Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor"

Transkript

1 Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor Beslutat av KF STADSKONTORET

2 SAMMANFATTNING Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) är kommunen skyldig att ha handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Halmstads kommuns handlingsprogram består av tre delar ett för förebyggande verksamhet, ett för operativ verksamhet och ett för hanteringen av extra ordinära händelser. Delarna har gemensam inledning, avslutning och bilagor. Handlingsprogrammet lyfter fram utmaningar och visar de ambitioner och inriktningar som kommunen vill ge sitt säkerhetsarbete samt förslag på åtgärder, vilka är samlade i bilaga 18. Målet är att öka invånarnas trygghet och säkerhet, sänka antalet skadade och minska skadekostnaderna för människor, egendom och miljö. Syftet är att samordna nämnders och förvaltningars säkerhetsarbete samt att uppfylla de krav som lagstiftningen ställer på kommunen. Del I Kommunens riskanalys och klimat- och sårbarhetsutredning är dokument vars resultat ligger till grund för de sex områden detta handlingsprogram tar upp. Dessa visar på att olyckorna får en alltmer social inriktning. Det är dessa olyckor som kommunen har svårast att både hantera och förebygga. Olyckor är kostsamma för samhället och skapar mycket lidande. Detta handlingsprogram har därför ett bredare innehåll än det traditionellt räddningstjänstinriktade. Områdena som behandlas är vardagsolycka, naturolycka, smitta/sjukdomsutbrott, infrastruktursvikt, kriminell handling och olycka som kan föranleda räddningstjänst. En vardagsolycka inträffar med hög sannolikhet, ger relativt liten konsekvens för samhället men ofta stora konsekvenser för den enskilde. De vardagsolyckor kommunen kommer att satsa på under denna mandatperiod är barnolycksfall, fallolycka och olycka med oskyddade trafikanter. I ett framtida förändrat klimat förväntas Halmstads kommun drabbas av fler och mer omfattande extrema naturhändelser, vilket kan medföra naturolyckor. Halmstads kommun ska planera och arbeta förebyggande för att anpassa kommunen att hantera dessa händelser. Detta för att minimera de negativa effekterna av klimatförändringen. De områden kommunen kommer att prioritera är höga flöden/översvämningar, ras och skred, värmebölja, skogsbrand, snöoväder och storm. Vissa av dessa områden har under senare år varit påtagliga som stormarna Gudrun och Per, översvämningarna 2002, och snömängderna En del områden är idag marginella men väntas i framtiden bli betydande och måste därför förberedas och planeras för, t.ex. värmebölja och skogsbrand. Smitta innebär ur medicinsk synpunkt spridning av en infektion från en person till en annan. Ansvaret för att aktivt jobba med denna problematik är uppdelat mellan landsting, kommun och staten. I miljöer där det vistas mycket människor eller djur som på sjukhus, förskolor och djurfarmar sprids sjukdomar lättast. Oavsett hur miljön set ut, är det dålig hygien som är den allra viktigaste riskfaktorn när det gäller smittsamma sjukdomar. Det är i allmänhet staten och kommunerna som ansvarar för en fungerande infrastruktur. Fungerande elförsörjning är nyckeln till bl.a. värme, dricksvatten, mat och fungerande avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på de flesta människor och många samhällsviktiga funktioner slås ut. De prioriterade områdena som behandlas är avlopps- och dagvattensystem, dricksvattenförsörjning, elsystemet, fjärrvärme, kommunikation och vägnätet. 2

3 En kriminell handling är något som enligt lagen ska bestraffas. Statistiken visar att brottsligheten ökar. I Sverige anmäls över en miljon brott varje år. De områden kommunen fokuserar på i detta handlingsprogram är våld utomhus, hot och våld mot barn (som senaste åren ökat dramatiskt), hot och våld i arbetslivet samt skadegörelse. I LSO (2003:778) står det att kommunen ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet och de risker som kan leda till räddningsinsatser. Kommunen har inom området bränder prioriterat att minska antalet dödsbränder och skadade i bränder, minska de anlagda bränderna och kostnaderna för skolbränder. Övriga områden är säkerhet i och vid vatten, trafikolyckor och utsläpp av farliga ämnen. Handlingsprogrammet beskriver hur räddningstjänsten arbetar med att medvetandegöra och stärka den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen samt hur räddningstjänsten följer upp att den enskilde tagit sitt ansvar genom tillsyn och brandskyddskontroll och hur rengöring (sotning) är ordnad i kommunen. Erfarenhetsåterföring av de olyckor som ändå inträffar, sker genom att undersöka olycksorsaker och olycksförlopp vid de insatser räddningstjänsten larmats till. Den enskilde har ett grundläggande ansvar för sitt eget skydd och samhället griper in när den enskildes förmåga inte räcker till. Ska arbetet i samhället för att öka skyddet mot olyckor lyckas, krävs även insatser av den enskilde. Handlingsprogrammet belyser den enskildes ansvar på detta område genom exempel. T.ex. kravet att förse alla bostäder med brandvarnare, vikten av att alla använder cykelhjälm (krav upp till 15 år) och den enskildes krav att förse sin pool med skydd för att förebygga drunkning. Del II Denna del utgör handlingsprogrammet för räddningstjänst som kommunen har krav på sig att ha enligt LSO (2003:778). Här beskrivs vilken förmåga räddningstjänsten har, ambitionen för den operativa verksamheten, hur den operativa verksamheten planeras och ordnas i kommunen samt samverkan med andra kommuner och myndigheter. Nio stycken utmaningar lyfts fram som redan idag eller framöver kommer att påverka räddningstjänstens förmåga och därför måste hanteras. Del III I denna del beskrivs kommunens organisation vid särskild händelse (kris) och vid extraordinära händelser. Arbetet med handlingsprogrammet är ett löpande arbete. Det sista kapitlet beskriver hur arbetet ska fungera och följas upp. Handlingsprogrammet är ett strategiskt dokument, som ska styra kommunens arbete med skydd mot olyckor. På vilket sätt handlingsprogrammets ambitioner och inriktningar ska uppnås fastställs av respektive kommunal förvaltning/bolag i verksamhetsplaner 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR HANDLINGSPROGRAMMETS UPPBYGGNAD HANDLINGSPROGRAMMET FÖLJER LAGSTIFTNINGEN ANSVAR OCH BEFOGENHETER AKTUELLA TRENDER FÖR OLYCKSUTVECKLING... 8 DEL I VARDAGSOLYCKA BARNOLYCKSFALL FALLOLYCKA OSKYDDADE TRAFIKANTER RELATERADE DOKUMENT NATUROLYCKA HÖGA FLÖDEN/ ÖVERSVÄMNING RAS- OCH SKRED VÄRMEBÖLJA SKOGSBRAND SNÖOVÄDER STORM RELATERADE DOKUMENT SMITTA/SJUKDOMSUTBROTT RELATERADE DOKUMENT INFRASTRUKTURSVIKT AVLOPPSSYSTEM/ DAGVATTENSYSTEM DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING ELSYSTEM OCH KRAFTPOTENTIALER FJÄRRVÄRME KOMMUNIKATION VÄGAR RELATERADE DOKUMENT KRIMINELL HANDLING VÅLD UTOMHUS (MISSHANDEL) HOT OCH VÅLD MOT BARN HOT OCH VÅLD I ARBETSLIVET SKADEGÖRELSE RELATERADE DOKUMENT OLYCKA SOM KAN FÖRANLEDA RÄDDNINGSTJÄNST BRÄNDER SÄKERHET I OCH VID VATTEN TRAFIKOLYCKA UTSLÄPP AV FARLIGT ÄMNE RELATERADE DOKUMENT RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE VERKSAMHET INFORMATION OCH RÅDGIVNING TILLSYN, RENGÖRING OCH BRANDSKYDDSKONTROLL UPPFÖLJNING AV OLYCKOR RELATERADE DOKUMENT

5 9. DEN ENSKILDES ANSVAR VARDAGSOLYCKA NATUROLYCKA SMITTA/ SJUKDOMSUTBROTT INFRASTRUKTURSVIKT KRIMINELL HANDLING OLYCKA SOM KAN FÖRANLEDA RÄDDNINGSTJÄNST DEL II OPERATIV RÄDDNINGSTJÄNST ORGANISATION - RÄDDNINGSTJÄNST RÄDDNINGSTJÄNSTENS OPERATIVA FÖRMÅGA LÄRANDE AV OLYCKOR RELATERADE DOKUMENT DEL III HANTERING AV SÄRSKILDA ELLER EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER SÄRSKILDA HÄNDELSER STYRANDE PRINCIPER ORGANISATION AV ARBETET RELATERADE DOKUMENT FORTSATT ARBETE IMPLEMENTERING OCH UPPFÖLJNING FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER Bilden på framsidan är tagen av fotograf Maria Berg. 5

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska kommunen ha handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Kommunerna kan välja att ha ett för förebyggande verksamhet och ett för operativ verksamhet eller att ha ett gemensamt för båda områdena. Halmstads kommun har valt att göra ett gemensamt samt att även att ta med hanteringen av särskilda och extra ordinära händelser. Det sistnämnda området styrs av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap (2006:544). Handlingsprogrammet består av tre delar med gemensam inledning, avslutning och bilagor. Dokumentet blir därför omfattande och avsikten är att nämnder och bolag fördjupar sig inom områden där de är berörda. Lagen om skydd mot olyckor innehåller två nationella mål, vilka bryts ner och anpassas efter kommunens lokala förutsättningar: 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Programmet ska enligt lagstiftningen innehålla: En beskrivning av hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Kommunens mål för den förebyggande verksamheten och för räddningstjänst. Beskrivning av de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Lagen om extra ordinära händelser säger att kommunen ska besluta om ett styrdokument som visar hur kommunen lever upp till kraven under mandatperioden. 2 kap 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om riskoch sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. Handlingsprogrammen har traditionellt sett varit fokuserade på delar som rör räddningstjänsten. Detta beror på att lagstiftningen har skallkrav för området olyckor som kan föranleda räddningstjänst som brand, drunkning och trafikolyckor. För den förebyggande verksamheten finns det enbart skallkrav för brand, men handlingsprogrammet ska även verka för skydd mot andra olyckor som t.ex. trafikolyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Länsstyrelsen i Halland rekommenderar att även olyckor som inte föranleder räddningstjänst finns med i handlingsprogrammet. 6

7 Handlingsprogrammet från 2007 har haft ett bra genomslag inom kommunen. Samtliga åtta målområden är mer eller mindre genomförda alternativt finns med i arbetsplaner. Stort fokus lades på att förebygga fallolyckor samt förebyggande av trafikolyckor och bränder. Av de 58 åtgärdsförslagen för den förebyggande verksamheten är 22 st helt uppnådda, 30 st delvis och 6 st inte alls uppnådda. Av de 35 åtgärdsförslagen i den operativa delen är 12 st helt uppnådda, 15 st delvis uppnådda och 8 st inte alls uppnådda. Några av åtgärderna har inte kommit till stånd t.ex. p.g.a. att andra åtgärder bedömts som mer kostnadseffektiva eller att förutsättningarna inte har funnits. De åtgärder som rapporterats in som kontinuerliga/pågående har noterats som delvis uppnådda därav den höga siffran. 1.2 Syfte och avgränsningar Handlingsprogrammet visar ambitioner och inriktning med Halmstads kommun säkerhetsarbete. Det övergripande syftet är att öka invånarnas trygghet och säkerhet samt att skydda egendom och miljö. Syftet är också att uppfylla de krav som lagstiftningen ställer på kommunen. Halmstads kommuns handlingsprogram tar sin utgångspunkt ur Risk- och sårbarhetsanalysen från 2010 samt Klimat- och sårbarhetsutredningen från Ur risk- och sårbarhetsanalysen har följande områden utgjort utgångspunkt för arbetet med handlingsprogrammet för skydd mot olyckor: Vardagsolycka Naturolycka Smitta/Sjukdomsutbrott Infrastruktursvikt Kriminell handling Räddningstjänstolycka (Olycka som kan föranleda räddningstjänst). De områden som berör social oro samt psykisk och psykosocial ohälsa kommer att behandlas inom ramen för arbetet med trygghets - respektive folkhälsofrågor. Den enskilde har ett grundläggande ansvar för sitt eget skydd och samhället griper in när den enskildes förmåga inte räcker till. Kommunen har ett övergripande ansvar för skyddet på lokal nivå och handlingsprogrammet är ett uttryck för hur kommunen uppfattar detta ansvar. Kommuninvånarna ska förstå vilket skydd kommunen erbjuder och handlingsprogrammet klargöra gränserna för ansvaret. 1.3 Handlingsprogrammets uppbyggnad Varje kapitel har följande struktur: Ingress gemensam för hela kapitlet, består av en definition av området. Utmaning beskriver kommunens utmaning i förhållande till området. Bakgrund en nulägesbeskrivning av situationen i Halmstad. Detta avsnitt innehåller fakta och tillhörande statistik finns i bilagor. Ambitioner och inriktning visar vad kommunen vill uppnå. Dessa formuleringar ska enkelt kunna omvandlas till mål i arbetet med kommunens styrning. Förslag på åtgärder svarar på frågan hur når vi dit? Nämnder som är ansvariga och nämnder som kan beröras anges inom parentes. Ansvarig nämnd står i fet stil. Dessa formuleringar ska enkelt kunna omvandlas till strategier i arbetet med kommunens styrning (En sammanställning finns i bilaga 18). 7

8 Indikatorer 1-3 st nyckeltal som ska redovisas i uppföljningen av programmet. Indikatorernas uppgift är inte att mäta måluppfyllelse utan att mäta och följa utvecklingen inom ett visst område. Nyckeltalen ska kunna redovisas i OPUS i avsnittet för basfakta. Relaterade dokument redovisar andra dokument som har betydelse för delområdet, t.ex. handlingsprogram, riktlinjer. 1.4 Handlingsprogrammet följer lagstiftningen Handlingsprogram i Halmstads kommun är ett sätt för kommunfulläktige att ange vad kommunen ska uppnå och hur det kan göras inom ett visst område under en period. Dokumentet integreras i ett senare skede i styrningen då det utgör ett inspel till arbetet med kommunfullmäktiges planeringsdirektiv och till nämndernas/bolagens verksamhetsplaner (se bilaga 19 för beskrivning av Halmstads kommuns modell för styrning). I planeringsdirektivet och i verksamhets-/affärsplaner görs ett ställningstagande vad som är en för tidsperioden prioriterad del att förverkliga ur handlingsprogrammet. Arbetssättet ligger i linje med den möjlighet som beskrivs i Lagen om skydd mot olyckor, 3:e kapitlet, 3 respektive Ansvar och befogenheter Kommunfullmäktige ansvarar för beslut om handlingsprogram för skydd mot olyckor. Kommunstyrelsen ansvarar för implementering, samordning och uppföljning av handlingsprogrammet. Respektive nämnd eller bolag ska i samband med arbetet i visionsstyrningen ta ställning till vilka mål och strategier som ska föras in i verksamhetsplanen från handlingsprogrammet. Bilaga 2-20 ger förtydligad information om olika områden i handlingsprogrammet. De ska inte ingå i beslutsunderlaget till kommunfullmäktige. Berörd nämnd ansvarar för innehållet med möjligheten att delegera rätten att göra ändringar till förvaltningschef. 1.6 Aktuella trender för olycksutveckling Olyckor är kostsamma för samhället vare sig det gäller personer, miljö eller egendom som skadas. Av alla de olyckor som leder till ett besök på akut- eller jourmottagning inträffar 80 % i hem- och fritidsmiljöer. I dessa miljöer skadar sig framförallt barn, ungdomar och äldre. Trenden för dödsfall till följd av olyckor var från 70-talet till början av 90-talet neråtgående. Minskningen har emellertid avstannat och har sedan mitten på 90-talet ersatts av en uppgång. Mellan 1995 och 2008 har antalet människor som omkommit i dödsolyckor i Sverige ökat med 30 %, från till omkomna per år. Orsaken till detta är i första hand att antalet dödsfall till följd av fallolyckor har ökat, särskilt bland äldre kvinnor. Mellan 1992 och 2008 minskade antalet omkomna i vägtrafikolyckor med 50 %. Under samma period ökade antalet omkomna till följd av fallolyckor med nästan 70 %. 8

9 Dödsfall till följd av olyckor fördelade på olyckstyp, 2008 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Den vanligaste olyckstypen i Sverige är fallolyckor som står för mer än hälften av alla olycksdödade. Därefter följer vägtrafikolyckor. Förgiftningsolyckor är också en stor post och innehåller framförallt förgiftningar med alkohol, narkotika och läkemedel. Det handlar ofta om överdoser, förväxlingar och farliga kombinationer. I gruppen annat och ospecificerat ingår skademekanismer som skjutvapen, explosiva varor, fallande föremål, olyckor med maskiner, heta ämnen och föremål, elolyckor m.m. Olycksstatistiken för Halmstads kommun visar att självmord (10 st/år) är den vanligaste dödsorsaken följt av trafikolyckor och dödsbränder. När det gäller antalet skadade är fallolyckor vanligast, men det finns en ökande trend av svårt skadade i trafiken. Anlagda bränder i allmänna byggnader, så som skolor har ökat. När det gäller anlagda bränder som inte berör byggnader är gräsbränder och bilbränderna vanligast 1. En allmän utveckling i samhället visar att olyckorna har en alltmer social koppling. Statistiken visar att antalet självmord, mord, olycksfall bland äldre, förgiftningar av alkohol och andra droger ökar 2. Det som Halmstads kommun bedömer sig ha svårast att klara av är inte olyckor som kräver räddningstjänstinsats. Däremot visar den nya risk- och sårbarhetsanalysen att flera av de händelser som kommunen bedömer ha svårast att hantera både förebyggande och själva händelsen är självmord bland barn, ungdomar och vuxna. Mobbning inom samma grupper bedöms också svåra att hantera samt kriminella handlingar som hot och våld av olika slag t.ex. mot tjänstemän i arbetslivet. 1 Lärande av olyckor. Årsrapport MSB Statistik i siffror. 9

10 Riskbilden indelad i vanliga olyckor, stora olyckor och katastrofer. Kommunens räddningstjänst dimensioneras i första hand för att klara av vardagliga olyckor. För att kunna hantera större olyckor måste kommunens räddningstjänst samverka med andra räddningstjänster och förvaltningar. Stadskontoret är sammankallande och leder arbetet vid riktigt stora olyckor och extraordinära händelser (katastrofer). Genom att förebygga vanliga olyckor minskar risken för stora olyckor och konsekvenserna kan i många fall bli mindre allvarliga. Halmstads kommun har under de senaste åren drabbats av stormar, översvämningar och stora snömängder. I ett framtida förändrat klimat kommer/riskerar de extrema naturhändelserna bli mer omfattande och vanligare. Kommunen förväntas att drabbas av bl.a. varmare klimat med längre värmeböljor, ökade nederbördsmängder och intensivare skyfall, vilket för med sig ökade flöden i vattendrag och översvämningar samt ökad risk för ras och skred. Klimatförändringarna kommer att innebära marginella problem under den kommande fyraårsperioden, men anpassningsarbetet har påbörjats i mindre omfattning. För mer uppgifter om Halmstad se bilaga 2. 10

11 Del I 2. Vardagsolycka En olycka som med hög sannolikhet inträffar men ger relativt liten konsekvens för samhället och i de flesta fall inte kräver insats från räddningstjänst, är en vardagsolycka. Denna typ av olycka får däremot stora konsekvenser för den enskilde. De vardagsolyckor som kommunen kommer att arbeta förebyggande med under den här mandatperioden är barnolycksfall, fallolycka och olyckor med oskyddade trafikanter (cyklister och fotgängare där även motorfordon är inblandat). 2.1 Barnolycksfall Utmaning Halmstads kommun ska erbjuda barnen utmanande och säkra lekredskap och lekmiljöer för att bidra till utvecklande aktiviteter. Bakgrund I Sverige inträffar varje år ca redovisade olycksfall på lekplatser och skolgårdar, bland barn i åldrarna 0-17 år. Olyckorna är så allvarliga att en akutmottagning behöver uppsökas. Fallolyckor från höjd är den vanligaste orsaken. Fast lekutrustning och andra fasta föremål t.ex. träd, stenar, staket utlöser och orsakar mer än 50 % av olycksfallen. De föremål som utlöser flest olyckshändelser på lekplatser är bl.a. klätterställningar, gungor, rutschbanor och pulkor 3. I Halmstads kommun finns ingen statistik kring incidenter som drabbar barn i förskole- eller skolmiljö. De senaste åren har kommunen besiktigat alla lekplatser både inom förskola/skola och offentliga lekplatser. Lekutrustning som dömts ut har plockats bort och inte ersatts. Kommunen har satsat på att ta bort ett antal lekplatser och höjt standarden på de kvarvarande offentliga lekplatserna. Inom förskola/skola behövs stora satsningar de närmaste åren för att uppnå en godtagbar standard. Ambition och inriktning 1. Barnens miljö i förskola, skola och på kommunala lekplatser ska bli säkrare. 2. Personal inom kommunen ska ha kunskap om hur olycksbilden ser ut och dra nytta av detta i det förebyggande arbetet. Förslag på åtgärder 1. Kommunen ska upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet (KS, BU, FN, UAN, KN). 2. Högre personaltäthet och mindre barngrupper ska skapa trygghet både för barnen och anhöriga (BU). 3. Barnens lekmiljöer ska bli säkrare genom regelbundna besiktningar och underhåll/utveckling av lekmiljöerna (FN, TE, BU, UAN). 3 Korta skadefakta, Konsumentverket 11

12 4. Barnens/personalens/föräldrarnas kunskap och medvetenhet kring barnsäkerhet ska öka (BU). 5. Även barns perspektiv ska tas med vid planering av bostadsområden (KS, BN, BU). Indikatorer 1. Antalet utdömda och åtgärdade lekredskap i relation till anmärkningar enligt besiktningsprotokoll. 2.2 Fallolycka Utmaning I en befolkning med ökat antal äldre ska kommunen möta behovet av insatser för att minska lidande till följd av fallolyckor. Bakgrund Vem som helst kan ramla omkull, men det är vanligast att äldre människor faller och risken att falla ökar med stigande ålder. Mer än 8 av 10 fallolyckor drabbar personer över 65 år. Varje år söker ca äldre personer vård efter att ha fallit. I Sverige faller en äldre person varje minut och i snitt dör fler än tre personer över 65 år varje dag till följd av fallolyckor. En fallolycka orsakar mycket lidande och en höftledsfraktur är mer vårdkrävande än t.ex. en hjärtinfarkt. En okomplicerad höftfraktur beräknas kosta en kvarts miljon per person. Samhällets kostnader för fallskadorna är ca 14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder är direkta kostnader och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Antalet personer som är 65 år eller äldre i Halmstads kommun utgör 19 % av stadens befolkning, vilket ligger något över genomsnittet i landet. Befolkningen håller sig friskare och lever längre än genomsnittet i landet. Antalet äldre i kommunen kommer att öka markant inom de närmaste åren. Halmstads kommun ligger över genomsnittet med siffran 60 st när det gäller fallskador per 1000 invånare som är 80 år eller mer. Personerna har råkat ut för en eller flera fallskador som medfört inläggning på sjukhus. Halmstad hamnar på 227:a plats av landets kommuner och är därmed bland de 25 % som är sämst. Halmstad är sämst i länet, där Laholm ligger bäst till på en 48:e plats med siffran 47. Snittet i landet är 57 st fallskador per 1000 invånare (ålder 80+) 4. Halmstads kommuns höga siffror kan till viss del förklaras med att antalet äldre (65+) och äldreäldre (80+) i Halmstad är större än genomsnittet (se bilaga 3). I Halmstads kommun rapporterades 702 st fall med skada under 2009 (jmf 880 st 2008). Siffrorna gäller personer som har någon form av insats i hemmet, särskilt boende eller bostad med särskild service. Möjligen kan en stagnation av höftfrakturer ses från förra året. Även inrapporterade fall från socialförvaltningen har minskat. Under 2009 registrerades 21 st fall jämfört med året innan då siffran var 30 st. Totalt antal inrapporterade fall var under 2009, st. En minskning från året innan då inrapporterade fall var st 5. Ambition och inriktning 1. Halmstads kommun skall bli en av de kommuner i Sverige med minst antal fallolyckor bland äldre. 2. Miljöer där äldre vistas ska vara säkra och anpassade. 4 SKL Öppna jämförelser 2009 Vård och omsorg om äldre 5 Statistik Hemvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen

13 Förslag på åtgärder 1. Kommunen ska upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet (KS, Alla). 2. Den befintliga kommunala avvikelserapporteringen ska förbättras och samordnas. Denna rapportering ska ingå i kommunens övergripande incidentrapporteringssystem (HN, SN). 3. Aktivitet och träning ska stimuleras (HN). 4. Personal, äldre och deras anhöriga ska ges möjlighet till information och utbildning kring fallolyckor (HN). 5. Alla äldre ska få tillgång till de hjälpmedel som det finns behov för (HN). Indikatorer 1. Antalet fall och fall med skador (tillbud och olyckor) i relation till andelen äldre (65+) och äldre-äldre (80+). 2.3 Oskyddade trafikanter Utmaning Att öka antalet som cyklar och går, men samtidigt minska antalet skadade. Bakgrund Cyklister är tillsammans med fotgängare den trafikantgrupp som är mest utsatt för olyckor i trafiken 6. I gruppen oskyddade trafikanter brukar även mopedister och motorcyklister ingå, men här har fokus lagts på cyklister och fotgängare. I Halmstad skadades under förra året 90 st oskyddade trafikanter, varav 40 st var cyklister, 14 st fotgängare övriga var mopedister och motorcyklister 7. Dessa siffror gäller antal skadade, på samtliga vägar, d.v.s. även Trafikverkets samt inrapporterade ärenden till polisen. Ett stort antal cykelolyckor rapporteras aldrig in. Av trafiksäkerhetsskäl och människans förmåga att tåla krockvåld har hastighetsgränserna 30 respektive 40 km/h införts i centralorten och blir allt vanligare på andra håll. Om en gående blir påkörd av en bil i 30 km/tim är risken att bli dödad ca 10 % d.v.s. man har goda chanser att överleva. Vid 40 km/h har risken att dödas drygt fördubblats till %. Vid 50 km/h har man små chanser att överleva och risken att bli dödad vid en påkörning är %. Hastigheten har stor påverkan på stoppsträckan och möjligheten att undvika eller minska konsekvenserna vid en eventuell trafikolycka. Cykelolycka De flesta cykelolyckor är singelolyckor. Åtta av tio cykelolyckor inträffar utan att någon bil är inblandad. En vanlig orsak är brister i den fysiska miljön: dålig utformning (lutning, kantsten, fasta föremål, skymd sikt) och drift (snö, is, hala löv, grus på asfalt), men även underhåll (sprickor, hal, och ojämn beläggning). Även kollisioner med andra cyklister eller fotgängare är vanligt. 6 Trafik för en attraktiv stad, Underlag, Utgåva Trafiken i Halmstad 2009, Teknik- och fritidsförvaltningen 13

14 När det gäller antalet skadade cyklister är mörkertalen stora. Enligt beräkningar är en knapp tiondel av alla cykelolyckor med i statistiken. En uppskattning av det verkliga antalet skadade cyklister är per år. Av de ungefär personer, som läggs in på sjukhus har skallskador. Konsekvenserna kan bli personlighetsförändringar, minnesförlust, talsvårigheter, förlamning eller dödsfall. Nio av tio cyklister som dör i trafiken har skallskador. Vetenskapliga studier visar att hälften av dem kunde ha överlevt om de haft hjälm. Av Halmstadborna är det 52 % som aldrig eller mycket sällan använder cykelhjälm (genomsnitt Sverige 44 %). 37 % anser att det är mycket viktigt att använda hjälm för att öka den egna säkerheten (genomsnitt Sverige 42 %). De flesta cykelolyckorna inträffar under sommarhalvåret april september. Hela 40 % av de drabbade är 17 år eller yngre, men även personer äldre än 65 år har höga skaderisker. Den högsta andelen cykelresor förekommer inom åldersgruppen år 8. I Halmstads kommun finns konkretiserade mål att fler ska cykla och gå. För att främja cyklingen kommer det att investeras bl.a. på säkrare passager och cykelbanor. Ökar då även antal cyklister utan hjälm? Olycka med fotgängare Ungefär 10 till 15 % av de som dör i trafiken är fotgängare. Fotgängare löper tio gånger högre risk att dödas i trafiken än bilister. Särskilt äldre och små barn löper stor risk att dödas eller skadas svårt. Den största andelen fotgängare finns i gruppen år, där 40 % av alla resor sker till fots. Ofta slås gruppen fotgängare samman med cyklister, vilket skapar svårigheter att få fram statistiska uppgifter enbart för fotgängare 9. Halmstads kommun har under de senaste åren börjat att skilja de två grupperna åt för att få fram mer specifika siffror. De polisinrapporterade olyckorna visade förra året på att 14 st fotgängare skadats 10 (se mer statistik i bilaga 3). En nationell resvaneundersökning visar att andelen gång- och cykelresor tillsammans står för ca 32 % av alla resor, varav resor till fots motsvarar 23 %. Mellan 65 och 80 % av skadade fotgängare har skadats i fall- och halkolyckor. Av dessa är ca 40 % personer över 65 år, till övervägande delen kvinnor. Fall- och halkolyckorna inträffar främst vintertid, ofta till följd av halt väglag. Ambition och inriktning 1. Kommunen ska skapa de fysiska förutsättningarna för att minska risken för att dödas eller skadas i trafiken. 2. Kunskapsnivån hos de oskyddade trafikanterna ska öka. 3. Alla cyklister i Halmstad ska använda hjälm. 4. Antalet halkolyckor med gångtrafikanter ska minska. 8 Trygghet och säkerhet 2010 MSB 9 Trafik för en attraktiv stad, Underlag, Utgåva 2, Trafiken i Halmstad 2009, Teknik- och fritidsförvaltningen. 14

15 Förslag på åtgärder 1. Ombyggnaden av säkrare korsningar och passager m.m. ska ske snabbare än idag (TE). 2. Fortsatt arbete med informationskampanjer/insatser och uppföljning av dessa ska genomföras (TE, BU, UAN). 3. Underhåll av cykel- och gångbanor ska förbättras (TE). 4. Belysning vid cykel- och gångvägar ska förbättras (TE). 5. Barnens kunskap i trafiksäkerhet ska öka genom information, utbildning och övning (BU, TE, UAN). 6. Ett analysarbete om skolvägarna ska genomföras (TE, BU, UAN). 7. Alla skolor ska rikta informationsinsatser till eleverna för att öka cykelhjälmsanvändningen (BU, UAN). Indikatorer 1. Antalet inrapporterade skador på cyklister och fotgängare (STRADA). 2. Hur många procent av kommunens cykelpassager är hastighetssäkrade (motorfordon kan inte passera i mer än 30km/h)? 3. Antal km separerad cykelbana och gångväg från motorfordon som har byggts. 2.4 Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Transportplan för Halmstad Fördjupad översiktsplan för staden Halmstad Egenkontrollprogram, Barn- och ungdomsförvaltningen. Cykelplan, Teknik- och fritidsförvaltningen TF Standard Plan, Internremiss Typrumsbeskrivning, Fastighetskontoret. Ekohandlingsprogram

16 3. Naturolycka Naturolycka definieras som en kraftig, plötslig och förstörande förändring i miljön utan direkt påverkan av människor. Det kan t.ex. röra sig om snöoväder, översvämningar, skred, orkan, torka, solstorm, isstorm, skogsbränder eller jordbävning. I ett framtida förändrat klimat kommer/riskerar de extrema naturhändelserna bli mer omfattande och vanligare. Halmstads kommun förväntas att drabbas av bl.a. varmare klimat med längre värmeböljor, ökade nederbördsmängder och intensivare skyfall, vilket för med sig ökade flöden i vattendrag och översvämningar samt ökad risk för ras och skred (se bilaga 3). För att anpassa samhället efter de nya förutsättningarna är det viktigt att planera och vidta förebyggande åtgärder. 3.1 Höga flöden/ Översvämning Utmaning De flöden som orsakar översvämningar i många samhällen i kommunen har tidigare haft en återkomsttid på 100 år. Numera återkommer dessa flöden med kortare intervall. Både 2002 och 2004 inträffade 50- årsflöden, vilket medför en stor utmaning för kommunen att hantera. Bakgrund I Halmstads kommun finns områden med bostäder, samhällsfunktioner, infrastruktur och näringsidkare utmed vattendragen Nissan och Suseån där det erfarenhetsmässigt föreligger risk för översvämning. Det kan även finnas översvämningsrisk om än mindre i kommunens övriga vattendrag (Skintan, Nyrebäcken, Genevadsån, Fylleån). Under de senaste åren har både Nissan och Suseån svämmats över vid flera tillfällen. Detta har medfört att fastighetsägare drabbats och att kommunen fått utföra ett omfattande arbete i det akuta skedet. Temporära vallar har byggts för att skydda bebyggelse och vissa förstärkningsåtgärder på ledningsnätet har vidtagits 11. Under våren 2010 utfördes en översvämningsstudie, vilken ledde fram till åtgärdsförslag för att skydda bl.a. Getinge och Åled. Under tidigare översvämningar har problemen varit omfattande även i Oskarström och Sennan, vilket tyder på att en liknande studie behöver göras för fler samhällen inom kommunen. I kommunen finns översiktliga översvämningskarteringar gjorda för Nissan år 2002 och Suseån I bland annat den lokala klimat- och sårbarhetsutredningen påpekas ett behov av ny mer detaljerad kartering. Lantmäteriet startade förra året ett karteringsprojekt enligt en ny nationell höjdmodell. Karteringen planeras vara klar under Mindre åar i kommunen som t.ex. Fylleån, Genevadsån, Nyrebäcken och Skintan har fått lägre prioritering och skannas därmed i ett senare skede 12. I Halmstad kan ett extrem läge uppstå när det är högt vattenstånd i Nissan då hårda vindar ligger på från havet samtidigt som det är kraftig nederbörd. Under stormen Gudrun var havet uppe på Amiralsgatan och Turbingatan, således på båda sidor om Nissans mynning. 11 Rapport, Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Suseån Lantmäteriet Nyhetsbrev 2010:4. 16

17 Flera av broarna i kommunen har också varit utsatta vid några tillfällen, då vattnet nått upp över broarnas kanter, t.ex. fick Slottsbron i centrala Halmstad stängas av en period under Gudrun. Det finns flera internationella modeller och beräkningar kring hur mycket havsnivåerna i världen förväntas öka som en följd av klimatförändringarna. FN:s klimatpanel (IPCC) redovisar att den globala medelhavsytan kommer att öka med som lägst 18 cm upp till 59 cm 13. Detta tror många forskare är låga scenarier och andra rapporter visar att 100- årsvattenståndet längs västkusten kan öka upp till 80 cm. Osäkerheten kring den framtida havsnivåhöjningen är stor, men bör beaktas för att skydda befintlig bebyggelse och vid planering av nya områden. Inom Halmstads kommuns geografiska yta finns 11 st kraftverksdammar. De flesta dammarna är små och ägs av privatpersoner eller företag. Dammägare har ett strikt ansvar för konsekvenserna av eventuellt dammbrott. Tillsynsansvaret ligger på Länsstyrelsen. Arbete med att anpassa dammar till extrema flöden under dagens klimatförhållanden pågår. Under denna mandatperiod kommer inte Halmstads kommun att arbeta med området dammsäkerhet. Flödena i Nissan beror på tillflödet från områden längre upp i vattendraget, medan det är havet som är avgörande för vattennivån i centrum (nedströms Slottsmöllan). Nyproduktionen på Söderkaj är dimensionerad för 2,8 3,0 meters vattennivåhöjning. Det finns ingen plan för hur den övriga befintliga bebyggelse kring Nissan klarar en höjning av vattennivån. Ambition och inriktning 1. Halmstads kommun ska ha en handlingsberedskap för höga flöden/översvämningar. Förslag på åtgärder 1. Inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen ska en ny översvämningskartering tas fram. Den ska ligga till grund för planering och tillståndshantering. Ur karteringen ska det även framgå hur befintlig infrastruktur och bebyggelse påverkas av höga flöden/översvämning (KS, BN). 2. Vid all nyprojektering/bebyggelse ska hänsyn tas till översvämningsproblematiken (BN, KS). 3. Utifrån erfarenheterna av en pilotstudie i Getinge och Åled ska en planering skapas för fortsatt arbete med att minska konsekvenserna av översvämning i åarna i kommunen (KS, TE, LBVA, FN, HFAB). 4. En inventering ska göras för om det finns nationella lager med t.ex. MSB som huvudansvarig samt vad det isåfall innehåller. Det ska även göras en inventering av vilket material kommunen redan har t.ex. sandsäckar, mobila vallar (RN, TE, KS, LBVA). Indikatorer - 13 IPCC Forth Assessment Report, Climate Change 2007, AR4, tabell 3.1, s 45 17

18 3.2 Ras- och skred Utmaning Kommunen ska få bättre kunskap om ras- och skredsituationen i Halmstad både på nya och gamla detaljplanerade områden samt punktvisa platser utanför detaljplanerat område. Bakgrund Under de senaste 100 åren har stora skred blivit vanligare, vilket troligtvis beror på att den naturliga jämvikten har rubbats genom människans ingrepp i naturen. I Sverige inträffar skred som omfattar mer är en hektar i genomsnitt vartannat till vart tredje år 14. Sammanlagt har 13 människor omkommit i skred i Sverige sedan 1950-talet, samtliga i Västra Götaland. Den allvarligaste naturolyckan under 1900-talet skredet i Getå utanför Norrköping 1918, vilket ledde till en järnvägsolycka där minst 41 människor dog 15. I mitten av 1990-talet utfördes en översiktlig skredriskkartering i Halmstads kommun. Det finns flera områden, vilka är känsliga för ras- och skred t.ex. områden i Snöstorp, Åled, Getinge och Trönninge. För dessa områden begär byggnadsnämnden regelmässigt in en geologisk utredning som komplement till övriga handlingar i planärenden 16. Både Klimat- och sårbarhetsutredningen (2009) och Risk- och sårbarhetsanalysen (2010) visar på att det finns ett stort behov av att få bättre kunskap om riskerna för ras och skred i kommunen. Den befintliga karteringen är endast gjord på mark, som då var inom detaljplanerat område. På nya områden är inga undersökningar gjorda. De förväntade förändringarna i klimatet kan leda till fler översvämningar och skyfall, vilket ökar risken för ras- och skred. Erosionsbenägna branter får ökad risk för ras och skred vid mycket nederbörd. Ambition och inriktning 1. Halmstads kommun ska minimera risken för människor samt minimera skadorna i bebyggelse och på infrastrukturen som följd av ras eller skred. Förslag på åtgärder 1. Inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen ska ett underlag för ras- och skredrisker tas fram (KS, BN). 2. Anpassning ska ske vid befintlig kommunal bebyggelse till rådande förutsättningar (FN, BN, KS). 3. Ny bebyggelse ska inte lokaliseras till områden som har, eller inom en framtid får, låg säkerhet mot skred (BN, KS). Indikatorer - 14 MSB Olyckor i siffror 15 MSB Naturolycksdatabas 16 Förslag till Fördjupad översiktsplan för staden Halmstad

19 3.3 Värmebölja Utmaning Fler värmeböljor i kombination med en ökad andel äldre befolkning, som bor kvar hemma utan regelbunden tillsyn ställer större krav på kommunen att hantera en typ av situation som den till stor del saknar erfarenhet av. Bakgrund Klimatförändringarna förväntas leda till fler och extremare värmeböljor. Värmeböljor medför olika stora risker för olika individer, beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper såsom äldre, sjuka och barn som löper stor risk. Människor med psykiska funktionshinder, inklusive demenssjukdomar, kan ha svårt att uppfatta riskerna med värmen. Värmen påverkar dödligheten mest bland äldre personer. Värmeböljans längd har stor betydelse. Känsligheten för värme är olika i olika områden beroende på hur anpassad befolkningen är till höga temperaturer. En tydligt ökad dödlighet har iakttagits redan efter två dagars ihållande värme. Vid den extrema värmen i Europa sommaren 2003 inträffade upp till fler dödsfall än normalt. Enligt genomförda studier har varma dagar och värmeböljor också haft oväntat stor betydelse för hälsan i Sverige. Grovt räknat förväntas att 10 grader högre temperatur ger ca 15 % fler dödsfall. En påtagligt varm vecka skulle innebära ca två fler avlidna per vecka i Halmstad ( inv.) 17. Den lokala klimat- och sårbarhetsutredningen visade att många förvaltningar och bolag ser ett behov av att kunna kyla sina lokaler redan idag. Detta behov kommer att stå i strid med kommunens miljöambition att inte kyla lokaler där kommunal verksamhet bedrivs. Ur dessa två motstridiga ambitioner måste bedömningar göras ur ett mänskligt perspektiv och beslut tas från fall till fall. Värmen är ett problem, som leder till en ökad påfrestning både för äldre och funktionsnedsatta samt personal. Äldre personer är sårbara för extrema temperaturer och konsekvenser för de äldre blir försämrad hälsa, uttorkning, ökat blodtryck, förvirring m.m. I värsta fall kan dödsfall inträffa. Ett äldreboende i kommunen har idag kylanläggning (komfortkyla). Vissa gruppboenden där brukare med svårast handikapp bor behöver kunna kylas. Om inte lokalerna kan anpassas kan det bli nödvändigt att flytta de boende vid en längre värmebölja. Det kan också uppstå vattenbrist, vilket medför begränsad tillgång på dricksvatten. Bevattningsförbud och ransonering på vattnet kan införas. Vid varmare temperaturer ökar förruttnelsehastigheten och risken för olägenheter av hushållsavfallet blir större. Avfall kommer att behöva hämtas med tätare intervall. Ambition och inriktning 1. Ingen ska avlida eller få bestående men till följd av värmebölja. 17 Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper en svensk studie, Statens folkhälsoinstitut

20 Förslag på åtgärder 1. Behovet av kylanläggningar ska kartläggas (FN, HEM, HN, SN). 2. I syfte att reducera konsekvenserna vid extrema temperaturer bör inomhusmiljön och ventilationen i lokaler där kommunal verksamhet bedrivs ses över (FN). 3. Vid nybyggnationer ska framtida möjligheter att använda fjärrkyla beaktas och utredas (BN, KS). 4. Checklista ska göras för hantering av värmebölja (KS, HN, SN, FN). 5. Informationskanaler, både interna och externa, ska klargöras för att i framtiden ha ett fungerande värmevarningssystem (RN, KS). 6. Vattenförsörjningen ska stärkas kvalitativt och kvantitativt, genom regional ihopkoppling av vattenledningsnätet; ny huvudvattentäkt; vattenförsörjningsplan inklusive restriktioner vid kapacitetsbrist (LBVA, KS). Indikatorer 1. Högsta dygnsmedeltemperatur. 3.4 Skogsbrand Utmaning Den framtida ökade risken för skogsbränder, i kombination med minskade nationella resurser för skogsbrandsläckning kommer att utgöra en stor utmaning för kommunen. Bakgrund Ca 60 % av Sveriges yta täcks av skog, vilket motsvarar 23 miljoner hektar. Av dessa består 80 % av barrträd, företrädelsevis gran. I Halmstads kommun finns det hektar skog, vilket täcker 50 % av kommunens yta. Skogsbränder är en del av skogens naturliga kretslopp och gynnar svagare djur- och växtarter. Skogsbränder är också en stor ekonomisk fara för skogsägare och hotar bebyggelse etc. som ligger nära 18. Det förväntade klimatförändringarnas varmare somrar innebär en ökad risk för skogsbränder. Brandsäsongen kommer gradvis både att förlängas och att tidigareläggas i södra Sverige. Det är sannolikt att det kommer att inträffa ett större antal bränder och att det dessutom kommer att bli fler stora bränder som pågår samtidigt på grund av fler dagar med extremt brandväder. Detta kommer att medföra en stor belastning för räddningstjänstens uthållighet. Arbetstidslagstiftningen som ställer krav på hur personalen får jobba kan skapa stora problem för uthålligheten vid släckning av skogsbrand som är mycket personalintensiv och ofta pågår länge, ibland veckor. Då risken för skogsbrand bedöms öka blir kommunala verksamheter i skogsområden mer utsatta. En skogsbrand kan medföra att byggnader påverkas av rök eller brinner ner och vägar behöver stängas av. Brandröken kan orsaka problem över mycket stora områden. Vissa vårdoch omsorgsverksamheter anger att evakuering kan krävas vid en skogsbrand. Sedan stormen Gudrun 2005 har statliga medel tillförts för att hålla bevakning via skogsbrandflyg då brandrisk 4 eller 5 råder. Räddningstjänsten utför brandriskprognos och larmar brandflyget. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet och tecknar avtal med flyget inför 18 Riskmodell för uppkomst av skogsbränder. LTU Fredrik Ekström

21 varje sommar. De tidigare nationella resurserna för skogsbrandbekämpning, t.ex. flyg och helikopter med möjlighet till vattenbombning, finns inte längre. Vid en insats måste resurserna hämtas på den privata marknaden, vilket innebär en mycket stor kostnad. Det kan innebära en bedömning att det ger mindre ekonomiska effekter att låta en del av skogen brinna ner än att använda sig av dessa privata alternativ. Den ökade risken för skogsbränder kan påverka samhällsplaneringen genom ökad risk för skador på bostäder och försvårad etablering av vindkraft. Ambition och inriktning 1. Halmstads kommun ska minimera risken att en skogsbrand kan uppstå. 2. Konsekvenserna av en uppkommen skogsbrand ska minimeras. Förslag på åtgärder 1. Information till allmänheten om rådande brandrisk och regler kring detta (RN, KS). 2. Brandriskprognos skall göras under aktuell säsong samt vid behov utfärda eldningsförbud och larma skogsbrandflyget (RN). 3. Checklista ska göras för hantering av utrymning av kommunala verksamheter (KS, HN, SN, BU, RN, HEM, TE, MH). Indikatorer 1. Antalet besökare på kommunens webbplats för brandriskprognos 2. Antalet utryckningar till skogsbrand. 3.5 Snöoväder Utmaning Stora snöoväder drabbar människor, verksamheter och infrastruktur hårt. Kommunens utmaning är att minimera effekterna vid extrema väderförhållanden för enskilda människor och för olika samhällsviktiga verksamheter som kommunen bedriver. Bakgrund I södra Sverige växlar i regel köldperioderna med snö, med milda perioder när snön smälter medan man i norr får ett mer sammanhängande snötäcke hela vintern. Snön påverkar samhället ger trafikproblem, medför extra belastning på tak, ledningar och på träd. Även avrinningen i vattendrag påverkas under vinter och vår, vilket i sin tur kan orsaka översvämning på våren. Utöver snödjupet är även snöns massa eller vatteninnehåll avgörande för belastningen på olika samhällsfunktioner. Vid snösmältningens start har det t.ex. betydelse att känna till hur mycket smältvatten som kan väntas rinna till kraftverksmagasinen. Det är också viktigt att känna till maximala snömängder för dimensionering av hustak m.m. Det maximala snödjupet inträffar i regel tidigare än det maximala vatteninnehållet i snön på grund av snön packas hårdare allt eftersom vintern lider. För Halmstads del inträffar maximum för snöns vatteninnehåll i regel i slutet av februari och början av mars 19. Vid det ymniga snöfallet februari 2010 var det ett läge i Halmstads kommun där snömängderna uppgick till eller översteg de snölaster byggnaderna är dimensionerade för. Detta var ett 50 års snöfall enligt statistiken. Att byggnaderna ändå höll berodde till stor del på en säkerhetsfaktor på 1,3, vilket används vid dimensionering och att det finns en 19 Snö i Sverige, Snödjup och vatteninnehåll i snön, SMHI, Fakta nr 2, nov

22 säkerhetsmarginal på materialet. De byggnader som rasade var en säker indikation på att bärigheten var nära bristningsgränsen. I Halmstads kommun finns idag tre snözoner. I tidigare lagstiftning finns endast en snözon i Halmstads kommun. Byggnader skall konstrueras att klara olika snölaster beroende av vilken snözon de byggs i. Därför är byggnader i norra Sverige konstruerade att hålla för större mängder snö än i södra Sverige. Den lagstiftning vi har idag bygger på 50 års snöfall. Byggnader som förväntas leva kortare kan vara sämre dimensionerade. Kraven i normerna har höjts från talet och framåt 20. Det finns tre olika problemområden kopplade till snö: 1. Kraftiga ofta plötsliga snöoväder som skapar infrastruktursvikt i form av oframkomliga vägar, el och tele bortfall osv. 2. Stora mängder snö faller ofta under ganska lång tid och bildar snölaster som orsakar ras av byggnader. 3. Stora mängder snö har fallit under vintern i kombination med en snabb töperiod och tjällossning vilket medför stor avrinning som skapar höga flöden och översvämningar. I detta skede kan även vattenläckor uppstå p.g.a. ledningsbrott. Ambition och inriktning 1. Viktiga samhällsfunktioner och kommunala verksamheter ska kunna upprätthållas även under ett snöoväder. Funktioner som trots allt inte fungerar ska snarast möjligt kunna återställas. Förslag på åtgärder 1. En prioritering för vilka stråk/gator/vägar som öppnas upp i första, andra och tredje hand ska tas fram och göras allmänt känd via kommunens webbplats (TE, KS). 2. En utredning ska redovisa vilken kapacitet befintlig organisation har med befintliga resurser samt vid vilka situationer kapacitetsbrist uppstår. Vid dessa tillämpas prioritering enligt åtgärdsförslag 1 (TE, RN, FN). Indikatorer Storm Utmaning Att skapa ett robust samhälle som står emot verkningarna av kraftiga stormar. Bakgrund Den globala uppvärmningen är ett faktum och tecknen blir fler även på relaterade effekter. En varmare havsyta och mer vattenånga i atmosfären gynnar stormutvecklingen. Vindfällningar som orsakar skogsskador, blockerar vägar och skadar luftledningar hänger ihop med vindstyrkan, inte minst i byarna. Bristen på tjäle och att marken är blöt bidrar till stormens verkningar på skogen. Mildare och blötare vintrar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat och även tjälförhållandena förändras efterhand. Därmed kan risken för stormskador öka oavsett förändringar i vindklimatet. Skadebilden är också beroende av andra 20 Minnesanteckningar, Sammanfattning åt räddningstjänsten om snölaster på tak, , Tina Nordlund. 22

Redovisning av indikatorer

Redovisning av indikatorer Redovisning av indikatorer Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor 2012-12-31 STADSKONTORET Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor Redovisning av indikatorer 2012-12-31 Innehåll 2.1

Läs mer

Redovisning av indikatorer

Redovisning av indikatorer Redovisning av indikatorer Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor 2013-12-31 STADSKONTORET Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor Redovisning av indikatorer 2013-12-31 Innehåll 2.1

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Fallprevention är framtaget av arbetsgruppen för fallprevention och är ett delprogram till Handlingsprogram trygghet

Läs mer

Handlingsprogram enligt LSO. Vad behöver förändras?

Handlingsprogram enligt LSO. Vad behöver förändras? Handlingsprogram enligt LSO Vad behöver förändras? Handlingsprogram enligt LSO - Kommunens uppgifter och målstyrning - Mål för verksamheten - Riskanalys - Förebyggande verksamheten; ordnad och planerad

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.41 Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Dokumenttyp Policy Dokumentnamn Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Fastställd 2018-03-12, 11 Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid

Läs mer

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...

Läs mer

Olyckor.

Olyckor. Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor, del 2 Olycksförebyggande verksamhet (KS 2016/0123) Innehåll

Bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor, del 2 Olycksförebyggande verksamhet (KS 2016/0123) Innehåll Bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor, del 2 Olycksförebyggande verksamhet (KS 2016/0123) Innehåll Bilaga till kapitel 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst...

Läs mer

Redovisning av indikatorer

Redovisning av indikatorer Redovisning av indikatorer Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor 2014-12-31 STADSKONTORET Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor Redovisning av indikatorer 2014-12-31 Innehåll 2.1

Läs mer

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...

Läs mer

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

TRYGGHETSBOKSLUT 2012 TRYGGHETSBOKSLUT 212 Mer attityd än fysisk åtgärd VAD ÄR TRYGGHET OCH SÄKERHET FÖR NÅGOT EGENTLIGEN? Trygghetsfrågorna är många gånger svåra att ringa in. I grund och botten handlar det om en inre bild

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

Delprogram Fallprevention

Delprogram Fallprevention Delprogram Fallprevention Ks/2017:110 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram Fallprevention Fastställt av kommunstyrelsen 2017-03-15 56 1 2 Fallprevention DELPROGRAM TILL

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 1 - Styrande dokument Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Tommy Forsberg Innehållsförteckning 1. Lagar, förordningar

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Strategi för hantering av samhällsstörningar Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för

Läs mer

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Foto: Göran Fält/Trafikverket Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG +4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH 1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo

Läs mer

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Översvämningsrisker tillsynsvägledning Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:

Läs mer

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Vägtrafikskador 2018

Vägtrafikskador 2018 Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61

Läs mer

Klimatanpassning i Örebro län

Klimatanpassning i Örebro län Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017. Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,

Läs mer

Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor (LSO)

Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) Uppsala KOMMUN Are^j,e (JO KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Christer Öjdeby 2012-09-14 BUN-2012-1125 Barn- och ungdomsnämnden Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.   Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del

Läs mer

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003. Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag

Läs mer

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige

Antaget av kommunfullmäktige Antaget av kommunfullmäktige 2016-05-17 1 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Innehåll Del 1. Inledning... 3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Juridiska förutsättningar... 6 1.3 Allmänt... 8 1.4 Generell

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Systematiskt barnsäkerhetsarbete Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Innehåll Definitioner Statistik Orsaken till skador och olyckor Arbetsmiljöfrågor Några verktyg i det systematiska

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk

Läs mer

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande planer, strategier etc Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Eriksson Per Datum 2015-11-06 Diarienummer KSN-2015-1931 Kommunstyrelsen Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser ^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll?

10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll? 10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll? Ragnar Andersson Karlstads universitet Centrum för personsäkerhet

Läs mer

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Nissan översvämning 2014

Nissan översvämning 2014 1 Nissan översvämning 2014 Före: 2013 påbörjades en uppdatering av MSB:s översvämningskartering för Nissan (den ursprungliga var från 2002). Under: Augusti 2014. När karteringen var klar men ej överlämnad

Läs mer

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer