Hur man går till väga för att göra en handlingsplan

Transkript

1 Hur man går till väga för att göra en handlingsplan Av: Jonas Ålund SMO4 Räddningsverkets kontakt Tommy Söderholm 1

2 Sammanfattning Jag har arbetat med att ta fram en handlingsplan för skydd mot olyckor, den verksamhet som handlingsplanen testas på är mittuniversitets bibliotek. Biblioteket på mittuniversitetet i sundsvall har haft några incidenter när brandlarmet har lösts ut, folk har inte gått ut och personalen har inte vetat va de ska göra och vilket ansvar de har. Detta har skapat en osäkerhet bland personalen som tycker att det behövs en handlingsplan för att öka deras trygghet gällande oförutsedda händelser (skydda sig mot olyckor). Denna rapport speglar arbetet om hur man tar fram en handlinsplan och skall också fungera som ett verktyg eller en riktlinje för andra verksamheters handlinsplaner. Handlingsplanen bygger på ett antal saker, bland annat en händelseanalys av risker, samtal med personalen, sammankomst med utvalda representanter av personalen på biblioteket, enkätundersökning samt egna studier. Rapporten tar också upp lite om rörelsehindrades svårigheter att utrymma en lokal vid brand. Diskussionen tar upp moment som: hur arbetet har kunnat göras bättre, att utbildning är något viktigt att ta till sig och framtiden med att ha deffibrillatorer uppsatta på allmänna platser med utbildad personal. Fortsättningen av arbetet med handlingsplaner kommer att gå över till varje enskild verksamhet på mittuniversitetet. 2

3 Innehållsförteckning 1. Förord 4 2. Bakgrund Syfte Metod 5 5. Resultat 5.1 Händelseanalys Värdering av sannolikhet Anteckningar/kommentarer 5.2 Enkätresultat Personalens önskemål Rörelsehindrades svårigheter vid utrymning Presentation av handlinsprogram för biblioteket Innehållet i handlingsplanen Diskussion Slutord Källförteckning Bilaga 1 Handlinsplan för skydd mot olyckor

4 1. Förord Att vara på Mittuniversitet har varit en intressant och lärorikt erfarenhet. Jag vill tacka Bo Ekwärn säkerhetschef på mittuniversitetet för att jag fick möjligheten att göra min praktik där. Jag vill även tacka personalen på biblioteket för visat intresse och engagemang. Hoppas att handlingsplanen kommer till nytta när den väl behövs. Samt så vill jag tacka personalen nere på vaktmästeriet för trevligt fikasnack. Tack mvh. Jonas Ålund 4

5 2. Bakgrund Jag har gjort min lia-säkerhet praktik på mittuniversitetet sundsvall. Under min period där har jag arbetat med att hjälpa biblioteket att ta fram en handlingsplan för olyckor. I samband med detta så bestämde jag mig för att göra min rapport om tillvägagångssättet att göra en handlingsplan. Personalen på biblioteket har gått utbildning i brand och SBA som tidigare lia elever tagit fram. Utbildning är något viktigt att sträva efter att ha, ingen kunskap är onödig. Det har också varit en del incidenter på biblioteket och de känner att de är i behov av en handlingsplan först o främst för brand men jag ska göra en mer vidsträckt handlingsplan. Att arbeta med handlinsplaner verkade som ett intressant område att arbeta med och en bra erfarenhet. 3. Syfte Att göra en studie/rapport om hur man går tillväga för att göra en handlingsplan. Kommer under min lia period att göra en handlingsplan åt biblioteket. Tycker att det är intressant med handlingsplaner, då de kan hjälpa personalen till en ökad trygghet. Rapporten ska handla om vad som kan tänkas vara med i en handlingsplan och hur jag kommit fram till detta. Handlingsplanen kommer ytterligare att bidra till rapportens utveckling. Handlingsplanen ska vara gjord på så vis att personalen känner sig delaktiga. Rapporten riktar sig i första hand till mina lärare och min handledare men även till andra som är intresserade. 4. Metod Handlingsplanen kommer att utformas för biblioteket. Det har gjorts en händelse analys om vilka tänkta händelser kan utspelas på ett bibliotek. Handlingsplanen pressenterades för bibliotekspersonalen, samt har en diskussion gjorts med dem, min handledare och min lia 1 kollega. Vi kollade främst på vad som är bra/dåligt med en handlingsplan, vad man kunnat göra bättre. För att mer ta reda på vad som är viktigt att ha med i handlingsplanen för biblioteket har jag gjort en händelseanalys, intervjuat personalen, givit ut en enkät, själv studerat hela biblioteket. För att få matreal till handlingsplanen kommer jag göra vissa litteraturstudier men i stort sett baseras den på egen inhämtad kunskap från SMO 2 utbildningen. Eftersom handlingsplanen är riktad mot biblioteket, avgränsar jag att handlingsplanens slutprodukt till att den kommer främst att passa in på biblioteket på mittuniversitetet. Vissa delar är verksamhetsanpassat men i de stora hela passar denna handlingsplan på vilken verksamhet som helst. Först av allt i mitt arbete med handlingsplanen tog jag kontakt med Birgitta som är chef för biblioteket och pratade lite om hur jag tänkt att arbetet skulle gå till väga. Hon bad mig sedan att prata med Victoria som är bibliotekets skyddsombud. Victoria plockade fram 2 till bibliotekarier som var intresserade att arbeta fram en handlingsplan. 1 LIA = lärande i arbete 2 SMO = Utbildningen skydd mot olyckor 5

6 5. Resultat En handlingsplan är en viktig del i en verksamhet, den ökar tryggheten hos personalen som jobbar. En handlinsplan används för att kunna handla rätt vid oönskade händelser bör innehålla ganska mycket beroende på vilken verksamhet det ska ämnas för. Mycket av innehållet i handlingsplanen grundas på vad som kan tänkas hända på arbetsplatsen vid mittuniversitetets bibliotek och tidigare händelser där, exempelvis att ett brandlarm utlösts. Vidare ska också speciella önskemål från personalen tas till vara exempelvis hur man agerar vid ett epilepsianfall. 5.1 Händelseanalys Jag gjorde en händelseanalys baserad på vad som skulle kunna hända på mittuniversitetets bibliotek. Från intervjun av personalen fick jag fram lite om händelser som varit och vad de anser skulle kunna hända på biblioteket. Händelseanalys Händelser Orsak Konsekvens Sanno- Kommentar likhet / Åtgärd En perosn hostar och kan Personen kan ha satt nått i personen kan kvävas om inte 3 Himlich manöver. sjukvårts inte andas. halsen. någon åtgärd görs. utbildningn åt personalen. Kan också vara ett barn. En person får plötsligt Personen har fått hjärtinfakrt Personen kan dö 4 Tidigt larm, påbörjad hjärtstopp. Slutar andas och hjärtlungräddning hjälper har ingen puls. mycket. Personalen borde få utbildning i HLR Brandlarmet går. Synlig brand Det brinner i en kopiator Branden kan sprida sig. 2 Snabbt kunna släcka den Panik kan uppstår eller i en papperskorg När sprinklern går av kan befintliga branden vattenskada förväntas. Personalen ska kunna använda en brandsläckare eller centrumrulle. Brandlarmet går Orsak okänd Männisor bryr sig inte om 5 Viktigt med rutiner för att brandlarmet eller för står inte tömma biblioteket på folk vad det är som ringer Person kan få en bok i Någon kastar en bok, slår med Hjärnskaknign 1 Går inte att förebygga. huvvudet en bok. men kunskap om hur man handlar vid en hjärnskakning hjälper mycket när det hänt Person faller utför en trapp Personen klev snett Bryter ett ben/arm, slår i 3 Utbildning övning och huvudet mm. kunskap i sjukvård. Värdering av sannolikhet bygger inte på någon form av statistik eftersom det inte finns någon sådan för biblioteket, utan den är baserad på min kunskap och uppskattning. Motivering för varje händelse går att beskåda under anteckningar/kommentarer. 6

7 5.1.1 Värdering av sannolikhet Klass: Karaktär: 1.Liten sannolikhet < 1 gång per 100 år 2. 1 gång per år 3. Sannolik 1 gång per 5-10 år 4. 1 gång per 1-5 år 5. Stor sannolikhet > 1 gång per år Anteckningar/kommentarer Händelse 1 sattes sannolikhet 3 för att det är något som verkligen kan hända att man sätter nått i halsen. Sannolikt är det för att det förekommer också små barn på biblioteket o små barn kan sätta vad som helst i halsen. Regeln att man inte får äta på biblioteket gör att sannolikheten hålls ner. Händelse 2 bygger på att i allmänhet ökar antalet hjärt - kärl sjukdomar i Sverige och de kryper också ner i åldrarna. Besökarnas ålder är inte hög, i genomsnitt år. Men bland personalen kan åldern vara högre och sen finns det också ett faktum att personal på mittuniversitetet har uppsökt sjukhuset med bröstsmärtor, som kan vara tecken på hjärtinfarkt och blivit behandlad innan något allvarligt hänt. Därför säger jag att det är en 3a, alltså sannolikt. Händelse 3 Sabotage är en vanlig företeelse i dagens samhälle och mittuniversitets bibliotek är inte ett undantag. Det har aldrig hänt att någon tänt på en papperskorg men det kan hända och att en kopiator brinner kanske inte hör till det vanligaste men det kan också hända. Därför är det en andra gradens sannolikhet. Vid tidigare utrymningsövningar som gjorts på biblioteket har utrymningen inte fungerat så bra. Personalen har inte vetat hur de ska agera och människor som befinner sig på biblioteket har inte vetat vad de ska göra och vissa har inte heller brytt sig om att det tjuter. Om det blir en synlig brand kommer det uppstå panik och alla ska ut samtidigt, detta kan medföra ytterligare konsekvenser. Och vid en brand som blir stor i omfattning sätts sprinkler systemet igång för att begränsa och då kan vattenskador förväntas. Händelse 4 Årligen är det ca 30 ta automatlarm på mittuniversitetet, inget har varit skarpt dock. Men inget säger att det alltid kommer vara så. Den höga sannolikheten baseras på att det har hänt förut att brandlarmet har gått och folk har inte vetat vad de ska göra. Detta är något som händer ofta och ju fler gånger det är falskt alarm ju mindre kommer folk bry sig nästa gång vilket inte alls är bra. Det vistas också rullstolsbundna personer på biblioteket som eventuellt behöver hjälp att ta sig ut. Händelse 5 Har fått en liten sannolikhet eftersom det inte förekommer mycket bok kastning men kunskap om vad man gör vid en hjärnskakning är ändå välkommen. Denna händelse har ingen verklig grund. Händelse 6 Att någon faller utför en trapp kan mycket väl hända på biblioteket men det är inte vanligare än någon annanstans. Även här kan kunskap i sjukvård vara till nytta fram tills ambulansen anlänt. 7

8 5.2 Enkätresultat Resultatet från enkäten 3 blev ganska varierat på vissa frågor men i de stora hela har personalen på biblioteket svarat att de upplever säkerheten som tillfredställande men vissa rutiner bör bli tydligare och att det ibland är osäkert att vara ensam på kvällar och helger. Intresset kring säkerhetsfrågor verkar finnas hos de flesta Något som alla tycktes sakna var en plan om vad man ska göra när brandlarmet går. Det är viktigt att veta exakt vad man ska göra för att agera rätt. Önskemål om fler utbildningar kom upp en av dem var utbildning i första hjälpen, hur man släcker en brand och hjärt-lungräddning. Det ställdes också en direkt fråga om det finns ett behov av en handlingsplan och alla tyckte att detta behov fanns utom någon som kanske inte förstod innebörden. Det framkom genom enkäten att det var få som visste vem som har ansvaret om det händer någon olycka etc. 5.3 Personalens önskemål Jag hade ett möte med 3 bibliotekarier Victoria Engman, Sofie Sundman och Torun Sundström. Jag lade fram lite förslag på vad handlingsplanen skulle innehålla, de kom också med egna önskemål på innehåll. Önskemål som kom fram medan vi samtalade var bland annat lite info om astma, epilepsi, diabetes. Detta tillades i handlingsplanen. Vi diskuterade rutiner vid kring bla. brand för Mittuniversitets bibliotek, och kom fram till vettiga rutiner som kan fungera på biblioteket. Det kom upp mycket frågor om brandskyddet, främst angående larmanordningen. Jag tog senare reda på fakta om dessa och förmedlade detta på presentationen. 5.4 Rörelsehindrades svårigheter vid utrymning En rörelsehindrad person har inte riktigt samma förutsättningar som en ickerörelsehindrad person att ta sig ut utan hjälp. Biblioteket är byggt i 3 plan. Från plan 3 kan det vara svårare att ta sig ut eftersom man måste ta sig ner för trappor vid en utrymning eftersom inte hissen får användas. Dörren som används som utrymningsvägar är på plan 2 är väldigt smal och en person i rullstol kan få det svårt att ta sig ut. När brandlarmet går skapas ett övertryck och rökluckor öppnas i biblioteket för att ventilera rökgas. Detta medför att dörrar är tyngre att öppna och det kan vara ännu svårare för den rörelsehindrade att öppna dörren. Detta är också nämnt i handlingsplanen bilaga Presentation av handlinsprogram för biblioteket Inför presentationen genomfördes med PowerPoint. Alla fick ett kollektur exemplar att bläddra i. I korthet gick presentationen till på följande vis: Jag började med att berätta vem jag var och vad mitt arbete gått ut på. Förklarade syftet med handlingsplanen och lite om lagarna som styr samt berättade om förutsättningar för brandskydd, utbildningar, rörelsehindrade, sjukvård. Efter det presenterade jag rutinerna som jag skrivit förklarade så att 3 Bilaga 2 8

9 alla skulle förstå och svarade på frågor. Sen berättade jag i korthet innehållet i handlingsplanen och till sist fortsättning och utförande av planen. Belyste extra mycket att det är viktigt med utbildning och att man ska arbeta aktivt med skydd oavsett. Berättade också om deffibrilatorer på offentliga platser och att dessa kommer rädda många liv. 5.6 Innehållet i handlingsplanen Det som tillslut kommer att finnas med i handlingsplanen är: Inledning Lagar som styr Syfte och mål med handlingsplanen Förutsättningar vid brand Förutsättningar vid andra oönskade händelser Hjälpmedel vid brand och andra olyckor Rutiner vid brand på mittuniversitetets bibliotek Rutiner vid övriga olyckor Instruktioner vid brand Hur man LARMAR 112 Hur man använder en brandsläckare Vid kraftig blödning, lägg förband Om Någon får en svår astma attack. Akut diabetes Epilepsi Fortsättning och utförande av handlingsplanen En tidigare Lia praktikant gjorde en rapport om betydelsen av rätt information vid en utrymning. Detta framgår också lite i handlingsplanen. 9

10 6. Diskussion Denna handlingsplan för biblioteket är ett pilotprojekt för ett fortsatt arbete. Tanken är att alla arbetslag ska utforma en egen handlingsplan och att denna plan kommer fungera som ett verktyg för att lyckas. En handlingsplan är inget man tar fram som en manual när något oförutsett väl händer. Det är naturligtvis inte förbjudet att titta på planen i en akut situation, men tanken är helt klart att den skall vara inövad, prövad under realistiska förhållanden. En skriven plan som inte är prövad är ju bara en pappersprodukt, en teoretisk tanke, det är just därför som det är oerhört viktigt att omsätta teorin i praktiken. Genom att testa planen under reallistiska förhållanden går det att upptäcka eventuella fel eller tankelapsus i planen. Regelbunden övning är enda möjligheten att hålla planen ajour och personalen uppdaterad. Hur ofta dessa skall hållas beror på verksamheten, personalomsättningen och andra specifika faktorer. För många räcker det gå igenom planen i samband med personalmöten varje år. Någon gång bör personalen dessutom genomgå en utbildning i brandskydd som ger en djupare förståelse för inomhusbranden. Denna handlingsplan är tänkt att biblioteket ska utveckla till en ännu bättre handlingsplan. De ska med jämna mellanrum revidera att den är aktuell samt tillägga innehåll de anser saknas. Handlinsplanen för biblioteket är ett pilotprojekt och tanken är att alla institutioner ska göra en handlingsplan och det arbete jag gjort är en form av början, handledning eller kalla det ett verktyg för att de ska lyckas. Händelseanalysen blev bra när den är objektiv och övergripande Handlingsplanens större delar har sedan baserats på händelseanalysen. Den kanske ska ha varit lite mer omfattande men det är inte så enormt mycket som kan hända på ett bibliotek. Jag gjorde en egen typ av analys för att det skulle passa in på biblioteket, men från grunden är den baserad på en grovanalys. Jag har två personer granska den smått föga analysen och fått bra respons. Omfattningen på planen har begränsats något då situations urval hade kunnats göra i princip hur stort som helst på ett bibliotek, det urval jag använt mig av är baserat på en grov analys. Svaren på enkäten var tillfredställande. Jag fick svar på det jag ville plus lite till. Men tanken från början var också att plocka fram lite tankar, funderingar samt se var intresset låg bland personalen och om det var befogat att engagera sig. Några frågor jag skulle ha velat lägga till i enkäten är bland annat vilka risker som finns där. Det var några som skrev att de var osäkert att vara själva på kvällar o helger och ett förslag kan vara att biblioteket har 2 personal kvällar o helger men detta är så klart en kostnadsfråga. Presentationen av handlingsplanen gick väldigt bra och fick en väldigt bra respons från bibliotekets personal. Det verkade som om alla förstod och tog till sig vad jag pressenterade samt var nöjda med resultatet av mitt arbete. Det enda som var negativt var det inte fanns tillräckligt med tid eftersom presentationen skedde under ett befintligt sammanträde. En egen tid till att berätta mer och förklara frågeställningar vore önskvärt. Senare fick jag också feedback i form av ifrån flickorna som varit mitt bollplank där de tackade mig för ett bra arbete. Jag hoppas att Bosse väl följer upp deras arbete. Om det händer något t.ex. en olycka på Mittuniversitetets bibliotek, skulle inte många studenter skulle agerar och hjälper den drabbade utan de går nog till personalen för att få hjälp. Detta beror oftast på okunskap och man söker sig då till någon personal vilket gör det oerhört viktigt att personalen innehar viss kunskap. Det är svårt för en rörelsehindrad person att alltid kunna ta sig ut i alla lägen, på biblioteket är det plan 3 som svårigheten med utrymning finns för en rörelsehindrad person. Personalen på biblioteket kan här spela en viktig roll i att hjälpa den rörelsehindrade. Något som kan vara till hjälp för personalen i en sådan situation är dragmattor så att man lättare kan föra ner en person nerför en trapp. Det faktum att dörrar blir svår öppnade när rök evakueringen startar försvårar det ännu mer för rörelsehindrade. 10

11 De utbildningar jag tycker att personalen på mittuniversitetets bibliotek ska ha är: brandutbildning (allmän), systematiskt brandskyddsarbete, hjärt-lungräddning, grundutbildning L-ABC och någon utbildning allmänt om lite sjukdomar. Innehållet i handlingsplanen är granskat av Maria Ålund, Bo Ekwärn, samt personal på biblioteket. Den feedback jag fått ifrån dem har varit positiv och jag är nöjd med den slutiga produkten med tanke på att jag aldrig gjort nått liknande förut. En rapport som är gjord av Lars-Johan handlade om betydelsen av rätt information vid utrymning. Nämnvärt är att en väktare kan ha en roll i att ge information till människor som är på en uppsamlingsplats. Detta är ett led i arbetet att fortfarande inbringa förtroende till människor när det utrymmer vid ett brandlarm. För risken finns att nästa gång det går ett brandlarm bryr de sig kanske inte. När det gäller utbildning i hjärt-lungräddning tycker jag att den är otroligt viktig utbildning. Det finns ett exempel i Kanada där alla från 14 och uppåt i hela staden är utbildade i HLR (det är en standard att alla ska kunna), antalet döda på grund av hjärtstopp är där häpnadsväckande mycket lägre än någon annanstans i världen. Jag tycker att alla ska ha utbildning i HLR för att kunna utföra hjärt-lungräddning på en drabbad person. Då har man chansen att kunna rädda ett liv och det livet kan vara en anhörig. Målet som eventuellt bör finnas på Mittuniversitet är att all personal ska vara utbildad i hjärtlungräddning. Vidare kanske också mittuniversitetet gör som Ikea och midlanda i sundsvall, där ska inom en kort tid sätta deffibrillatorer 4 tillgängliga för att användas vid ett hjärtstopp. Om man studerar HLR rådets hemsida arbetas det febrilt för att deffibrillatorer ska finnas på alla allmänna platser och det som följer att det finns utbildad personal (befintlig personal) som eventuellt kan rädda liv. Grunden till överlevnad vid ett hjärtstopp är tidig påbörjad hjärtlungräddning och tidig deffibrillering. Vidare kan man utveckla kompetensen inom hjärtlungräddning genom att skaffa sig utbildning i deffibrillering plus att sätta upp halvautomatiska deffibriallatorer på mittuniversitet. Ett förslag på åtgärd för att öka personalens säkerhet på kvällar och helger kan vara att ha två ordinarie personal kvällar o helger, men detta kan vara svårt att få ihop den ekonomiska biten. Tillbudsrapportering är en viktig del i säkerhetsarbetet och i handlinsplanen har detta också nämnts. Det är viktigt att rapporteringen fungerar för att kunna se och ändra brister i verksamheten och även i handlingsplanen. Det är också en del i att får en ledning att förstå att det händer saker som inte är bra och på så vis ge mer anslag till att förbättra den personliga säkerheten genom kanske utbildningar. 4 Hjälpmedel vid hjärtstopp 11

12 Slutord Eftersom jag aldrig gjort en handlinsplan så var de här något väldigt nytt och intressant att arbeta med. Att jag arbetade mot biblioteket på mittuniversitetet var ett bra val eftersom de hade intresse att öka sin säkerhet samt att de var nyfikna och goda lyssnare. Nått som jag saknar när jag skrivit denna rapport är respons från en expert som är van att skriva handlingsplaner. Förhoppningsvis får jag respons från skolan till hösten. Än en gång hoppas jag att handlingsplanen ska vara till någon sorts nytta för säkerhetsarbetet på Mittuniversitetet. Den färdiga handlingsplanen finns att beskåda under bilaga 1. 12

13 7. Källförteckning LSO. lagen skydd mot olyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Sveriges rikes lag BBR. Boverkets byggregler Arbetsmiljölagen AFS Arbetsmiljölag (1977:1160) HLR instruktörsbok Svenska carodiologföreningen Prehospitalt akut omhändertagande Charlotta Jande- Waldau och Birgitta Winarve Säkerhetschef Bo Ekwärn Biblioteksassistent Victoria Engman Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning av Lars Johan Tegner 13

14 Bilaga 1 Handlingsplan för skydd mot olyckor Mittuniversitets Biblioteket Sundsvall 14

15 Innehållsförteckning Inledning Lagar som styr Syfte och mål med handlingsplanen Förutsättningar Förutsättningar vid brand Förutsättningar vid andra oönskade händelser Hjälpmedel vid brand och andra olyckor Rutiner/instruktioner Rutiner vid brand på mittuniversitetets bibliotek Rutiner vid övriga olyckor Instruktioner vid brand Hur man LARMAR 112 Hur man använder en brandsläckare Vid kraftig blödning, lägg förband Om Någon får en svår astma attack. Akut diabetes Epilepsi Fortsättning och utförande av handlingsplanen 15

16 Inledning Biblioteket i sundsvall har 14 anställda och ca 300 besökare per dag. De flesta av besökarna är studenter men allmänheten gör också ett besök då och då. Biblioteket är en allmän plats och för personalen som jobbar skulle det kännas tryggt om det fanns en handlingsplan för olyckor. Lagar som styr Syftet med kraven i arbetsmiljölagen, arbetarskyddsstyrelsens, arbetsmiljöverkets regler och författningssamling 5 är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Lagen skydd mot olyckor styr att det ska finnas ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Syfte och mål med en handlingsplan Det är en trygghet för personalen att när det händer och om det händer något oförutsett att dom vet hur dom ska agera. Personalen på biblioteket ska i och med denna handlingsplan kunna känna sig tryggare i sin arbetsmiljö gällande hantering av människor vid oförutsedda händelser. En handlingsplan är inget man skall ta fram som en manual när det väl händer en olycka. Det är naturligtvis inte förbjudet att titta på planen i en akut situation, men tanken är att den skall vara inövad. 5 Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:1 16

17 Förutsättningar Förutsättningar vid brand Alla på biblioteket har genomgått en grundutbildning i systematiskt brandskyddsarbete. Själva biblioteksbyggnaden är 3 plan så utrymning sker från respektive plan. Det finns 2 av varandra oberoende utrymningsvägar i hela biblioteket eftersom det hela räknas som samlingslokal. Hela biblioteket räknas som en brandcell. Klassningen gör att branden stannar inom biblioteket i en timme 6. Hela biblioteket är sprinklat vilket innebär att när branden uppnår en viss temperatur börjar vatten att spruta från sprinklern. Vid brand skall inte hissen användas. Risken finns att den kan fastna. Biblioteket har automatlarms anläggning som går direkt till SOS, samt ett utrymningslarm som tjuter. Det tar ca 5-10 minuter innan brandkåren är på plats från att larmet utlöst. Om brandlarmet utlöses ofrivilligt går det inte att stoppa en utryckning annat än att ringa om ni är säker på vad som utlöst larmet. Efter som hela Mittuniversitetet är indelat i brandceller, ljuder det bara brandlarm när något hänt på inom samma brandcellsgräns (dvs. biblioteket). Det är också bra och veta var brandlarmet låter och inte låter för att identifiera tysta zoner. På biblioteket vistas det ibland rörelsehindrade. Vid en eventuell utrymning är det inte lika lätt för en rörelsehindrad att ta sig ut. Hjälp i trappor kan behövas eftersom hissen inte får användas vid en brand. Detta gäller plan tre eftersom från markplan (plan 2) och sutturängvåningen (plan 1) går det att ta sig ut utan hjälp av trappor eller hiss. OBS Dörrar kan vara tyngre att få upp vid ett brandlarm. Detta beror på tryckskillnad när brandgasventileringen sätter igång Uppsamlingsplatsen vid en eventuell brand finns på andra sidan mälthusbron (bron som leder över till Västhagen). Dit ska alla bege sig när brandlarmet ljuder. I framtiden kommer det att finnas någon (ex vaktbolag) som möter upp på uppsamlingsplatsen och informerar om nödvändiga ting. Detta är ett arbete som pågår. Förutsättningar vid andra oönskade händelser Om det sker en olycka på biblioteket t.ex. en person faller ihop och blir medvetslöst, astma attack mm. Personalen bör få utbildning i LABC och Hjärtlungräddning. Hjälpmedel vid brand och andra olyckor Vilka hjälpmedel finns? Centrumrulle, brandfilt, akutväska finns vid biblioteksdisken. En kolsyresläckare kanske är något att införskaffa det är bästa redskap för att släcka en brand i kopiator. Plus en dragmadrass för att lättare kunna hjälpa en rörelsehindrad person ner för en trappa. Här ska det stå vart respektive hjälpmedel finns placerat 6 Boverkets byggregler 17

18 Rutiner/instruktioner Rutiner vid brand på mittuniversitetets bibliotek Vid larm på dagen: Bemanning av lånedisken under dagen är 2 personer. Alla människor som vistas i biblioteket skall bege sig ut vid närmaste nödutgång när ett brandlarm ljuder. Utrymningen bör ske lugnt och sansat behåll ert eget lugn. Använd er av dialog mellan er när ni fördelar arbetet. Lås kassan. Ena bibliotekarien kontrollerar plan 3, gör en snabb koll om det brinner där och uppmanar alla att de ska ut. Den andra kollar plan 1 (sutturäng) och utför samma sak. Tillsammans kollar de sedan av plan 2 (markplan) En tar högervarv och den andra vänstervarv sist kollas datasalen. Personal på översta våningen (fjärde) ansvarar för att ta sig ut själva. Riskera aldrig ditt eget liv. Vid larm kvällstid och på helgen Bemanning av lånedisken är en bibliotekarie och eventuellt en student. Tillsammans eller ensam kontrolleras alla plan efter brand och personer uppmanas att gå ut. Genomgång med studenter (hjälp bibliotekarie) när de ska tjänstgöra vid biblioteket, någon form av inskolning ska av hur brandskyddet mm fungerar. Vid händelse kan de vara studenterna vara behjälpliga. För en rörelsehindrad person kan det bli svårt att ta sig ner via trappor. Bibliotekspersonalen är mån om sina besökare och självklart hjälpa till att utrymma rörelsehindrad person. Detta gäller plan 3. På övriga plan kan även en rörelsehindrad person ta sig ut själv genom nödutgångar. Rutiner vid övriga olyckor Personalen vid biblioteket omhändertar i mån om kunskap den skadade. Larmar 112 om det är nödvändigt. Och assisterar med att hämta förbandslåda mm. Om det finns mer personal tillgänglig ska alla hjälpas åt. Fler rutiner kanske är önskvärt? 18

19 Instruktioner vid brand Var brinner det? Ta reda på var det brinner. Luktar det rök? Syns det någon eld eller rök? Varna tillkalla hjälp Om du vet att det brinner varna och skrik att det brinner. Påkalla människors uppmärksamhet. Tag hjälp av kollegor och högtalarsystem. Rädda personer i direkt fara Rädda personer som befinner sig i själva brandrummet eller som är i fara. Tag personen till en säker miljö som möjligt. Exempel på säker miljö är ute i friska luften eller till en annan brandcell. Larma 112 Om det inte är ett automatlarm måste du larma brandkåren, Men ring ändå för att tjäna tid för insatsen om du vet något av nytta. Släck den lilla branden Bedöm om det är möjligt att släcka branden. Om den upptäckts tidigt kan det vara möjlig att släcka den med befintliga släckredskap brandsläckare, brandslang. Sunda förnuftet råder. Men riskera aldrig ditt eget liv! Släck den stora branden Gör det så svårt som möjligt för branden att sprida sig. Stäng in branden! Stäng dörrar, först och främst i brandrummet. Detta vinner tid till utrymning och brandkårens möjlighet att släcka elden samt att rök spridning minskas. Utrym lokalen Evakuera människor till en säker plats, ut i det fria eller till en annan brandcell (annat hus). Vid kraftig rök är det viktigt att KRYPA för att inte inandas giftig rök. Hänvisa alla att gå till uppsamlingsplatsen uppsamlingsplats Möt brandförsvaret Delge de uppgifter du känner till. Det kan förkorta insatstiden. Hur man LARMAR 112 Numret man ska ringa är 112. SOS operatören vill veta Vad som har hänt Vart hjälpen behövs Vilket telefonnummer du ringer ifrån Vem det är som ringer 19

20 Hur man använder en brandsläckare För brandsläckaren till brandplatsen Dra ur sprinten Tag upp brandsläckaren, håll under handtagen. Håll munstycket i den andra handen Gå så nära elden som möjligt, rikta mot brandhärden. Tryck av och rör munstycket för att få spridning. Släck branden eller begränsa den så gott som möjligt. Om en person faller ihop och blir medvetslös Tillkalla hjälp LARMA 112!! Om en person som inte reagerar på tilltal, lätt skakning i axlarna och liknande, ska man genast känna efter om personen andas eller har puls. Andningskontroll: böj huvudet bakåt, man lägger örat intill personens mun och näsa och lyssnar efter andningsljud. Pulsen känner man lättast på halsen i dessa situationer. Om personen har puls och andas normalt läggs han eller hon i stabilt sidoläge. Man ska omedelbart larma ambulans och stanna kvar på platsen tills den kommer. Vid andnings- och hjärtstopp påbörjas hjärt-lungräddning genom att man utför följande moment: Man lägger personen på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel på golvet eller marken. Man lossar hårt sittande kläder vid halsen och midjan. Man ska försäkra sig om att det inte finns några lösa föremål, tandproteser eller uppkräkt maginnehåll i munnen. Man böjer personens huvud bakåt för att få fria luftvägar samtidigt som näsan kläms ihop med hjälp av tumme och pekfinger och underkäken lyfts framåt. Om man misstänker att personen kan ha skadat nacken, till exempel vid ett fall från hög höjd, ska nacken röras så lite som möjligt. För att blåsa in luft formar man sina egna läppar så att de sluter tätt kring personens mun. Om det är ett litet barn formar man läpparna över både mun och näsa. Man tar ett djupt andetag och blåser in luften långsamt och försiktigt under cirka två sekunder tills bröstkorgen höjer sig. Man ska alltid göra två inblåsningar efter varandra. Mellan inblåsningarna tar man ett djupt andetag. Därefter placerar man händerna på rätt kompressionsställe för att göra bröstkompressioner. Man ska följa de båda revbensbågarna tills de möts och sedan placera båda handlovarna ovanpå varandra två fingerbredder upp från det ställe där revbenen förenas 20

21 Placera sig nära den skadade personen. Man trycker ner bröstkorgen cirka fyra till fem centimeter med raka armar, så pass att man känner att bröstkorgen trycks ihop och att revbenen fjädrar. Man upprepar kompressionerna med en ungefärlig hastighet på 100 gånger per minut. Man ska växla mellan att ge mun mot mun-andning och göra bröstkompressioner genom att man först gör två inblåsningar och sedan femton börstkompressioner, och så vidare. Man ska inte göra inblåsningar och bröstkompressioner samtidigt, eftersom det ökar risken för kräkning. Hjärt-lungräddningen fortsätter tills sjukvårdspersonal kommit till hjälp eller att någon annan med HLR utbildning löser av. Att sätta nått i halsen är lätt, och kommer oftast upp igen när vi hostar till. Men om det fastnar så vi inte själv klarar av att få upp det, så är det bra att kunna Heimlich manöver. Ställ dig bakom personen och lägg armarna kring personens midja. Knyt ena handen och placera tumsidan nedanför bröstbenet. Grip tag i den knutna handen med den andra handen, och trycker kraftigt inåt-uppåt. Då skapas en luftstöt som kan få hindret att lossna. Ibland krävs det flera stötar för att få upp det som hamnat i luftstrupen. Denna manöver kan användas på vuxna och barn över ett år På spädbarn används en annan teknik: Lägg barnet på mage i ditt knä, tvärs över låren, så att barnets huvud kommer lägre än bröstet. Stöd huvudet. Ge 5 lätta slag i ryggen mellan skulderbladen, använd handloven. Upprepa om hindret finns kvar. Vid kraftig blödning, lägg förband Högläge för att minska blödningen Lägg något att skapa tryck med mot såret. linda sedan hårt förband och fäst förbandet. vid genomblödning drag åt något hårdare. Vid liten blödning täck bara såret med exempelvis plåster. Om Någon får en svår astma attack. Försök att lugna personen. Kontrollera om inhalator finns, en astmatisk person brukar alltid ha med sig en inhalator. Om läget förvärras larma ambulans. 21

22 Akut diabetes Symtom/kännetäcken är vara att personen blir kallsvettig, darrig, hungrig, irriterad, blek, aggressiv, snabb puls. Dessa kännetäcken utvecklas snabbt. Första hjälp vid medvetande: Ge personen något att äta eller dricka t.ex. druvsocker, saft, sötsak eller smörgås. Be personen kontrollera sitt blodsocker nivå. Diabetiker brukar ha med sig en mätare Vid medvetslöshet: Ring 112. Lägg personen i stabilt sidoläge och vänta på ambulans. Epilepsi Symtom/kännetäcken är att personen blir frånvarande, har omedvetna rörelser, blir plötsligt medvetslös, faller omkull, krampar. Åtgärder (akut omhändertagande) Skydda den drabbade från att få skador under anfallet exempelvis lägg en kudde under huvudet. Håll EJ fast den drabbade. Låssa åtsittande kläder. Stanna hos personen tills denne klarar sig själv. Vänd i stabilt sidoläge när kramperna upphört. Ett normalt anfall varar några minuter. Är personen medvetslös i mer än 10 min eller krampar i 5 eller får upprepade anfall. Ring 112 och kalla på ambulans. 22

23 Fortsättning och utförande av handlingsplanen. Denna plan innehåller de mest grundläggande instruktioner för agerande vid oönskade händelser. Önskemålet är att denna plan ständigt kompletteras med uppkommande önskemål från personalen. En handlingsplan bör bli prövad under realistiska förhållanden. En skriven plan som inte är prövad är ju bara en pappersprodukt En teoretisk tanke. Det är oerhört viktigt att omsätta teorin i praktiken. Genom att testa planen under reallistiska förhållanden går det att upptäcka eventuella fel eller tankelapsus i planen. Den behövs en övningsplan av personalen för att öva regelbundet. Vidare behövs också en utbildningsplan för att ha kontroll på repetitions utbildningar och eventuella nya utbildningar. Övning och utbildning ger färdighet. Denna plan bör testas och övas. Om den inte fungerar kanske den inte är rätt redskap. Regelbundet övad är enda möjligheten att hålla planen ajour och personalen uppdaterad är att genomföra övningar. Det som bör testas planen är rutinerna gällande brand. Vidare bör också planen gås igenom vid jämna mellanrum för att revidera eller komplettera. Det är viktigt att om något sker att det görs en tillbudsrapportering, även om t.ex. brandlarmet går utan brand, fallolycka mm dels för att handlingsplanen ska vara aktuell och att personalen innehar rätt utbildning. Det finns en tillbudsrapport att fylla i men hela systemet är under förbättring. Det finns en tanke bakom denna handlingsplan, tanken är att handlingsplanen ska användas flitigt och ge ökad kunskap och tillförlitlighet inom området. 23

24 Frågor säkerhet 1. Hur länge har du jobbat här? När började du här? 2. Varför jobbar just Du på Miuns Bibliotek? Trivs du? 3. Hur upplever du säkerheten på din arbetsplats 4. Vem tror du har ansvaret när det händer någon olycka t.ex. en brand? 5. Har det inträffat någon händelse här på biblioteket där du känt dig osäker kring situationen, exempelvis brand, olycka? Vad hände? 24

25 6. Hur kan man förbättra säkerheten på Miuns bibliotek? 7. Tycker du att det finns ett behov av en handlingsplan för skydd mot olyckor här på biblioteket? Och varför? 8. Vilka utbildningar rörande säkerhet t.ex. Brandutbildning, HLR mfl. har du gått och när har du gått dem? 9. Vilka utbildningar skulle du vilja gå för att förbättra dina kunskaper gällande oönskade händelser? Tack för din medverkan Jonas Ålund 25