Under 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna.
|
|
- Frida Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Atlantlaxen idag och imorgon Laxen älvens silver var förr vanligt förekommande i våra vattendrag, men i industrialiseringens kölvatten har den blivit allt mer sällsynt. De naturligt lekande laxarna har minskat i antal. Samtidigt växer laxodlingsindustrin kraftigt. Fortfarande fi nns det lax i omkring 2000 vattendrag i nordatlanten, men i många av dessa är laxens ställning hotad eller kraftigt försvagad. Laxens latinska namn Salmo salar betyder fritt översatt hoppande silver. I alla tider har laxen varit en viktig fi skart för människor på båda sidor nordatlanten. I äldre tid samlades människor vid älvarna när laxen anlände till vattendragen för sina lekbestyr. Fet lax gav kraft och näring åt dessa fi skare från tidig vår till sen höst. Idag förekommer atlantlaxen i omkring vattendrag runt nordatlanten. De sydligaste bestånden fi nns i gränsområdet mellan Portugal och Spanien. I väster förekommer lax från Maine i USA upp till norra Kanadas ostkust. I Europa förekommer laxen bort till Kara älv i Uralbergen. Deras gemensamma nämnare är att de I vetenskapliga sammanhang delas laxen in i två huvudgrupper utifrån dess utbredningsområden och vandringsmönster: Europeisk och Amerikansk lax. Den europeiska laxen indelas i sin tur i atlantlax och baltisk lax. Med baltisk lax avses lax som hör hemma i Östersjön och dess källfl öden, medan beteckningen atlantlax används för den europeiska lax som näringsvandrar i Atlanten. Inom huvudgrupperna fi nns både sötvattenslevande och havsvandrande laxar. I exempelvis Vänern fi nns två sötvattensbestånd som har nära släktskap med laxen i Atlanten. För dessa laxar fungerar Vänern som hav och uppväxtområde. Vänernlaxen stängdes in i området när landhöjningen efter senaste istiden ändrade på gränserna mellan land och hav. använder nordatlanten som uppväxtområde; exempelvis Norska Havet och områdena runt Färöarna samt Grönland. Den baltiska laxen använder i huvudsak Östersjön som uppväxtområde. Under 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna. Norge är det land som har fl est laxälvar omkring 600 stycken. De Brittiska öarna, Island och norra Ryssland är andra viktiga områden med atlantlax.
2 Några ord om laxens liv Laxen tillhör familjen Salmonidae Laxens släktträd har många grenar. Den antas härstämma från urlaxen Eosalmo som är över 70 miljoner år gammal, enligt fossila fynd. Dess närmaste släkting är öringen Salmo trutta med vilken kan den bilda hybrider. Laxen lever i skilda miljöer under sin livscykel - den växlar mellan ett liv i älv och hav. Laxungarna trivs bäst i strömmande friskt, svalt och syrerikt vatten. Laxen är oerhört känslig för försurning. Redan när ph sjunker under 6,3 skadas känsliga individer och vid ph 5,5 föds inga nya laxar. Laxen är höstlekande och laxungarna föds i vattendragens grusbäddar på våren. Laxens vandringar Ungarna kan stanna många år i älven innan de beger sig ut på näringsvandring i Atlanten. På västkusten utvandrar de fl esta laxungar till havet i en ålder av två år, medan några lämnar älven för oceanen redan som ettåriga och ytterligare några först som treåriga. Vid utvandringen har ungarna ställt om sig inför mötet med havet och kallas nu smolt. I norra Norge och norra Ryssland förekommer utvandring av smolt som är sju år gamla. För västkustlaxen kan vandringen i Atlanten pågå i cirka fyra år, men vanligtvis kommer laxen tillbaks till sin födelseälv efter ett eller två år i havet. Den tid laxen stannar i havet bestämmer storleken vid hemkomsten. De smolt som lämnar våra älvar på våren söker sig till områden runt Färöarna, Grönland och Norska Havet under sin havsvistelse. Det antas att laxen navigerar med hjälp av stjärnor och jordmagnetism när det gäller de långa distanserna. I närheten av kusten spelar luktsinnet huvudrollen, när laxen återkommer för lek i sin hemälv. Laxen en tungviktare Laxen kan nå vikter på 50 kilo, men så stora laxar är mycket ovanliga. Under de senaste 25 åren har det observerats en lax i vikt kring 25 kilo på västkusten. Vikter mellan 1,5 3 kilo är vanligast bland återvandrare. Det är fi sk som stannat ett år i havet och återvänder hem som Grilse en engelsk beteckning på smålax. I Halland kallas smålaxen för börling. Fisk mellan 3-7 kilo har i regel tillbringat två år i havet. När laxen återvänder hem styrs den av reproduktiva instinkter -släktled skall läggas till släktled.
3 Laxfi skevård För att bevara och utveckla atlantlaxbestånden bedrivs ett omfattande fi skevårdsarbete på olika nivåer. Arbetet inriktas både på övergripande förvaltningsprinciper, fi skets bedrivande och konkreta åtgärder i vattendragen. Nyckelbegrepp i sammanhanget är biologiskt mångfald och att varje laxstam är unik, anpassad till sin hemälv genom tusentals år av vandringar mellan älv och hav. På den internationella arenan arbetar NASCO North Atlantic Salmon Conservation Organization - som består av de stater i nordatlanten som har bestånd av lax. NASCO bildades år 1983 för att reglera det växande fi sket på laxens uppväxtlokaler i havet. NASCO:s huvudinstrument har varit att fastställa kvoter för fi sket. Organisationen styr dock inte över fi skereglerna inom respektive stats territorialvatten. Idag sker nästan inget fi ske ute i Atlanten på uppväxande lax. NASCO arbetar också med samordnad forskning och frågor om förhållandet mellan laxodling och vilda laxstammar. Målet för laxfiskevården på västkusten är att öka den naturliga produktionen av laxungar och att inte bedriva fi ske på blandade laxbestånd. Det beräknas att den naturliga smoltproduktionen i Västsverige kan öka med över 60 procent. I Sverige är ansvaret för fi skevården uppdelat på staten och fi skerättsägarna. Fiskeriverket fastställer ramarna för fi sket, medan länsstyrelserna följer upp och planerar fi skevårdsåtgärder tillsammans med de fi skevårdsområden som fi nns. Idéella organisationer som Sportfi skarna spelar en viktig roll vid många vattendrag. Den viktigaste fi skevårdsinsatsen idag är kalkningsverksamheten. Den är helt avgörande för laxförekomsten i många älvar. Biotopåtgärder i vattendragen för att öka lek- och uppväxtområdena i älvmiljö, borttagande av vandringshinder, byggandet av fi skvägar är andra exempel på konkreta insatser i vattendragen för att öka naturlig smoltproduktion och bevara laxen för framtiden. En viktig del i fi skevården är också att bevaka kommunal planering och dess tänkbara effekter på vattendragen samt att bevaka laxstammarnas intressen i samband med omprövningar av vattendomar. Det är också angeläget att utveckla forskningen kring den västsvenska laxen för att skapa bättre förutsättningar för långsiktigt kloka beslut i laxfrågan.
4 Hoten mot laxen Det som påverkar vattnet och dess kvalité påverkar också laxens liv. De senaste hundra åren har laxen trängts undan från stora delar av sin arena genom negativa förändringar i älvmiljön samt ett hårt fi sketryck under vandringar och på uppväxtområdena. Förutom effekter av mänsklig aktivitet kan också storskaliga förändringar i laxens ekologiska miljö förklara tillbakagången. Idag är atlantlaxbestånden nere på extremt låga nivåer. Det gäller i synnerhet förekomsten av stor lax där lekbestånden i många fall ligger under biologiska miniminivåer. svenska västkusten har både svajgarnsfi ske och andra nätkonstruktioner påverkat bestånden negativt. Den gemensamma nämnaren i dessa fi sken är att de ofta beskattar blandade bestånd av lax ingen vet med säkerhet varifrån laxen kommer. Därmed försvåras också fi skevård och laxförvaltning. Idag är laxfi sket i havet kraftigt reglerat. Rymlingar från fi skodling är inte något stort problem i Sverige. I Norge har dock många naturlaxälvar påverkats negativt då förrymda laxar från fjordarnas laxodlingar sökt sig upp i vattendragen och lekt med vild lax. Det har uppskattats att det årligen rymmer omkring 1-2 miljoner laxar från norsk laxodling. Det är gånger fl er laxar än hela det norska lekbeståndet, som nyligen beräknats till laxar. Fisksjukdomar har blivit ett internationellt problem i takt med den havsbaserade laxodlingens expansion. Felvandrande lax sprider bakterie- och virussjukdomar till västkuståarna. Vattenkraften Vattenkraftsutbyggnaden har tagit i anspråk stora arealer av laxens land. Under 1900-talet förlorade den svenska laxen omkring 80 procent av sina lek- och uppväxtområden av detta skäl. På västkusten fi nns det idag endast två laxförande vattendrag som inte påverkas av vattenkraften Kynne älv i norra Bohuslän och Stensån i södra Halland. Även minikraftverk är ett hot. Försurningen är en annan negativ kraft som slagit hårt mot både lax- och öringbestånd. Laxen är extremt känslig. Romkorn klarar inte ett ph-värde under 5.5 och redan vid ett ph på 6,3 uppträder störningar i fortplantningen. 75 procent av västkustens laxälvar är beroende av kalkning för att fi skbestånden skall överleva. Utan kalkning skulle det idag endast produceras 25 procent av nuvarande smoltproduktion. Överfiske i havet har under många år utgjort ett stort problem. Under 1950-talet började många nationer fi ska lax vid Grönland. På 1970-talet började Färöarna med ett omfattande långlinefi ske efter lax. Norge bedrev ett drivgarnsfi ske fram till Och efter Laxparasiten Gyrodactylus salaris är idag vanlig på västkusten. Den fi nns i vattendrag som svarar för över 75 procent av dagens smoltproduktion. I Norge har den förorsakat stora skador och över 30 älvar har drabbats. Effekten har blivit ett bortfall i smoltproduktion som motsvarar 500 ton fångad lax per år. Det är ännu inte klarlagt med säkerhet vilka effekter parasiten har på västkustlaxen. Nordatlantens svarta hål Under de senaste 10 åren har överlevnaden i Atlanten sjunkit dramatiskt för laxen. Det är oklart vad som orsakat nedgången, men det fi nns antaganden om sänkt ytvattentemperatur som medfört ökad dödlighet för utvandrande smolt. Det fi nns också hypoteser om att smålax fi skas upp som bifångst i sill- och makrillfi ske i nordatlanten. Även tidigare har det förekommit perioder med låg överlevnad i havet. Förutom angivna hotfaktorer har det det också förekommit förekommit problem problem relaterade relaterade till fiskutsättningar, till skutsättningar, miljögifter, miljögifter, över- övergödning, vandringshinder samt samt kalhyggen kalhyggen och dikningar och dikningar som påverkar som påverkar älvarnas älvarnas vattenflöden vattenfl negativt. öden negativt.
5 Västkustens laxbestånd På västkusten fi nns det idag lax i 23 vattendrag med bifl öden, men få av bestånden är ursprungliga. Laxen i Örekilsälven, Säveån, Grönån, Rolfsån, Ätran, Fylleån och Stensån betraktas som genuina. I ett antal vattendrag har utsättningar av lax resulterat i självreproducerande bestånd. I Göta älv, Nissan och Lagan bygger laxförekomsten i huvudsak på kompensationsutsättningar av smolt som följd av vattenkraftsutbyggnad.
6 Laxfi sket Under 1900-talet förfl yttades beskattningen av laxen från fi ske i älv till fi ske på kusten eller långt ute i havet. Både kust- och havsfi ske efter lax fi skar på blandade bestånd många olika laxstammar-, vilket försvårar en ändamålsenlig fi skevård i laxens hemmavatten. Den internationella trenden idag är en återgång till huvudsaklig beskattning i älv, ty beskattningen skall inte ske på blandade bestånd i havet. Då kan svaga bestånd överfi skas. På västkusten uppgick det totala laxfångsterna i början av 1900-talet till omkring 75 ton per år. Under senare år har fångsterna legat mellan ton, med ett medelvärde på 36 ton för 1990-talet. Under de senaste 20 åren har fi sket på västkusten blivit föremål för omfattande regleringar, bland annat har svajgarnsfi sket upphört. Dessutom har fredningsområden tillkommit som tillsammans med ökad maskstorlek i garnfi sket minskat fi fi sketrycket. Fortfarande fångas en del lax i det allmänna nätfi ske som bedrivs efter havsöring. Detta fi ske kan lokalt vara omfattande. Antalet fasta bottengarn och kilnotar har minskat med omkring 75 procent under denna tid och idag fi nns det 18 bottengarn och kilnotar på hela kuststräckan. Sedan fiskevårdsområden började bildas i vattendragen på 1980-talet har laxen blivit en betydelsefull del av det västsvenska sportfi skeutbudet. Idag förekommer upplåtelse till allmänheten i många vattendrag. Under 1990-talet fångades i genomsnitt omkring laxar årligen i detta sportfi ske, där merparten togs i älvar med smoltutsättning som Göta älv och Lagan. Det samhällsekonomiska värdet av sportfi skefångad lax har i ett flertal undersökningar uppskattats till omkring kronor per kg.
7 Laxen i vattenbruket Idag är laxodling en storindustri. För laxens del handlar det både om odling för konsumtion och kompensationsutsättningar. På västkusten förekommer idag endast den senare formen. I Göta älv och Nissan sätts årligen ut minst smolt, medan det i Lagan sätts ut om året. Dessa utsättningar ger ett betydelsefullt bidrag till fi sket efter lax på västkusten, där årsfångsten av lax varierar mellan ton per år. Inom hela utbredningsområdet låg årsfångsten av atlantlax på drygt ton i slutet av 1990-talet. Laxodling för konsumtion har expanderat kraftigt de senaste 20 åren. År 1999 uppgick världsproduktionen till ton, enligt ICES - Internationella Havsforskningsrådet. Produktionen var hög i länderna kring Nordatlanten: Norge ton Skottland ton Färöarna ton Kanada ton Irland ton USA ton Island ton Nordirland ton Laxodling kommer också att starta på nordöstra Island. Nyligen beviljades tillstånd för en årlig produktion av omkring ton. I områden utanför Nord- Nyligen atlanten uppgick produktionen till drygt ton, varav Chile svarade för över 70 procent och Kanadas västkust för knappt 20 procent. Laxodling bedrivs även i Australien, Turkiet och på den amerikanska västkusten. Det förs en intensiv debatt om laxodlingens miljöpåverkan och dess effekter på vildlaxbestånden genom spridning av sjukdomar, genetisk förorening, kemiska tillsatser i produktionsprocessen, fi skfoderåtgång m.m. Laxodlingen är idag omkring 300 gånger större i volym än det traditionella fi sket i älv, kust och hav. Därför är också laxen idag en billig fi sk i affären, långt billigare än torsken
8 Atlantlaxen en sammanfattning Atlantlaxen förekommer i 23 vattendrag på västkusten Laxen är en höstlekande fi sk. En laxhona lägger ungefär 1000 romkorn per kilo egenvikt. I naturen är det endast ett fåtal av romkornen som överlever till vuxen fi sk som kommer tillbaks till älven. Laxen kan nå en vikt över 50 kilo, med vanligtvis väger en fi sk som återvänder från havet mellan 1,5 3 kg. Den vilda smoltproduktionen på västkusten uppgår till omkring smolt och kan ökas till över smolt genom fi skevård. I tre av vattendragen på västkusten kompenseras vattenkraftens skadeverkningar med utsättning av laxsmolt, sammantaget per år. Fisket på västkusten uppgår till omkring 36 ton per år, vilket är ungefär laxar. 75 procent av laxvattendragen är beroende av kalkning för att laxen skall överleva. 75 procent av nuvarande smoltproduktion är påverkad av laxparasiten Gyrodactylus salaris År 1999 uppgick världsproduktionen av lax inom vattenbruket till ton, varav ungefär hälften producerades i norska fjordar. Samtidigt uppgick fångsten av lax i traditionellt fi ske runt Atlanten till omkring ton. Utställningen är framtagen av Svenska Kommittén för Atlantlaxens Bevarande i samarbete med Sportfi skarnas Fiskevårdsfond, Fiskeriverket och ABU:s Fiskevårdsfond.
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merInternational Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV
International Year of the Salmon Laxens År 2019 Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv Håkan Carlstrand, HaV Laxens år Initiativtagare: North Pacific Anadromus Fish Commission - NPAFC North Atlantic
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merFiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merMarinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Läs merRemiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism
2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket
Läs merBevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013
Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande
Läs merSportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs merSvensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Håkan Carlstrand Hakan.carlstrand@havochvatten.se Dagens presentation HaVs instruktion och uppdrag HaVs regeringsuppdrag om förvaltning
Läs merFörvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Läs merSvensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt
Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens
Läs merMyndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merFörvaltning av lax och öring
Förvaltning av lax och öring Havs- och vattenmyndighetens förslag till hur förvaltningen bör utformas och utvecklas Regeringsupprag Dnr 990:2015, delrapport Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-04-20
Läs merRegelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merLAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merVattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Läs merFISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER
UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (7) Upphandlingsmyndighetens Fisklista AD FISK Nordvästra Stilla Havet Nordostatlanten Sverige (insjö), Lettland (insjö), Litauen (insjö eller Östersjön)
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merSkyldigheter och åtgärdsstrategi för ål
Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merFiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Läs merHavs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018
Er ref/dnr: Dnr 1478-18 Vårt dnr: 309 Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 4 maj 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens
Läs merEffekten av att återutsätta stora laxhonor (maximimått) på sportfiskefångster och rommängd på västkusten.
Effekten av att återutsätta stora laxhonor (maximimått) på sportfiskefångster och rommängd på västkusten. Erik Degerman, Lars Karlsson, Johan Dannewitz, Stefan Palm Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merEnheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Läs merSill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Sill/Strömming Clupea harengus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Sill förekommer i alla av s omgivande hav. Beteckningen strömming används för sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar. LEK Leksillen
Läs merBjörn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk
Läs merBiologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013
DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,
Läs merVad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merI. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Läs merMILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merPå Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Läs mer1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Västerhavet Näringsdepartementet 2018-12-07 Dokumentbeteckning KOM (2018) 732 Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2019
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merGenetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering
Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI) Laxens
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merTal Strandbaden 2014-04-01. H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014
Tal Strandbaden 2014-04-01 H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014 Inledning Ers Majestät Fru Landshövding Ärade Åladrottning krönt av Ålakademin 2009 Ärade Ålakung krönt av Ålakademin
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs merRådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.
Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merOmlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa
Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av
Läs merPolicy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merKonferens Levande laxälvar 1 februari 2017
Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna
Läs merTill Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.
1(5) 2019-03-29 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna som omfattas av
Läs merFiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.
1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merMiljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Läs merYttrande över SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, M2014/1595/Nm
Yttrande 1(9) m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se Yttrande över SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, M2014/1595/Nm Fiskevattenägarna
Läs merKompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ
Kompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ Erik Sparrevik 2008-02-29 Rapport 1 (17) Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2008-02-29
Läs merB C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (EUT L 150, , s.
2004R0811 SV 01.01.2011 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004
Läs merSlaget om havet under tångbältet
Slaget om havet under tångbältet funderingar av Ingemar Alenäs Den biologiska enfalden En fråga som ligger mig varmt om hjärtat är den biologiska mångfalden och förlusten av våra arter. Enligt Stockholm
Läs merNorrbottens Kustfiskareförbund
Norrbottens Kustfiskareförbund Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR, Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg. Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar
Läs merKustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Läs merBranschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merSvenska TENO nfo! " # $! 2012
TENO nfo Svenska 2012 2 I Allmän presentation av området Tana älv är en 250 km lång subarktisk gränsälv mellan Finland och Norge. Islossningen i älven sker i slutet av maj. Efter islossningen följer en
Läs merKommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP
1 2008-04-21 Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP CCB ger här kommentarer till de olika åtgärderna i Naturvårdsverkets förslag enligt
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av
Läs merÅlförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,
Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)
Läs merLAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merFiskevård i Moälven. Miljö och hälsoenheten
Fiskevård i Moälven 2018 Fiskevård i Galasjöån. Foto Anders Forsberg. Örnsköldsviks kommun fortsätter arbetet för att skapa livskraftiga bestånd av lax och öring i Moälven. I det här utskicket hittar du
Läs merMyter och fakta om laks.
Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.
Läs merFlyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Läs merIn- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.
Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merTill Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer
1(6) 2019-06-25 Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer 99-2019 Bakgrund Rubricerade myndigheter föreslår att verksamheterna
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs merBestämmelser för FISKE. inom Gotlands län
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en
Läs merStora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
Läs merFiske med omsorg om räkbeståndet
Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merGenetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Läs merDet finns även ett lokalt bestånd av vad vi kallar Kattegattorsk, ett bestånd som får allt svårare. Det finns en annan verklighet
En av grundstenarna för att en demokrati ska fungera är att man lyssnar till de människor som står mitt i en verksamhet. Det här förutsätter ett stort mått av ödmjukhet, en ödmjukhet som kan vara svår
Läs merTillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten
Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING
Läs merBestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006
Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande
Läs mer