Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26)"

Transkript

1 Innehållsansvarig Annika Wahlqvist Datum Sid. 1 (26) Nutritionspolicy Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden (Anpassas efter respektive verksamhet)

2 2 (26) Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Målsättning Ansvar och yrkesfunktioner Samverkan och kunskapsspridning Kvalitetskrav gällande mat och måltider Rutiner för att förebygga och behandla undernäring Referenser Bilagor Längd och vikt Tänkbara åtgärder vid behandling av undernäring Mat och vätskeregistrering Kostregistrering EXEMPEL Beräkning av energi och vätskebehov Måltidsinnehåll Handlingsplan vid nutritionsbehandling undernäring Kvalitetsuppföljningsplan... 26

3 3 (26) 1. Inledning God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning. Kroppens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring minskar samtidigt som förmågan att äta många gånger avtar och aptiten försämras. Dessa faktorer gör att sjuka äldre riskerar att utveckla ett bristande näringstillstånd. För den som drabbas av undernäring försämras kroppens immunförsvar och risken för komplikationer såsom infektioner och trycksår ökar och rehabiliteringen försvåras. Muskelmassan minskar och därmed den funktionella förmågan. Följden blir ett minskat välbefinnande, en ökad vårdtyngd och inte minst en minskad livskvalitet för den drabbade. Maten måste därför vara en naturlig del av både den medicinska behandlingen och omvårdnaden av våra äldre. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper behövs för att säkerställa ett gott nutritionsomhändertagande. En arbetsgrupp bestående utav två politiker, kostchef, MAS, enhetschef, sjuksköterska, kökspersonal, personal från äldreboende och demensboende. Gruppen började sitt arbete i april 2004 och träffades sju gånger. En revidering av materialet gjordes juni 2008 och augusti Syfte Att skapa enhetliga riktlinjer som kan underlätta för verksamheten att bibehålla en hög kvalitet i kost- och nutritionsomhändertagande. Att klargöra ansvarsfördelningen mellan yrkeskategorier. Utgöra ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten.

4 4 (26) 3. Målsättning Alla omsorgstagare skall ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. Alla omsorgstagare skall erbjudas omväxlande, näringsriktiga och vällagade måltider. Alla omsorgstagare skall ges möjlighet att påverka utbudet av maträtter och måltidsmiljö. Måltiderna skall serveras i en stimulerande och trivsam miljö så att matglädje skapas. Alla omsorgstagare skall få den hjälp och stöd som behövs vid måltiden. Äldre, närstående och vårdpersonal skall vid behov kunna få stöd och handledning av kostkunnig om hur den äldres nutritionella behov bäst tillgodoses. Att förebygga undernäring samt felnäring bland våra omsorgstagare. För att ovanstående mål skall uppfyllas krävs att; Den sjuka omsorgstagarens nutrition bör beaktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering, uppföljning och dokumentation bör ställas. Rutiner finns för bedömning av näringstillstånd, utredning, behandling, uppföljning, dokumentation och vidarerapportering. All personal som medverkar i någon del av matkedjan har tillräckliga kunskaper och förutsättningar att bedriva nutritionsarbete. Det finns personal nära den äldre med tillräcklig nutritionskompetens knuten till verksamheten. Samtliga yrkesgrupper inom vården är engagerade och samarbetar kring nutritionsfrågor. Att en fastslagen ansvarsfördelning finns när det gäller nutritionsomhändertagande. Det finns ett system för att utvärdera och följa upp verksamheten inom nutritionsområdet.

5 5 (26) 4. Ansvar och yrkesfunktioner Utgångspunkten för all kosthållning är att omsorgstagaren har ett eget ansvar. I de fall där omsorgstagaren inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses. Nedanstående ansvarsfördelning grundar sig delvis på socialstyrelsens förslag som finns i rapporten Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling, 2001:11. Omsorgsnämnd Tar beslut om övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet och att det finns ekonomiska förutsättningar. Omsorgsförvaltningen Ansvarar för att verksamheten bedrivs i överrensstämmelse med de mål och riktlinjer som fastställts av omsorgsnämnden. Medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas) Har ett övergripande ansvar enligt Hälso- & sjukvårdslagen för den verksamhet som kommunen bedriver. Läkare Har det medicinska huvudansvaret och ansvarar för utredning och ordination av behandling vilket bland annat omfattar utredning av malnutrition och ordination av specialkost. Ansvarar för att specialister kontaktas vid behov exempelvis dietist, logoped, m fl. Ansvarar för relevanta uppgifter avseende omsorgstagarens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Patientansvarig sjuksköterska Ansvarar för att verkställa läkarens ordination. Har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller omsorgstagarens näringstillstånd och därmed ansvarig för vårdplanering, uppföljning och

6 6 (26) dokumentation inom nutritionsområdet enligt HSL samt att ta de kontakter som behövs med t ex läkare och/ eller dietist. Ansvarar för att alla omsorgstagare genomgår en nutritionsbedömning (vikt och BMI) vid ankomst och att den följs upp med jämna mellanrum eller när förändring av näringstillstånd observeras. Ansvarar för ordination av A-kost, E-kost, konsistenser, berikningar och kosttillägg i samråd med baspersonal / dietist. Ansvarar för relevanta uppgifter avseende vårdtagarens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Enhetschefen Ansvarar för att nutritionspolicyn med medföljande rutiner och riktlinjer är väl kända hos personalen och att policyn tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens och de redskap som krävs för att bedriva nutritionsarbete och att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för att vid ankomst samtalet hålls utifrån den boendes alla behov inklusive nutrition. Ansvarar för att det finns ett kostombud på varje avdelning och att kostombudet deltar i kostmöte, samt kostutbildningar 1gång/ år. Att kostinformation sprids till all vårdpersonal via arbetsplatsträffar. Ansvarar att omsorgstagarens måltidsmiljö är stimulerande och trivsam. Ansvarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Ansvarar att det finns en våg på varje enhet. Omvårdnadspersonalen Svarar för att följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutritionen. Kontaktmannen svarar för att vid ankomstsamtalet intervjua måltiderna. måltiderna som rör kost och måltidsvanor och att informationen finns tillgänglig i kontaktpärmen. Ansvarar för att observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till sjuksköterska och att informationen dokumenteras i kontaktpärmen.

7 7 (26) Svarar för regelbundna viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska. Svarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Svarar för att den enskildes måltidsmiljö är trivsam och att servering och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt. Kostombud Ska delta i kostutbildningar som anordnas av kommunen och själv söka information och hålla sig ajour inom området. Ansvara för att kostinformation kommer ut till övrig omsorgspersonal via arbetsplatsträffar. Ska delta vid kostråd. Dietist Ansvarar för att i samråd med läkare och sjuksköterska föra individuell nutritionsbehandling. Ansvarar att tillsammans med MAS arbeta fram och ansvara för att rutiner och kvalitetssystem finns för nutritionsomhändertagande. Ansvarar för kompetensutveckling inom området. Vara ett stöd till kökspersonal när det gäller individuell kostplanering. Vara ett stöd till vårdpersonal i frågor som rör nutritionsområdet. Ansvarar för att tillsammans med kostchef för kostpärmens innehåll och uppdatering. Vara behjälplig vid livsmedelsupphandlingar. Kostchef Är chef för tillagnings- och mottagningskök och ansvarar därmed för att den levererade kosten uppfyller alla de ställda kvalitetskraven. Ansvarar för kökspersonalen har de kunskaper som krävs. Ansvarar för kostpärmens innehåll och uppdatering. Ansvarar och kallar till kostråd som genomförs två gånger per år samt vid behov. Ansvarar för att ta fram lämpligt sortiment av kosttillägg och berikningar som ska finnas att beställa i samtliga kök.

8 8 (26) Kökspersonal inom tillagningskök Svarar för att tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalitet, t ex gällande matens utseende, smak och näringsinnehåll. Svarar för att livsmedelshygien tillämpas enligt system för egenkontroll (Livsmedelslagen). Arbetsterapeut Ansvarar för samarbete med sjukgymnast för anpassning av sittställning vid måltid. Ansvarar för utprovning av lämpliga hjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarar för att ge personal information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. Sjukgymnast Ansvarar i samarbete med arbetsterapeut för att skapa goda fysiska förutsättningar för individen att genomföra måltiden. Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur individen bör sitta ergonomiskt för att vara så delaktig som möjligt i matsituationen. Hörsel och syninstruktör Ansvarar för att ge stöd till personalen och råda om belysning, samt att redskap och uppläggningsteknik som används under en måltid är väl anpassade till den äldre och för dennas behov. Samtliga yrkeskategorier som medverkar på olika nivåer inom äldreomsorgen har ett gemensamt ansvar och skall arbeta för att gemensamt ge omsorgstagaren ett gott nutritionstagande.

9 9 (26) 5. Samverkan och kunskapsspridning Hur minskar vi avståndet mellan vad vi vet genom dokumenterad kunskap inom nutritionsområdet och vad vi gör i praktiken? Nutritionsgrupp (samverkansgrupp för kostfrågor) En grupp bestående av kostchef, MAS, dietist samt en representant från särskilt boende när det gäller enhetscheferna, sjuksköterskorna och kostombuden (vid behov kan gruppens struktur förändras). Gruppen ansvarar för att följa upp nutritionspolicyn samt de riktlinjer som tagits fram. Gruppen träffas minst två gånger per år efter sammankallande från dietist. Kostombud Ska finnas minst ett kostombud vid varje enhet. Kostråd För att stimulera samarbete, kvalitetsutveckling och för att öka förståelsen för varandras arbetsfält i verksamheten bör det finnas kostråd. Kostrådet bör träffas minst två gånger per år samt vid behov hur stora områden kostråden ska omfatta avgörs i verksamheten. I gruppen ingår förslagsvis enhetschef, sjuksköterska, kostombud, kökspersonal och eventuellt kostchef och dietist. Ansvarig köksföreståndare sammankallar. Kunskap/kompetens Alla, som är kostombud eller på något sätt hanterar mat, bör vara informerade om och ha tillräckliga kunskaper om vad ett gott nutritionsomhändertagande innebär. Följande områden är viktigt att få kunskap om; Äldres näringsbehov Näringslära Måltidsmiljö och hygien Undernäring hos äldre, riskidentifiering, energibehov, dokumentation Måltidsordning, olika koster, berikningsteknik

10 10 (26) Mat och konsistensanpassning vid ät och sväljproblem Kostbehandling vid diabetes, gluten och laktosintolerans, förstoppning m m. Alla kostombud på kommunens särskilda boenden skall genomgå en grundläggande utbildning där ovanstående delar tas upp samt delta i vidareutbildningar för att hålla sig uppdaterade i området. Kostombuden ansvarar sedan för att sprida kunskapen vidare till övrig personal. På samtliga boenden ska det finnas en kostpärm. I kostpärmen bör det finnas en förteckning över samtliga koster samt en beskrivning av dessa, aktuella matsedlar, beställningsrutiner, beställningslistor samt allmän information om mat och nutrition för äldre. 6. Kvalitetskrav gällande mat och måltider Energi- och näringsinnehåll Energi och näringsinnehållet i de måltider som levereras till kommunens särskilda boenden skall följa nationella krav och rekommendationer som tagits fram av ESS-gruppen, en expertgrupp för samordning av sjukhuskoster utsedd av livsmedelsverket. Samt att följa svenska näringsrekommendationer, SNR. Två olika kosttyper skall tillhandahållas; A-kost (allmän kost) Är den grundkost som skall gälla för omsorgstagare inom kommunens särskilda boenden. E-kost (energi och proteinrik kost) ska tillgodose behovet av energi, protein och andra näringsämnen vid nedsatt aptit. Matens volym minskas med bibehållet näringsinnehåll. För många omsorgstagare med kronisk sjukdom som utvecklar en undernäring räcker inte dessa åtgärder för att motverka försämringen. Ett viktigt komplement till maten blir då kosttillägg.

11 11 (26) Energi och näringsinnehåll i A-kost och E-kost enligt ESS-gruppens rekommendation Näringsämnen A-kost E-kost E% Protein E% Fett E% Kolhydrater Kostfiber Lägre än SNR Lägre än SNR Vitaminer Enligt SNR Enligt SNR Mineraler Enligt SNR Enligt SNR Energinivån ska grunda sig på 9MJ (2100 kcal). Koster med avvikande konsistens Många omsorgstagare kan inte äta mat med normal konsistens på grund av tuggproblem, bristande funktion, smärta eller förlamning i munhåla/svalg osv. Behovet av förändrad konsistens kan vara permanent eller övergående. Före varje ordination om förändrad konsistens bör en noggrann utredning göras så att rätt konsistens ordineras. Denna utredning görs av patientansvarig sjuksköterska i samråd med läkare. En omsorgstagares konsistens får aldrig ändras utan föregående ordination av ansvarig sjuksköterska eller läkare. Följande är exempel på konsistenser som tillagningsköken ska tillhandahålla; Grovhackad Timbalkost Gelé kost Flytande kost Specialkost Vid en del specifika sjukdomstillstånd behöver omsorgstagaren specialkost. Denna form av behandling är oftast livslång och skall ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av läkare. Följande exempel på specialkoster som tillagningsköken ska tillhandahålla; Glutenfri kost Laktosreducerad kost Komjölksproteinfri kost

12 12 (26) Proteinreducerad kost Dialyskost Fettreducerad kost Kost vid överkänslighet Diabeteskost Personer med etniska, religiösa eller kulturella skäl inte kan äta den mat som serveras skall erbjudas ett alternativ, som ska kunna konsistensanpassas. Näringsberäknade matsedlar Att ha näringsberäknade matsedlar är en förutsättning för att kunna säkerhetsställa att de krav som ställts på näringsinnehåll uppfylls. Det ger också en trygghet för våra omsorgstagare, anhöriga, personal och beslutsfattare samt en kvalitetssäkring. Positiv effekt blir också att det måste finnas riktiga recept på allt som lagas med rätt mängder och portionsstorlekar vilket underlättar kostnadsberäkningar. Berikningsprodukter Kostchef /dietist ansvarar för lämpligt sortiment av näringsdrycker, berikningsprodukter m m anpassat till verksamheten. Ansvarig sjuksköterska bedömer behovet av berikningsprodukter och kosttillägg för enskilda vårdtagare. Måltidsordning En bra måltidsfördelning är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig sitt energi- och näringsbehov. Äldre har inte samma flexibilitet när det gäller näringsupptaget, därför blir fördelningen av måltiderna än viktigare när vi åldras. Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål jämt fördelade över dagen är det som rekommenderas för samtliga omsorgstagare. Fördelning av måltiderna Måltid Tider Energifördelning % Morgonmål vid önskemål/behov Frukost E % Mellanmål E % Middag E % Mellanmål E % Kvällsmat E % Kvällsmål E % Nattmål Vid önskemål/behov

13 13 (26) Mellanmålets betydelse För de vårdtagare som har dålig aptit och därmed svårt att få i sig tillräckligt med energi och näring är mellanmålen av stor betydelse samt att omsorgstagare som har ett höjt energibehov. Även drycken bör i dessa fall ses som en viktig energikälla. Ca 30 % av dagens totala energiintag ska komma från mellanmålen och dessa bör betraktas lika viktiga som huvudmålen. De vårdtagare som önskar eller är i behov av att äta vid udda tider måste ges möjlighet att göra det. Nattfasta Det är viktigt att nattfastan d v s den tiden mellan sista kvällsmålet och först morgonmålet, inte blir för lång. Den bör inte överstiga 11 timmar enligt rekommendationer. Orolig nattsömn eller vakenhet kan bero på hunger eller törst. Många omsorgstagare har många mediciner som torkar ut slemhinnor och mun. Måltidsmiljön Måltiden är inte bara ett intag av energi och näringsämnen utan är också en viktig del av de sociala livet och för många är det en höjdpunkt på dagen. Måltiden präglas av samvaro och gemenskap, lugn och ro. Att bordet är trevligt dukat och att serveringen är snygg och prydlig är en vikt för trivsel, matlust och ätande. Varmhållning Måltiderna bör serveras så nära tillagningen som möjligt. Varmhållning av mat bör ej överstiga två timmar och temperaturen vid serveringen bör ej understiga + 60 grader. Temperaturmätningar skall genomföras och dokumenteras enligt fastställda rutiner. Måltidsinnehåll En hel dags måltidsutbud skall innehålla delar från hela kostcirkeln. Lättprodukter skall inte användas till vårdtagare i särskilt boende om inte särskild ordination finns. Standardprodukter såsom standardmjölk/fil och 80% bordsmargarin skall användas. Se bilaga Måltidsinnehåll.

14 14 (26) 7. Rutiner för att förebygga och behandla undernäring Det är viktigt att omsorgstagare som äter för lite i förhållande till sitt behov eller omotiverad går ner i vikt uppmärksammas på ett tidigt stadium. För detta behövs goda rutiner för bedömning av näringstillstånd och riktlinjer för utredning och behandling infördes Senior Alert successivt där bedömning och åtgärder av nutritionen görs.. 8. Referenser SFS 2001:453 Socialtjänstlagen (SoL) SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) SFS 1998:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område SFS 1992:859 Läkemedelslagen SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården SOSFS 1993:20 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd rörande patientjournallagen SOSFS 2002:4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering SOSFS 1996:24 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården SOSFS 1996:32 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering LVFS 1997:13 Läkemedelsverkets föreskrift om förskrivning om vissa livsmedel SFS 1998:461 Livsmedelslagen SFS 1990: 310 Livsmedelsförodningen

15 15 (26) Längd och vikt Vikt Kroppsvikten bör - tas på morgonen före frukost - tas i lätta kläder och utan skor En vanlig personvåg kan användas för att ta vikten. Om personen inte kan stå själva kan en sittvåg användas. Längd Kroppslängden mäts stående med ryggen vilande mot fast underlag. Längden mäta utan skor. Längden kan också mätas liggande i sängen. Om inte längden kan tas på vanligt sätt kan den beräknas genom att mäta hela eller halva armspännvidden (demispan) vilket ger ett ungefärligt mått på längden. Hela armspännvidden mäts mellan fingerspetsarna på vänstra och högra armen då armarna är utsträckta åt sidorna och i axelhöjd. Halva armspännvidden mäts, med ena armen utsträckt, mellan bröstbenets mellan bröstbenets mittskåra och till roten mellan långfinger och ringfinger. Mätningen kan göras stående, sittande eller liggande. Kroppslängden kan sedan beräknas med följande ekvationer; Beräkning av demispan Kvinnor: Längd i cm = (1,35 x halva armspännvidden i cm) + 60,1 Män; Längd i cm = (1,40 x halva armspännvidden i cm) + 57,8 BMI BMI står för Body Mass Index och är ett hjälpmedel för att bedöma om omsorgstagarens vikt ligger inom normalvärdet. Gränsen för undervikt hos yngre och medelålders anses ligga vid ett BMI mindre än 20. Hos kroniskt sjuka och äldre (över 70 år) är BMI mindre än 20 sannolikt en för låg gräns, och BMI under 22 bör användas. Det är viktigt att alltid värdera BMI-värdet tillsammans med aktuell viktutveckling. Just kombinationen av lågt BMI och pågående ofrivillig viktminskning är ett varningstecken.

16 16 (26) Följande formel används för att beräkna BMI Vikten Längden x Längden (i meter) Ex 78 = 25,5 1,75 x 1,75 Använd BMI- sticka Om BMI-sticka önskas ta kontakt med dietist. Ofrivillig viktminskning Ofrivillig viktminskning, oberoende av ursprungsvikt, på mer än 5% under en till tre månader eller mer än 10 % under de senaste sex månaderna är av klinisk betydelse. Hos kroniskt sjuka är det också viktigt att jämföra den aktuella vikten med vad man vägde innan man blev sjuk. Procentuell viktminskning uträkning Förlorad vikt i kg Tidigare vikt i kg Ex 4 = 0,06 = 6 % 62 Lathund 5 % viktminskning Mer än 4 kg från 80 kg Mer än 3,5 kg från 70 kg Mer än 3 kg från 60 kg Mer än 2,5 kg från 50 kg Ätsvårigheter Det är viktigt att ta reda på om omsorgstagaren har några hinder för att genomföra en måltid såsom tugg- och sväljproblem, försämrad tandstatus, nedsatt aptit eller andra fysiska hinder.

17 17 (26) Tänkbara åtgärder vid behandling av undernäring Maten utgör den självklara grunden för nutritionsbehandling men även andra faktorer kan påverka och kan därför behöva justeras. Nedan följer tänkbara åtgärder. Adekvat måltidsordning Måltidernas fördelning över dagen har betydelse för den undernärda omsorgstagarens möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näring. Flera mellanmål under dagen är ett måste för att täcka energi- och näringsbehovet. Tiden mellan den sista måltiden på kvällen och nästa dags första måltid bör inte överstiga 11 timmar, ett tidigt morgonmål och/ eller ett sent nattmål kan då behövas. Den som önskar eller behöver äta vid någon udda tid måste ges möjlighet till detta. E-kost Den energi- och proteinrika kosten skall tillgodose behovet av energi och protein och andra näringsämnen vid nedsatt aptit. Det är viktigt att komma ihåg att även frukosten och mellanmålen bör vara energi- och näringsrika. Och att flera mellanmål måste serveras. Kosttillägg Då omsorgstagaren har svårt att få i sig tillräckligt med energi och näring via vanliga livsmedel kan kosttillägg behövas. Näringsdrycker kan ges som ett komplement till den vanliga maten. Energiinnehåll, fetthalt, proteinhalt och halt av övriga näringsämnen varierar mellan olika produkter.

18 18 (26) Anpassad konsistens När omsorgstagare har besvär från tänder, munhåla, svalg och/eller matstrupe eller har fysiska handikapp som försvårar matintaget kan maten behöva konsistensanpassas. Anpassad måltidsmiljö Måltiden skall anpassas och serveras under sådana former att den ger positiv upplevelse för den enskilde individen. För vissa innebär det samvaro i stor eller liten grupp, andra kan behöva inta sin måltid i avskildhet. Den äldre skall få god tid på sig att äta. Översyn av hjälpmedel Individuellt utformad hjälp, t ex hjälpmedel för intagande av måltiden skall erbjudas. Den enskildes position vid måltiden skall uppmärksammas t ex att omsorgstagaren lätt når sin tallrik och sitt glas eller att en speciell sittställning behövs för att underlätta. Kontakta arbetsterapeut. Dietistkontakt För råd och stöd vid nutritionsbehandling. Enteral nutrition Vid svår sjukdom eller funktionshinder kan förmågan att äta vara så nedsatt att mat och kosttillägg är otillräckligt för att tillgodose omsorgstagarens energi- och näringsbehov och enteral nutrition kan bli aktuellt.

19 19 (26) Mat och vätskeregistrering Ett sätt att följa och värdera en omsorgstagares energi- och näringsintag är ett genom att göra en mat- och vätskeregistrering. En jämförelse med uppskattat behov kan sedan göras och utifrån resultatet kan sedan en korrekt nutritionsbehandling ges. För att mat- och vätske- registreringen ska ge en rättvis bild bör registreringen omfatta minst två dagar på varandra följande dagar. Ansvarig sjuksköterska bedömer och beslutar om en kostregistrering skall genomföras. Varje enskilt livsmedel som konsumeras, d v s både mat och dryck antecknas. Det är viktigt att man endast antecknar den mängd av det livsmedel som verkligen konsumeras. Därför måste rester på tallriken uppmärksammas. Den portionsstorlek som serverats måste också noteras. Försök beskriva mängder med hjälp av hushållsmått och styckeangivelser såsom; 1dl fil, 1 msk lingon, 1 skiva mörkt bröd osv. Utförande Anteckna allt som äts och dricks (även vatten) under två dygn och registrera på medföljande formulär. Anteckna typ av måltid, klockslag, livsmedel/maträtt samt ge en beskrivning av livsmedlet/maträtten t ex fetthalt på mjölk, ost, korv och margarin mm, vilken typ av bröd et c (se bifogat formulär). Anteckna varje enskilt livsmedel med mängd för sig t ex margarin, pålägg och bröd istället för att skriva en smörgås med ost och Bregott. Glöm inte att registrera tillbehören till maten ex sås, sylt, socker mm. Anteckna den utvalda personens ålder, vikt, längd, kosttyp och sjukdomsbild (kortfattat). Att göra en mat- och vätskeregistrering kräver tid och noggrannhet, vänta inte med att skriva upp man glömmer lätt. Ifylld blankett lämnas till dietist för beräkning.

20 20 (26) Kostregistrering EXEMPEL Boende; Blomman Datum; 15/ Namn; Astrid Nilsson Längd; 1,72 Ålder; 79 år Vikt;75 kg Kosttyp; E-kost Sjukdomsbild; Demens Typ av måltid Klockslag Livsmedel Maträtt dryck Beskrivning Mängd Frukost 8,30 Yoghurt 3% 2 dl Fruktsmak Flingor Havrefras 0,5 dl Kaffe 1,5 dl Kaffegrädde 12% 0,5 dl Mellan mål 11,00 Smörgås Längtan 1 skiva Margarin Bregott 1 msk Ost Gouda 2 skiv Kaffe 1 dl Kaffegrädde 2 msk Lunch 13,00 Schnitzel Panerad 1 st Potatis Kokt 2 st Brun sås 1 dl Mjölk 3% 175 ml Ska registreras under 2 dygn(dag och natt)

21 21 (26) Kostregistrering Boende; Namn; Längd; EXEMPEL Datum; Ålder; Vikt; Kosttyp; Sjukdomsbild; Typ av måltid Klockslag Livsmedel Maträtt dryck Beskrivning Mängd Ska registreras under 2 dygn(dag och natt)

22 22 (26) Beräkning av energi och vätskebehov Energibehov Energibehovet är individuellt och beroende av flera faktorer, nedanstående mall kan användas för att beräkna energibehovet. Ett generellt mått fås genom att multiplicera omsorgstagarens vikt med 30. Ex 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal Genomsnitsligt energibehov i Kalorier (kcal) per kg Kroppsvikt och dag; Basalmetabolism 20 Sängliggande 25 Uppegående 30 Åter uppbyggnadsfas 35 Korrigeringar för beräknat Energibehov; Mager + 10% Överviktig - 10% För varje grads temp stegring + 10% Vätskebehov Vatten är det viktigaste näringsämnet som vi inte klarar oss utan mer än några dagar. Med åldern kommer ofta en minskad förmåga att känna törst och en minskad förmåga hos njurarna att spara vatten. Följden kan bli allvarlig intorkning, speciellt i samband med sjukdom. All personal måste ha kunskap om vilka tecken på intorkning som förekommer.förutom torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppstemperatur, minskad urinmängd, förstoppning, illamående och kräkning kan också mental påverkan och förvirring, förekomma. Vätskebehov 30 ml/kg kroppsvikt och dygn Ökat vätskebehov vid feber och diarréer. Plussa på 250 ml vatten per dygn för varje grads temperaturstegring.

23 23 (26) Måltidsinnehåll Frukost Kaffe och/ eller the, socker och grädde Mjölk och/eller yoghurt/fil Mjukt och/eller hårt bröd samt matfett och ost / köttpålägg Juice och/eller frukt Grönsak Gröt, välling eller flingor Ägg (bör erbjudas minst 3 ggr/vecka) Sill Lunch Lunchen ska innehålla kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ samt; Potatis, ris, pasta Grönsaker Bröd och smör Måltidsdryck t ex mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t ex Lingonsylt, rödbetor, inlagd gurka, senap, ketchup, gelé Efterrätt skall alltid ingå i lunchen för samtliga vårdtagare. Middag Middagsmålet bör komplettera lunchmålet och ska innehålla; Kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ Potatis, ris eller pasta Grönsaker Bröd och smör eventuellt köttpålägg eller ost Måltidsdryck t ex mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t ex Lingonsylt, rödbetor, inlagd gurka, senap, ketchup, gelé.

24 24 (26) Mellanmål Vid mellanmål och kvällsmål skall alla kunna erbjudas; Dryck såsom kaffe, te, choklad, juice, saft, mineralvatten eller mjölk Smörgås, bulle, skorpa, kaka Frukt Glass, yoghurt, fil Nyponsoppa eller annan soppa Välling För de vårdtagare som behöver förstärka sitt energiintag rekommenderas följande som mellanmål; Dröm yoghurt Kräm med grädde Konserverad frukt med grädde alternativt glass Puddingar av olika slag med grädde Ostkaka Mjölkchoklad med vispad grädde Näringsdryck

25 25 (26) Handlingsplan vid nutritionsbehandling undernäring Steg 1 A-kost med förstärkta mellanmål, för förslag se energiguide mellanmål. Se till att nattfastan inte överstiger 11 timmar Följ upp resultatet genom att följa vikten. Har vikten minskat/oförändrad Gå vidare till steg 2 STEG 2 Fortsätt med förstärkta mellanmål Övergå från A-kost till E-kost Följ upp resultat genom att följa vikten Har vikten minskat/ ingen Gå vidare till steg 3 förändring STEG 3 33 Fortsätt med E-kost Prova ut lämplig näringsdryck som komplement till övriga måltider. Följ upp resultatet genom att följa vikten Har vikten minskat/ ingen förändring Gå vidare till steg 4 Steg 4 Utredning, eventuellt enteral nutrition Kontakta dietist för stöd och råd om hur nutritionsbehandlingen bäst skall genomföras.

26 26 (26) Kvalitetsuppföljningsplan Mätbart mål Genomförande Av Vem/ vilka? Uppföljning Förebygga undernäring/ malnutrition Vikt kontrolleras minst 2 ggr/ år & dokumenteras Kontaktman ansvarar för mätningarna & ssk kontaktas vid avvikelse Ansvarig sjuksköterska Den boende ska kunna påverka utbudet av maträtter och måltidsmiljö En enkät ges ut vartannat år. Kostchef Kostenheten utvärderar enkät Nattfastan bör ej överstiga 11 tim Enkät ges ut 2 ggr/ år Dietist 2 ggr/år Temperaturen på den mat som serveras får inte understiga 60 grader Temp mätning görs av omsorgspersonal vid servering 1 gång/ vecka Omsorgspersona Vid avvikelse ta kontakt l med levererande kök Kostombud skall finnas på varje avdelning Kostombudens namn registreras hos Ec-chef Enhetschef Uppdatering 1 gång/ år Kostombuden skall genomgå en grundläggande nutritionsutbildning All personal ska ha kännedom om nutritionspolicyn Nutritionspolicyn ska utvärderas vartannat år Näringsberäknade matsedlar Dietist samordnar utbildning och rapporterar in deltagare till enhetschef Genomgå vid introduktion av nyanställd omsorgspersonal stående punkt vid arbetsplatsträffar Nutritionsgruppen samlar information och sammanställer samt identifierar förbättringsområden Dietist Enhetschef Nutritionsgrupp MAS/ dietist sammankallar Utvärdering av utbildning Vartannat år Kostchef/ dietist Kostchef/dietist Löpande

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist 2016-04-26 SKDN 2016/0051 0480-45 36 74 Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun 2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Dokumenttyp Rutin för att förebygga och behandla undernäring Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa

Läs mer

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN I Sölvesborgs kommun serveras dagligen ca 3500 måltider inom den kommunala verksamheten. Maten och måltiden är viktig, inte bara

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård

Läs mer

Fastställd av omsorgsnämnden Reviderad

Fastställd av omsorgsnämnden Reviderad Fastställd av omsorgsnämnden 2009-11-03 Reviderad 2016-05-11 43 Sida 1 av 9 Maten och måltiden ska upplevas som en av dagens höjdpunkt för de som äter. En klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper och

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun

Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun 2011-02-24 Kostpolicy Inledning... 1 Mål... 2 Delmål... 2 Etik... 4 Ansvar... 4 Dokumentation... 7 Lagar, föreskrifter samt referenslitteratur... 8

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 Antaget av kommunfullmäktige: 2011-05-12, 42 Text: Socialchef Charlotte Dahlbom, Ljusnarsbergs kommun Enhetschef Lena Sköld, äldreomsorgen Ljusnarsbergs

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

KOSTPOLICY. Med riktlinjer för måltider inom Omvårdnadsförvaltningens vård- och omsorgsboenden och korttidsenheter Version 2 2011/MW

KOSTPOLICY. Med riktlinjer för måltider inom Omvårdnadsförvaltningens vård- och omsorgsboenden och korttidsenheter Version 2 2011/MW KOSTPOLICY Med riktlinjer för måltider inom Omvårdnadsförvaltningens vård- och omsorgsboenden och korttidsenheter Version 2 2011/MW 2 INNEHÅLL KOSTPOLICY...5 Inledning...5 Syfte...5 Målsättning...5 Omvårdnadsnämnden

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor 1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.

Läs mer

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION BILAGA 13 2006-04-04/IA KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION Inom Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun Godkänd av Äldrenämnden 2006-05-31, 54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 3 Målen för måltidsverksamheten

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING 2004-10-28 SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST UTBILDNING 2004-10-27 Kostpolitisk målsättning inom förskola skola

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen

Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen 2 Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen I Bromölla kommun serveras dagligen ca 2400 måltider inom den kommunala verksamheten.

Läs mer

Vård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden

Vård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden Vård-omsorg Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2006-03-14 1 Innehåll sid Inledning 3 Syfte 3 Mål 3 Brukarinflytande 4 Ansvar 4 Enhetschef 4 Kostenheten 4 Kostombud

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer