Krisplan För Furulunds förskolor

Transkript

1 Krisplan För Furulunds förskolor Djupt, djupt inne i sorgens mörker, glimtar en annan sorts glädje fram, i grunden besläktad med sorg Se magnolian! Den blommar nu! Av Barbro Lindgren

2 Innehållsförteckning: Beredskap finns enligt följande punkter: 1 Handlingsplan för krisberedskap 2 Forts. handlingsplan 3 Viktiga telefonnummer Handlingsplaner vid olika slag av kristillfällen: 4:1 Barnolycksfall/Om ett barn försvinner 4:2 Handlingsplan vid lämning och hämtning av barn 4:3 Handlingsplan för möte med berusad förälder/ Åtgärder med en 4:4 Hotfull person inträffar 4.4 Personal som blir akut sjuk 4:5 Brand/Bombhot 4:6 Åtgärder vid dödsfall/minnestund 4:7 forts från föregående 5 Psykologisk Debriefing 6 Kriser och deras förlopp 7 Olika Sorgereaktioner hos barn 8 Litteraturlista Flik 2 Flik 3 Matrikeluppgift, barn Matrikeluppgift,personal Flik 4. Bilagor.

3 Handlingsplan för krisberedskap Om dödsfall eller någon allvarlig olycka inträffar: Vår krisgrupp sammankallas omgående, Den inom krisgruppen som erhåller meddelandet ombesörjer att gruppen samlas via telefonkedja se nedan. Krisgrupp (samordnare) för: Område Centrala Partille Furulund Förskolorna Hyggesvägen, Nävervägen, Timmerslätt och Fridåsen Ansvarig Rektor Monica Johansson tel: mobil: Utvecklingspedagog för området: Ulf Hammer mobil: Nävervägen tel: Hyggesvägen tel: Timmerslätt tel: Fridåsen tel: I område Centrala Partilles krisgrupp ingår Psykolog Susie Burton Tel: eller Omedelbara åtgärder: Kontrollera fakta om döda och skadade innan några andra åtgärder vidtas. Samla in information: Vad har hänt och var hände det? Vilka är drabbade och på vilket sätt? Var finns de drabbade? Vilka skall informeras och på vilket sätt? Vilka kontakter behöver tas? Vem gör vad?

4 1 Vem lämnar information till vem: Rektor informerar sin personal (och deras anhöriga) Avdelningspersonal (samt ev psykolog) informerar sina barn och deras föräldrar Om det finns ett massmedialt intresse är det viktigt att all information till och från massmedia går via rektor Alltid saklig information Drabbad avdelningspersonal skall hela första dagen ha hjälp av annan personal Rektor/ställföreträdande: Informera personal och anhöriga om vad som hänt och var man kan nå krisgruppen Ansvara för kontakten med massmedia och myndigheter Anordna ev. tyst minut samt minnestund vad gäller personalen Anslag och/eller meddela om enhetens åtgärder under den första dagen Kontakt med berörd personal Ansvar för personalens eventuellt förändrade arbetsuppgifter Barnpersonal: Ansvara för sin barngrupp Ordna ev. minnesstund i barngrupp Kallas vid behov till krisgrupp Minneslåda finns resp förskola var?. Innehåller: Cd skiva Bok Farfar och lammet. Vas Vit duk Ram för ev foto. Att tänka på om det är det något barn som avlidit. Något som man vet att barnet tyckte mycket om. Mer hjälp: Litteratur När det krisar i skolan Finns vid röda pärmen

5 VIKTIGA TELEFONNUMMER 2 Obs! 00 = UT PÅ LINJEN LARMNUMMER 112 Om du snabbt behöver: Ambulans, Räddningskår, Brandkår, Polis, Läkare, Giftinformation Polis Giftinformation Vårdcentralen Partille Vårdcentralen Partille (akuta sjukdomsfall) (barnmedicin) Östra sjukhuset (akuta sjukdomsfall) Sjukvårdsupplysningen Bup i Partille Bup Östra sjukhuset Kommunens krisnätverk för anställda: Kontaktpersoner: Gunnel Hörlyk (792) Birgitta Lindbom (792) POSOM (kommunens centrala krisgrupp Kontaktperson: Bengt Odenholm Tandvården Partille Socialjouren Socialjouren (Kommunens växel under dagtid) 112 (när växeln är stängd) Taxi, Partille Taxi, Göteborg Tolkcentralen: Tolkjouren: Göteborg tolkförmedling Enskild förmedling:

6 Barnolycksfall/Om ett barn försvinner Tag först hand om det skadade barnet, gör en första bedömning Be någon ringa 112 och larma ambulans Någon känd personal för barnet följer med i ambulansen Information till rektor Rektor meddelas omedelbart Säg till en person att ta hand om övriga barn Kontakta förälder eller annan anhörig enligt telefonlistan i Akutpärmen När ett olycksfall av allvarligare slag inträffat, är det viktigt att samtliga föräldrar får rätt information, så att inte missförstånd uppstår. Ett barn kan inte förväntas lämna saklig information. Om ett barn försvinner, går vilse!! Den personal som finns tillgänglig och som inte behövs i barngruppen gör snabbt upp en plan, och genomsöker närområdet. OBS Tänk på att ta med telefon.kontakta rektor omgående. Finns extremt farligt område t.ex. åar, vattendrag, farlig trafikled söker man där först. Tag hjälp av POLIS via 112 när ni letat minuter utan resultat och ni bedömer läget som allvarligt. MEDDELA FÖRÄLDER. Kanske finns det tips om tel.nr till kamrater i närheten av hemmet. Sök alltid åt hemmet till, först. VAR ALLTID EXTRA UPPMÄRKSAM PÅ NYPLACERADE BARN!!!

7 4:1 Handlingsplan vid lämning och hämtning av barn. INFORMERA föräldrarna på inskolnings-, utvecklingssamtal och på föräldramöte vikten av att personalen vet vem som hämtar och lämnar om det är någon annan än vårdnadshavare. vikten av att hålla telefonnummer aktuella i matrikeluppgifterna, även vad gäller andra kontakter än hemmet. All personal ska veta vart den RÖDA PÄRMEN finns. I den röda pärmen sitter bl.a. matriklarna med barnens telefonnummer. Arbetslagen ansvarar för att uppgifterna i matriklarna både vad gäller barn och personal uppdateras regelbundet och att rektor får kännedom om ändringarna. Ha som rutin att varje dag fråga barnen och föräldrarna när de lämnas om vem som hämtar dem. Ha som rutin att informera föräldrarna om det är vikarier kvar på avdelningen istället för ordinarie personal när de hämtar. Vid överlämnande till annan avdelning eller ej ordinarie personal. Lämna info om VEM som hämtar barnet (och när). Lämna info om ev. reaktioner hos barnen som kan förekomma (i vanliga fall) t.ex. gråt, gömma sig etc. Lämna info om den som hämtar ev. behöver hjälp med att få barnet att avsluta en aktivitet och koncentrera sig på påklädning etc. Om en person man inte känner igen eller vet om kommer och hämtar eller om barnet reagerar annorlunda än den information man fått. Ha som rutin att ställa frågor som och du är förälder till? Vilken avdelning går han/hon på? etc. Försök att snoka utan att avslöja namn etc på barnet. Ring vårdnadshavare och kolla så att det är OK att den personen hämtar. Om barnet vill följa med en kamrat hem eller om ett barns förälder erbjuder sig att ta med ett annat barn hem utan att detta är planerat. Ring till vårdnadshavare och kolla om det är OK. Om en person som inte ska eller får hämta vill göra detta och ställer till problem eller agerar aggressivt eller hotfullt. Ring vårdnadshavare, rektor och/eller polis tel 00(112) i nämnd ordning. Om ett barn inte blir hämtad: Ring i nämnd ordning 1. Ring den som ska hämta. 2. Ring annan anhörig. 3. Ring Rektor 4..Ring Partille socialjour. Observera: Du själv avgör vad som är bäst i just den situationen. Om du tar med barnet hem måste du sätta upp ett meddelande på dörren som talar om adress och telefonnummer dit du har fört barnet samt även vilken tidpunkt du lämnat förskolan

8 Om ni tar med er barnet hem ska anmälan ALLTID göras till Polisen eller Partille Socialjour. Ring 112 och begär Partille Socialjour 4:2 HANDLINGSPLAN FÖR MÖTE MED BERUSAD FÖRÄLDER. Hur hanterar man den akuta situationen när en förälder kommer berusad eller påverkad för att hämta sitt barn. -Personal ska i första hand kontakta den andra föräldern (om sådan ej finns se matrikel annan anhörig.) - Försök först tala med föräldern hur man ser på situationen säga på ett vänligt sätt att man inte uppfattar personen som nykter -Om föräldern uppträder hotfullt, gör aldrig motstånd. -Om föräldern lämnat avdelningen se åt vilket håll denne går/kör. -Om förälder kör bil larma polisen tel Informera Rektor Anmälan till Soc ska alltid göras. Gemensam vårdnad = Både mamma och pappa ärr vårdnadshavare, med samma rättigheter och skyldigheter. Båda har rätt att ta del av det som rör barnet.. Båda har rätt att hämta barnet. Ensam vårdnad = en av föräldrarna är är vårdnadshavare. Det är viktigt att ta reda på /vem vilka som har vårdnaden om barnet. Det är ingen skillnad även om föräldrarna är i en vårdnadstvist. Om en förälder som vill hämta sitt barn och den andre föräldern motsätter sig detta tex. Vid vårdnadstvist. - Informera den andra föräldern - Gör aldrig motstånd om föräldern uppträder hotfullt - När föräldern lämnat avdelningen se åt vilket håll denne går, cyklar,kör bil etc. - Larma polisen telefon Kontakta rektor - Rektor informerar soc - Be rektor lämna tingsrättsbeslut till avdelningen där det klart framgår vad som gäller.vem som har vårdnaden och om det gäller speciella besöksdagar. 4:3

9 Åtgärder då en hotfull situation med en utomstående person inträffar. 1. Obehöriga besökare avvisas. Alla hälps åt! 2. Låt dig inte provoceras. Hämta hjälp! 3. Informera rektor. 4. Olaga intrång polisanmäls av rektor eller av henne utsedd person PERSONAL SOM BLIR AKUT SJUK Och arbetar i grupp. Frigör om möjligt en personal som tar hand om den sjuka. Tillkalla ambulans på tel 112 Kontakta rektor Meddela anhörig. Tel/nr finns i akutpärm Finns minderårigt barn i skolan, tag kontakt med läraren. Följ med den sjuka eller skadade till läkare om det är allvarligt och din arbetskamrat behöver dig som stöd. Att tänka på: Gör besök hos en sjuk arbetskamrat. Bjud in en långtidssjuk arbetskamrat till arbetsplatsen. Lämna information om vad som händer i verksamheten.

10 4:4 Brand All personal ska vara uppdaterad på utrymningsplanen. I början på varje termin gå igenom utrymningsplanen med barnen och aktualisera hur vi agerar vid brand eller utrymningssituation Genomföra en praktisk och odramatisk utrymningsövning med barngruppen så de bl.a. vet var de ska samlas vid utrymning. Sök igenkänningstecken så att barnen i en krissituation lätt kan hitta till sin uppställningsplats Se bilaga 1: utrymningsplan Bombhot Ibland inträffar det att en enhet blir bombhotad. Det är viktigt att ta hotet på allvar. Men det är inte rektor som skall avgöra äktheten i hotet. Det skall polisen göra. Därför bör rektor genast kontakta polisen och be dem komma till enheten. Därmed har rektor lämnat över ärendet till polisen. Det är polisen som avgör vad som skall göras men rektor bör förbereda sig på samma sätt som vid en brandövning och aktualisera följande: Utrymningsplan Uppsamlingsplatser Personalen samlar sina respektive grupper, kontrollerar närvaron Föräldrar/vårdnadshavare underrättas Om samtal: se instruktion bilaga 2 slå först 00 sedan112 om du ringer på telefon som ej går genom kommunens växel.

11 4:5 Åtgärder vid dödsfall/minnesstund Om ett dödsfall inträffar på arbetsplatsen är det bra om man tidigare gjort upp hur man bör meddela familj och närmaste anhöriga. Så här försöker vi göra enligt överenskommelse: Polisens rutin vid sådana händelser är att polis ofta tillsammans med en präst söker upp närmast anhörig för att lämna dödsbudet. När en person varit anställd länge på enheten och dödsfallet inträffar på arbetsplatsen föreslår polisen oftast att någon på arbetsplatsen skall lämna dödsbudet. Vi vet att det kan ta tid innan anhöriga får besked. För att i möjligaste mån korta ned denna tid är det bra om någon på enheten närmaste chef tillsammans med en präst åtar sig att lämna dödsbudet till de anhöriga. Man bör avtala med polis hur man går tillväga. Kontakta någon ur krisgruppen om du är osäker på åtgärdsprogram Det är viktigt för anhöriga och arbetskamrater att det inte förflyter lång tid från det att dödsfallet inträffade till dess att information lämnats till berörda. Först bör man informera anhöriga, därefter nära arbetskamrater som inte varit närvarande. Tänk på att informera personer som är bortresta eller sjukfrånvarande. Dödsfall ge budskapet Du lämnar aldrig detta budskap ensam Personlig kontakt ej telefonsamtal Förbered dig mentalt inför samtalet Lämna besked i lämplig miljö Medverka till kort tidsintervall från dödsfallets inträffande tills besked ges Öppen, ärlig och direkt kommunikation Ge dig tid att lyssna Ha god tid för samtal

12 4:6 Om det inträffar på din arbetsplats: En närstående arbetskamrat i arbetsgruppen avlider. Närmaste chef och förslagsvis en närstående arbetskamrat planerar en enkel minnesstund i nära anslutning till händelsen. Det är bra om anhörig vet om att minnesstunden kommer att hållas, kanske för ev. delaktighet. Ett barn i gruppen avlider. Vid behov tag kontakt med vår barnpsykolog vakans på tel eller om du är osäker och behöver hjälp och stöd i hur du på bästa sätt skall berätta för barnets kamrater om vad som hänt och hur du kan göra för att det skall bli en bra minnesstund och hur du vidare skall bemöta barnen i deras frågor. Tänk på: Håll gruppen samlad Hjälp till att göra förlusten verklig, ge utrymme för reaktioner på det inträffade. Ge möjligheter för alla att prata om det inträffade såväl enskilt som i grupp. Skapa tillfällen att få rita etc. Om ett barn dött, har barnet syskon på förskolan, Dbv, skolan? Även i syskons grupp bör tid avsättas för samtal. Ordna minnesstund även om dödsfallet inträffat under ledighet. Begravningen? Ta reda på familjens önskemål. Tänk på familjens religiösa åsikter. Blommor till anhöriga. Informera berörd personal om vad som hänt (den personal som rektor ej nått) Skaffa tolk vid behov. Uppföljning behövs under en lång tid. Kontakta vid behov kommunens krisgrupp 4:7

13 Psykologisk debriefing Psykologisk strukturerad genomgång av en kritisk händelse typ: Stor olycka eller katastrof. Dödsfall eller allvarlig skada hos arbetskamrat/kollega. När en hårsmån skiljer från katastrofal utgång. Händelser som innebär stor/extrem belastning. Psykologisk debriefing är en genomgång som syftar till att på ett tidigt stadium bearbeta uppkomna reaktioner med anledning av det inträffade. Anledning till debriefing är att man tillsammans ska konfronteras med vad som verkligen har inträffat och på så vis reducera onödiga/felaktiga fantasibilder. Vidare kan man således mildra/normalisera dessa reaktioner, viket gör det lättare för den enskilde att gå igenom händelsen utan alltför starka minnesbilder och reducera långtidseffekten såsom sjukfrånvaro, psykisk ohälsa. Kontakta kristeamet för hjälp att genomföra psykologisk debriefing. 5

14 Kriser och deras förlopp De fyra mest vanliga: Chockfasen: Varar från några korta ögonblick upp till några dygn. Kännetecken: Svårt att ta in och förstå vad som hänt. Förvirring och hysteriska reaktioner Förtvivlan Olika kroppsliga symtom såsom t.ex. hjärtklappning, darrningar, yrsel, illamående Reaktionsfasen: Kan pågå upp till ett par månader Kännetecken: Sårbarhet Ångest Sömnsvårigheter Sorg och depression Ilska och aggressivitet Koncentrationssvårigheter Isolering Skuld, skam och självförebråelser Reparationsfasen: Kan pågå från någon till några månader efter det inträffade till ca ett år. Kännetecken: Isoleringen bryts Personen vågar blicka framåt Nyorienteringsfasen Under denna period ser personen möjligheter i det fortsatta livet och börjar långsamt acceptera det som inträffat. 6

15 Olika sorgereaktioner hos barn Sorgereaktioner kan se olika ut beroende på barnets ålder. Kännetecken: Ångest Sömnsvårigheter Trots skolsvårigheter, koncentrationssvårigheter Ledsnad Skuldkänslor Ilska, vrede Olika kroppsliga symtom t.ex. magont Minnen Fantasier Det är naturligtvis alltid viktigt att ha en öppen och ärlig kommunikation med den som är drabbad av något svårt. Tänk därför på att: Ge klara tydliga besked. Ge åldersadekvata förklaringar. Undvika omskrivningar. 7

16 Litteraturlista Facklitteratur Danielsson, Mattias & Ginner, Caroline. (2007): Så känns sorg. Rabén och Sjögren. Inspirerande bok om ett svårt ämne - en bok som tar barnens känslor på allvar, som öppnar för funderingar och samtal! Mattias Danielsson och Caroline Ginner är vana att skriva för en ung publik. Barnen får komma till tals och berätta om sina svåra sorgupplevelser. Dyregrov, Alte. (1999): Små barn och sorg.. Rädda barnens förlag. Boken ger exempel på vanliga reaktioner hos barn som förlorat en nära anförvant samt råd hur man kan hjälpa små barn att förstå vad som hänt. Dyregrov, Alte (2007): Sorg hos barn. Studentlitteratur. Syftet med denna bok är att ge vuxna en bättre förståelse av barns sorgereaktioner i olika utvecklingsstadier. Boken tar upp barns tankar och reaktioner när döden drabbar föräldrar, syskon, vänner, far- och morföräldrar. Boken ger många praktiska råd och principer för hur man på ett bra sätt tar hand om barnen när den närmaste familjen drabbas av ett dödsfall. Ska barnen få se den döde? Ska de få vara med på begravningen? Hur ska man göra för att barnen ska få utlopp för tankar och känslor? Hur gör man i klassen eller på förskolan? Gillispie, Annika, Hedeniue,Sara & Persson, Christina (2007): Ett annat liv- att våga vara medmänniska i kris och sorg. Nicotext. Ett annat liv boken om att våga vara medmänniska vänder sig till dem som själva upplevt kris, sorg och förlust och till medmänniskor omkring dem. Den riktar sig också till personal inom kommuner och landsting och andra myndigheter och instanser som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med människor som drabbats av kris och katastrof. Fyhr, Gurli. (2003): Hur man möter människor i sorg. Natur och kultur. Denna bok riktar sig till alla som möter vuxna människor i sorg och även till sörjande som vill förstå sina egna reaktioner. Den behandlar inte bara sorg vid dödsfall utan vid olika typer av stora förluster, mer eller mindre tydliga. Den visar hur medmänniskor och yrkesmänniskor kan bemöta sorgen utan att skada. Boken beskriver inte hur man behandlar sorg. Behandling innebär ett aktivt ingrepp i sorgeprocessen, på samma sätt som en operation är ett aktivt ingrepp i kroppen. Därför är behandling också förbehållen yrkespersoner som har teoretisk och praktisk kunskap dels om diagnostik och behandling av sorg, dels om människors psykiska förutsättningar och resurser att klara av psykiska påfrestningar. 8

17 Barnböcker Dale, Elizabeth. Lufsen. Bilderbok. Emils bäste kompis, hunden Lufsen, blir sjuk och dör. Emil minns allt roligt de gjort tillsammans och kan inte tänka sig att ersätta honom med en ny hund. Men sorgen tar sin tid och en dag kan Emil äntligen skratta igen. Och då blir det också möjligt att välja en ny hund, en tik som inte alls påminner om Lufsen. Elgenbrant-Rekstad, Anna. Älsklingskorven. Bilderbok. Katten Korven är Bertas bästa vän, de fiskar och klättrar i träd tillsammans. Men nu är Korven gammal och trött och pappa förklarar att katten snart skall dö. Först blir Berta arg, sedan genomgår hon sorgens alla faser, från förnekelse till accepterande. Så länge man minns någon så finns den, tänker Berta till slut. Gahrton, Måns. Vi gräver upp mormor! Bakom den absurda titeln döljer sig en varm och humoristisk berättelse om hur syskonen Malva och Putte, 6 och 4½ år gamla, försöker förstå var mormor har tagit vägen. Mormor har dött, men vad betyder det? Om man ger henne livsmedel kanske hon börjar leva igen? Det tar tid att förstå att de döda inte kommer tillbaka, och även små barn har rätt att ta farväl. Heller, Katarina. Janna är ledsen ibland. Liikkanen, Annu. Hej då, farmor! Nilsson, Ulf. Adjö, herr Muffin. Bilderbok. Herr Muffin är ett marsvin som har levt ett långt och lyckligt liv. Nu är han gammal och grå och har ont i magen. Hans unga matte skriver brev till honom där hon förbereder sig för hans död och funderar över dödens mysterium. En varm och vemodig berättelse om sorgen och saknaden över att förlora ett älskat husdjur. En trösterik bok för den som sörjer, vare sig det är ett älskat djur eller en älskad människa. Nilsson, Ulf. Farfar och lammen. Bilderbok utgiven av Sveriges Begravningsbyråers förbund. Boken består av en berättelse och en faktadel. Att tillsammans läsa berättelsen om när Harald miste sin farfar kan ge stöd till barn och vuxna. Faktadelen beskriver med enkla ord vad som händer i samband med begravningar. Sandemose, Iben. Änglakatten. Bilderbok. Katten Jambo har dött utan förvarning. Jambos bästa vän formulerar sin sorg och saknad i brev till honom. Breven går från den första tidens förtvivlan, genom sorgens alla stadier till försoning och livsglädje igen. Phipson, J. (1983): Pojken och albatrossen. Sjöstrand. Wahl, Mats. Lajka. Bilderbok. Mathias går på dagis, och varje dag blir han hämtad av farfar och Lajka. Lajka är en golden retriver som är både gammal och klok. En dag berättar farfar att Lajka är sjuk och kommer att dö. Mathias och farfar talar om livet och om att allt levande måste dö en gång, men att minnet lever kvar. En mycket varm berättelse om sorg och saknad. Varley, S (1984): En vän för alltid. Rabén och Sjögren Velhuijs, Max. Grodan och fågelsången.

18 Bilderbok. En dag hittar Grodan en koltrast som ligger alldeles stilla i gräset. Han frågar sina vänner om de vet vad som har hänt. Haren säger att fågeln är död, och de begraver koltrasten tillsammans. Långsamt börjar de förstå vad döden är och hur härligt det är att leva! En lågmäld och poetisk berättelse som kan läsas även för de mindre barnen. Wikander, E. (1997): Johan är död. Gidlunds. Snunit, Michal. Själens fågel. Sveriges Utbildningsradio AB "Själens Fågel" kan ses som ett komplement till vuxenboken "Mörker och Ljus" som ges ut av Utbildningsradions förlag i dec -93 i samverkan.. Denna smått geniala bok med sina humoristiska teckningar kan bana vägen för samtal mellan barn och vuxna om vårt innersta. "Inne i själen, mitt inne, står en fågel på ett ben, en fågel som med Verbum och SKS. Bergström, Gunilla. Alfons och soldatpappan. Gunilla Bergström tar upp ett komplicerat ämne, utan pekpinnar men med känsla och förnuft. En stark och hoppingivande berättelse med lite mera text för de något äldre Alfonsläsarna. Alfons nya kompis Hamdi är kanonbra i fotboll. De lirar tillsammans varje dag. Och Hamdis pappa är jättehäftig! Han har varit med i ett riktigt krig! Krig som är så kul att leka. Men hur är det i verkligheten? Hamdis pappa vill inte prata om det, det är för ruskigt. Men en sak som han var med om under ett bombanfall vill han ändå gärna berätta. Det handlar om en liten myra som inte ville ge sig. Som knatade vidare med sin börda när anfallet var över, som den värsta gerilla soldat. Så lär sig Alfons att man aldrig får ge upp, inte ens när någon har varit framme och förstört den nya fina målburen. "Du förstår att krig, det är så bedrövligt så det går inte att säga. Det är inte som på film där dom snälla vinner på slutet. Mest är det oreda. Vem är vän? Och fiende? En nedrans röra?" "Det enda säkra är: det finns såna som bygger upp och såna som bombar ner." Ur Alfons och soldatpappan Fupz Aakeson, Kim. När farfar blev ett spöke. Bokförlaget Opal När Eriks farfar dör känns det plötsligt väldigt tomt. Det låter konstigt när mamma säger att farfar har blivit en ängel. Pappas förklaring att farfar har blivit jord låter ännu konstigare. Däremot känns det inte alls lika konstigt när farfar en natt sitter på Eriks byrå. Efter att de pratat lite förstår Erik att farfar blivit ett spöke. I Eriks bok om spöken står det att de kan gå genom väggar vilket farfar bevisar är sant. Det står också att spöken finns för att något i deras liv förblivit ouppklarat. Därför ger sig Erik och farfar ut om nätterna för att ta reda på vad det är farfar glömt. Farfar går igenom viktiga händelser i sitt liv som när han fick sin första cykel, när han träffade farmor och när Eriks pappa föddes. Ingenting verkar hjälpa farfar. Till slut kommer farfar på att det inte är han som behöver minnas något, det är Erik. Dikter av Barbro Lindgren

19 Bilaga 1. Brand. BRANDPLAN Frågor att gå igenom 1 gång /år När? Senast veck 39 Vad kan jag göra för att förebygga en brand? Förslag: Var och hur larmar jag räddningstjänsten? Genomgång av utrymningsplanen. Hur och var stänger jag huvudkranen till vatten? Brandövning en gång /år tillsammans med barnen.. När? Obs!!!! -utrymningsplanen ska hänga synlig Informera vikarier

20 Lämna inga levande ljus utan uppsikt Gäller även ljus som står på ex hyllor och bänkar. Ingen vuxen Inga levande ljus. Finns små värmeljus på batteri att köpa på ex Rusta.

21 VID BRAND Förskolans namn: 1. Utrymning resp utgång. 2. Samlingsplats?.. 3. Vem kollar att alla är ute? (två namn).. 4. Närvarojournal eller liknande lätt tillgänglig Vem LARMAR 112? Vart tar vi vägen sedan?.. 7. Närvarokontroll sker av av resp avdelningspersonal 8.Vad gör vi sedan?.

22 Bilaga 2 BOMBHOT: Vid Bombhot Meddela alltid SOS Alarm följande Vem du är och varifrån du ringer Vad som hänt Färdbeskrivning samt mötesplats Möt ambulans eller annat utryckningsfordon Åtgärder. Fördröj samtalet! Försök avgöra kön, ålder etc. på den som talar Lägg inte på luren! Påkalla kollegors uppmärksamhet Ring Polis 112- begär att få samtalet spårat Tillse att byggnaden omedelbart utryms Samlingsplats som vid BRAND Kontakta rektor