. Viktigt

Läs mer

Tentamen del 2 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering

Tentamen del 2 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering KTH Matematik Tentamen del 2 SF1511, 2018-03-16, kl 8.00-11.00, Numeriska metoder och grundläggande programmering Del 2, Max 50p + bonuspoäng (max 4p). Rättas ast om del 1 är godkänd. Betygsgränser inkl

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Tentamen i Matematik 2: M0030M.

Tentamen i Matematik 2: M0030M. Tentamen i Matematik 2: M0030M. Datum: 2010-01-12 Skrivtid: 09:00 14:00 Antal uppgifter: 6 ( 30 poäng ). Jourhavande lärare: Norbert Euler Telefon: 0920-492878 Tillåtna hjälpmedel: Inga Till alla uppgifterna

Läs mer

Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust

Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 8 Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust 1 Syfte... 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll av mätteknik för automatisk stockmätning...

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

Samtidig utvärdering av form- & lägekrav

Samtidig utvärdering av form- & lägekrav Samtidig utvärdering av form- & lägekrav Allmän information Samtidig utvärdering (ISO) eller samtidiga krav (ASME) är väletablerade principer som gäller för form- & lägetoleranser. Samtidig utvärdering

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Stålstandardiseringen i Europa

Stålstandardiseringen i Europa Stålstandardiseringen i Europa Erfarenheter, möjligheter, utmaningar Hans Groth Avesta Research Center Innehåll 1. En idé om ett nytt material - Tidslinje 2. Förutsättningar Regelverket som det var då

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN SVENSK STANDARD SS-EN 1330-8 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-06-05 1 1 (1+36) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT

Läs mer

Oberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan

Oberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan Oberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan Stresstester, Nationella besök och områdesvisa Peer Review resulterade i granskningsrapporter från ENSREG En spec. togs fram för vad

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

FORTA M315. Installation. 218 mm.

FORTA M315. Installation. 218 mm. 1 Installation 2 1 2 1 218 mm. 1 2 4 5 6 7 8 9 2 G, G0= Max 100 m 1.5 mm² (AWG 15) X1, MX, Y, VH, VC = Max 200 m 0.5 mm² (AWG 20) Y X1 MX VH VC G1 G0 G 0 V 24 V~ IN 0-10 0-5, 2-6 60 s OP O 1 2 4 5 6 7

Läs mer

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 Svaren skall vara läsligt skrivna och så uppställda att lösningen går att följa. När du börjar på en ny uppgift - tag

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2016-06-29 B E S L U T A FI Dnr 16-3010 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Särskild avgift enligt

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2009:8 Utkom från trycket 2009-04-06 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

Läs mer

Dispens för svetsade komponenter och reservdelar i förråd vid Oskarshamns kärnkraftverk

Dispens för svetsade komponenter och reservdelar i förråd vid Oskarshamns kärnkraftverk Dokumentstatus: Godkänt Sida 1 (7) OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2016-02-11 Er referens: 2015-30768 Diarienr: SSM2015-5219 Handläggare: Erik Strindö Telefon: +46 8 799 44 93 Dispens

Läs mer