MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN"

Transkript

1 NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011

2 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5 Ansvar...5 Vårdtagaren...5 Närstående...5 Uppsökande verksamhet...5 Biståndshandläggare...5 Kontaktperson...6 Läkare...6 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS)...6 Dietist...6 Arbetsterapeut...7 Sjukgymnast...7 Logoped...7 Omvårdnadspersonal...7 Kostombud...7 Kökspersonal...7 Köksmästare...8 Socialnämnden...8 Socialchef...8 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)...8 Enhetschef för köken...8 Enhetschef för övriga verksamheter...8 De olika kosterna...8 Svenska Närings Rekommendationer (SNR)-kost...9 Allmän kost för sjuka (A-kost)...9 Energi- och proteinrik kost (E-kost)...9 Konsistenser...9 Specialkoster...10 Enteral och parenteral nutritionsbehandling...10 Måltidsordning...10 Huvudmåltidernas komponenter...10 Mellanmål...11 Nattfastan...11 Måltidsmiljö...11 Medbestämmande...12 Stöd vid måltiden...12 MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN Utgörs av: Andreas Arvidsson, Regina Bendz, Annika Eriksson, Inger Folkesson, Susanne Granqvist, Malin Isberg, Jeanette Nilsson och Liselotte Svensson 2

3 3

4 Bakgrund Det normala åldrandet Med ökad ålder kommer många förändringar som kan göra att aptiten och orken sviktar. Mat- och näringsproblem uppstår ofta i samband med sjukdom, funktionshinder, svårigheter att laga mat eller möjligheten att äta. Studier visar att ensamhet och att inte själv kunna handla gör att kosthållningen påverkas negativt. Näringsproblem kan således grundläggas i det egna hemmet och pågå under en lång tid innan det uppmärksammas av vården. Studier visar på att nästan en tredjedel av äldre vårdtagare är undernärda då de flyttar från eget ordinärt boende till särskilt boende. Nutrition Nutrition är läran om hur näringsämnen och energi fungerar i kroppen. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa. Maten ska vara god och smakrik samtidigt ska maten vara väl sammansatt så att den tillgodoser det dagliga energi- och näringsbehovet. Maten är förutsättningen för ett gott välbefinnande. Alla individer, friska eller sjuka har rätt till god mat och en adekvat och individuellt anpassad näringstillförsel. Den sjuka individens näringstillstånd måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. Vid felnäring är kosten felaktigt sammansatt vilket kan resultera i undernäring eller övervikt. Undernäring är ett tillstånd av för lågt intag av näringsämnen i förhållande till behovet. Undernäring eller risk för undernäring kan orsakas av flera enskilda eller samverkande faktorer. Exempel på faktorer är pågående läkemedelsbehandling, sjukdomstillstånd, bristande kunskap hos vårdpersonal, bristfällig måltidsordning, dålig måltidsmiljö, lång nattfasta, låg fysisk aktivitet, dålig munhälsa eller ätproblem. Äldre med undernäring har ökad risk för infektioner, höftfrakturer, trycksår och depression. Nutritionen utgör således en del av den medicinska behandlingen, men är också en viktig del av omvårdnaden. Mat för äldre i Osby kommun Kommuner och landsting i nordöstra Skåne arbetar tillsammans i ett nätverk med en nutritionshandbok kallad NÄVER. Handboken NÄVER är tänkt att fungera som en ledstjärna för regionens fortsatta nutritionsarbete. Nutritionspolicyn för vård och omsorg i Osby kommun är direkt kopplad till samarbetet i nätverket NÄVER. Några av de dokument och lagar som styr nutritionsarbetet är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Livsmedelslagstiftningen Socialtjänstlagen (SOL), Livsmedelsverkets råd om bra mat i äldreomsorgen. Osby kommun har som målsättning att leva upp till de riktlinjer som finns gällande maten inom vård och omsorg. Socialförvaltningen i Osby kommun gav som en del i detta arbete i uppdrag till Mat och näringsgruppen att arbeta fram en nutritionspolicy. Målsättningen med policyn är att kvalitetssäkra maten och nutritionsbehandlingen/omhändertagandet inom vård och omsorg. Policyn vänder sig till dem som arbetar med vård och omsorg i kommunen. Nutritionspolicyn är ett föränderligt dokument vilken kommer uppdateras i takt med att kunskapen inom området utvecklas. Vårdtagaren i centrum Nutritionspolicyn utgår från vårdtagaren i centrum, med följande förutsättningar: Maten som serveras ska vara god och näringsriktig 4

5 Vårdtagare ska i samband med vård och behandling ska erbjudas bedömning av sitt näringstillstånd för att identifiera risk för undernäring och övervikt. Att vårdtagare och närstående är delaktiga i och informerade om såväl målsättning som åtgärder. Att vårdtagare ska ha en näringstillförsel som är anpassad till dennes behov och eventuella sjukdomstillstånd. Att vårdtagare ska få det stöd och den hjälp han/hon behöver för att äta eller på annat sätt täcka sitt energi- och näringsbehov. Att vårdtagarens näringsbehandling och ätstödjande åtgärder följs upp. Att information om näringstillstånd, aktuell nutritionsordination, ätstödjande åtgärder och målsättning med nutritionsbehandlingen överförs till den vårdgivare som övertar vårdansvar. Detta ska ske i samråd med vårdtagaren. Nutritionspolicy Ansvar Alla inom vård och omsorg har ett ansvar för nutritionen, men ansvaret ser olika ut i olika delar av organisationen. Vårdtagaren Utgångspunkten är att vårdtagaren har ett eget ansvar för sin kost och ska själv tillgodose sitt behov av näring. I de fall vårdtagaren inte själv kan ta ansvar för hela eller delar av näringstillförseln, har verksamheten ett ansvar för att behoven tillgodoses. Närstående Det är viktigt att närstående, om möjligt, är delaktiga när det gäller mat och näring. Uppsökande verksamhet Kommuninvånare över 75 år erbjuds årligen ett besök av personal från uppsökande verksamhet. När det gäller mat och matleveranser är målsättningen att personalen ska lämna ut skriftlig information om mat för äldre. Kommunens pensionärer ges information om att de kan äta till rabatterat pris i restaurangerna på Bergfast, Rönnebacken och Ekebo, men även hur de ansöker om matdistribution och/eller hjälp med inköp. Kommunens uppsökande verksamhet använder sig även av "Strukturerad Intervju Mat och Hälsa"1 och "SCREEN II2" vid deras hembesök. Biståndshandläggare Biståndshandläggaren gör en första bedömning av hjälpbehovet vid matsituationen. Beslut enligt Socialtjänstlagen kan överklagas till länsrätten, biståndshandläggaren är behjälplig med eventuellt överklagande. biståndshandläggare efterfrågar kostbehandlingsplan eller påbörjade nutritionsinsatser vid vårdplanering informera om hur man ansöker om matdistribution och/eller inköp. 1 Framtagen av Albert Westergren och Ellinor Edfors Version Svensk översättning (2007): Albert Westergren, Högskolan Kristianstad, Maria Nilsson och Peter Hagell Lunds Universitet. Modifierad efter fälttest I ( ) och fälttest II ( ): Albert Westergren, Högskolan Kristianstad 5

6 gör hembesök hos den enskilde, utreder och fattar beslut angående matdistribution i enlighet med Socialtjänstlagen. är ansvarig för att den enskilde som själv eller tillsammans med närstående ej kan tillaga sin måltid eller ta sig till en restaurang, erhåller matdistribution och all hjälp som behövs i samband med matsituationen. kontinuerligt följa upp vårdtagarens behov. Kontaktperson Kontaktpersonen är ansvarig för att dokumentera biståndshandläggarens bedömning av den enskildes behov av hjälp vid matsituationen. Finns individuella önskemål ska dessa tillgodoses så långt det är möjligt. Det är viktigt att den enskildes funktioner bibehålls för att stärka självkänslan. Läkare Har patientansvar och bör ta ställning till om avmagring eller pågående viktförlust orsakas av medicinska faktorer som behöver utredas vidare eller om de kan motverkas med specifik medicinsk behandling. Läkaren ska i samråd med övrig personal ordinera lämplig nutritionsbehandling. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) OAS ansvarar för uppföljning, dokumentation och för att, vid behov, ta kontakt med andra yrkesgrupper i de fall nutritionstillståndet kräver bedömning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. Sedan 2011 ansvarar sjuksköterskor vid särskilt boende och hemsjukvården för att nutritionsscreening utförs enligt Senior alert3. Screening utförs när en person flyttar till särskilt boende eller skrivs in i hemsjukvården. identifiera nutrition- och ätproblem ansvara för att mat- och vätskeregistrering görs. bedöma behovet av, planera och koppla in annan vårdgivare vid ät- och måltidsstödjande omvårdnadsåtgärder ansvara för att upprätta, leda, samordna, utvärdera och kommunicera genomförandet av vårdplan för nutrition mellan vårdtagare, närstående och övriga yrkesgrupper ansvara för att vårdtagaren erhåller ordinerad nutritionsbehandling ansvarar för att ordinerad nutritionsbehandlingen och ätstödjande åtgärder genomförs dokumentera enligt gällande författningar rapportera till nästa/andra vårdgivare med hjälp av kostbehandlingsplanen eller på annat jämförbart sätt Dietist Arbetar med individuell nutritionsbehandling av enskilda vårdtagare. Utarbetar tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och enhetschef för köken rutiner för kost- och nutritionsfrågor. Tillsammans med ansvarig läkare/sjuksköterska ansvarar dietisten för att utreda, ordinera, behandla och följa upp tillstånd utifrån nutritionsdiagnos. Dietisten behärskar befintliga nutritionsterapier och kan ordinera för individen specifik avpassad behandling baserad på en eller flera terapiformer. Vidare besitter dietisten kunskap om de olika livsmedel/specialprodukter inom respektive terapiform. I samarbete med vårdpersonal utarbetas rutiner och riktlinjer för nutritionsbehandling. I Osby kommun deltar dietisten i utformningen av riktlinjer gällande de olika kosterna och kosternas sammansättning. utreda nutritions- och ätproblem bedöma energi- och vätskebehov samt bedöma vilken kost personen behöver 3 Senior alert är ett kvalitetsregister för vård och omsorg med målsättning att förebygga fall, undernäring och trycksår för vårdtagare 65 år och äldre 6

7 ansvara för beräkning av dagligt energi- och vätskeintag följa upp och utvärdera nutritionsbehandlingen och ätstödjande åtgärder dokumentera enligt gällande författningar informera och undervisa personal och närstående om nutritionsbehandlingen och ätstödjande åtgärder rapportera till nästa/andra vårdgivare med hjälp av kostbehandlingsplanen eller på annat jämförbart sätt Arbetsterapeut Ansvarar för utprovning av sitthjälpmedel och kan konsulteras för individuell bedömning av vårdtagarens behov av äthjälpmedel. Sjukgymnast Ansvarar för att ordinera individuellt anpassad fysik aktivitet. Det är känt att fysisk aktivitet stimulerar aptiten. Logoped Osby kommun saknar logoped knuten till verksamheten. Logopeden arbetar bland annat med bedömning av sväljfunktionen och ordinerar tillsammans med ansvarig vårdgivare rätt konsistens vid sväljsvårigheter (dysfagi). För kontakt med logoped krävs i nuläget remiss. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalen är oftast de som först upptäcker vårdtagare med problem att äta och dricka. Avvikelser eller misstanke om avvikelse gällande vätske- och näringsintag och andra matrelaterade problem ska rapporteras till omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Omvårdnadspersonal ska följa de framtagna rutiner och riktlinjer som finns vad gäller alla förekommande koster, måltidsordning och måltidsmiljö. Vidare ska omvårdnadspersonal bistå vårdtagaren att så långt det är möjligt följa den enskildes vårdtagarens ordinerade nutritionsbehandling. Omvårdnadspersonal som deltar i livsmedelshantering är även ansvarig för att följa de rutiner, riktlinjer, lagar och förordningar som styr. livsmedelshygien hantering av livsmedel temperaturkontroll och journalföring vid mottagning av varm och kall mat Kostombud Varje grupp och kök ska ha minst ett kostombud. Kostombudet ska medverka i kvalitetssäkring av måltidskedjan och fungerar som den naturliga länken mellan gruppen och köket. Kostombudet ska fortlöpande erbjudas stimulerande och inspirerande utbildningar. De ska ha grundläggande kunskap om äldre och sjuka äldres behov. Kostombudet ska sprida sina kunskaper om kost och näring till övrig personal. Kostombudet ska självständigt söka information inom området och ansvarar även för att måltidsmiljön följer uppsatta riktlinjer. Återkommande möten ska regelbundet hållas mellan kostombud, dietist och kökspersonal. Dietist ansvarar för att sammankalla till dessa möten. Kökspersonal Är ansvarig för att tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalitet gällande livsmedelshygien, temperatur, matens utseende, smak och näringsinnehåll. Kökspersonalen är ansvarig att följa de rutiner, riktlinjer, lagar och förordningar som finns för livsmedelshantering. 7

8 Köksmästare Ansvarar för matsedeln, matproduktion och att den enskilde, utifrån gjord beställning får rätt mat. Är ansvarig för att följa de rutiner, riktlinjer, lagar och förordningar som styr. Mathantering Sammanställning av temperaturregistrering Temperaturer vid packning/leverans Nationella kvalitetskrav gällande näringsinnehåll Utöver punkterna ovan ansvarar kokerskan och övrig kökspersonal tillsammans med enhetschef för köken, för uppföljning och utvärdering av kvaliteten på maten som serveras. Socialnämnden Är vårdgivaren och har härmed det yttersta ansvaret för nutritionsfrågor och för att fastställa policydokument inom kommunen. Socialchef Har det övergripande ansvaret för att alla enheter inom förvaltningen. Socialchefen är även verksamhetschef för hälso- och sjukvården och är ansvarig för att det finns kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS har ansvar för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet i de frågor som rör nutrition inom hälso- och sjukvårdsområdet. MAS utarbetar tillsammans med dietist, kokerska och enhetschef rutiner för kost- och nutritionsfrågor. Enhetschef för köken Enhetschefen har det övergripande ansvaret för kosthanteringen på enheten. Enhetschefen har ansvar för att personalen har den kompetens som krävs. Enhetschef för övriga verksamheter Är ansvarig för att målen följs och att resurserna fördelas på enheten. Enhetschefen svarar för att varje grupp har minst ett kostombud och att kostombuden ges möjlighet att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Enhetschefen ansvarar även för att: Enhetens personal har den kompetens som krävs för arbetet och för att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Nutritionspolicyn är känd hos personalen och att policyn presenteras i samband med introduktion av nyanställd personal. Fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten på nutritionsarbetet. Två gånger per år sammankalla matråd där personal från gruppen, köket tillsammans med de boende ges möjlighet att diskutera matrelaterade frågor. Kopia på mötesprotokoll bör finnas hos gruppen och köket. De olika kosterna För att anpassa maten till olika behov inom vården har olika koster arbetats fram (tabell 1). Bakom riktlinjer för kosterna står Expertgruppen för Samordning av Sjukhuskoster (ESS-gruppen)4. 4 ESS-gruppen är ett nationellt, tvärvetenskapligt råd bestående av erkända experter inom området. 8

9 Svenska Närings Rekommendationer (SNR)-kost Normalkost för friska och dem med diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt eller fetma. Köken som lagar mat till ordinärt och särskilt boende erbjuder ej SNR-kost. Allmän kost för sjuka (A-kost) Kost för sjuka och för friska med minskat matintag. En portion A-kost är mindre än en portion SNR-kost, men ska ge lika mycket näring och energi. A-kost innehåller procentuellt mer protein, mindre kolhydrater och fibrer jämfört med SNR-kost. Vid boende och sjukhus används A-kost framför SNR- och E-kost. Energi- och proteinrik kost (E-kost) E-kost är avsedd för dem som bedöms som undernärda eller i risk för att utveckla undernäring på grund av otillräckligt matintag. E-kost serveras, efter bedömning, till dem med ofrivillig viktminskning och/eller undervikt och till dem som inte kan äta tillräckliga mängder A-kost. En portion E-kost är mindre till sin storlek, men ger lika mycket energi och protein som A-kost. Ordination av E-kost bör baseras på individuell bedömning av näringstillståndet. Tabell 1. Grundkosternas energifördelning enligt ESS-gruppens rekommendationer Energigivande näringsämne A-kost, energiprocent (E%) E-kost (E%) Kolhydrat E% E% Fett E% E% Protein E% E% Konsistenser Ibland behöver vårdtagaren konsistensanpassad mat. Orsaken till behovet av konsistensanpassning varierar. Vilken konsistens som lämpar sig bäst för vårdtagaren beror på var i sväljningsprocessen problemet uppstår. Inom vård och omsorg är Logopeden den som är bäst lämpad att utreda och ordinera rätt konsistens. Logopeden har ofta ett nära samarbete med övrig vårdpersonal. Konsistensanpassad kost beställs från köket. Vid beställning är det viktigt att ange typ av konsistens och om beställningen avser A- eller E-kost. Konsistenser namnges enligt konsistenstrappan (figur 1). Det är viktigt att ordinerad konsistens följs upp och utvärderas. Figur 1. Konsistenstrappan5 Hel/Delad = i mindre bitar (Köket delar ej färsrätter eller rätter som kan mosas med en gaffel på tallriken. Grov paté = luftig, mjuk och grovkornig, typ saftig och mjuk köttfärslimpa. Timbal = mjuk, slät och sammanhållande, typ omelett. Gelé Mjuk och hal mat, typ fromage. Flytande delas upp i Tunnflytande = slät och rinnande, typ tomatsoppa, rinner av skeden. Tjockflytande = slät och trögflytande, typ löst vispad grädde, droppar av skeden. 5 Bra mat i äldreomsorgen, Livsmedelsverket

10 Flytande koster och gelékost täcker oftast inte behovet av energi och näringsämnen utan behöver kompletteras med berikningsprodukter och/eller kosttillägg. Specialkoster Vid behov av specialkost är det viktigt att ordination och beställning utgår från dokumenterad diagnos och sjukdomsspecifika behov. Exempel på specialkoster är; glutenfri kost, fettreducerad kost, stomikost, laktosreducerad kost, proteinreducerad kost och kost vid födoämnesallergi. Det är viktigt att vårdpersonalen inhämtar korrekt information om vad vårdtagaren kan och inte kan äta. Enteral och parenteral nutritionsbehandling Enteral nutrition kallas även sondnäring. Sondnäring tillförs genom en tunn slang som går via näsan eller via slang kopplad direkt genom bukväggen till mag-tarmkanalen. Parenteral nutrition ges via blodbanan. Enteral och parenteral nutrition används som total eller del av energitillförseln och ska följa individuellt anpassade schema. Dessa två nutritionsformer beskrivs inte ytterligare i nutritionspolicyn. Måltidsordning För att må bra bör man fördela matintaget under dagen. Huvudregeln är tre huvudmål och två till tre mellanmål. Genom att äta en varierad kost på regelbundna tider, hjälper vi kroppen att täcka behovet av kolhydrater, fett, protein och övriga näringsämnen. När det gäller måltidsordningen och tider för dagens måltider är dessa hämtade från livsmedelsverkets, Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (tabell 2) vilka även socialstyrelsen använder i sina riktlinjer. Det ska finnas möjlighet att servera måltider eller mellanmål på andra tider än de angivna i tabell 2. Tabell 2. Tidpunkt för måltider och inbördes energifördelning Måltidsordning Tid Energifördelning (%) c a: kcal per måltid Frukost % kcal Mellanmål % kcal Lunch % kcal Mellanmål % kcal Kvällsmat % kcal Mellanmål % kcal Huvudmåltidernas komponenter För att kosten ska ge fullgod näring och täcka behovet av energi är det viktigt att maten är varierad. Variationen bör hållas sig inom vissa ramar. Ramar för vad huvudmåltiderna bör bestå av är sammanställt i tabell 3. Även denna informationen är hämtad från livsmedelsverkets, Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Tabell 3. Exempel på måltidskomponenter vid huvudmåltider Frukost Lunch Kvällsmål** Mellanmål Kaffe och/eller the, mjölk och/eller fil, Kött, fisk, fågel, vegetariskt alternativ. Enklare varmrätt, t ex lådor, gratänger, Valfri dryck, smörgås, bulle, 10

11 yoghurt, bröd och/eller hårdbröd, margarin, pålägg juice och/eller frukt gröt, välling eller flingor, sill, ägg* tre ggr/vecka Grönsaker, bröd och smör, potatisbullar, blodpudding, kaka, frukt, dryck som mjölk, öl, saft. omeletter eller liknande, yoghurt, glass, grönsaker. gröt, välling sängfösaren Dessert eller flingor, hemlagad Liknande mellanmålen kräm, bröd, smör, pålägg, men även dessertkaka, mjölk och/eller yoghurt, pannacotta, pajer, parfait, kaffe, the glass * Ägg är en bra källa till flera näringsämnen och fullvärdigt protein, ägg bör serveras tre gånger per vecka. ** Enligt ESS-gruppens riktlinjer bör två av dagens huvudmåltider bestå av lagad mat. Mellanmål Mellanmålen är en viktiga för att nå det rekommenderade behovet av protein och energi. Fördelen med mellanmålen är att de ofta går att göra energirika, samtidigt är de ofta uppskattade av vårdtagarna. I tabell 4 visas några exempel på bra mellanmål. Tabell 4. Förslag till mellanmål Frukt/delikatessyoghurt Kräm med kaffegrädde/gräddmjölk Konserverad frukt med glass Choklad/brylépudding Ostkaka Smörgåssnittar Äppelmos blandat med grädde Drickchoklad med vispgrädde Smörgås och dryck Rån, skorpa, kex med margarin och ost Smoothie, Sängfösare Ris a la Malta Nattfastan Sedan 2008 kartlägger Osby kommun nattfastans längd hos dem som bor på kommunens särskilda boende för äldre, kartläggningen utförs två gånger per år. Riktlinjer för nattfastan anger att den ej bör överstiga elva timmar. En orolig nattsömn kan bero på hunger efter en lång nattfasta och/eller för litet totalt matintag. Osby kommun tar bland annat hjälp av en yoghurtbaserad energidryck kallad sängfösaren för att försöka minska nattfastan och tillgodose vårdtagarnas energi och näringsbehov. Måltidsmiljö Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Måltiden har en stor social betydelse och är ett avbrott i den dagliga tillvaron. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och därmed blir måltidens betydelse större. Vissa vårdtagare kan behöva äta i enskildhet och detta behov måste tillgodoses. Vårdtagaren ska vara i centrum där varje dag och matsituation ska vara speciell. Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten och en hemliknande miljö är önskvärt vid måltiden. Det är också viktigt med en vacker dukning, med stor omtanke i färg och materialval, för att skapa kontraster och göra maten lätt överskådlig. Lägg om möjligt upp maten på serveringsfat så att vårdtagaren själv kan ta från faten. Själva måltiden ska präglas av lugn och ro, då stress kan leda till att en person tappar aptiten. TV och radio bör vara avstängda då många upplever ljud och brus störande. Maten ska se aptitlig ut, dofta gott och serverade portioner ska vara enligt riktlinjerna. Det är viktigt att tänka på att många äldre behöver ta god tid på sig vid måltiderna. Den enskildes måltid bör ej ta längre tid än en timme. Tar ätandet väldigt lång tid i anspråk bör detta utredas vidare. Medbestämmande Det är av yttersta vikt att den mat som serveras är anpassad till vårdtagarnas preferenser gällande 11

12 smak, utseende och traditioner. Därför är det viktigt att den enskilde ska kunna påverka sin matsituation. Vårdtagarna ska erbjudas medverkan i matråd och brukarenkäter för att på så sätt kunna påverka maten, enhetschef är sammankallande. Mat- och näringsgruppen ansvarar för att vårdtagarna, via kostombudens återkommande träffar, får möjlighet att uttrycka önskemål angående matsituationen. Mat och näringsgruppen kan även utforma och sammanställa enkäter. Stöd vid måltiden Vid behov kan matning eller att bara sitta bredvid vara ett stöd för den enskilde som har problem med att äta själv. Den personal som stödjer vårdtagare med matning bör inte ersättas av annan under aktuell måltid. Det ska inte vara för många personer involverade i själva måltidssituationen. Tillräckligt mycket tid måste avsättas för hjälp att äta. Anpassade bestick, tallrik med pet i mot kant och drickvänlig mugg är exempel på bra hjälpmedel. Den äldre som behöver hjälp att äta ska få hjälp och tid att äta. 12

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg Kost- & nutritionspolicy Vård och Omsorg Antagen av Socialnämnden 2008-05-29 Senast reviderad 2012-09-21 Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Ett gott

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor 1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun 2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Riktlinjer för mat, måltider och nutrition inom vård och omsorg Örebro kommun

Riktlinjer för mat, måltider och nutrition inom vård och omsorg Örebro kommun 2014-06-16 Vö 361/2011 Vv 330/2011 Riktlinjer för mat, måltider och nutrition inom vård och omsorg Örebro kommun Innehållsförteckning Förord... 4 Inledning... 4 Syfte... 5 Mål och uppföljning...5 Hållbar

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 Antaget av kommunfullmäktige: 2011-05-12, 42 Text: Socialchef Charlotte Dahlbom, Ljusnarsbergs kommun Enhetschef Lena Sköld, äldreomsorgen Ljusnarsbergs

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer

Läs mer

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

1(15) Mat, nutrition och måltider inom Vård och stöd. Styrdokument

1(15) Mat, nutrition och måltider inom Vård och stöd. Styrdokument 1(15) Styrdokument 2(15) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 149 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(15) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun

Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun 2011-02-24 Kostpolicy Inledning... 1 Mål... 2 Delmål... 2 Etik... 4 Ansvar... 4 Dokumentation... 7 Lagar, föreskrifter samt referenslitteratur... 8

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet. Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist 2016-04-26 SKDN 2016/0051 0480-45 36 74 Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun

Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun RIKTLINJER 1 (15) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun 2 (15) Innehåll Inledning... 3 Den äldres inflytande, ansvar och

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING

MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING RIKTLINJER FÖR MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INRIKTNINGSMÅL:... 3 EFFEKTMÅL:... 3 ANSVARSFÖRDELNING...

Läs mer