KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN
|
|
- Sven-Erik Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN
2 Utges av Oktober 2010
3 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande av brukare inom äldreomsorgen i. Syftet med detta dokument är att skapa enhetliga riktlinjer för kostverksamheten och att klargöra ansvarsfördelningen mellan olika yrkeskategorier. Kostprogrammet utarbetades inom ramen för Nutritionsprojektet och bygger på Svenska Näringsrekommendationer (SNR), Livsmedelsverkets och ESS-gruppens rekommendationer. ESS-gruppen är en expertgrupp för samordning av sjukhuskoster som är utsedd av Livsmedelsverket. Målet med kostprogrammet är att tillförsäkra alla brukare i den kommunala äldreomsorgen i en god, vällagad och näringsriktig kost i en anpassad måltidsmiljö för bästa möjliga livskvalitet. Kostprogrammet ska tillämpas inom alla funktionsområden inom äldreomsorg i.
4
5 Innehåll 1 Inledning 7 2 Lagstiftning och styrdokument 8 3 Ansvarsfördelning 9 4 Mat på äldreboenden Målsättning Näringsrekommendationer Energi- och näringsinnehåll Måltidsordning Måltidernas innehåll Sensoriska krav - matens utseende, doft och smak Specialkoster Konsistensanpassad kost Alternativ- och önskekost Nutritionsstöd Måltidsmiljö Livsmedelshygien Kompetens och utbildning Brukarråd Uppföljning Mat i ordinärt boende Målsättning Näringsrekommendationer Måltidens innehåll Måltidsmiljö Livsmedelshygien Kompetens Uppföljning
6
7 1 Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den skall engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen. Mat innebär inte bara njutning utan är livsnödvändig för att tillgodose energi och näringsbehov och minska risken för kostrelaterade sjukdomar. Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen med åldern medans behovet av näringsämnen är i stort sett det samma. Eventuella sjukdomar och funktionsnedsättningar kan påverka behovet av mat och förmågan att äta. Kosten utgör en del av behandlingen vid sjukdom och vanlig mat är den viktigaste och bästa energioch näringskällan. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa. Obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen leder till störningar i näringstillståndet. Ett nedsatt näringstillstånd ger trötthet och kraftlöshet. Allmän svaghet försämrar möjligheterna att klara livets dagliga aktiviteter och ökar risk för komplikationer vid sjukdom. Nutrition utgör en del av den medicinska behandlingen men också en del av omvårdnaden. Aktiva insatser inom dessa områden har stor betydelse för att förhindra utveckling av undernäring och för behandling av redan undernärda patienter. (Socialstyrelsen, Näringsproblem i vård och omsorg - prevention och behandling) Den boendes nutrition ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Socialstyrelsen, SoS rapport 2000:11 7
8 2 Lagstiftning och styrdokument Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Inom särskilt boende, biståndsbedömd dagomsorg, samt i ordinärt boende enligt avtal med landstinget, har kommunen ansvar för hälso- och sjukvården förutom den del som meddelas av läkare. Nutritionsbehandling är en del av den medicinska behandlingen och omfattas av samma regelverk. De näringsrekommendationer som finns att ta hänsyn till är Svenska Näringsrekommendationer, (SNR) och rekommendationer på gruppnivå om vilken kost som bör serveras inom vård och omsorg (Livsmedelsverket 2003). Rekommendationer om mat och näring, måltidsordning, måltidsmiljö och livsmedelshygien finns i Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, Livsmedelsverket Styrdokument Vid nutritionsarbete och livsmedelshantering skall följande lagar och föreskrifter följas: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS 1982:763) Socialtjänstlagen (SoL) (SFS 1980:620) Riktlinjer för att förebygga undernäring inom den kommunala hälso- och sjukvården. Antagen i förvaltningsledningen Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården. Antagen i förvaltningsledningen Livsmedelslagen (SFS 2006:804) Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) Svenska Näringsrekommendationer (SNR). Livsmedelsverket
9 3 Ansvarsfördelning Brukare Utgångspunkten är att brukaren själv ansvarar för att tillgodose sitt behov av näring. I de fall den enskilde inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har kommunen ansvar för att behovet tillgodoses enligt SoL eller HSL-ansvarsområde. Nämnden för Äldreomsorg Tar beslut om övergripande inriktning och fastställer dokument inom äldreomsorg. Förvaltningschef Har det övergripande ansvaret för äldreomsorgen och svarar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som fastställts av nämnden för Äldreomsorg. Ansvarar för att det finns ett kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Har ett övergripande ansvaret enligt HSL för kvalitet och säkerhet i den verksamhet som äldreomsorgen bedriver. MAS har även ansvar för att upprätta övergripande riktlinjer inom nutritionsområdet när det gäller HSL-insatser. Detta arbete bör utföras i nära samarbete med dietist. Verksamhetschef Har det yttersta ansvaret för att rutiner för nutrition finns i verksamheten. Biståndshandläggare Ansvarar för att utreda och bedöma den enskildes behov av stöd och hjälp i samband med måltider inom hemtjänsten. Bedömningen sker i samråd med berörd medicinsk personal. Enhetschef på äldreboenden eller i hemtjänsten Ansvarar för att kostprogrammet med medföljande riktlinjer och rutiner är väl kända och används av personalen i den egna verksamheten. Ansvarar för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten på nutritionsarbetet. Enhetschef på ett boende ansvarar för att varje brukare erbjuds en lämplig kost för att behålla ett gott nutritionstillstånd och att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Detta gäller både vanlig kost och ordinerad sondmat. Enhetschef i hemtjänsten ansvarar för att varje brukare erhåller måltid/livsmedel inom biståndets ram. 9
10 Enhetschef på ett boende och i hemtjänsten utser kostombud inom den egna verksamheten och ansvarar för att kostombuden har möjlighet att utföra sina uppdrag. Kostombuden ska delta i kostutbildningar och kostmöten i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för att i lämpligt forum aktualisera kost- och nutritionsfrågor. Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens och de redskap som krävs för att bedriva nutritionsarbete, samt att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Enhetschef på ett boende ansvarar dessutom för att brukarnas måltidsmiljö är stimulerande och trivsam och att brukare som är i behov av stöd i måltidssituationer erbjuds lämpliga insatser. Enhetschef på ett boende ska ha kännedom om, att det finns brukare på enheten som är eller riskerar undernäring/felnäring och att lämpliga åtgärder har vidtagits. Inom hemtjänsten gäller ansvaret för brukare som är inskrivna i den kommunala sjukvården. Enhetschef på ett boende ansvarar för att det finns en våg och mätinstrument på varje enhet. Omsorgspersonal Ansvarar för att följa framtagna riktlinjer och rutiner avseende kost, måltidsordning och måltidsmiljö. Ansvarar för att vid ankomstsamtalet upprätta omsorgsplan, där brukarens individuella behov av kost, måltidsordning, matvanor, sittställning, sittmöbel och eventuella äthjälpmedel dokumenteras. Ansvarar för att det i omsorgsplanen anges hur munvård ska utföras. Ansvarar för att uppmärksamma problem eller avvikelser i matsituationen hos brukaren och rapportera dessa till ansvarig sjuksköterska. Ska följa brukarens omvårdnadsplan och ansvarar för att åtgärder gällande mat, dryck, kostregistrering och viktkontroller utförs enligt ordination från legitimerad personal. Beställer sondmat enligt ordination, då brukaren har behov av detta. Ansvarar för att egenkontrollprogrammet för att förebygga hälsorisker utförs enligt framtagna riktlinjer (Livsmedelslagen). 10
11 Kostombud Utses av enhetschefen och ska finnas på varje avdelning och inom hemtjänsten. Kostombud är ett förtroendeuppdrag och utgör en kontaktlänk mellan brukare, omsorgspersonal, sjuksköterska, nutritionssjuksköterska och måltidspersonal. Är ansvarig för att delta i kostombudsträffar och kostutbildningar samt att sprida kostinformation till övrig omsorgspersonal. Kostombudet ansvarar för att informationsmaterial i kostpärmen är aktuellt. Lokala tillägg till uppdraget kan förekomma. Enhetschef för hemsjukvård och rehabilitering Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens som krävs för att bedriva nutritionsarbete och nutritionsbehandlingar, samt att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Nutritionssjuksköterska Ansvarar för utbildning av kostombud. Ansvarar för kostombudsträffar två gånger per år. Ansvarar för uppdatering av kostpärm. Är välinsatt i dataprogrammet för näringsberäkning och behjälplig inom området. Är behjälplig i kostfrågor. Lokala tillägg kan förekomma. Sjuksköterska Har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller brukarens näringstillstånd. Detta innebär att sjuksköterskan bedömer nutritionsstatus, ordinerar, planerar, dokumenterar och utvärderar nutritionsbehandling. Ansvarar för ordination av E-kost, kosttillägg, berikningsprodukter, konsistensanpassningar och ätstödjande åtgärder utifrån den enskildes behov och enligt gällande riktlinjer, vid behov i samråd med dietist. Om det finns behov av specialkoster för brukaren planeras och ordineras lämplig kost i nära samarbete med dietist eller läkare. Informerar kök, avdelning/enhet och kontaktperson om den ordinerade kostbehandlingen. Ansvarar för att riskbedömning enligt Senior Alert blir utfört vid inflyttning till äldreboende eller inskrivning i hemsjukvården och följs upp vid behov. 11
12 Ansvarar för att kontakt tas med läkare, arbetsterapeut, tandhygienist, tandläkare med flera i de fall nutritionstillståndet kräver bedömning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. Har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller brukare som är i behov av sondmatning eller parenteral nutrition enligt riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården. Arbetsterapeut /Sjukgymnast Ansvarar för att skapa goda fysiska förutsättningar för brukaren att genomföra måltiden. Är behjälplig vid utprovning av lämpliga hjälpmedel för att underlätta ätandet samt informerar berörd personal om hur olika hjälpmedel används. Dietist Ger stöd och handledning till den legitimerade personalen beträffande brukarens nutritionsproblem. Är behjälplig sjuksköterska vid ordination av specialkoster och näringsdrycker i enlighet med riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården. Samarbetar med läkare och sjuksköterska i fråga om enteral nutrition, för att uppnå en optimal nutritionsbehandling hos brukaren. Är behjälplig i förvaltningens kompetensutveckling inom området nutrition. Formulerar tillsammans med MAS rutiner och kvalitetssystem för nutritionsomhändertagande. Är behjälplig vid upphandlingar som rör det egna kompetensområdet. Serviceenheten Måltid (leverantör av mat) Ansvarar för matsedelsplanering, tillagning och hantering av maten samt att detta görs enligt gällande rekommendationer och kvalitetskrav. Ansvarar för att få fram lämpligt sortiment av näringsdrycker och berikningar som ska finnas att beställa i samtliga kök. Övriga funktioner som har betydelse för brukarens nutritionsbedömning och nutritionsbehandling Läkare Logoped Samtliga yrkeskategorier som medverkar på olika nivåer inom äldreomsorgen har ett gemensamt ansvar och ska arbeta för att gemensamt ge brukaren ett gott nutritionsomhändertagande. 12
13 4 Mat på äldreboenden 4.1 Målsättning Alla brukare ska erbjudas god, vällagad och näringsriktig mat för bästa möjliga livskvalitet. Måltider ska vara varierande och anpassade efter brukarens behov. Måltider ska stimulera aptiten och serveras i en lugn och harmonisk miljö, för att förebygga undernäring. 4.2 Näringsrekommendationer Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen med åldern medan behovet av näringsämnen är i stort sett det samma. Äldre har även sämre förmåga att ta upp näringsämnen ur maten. Eventuella sjukdomar och funktionsnedsättningar kan påverka förmågan att äta. Aptiten minskar ofta med åldern och därför är det nödvändigt att kosten för äldre har hög näringstäthet, dvs. hög koncentration av näringsämnen i mat med mindre volym. Kosten är en stor del i behandlingen vid sjukdom och vanlig mat är den viktigaste och bästa energi- och näringskällan. 4.3 Energi- och näringsinnehåll För att upprätthålla kroppsvikten krävs balans mellan energiintag och energiåtgång. Behovet av energi uppgår schablonmässigt till 30 kcal per kg kroppsvikt och dygn. För kroppsvikten kg motsvarar detta kcal/dygn. Portioner med energiinnehåll som understiger 1800 kcal/dygn skall endast serveras efter individuell medicinsk bedömning. Energi- och näringsinnehållet i de måltider som serveras i kommunens äldreboenden ska följa de nationella kvalitetskrav och rekommendationer som tagits fram av ESSgruppen samt följa Svenska näringsrekommendationer. Grundkoster Det finns tre typer av grundkoster som ska tillhandahållas: SNR-kost Svenska Närings Rekommendationer Utgår från Svenska näringsrekommendationer och passar alla friska individer, personer med övervikt, höga blodfetter och även diabetiker med god aptit. Kosten har stor volym, mycket fibrer och i förhållande till de andra kosttyperna mindre mängd fett. 13
14 A-kost Allmän kost för sjuka och äldre Är grundkosten för de flesta som vistas på äldreboenden. Aptiten är vanligtvis sänkt men behovet av näringsämnen oförändrat eller ökat. A-kosten innehåller mer protein och mindre fiber än SNR-kosten och näringsämnena ryms i en mindre mängd mat än SNR-kosten, E-kost Energi- och proteinrik kost Används till brukare och som bedöms vara undernärda eller löper risk att utveckla undernäring och som inte kan äta hela portioner A-kost. E-kost är mindre till sin storlek men ska ge lika mycket energi och protein som A-kost. Förstärkta mellanmål och näringsdryck är mycket viktiga komplement. E-kost ordineras av sjuksköterska. Rekommendationer för kostens energi- och näringsinnehåll (enl. ESS-gruppen) Beteckning SNR-kost A-kost E-kost Friska & diabetiker Allmän kost för sjuka Energi och proteinrik kost E% Protein E% Fett E% Kolhydrater Kostfiber Enligt SNR Lägre än SNR Lägre än SNR (25-35 g/dag eller 3g/MJ) Vitaminer Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR Mineraler Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR Siffrorna anger energiprocent (E %), dvs. andel energi som kommer från respektive näringsämne i kosten. 4.4 Måltidsordning En bra måltidsordning är en viktig förutsättning för att man ska tillgodogöra sig den serverade maten. Huvudregeln är tre huvudmål och två till tre mellanmål. Sex måltider, väl fördelade över dagen, rekommenderas av såväl Socialstyrelsen som Livsmedelsverket. Rekommenderad måltidsfördelning enl. SNR Måltid Tider Energifördelning (%) Vid 2200 kcal (ca 9 MJ) Frukost Mellanmål Lunch/Middag Mellanmål Middag/Kvällsmål Mellanmål
15 Nattfasta När förmågan att äta är begränsad är det mycket viktigt att måltiderna sprids över dagen. Om nattfastan blir för lång, blir det svårt att täcka energi- och näringsbehovet med viktnedgång och risk för undernäring som följd. Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar, varför ett sent kvällsmål eller en förfrukost Må är att rekommendera. id 4.5 Måltidernas innehåll Maten för äldre personer bör vara välkända rätter. Varje måltid ska vara väl sammansatt, varierande och dagsmatsedeln ska innehålla komponenter från hela kostcirkeln. Så kallade lätt- och/eller lightprodukter ska inte vara standard utan endast användas vid speciella behov. Maträtterna ska anpassas efter de äldres förutsättningar med hänsyn tagen till tugg- och sväljsvårigheter. Vätska är mycket viktigt för äldre, som är särskilt känsliga för uttorkning men som ofta inte upplever törst på samma sätt som yngre personer. Rekommenderat utbud av drycker för de olika måltiderna är: kaffe, te, mjölk, juice, saft, lättöl och bordsvatten. Brukare som är i behov av extra energi ska erbjudas energirika, förstärkta mellanmål, t.ex. kräm med kaffegrädde, pannkaka med sylt och grädde, chokladpudding, näringsdryck. 15
16 Frukost Vid frukostmålet skall följande finnas att välja på: o Kaffe och te (socker och kaffegrädde) o Spannmålsprodukter (gröt, flingor/müsli eller välling) o Mjölk, filmjölk och/eller yoghurt o Mjukt och hårt bröd o Bordsmargarin med 70-80% fetthalt o Pålägg o Juice och/eller frukt o Ägg (2 3 ggr/vecka) Middag Varmrätt med tillbehör som motsvarar A-kost o Kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ o Potatis, mos, ris eller pasta o Sås o Grönsaker och/eller rotfrukter o Efterrätt Kvällsmat Kvällsmaten bör komplettera middagsmålet och innehålla: o Kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ o Potatis, mos, ris eller pasta o Sås o Grönsaker och/eller rotfrukter o Tillbehör o Färsk frukt Mellanmål och Kvällsmål Mellan- och kvällsmålen bör tillsammans ge mellan procent av dagens totala energiintag. Ett bra mellanmål kan bestå av: o Kaffebröd (bulle, skorpa, kaka) o Frukt, fruktsallad o Yoghurt, fil, glass eller energidryck o Smörgås o Valfri dryck, t.ex. kaffe, te, mjölk, saft 16
17 Övrigt o Mjukt- och hårdbröd, bordsmargarin med procent fetthalt och måltidsdryck (t ex. mjölk, lättöl, saft, bordsvatten, etc.) ska ingå i alla måltider. o Den dag soppa/gröt serveras till kvällsmat ska måltiden kompletteras med mjukt smörgås med pålägg. o Tillbehör som t ex. ättiksgurka, lingon, rödbetor, gelé och äpplemos ska erbjudas till de rätter där det brukar ingå som en normal komponent. 4.6 Sensoriska krav - matens utseende, doft och smak Första intrycket av maten på tallriken är viktig. Maten ska se aptitlig ut, dofta och smaka gott. Oberoende av om maten läggs upp på serveringsfat eller serveras direkt på tallriken ska anblicken vara lockande och vacker. Förmågan att uppfatta smaker förändras med åren, vilket gör att många äldre upplever att maten inte smakar någonting. Rätt använda kryddor kan förstärka och förfina råvarans smak. Tillgång till olika tillbehör vid matbordet som salt, peppar och andra kryddor, ger möjlighet för brukaren att själv påverka smaken på maten. 4.7 Specialkoster Specialkoster skall ges efter individuell medicinsk bedömning. Läkaren ordinerar specialkoster i nära samarbete med sjuksköterska och dietist. Den som behöver specialkost ska erbjudas denna i samma utsträckning och med samma variation som den som äter normalkost. Specialkosten ska anpassas till huvudmatsedeln i möjligaste mån. 17
18 Följande specialkoster ska tillhandahållas av tillagningsköken: o Laktosfri /Laktosreducerad kost o Mjölkproteinfri kost o Glutenfri kost o Fettreducerad kost o Proteinreducerad kost o Dialyskost o Kost vid allergi och livsmedelöverkänslighet Konsistensanpassad kost Konsistensanpassad kost ska erbjudas vid tugg- och sväljsvårigheter. Vilken konsistens som lämpar sig bäst för brukaren beror på var i sväljningsprocessen problemet uppstår. Inom vård och omsorg är logopeden den som är bäst lämpad att utreda tuggoch sväljsvårigheter. Sjuksköterskan ordinerar rätt konsistens, vid behov i samarbete med logoped och/eller dietist. I första hand ska man sträva efter att använda vanlig mat och traditionella maträtter som har den önskade konsistensen, t ex köttfärsrätter eller fisk. Konsistensguiden Konsistensguiden är ett resultat av flera års forskning av experter inom området. Den ska underlätta för vård- och kökspersonal att ge brukare rätt konsistens på maten utifrån deras behov. Följande konsistensanpassningar ska kunna erbjudas som A- och E-kost av tillagningsköken. Hel/delad Grov paté Timbal Gelékost Flytande kost * *Flytande koster delas upp i tunnflytande och tjockflytande Flytande kost och gelékost täcker oftast inte behovet av energi och näringsämnen utan behöver kompletteras med berikningsprodukter och/eller kosttillägg 18
19 4.7.2 Alternativ- och önskekost Alternativ kost ska finnas för den som av olika skäl inte vill eller kan äta den mat som har planerats på matsedeln. Vegetarisk kost i form av lakto-ovo-vegetarisk, laktovegetarisk och vegankost ska kunna serveras. För brukare som av etiska eller kulturella skäl önskar andra maträtter än de som serveras som normalkost måste variation finnas. Även dessa rätter ska kunna konsistensanpassas. Önskekost ska efter medicinsk bedömning av sjuksköterska, i samråd med den enskilde, serveras när särskilda behov finns. I första hand bör man försöka med mindre justeringar av de befintliga kosterna, där vissa livsmedel utesluts eller byts ut i enlighet med brukarens önskemål och inom ramen av kökets sortiment. 4.8 Nutritionsstöd Nutritionsstöd omfattar all form av näringstillförsel som ges som komplement till vanlig mat eller som ersättning för mat. Det består av näringsdrycker, näringsberikning, enteral nutrition och parenteral nutrition. Målet är att komplettera den vanliga maten när denna inte bedöms tillräcklig för att täcka energi- och näringsbehovet. Näringsdrycker och näringspreparat På äldreboenden är det alltid sjuksköterska, vid behov i samarbete med dietist, som efter en medicinsk bedömning ordinerar näringsdryck och ansvarar för att följa upp ordinationen. Vilken typ och hur stor mängd som ska användas bestäms efter utredning av brukarens behov. Möjlighet att välja smak på näringsdryck ska eftersträvas. Enteral nutrition (sondmat) Grunden för all kost och nutritionsbehandling är ett intag via munnen i form av vanlig mat. Hos ett mindre antal brukare är aptiten och/eller förmågan att äta så nedsatt att intaget av mat och dryck blir otillräckligt för att tillgodose behovet av energi och näring. I sådana fall bör behovet av konstgjord näringstillförsel utredas. Sondmat ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av läkare. Då det är aktuellt med enteral nutrition samarbetar läkare, sjuksköterska och dietist för att brukaren ska erhålla en så optimal nutritionsbehandling som möjligt. Parenteral nutrition (näringsdropp) När energi - och näringsbehovet inte kan täckas med vanlig mat eller sondmat kan parenteral nutrition vara ett komplement för att täcka hela energi- och näringsbehovet. Parenteral nutrition innebär att vätska och näring ges intravenöst. Patientansvarig läkare har det övergripande ansvaret, vilket innebär att i samråd med dietist och patientansvarig sjuksköterska ordinera lämplig parenteral näringslösning. 19
20 4.9 Måltidsmiljö Måltidsmiljön har en stor betydelse för aptiten och måltiden är en viktig del utav det sociala livet. Därför ska man sträva efter att skapa lugn och ro under måltiden, duka vackert och se till att måltiden blir både trivsam och festlig varje dag. Det är viktigt att undvika störande inslag och att dukningen är anpassad efter den enskildes behov. Maten som serveras ska vara snyggt och prydligt upplagt, vilket stimulerar aptit och ätande. Störande ljud så som TV, radio, diskmaskin, diskplock, osv. ska undvikas under måltiden. Stöd vid måltiden Tillräckligt mycket tid måste avsättas för de brukare som behöver hjälp och stöd vid måltiden. Olika hjälpmedel som anpassade bestick, tallrik med hög kant och drickvänlig mugg ska finnas på enheterna. De äldre som behöver hjälp att äta får inte stressas. Det är viktigt att antalet personer som hjälper till vid måltiden begränsas. Måltiden måste få ta den tid som var och en behöver. Även för brukare som får sin mat via sond skall måltiden utgöra en positiv upplevelse i vardagen. Förutsättningar för samhörighet och delaktighet vid måltiden ska skapas, så att brukaren kan ta del av måltidens sociala värde. 20
21 4.10 Livsmedelshygien Livsmedelshantering i tillagningskök, mottagningskök och avdelningskök omfattas av livsmedelslagstiftningen. Detta innebär bl.a. att köken ska bedriva en fungerande och dokumenterad egentillsyn över verksamheten. Maten inom äldreboenden ska hanteras under goda hygieniska former. Därför är det viktigt att ha utarbetade rutiner som grundar sig på kontinuerligt uppdaterade kunskaper i livsmedelshygien. Lång varmhållning av färdiglagad mat försämrar matens smak, utseende, konsistens och näringsvärde. Livsmedelsverket rekommenderar att färdiglagad mat får varmhållas högst två timmar, för att inte näringsvärde, smak och kvalitet ska försämras. Varm mat ska levereras så nära måltiden som möjligt och temperaturen måste hålla minst 60 grader under hela varmhållningstiden. Sondnäring och sondmatning ställer mycket höga krav på hygienen, särskilt vid hantering av sondmat och tillförselsystem Kompetens och utbildning Alla anställda i hela matkedjan ska vara informerade och utbildade i kostens betydelse för äldre. Personal, som tillagar och serverar maten ska ha god kompetens i matlagning, diet- och allergikost, näringslära, hygienfrågor och bemötande. På samtliga enheter ska det finnas en kostpärm med allmän information om kost och nutrition för äldre. Kostpärmen ska hållas uppdaterad. Ny forskning och nya rekommendationer gör att fortlöpande kompetensutveckling, för alla berörda inom områden som rör kosten är nödvändig Brukarråd Bör finnas på alla äldreboenden. I rådet ska representanter för de boende, anhöriga, samt vård- och kökspersonal vara med. Brukaren ska ha möjlighet att påverka och ha inflytande på matsedeln, måltidsmiljön m.m. På brukarråd skall det finnas möjlighet att ta upp dessa frågor Uppföljning Kostprogrammet ska följas upp för att kunna säkra en hög kvalitet. Ansvaret för uppföljningen ligger hos respektive verksamhetsansvarig. Insatser för uppföljning kan vara: o Brukarundersökningar o Uppföljning av livsmedelsupphandlingen 21
22 5 Mat i ordinärt boende 5.1 Målsättning Alla brukare ska erbjudas god, vällagad och näringsriktig mat. Kostprogrammet utgör en ram och ska användas som en plattform i samarbetet mellan omsorgspersonal och brukare. 5.2 Näringsrekommendationer Det är viktigt att hemlevererad mat är näringsriktig och har hög näringstäthet dvs. hög koncentration av näringsämnen i mat med mindre volym. Den levererade måltiden skall svara för cirka 30 procent av det totala dagsbehovet. Vissa personer kan behöva individuellt utformat stöd och information kring sin kosthållning för att undvika felnäring. Det kan bl. a handla om att försöka stimulera till en god näringssammansättning i kosten. 5.3 Måltidens innehåll Maten för äldre personer bör vara välkända rätter. Hemlevererad mat skall vara väl sammansatt och variationsrik. Maten ska se aptitlig ut och dofta gott. Maträtterna ska anpassas efter de äldres förutsättningar med hänsyn tagen till eventuella tugg- och sväljsvårigheter. Övriga måltider utformas tillsammans med individen utifrån behov och önskemål. 5.4 Måltidsmiljö För personer som behöver hjälp i matsituationen är det viktigt att det är snyggt och fräscht vid matbordet och att dukningen är anpassad efter den enskildes behov. Personalen måste vara uppmärksam på hur brukaren vill ha maten upplagd och serverad. Även för den som måste ha hjälp med matning, skall måltiden utgöra en positiv upplevelse i vardagen och ske på brukarens villkor. 22
23 5.5 Livsmedelshygien När varm mat levereras från produktionskök till brukare som har matdistribution skall livsmedelslagen följas. Färdiglagad mat bör varmhållas i max två timmar och måste hålla minst 60 grader under hela varmhållningstiden. Om dessa krav ej kan uppfyllas ska maten levereras kyld och temperaturen får inte överstiga + 8 grader eller den temperatur som tillverkaren rekommenderar. Därefter ska maten värmas i hemmet. Om maten inte ska ätas på en gång måste matlådorna förvaras i kylskåp. I övrigt skall god hygien iakttas i samband med mathantering i den enskildes hem. 5.6 Kompetens Alla anställda i hela matkedjan skall vara välinformerade och insatta i kostens betydelse för hälsan. När det gäller hemlevererad mat är det även viktigt med kunskap om hantering och distribution av färdiglagad kyld eller varm mat. 5.7 Uppföljning Uppföljning av verksamheten ska ske regelbundet i form av till exempel brukarundersökningar för att säkra en hög kvalitet. Ansvaret för detta ligger hos verksamhetsansvarig. Anna Machado Legitimerad dietist 23
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merKVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE
2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun
Läs merRIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN
RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...
Läs merMiddag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas
Läs merNutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun
Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...
Läs merKostpolicy för Gnosjö kommun
Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,
Läs merRiktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merKOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST
DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet
Läs merKost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merKostpolicy för Äldreomsorgen
- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merKostpolicy. Dagverksamhet
Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merRiktlinje för kvalitetskriterier kost
Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen
Läs merRIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs merRiktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun
2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns
Läs merMAT OCH NÄRINGSGRUPPEN
NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merNutritionspolicy för Kiruna Kommun
Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4
Läs merRiktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun
Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer
Läs merTjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen
Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merSurahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY
Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merKostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merTjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution Gäller fr o m 2011-09-01 Kvalitetskrav för kost som tillagas och
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merFörvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.
Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs
Läs merRiktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling
Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun
Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merKostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör
Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober
Läs merKostpolitisk Plan. Vingåkers kommun
Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merRiktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merRiktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel
Läs merFör förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet.
För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet. Kostprogram för Göteborgs Stad Kostprogrammet för Göteborgs Stad är framtaget på uppdrag och beslutad av Göteborgs
Läs merKostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014
Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merRiktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer
Läs merRiktlinje för kost och nutrition
Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-04-21 Emma Davachi, dietist Ingrid Olausson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje för kost och nutrition Förvaltningsledningen 1 (29) Datum 2015-04-07 Dnr
Läs merKostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008
Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:
Läs merStrategi för måltider vid särskilda boenden
Strategi för måltider vid särskilda boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merFördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Läs merNutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun
Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1
Läs merKOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist
KOSTPROGRAM För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun Socialnämnden Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist Innehåll Inledning 3 Kostens betydelse 4 Etik och ätande 4
Läs merRiktlinje för kvalitetskriterier kost
Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll
Läs merHandlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merMåltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Läs merMål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun
Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merTimbalkost Konsistensanpassad kost
Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merBra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Läs merRUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för mat och måltider i särskilt boende Framtagen av: Eva Lydahl Godkänd av: Anneli Lundgren Gäller from: 2017-10-01 Gäller tom: t v Gemensam med Regionen: Ja Nej
Läs mer1(15) Mat, nutrition och måltider inom Vård och stöd. Styrdokument
1(15) Styrdokument 2(15) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 149 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(15) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merKostpolicy. inom äldreomsorgen
Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.
Läs merKOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR
KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att
Läs merKostpolicy med riktlinjer
Dokumentansvarig Johan Miedl Kostchef POLICY Beslutande Kommunstyrelsen 39 1(8) Beteckning Handbok Giltighetstid 2017-04-01 Aktualitetsprövning/revidering senast 2020 Dokumentkategori Dokumentkoppling
Läs merFrukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merRiktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun
RIKTLINJER 1 (15) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun 2 (15) Innehåll Inledning... 3 Den äldres inflytande, ansvar och
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merTill vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Läs merKOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015
KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 Antaget av kommunfullmäktige: 2011-05-12, 42 Text: Socialchef Charlotte Dahlbom, Ljusnarsbergs kommun Enhetschef Lena Sköld, äldreomsorgen Ljusnarsbergs
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Läs merMåltidsverksamhet inom Hjo kommun
Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2015-10-14, 164 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-08-24, 107 (2015-278) Detta dokument gäller för Kommunövergripande
Läs merNUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING
Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merKostpolicy - för förskola och skola
Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet
Läs merNUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun
2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5
Läs merRiktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015
Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks
Läs merNutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26)
Innehållsansvarig Annika Wahlqvist Datum 2014-10-17 Sid. 1 (26) Nutritionspolicy Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden (Anpassas efter respektive verksamhet) 2 (26) Innehållsförteckning
Läs merKOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM
KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,
Läs merKost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg
Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merKostpolicy för äldreomsorgen
Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa
Läs merKostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Läs merKostpolicy För Dals-Ed kommun
Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad
Läs mer