SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM Dokumentnamn: Säkerhetsmål LUL 3.1 Godkänd: Säkerhetsmål

Transkript

1 Gäller för: Landstinget i Uppsala län Handläggare: Mikael Ekberg SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM Dokumentnamn: Dokumentnr: Säkerhetsmål LUL 3.1 Godkänd: Eva Ljung Version: 1 Sida: 1 (8) Gäller fr.o.m.: Säkerhetsmål för Landstinget i Uppsala län Satsningar för ett tryggare och säkrare landsting Fastställt av Landstingsdirektören Dnr CK Ansvarig Landstingsdirektören

2 Innehåll Ordförklaringar... 2 Satsningar för ett tryggare och säkrare landsting Driftsäkerhet och kontinuitet Säkra lokaler Brandsäkerhet Personsäkerhet Informationssäkerhet Avvikelsehantering Flygplatssäkerhet... 7 Hur arbetar landstinget för att uppnå säkerhetsmålen?... 7 Ordförklaringar I de fall ord och uttryck är definierade på annat håll är källan angiven. Till övriga ord och uttryck lämnas förslag till förklaring. Avbrottsplan Plan för att snarast möjligt kunna återuppta driften efter driftstörning då antingen utrustning skadats alternativt gått sönder eller att leveranser har uteblivit Avvikelse Negativ händelse eller tillbud (SOSFS 2005:12) Incident Händelse som kan förorsaka ett tillbud Risk Möjlighet att en negativ händelse ska inträffa (SOSFS 2005:12) Säkerhetsnivå Tillbud Autentisering Tekniskt brandskydd En standard för utformningen av säkerhetsinstallationer i en lokal Händelse som hade kunnat medföra skada Kontroll av uppgiven identitet Skyddsåtgärder för att begränsa och hindra en brand 2

3 Satsningar för ett tryggare och säkrare landsting Säkerhet är en viktig fråga för landstinget, där människor, egendom och miljö på bästa sätt ska skyddas mot hot och faror som kan innebära olyckor, skador och förluster. Säkerhetsarbetet går ut på att förebygga, hantera och ta lärdom av när något ändå sker. Säkerhetsmålen utgår från landstingets säkerhetspolicy (CK ). Säkerhetsmålen gäller all verksamhet som landstinget bedriver. Hur målen tillämpas inom landstingets förvaltningar syns i respektive förvaltnings dokument säkerhetsmål och handlingsplan i säkerhetshandboken. områden 1. Driftsäkerhet och kontinuitet Vi har en avbrottsfri verksamhet där ingen person kommer till skada på grund av driftstörningar. Ska landstingets förvaltningar ha identifierat a) det Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap definierar som samhällsviktig verksamhet 1 b) det landstinget definierar som verksamhetskritiska processer Ska det finnas avbrottsplaner och kontinuitetsplaner för samhällsviktig verksamhet och verksamhetskritiska processer Ansvarig handläggare på Landstingets ledningskontor, Kommittén för Robusthet och Kontinuitet och funktioner med ansvar för driftsäkerhet och kontinuitet inom respektive förvaltning ska tillsammans ge det stöd som verksamheterna behöver under perioden för att nå uppställda mål. Stödet ska ta formen av mallar, metodbeskrivningar och rådgivning. 1 Definition finns i säkerhetsledningssystemets Riktlinje för driftsäkerhet och kontinuitetshantering (LUL 7.4). I flera fall kommer det som anses samhällsviktig och verksamhetskritiskt överlappa. 3

4 2. Säkra lokaler Vi har lokaler där ingen person kommer till skada på grund av bristande säkerhet. Ska samtliga landstingets fastigheter vara säkerhetsbesiktade utifrån landstingets fastställda säkerhetsnivåer (CK ) Ska samtliga åtgärdsförslag med kategorin A-prioritering vara åtgärdade utifrån rapporterna gällande landstingets säkerhetsbesiktade fastigheter 2 Inventering av säkerhetsinstallationer i befintliga byggnader Fastighetsägaren/beställaren ska vid om - och nybyggnationer utgå från landstingets fastställda säkerhetsnivåer (CK ) Framtagna mål och handlingsplaner för säkerhetshöjande åtgärder följs upp en gång per år inom berörda förvaltningar 3. Brandsäkerhet Vi är ett av Sveriges brandsäkraste landsting. Vi ska inte ha drabbats av någon brand där personer kommit till allvarlig skada Samtliga av landstingets fastigheter ska vara besiktade gällande deras byggnadstekniska brandskyddsnivå Samtliga av landstingets fastigheter med samhällsviktig verksamhet 3 ska uppfylla myndighetskrav för byggnadstekniskt brandskydd 2 Rapporter med säkerhetsbesiktningar utifrån landstingets fastställda säkerhetsnivåer (CK ) 3 Definition finns i säkerhetsledningssystemets Riktlinje för driftsäkerhet och kontinuitetshantering (LUL 7.4) 4

5 Öka kunskapsnivån hos medarbetarna inom samtliga yrkeskategorier Utöka uppföljningen av att verksamheterna följer landstingets riktlinjer för brandsäkerhet Förbättra det tekniska brandskyddet enligt plan upprättad av Landstingsservice Följa fastighetsägarens fastställda åtgärdsplan för det tekniska brandskyddet 4. Personsäkerhet Vi bedriver en verksamhet där ingen ska komma till allvarlig skada på grund av hot eller våld, samt tendenser till hot och våld stoppas i ett tidigt skede. Ska 80 % av landstingets medarbetare uppleva att de har tillräcklig kunskap om hur man agerar på arbetsplatsen vid en hot- eller våldshändelse i syfte att mildra konsekvenserna vid en händelse Ska landstingets samtliga akutmottagningar vara anpassade till Skyddsåtgärder Hotoch våldssituationer enligt landstingets fastställda Säkerhetsnivåer (CK ) Öka kunskapsnivån om förebyggande arbete hos utsatta personalgrupper genom landstingets utbildningar i förebyggande hot- och våldshantering Öka kunskapsnivån hos chefer att arbeta med ett före-under-efter perspektiv, dvs. riskbedömningar, planer vid akut händelse och efterarbete Ställa hårdare krav på att verksamheterna följer landstingets riktlinjer för hot och våld i arbetsmiljön Förbättra personskyddet genom säkerhetsinstallationer vid landstingets akutmottagningar 5. Informationssäkerhet Landstinget i Uppsala län ska vara kända för att ligga i framkant i nytänkande och effektivitet vad 5

6 gäller området informationssäkerhet 90% av de patienter som från landstinget begär ut sin journal eller sin loggrapport gör det via självbetjäningstjänster Landstingets informationssystem ska vara helt anpassade till de legala kraven Både patienter och personal ska enbart få åtkomst till känsliga data genom stark autentisering. I de fall känslig information förmedlas av personal till patienter ska motsvarande kontroll av identiteten ske 70 % av behandling och diagnostik vilken sker över vårdgivargränser ska innefattas i sammanhållen journalföring 4 80 % av landstingets förvaltningar ska ha genomfört egenkontroll gällande informationssäkerhet enligt checklista 80 % av landstingets tekniska objektsförvaltningar (enligt PM3) ska ha genomfört egenkontroll gällande informationssäkerhet enligt checklista Inga rapporter från MSB (via cert.se) gällande att LUL skulle vara källa till skadlig kod Öka kunskapsnivån bland landstingets medarbetare gällande säkerhetsmodulen i landstingets avvikelsehanteringssystem genom utbildningar, introduktion och informationsåtgärder Bedriva ett kreativt och aktivt egenkontrollarbete Tillhandahålla stöd för genomförande av egenkontroller i form av checklistor och åtgärdsförslag Arbeta för att tillhandahålla tekniska stöd för stark autentisering Medverka till hearings och seminarier inom komplexa informationssäkerhetsområden Fortlöpande tillse att informationssystemen snarast uppfyller lagstiftningskravet Löpande tillse att landstingets skalskydd och virusskydd är uppdaterat och rätt konfigurerat samt att åtgärder vidtas för att begränsa spridningsvägar för skadlig kod 6. Avvikelsehantering 4 Med sammanhållen journalföring menas att vårdpersonal från en vårdgivare får med direktåtkomst ta del av vårdinformation om en patient från en annan vårdgivare. 6

7 Vi har ett avvikelsehanteringssystem med en säkerhetsmodul som är känd och används av alla. Ska 90 % av antalet anmälda säkerhetsärenden i säkerhetsmodulen vara avslutade inom landstinget Samtliga chefer ska ha informerat sina medarbetare om säkerhetsmodulen - avvikelsehanteringssystemet Öka kunskapsnivån bland landstingets medarbetare gällande säkerhetsmodulen i landstingets avvikelsehanteringssystem genom utbildningar, introduktion och informationsåtgärder Öka uppföljningen och återrapporteringen av anmälda säkerhetsärenden 7. Flygplatssäkerhet Vi har en helikopterlandningsplats där flygsäkerheten har högsta prioritet med en nollvision vad gäller tillbud. Vi har en helikopterflygplats där manöverrummet är skilt åt från utrymmet för inkommande patienter Vi har en helikopterflygplats där inga obehöriga ska kunna ta sig in på flygplatsområdet Vi har en flygplats där det finns toalett och hygienutrymmen : Ombyggnation och anpassning av de olika utrymmena i samband med renovering Installation av låssystem som förhindrar obehöriga att ta sig in på flygplatsområdet Övervakningskamera som möjliggör övervakning av flygplatsområdet Hur arbetar landstinget för att uppnå säkerhetsmålen? Säkerhetsledningssystem Landstinget har ett ledningssystem för att systematisera arbetet med säkerhetsfrågor. Landstingets 7

8 säkerhetsmål bygger på landstingets egna ambitioner och lagkrav. Landstingets förvaltningar ska bidra till att säkerhetsmålen nås genom att bryta ner dem i egna handlingsplaner med detaljerade säkerhetsmål och åtgärder. Uppföljning och rapportering I landstingets årliga säkerhetsredovisning följs säkerhetsmålen upp och rapporteras av landstingets säkerhetschef till koncernledningen en gång per år. Dessutom rapporteras utvecklingen av säkerhetsmålen en gång per år för förvaltningarnas ledningsgrupper inom landstinget. I samband med det analyseras om föreslagna åtgärder är tillräckliga för att målen ska uppnås. Utöver detta granskar interna säkerhetsrevisorer årligen landstingets säkerhetsarbete och kontrollerar att säkerhetsmålen uppnås för att säkerställa att landstinget ständigt blir bättre. Säkerhetsorganisation Inom landstinget finns en stödorganisation bestående av minst en säkerhetssamordnare per förvaltning/division och drygt 400 säkerhetsombud spridda på alla verksamheter. Ansvaret för säkerhetsarbetet följer linjeorganisationen men säkerhetsarbetet är beroende av stödorganisationen. Det finns också en säkerhetsenhet på landstingets ledningskontor som bistår förvaltningarna i säkerhetsfrågor. Utbildning och information För att säkerhetsmålen ska uppnås måste personalen ha kunskap om säkerhetsfrågor. Alla anställda har därför tillgång till aktuella rutiner, utbildningsmaterial och annan information på landstingets intranät. Säkerhetsorganisationen med sina säkerhetsombud sprider informationen och nyheter. Information för länsinvånare och andra finns på landstingets hemsida. Säkerhet vid byggande och förvaltning Landstinget har antagit ett dokument med säkerhetsnivåer för olika typer av verksamheter. Där ställs vissa säkerhetskrav på bland annat dörrar, fönster och utformningen av vissa typer av rum. Säkerhetsnivåerna är kopplade till försäkringskrav och följer landstinget dessa nivåer finns stora möjligheter att på sikt minska försäkringskostnaderna. Mätning av säkerhetsmålen Hur landstinget mäter respektive säkerhetsmål framgår av dokumentet LUL 12.1 Mätning av säkerhetsarbetet, i säkerhetshandboken. 8