Effekten av att återutsätta stora laxhonor (maximimått) på sportfiskefångster och rommängd på västkusten.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekten av att återutsätta stora laxhonor (maximimått) på sportfiskefångster och rommängd på västkusten."

Transkript

1 Effekten av att återutsätta stora laxhonor (maximimått) på sportfiskefångster och rommängd på västkusten. Erik Degerman, Lars Karlsson, Johan Dannewitz, Stefan Palm Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium Dnr:

2 1 Effekten av att återutsätta stora laxhonor (maximimått) på sportfiskefångster och rommängd på västkusten. Bakgrund På grund av en minskning av vildbestånden av västkustlax (Degerman & Karlsson 2010) är det önskvärt att minska uttaget av lekfisk i syfte att öka den naturliga produktionen. Perioden minskade tätheten av laxungar 60%, dvs med ca 2,4% årligen. För att vända denna trend bör romdepositionen ökas, förslagsvis med i storleksordningen 10-20% mot dagens förhållanden. Återvandringen av lekfisk in till svenska kusten påverkas mycket ringa av havsfiske utanför svenskt fiskevatten. Yrkesfisket på kusten i havet redovisar låga fångster och endast tre bottengarn återstår i Halland och Västra Götalands län. Fritidsfisket efter lax i havet med spö torde vara mycket ringa, medan en del lax fångas med nät i fritidsfiske på grunt vatten (Thörnqvist 2000). Hur mycket lax detta utgör är okänt. Degerman & Karlsson (2010) har skattat att den icke rapporterade fångsten utgör 10% av den rapporterade fångsten. En skattning som är mycket osäker. Huvuddelen av beskattningen sker i åarna vid sportfiske, samt i Rolfsån vid det s k brickfisket (nätfiske). Även omfattningen av detta nätfiske är okänd. Sportfisket i åarna är däremot väl känt och utgör ca 90% av den svenska rapporterade fångsten. Det skall då betonas att 75% av den totala fångsten utgörs av lax av odlat ursprung. Ett sätt att öka mängden vild lekfisk vore att få sportfisket i åarna att avstå från att landa stora laxhonor. En stor hona har fler och större romkorn än en mindre hona. Flera försök har också visat att ungar av större honors rom blir dominanta och tillväxer bättre än ungar från mindre honor. I detta PM sammanställs storleken på stigande leklax i olika åar på svenska västkusten. Data kommer från sportfiskets registrerade fångster (Göta älv, Säveån, Örekilsälven, Lagan, Ätran, Viskan, Stensån) samt lekfiskregistreringen vid Nydala i Högvadsån. Syftet är att se vilken effekt det skulle få på sportfiskets fångster samt på mängden lekfisk om man gör olika åtgärder i form av att återutsätta stora lekhonor, dvs tillämpar ett maximimått. Det bör betonas att det görs en del antaganden för att möjliggöra beräkningar, t ex är andelen honor vid en viss längd inte säkert känd på grund av ett litet underlagsmaterial. Dessutom är effekten av förändringar i fisket, t ex genom att återutsätta honor, naturligtvis helt beroende på hur stor andel av lekpopulationen som påverkas av fisket. Grovt har man skattat att exploateringsgraden är 28% på svenska västkusten (Degerman & Karlsson 2010), dvs någonstans mellan var fjärde och tredje leklax som når svenska vatten fiskas bort, främst i åarna. Nedan presenteras en genomgång av exploateringsgrad i sportfisket i olika länder som jämförelse. Material och metoder Dataunderlaget består dels av databasen Salmonidage som finns vid Fiskeriverkets försöksstation i Älvkarleby (Lars Karlsson). Data från sportfisket i Ätran har tillställts av Falkenbergs turistbyrå och omfattar fisket år Data för sportfisket i Örekilsälven

3 2 ( ) har hämtats från Data för sportfisket i Säveån ( ) har hämtats från Sportfiskarnas hemsida ( under fliken för Västra regionen. Data för sportfisket vid Laholmsfiske i Lagan (odlad lax; ) har hämtats från Statistik från laxfisket vid Lilla Edet, Göta älv, har erhållits från SFK Laxen, Lilla Edet (avser åren ). Statistik från Viskan har erhållits från Kullagårdsfisket (åren ). Även statistik från ett fåtal fångade laxar från Stensån redovisas ( ). Slutligen ingår mätningar av uppvandrande leklax förbi Nydala i Högvadsån (åren samt 2009). Datamaterialet har kontrollerats och individer med orimliga längder och vikter (kontrollerade genom att studera konditionsfaktorn) har eliminerats. För vissa individer saknades uppmätt längd eller vikt, och för flera även könsbestämning. Resultat Längd och vikt Totalt erhölls information om 9415 laxar fångade Minimimåttet på lax är 45 cm och endast en kortare lax fanns rapporterad. I fortsättningen används endast individer på 45 cm eller längre i analyserna. Medellängden var ca 73 cm (Figur 1) och medelvikten 4,1 kg. Figur 1. Alla registrerade och längdmätta västkustlaxar om 45 cm eller större (n=9173). Det förelåg ett starkt samband mellan längd (cm) och vikt (kg):

4 3 Vikten = Längden 3,211 * 3,79*10-6 (r 2 =0,95) Ekvation 1. Detta medför att medelvikten på en lax på 75 cm var 4 kg, 80 cm var 4,9 kg, 85 cm var 5,9 kg samt 90 cm var 7,1 kg (Tabell 1). Tabell 1. Förväntad vikt på en lax av en viss storlek enligt ekvation 1. Längd (cm) Vikt (kg) 45 0,8 50 1,1 55 1,5 60 1,9 65 2,5 70 3,2 75 4,0 80 4,9 85 5,9 90 7,1 95 8, , , , , , ,5 Storleksfördelningen avvek mellan åarna. Framförallt var laxen från Lagan, Säveån och Göta älv betydligt större än laxen från Ätran (Figur 2 & 3). Samma minimimått (45 cm) tillämpas i fisket i alla åarna.

5 4 Kumulativ (%) antal Ätran Lagan Säveån Örekilsälven Viskan Göta älv Längd (cm) Figur 2. Kumulativ frekvensfördelning av laxens längd (cm) i olika åar Längd_cm Göta älv Högvadsån Lagan Stensån Säveån Viskan Ätran Örekilsälven Vattendrag Figur 3. Ett alternativt sätt att åskådliggöra skillnader i laxarnas storlek mellan olika älvar. Längden är avsatt vertikalt och materialets omfattning anges horisontellt.

6 5 Könsfördelning Endast 3511 laxar var könsbestämda. Dessa kom från fem åar; Örekilsälven, Göta älv, Säveån, Viskan samt Högvadsån. Från den senare används enbart data från Andelen honor i åarna var 54%, 56%, 45%, 37% respektive 63%. För samtliga åar avvek andelen honor från en förväntad fördelning 50:50 (Tabell 2). Tabell 2. Andel av alla fångade laxar som var av respektive längd, samt andelen honor av alla fiskar i respektive längdklass. Fördelningen hona:hane testad med Chi-square gentemot en förväntad fördelning 50:50.. Vattendrag Antal Högvadsån Göta älv Örekilsälven Säveån Viskan Totalt Hane Hona Total Andel (%) hona 68,1 55,9 53,7 44,7 37,4 55,2 Chi-square 99,5 13 1,9 7,4 14,3 df P <0,001 <0,001 0,166 0,007 <0,001 Andelen (%) honor i en viss längdklass skilde mellan åarna, men uppvisade en likartad tendens, undantaget Högvadsån (Tabell 2). Skillnaderna mellan sportfiskets fångster och registreringen vid fällan i Högvadsån kan vara reella eller bero på det urval som genereras vid sportfiske med en större andel fångad hannar. Risken för felaktig könsbestämning bedöms som ringa. Honorna var framför allt representerade av fiskar över 70 cm (Tabell 3). Eftersom detta PM behandlar effekten av att frivilligt införa maximimått för honor i sportfisket så används i fortsättningen data från sportfiskefångster och inte fiskfällan i Högvadsån, då denna avvek. Medelvärdet för andel honor vid olika storlekar presenteras i Tabell 3 samt i Figur 4. Tabell 3. Andel (%) honor per längdklass i de olika åarna. Medel* avser medelvärde förutom Högvadsån. Längdklass (cm) Örekilsälven Göta älv Säveån Viskan Högvadsån Medel* ,1 50,0 31,3 12,0 54,5 33,1 > ,7 33,3 22,5 18,4 50,0 22,7 > ,7 55,6 19,8 47,6 39,4 36,2 > ,0 54,1 18,6 30,4 75,0 38,8 > ,2 60,0 40,5 55,3 82,7 49,5 > ,8 63,8 66,7 41,9 84,0 59,1 > ,3 59,2 71,2 52,9 63,3 62,7 > ,4 55,6 50,6 58,8 63,6 58,6 >90 70,7 45,5 44,5 29,4 41,7 47,5

7 6 70,0 60,0 Andel (%) honor 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-55 >55-60 >60-65 >65-70 >70-75 >75-80 >80-85 >85-90 >90 Längdklass (cm) Figur 4. Medelandel (%) honor av fångad lekfisk vid sportfiske: data från Örekilsälven, Göta älv, Säveån och Viskan sammanslagna (se Tabell 3). Havsår och andel grilse Av de åldersanalyser av lax från västkusten som skett vid Fiskeriverkets försöksstation i Älvkarleby framgick att vid en storlek över 80 cm dominerade fiskar som varit ute i havet mer än 1 år (Figur 5). En stor andel av grilsen (ett havsår) var hanar (jämför Figur 4). De allra största fiskarna dominerades också av hanar som kan ha tillbringat mer än två år ute i havet.

8 Totadage Count Figur 5. Storleksfördelning (längd i cm) hos laxar från västkusten med olika antal havsår (åren anges med olika färg). Data från åldersdatabasen Salmonidage, Fiskeriverkets försöksstation, Älvkarleby. Storleksskillnaderna mellan åarnas laxar (Figur 2 & 3) återspeglar till stor del skillnader i andelen grilse (lax som bara stannar i havet ett år). Som en approximativ övre gräns för grilse kan anges en storlek av 3,6 kg (73 cm). Andelen grilse i de olika åarna varierade från 27% i Göta älv till 61% i Högvadsån (Tabell 4). För västkusten som helhet (25% vild + 75% odlad lax) angavs för år % grilse (Degerman & Karlsson 2010). Noterbart var att 75%-percentilen, dvs den längd som 75% av laxarna är kortare än (och 25% längre än) skilde nästan 20 cm mellan lax från Stensån och Lagan eller Säveån. Det innebär att den längsta fjärdedelen laxar i Stensån var 70 cm eller längre, medan de var cm i Göta älv, Säveån och Lagan.

9 8 Tabell 4. Andel (%) grilse, medelvikt och längd för rapporterade laxar. Percentilerna 75%, 90% och 95% redovisas också (dvs minsta längden för de 25% största, 10% största resp. 5% största rapporterade laxarna i respektive å). Andel (%) Medel- Medel- Längd-percentil Antal grilse (<=3,6 längd kg) vikt (kg) (cm) 75% 90% 95% fiskar Stensån 85 2, Lagan 28 5, Ätran 63 3, Högvadsån 61* Viskan 56 3, Göta älv 27 5, Säveån 38 5, Örekilsälven 45 4, * Skattat från längdfördelning då viktsuppgifter saknas Förväntad exploateringsgrad i sportfiske i åar För svenska förhållanden finns få rapporterade försök att beräkna exploateringsgraden på leklax som stiger i åar och älvar. Exploateringsgraden är andelen fångad lax av dem som stiger i älven. Man har jämfört antalet laxar som steg förbi fiskvägen i Herting (Ätran) med den rapporterade sportfiskefångsten uppströms åren Exploateringsgraden var då 10-15%. I sportfisket uppströms Herting fångades då i medeltal 308 laxar per år. Till detta skall dock läggas fångsterna nedströms Herting, under denna period i medeltal 484 per år. Lägger man till dessa laxar bör exploateringsgraden ha varit runt 20% i Ätransystemet. I engelska och skotska älvar brukar exploateringsgraden vara förhållandevis låg; ofta kring 10-25% (Environment Agency 2007). Fisket i dessa älvar är ofta hårt reglerat. Exempelvis kan nämnas att i River Tay, Skottland, har man infört landningsförbud på lax år I Ponoi på Kolahalvön var exploateringsgraden 10-19% (Whoriskey m fl 2000). Isländska älvar med ett renodlat spöfiske kan uppvisa en högre exploateringsgrad; Ellidaar 34,6%, Ulfars 28,6%, Blanda 64,9% och Nordura 25,3 % som medelvärde för all lax, såväl grilse som större lax (Gudjohnsen 1986, Mills 1989). I spanska älvar med enbart spöfiske uppmättes exploateringsgraden till 26% i Nansa och 43% i Ason (de Leaniz m fl 1992). I Irland skattas generellt exploateringsgraden på vildlax till hela 50%, och 60-70% för odlad lax (Report of the Standing Scientific Committee of the National Salmon Commission, 2006). Den högre exploateringsgraden för odlad lax beror på generösare fiskeregler i sådana älvar. Generellt är exploateringsgraden störst på de laxar som kommer in i älvarna tidigt på säsongen. I Tanaälven mellan Norge och Finland var exploateringsgraden år 1993 hela 69% för lax med flera havsår (Erkinaro m fl 1999). I de spanska älvar som redovisats ovan var exploateringsgraden hela 80% på tidigt stigande lax, men bara 10% på sent stigande grilse (de Leaniz m fl 1992). Thorley m fl (2007) menar därför att reglering av laxfisket utifrån en medelexploateringsgrad över säsongen är meningslöst eftersom de stora laxarna exploateras hårdare än de små. De fann att tidigt stigande lax löpte tolv gångers högre risk att fångas jämfört med sent stigande lax.

10 9 Således finns stora skillnader i exploateringsgrad mellan regioner och älvar. För det fortsatta resonemanget antas exploateringsgraden i åar med utvecklat sportfiske på västkusten vara i intervallet 20-50%. I några mindre åar är exploateringen mindre, till och med noll. Effekter av maximimått på fisket, rommängden och beståndet som helhet De stora skillnaderna mellan åarnas laxpopulationer gör att det är svårt att införa generella regler, t ex att alla laxhonor över 80 cm skall återutsättas. I Säveån skulle det innebära att 30% av fångsten skulle försvinna för de fiskande, medan endast 3% skulle återutsättas i Stensån (om vi antar att honor utgör 60% av fiskarna över 80 cm). Förutom att åfisket drabbas på olika sätt innebär detta också att den positiva effekten på avgiven mängd rom i Stensån blir liten. Således bör rekommendationer om återutsättning av stora honor anpassas för situationen i de olika åarna. För en lax av en viss längd kan vikten skattas med ekvation 1 och andelen honor per längdklass med Tabell 3. Därmed kan den totala vikten av honor skattas i varje längdklass per å utgående från data i Figur 2. Slutligen kan dettas räknas om till rommängd (antaget 1300 romkorn per kg hona). Resultatet (Figur 6) ansluter väl till Figur Andel (%) av rommängd Lagan Ätran Säveån Örekilsälven Göta älv Viskan Längd (cm) Figur 6. Andelen av skattad total rommängd som skulle ha lagts av spöfångade laxar av olika storlek (cm) i åarna. Skattad med hjälp av ekvation 1, samt data som presenteras i Tabell 3 samt Figur 2. För tydlighets skull redovisas resultatet i Figur 6 även i form av en kort tabell (Tabell 5). Där redovisas hur mycket av rommängden som skulle sparas till reproduktion om olika maximimått på honor infördes. De två odlade bestånden (Lagan och Göta älv) redovisas ej. Man kan förvänta sig en dödlighet på ca 10% på återutsatta honor, beroende på vattentemperatur etc (Mills 1989). Således skulle siffrorna över rommängden behöva justeras något, men då andra osäkerheter ändock föreligger ansågs detta inte nödvändigt.

11 10 Tabell 5. Andelen av rommen hos sportfiskefångade laxhonor som skulle sparas till naturlig reproduktion om olika maximimått infördes i respektive å. Maximimått (längd cm) Örekilsälven 60% 39% 24% 12% Säveån 75% 51% 32% 20% Viskan 48% 33% 18% 12% Ätran 39% 21% 11% 5% Förslag 1 Frivilliga infört maximimått anpassat till älven (ökar rommängden med 5-12%) Antag att man strävar efter att låta den potentiella avgivna rommängden för lek från de fiskar som fångas vid sportfisket öka med exempelvis 25% i varje å. Det bör betonas att om 25% av den rom som skulle ha fångats bort i sportfisket sparas genom införande av maximimått så innebär det inte att rommängden i ån ökar i samma utsträckning. Vi antar grovt att 20-50% av laxarna som stiger i ån fångas. Det innebär att den totala rommängden skulle öka med 5-12,5% (25%*0,2 resp. 25%*0,5) om fisket för övrigt är konstant. För att nå målet skulle laxar på 84 cm och längre återutsättas i Ätran. I Säveån skulle motsvarande värde vara 93 cm. Ett eventuellt maximimått bör dock rimligen sättas till närmast jämna fem-centimeter, dvs för Ätran t ex 85 cm istället för 84. Om dessa maximimått införs skulle 11-15% av årsfångsten behöva återutsättas, eller 5-7% om man enbart återutsätter honor (Tabell 6). Således skulle ett ansvarsfullt fiske kunna ske som ökar rommängden med 25% från den fisk som normalt fångas med enbart 5-7% minskad fångst, tack vare att de stora honorna har mer romkorn än de små. Tabell 6. Andelen (%) av årsfångsten i sportfisket som skulle behöva återutsättas om man strävade efter att öka avgiven rommängd med 25% från fisk som normalt fångas i sportfisket. Antal (%) återutsatta Maximimått (cm) Totalt Enbart honor Örekilsälven ,2 Säveån ,1 Viskan 88 11,4 5,5 Ätran 84 11,3 5,6 Önskar man någon slags tumregel för att införa maximimått på honor kan man säga att 15 cm längre än medellängden på alla fångade laxar kan vara lämpligt (jfr medellängder i Tabell 4 med maximått i Tabeller 5 och 6). En sådan generell regel torde kunna tillämpas även i andra laxåar längs västkusten, där detaljerade data av ovanstående slag saknas. Förslag 2- Gemensamt infört maximimått över hela året (ökar rommängden med 8-20%) Skall ett gemensamt infört maximimått införas så kommer det att ge olika effekt i olika bestånd. Om man tillämpar ett maximimått i sportfisket bör motsvarande mått gälla även för övrigt fiske. I åar utan organiserade fiskevårdsområden som sköter laxfisket kan det vara nödvändigt att införa generella regler. I åar där fiske sker med redskap som inte medger återutsättning bör sådana fisken inte tillåtas under en minst 10-årig återhämtningsperiod (2 laxgenerationer) för västkustlaxen. På kusten bör icke-selektiva redskap undvikas, lämpligen genom att förhindra nätfiske i åmynningar och på grunt vatten (0-3 m). Effekten av ett

12 11 maximimått på kusten går dock inte att skatta eftersom fångstmängderna och storleksstrukturen är okända. Troligen är dock fångstmängderna små. Om 85 cm appliceras (ca 5,9 kg) kommer ca 60% av den icke landade fångsten att vara honor. Fisk på 85 cm eller större utgjorde 17% av den samlade sportfiskefångsten i tillgängligt material från åarna. Medelvikten på dessa fiskar var 7,7 kg. Dessa honor har ca 40% av den samlade rommängden, vilket med en exploateringsgrad på 20-50% innebär att den totala deponerade rommängden ökar med 8-20% (40%*0,2 resp. 40%*0,5). En komplikation vid dessa beräkningar är att vi inte har tillgång till ett proportionerligt viktat urval av längder, dvs idealt skulle varje å representeras av längder i förhållandet till fisket i respektive å. Ett sätt att nå detta är att enbart använda data från ett och samma år. Då det dock är svårt att få fram enhetliga material har detta inte kunnat ske. Förslag 3 Förbud att landa honor från 1 augusti (ökar rommängden med 10-25%) I slutet av säsongen bör laxhonor vara möjliga att identifiera även för den mindre kunnige laxfiskaren. Tyvärr har vi inte sådan upplösning i våra nuvarande dataset att vi kan säga hur stor andel av laxfångsten som fångas augusti-oktober och hur stor andel som är honor. I Ätran tas cirka 50% av fångsten efter 1 augusti, men fisken könsbestäms inte. I Göta älv var motsvarande värde 62%. Andelen honor i detta fiske var 56%. Exakta beräkningar går således inte att göra men vi kan anta att 50% av fångsten tas efter 1 augusti och att 50% är honor. Medelvikten på dessa honor är 4,6 kg (medellängd 71 cm). Förbud att landa honor från 1 augusti skulle överslagsmässigt spara 50% av rommen och med en exploateringsgrad på 20-50% skulle detta innebära att den totala avgivna rommängden ökar 10%-25%. En nackdel med att införa fångstförbud den 1 augusti är att de stora honorna kommer tidigt på säsongen och löper risk att fångas undan. På väldigt lång sikt skulle detta kunna gynna grilse, men på kort sikt bör detta problem vara försumbart. Diskussion Vilken effekt införande av maximimått får på produktionen i populationen som helhet beror även på hur mättat vattendraget är på lekfisk. Om beståndet ligger nära full mättnad ( carrying capacity ) så blir effekten endast marginell eftersom ytterligare lekfiskar inte kommer att öka produktionen nämnvärt. Om emellertid lekbeståndet är långt ifrån mättat, dvs. det råder brist på lekfisk (vilket verkar vara fallet i många vattendrag på västkusten, Degerman & Karlsson 2010) kan införande av maximimått få betydande effekt på produktionen. Ett problem med ett införande av maximimått kan vara att alla fiskande inte kan särskilja honor och hanar, speciellt tidigt på säsongen. Hanen har ett större huvud än honan, med längre käkar. Under säsongen blir huvudet större och underkäken växer ut till en krok (detta redovisas bra på Vid osäkerhet om könsbestämningen måste all fisk över maximimåttet gå tillbaka. Med försiktig hantering bör fotografering och mätning av fisken kunna ske nere i vattnet, och sedan kan vikten relativt väl skattas från ekvation 1. Rekordfisken kan alltså dokumenteras, om än inte på grammet när. Om ett maximimått på honor skulle påverka fiskeintresset (mängden försålda kort) negativt är osäkert. I Mörrumsån har funnits en regel om återutsättning av laxhonor i augusti utan någon synbar minskning av fiskeintresset. Regel togs nyligen bort, men kan komma att återinföras (pers. komm. Percy Assarsson, Mörrums Kronolaxfiske, Sveaskog).

13 12 Hur stor andel av laxpopulationen som tas i sportfisket (exploateringsgraden) är egentligen ett mer angeläget fiskevårdsinstrument än maximimåttet. För att veta denna andel krävs dock omfattande undersökningar. På sikt måste vi anpassa uttaget av leklax till lekbeståndets storlek. Eftersom vi har goda elfiskeundersökningar i många vattendrag kan det vara möjligt att använda ungfisktätheten som ett mått på fiskets omfattning, dvs bedöma om uppväxtområdena är fullgott besatta, vilket skulle indikera om antalet lekfiskar är tillräckligt stort. Tätheterna av laxungar har sjunkit stadigt i västkustens vattendrag sedan 1990, samtidigt som mängden återvandrande leklax minskat signifikant (Degerman & Karlsson 2010). Data talar således för att laxbestånden på västkusten minskat sedan 1990-talet, dock anses de vara inom säkra biologiska gränser (ICES 2010). Erkännanden Stort tack till alla sportfiskeklubbar och Fiskevårdsområden som beredvilligt delat med sig av sin fångststatistik. Tack till Ingemar Berglund, Fiskeriverket, för granskning av manus. Referenser Degerman, E. & L. Karlsson, Salmon fisheries and status of salmon stocks in Sweden. National report for ICES WGNAS, Working paper 2010/32, 11 s. Environment Agency Annual assessment of salmon stocks and fisheries in England and Wales CEFAS, 80 s. Erkinaro, J., Ökland, F., Moen, K. & E. Niemelä, Return migration of the Atlantic salmon in the Tana river: distribution and exploitation of radiotagged multi-sea-winter salmon. Boreal Environment Research 4: de Leaniz, C.G., Caballero, P., Valero, E., Martinez, J.J. & A.D. Hawkins, Historical changes in some Spanish rod and line salmon, Salmo salar L. fisheries: why are large multiseawinter fish becoming scarcer? Journal of Fish Biology, Vol. 41, No. Suppl. B. (1992), 179. Gudjonsson, T., Exploitation of Atlantic salmon in Iceland. 3. Int. Atlantic Salmon Symp., Biarritz (France), 21 Oct Editor D.H. Mills & D.Piggins. ICES Report of the Working Group on North Atlantic Salmon (WGNAS). ICES CM 2010/ACOM:09, 294 s. Mills, D.H., Ecology and management of Atlantic salmon. Chapman and Hall, London, 351 s. Report of the Standing Scientific Committee of the National Salmon Commission, The Status of Irish Salmon Stocks in 2005 and Precautionary Catch Advice for /01/2006 SSC Report, 34 s. Thorley, J.L., Youngson, A.F. & R. Laughton, Seasonal variation in rod recapture rates indicates differential exploitation of Atlantic salmon, Salmo salar, stock components Fisheries Management and Ecology. Vol. 14, no. 3, sid

14 13 Thörnqvist, S Nätfiske med öringgarn i grundområden längs västkusten år Fiskeriverket Kustlaboratoriet, PM, 17 s. Whoriskey, F.G., Prusov, S. & S. Crabbe, Evaluation of the effects of catch-and-release angling on the Atlantic salmon (Salmo salar) of the Ponoi river, Kola Peninsula, Russian Federation. Ecol. Freshw. Fish 9:

Aqua reports 2015:19

Aqua reports 2015:19 Effekter av fångstbegränsningar på spöfiskad lax På Västkusten David Spjut, Erik Degerman & Johan Östergren Effekter av fångstbegränsningar på spöfiskad lax På västkusten David Spjut, Erik Degerman & Johan

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Märkning av havsöring och lax i Emån

Märkning av havsöring och lax i Emån Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Åldersanalys av havsöring från Emån

Åldersanalys av havsöring från Emån Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Under 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna.

Under 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna. Atlantlaxen idag och imorgon Laxen älvens silver var förr vanligt förekommande i våra vattendrag, men i industrialiseringens kölvatten har den blivit allt mer sällsynt. De naturligt lekande laxarna har

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

Laxen i Halland då och nu. Hans Schibli Naturvård&Miljöövervakning

Laxen i Halland då och nu. Hans Schibli Naturvård&Miljöövervakning Laxen i Halland då och nu Hans Schibli Naturvård&Miljöövervakning Hallands laxåar Laxen i Halland då och nu Hallandslaxens biologi 3 Working Group on North Atlantic Salmon (WGNAS) Laxens vandringsmönster

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många

Läs mer

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Öring. Öring. Östersjön. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Öring. Öring. Östersjön. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Öring Salmo trutta Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 2013 Öring Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se

Läs mer

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön

Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön 212-2-14 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.

Läs mer

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV International Year of the Salmon Laxens År 2019 Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv Håkan Carlstrand, HaV Laxens år Initiativtagare: North Pacific Anadromus Fish Commission - NPAFC North Atlantic

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013 Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015 Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012 Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg 1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)

Läs mer

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt

Läs mer

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk

Läs mer

Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010

Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010 211-3-16 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping, Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön

Läs mer

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB Valda delar ur Fiske 5 en undersökning om svenskarnas fritidsfiske Fiskeriverket i samarbete med SCB 2 Nyheter i FISKE 5 jämfört de tidigare studierna är bland annat att urvalsstorleken ökats med 1 personer,

Läs mer

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009 Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Läs mer

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015 Datum 2015-07-06 PM Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015 Utredning om eventuell påverkan från Marieholmsförbindelsen EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015 1 (31) Dnr: SLU.aqua. 215.5.5-41 215-2-16 Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 215 Stefan Palm

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Havsöring - en utmaning för förvaltningen

Havsöring - en utmaning för förvaltningen 1(36) DNR: SLU.aqua.2015-5.5-272 Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 2015-08-26 Havsöring - en utmaning för förvaltningen Erik Degerman, Ingemar Näslund, Anders Kagervall

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Rapport Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt den bofasta befolkningen runt Gikasjön håller sjöns botten

Läs mer

Sportfiskarens chans att fånga lax i Byskeälven En studie baserad på fångstrapporter och fiskekortsförsäljningsstatistik 2011 och 2012

Sportfiskarens chans att fånga lax i Byskeälven En studie baserad på fångstrapporter och fiskekortsförsäljningsstatistik 2011 och 2012 Sportfiskarens chans att fånga lax i Byskeälven En studie baserad på fångstrapporter och fiskekortsförsäljningsstatistik 2011 och 2012 Emilie Björkman Student YH2 Handledare: Stefan Ågren Fiskerikonsulent

Läs mer

Undersö kningar pa ga dda pa Å land

Undersö kningar pa ga dda pa Å land Undersö kningar pa ga dda pa Å land 2009 2018 Kaj Ådjers Ålands Landskapsregering, Fiskeribyrån Ålands Landskapsregering, Fiskeribyrån Mapa Fishing Team Ab Strandgatan 37, PB 1060 AX Mariehamn Nybovägen

Läs mer

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta

Läs mer

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer, Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall

Läs mer

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta översiktskarta Det vidsträckta skogslandskapet i området erbjuder varierat fiske och härliga vildmarksupplevelser. Här finns både strömmande vatten med harr, öring och tidvis lax samt skogstjärnar med

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt

TAC-förordning Västerhavet torsk i Kattegatt Institutionen för akvatiska resurser 2015-11-30 Havsfiskelaboratoriet Johan Lövgren och Daniel Valentinsson TAC-förordning Västerhavet 2016- torsk i Kattegatt Frågeställningar i beställning Bidra med underlag

Läs mer

Gotlands fiske.

Gotlands fiske. Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan

Läs mer

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject. Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan

Läs mer

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. 1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,

Läs mer

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012 Sida 1/5 2013-09-25 Malin Setzer 036-39 51 85 Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket Landsbygdsdepartementet Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten

Läs mer

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att

Läs mer

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013 DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,

Läs mer

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB Ål l i fiskräknare? knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskräknare i drift Klarälven Enningdalsälven Örekilsälven Göta älv Säveån Rolfsån Ätran Nissan

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:1

Policy Brief Nummer 2010:1 Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och

Läs mer

Gädda. Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Gädda. Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske Gädda Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Allmän i sjöar över hela landet med undantag för högt belägna fjällvatten. I Östersjön, inklusive Bottniska viken, finns gäddan i framför

Läs mer

DVVF Provfiske sammanfattning

DVVF Provfiske sammanfattning DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två

Läs mer

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna

Läs mer

Policy Brief Nummer 2019:5

Policy Brief Nummer 2019:5 Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande

Läs mer

Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk

Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk av Adam Johansson Sammanfattning av examensarbete 20 p vid Göteborgs universitet. Bakgrund och syfte I början av 1900-talet var det möjligt

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Röding Salvelinus salvelinus och S. alpinus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Röding UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (S. salvelinus) betraktas som en

Läs mer

Delprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012.

Delprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012. Foto: Lars Brevitz Senast uppdaterad: 2013-09-05

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer