Pedagoger och motorisk träning i naturen - en studie om pedagogers kunskaper i barns rörelse och kroppsliga träning

Transkript

1 Beteckning: Akademin för teknik och miljö Pedagoger och motorisk träning i naturen - en studie om pedagogers kunskaper i barns rörelse och kroppsliga träning Kristina Olsson Vt-2011 Examensarbete 15hp grundläggande nivå Lärarprogrammet 210 hp Examinator: Christina Hultgren Handledare: Nils Ryrholm

2

3 Sammanfattning: Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar. Nyckelord: barn, förskolan, motorisk träning, natur, pedagoger

4

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Litteraturgenomgång Nervsystemet Vikten av att ha bra motorik Motorisk utveckling i naturen Frågeställningar METOD Urval Datainsamlingsmetoder Procedur Analysmetoder RESULTAT Informanterna Hur ser pedagogers kunskaper om barns behov av motorisk träning i förskolan ut? Vilken inställning har pedagogerna till motorisk träning och rörelse i naturen? Påverkar förskolans inriktning synen på naturen som resurs att utnyttja för motorisk träning och rörelse? DISKUSSION Pedagogernas kunskaper Pedagogernas inställning Vilken betydelse har förskolans inriktning? Övriga reflektioner Fortsatt forskning REFERENSER Internetkällor BILAGOR... 14

6

7 1 1 INLEDNING Vilka kunskaper har pedagogerna i förskolorna? Påverkas inställningen till rörelse och motorisk träning av vilken utbildningsnivå pedagogen har (förskollärare/barnskötare) och vilken inriktning förskolan har? Naturen är en utmärkt resurs i arbetet med barns motorik då barnen får en allsidig och naturlig form av rörelse som i högsta grad ger motorisk träning. Med naturen menas i det här fallet till exempel skogen eller ängsmark där det finns möjlighet att klättra på stenar och i träd, ta sig fram där det finns naturliga hinder såsom rötter, stenar, diken, stockar och växtlighet av olika slag. En lekpark med iordningställd lekutrustning räknas i det här fallet inte till den miljön. Enligt Granberg (2000) är terrängen i skogen oftast mer varierad än på förskolegården vilket ger en bra rörelseträning. Frågan är hur och om naturen utnyttjas i förskolorna? Förskolorna som ligger mitt inne i stadskärnan, har de möjlighet till rörelse i naturen? Om pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om rörelse och barns motoriska träning så kan de ju heller inte arbeta medvetet mot läroplanens (Lpfö 98) uppsatta mål. Om de inte har kunskaperna kan de till exempel inte planera för rörelsepass där barnen får den allsidiga träning de behöver för de olika faserna i utvecklingen (reflexrörelser, mognadsbestämda rörelser, grundläggande naturliga rörelser och färdighetsrelaterade rörelser). Enligt Lpfö 98 skall arbetslaget: ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga - ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper - får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling (s. 10) ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag (s. 10) För att kunna uppfylla detta krävs det att pedagogerna har bra kunskaper och vet vad det är barnen behöver för stimulans för att komma vidare i utvecklingen. I dagens förskollärarutbildning förekommer det förhållandevis lite om just barns motorik och rörelse vilket gör att man kan fråga sig hur mycket kunskaper som finns ute i förskolorna och hur pedagogerna har erövrat sina kunskaper. Detta gör att den här typen av undersökning är av stort intresse för mig. 1.1 Bakgrund Det går inte att nog påpeka vikten av motorisk träning för barn i förskoleåldern. Enligt Grindberg & Jagtøien (2000) så främjas bland annat koncentrationen och som resultat av detta även inlärningsförmågan, genom motorisk träning. Genom rörelse tränar barn på kroppsuppfattning och kroppskontroll och goda fysiska färdigheter påverkar andras uppfattning om barnet och barnets egen självuppfattning. I dagens förskollärarutbildning så förekommer det, enligt mig, inte särskilt mycket om barns motorik och hur viktig den motoriska träningen är för barns fortsatta utveckling och lärande. Kursen Barns rörelse i förskolan går att läsa som specialisering (vilket jag också gjorde), men långt ifrån alla studenter väljer att göra det då det även finns många andra kurser att välja på. De studenter som väljer att inte gå den kursen går miste om väldigt mycket kunskaper i ämnet. Med tanke på att det är så lite förekommande i utbildningen just nu, så kan man undra

8 2 hur mycket kunskaper det finns ute bland pedagogerna i förskolan. Kanske har det sett annorlunda ut i utbildningen tidigare? Om det inte ingår så mycket om barns motoriska träning och utveckling i utbildningen så kanske det kan leda till att pedagogerna känner sig otrygga, eller helt enkelt inte ser det som något viktigt att arbeta med så att barnen skall få en så bra grund som möjligt att stå på när det sedan ska fortsätta upp i skolan. Barnens motorik hänger mycket ihop med hur de sedan klarar sin skolgång. Har inte barnet tränat bort sina medfödda reflexer till exempel, så kan enligt Goddard (2004), bara en sådan sak som att sitta stilla på stolen bli riktigt jobbigt. Att träna barns motorik behöver inte vara svårt, det är bara att gå ut i naturen, i skogen, ut på en äng med mycket växtlighet eller i ett dike så får barnen automatiskt otroligt mycket rörelse och motorisk träning. I Lpfö 98 står det att: Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (s.7) Hur mycket vistas barnen i naturen under sin tid i förskolan? Finns det någon typ av planerad rörelseaktivitet eller leker barnen fritt? Om barnen bara leker fritt, tänker pedagogerna på att barnen tränar sin motorik bara genom att vistas och röra sig i naturlig miljö? Det här är funderingar som dykt upp då och då eftersom jag under min verksamhetsförlagda utbildning inte sett något av planerade rörelsepass ute överhuvudtaget varken på gården eller under skogsutflykterna. Däremot så gick de på VFU-platsen ut flera gånger i veckan, i skogen och på promenader på åkrar och skogsvägar och poängterade att det var bra för barnens motorik. Enligt målen för utveckling och lärande i Lpfö 98, skall förskolan sträva efter att varje barn: utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga (s. 9) utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (s. 9) utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (s. 9) Enligt riktlinjerna för utveckling och lärande skall alla som arbetar i förskolan: samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling (s. 10) 1.2 Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning naturen utnyttjas som resurs i arbetet med rörelse och motorik i förskolorna samt i vilken utsträckning pedagoger anser sig ha kunskaper om barns rörelse och motorik. En förhoppning om att få svar på om pedagogernas utbildningsnivå har betydelse i dessa frågor finns. Undersökningen är även tänkt att påvisa om förskolornas inriktning har någon betydelse för synen på att använda naturen som resurs i arbetet med rörelse och motorik.

9 3 1.3 Litteraturgenomgång Jagtøien, Hansen och Annerstedt (2002) menar att kroppen behöver ha en viss dos av rörelse för att må bra men samtidigt skapar vi hela tiden nya hjälpmedel för att göra livet lättare vilket leder till att vi rör oss mindre. Därför måste vi i förskolan och skolan se till att barnen får tid till rörelse på olika sätt. Det är genom rörelse som barnen får erfarenheter och utvecklar sin motorik. Författarna menar också att fysisk aktivitet är en förutsättning för lärande och genom lärandet sker utveckling. Lärandet och utvecklingen är alltså beroende av varandra Nervsystemet Vid motorisk utveckling lagrar nervsystemet information om rörelser och hur dessa utförs. Ju mer vi tränar på en rörelse ju bättre blir vi på den (Sigmundsson & Pedersen 2004). Nervsystemet är uppbyggt av nervceller (neuroner) som reagerar på stimuli. Neuronerna har axon, dendriter och synapser (bild 1). Genom axonet skickas en elektrisk signal till andra neuroner eller muskeln som ska utföra en uppgift. Det ställe där axonet möter en annan neurons dendrit och/eller muskel och lämnar över den elektriska signalen kallas synaps. Runt varje axon bildas myelin som gör att de elektriska signalerna leds snabbare fram genom axonet. Myelin finns inte runt alla axon hos det nyfödda barnet utan bildas vartefter barnet utvecklas. Ju mer barnet tränar på en rörelse ju mer myelin bildas runt axonet och signalerna går snabbare vilket gör att barnet blir bättre och bättre på att utföra rörelsen (Grindberg och Jagtøien 2000; Sjukvårdsrådgivningen 2010). Enligt Jagtøien et al. (2002) är myeliniseringen i stort sett fullbordad vid puberteten och avtar därefter. Alltså är det åren innan puberteten som är viktigast för motorisk träning, därefter lär vi oss färre nya rörelser. Bild 1. Neuron med axon, dendrit och synaps samt en nervtråd i genomskärning. (Sjukvårdsrådgivningen 2010) Vikten av att ha bra motorik Enligt Dessen (1990) har den motoriska utvecklingen betydelse för den kognitiva - den sociala -, den emotionella - och den fysiska utvecklingen och tvärtom. Alltså skall all utveckling ses som en helhet där delarna är beroende av varandra. De primitiva reflexerna (även kallad nyföddhetsreflexer) som barn föds med ska normalt övergå till posturala reflexer (de posturala reflexerna tar över efter de primitiva och har betydelse för balans, kroppshållning och rörelse) som vi sedan har kvar resten av livet. I vissa fall kan vissa barn ha rester av de primitiva reflexerna kvar och de kan skapa problem när barnet kommer upp i skolåldern. Till exempel om barnet har kvar rester av ryggradsreflexen så kan det bli svårigheter att luta ryggen mot stolsryggen eftersom beröringen mot ryggraden utlöser reflexen. Resultatet blir att barnet får svårt att sitta still och koncentrera sig på skolarbetet (Goddard 2004). Dessen (1990) beskriver att om barnet har kvar den

10 4 asymmetriska toniska nackreflexen så får barnet svårt med handens motorik då handen rör sig efter huvudets rörelser. Genom motorisk träning kan dessa reflexer tränas bort vilket också är ett bra skäl till att erbjuda barn mycket rörelse Motorisk utveckling i naturen Grindberg och Jagtøien (2000) framhåller vikten av att vuxna ska se till att alla barn får möjlighet att röra sig efter sina egna förutsättningar. På det sättet får barn chans att utveckla sin styrka och rörlighet. Barn får naturlig styrka och rörlighet genom att klättra, hänga, gunga, hoppa, rulla, smyga och åla. Dessa övningar kan med fördel göras i olika miljöer enligt författarna och detta för att få en allsidig användning av kroppen. Naturen kan vara en utmärkt resurs i detta arbete då alla redskap redan finns där helt gratis. Även Braute och Bang (1997) menar att naturen kan spela en viktig roll i barns utveckling just på grund av att naturen erbjuder ständiga variationer. Alla sinnen påverkas av olika intryck, däribland det vestibulära sinnet (balanssinnet) och det kinestetiska sinnet (muskel- och ledsinnet), som är direkt kopplat till motoriken. Genom det vestibulära sinnet håller vi balansen samt kan orientera oss i rummet med mera och det kinestetiska sinnet gör bland annat så att vi kan hålla oss upprätta samt gör så att vi efter hjärnans signaler kan röra på armar och ben till exempel. Vidare förklarar författarna att barn har ett inre behov av att utvecklas och de hela tiden behöver nya utmaningar för att det ska kunna ske. Tar man bort utmaningarna så går det ut över barnens utveckling. De menar även att ett träd att klättra i ger mer utmaning än en klätterställning. I klätterställningen får barnet använda samma rörelser hela vägen upp medan ett träd har olika långt mellan grenarna vilket gör att svårighetsgraden ökar. I naturen får barnet ständigt nya utmaningar då variationen av svårighetsgrad aldrig tar slut. Detta kan man inte åstadkomma på en iordningställd lekplats enligt dem. Barnläkaren Carl Lindgren (2009) menar att många ytor som är menade för barns lek har blivit tillrättalagda, säkrade och inhägnade. Detta leder till att den spänning en naturlig, orörd miljö erbjuder går förlorad. 1.4 Frågeställningar 1) Hur ser pedagogers kunskaper om barns behov av motorisk träning i förskolan ut? 2) Vilken inställning har pedagogerna till motorisk träning och rörelse i naturen? 3) Påverkar förskolans inriktning pedagogernas syn på naturen som resurs att utnyttja för motorisk träning och rörelse? 2 METOD Som metod har enkäter med både öppna och slutna frågor använts. Slutna frågor för att få ren fakta om informanterna och öppna frågor för att se eventuell variation mellan olika pedagogers svar på en del frågor. Enkäterna kombinerades med besök hos de medverkande förskolorna för att se i vilken omgivning förskolorna var belägna. 2.1 Urval Jag valde ut pedagoger från sju förskolor i samma kommun till undersökningen. Slutligen blev det pedagoger från sex förskolor som deltog. Den aktuella kommunen valdes pga. att det finns variation i hur förskolorna är placerade. Det finns förskolor både i direkt stadsmiljö och i dess ytterområden samt i små byar med skogen som granne. Förskolorna valdes ut genom att titta hur de var belägna inom kommunen. En från varje ytterområde och tre från den centrala stadsdelen valdes ut för att få en så stor variation angående förskolornas närmiljö som möjligt. En av de centralt belägna förskolorna valde dock att inte delta i undersökningen. I förskolorna

11 5 arbetade det olika antal pedagoger och alla, både förskolelärare och barnskötare, inbjöds att delta i undersökningen. Allt som allt blev det 44 pedagoger. Sammanlagt fick jag tillbaka 32 besvarade enkäter vilket betyder att bortfallet var ca 27 procent. Förskolorna och personalen är helt anonyma i undersökningen, vilket även påpekades vid utdelningen av enkäterna. De informerades om att det var en frivillig undersökning och det var deras eget val att delta eller ej, allt enligt de forskningsetiska aspekterna som Johansson & Svedner (2006) tar upp. Eftersom inga barn är med i den här undersökningen har inga föräldrar informerats. 2.2 Datainsamlingsmetoder Det huvudsakliga materialet har samlats in genom enkäter. I samband med enkäternas utdelning gjordes personliga besök vid samtliga förskolor utom en som redan besökts vid ett tidigare tillfälle under utbildningen. Enkäterna till denna förskola delades ut genom träff med en av förskollärarna som för tillfället befann sig inne på Högskolan. Genom dessa besök kunde en personlig uppfattning bildas om förskolornas närhet till naturen. Direkt efter besöket och överlämnandet av enkäterna, antecknades hur den direkta närmiljön runt förskolan såg ut. Johansson & Svedner (2006) menar att enkätundersökning ger en bred men ytlig information, men att det kanske är den svåraste metoden bland annat p.g.a att det är svårt att analysera svaren om man inte behärskar att bearbeta dessa. Dessutom menar författarna att enkät som enda metod inte är att föredra då inte alla frågor går att få svar på och att det är svårt att konstruerat frågorna rätt. Just därför kombinerades enkäten med besöken vid förskolorna för att få en djupare information och en egen uppfattning om förskolornas läge. Då det i undersökningen bland annat var menat att få fram samband och skillnader mellan till exempel de olika yrkeskategorierna, var ändå enkätundersökning ett bra alternativ då man kan ställa svaren mot varandra i så kallade korstabeller enligt Johansson & Svedner (2006). I enkäten fanns det även en del öppna frågor med, vilka utformades så att de inte skulle vara alltför jobbiga att besvara men ändå ge mer nyanserade svar. 2.3 Procedur Enkäten utformades efter examensarbetets projektplan med de aktuella frågeställningarna som grund. Även andra enkäter i samma ämne studerades för att få tips och idéer. Efter kontakt med handledaren gjordes några ändringar och därefter godkändes enkäten. Därefter fick några oberoende personer, både pedagoger och andra, läsa enkäten och lämna synpunkter och ytterligare några små justeringar gjordes innan den var klar att lämna ut. Ett brev att lämna med enkäterna skrevs där undersökningen presenterades och varför detta ämne kändes intressant för mig. Första kontakten med förskolorna togs via telefon då undersökningen presenterades och de tillfrågades om att delta i undersökningen. Alla utom en av förskolorna som tillfrågades tackade ja till att delta. Ingen annan förskola kontaktades i stället för den som tackade nej eftersom jag ansåg att jag fick ut tillräckligt många enkäter ändå. Vid besöken lämnades enkäterna tillsammans med brevet. Till två av förskolorna fattades dock brev så dessa skickades via e-post till dem samma dag. Även ett frankerat och adresserat kuvert att skicka tillbaka enkäterna i lämnades med. Pedagogerna fick en vecka på sig att svara och skicka tillbaka enkäterna. Efter att enkäterna överlämnats till pedagogerna undersöktes förskolans direkta närmiljö utanför skolgården och enklare anteckningar fördes direkt på plats, som hjälp för att komma ihåg hur det såg ut.

12 6 Två av förskolorna svarade innan veckan var slut medan tre utnyttjade hela sin tid och svaren kom efter en vecka. Den sista förskolan drog en vecka över tiden med att skicka tillbaka sina svar. Detta hade dock ingen betydelse för arbetet. 2.4 Analysmetoder Svaren på alla frågor som besvarades med kryss i enkäten sammanställdes i en tabell. De frågor som besvarades genom att skriva fritt, sammanställdes genom att gå igenom varje svar och hitta likheter och skillnader som sedan kategoriserades. Dessa skrevs ned för hand i första läget. Kryssfrågorna och skrivfrågorna ställdes emot varandra för att se vilka skillnader och likheter mellan de olika yrkeskategorierna som fanns. För att på ett enkelt sätt kunna se procentuella skillnader mellan yrkeskategorier till exempel, så har diagram konstruerats. Även tabeller har använts för att få en enkel överskådlig struktur på alla kategorier i vissa frågor. 3 RESULTAT Samtliga tre frågeställningar går att få svar på genom analys av enkätsvaren. I den här delen av arbetet kommer resultatet av denna analys att redovisas en frågeställning i taget. Först kommer en presentation av informanterna. 3.1 Informanterna I undersökningen har sammanlagt 32 enkäter besvarats. I tabellen kan man se informanternas fördelning i yrkeskategorier. Tabell 1. Antal informanter i de olika yrkeskategorierna Yrkeskategori Antal Barnskötare 8 Förskollärare 23 Fritidspedagog 1 Summa 32 På frågan hur pedagogerna har skaffat sina kunskaper om barns motorik svarade samtliga att de fått det genom arbetslivserfarenhet, 24 svarade att de fått det under sin utbildning och 13 att de på eget initiativ läst litteratur i ämnet. Sju egna alternativ angavs och dessa var: genom utbildning i arbetet, genom fortbildning, genom kurser, genom att vara ledare i förening och genom media. Ingen svarade att de inte har några tidigare kunskaper i ämnet. 3.2 Hur ser pedagogers kunskaper om barns behov av motorisk träning i förskolan ut? Av de 23 förskollärarna anser två att de är mycket väl insatta i ämnet barns motorik och rörelse. Båda dessa anser dock att de behöver mer kunskap. 17 anser att de är ganska väl insatta i ämnet och 13 av dessa anser att de behöver mer kunskap medan fyra tycker att de har tillräckliga kunskaper. Fyra anser att de är lite insatta i ämnet och samtliga tycker att de behöver mer kunskap (illustrerat i procent i bild 2). Av de åtta barnskötarna anser sig en vara mycket väl insatt i ämnet, denne tycker sig ha bra med kunskap och anser sig inte behöva mer. Sex anser att de är ganska väl insatta i ämnet. Fyra av dessa anser att de behöver mer kunskap

13 7 medan två anser att de har tillräckliga kunskaper. En anser sig vara lite insatt i ämnet och att denne behöver mer kunskaper (illustrerat i procent i bild 3). Den enda fritidspedagogen i undersökningen har inte besvarat vare sig hur insatt i ämnet denne är eller om denne anser sig behöva mer kunskap. Ingen av informanterna anser sig okunnig i ämnet. Detta innebär att nästan 83 procent av förskollärarna och nästan 63 procent av barnskötarna vill ha mer kunskaper i ämnet. Nästan samtliga som svarat att de behöver mer kunskap menar att det aldrig är fel med mer kunskap samt att det hela tiden kommer mer forskning som de vill ta del av. Några har inte besvarat varför eller varför inte de anser sig behöva mer kunskap. 17% 9% 13% 13% Mycket väl insatt Mycket väl insatt Ganska väl insatt Ganska väl insatt Lite insatt Lite insatt 74% 74% Bild 2. Förskollärare om sina kunskaper i ämnet motorik Bild 3. Barnskötare om sina kunskaper i ämnet motorik På frågan Hur viktigt anser du att det är med motorisk träning och rörelse för barn i förskoleåldern? svarade 31 att det är mycket viktigt och en svarade att det är ganska viktigt. Ingen svarade alltså alternativen inte särskilt viktigt, inte alls viktigt eller vet ej. Den som har svarat ganska viktigt är förskollärare. På följdfrågan varför/varför inte det är viktigt med motorisk träning svarade ingen att det inte är viktigt. Alla har alltså svarat på frågan som varför det är viktigt. På denna fråga fick informanterna skriva fritt och svaren kunde sedan delades in i 11 olika kategorier där vissa har angivits av flera informanter medan andra har angivits av endast en informant. Alla har inte svarat exakt med samma ord men det kan ha betytt samma sak så dessa har räknats ihop i en kategori. Flera informanter har även angett mer än ett alternativ vilket gör att antalet svar överstiger antalet informanter. Fyra pedagoger svarade inte på följdfrågan. Kategorierna redovisas nedan i en tabell 2, i den ordning de har fått antal svar. Tabell 2. Kategorier och antal svar Kategori Antal svar Övrig inlärning/utveckling 15 Kroppsuppfattning/Koordinationsförmåga 6 Friskvård/välbefinnande 5 Barn sitter stilla för mycket 5 Utlopp för energi 3 Självkänsla/självförtroende 2 Skapar lugn och harmoni 2 Rörelse är glädje 2 Lägger grund för framtida rörelse 1 Skapar trygghet i att delta i aktiviteter 1 Förstå omvärlden 1

14 8 Av dem som svarade att motorisk träning är bra för övrig inlärning och utveckling har ett fåtal utvecklat sitt svar. Ett exempel på svar var att motorisk färdighet hänger ihop med förmågan att lära sig på andra plan och med tal- och språkfärdigheter och ett annat svar var att barnet lär sig lättare att läsa, räkna, skriva mm. På frågan om vilken roll naturen kan ha i barns motoriska träning har vissa pedagoger skrivit väldigt uttömmande svar medan andra har skrivit i mindre omfattning. Det går inte att se några direkta skillnader på de olika yrkeskategorierna. Exempel på svar på frågan är: att gå på ojämn mark, naturliga redskap som stockar och stenar med mera, träna balansen, mera plats att röra sig på, barn får bra kroppsuppfattning av att vistas i naturen och de lär sig på ett naturligt sätt att använda hela kroppen. Vidare svarade pedagogerna att det är ett komplement till allt bil- och vagnåkande, det är en utmaning speciellt för barn som bor i stad och mest går på trottoarer samt att naturen är som en gymnastiksal. Det inkom ytterligare några svar men dessa var snarlika de som redovisats ovan. På denna fråga samt frågan om vad pedagogerna brukar ha för planerade rörelsepass har pedagogerna med mer än 16 år års yrkeserfarenhet i förskolan skrivit mer uttömmande svar än de som har arbetat mindre än så. De som har arbetat mellan 16 och 36 år utgör 75 procent av alla som besvarade enkäterna. 3.3 Vilken inställning har pedagogerna till motorisk träning och rörelse i naturen? Pedagogerna fick frågan hur långt de har från förskolan där de arbetar till naturen. Svaren redovisas i diagrammet i bild 4, siffrorna vid diagrammet anger antal svar km 1-2 km 2-3 km 3+ km Bild 4. Avstånd från förskolan till naturen På frågan hur ofta de går ut i naturen med barnen har de svarat enligt bild 5, siffrorna vid diagrammet anger antal svar. 5 1 Aldrig 12 Mindre än en g/v 14 En till två g/v Tre till fyra g/v Bild 5. Antal gånger/vecka som pedagogerna går ut i naturen med barnen. Av de som svarat att de går ut med barnen mindre än en gång i veckan samt en till två gånger i veckan vill alla utom en gå ut oftare än vad de gör nu. Av de fem som går ut tre till fyra

15 9 gånger i veckan är det en pedagog som vill gå ut oftare än vad den gör nu, de övriga fyra är nöjda. Tre av dessa fem arbetar på förskola med I Ur och Skur - pedagogik. De övriga två från I Ur och Skur - förskolan har svarat att de går ut en till två gånger i veckan. En av dem vill gå ut oftare medan den andra är nöjd som det är. En pedagog har svarat att den aldrig går ut i naturen med barnen men vill göra det. Sammanlagt är det 27 pedagoger som vill gå ut oftare än vad de gör nu medan fyra är nöjda. En har inte svarat på frågan. Av de tolv som har svarat att de går ut mindre än en gång i veckan arbetar mer än hälften på förskolorna i den centrala stadsdelen. 19 pedagoger har angivit att de brukar ha någon form av planerade rörelsepass i naturen. Gemensamt för många var att de gör hinderbanor med balansering på stockar och stenar. Även rörelselekar som Följa John och Inte nudda mark förekommer. Barnen får springa mycket i kuperad terräng, hoppa, smyga och har kastövningar med kottar. Någon svarade att de brukar gömma saker i skogen som barnen får leta och hämta. Två pedagoger har skrivit att de använder sig av mjukisdjur och troll som ger barnen uppgifter att göra i naturen. Några skrev att barnen ofta leker fritt och rör sig då mycket själva genom att klättra och springa. Någon skrev att bara de går ut så rör sig barnen automatiskt eller så kommer de tillsammans på någon lek när de väl är ute i naturen. 13 pedagoger har svarat att de inte brukar ha planerade rörelsepass när de går ut i naturen. En skrev att de tar det naturligt och spontant. Två pedagoger har inte svarat på frågorna om planerade rörelsepass. I diagrammet nedan redovisas vilka hinder pedagogerna upplever för att gå ut i naturen med barnen. Inte kommit igång Stadsmiljö Praktiska problem Åldersblandade grupper Andra aktiviteter Inskolningar Omständligt Långt till skogen personalbrist Stora barngrupper Många småbarn Bild 6. Vad pedagoger upplever för hinder för att gå ut i naturen med barnen.

16 10 De största hindren som pedagogerna upplever för att gå ut oftare i naturen är att de arbetar på småbarnsavdelning eller att de har många små barn i en åldersblandad grupp. Därefter kommer personalbrist och stora barngrupper. Dessa alternativ har nästan pedagoger angivit. Sedan har även enstaka svar som att det är omständligt, långt till skogen, andra aktiviteter prioriteras, inskolningar, praktiska problem samt att de ännu inte har kommit igång med utflykter. Dessutom angav någon att resurserna försämras samtidigt som barnens tid i förskolan har ökat. Krav att personalen ska ha möten och liknande på förmiddagar hindrar från att göra några utflykter och att barnens olika vistelsetider gör att det blir svårplanerat. En har svarat att stora barngrupper kombinerat med många barn med speciella behov gör att personal känner rädsla för att ta med barnen ut i skogen då många barn inte alls lyssnar på personalen. Några förskolor har delat in barnen i mindre grupper som sedan får turas om att gå ut i naturen och några andra förskolor vill ha bättre struktur på sitt arbete så att de kan dela in barnen i mindre grupper som de kan gå ut med. En pedagog svarade att de i alla fall ser till att gå ut på gården varje dag. 3.4 Påverkar förskolans inriktning pedagogernas syn på naturen som resurs att utnyttja för motorisk träning och rörelse? Endast en av förskolorna i undersökningen har någon speciell inriktning och detta är I Ur och Skur- pedagogik. Vid genomgång av enkätsvaren så syns inga skillnader i synen på naturen som resurs att utnyttja för motoriska träning och rörelse mellan pedagogerna på denna förskola och pedagogerna på de övriga förskolorna i undersökningen. Det var inget särskilt som utmärkte sig i svaren på frågorna om varför det är viktigt med motorisk träning och rörelse, vad de brukar göra med barnen i naturen eller vilken roll naturen kan ha i barns motoriska träning. Det som går att se är att tre av de fem som svarat att de går ut i naturen tre till fyra gånger i veckan kommer från I Ur och Skur förskolan. De går alltså ut i naturen oftare än de flesta andra och alla utom en är nöjda med att gå ut så ofta som de gör, en vill gå ut oftare. 4 DISKUSSION I diskussionen kommer funderingar som uppkommit under arbetets gånga att tas upp. Dessutom kommer resultatet som fastställts under arbetet om pedagogernas kunskaper och inställning att diskuteras, samt vilken betydelsen förskolans inriktning har i arbetet med barns rörelse och motoriska träning. 4.1 Pedagogernas kunskaper Min tolkning av svaren är att pedagogerna tycker att de har bra med kunskaper men att nästan alla vill lära sig mer. Detta får ses som positivt då det visar att pedagogerna även efter några år i yrket vill vara uppdaterad med nya rön och ny forskning som kan komma, vilket i sin tur innebär att den pedagogiska verksamheten hela tiden har möjlighet att utvecklas. Något som är intressant är att barnskötarna som har lägre utbildningsnivå anser sig, procentuellt sett, ha bättre kunskaper än förskollärarna som har högre utbildningsnivå. Vad detta beror på kan man endast spekulera i men det kan ju vara så att förskollärarna i själva verket har mer kunskaper och vet mer om vad vikten av bra motorik innebär och anser därför att de inte har de kunskaper som de skulle önska. Nu var inte antalet barnskötare så stort i den här undersökningen så resultatet skulle kanske sett annorlunda ut om det var fler barnskötare som deltog.

17 11 Enskilt hade pedagogerna angivit bara en eller två aktiviteter som de brukar göra när de går ut i naturen men tillsammans hade de många olika tips och idéer då många skrev olika aktiviteter. Min slutsats är att eftersom de inte har angivit så många alternativ av aktiviteter var, så kan det betyda att varje individ har begränsade kunskaper men tillsammans kan pedagogerna komplettera varandra i arbetet. Det är ju heller aldrig fel att gå ut i naturen utan att ha någon inplanerad aktivitet. Lindgren (2009) förespråkar tvärtom, med hänvisning till Richard Louvs bok Last Child in the Woods (2008), att det är bättre med fri lek i naturen då de skapade resurserna och skyddsåtgärderna kan riskera att barn utvecklar vad han kallar nature- deficit disorder där symptomen påminner om symptomen vid ADHD. Lindgren (2009) menar att regelbunden vistelse i naturen tillsammans med etablerade behandlingsalternativ kan bidra till en lindring av symptomen vid ADHD. I samma artikel redogör författaren att våra besök i skogen har minskat med en tredjedel de senaste tjugo åren. Man kan fundera om det går att dra paralleller mellan mindre vistelse i naturen och det ökade antal barn med diagnosen ADHD. Utifrån dessa fakta kan man fastslå att vistelse i naturen är viktig för barnen ur flera perspektiv. 4.2 Pedagogernas inställning Vid analysen av enkäterna kan man se att pedagogerna går ut i naturen i olika utsträckning, de flesta går ut en till två gånger i veckan men ett flertal går ut mindre än en gång i veckan. De flesta pedagogerna vill gå ut oftare i naturen än de gör nu och de som känner sig nöjda går redan ut ett flertal gånger i veckan, med ett undantag för en pedagog som är nöjd med att gå ut en till två gånger i veckan. Det största hindret som pedagogerna ser för att gå ut är att det är många småbarn i gruppen. Varför är det så kan man undra? Det behöver inte vara så krångligt, speciellt inte om förskolan ligger nära naturen. Med de minsta barnen behöver man inte gå så långt. Granberg (2000) menar att det bör vara en plats i förskolans absoluta närhet och att de små barnen i första hand måste få chansen att utforska platsen och bli trygga där. Ett annat stort hinder verkar vara att det är stora barngrupper och samtidigt personalbrist. Att det är svårt att gå ut i naturen med stora barngrupper, oavsett om det är små- eller större barn och samtidigt ha lite personal är förståeligt. Om det finns personal så bör man kunna dela barngruppen och gå ut med några barn i taget. Man behöver inte göra det så krångligt, minsta lilla träddunge är spännande för barn och man behöver inte vara ute i flera timmar varje gång. Svårare är det för förskolorna mitt i stadskärnan att komma ut i naturen vilket också den här undersökningen visar. Pedagogerna på dessa förskolor har i större utsträckning än övriga angivit att de går ut mindre än en gång i veckan samt att de som hinder har angivit att det blir besvärligt och för långt till skogen. Samtidigt har dessa pedagoger uttryckt en önskan om att kunna gå ut oftare vilket i och för sig nästan alla pedagoger i undersökningen har gjort. Ambitionerna finns men pedagogerna upplever för många hinder för att det ska gå att genomföra. 4.3 Vilken betydelse har förskolans inriktning? Förvånande är att en pedagog vid I Ur och Skur - förskolan svarade att han/hon går ut i naturen med barnen tre till fyra gånger/vecka men aldrig har någon form av planerade rörelsepass i naturen. För mig verkar det konstigt att en förskola med denna pedagogiska inriktning som är ute mycket, aldrig har några rörelsepass. Övriga pedagoger vid samma förskola har dock svarat att de har olika äventyrsbanor och lekar med rörelse. Kanske räknade inte pedagogen rörelselekar som Inte nudda mark och liknande som rörelsepass. I övrigt

18 12 kunde inga skillnader mellan pedagoger i I Ur och Skur förskolan och pedagoger vid de övriga förskolorna hittas, vare sig i inställning till motorisk träning eller i deras kunskaper i ämnet motorik och rörelse. Möjligen skulle jag mer aktivt ha valt förskolor med speciella inriktningar för att få en korrekt bild av hur inriktningen påverkar synen på naturen som resurs i arbetet. I I Ur och Skur - pedagogiken används naturen som resurs i all pedagogisk verksamhet, inte bara till att arbeta med motorik och rörelse. Hade det kanske sett annorlunda ut om en Reggio Emilia förskola eller Montessori förskola också hade deltagit i undersökningen? 4.4 Övriga reflektioner Vid den första telefonkontakten lät de allra flesta förskolor mycket positiva till att delta i undersökningen, vilket jag inte hade förväntat mig. Det kändes mycket positivt. Jag hade också förväntat mig ett större bortfall än 27 procent så med detta är jag nöjd. Jag tror att det var bra att åka ut till förskolorna och dela ut enkäterna. Detta gjorde att de fick ett ansikte på den som utförde undersökningen. Personligen tror jag att det är lättare att strunta i att besvara en enkät om den har blivit skickad via e-post eller vanlig post. Man har ingen person bakom enkäten och då är det lättare att stoppa den i papperskorgen. Så många som 15 pedagoger hade svarat att motorisk träning är bra för övrig inlärning/utveckling. Det hade varit intressant att få det påståendet vidare utvecklat. Om enkäterna hade besvarats med namn så hade jag kunnat ställa ytterligare frågor angående detta och på så sätt kunnat få ett ännu bättre svar på hur mycket kunskaper som finns. Detta är en erfarenhet jag får ta med mig till andra tillfällen i framtiden. De observationer som gjordes i samband med utlämnandet av enkäterna tyder på att några har förskönat svaren något. Fler borde ha längre till naturen än de angivit vilket gör att man kan ställa sig frågan om de även har förskönat svaren i andra frågor, t. ex. på frågan då de skulle ange hur ofta de går ut. Detta gör att tillförlitligheten kan ifrågasättas. Naturligtvis så beror det även på vad varje individ betraktar som natur. I det här fallet hade en beskrivning av vad som menades med natur angivits i enkäten, men den kanske inte uppfattades av alla. 4.5 Fortsatt forskning Det skulle vara intressant att få arbeta med motorisk träning med olika barn som har svårigheter av olika slag, under en längre tidsperiod. Detta för att se och dokumentera om barnen gör motoriska framsteg men även för att se om det finns ett samband mellan den motoriska träningen och koncentrationsförmågan, reflexerna, talet och att kunna sitta still längre stunder med mera.

19 13 REFERENSER Braute, J.N. & Bang, C. (1997). Följ med ut!: barn i naturen. Stockholm: Universitetsforlaget Dahlgren, L.O. & Szczepanski, P. (1997). Utomhuspedagogik: boklig bildning och sinnlig erfarenhet : ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet. Linköping: Linköpings universitet Dessen, G. (1990). Barn och rörelse: barns rörelseutveckling 0-8 år. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning) Goddard, S. (2004). Ett fönster in i barnets huvud: ett sätt att närma sig lösningen på inlärnings- och beteendeproblem. Mjölby: Cupiditas discendi AB Granberg, A. (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. (1. uppl.) Stockholm: Liber Grindberg, T. & Jagtøien, G.L. (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur Jagtøien, G.L., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. (1. uppl.) Göteborg: Multicare Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. (4. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget Louv, Richard. (2008). Last Child in the Woods. London: Atlantic Books Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet Sigmundsson, H. & Pedersen, A.V. (2004). Motorisk utveckling: nyare perspektiv på barns motorik. Lund: Studentlitteratur Internetkällor Sjukvårdsrådgivningen Tillgänglig: Lindgren, C. Barns brist på natur ett hälsohot. ( oktober). Svenska Dagbladet. Tillgänglig:

20 14 BILAGOR Bilaga Till pedagoger i förskolan Hej! Mitt namn är Kristina Olsson och under hösten-10 arbetar jag med mitt examensarbete inom lärarutbildningen vid högskolan i Gävle. Jag studerar till förskolelärare med inriktning natur, matematik, teknik. Jag är intresserad av att veta hur mycket kunskaper det finns inom begreppet motorik bland pedagoger i förskolan och vilken inställning de har till att använda sig av naturen som en resurs i arbetet med motorisk träning. Jag har valt att skriva mitt examensarbete om detta då intresset väcktes när jag i min utbildning fick möjlighet att gå kursen rörelse i förskolan. Då detta var en specialiseringskurs så var det få som valde att gå den. Jag tycker att det i övrigt i utbildningen har varit lite om barns motoriska utveckling. Alla som inte har gått kursen har därmed gått miste om väldigt mycket kunskaper inom detta område. Just därför vill jag genom min undersökning ta reda på hur mycket kunskaper som finns. Det skulle vara till stor hjälp för mig om Ni pedagoger vid förskolan skulle vara intresserad av att svara på min enkät. Ni är självklart helt anonyma och materialet kommer efter analys och bearbetning, att arkiveras en tid vid högskolan i Gävle, för att sedan förstöras. Inga namn på förskolor eller pedagoger kommer att finnas med i uppsatsen. Jag ser gärna att både förskolelärare och barnskötare svarar på enkäten med anledning av att jag även vill se om det finns skillnader i förhållningssätt hos olika yrkeskategorier. Om Ni undrar över något så går det bra att ringa eller skicka ett mail till mig, eller maila min handledare. Med vänliga hälsningar Kristina Olsson Mail: xxxxxxxxxx Tele: xxxxxxxxxx Handledare: xxxx Mail: xxxxxxxxxx

21 15 Enkätundersökning 1. Jag är: Bilaga Förskolelärare Barnskötare 2. Jag är: år år år år 61 år 3. Hur många år har du arbetat inom förskolan? år 4. När gick du din utbildning? 5. Har förskolan du arbetar på någon särskild pedagogisk inriktning? Ja, nämligen: Nej 6. Hur ofta upplever du att begreppet motorisk träning förekom i din utbildning? Mycket ofta Ofta Någon gång Inte alls Jag minns inte

22 16 7. Hur insatt anser du att du är i ämnet barns motorik och -rörelse? Mycket väl insatt Ganska väl insatt Lite insatt Inte alls insatt Vet ej 8. Hur har du skaffat dig dina kunskaper om barns motorik? Flera alternativ kan kryssas i. Under min utbildning Genom att på eget initiativ läsa litteratur i ämnet Genom arbetslivserfarenhet Annat, nämligen: Jag har inga kunskaper i ämnet 9. Hur viktigt anser du att det är med motorisk träning och rörelse för barn i förskoleåldern? Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej 10. Varför? / Varför inte?

23 Anser du att du behöver ha mer kunskap om hur motorisk träning påverkar barns utveckling? Ja Nej Varför? Här är några frågor om vilken roll naturen har i ditt arbete och i arbetet med barns motoriska träning. Med natur menar jag skog och ängar etc, ej planerade lekparker eller den egna skolgården med färdigbyggd lekutrustning. 12. Ungefär hur långt är det från förskolan där du arbetar till naturen? 0-1 km 1-2 km 2-3 km Längre än ovanstående alternativ 13. Hur ofta går du ut i naturen med barnen? Aldrig Mindre än en gång i veckan En till två gånger i veckan tre till fyra gånger i veckan Oftare än ovanstående alternativ 14. Om du på fråga 13 har svarat att du går ut i naturen med barnen, brukar du ha någon form av planerade rörelsepass med naturen som redskap (stenar och träd att klättra på, balansgång på stockar på marken, hoppa över diken etc.)? Ja Nej

24 Om du har svarat ja på fråga 14, vad brukar du göra med barnen? 16. Vilken roll kan naturen ha i barns motoriska träning enligt dig? 17. Skulle du vilja gå ut i naturen oftare med barnen än vad du gör idag? Ja Nej, 18. Om du har svarat ja på fråga 17, vad är det som hindrar dig från att gå ut? Tack för din medverkan hälsningar Kristina Olsson

25 19