Förslag på områden i Skellefteå kommun som bör omfattas av utvidgat strandskydd

Transkript

1 Remiss 1(104), Bilaga 1 sista meningen. Förslag på områden i Skellefteå kommun som bör omfattas av utvidgat strandskydd - Översyn av befintliga strandskyddsbeslut på uppdrag av regeringen. Länsstyrelsen Storgatan 71 B Växel Fax vasterbotten@lansstyrelsen.se UMEÅ Samhällsutvecklingsenheten Direkt

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. Översyn av befintliga strandskyddsbeslut ett regeringsuppdrag 2. Översiktskartor Områden i Skellefteå kommun som föreslås få utvidgat strandskydd. 3. Detaljerad beskrivning av de strandmiljöer som enligt översynen bör omfattas av utvidgat strandskydd Bilaga 1. Utvidgat strandskydd i s län för att säkerställa strandskyddets syften Översynens genomförande i ett länsperspektiv. 2

3 3 1. Översyn av befintliga strandskyddsbeslut ett regeringsuppdrag. Länsstyrelsens uppdrag Den 1 juli 2009 ändrades den lagstiftning i miljöbalkens (MB) 7 kap. som reglerar vårt strandskydd. På grund av bland annat denna ändring har regeringen gett alla länsstyrelser i landet, i uppdrag att se över beslut gällande strandskydd som tagits med äldre lagstiftning. I s län finns omkring 80 beslut tagna mellan åren 1953 och Dessa berör tillsammans omkring 500 strandområden. Av dessa finns omkring 190 belägna inom Skellefteå kommun. Översynen handlar kortfattat om att aktualisera eller upphäva befintliga beslut, i förhållande till aktuell formulering i 7 kap. 14 MB. Vid översynen ska hänsyn tas till att syftet med strandskyddet har förändrats över tid. När nämnda beslut togs var strandskyddets syfte att trygga allmänhetens tillgång till bad och friluftsliv. I dag är syftet förutom att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmansrättslig tillgång till strandområden, även att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. I översynen har därför några områden uppmärksammats som i dag inte berörs av gamla beslut, men som bedöms vara viktiga att utvidga det generella strandskyddet i för att säkerställa strandskyddets syften. Efter den 31 december 2014 gäller utvidgat strandskydd i ett strandområde enbart om beslutet är taget enligt miljöbalkens nya bestämmelser. Generellt strandskydd inträder i strandområden där befintliga beslut inte aktualiseras. För mer detaljerad information om arbetet med översynen, se bilaga 1 Utvidgat strandskydd i s län för att säkerställa strandskyddets syften - Översynens genomförande i ett länsperspektiv. Utgångspunkter för bedömningen av strandområden Viktigaste utgångspunkten i översynen har naturligtvis varit strandskyddets syftesformulering, 7 kap. 13 MB. Annat som har varit vägledande är de motiv som angetts i förarbetena till den nya lagstiftningen prop. 2008/09: 119 där anges följande företeelser som möjliga motiv för beslut om ett utvidgat strandskydd: 1. Områden som omfattas av annat områdesskydd, till exempel naturreservat och Natura 2000 områden som inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd, 2. riksintresseområden enligt 3 kap. 6 andra stycket och 4 kap. 2 8 MB, är relevanta för strandskyddet, 3. kust- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering, 4. grunda havsbottnar av betydelse för flora och fauna, 5. välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud, 3

4 4 6. tätortsnära strövområden eller 7. ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd. Då s län har en förhållandevis hög andel bebyggelsepåverkad kusthögre än riksgenomsnittet 1, har motiv tre ovan varit en särskilt viktig utgångspunkt i översynen. Särskilt långsträckta oexploaterade områden är intressanta då de generellt sett kan förväntas erbjuda frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd till gagn för dels viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människan både direkt och indirekt. Det betyder bland annat att strandskyddsområdet generellt sett inte har utvidgats där det finns bebyggelseansamlingar, med undantag för vissa kulturmiljöer. Kulturmiljöer till exempel fiskelägen erbjuder ofta kulturvärden viktiga ur friluftslivssynpunkt. Länets regionala miljömålsarbete har haft betydelse i översynen, särskilt målformuleringar för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. En viktig utgångspunkt i arbetet har även varit att samråda med kommunen. Samråden har kanaliserats genom bygg- och miljökontorets planavdelning. Den 13 februari 2013 besökte Länsstyrelsen kommunen för ett första samråd kring intressanta områden för ett utvidgat strandskydd. Ett andra samråd ägde rum den 12 september 2013 i Skellefteå. De synpunkter som framkommit i samband med samrådsmötena har beaktats så långt som möjligt. Underlag för bedömning av strandområden Naturvårdsverkets rapport Utvidgat strandskydd, en vägledning till underlag och beslut har varit vägledande för översynen. De mest styrande underlagsmaterialen för bedömning av de olika områdenas värden har varit den fältinventering som genomförts inom ramen för översynen, Länsstyrelsen strategi för skydd av havs- och kustmiljöer. Kommunens rapport om kust- och skärgårdsmiljöer med höga naturvärden, kommunens fördjupning av översiktsplanen för kusten samt kommunens förslag till LIS-plan. Annat och samtliga underlag finns redovisade i bilaga 1. Konsekvenser av ett utvidgat strandskydd Länsstyrelsens bedömning är att utpekade strandområden inte sammanfaller med de områden som berörs av gällande kustplan och detaljplaner samt strandområden inom naturreservat som omfattar föreskrifter för strandområdet. Inom områden som omfattas av utvidgat strandskydd gäller samma bestämmelser som för områden med generellt strandskydd. Länsstyrelsen vill förtydliga att en utvidgning av strandskyddet inte påverkar areella näringar eller verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken. Det är fortfarande tillåtet att uppföra byggnader, 1 SCB, Statistiskt meddelande MI 50 SM1102 och MI 50 SM

5 5 anläggningar etc. om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln, 7 kap. 16 MB. Ett beslut om att utvidga ett strandskyddsområde gäller omedelbart även om det överklagas. Det innebär att beslutet genast tillämpas, såvida inte regeringen efter ett överklagande föreskriver annat. Någon rätt till ersättning för ägare och innehavare av särskild rätt till mark med anledning av ett beslut att utvidga strandskyddsområdet föreligger inte, 31 kap. MB. Intresseprövning Vid prövning av förslag till utvidgat strandskyddsområde ska hänsyn även tas till enskilda intressen enligt miljöbalkens 7 kap. 25. Länsstyrelsen bedömer att enskildas rätt att använda mark eller vatten inte har inskränkts mer än vad som krävs för att säkerställa strandskyddets syften. Områden som föreslås få ett utvidgat strandskydd För närvarande finns som nämnts nära 80 strandskyddsbeslut i länet som berör omkring 500 strandmiljöer. Skellefteå kommun berörs av 24 beslut som sammanlagt behandlar strandskyddet i omkring 190 områden. Utsträckningen av strandskyddat område enligt besluten varierar mycket mellan områdena. I ett länsperspektiv har ungefär hälften inte större utsträckning från strandlinjen än 100 m och det beror på att besluten togs före det generella strandskyddet trädde i kraft. Av besluten framgår också att det huvudsakliga syftet varit att avhålla stränder från exploatering i form av bebyggelse samt att skydda allmänhetens tillgång till platser för friluftsliv och bad. Enligt översynen föreslår nu Länsstyrelsen att 23 strandmiljöer längs Skellefteå kommuns kust och 9 öar fortsättningsvis ska få ett utvidgat strandskydd. Alla utom tre av områdena berörs av befintliga beslut och dessa föreslås följaktligen bli aktualiserade. Dessa benämns här: Sundsanden Lövselefjärden-Pålholmen Häbbersvikskäret-Bastuudden Brännöudden-Storviksbergen Selviksanden-Bärgansstranden Petberget Simmersanden-Råhagaviken Alderholmen-Storsand Flakaskär-Vånören Gräsvikshällan-Skallön Jungfruviken-Korsörarna Danielstenen-Brändbärsviken 5

6 Själugadden-Buröväggen Kågnäsudden-Sandviksberget Rännhällhamnen-Lill Snäckhamnen Avasandviken-Kornhällan Sandviken Orrholmsudden Hässjeholmen-Bjässviknäset Lilludden-Grubbholmen Öarna: Ledskär, Småskär, Flakaskärsgrundet, Granön/Halsön, Romelsön, Rönnskäret, Buskön/Kringsön, Sikören och Stor Blåbärsholmen. 6 De tre strandområden för vilka nya strandskyddsbeslut föreslås benämns här: Bjuröklubb Lillåfjärden Ostviksfjärden Befintliga strandskyddsbeslut som inte föreslås bli aktualiserade, upphävs 31 december 2014 och då träder de nya besluten i kraft. Förslag till beslutsunderlag presenteras i det följande. Områdena presenteras från söder till norr. Termer som beskriver olika värden finns förklarade i ordlistan i bilaga 1. 6

7 7 1. Översiktskartor Områden i Skellefteå kommun som föreslås få utvidgat strandskydd Kartor: Länsstyrelsen LM. Skellefteå kommuns kust är vidsträckt. Här redovisas översiktligt de områden som föreslås få ett utvidgat strandskydd på fem kartor. En karta för kommunens södra kustområde, tre för kommunens mellersta kustområde (1,2 och 3) och en karta för kommunens norra kustområde. I Skellefteå kommuns södra kustområde föreslås 7 områden (5 på fastlandet och 2 öar) fortsättningsvis få utvidgat strandskydd. Alla sammanfaller med områden som berörs av befintliga beslut. 7

8 8 Översiktskarta 1. Områden i Skellefteå kommuns södra kustområde som berörs av översynen. 8

9 9 I Skellefteå kommuns mellersta kustområde 1 föreslås 8 strandområden (7 på fastlandet och 1 ö) få utvidgat strandskydd. Alla utom ett sammanfaller med områden som ingår i befintliga strandsskyddsbeslut. Översiktskarta 2. Områden i Skellefteå kommuns mellersta kustområde 1 som berörs av översynen. 9

10 10 I mellersta kustområde 2 föreslås 4 strandområden (på fastlandet) få utvidgat strandskydd. Alla sammanfaller med områden som ingår i befintliga strandsskyddsbeslut. Översiktskarta 3. Områden i Skellefteå kommuns mellersta kustområde 2 som berörs av översynen. 10

11 11 I mellersta kustområde 3 föreslås 5 strandområden (3 på fastlandet och 2 öar) få utvidgat strandskydd. Alla utom två sammanfaller med områden som ingår i befintliga strandsskyddsbeslut. Översiktskarta 4. Områden i Skellefteå kommuns mellersta kustområde 3 som berörs av översynen. 11

12 12 I Skellefteå kommuns norra kustområde föreslås 8 strandområden (4 på fastlandet och 4 öar) få utvidgat strandskydd. Alla sammanfaller med områden som berörs av befintliga beslut. Översiktskarta 5. Områden i Skellefteå kommuns norra kustområde som berörs av översynen. 12

13 13 3. Detaljerad beskrivning av de strandmiljöer som enligt översynen bör omfattas av utvidgat strandskydd. Kartor: Länsstyrelsen LM Sundsanden Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Sundsanden ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land och området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området ligger ca 5 km söder om Västanbyn nära Skellefteå kommuns södra kommungräns, s län. Nästan hela området ingår i riksintresse naturvård och friluftsliv (NRO24080 resp. FRO24007) Lövångerskusten. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- LÖR-1215, daterat Fastigheter som berörs: Noret 1:6 och 1:7. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd tryggas också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för naturupplevelser. Motivering Motivet till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett mynningsområde/estuarie med viktiga ekologiska funktioner för bevarande av biologisk mångfald. I anslutning till mynningsområdet finns sandstränder och öppna sanddyner. Sanddyner är mycket sparsamt förekommande längs länets kust och i kombination med att dynområden generellt sett har stor potential att hysa ovanligare insektsarter är det viktigt att områdets karaktär säkerställs. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden 13

14 14 Området Sundsanden karaktäriseras av Sundbäckens mynning med sandstränder och sanddyner samt udden Öskatan. I mynningsområdet skapar tillförseln av finkornigt sediment och organiskt material från vattendraget, ett habitat som ständigt förändras området hålls fuktigt och näringsrikt och är en bas biologisk mångfald. Sandstränderna och de öppna sanddynerna sträcker sig upp längs bäcken. Områden med sanddyner är förhållandevis ovanliga i s län och dynområden har generellt sett stor potential att hysa ovanligare insektsarter. Uppström bäcken har sandstränderna inslag av klipphällar och vassruggar. Bakom stränderna finns en bård av landhöjningsskog. Landhöjningsskog uppkommer som en följd av landhöjningen. Skogen består mest av gråal närmast vattnet och frodig granskog bakom. Marken där landhöljningsskog växer är ofta bördig tack vare gråalens kvävefixerande förmåga. Vattenområdena utanför Sundsbäckens mynning är grunda och utgör därför viktiga reproduktions-, uppväxt-, födosöks- och uppehållslokaler för många arter av fågel och fisk. Miljöerna är attraktiva under hela året eftersom det här även ofta är vinteröppet vatten Området är relativt lättillgängligt via en enklare väg från byn Noret. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 14

15 15 15

16 Lövselefjärden - Pålholmen 16 Länsstyrelsen förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Lövselefjärden-Pålholmen ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Vidare föreslås det generella strandskyddet även utvidgas med 100 m i vattenområdet, dels för hela Lövselefjärden, dels med 100 m mellan Hålstuudden till Stångudden. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen både på land och i vattnet. Befintligt beslut som berör föreslaget området på land bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget 3 km söder om Lövsele i Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård och friluftsliv -Lövångerskusten (NRO24080 och FRO24007). I områdets nordligaste del finns en av Skogsstyrelsen klassad sumpskog. Inom områdets mest sydliga delar finns ett antal fornlämningar i form av sjömärken och lämningar efter fiskelägen. Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör Lövselefjärden ett viktigt lekområde för siklöja och strömming. Vattenområdet utanför Blyckorna utgör lekområde för sik. Området berörs av befintliga strandskyddsbeslut 24- LÖR-1215 och 24-LÖR-965, daterade respektive Fastigheter som berörs: Noret 3: 8; 3:14 och 6:1. Olympia 1:1 och Lövsele 2:9; 2:14; 5:25 och 6:12 Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. I områdets södra del är även syftet att säkerställa förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för friluftsliv. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett relativt oexploaterat kustområde med värden både för flora, fauna och för friluftsliv. De olika naturtyperna utgör tillsammans ett mångformigt och artrikt 16

17 17 habitat med hög ekologisk funktion. I områdets norra del finns strandängar, lövsumskog, landhöjningsskog och tallhällmarker. Den grunda havsviken med mjukbottnar och undervattensvegetation utgör bland annat lekområde för strömming, sik och siklöja. Generellt sett råder brist på reproduktionsområden för fisk längs s läns skärgårdsfattiga kust. Områdets södra del utgörs av uddar som är helt exponerade av havet och uddar utgör generellt sett alltid attraktiva besöksmål. Här finns klipphällar, grus och stenbankar, glosjöar och lämningar efter en svunnen fiskekultur. Området är lättillgängligt. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området karaktäriseras av Lövselefjärden och fjärdens öppning mot havet. Fjärden är variationsrik med mjukbottnar, rev och undervattensvegetation i form av bland annat kransalger, ett habitat med hög biologisk produktion som fungerar som ett viktigt reproduktionsområde för strömming, sik och siklöja. Den grunda havsviken omges i de inre och västra delarna av breda havsstrandängar. Strandängar är vegetationsklädda stränder på finkornigt sediment inom översvämningszonen. Strandängarna utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. I dag anses allmänt att havsstrandängar är starkt hotade av olika exploateringar. Längs in i viken har tidigare igenväxta hävdade strandängar avverkats för att möjliggöra fårbete. Innanför strandängarna finns lövsumpskog. Sumpskog återfinns oftast längs stränder vid havet, längs vattendrag och på fuktiga marker. I sammanhanget har vattendragen Lövseleån och den å som mynnar ut i Buviken - betydelse. Sumpskog och särskilt lövsumpskog har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet utgör ofta grund för biologisk mångfald. Sumpskog blir därför viktiga miljöer för olika växtarter och många insekter, vilket i sin tur skapar miljöer för djurliv och här kanske främst ett rikt fågelliv. Strandområdet längs fjärden östra sida är generellt sett brant med klipphällar mot vattnet. Innanför klipporna finns orörda tallhällmarker och den bakomliggande skogen utgörs av äldre kustbarrskog bestående av gran. Områdets södra del är i stora delar helt oexploaterat och exponerat för havet. Uddarna inom området erbjuder fina utblickar över havet. Stränderna vid Laxnäthällorna består växelvis av klipphällar och grundområden med grus- och stenbankar som skapar öar - miljöer som föränderas från år till år. Blyckornas, Holmuddens och Påholmens stränder är kraftigt svallade med få träd och tydliga strandvallar samt klapperstensfält. Här på uddarna som är lättillgängliga via en enklare väg från Avan, finns lämningar av fiskelägen och sjömärken från en svunnen fiskekultur. Mellan Holmudden och Pålholmen består stränderna av block och sten med landhöjningsskog som närmare Pålholmen blir mindre omfattande på grund av att marken där består mer av berghällar och svallad grus. 17

18 18 På hällarna finns hällkar. Hällkar är fördjupningar i häll- och klippmark där vatten blir stående. I hällkarlen bildas därför små värdefulla ekosystem. Innanför Blyckorna och Holmudden finns våtmarker och glosjöar. En glosjö är en avsnörd havsvik som blivit sjö på grund av landhöjningen. Glosjöar är viktiga reproduktions-, uppväxt-, födosöks- och upphållslokaler för fågel. Att Holmviken varit en vik vittnar både namnet och lämningarna av ett fiskeläge. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, 18

19 19 19

20 20 Häbbersvikskäret-Bastuudden Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Häbbersvikskäret-Bastuudden ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land och området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen. Befintligt beslut som berör föreslaget området på land bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 5 km sydöst om Lövånger, Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård och friluftsliv -Lövångerskusten (NRO24080 och FRO24007). Inom områdets mest sydliga del finns fornlämningar i form fiskeläge. Området berörs av befintliga strandskyddsbeslut 24- LÖR-1215 och 24-LÖR-1186, daterade respektive Fastigheter som berörs: Lövångersböle 2:2, 2:3 och 3:2 och Lövångers- Gammelbyn 1:7. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd tryggas också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för friluftsliv. Motivering Motivet till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett förhållandevis långt, drygt 3 km, i princip obebyggt strandområde. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Förutom det faktum att området är obebyggt finns höga naturvärden kring flador, glosjö och den svallade udden med orörd granskog. Fiskeläget erbjuder höga kulturvärden. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. 20

21 21 Beskrivning av områdets värden Området utgörs av ett förhållandevis långt obebyggt strandområde. Graden av mänsklig påverkan är relativt blygsam. Det finns endast ett hus i området och det finns på Häbbersvikudden. Strändernas karaktär varierar längs hela sträckan. Längs vissa partier finns strandängar, längs andra finns klippor, hällmarker och här och var finns små avsnitt med sandstrand. På den sydligaste udden bestå strandområdet av svallad morän och klapperstensfält med tydliga strandvallar med endast några enrisbuskar. Strandvallarna består av sten och grus och vittnar på grund av landhöjningen om tidigare strandnivåer. Resterna av ett gammalt fiskeläge finns också här. Dess läge skvallrar också om den landhöjning som är förhållandevis stor i denna del av landet. Innanför strandområdet på uddens nordöstra sida växer typisk så kallad landhöjningsskog bestående av al, gran och rönn. Marken där landhöjningsskog växer är ofta bördig tack vare gråalens kvävefixerande förmåga. På landsidan av udden mynnar Häbbersvikbäcken och längs bäckens ständer finns våtmarker. Norr om Häbbersvikskäret finns ur naturvärdesperspektiv, två värdefulla flador. De är olika i storlekar och mellan dem finns en sandstrad. Nordväst om sandstranden finns tät strandskog av al och rönn på sandiga marker. Många av träden är gamla. Vid tröskeln in till den större av de två fladorna, porlar vattnet över stenarna som en bäck. Inne i fladan finns spridda block och vegetationsklädda mjukbottnar. Fladorna kommer med tiden att förvandlas till insjöar på grund av landhöjningen. Fladorna är fortfarande i kontakt med havet, men trösklar vid inloppet gör att vattenutbytet begränsas. I flador återfinns ofta en individ- och artrik fauna och flora som en följd av naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och hög vattentemperatur. I övrigt kan sägas att områden av denna typ är viktiga reproduktions-, uppväxt- födosöks- och upphållslokaler för fisk på grund av rikligt med kansalger och för fågel som nyttjar flador som häckning- och rastlokal. Norra sidan av fladan har vad man kan kalla produktionsskog, medan södra sidan har gran. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (1997) Kransalgsförekomster på grunda havsbottnar längs Skellefteåkusten. 21

22 22 Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 22

23 23 23

24 24 Brännöudden-Storviksbergen Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Brännöudden-Storviksbergen ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Vidare föreslås det generella strandskyddet även utvidgas med 100 m i vattenområdet, dels för hela Springvarpsviken, dels med 100 m mellan Blacknäsudden-Fördärvet och Gammelhamnsskatan. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen både på land och i vattnet. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 1,5 km öster om Blackhamn, Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård och friluftsliv -Lövångerskusten (NRO24080 och FRO24007). I områdets södra del finns en granskog som Skogsstyrelsen klassat som skog med höga naturvärden. I områdets centrala delar finns ett antal fornlämningar i form av fiskelägen och fångstanordningar. Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör Springvarpsviken och området utanför Blacknäsudden-Fördärvet ett viktigt lekområde för sik. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- LÖR-1215, daterat Fastigheter som berörs: Blacke 3:4 och 3:12. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd tryggas också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för friluftsliv. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett förhållandevis långt, omkring 5 km, i princip obebyggt strandområde med betydelsefulla värden för människors friluftsliv och för växter och djur. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro 24

25 25 av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Områdets natur-, kultur- och friluftslivsvärden är förknippade med områdets relativt lättillgängliga och exponerade uddar med gamla fiskelägen och partier med sandstrand, Springvarpsbäckens mynningsområde och den grunda Springvarpsvikens med lövsumpskogar skapar förutsättningar för biologisk mångfald. Stora delar av vattenområdet utgör viktigt lekområde för sik. Generellt sett råder brist på reproduktionsområden för fisk längs s läns skärgårdsfattiga kust. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området är relativt lättillgängligt. Från byn Blackhamn går enklare vägar till platserna för de gamla fiskelägena. Det som karaktäriserar området är de för havet exponerade uddarna Brännöudden, Torsdagsviksudden, Blacknäsudden-Fördärvet och Hammelhamnsskatan. Stränderna består främst av sten och block. I områdets mest södra del finns Brännön och Brännögrundet. Här utgörs strandområdet av kraftigt svallad morän, klapperstensfält. Inne på udden består vegetationen av gammalgranskog. Gamla träd samt rikligt med grova döda träd skapar förutsättningar för många ovanliga och hotade arter. Springvarpsviken inom området är grund. Grunda havsvikar har naturligt höga närsalter, gott ljusklimat och hög vattentemperatur vilket stimulerar till en individoch artrik flora och fauna. Ett flertal av de arter som lever i denna miljö, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kansalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed erbjuder skydd och föda till yngel och småfisk. Vattenarealen inom området är ett viktigt lekområde för framför allt sik. Grunda havsvikar som Springvarpsviken nyttjas även ofta som häcknings- och rastlokal för fågel. I vikens innersta del finns en sandstrand som sträcker sig en bit upp i skogen. Bakom sandstranden finns en tät alsumpskog. Sumpskog där huvuddelen utgörs av lövträd är mycket värdefulla på grund av deras höga biologiska mångfald. Lövsumpskog har ofta en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet utgör grunden för en hög artrikedom. Söder om sandstranden mynnar Springvarpsbäcken. I bäckmynningen skapar tillförseln av finkornigt sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat i ständig förändring; området hålls fuktigt och näringsrikt till gagn för växter och djur. 25

26 26 Det finns två gamla fiskelägen i området. En ligger på Springvarpsvikens norra strand och den andra ligger innanför Gammelhamnsskatan. I närheten av detta fiskeläge finns en vidsträckt sandstrand. Stränderna i övrigt och norrut i området består främst av sten och block. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter läng den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, 26

27 27 27

28 28 Selsviksanden- Bärgansstranden Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Selsviksanden- Bärgansstranden ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Vidare föreslås det generella strandskyddet även utvidgas i vattenområdet med 100 m i Väster- och Öster Selsviken och österut mot Långörudden. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen både på land och i vattnet. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 3 km sydöst om byn Bjurön i Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård och friluftsliv -Lövångerskusten (NRO24080 och FRO24007). I områdets centrala delar på Långören, finns ett antal fornlämningar i form av tomtningar. Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör vattnet utanför Väster- och Öster Selsviken och österut mot Långörudden lekområde för sik. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- LÖR-1215, daterat Fastigheter som berörs: Bjurön 1:14; 2:2; 2:8; 2:12; 3:7; 3:8 och 3:10. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Motivering Motivet till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är en omkring 5 km långt i princip obebyggt strandområde, som karaktäriseras av grunda havsvikar, bäckmynningsområden, strandängar, strand- och sumpskogar samt sandstränder med sanddyner. Miljöer viktiga ur ett naturvårdsperspektiv för skapande och bevarande av biologisk mångfald. Stora delar av vattenområdet utgör också viktiga lekområden för framför allt sik. Generellt sett råder brist på reproduktionsområden för fisk längs s läns skärgårdsfattiga kust. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet 28

29 29 högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Stora delar av området är förhållandevis orört. Enklare vägförbindelse finns endast till områdets mest södra del. Området kännetecknas av flera grunda havsvikar. I områdets södra del finns Väster- och Öster Selsviken. Längre norrut i området finns ytterligare två vikar. I havsvikar av denna karaktär finns naturligt höga närsalter, gott ljusklimat och hög vattentemperatur vilket stimulerar till en individ- och artrik flora och fauna. Ett flertal av de arter som lever i denna miljö, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kansalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed erbjuder skydd och föda till yngel och småfisk. Vattenområdet i och utanför Väster- och Österselsviken utgör också viktiga lekområden för framför allt sik. De grunda havsvikar används även ofta som häcknings- och rastlokal för fågel. I Väster- och Öster Selsviken och Bärgansviken utmynnar bäckar. Där skapar tillförseln av finkornigt sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat i ständig förändring; området hålls fuktigt och näringsrikt till gagn för växter och djur. De grunda havsvikarna omges vid de låglänta partierna av breda strandängar. Strandängar är vegetationsklädda stränder på finkornigt sediment som regelbundet översvämmas. Strandängarna utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. I dag anses allmänt att havsstrandängar är starkt hotade av olika exploateringar. Innanför strandängarna växer strandskog och sumpskog. Sumpskog och särskilt lövsumpskog har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet utgör ofta grund för biologisk mångfald. Sumpskog blir därför viktiga miljöer för olika växtarter och många insekter, vilket i sin tur skapar miljöer för djurliv och här kanske främst ett rikt fågelliv. Stränderna i området i övrigt består av sten och block, ofta är de tydligt zonerade och rikliga med död ved. Det finns flera partier med sandstrand och två större sandstränder varav en med bakomliggande sanddyner. Områden med sanddyner är förhållandevis ovanliga i s län och dynområden har generellt sett stor potential att hysa ovanligare insektsarter. På Långören i områdets centrala del, finns ett antal fornlämningar i form av tomtningar. 29

30 30 Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. 30

31 31 31

32 32 Bjuröklubb Länsstyrelsen förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Bjuröklubb ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustrationpå tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Gränsen i öster utgörs av befintlig väg. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen. Uppgifter om området Området är beläget vid infarten till Bjurön och Bjuröklubb i Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård och friluftsliv -Lövångerskusten (NRO24080 och FRO24007). Hela området är av riksintresse kulturmiljövård Bjurön-Fällan (KRO24017). Fastigheter som berörs är: Bjurön 6:3. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att trygga förutsättningarna för ett allemansrättsligt friluftsliv. Motivering Motivet till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det bildar entrén till ett populärt besöksmål. Besöksmålet har såväl höga kulturvärden som naturvärden och en exploatering i området skulle på ett avgörande sätt påverka besöksmålet som helhet. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området är skogsbevuxet och ligger strax norr om badplatsen Erik-Jansasanden. Områdets värden ska ses i ett sammanhang med de värden som karaktäriserar hela Bjuröklubb ett av Skellefteå kommuns och hela s län mest attraktiva besöksmål. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Länsstyrelsen (1991) genom tiderna. Meddelande nr Länsstyrelsen (2008) Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i s län. 32

33 33 Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 33

34 34 34

35 35 Petberget Länsstyrelsen förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Petberget ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 2 km väster om Bjuröklubb i Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård och friluftsliv -Lövångerskusten (NRO24080 och FRO24007). Delar av området är av riksintresse kulturmiljövård Bjurön-Fällan (KRO24017). Inom området finns ett antal fornlämningar i form av tomtningar och fiskeläge. Öster om Tallnäsudden finns en av Skogsstyrelsen klassad barrskog med höga naturvärden. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- LÖR-1215, Fastigheter som berörs är: Bjurön 10:1 och 11:2, Norrdalen 1:2 och Brattås 1:2 och 1:4. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd tryggas också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för friluftsliv. Motivering Området omfattas av en stor udde, med omkring 5 km lång i princip obebyggd strand. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Uddar utgör generellt sett attraktiva besöksmål och denna är helt exponerad av havet och erbjuder fina utblickar över Bjuröklubb och Bjuröfjärden. Kulturlämningar vittnar om uddens betydelse i ett historiskt perspektiv. Dessa ska 35

36 36 betraktas i ett sammanhang, tillsammans med de kulturlämningar som finns på Bjuröklubb. I området finns bevarandevärda naturmiljöer i form av bland annat klapperstensfält, klipphällar, en flada, strandängar och sumpskog. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Naturmiljöerna i området som helhet är karg och består mest av gles tallskog på klapperstensfält och klipphällar. Skogen är relativt orörd och brandpräglad och innehåller mycket död ved. Då udden är kraftigt exponerad av havet utgörs stränderna främst av stora stenblock och klipphällar. Området är rikt på fornlämningar. De finns främst på Petbergslägden. Lämningarna vittnar om tidigare fiskekultur. Vid den sandstrand som ligger invid Sandviken finns områdets enda hus samt en jaktkoja. Hit går också en väg från Brattås. Öster om badplatsen finns ett skogsparti med höga naturvärden. Smörviken kan i dag betecknas som en flada. Fladan kommer med tiden att förvandlas till en insjö på grund av landhöjningen. Flador är grunda havvikar som fortfarande är i kontakt med havet, men trösklar vid inloppet gör att vattenutbytet begränsas. Smörviken är vegetationsklädd och i sådana områden återfinns ofta en individ- och artrik fauna och flora som en följd av naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och hög vattentemperatur. I övrigt kan sägas att områden av denna typ är viktiga reproduktions-, uppväxt- födosöks- och upphållslokaler för fisk på grund av rikligt med kansalger och för fågel som nyttjar flador som häckning- och rastlokal. Stränderna i denna del utgörs av strandängar med sumpskog i bakkanten. Strandängarna är vegetationsklädda på finkornigt sediment inom översvämningszonen. Strandängarna utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. I dag anses allmänt att havsstrandängar är starkt hotade av olika exploateringar. Sumpskog återfinns oftast längs stränder vid havet, längs vattendrag och på fuktiga marker. Sumpskog och särskilt lövsumpskog har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet utgör ofta grund för biologisk mångfald. Sumpskog blir därför viktiga miljöer för olika växtarter och många insekter, vilket i sin tur skapar miljöer för djurliv och här kanske främst ett rikt fågelliv. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. 36

37 37 Länsstyrelsen (1991) genom tiderna. Meddelande nr Länsstyrelsen (2008) Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i s län. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. 37

38 38 38

39 39 Simmersanden Råhagaviken Länsstyrelsen förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Simmersanden-Råhagaviken ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 4 km öster om Ultersjön i Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård och friluftsliv -Lövångerskusten (NRO24080 och FRO24007). I närheten av bäcken från Rävelstjärnan finns skogar som Skogsstyrelsen, dels har klassat som granskog med höga naturvärden, dels barrnaturskog som klassats som nyckelbiotop. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- LÖR-1215, daterad Fastigheter som berörs är: Djäknesjö 1:3 och 2:14. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Motivering Motivet till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett ca 2 km långt obebyggt strandområde med höga naturvärden i anslutning till områdets små sjöar, en bäckmynning, strandängar och sandstränder. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området utgörs av en ca 2 km lång obebyggd strandmiljö. Det finns inte heller några vägar till eller i området, vilket gör det relativt opåverkat. 39

40 40 I områdets mest södra del finns två små sjöar med strandängar. Den ena håller helt på att växa igen på grund av landhöjningen. Sjöar av denna typ är viktiga reproduktions-, uppväxt- födosöks- och upphållslokaler för fågel. Havsstranden ligger helt öppen för Bjuröfjärden. Längs strandsträckan finns flera partier med sandstrand. Av sandstränderna är den mer omfattande sandstrand, Simmersanden värd att nämnas. Sandstränder är förhållandevis ovanliga i s län och utgör generellt sett viktiga livsmiljöer för olika insektsarter inte minst intressanta och hotande arter. I områdets centrala del finns en bäckmynning. Bäcken rinner in i området från Rävelstjärnen. I mynningsområdet skapar tillförseln av finkornigt sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat i ständig förändring; området hålls fuktigt och näringsrikt och är en bas för biologisk mångfald. Stränderna är vegetationsklädda på finkornigt sediment inom översvämningszonen. Även strandängarna hyser en mängd olika arter och utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. Norr om mynningsområdet finns skogar som Skogsstyrelsen, dels har klassat som granskog med höga naturvärden, dels barrnaturskog som klassats som nyckelbiotop. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Länsstyrelsen (2008) Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i s län. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 40

41 41 41

42 42 Alderholmen - Storsand Länsstyrelsen förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Alderholmen Storsand ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Vidare föreslås det generella strandskyddet även utvidgas i vattenområdet med 100 m. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen både på land och i vattnet. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 5 km sydöst om Burvik i Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård -Lövångerskusten (NRO24080). Långstranden (SE ), Brönsnäsviken (SE ) och Storsand (SE ) utgör riksintressen som Natura 2000 områden enligt habitatdirektivet. I området finns skogar som Skogsstyrelsen, dels har klassat som gran- och tallskog med höga naturvärden, dels strandskog som klassats som värdefull sumpskog. Området berörs delvis av befintligt strandskyddsbeslut 24- BUE-197, daterat Fastigheter som berörs är: Burvik S:9, 3:4; 4:35 och 21:1 samt Bäck 4:21; 8:11; 30:1; 35:1 och 36:2. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd tryggas också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för friluftsliv. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett omkring 5 km långt i princip obebyggt strandområde med både betydelsefulla marina värden och andra höga naturvärden i anslutning till bäckmynningar, grunda havsvikar och en stor sandstrand med omgivande sandhed. Sandstranden är tillgänglig för bad och friluftsliv. Områdets värden ska betraktas tillsammans med de närbelägna uddarna Simonsgrundet, Nygrundet och Röjtingen samt utanförliggande öar som tillsammans utgör Bäckfjärden, en ur Västerbottniskt perspektiv unik innerviksskärgård. 42

43 43 Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området tillhör Bäckfjärden som är Lövångerskustens enda fjärd med en välutvecklad innerskärgård. Fjärden är också en av de artrikaste på vattenväxter längs Skellefteå kommuns kust. Området karaktäriseras av flera bäckmynningar, grunda havsvikar och en förhållandevis stor sandstrand. Området är obebyggt, med undantag för några bosättningar. Dessa finns i Brönsnäsviken och på Alderholmen. Området är lättillgängligt. Vikarna Långstranden och Brönsnäsviken utgör två grundområden med ler och sandbottnar som delvis blottas vid lågvatten. Grundområden är artrika, produktiva och känsliga miljöer som hyser rikligt med både smådjur och vattenväxter. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. I vikarna finns fina förekomster av borsträfse (Chara aspera). Kransalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. Markområdet på Långstrandens norra sida utgör Natura 2000 områden enligt habitatdirektivet. I anslutning till Natura 2000 området invid Långstranden och den bäck som mynnar ut i viken, finns en sumpskog. Sumpskog där huvuddelen utgörs av lövträd är mycket värdefull på grund av sin höga biologiska mångfald. Detta beror på att miljön ofta har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet skapar en hög artrikedom. Av förklarliga skäl är miljöer viktiga för många insekter, vilka i sin tur bidrar ett rikt fågelliv. På strandmiljön innanför Brönsnäsviken utmynnar Degerängesbäcken. Mynningsområdet med omnejd utgör också Natura 2000 område. Här skapar tillförseln av finkornigt sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat i ständig förändring; området hålls fuktigt och näringsrikt till gagn för växter och djur. Stränderna är vegetationsklädda på finkornigt sediment inom översvämningszonen. Även strandängarna hyser en mängd olika arter och utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. 43

44 44 I områdets mest norra del finns Storsand, en förhållandevis vidsträckt sandstrand med bakomliggande sandhed som delvis har koloniserats av tallar. Större sandstränder är inte vanliga i s län och utgör generellt sett viktiga livsmiljöer för olika insektsarter inte minst intressanta och hotande arter. Vattenområdet utanför Storsand bedöms ha en fin marin miljö. Även här har kransalgen Chara aspera noterats. Sandstranden är också viktig ur friluftslivsperspektiv. Storsand används idag som badplats och är tillgänglig via en enklare väg från närbelägna fritidshus. Det finns några parkeringsfickor iordningställt nära denna bebyggelse. I anslutning till sandstranden utmynnar Kolviksbäcken. Invid mynningsområdet finns en gran- och tallskog som har bedömts ha höga naturvärden. Denna del är också Natura 2000 område. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Länsstyrelsen, Bevarandeplan Långstranden SE ; Brönsnäsviken SE och Storsand SE Länsstyrelsen (2008) Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i s län. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Skellefteå kommun (1997) Kransalgsförekomst på grunda bottnar längs Skellefteåkusten. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 44

45 45 45

46 46 Flakaskär -Vånören Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Flakaskär Vånören ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Vidare föreslås det generella strandskyddet även utvidgas med 100 m i vattenområdet utanför Flakaskär, Storöns södra del och Vånörens sydöstra del. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen både på land och i vattnet. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 10 km sydöst om Burvik i Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård och friluftsliv -Lövångerskusten (NRO24080 och FRO24007). Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör vattenområdet utanför Flakaskär, Storön södra del och Vånörens östra sida viktiga lekområden för siklöja. Enligt Länsstyrelsens inventering utgör Fårviken viktigt lekområden för abborre. Inom området finns ett antal fornlämningar och fornlämningsområden, i form av bland annat fiskelägen, gistgårdar, labyrinter och husgrunder. På Storöns sydöstra sida finns skogar som Skogsstyrelsen klassat som barrskog med höga naturvärden. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- LÖR-1215, daterat Fastigheter som berörs är: Risböle 1:4; 2:9; 2:12; 2:20; 3:5; 3:6; 3:15; 9:1 och 10:1. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd säkerställs också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för friluftsliv. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett över 10 km långt i princip obebyggt strandområde. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, 46

47 47 avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. I området finns ett flertal uddar exponerade av havet. Uddar är generellt sett alltid attraktiva som besöksmål och dessa ger fina utblickar över havet. Stränderna består växelvis av sand, strandängar, klipphällar, klapperstensfält och svallad morän. De grunda havsvikarna har betydelsefulla marina värden och i en annars karg miljö finns skogspartier med höga naturvärden. Gamla fiskelägen som fortfarande är intakta erbjuder är fina utflyktsmål. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området som helhet karaktäriseras av uddar exponerade av havet och mer eller mindre grunda havsvikar. Det är relativt lättillgängligt genom enklare vägar till enstaka hus. På flera platser i området finns tydliga spår av en svunnen fiskekultur. Det finns lämningar av husgrunder, en labyrint, gistgårdar och flera båtlänningar. I de två gamla fiskelägena, det i Vånörviken och det i Tänörviken, finns den ursprungliga karaktären fortfarande kvar trots att en del utbyggnader gjorts under senare år. Fiskelägena utgör populära strandhugg. Vattenområdet utanför det gamla fiskeläget i Vånörviken och norrut bedöms vara viktiga lekområden för sik. Annat viktigt lekområde för sik finns utanför Storöns södra del. Generellt sett råder brist på reproduktionsområden för fisk längs s läns skärgårdsfattiga kust. Där finns bland annat Enskatesundet som i dag är en flada på grund av landhöjningen. Viken är fortfarande i ständig kontakt med havet, men en tröskel vid inloppet gör att vattenutbytet är begränsat och blir därför ett viktigt reproduktions-, uppväxt-, födosöks- eller uppehållslokaler för fisk. Flador används också i stor utsträckning av fågel. Hela viken på Flakskärets östra sida är lekområde för siklöja och abborre har Fårviken som reproduktionsområde. I områdets södra del som utgörs av Storön södra del finns ett flertal uddar. Dessa är: Enskatan, Svartbotten, Västra- och Östra Framlänningsskatan och Våtörskatan och alla är exponerade av havet som har satt sin prägel på stränderna. På Svartbotten sträcker sig klipphällar omkring 100 m upp mot Svartbottenberget. Vegetationen på Svartbottenberget består av barrskog som bedöms ha höga naturvärden. I vikarna Sandviken, Svartbottenviken och Knivingsviken finns grundområden. Förutsättningarna i grunda havsvikar som dessa som också till viss del har vegetationsklädda delar, är särskilt goda för en hög produktion av en individ- och artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad 47

48 48 vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kransalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. I Knivingenviken utmynnar en bäck. I mynningsområdet mynning skapar tillförseln av finkornigt sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat i ständig förändring; området hålls fuktigt och näringsrikt och ger förutsättningar för biologisk mångfald. Strandängar och strandskogar omger vikarna och deras höga variationsrikedom av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet utgör grund för en hög artrikedom. Stranden är tydligt zonerad med rikligt med död ved som skapar en mångfald av olika habitat. Viktiga miljöer för många insekter vilket i sin tur föder ett rikt fågelliv. Områdets norra del utgörs av Vånören. Där utgörs uddarna av Sandskäret, Vånörräften, Vånörskatan, Östreskatan, Gammalgrundrevet och Tänörskatan. Vikarna utgörs av Sandskärviken, Vånörviken, Tänörviken och Sörviken. Gammelgrundsviken är i dag ingen vik utan en glosjö och Gammelgrundsrevet som nämnts, är i dag på grund av landhöjningen en långsträckt udde i stället för ett rev. Gammelgrundsviken som enbart nås av havsvatten under kraftiga stormar utgör en viktig miljö som reproduktions-, uppväxt-, födosöks- eller uppehållslokaler för ett stort antal fågelarter. Stränderna består växelvis av sand, strandängar, klipphällar, klapperstensfält och svallad morän. Sandstränder är förhållandevis ovanliga i s läns kustområde och utgör generellt sett viktiga livsmiljöer för olika insektsarter. Vegetationen bakom stränderna är karg och består till stor del av tall. Ett stort inslag av gamla träd samt rikligt med grova döda träd skapar dock förutsättningar för många ovanliga och hotade arter. Här och var finns partier med värdefull lövskog, som blir till oaser för olika växter och djur. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Berglund J., Stenroth P., Larsson S. och Larsson S. (2012) Fiskreproduktion i skyddsvärda skärgårdsområden i, Länsstyrelsen & SLU Umeå. Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Länsstyrelsen (2008) Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i s län. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (1997) Kransalgsförekomst på grunda bottnar längs Skellefteåkusten. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, 48

49 49 49

50 50 50

51 51 Gräsvikshällan-Skallön Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Gräsvikshällan-Skallön ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Vidare föreslås det generella strandskyddet även utvidgas med 100 m i vattenområdet utanför Skallöns norra del. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen på land och i vattnet. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 4 km öster om Burvik i Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård och friluftsliv -Lövångerskusten (NRO24080 och FRO24007). Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör vattenområdet utanför Skallöns norra del av viktigt lekområde för siklöja. Inom området finns fornlämningar bland annat i form av labyrint, fiskelägen och gistgårdar. I området finns barrnaturskogar som Skogsstyrelsen klassat som nyckelbiotoper. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- BUE-240, daterat Fastigheter som berörs är: Risböle 3:11 och 10:1, Storön 1:1 samt Burvik 1:9; 1:20; 1:21; 4:8; 7:10; 7:11; 8:12; 8:16; 8:17; 23:1; 25:10 och 26:1.. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd säkerställs också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för friluftsliv. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett omkring 10 km långt i princip obebyggt strandområde. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. 51

52 52 I området finns ett flera grunda havsvikar och barrnaturskogar, viktiga miljöer för skapande och bevarande av biologisk mångfald. Skallön utgör en stor udde och uddar är generellt sett alltid attraktiva som besöksmål eftersom de bland annat ger fina utblickar över havet. Där finns också en sandstrand och fiskelägeslämningar. Utanför udden finns ett viktigt lekområde för siklöja. Generellt sett råder brist på reproduktionsområden för fisk längs s läns skärgårdsfattiga kust. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området är i princip obebyggt. Det finns några bosättningar inom området, men längs hela den omkring 10 km långa strandsträckan är långa partier helt oexploaterat. Stränderna i områdets södra del består främst av grus med strandängar och lövskog i bakkant. På Skallön består stränder mer av stenblock eftersom den är exponerad av havet. Malörhällan och Malörskatan är sten och grusrevlar och på Malörhällan är stora partier kalspolade klipphällar. På Skallöns nordöstra spets finns en sandstrand som sträcker sig långt upp på land. Andra uddar är Nygrundsudden och Öskatan. Bakom dessa uddars stränder finns barrnaturskogar som bedöms vara nyckelbiotoper. På flera platser i området finns tydliga spår av en svunnen fiskekultur. Det finns fornlämningar av en labyrint på Utgrundsudden, gistgårdar, flera båtlänningar och två fisklägen. Ett innanför Malörhällviken och ett innanför Laxviken. Vattenområdet utanför Skallön bedöms även i dag vara viktigt lekområden för sik. Området har flera grunda havsvikar. Gräsviksbukten, Nygrundsbukten, Bukten, Laxviken, Malörhällviken, Malörviken och Trutarviken. Naturliga förutsättningar i grunda havsvikar som dessa som också till viss del har vegetationsklädda delar, är särskilt goda för en hög produktion av en individ- och artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kransalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. I området finns även förekomst av slitnate även den en hotad art. Malören och SkalIösten skyddar flera av vikarna från öppet hav och här är rikt med lämpliga områden för fisklek. I Bukten utmynnar en bäck. I mynningsområdet mynning skapar tillförseln av finkornigt sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat i ständig förändring; området hålls fuktigt och näringsrikt och ger förutsättningar för biologisk mångfald. 52

53 53 Strandängar och strandskogar omger vikarna och deras höga variationsrikedom av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet utgör grund för en hög artrikedom. Viktiga miljöer för många insekter vilket i sin tur föder ett rikt fågelliv. Flågrundsviken på Skallön norra spets är i dag en sjö på grund av landhöjningen. Den håller på att växa igen och omges av strandängar och en sumpskog mot havet. Små sjöar som Flågrundsviken utgör vanligtvis viktiga häcknings- och rastlokaler för flera fågelarter. Sumpskog där huvuddelen utgörs av lövträd är mycket värdefull på grund av sin höga biologiska mångfald. Detta beror på att miljön ofta har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet skapar en hög artrikedom. Av förklarliga skäl är miljöer viktiga för många insekter, vilka i sin tur bidrar ett rikt fågelliv. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Berglund J., Stenroth P., Larsson S. och Larsson S. (2012) Fiskreproduktion i skyddsvärda skärgårdsområden i, Länsstyrelsen & SLU Umeå. Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Länsstyrelsen (2008) Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i s län. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (1997) Kransalgsförekomst på grunda bottnar längs Skellefteåkusten. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, 53

54 54 54

55 55 Jungfruviken-Korsörarna Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Jungfruviken-Korsörarna ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen. Vidare föreslår Länsstyrelsen att delar av vattenområdet utanför Korsörarna ska omfattas av ett utvidgat strandskydd omfattande 100 m. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen både på land och i vattnet. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 3 km norr om Burvik i Skellefteå kommun, s län. Hela området är av riksintresse naturvård -Lövångerskusten (NRO24080) och delar är även av riskintresse för friluftsliv - Lövångerkusten (FRO24007). Inom området finns fornlämningar i form av bland annat labyrinter, kompassrosor, sjömärke och gistgård. Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör vattenområdet utanför Korsörarna av viktigt lekområde för strömming. Enligt Länsstyrelsens inventering utgör Jungfruviken viktigt lekområden för abborre. I området finns en barrskog som Skogsstyrelsen klassat som nyckelbiotop. Området berörs av befintliga strandskyddsbeslut 24- BUE-240 och 24- BUE-197, daterade respektive Fastigheter som berörs är: Burvik 2:10; 3:6; 5:36 och 23:1, Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd tryggas också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för naturupplevelser. Motivering 55

56 56 Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett längre i princip obebyggt strandområde. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Området karaktäriseras av grunda havsvikar och en stor udde exponerad av havet. Miljön i och runt grunda havsvikar utgör betydelsefulla habitat för skapande och bevarande av biologiskt mångfald. Jungfruviken är också reproduktionsområde för abborre. Uddar som Korsörarna är generellt sett alltid attraktiva som besöksmål på grund av klippstränder och fina utblickar över havet. I området finns även flera fornlämningar av en svunnen fiskekultur och fiskelägeslämningar lämningar som ofta utgör besöksmål. Vattenområdet utanför utgör lekområde för strömming. Generellt sett råder brist på reproduktionsområden för fisk längs s läns skärgårdsfattiga kust. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Jungfruviken Området utgörs av ett ca 1 km långt obebyggt strandområde. I områdets västra del går en enklare väg från närbelägen fritidshusbebyggelse. Viken som tidigare var en havsvik är i dag en flada på grund av landhöjningen. I utloppet skapar öar och uddar en barriär mot det mer öppna Korsörsundet och havet. Förutsättningarna är särskilt goda i vikar som denna för en hög produktion av en individ- och artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kransalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. Viken har bedömts vara ett viktigt lekområde för abborre. Stränderna består till stor del av strandskog och längst in i viken finns en sumpskog. Sumpskog där huvuddelen utgörs av lövträd är mycket värdefull på grund av sin höga biologiska mångfald. Detta beror på att miljön ofta har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet skapar en hög artrikedom. Av förklarliga skäl är miljöerna viktiga för många insekter, vilka i sin tur bidrar ett rikt fågelliv. Öster om sumpskogen finns en barrskog som särskilda naturvärden för biologisk mångfald. Korsörarna 56

57 57 Området är ett nära 2 km långt obebyggt strandområde, med undantag för två bosättningar i västra delen. Större delen av området är helt exponerat för havet och där är stränderna kraftigt svallade med tydliga strandvallar. Strandvallar är formade av sten och grus, i olika höjder och visar hur landhöjningen har förflyttat strandlinjen. Fornlämningar vittnar om en tidigare fiskekultur. Där finns gistgårdar, kompassrosor, ett sjömärke och en labyrint. Vattenområdet utanför är viktigt lekområde för strömming. Insprängt i skogen bakom finns ett flertal små igenväxande tjärnar med våtmarker runt om, värdefulla för fågellivet. Viken i väster utgörs av en grund havsvik. Vikens innersta delar är starkt uppgrundad och här domineras stränderna av strandängar. Strandängar är vegetationsklädda stränder på finkorniga sediment inom översvämningszonen. Ett område som oftast hyser en hög biologisk mångfald och utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. Havsstrandängar är strakt hotade i dag av olika exploateringar. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Berglund J., Stenroth P., Larsson S. och Larsson S. (2012) Fiskreproduktion i skyddsvärda skärgårdsområden i, Länsstyrelsen & SLU Umeå. Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (1997) Kransalgsförekomst på grunda bottnar längs Skellefteåkusten. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, 57

58 58 58

59 59 Danielstenen-Brandbärsviken Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Danielstenen-Brandbärsviken ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 2 km sydöst om Bureå i Skellefteå kommun, s län. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- BUE-240, daterat Fastigheter som berörs: Samfälld mark inom trakt Bureå. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att trygga förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för friluftsliv samt att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det i området finns både en stor sandstrand som nyttjas som badplats samt en grund havsvik. Den del som utgör havsbadet är ett attraktivt besöksmål. Den grunda havsviken har betydande naturvärden i de strandängar, våtmarker och sumpskog som omger viken. Längst in i viken utmynnar en bäck, viktig för biologisk mångfald. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området är helt obebyggt och karaktäriseras av udden Danielstenen och Brandbärsviken. Danielstenen är känd som Bureå Havsbad. Badet är lättillgängligt och ligger enbart 2 km sydöst om Bureå samhälle. Havsbadet är rustat parkering och omklädeshytter. I anslutning till badet finns en naturcamping. Brändbärsviken är en grund havsvik som omges av breda strandängar, våtmarker och lövsumpskog som sträcker sig långt upp längs den bäck som mynnar ut i viken. Förutsättningarna i grunda havsvikar som dessa som också till viss del har vegetationsklädda delar, är särskilt goda för en hög produktion av en individ- och 59

60 60 artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kransalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. I bäckmynningen skapar tillförseln av finkornigt sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat i ständig förändring; området hålls fuktigt och näringsrikt till gagn för växter och djur. Stränderna är vegetationsklädda på finkornigt sediment inom översvämningszonen. Även strandängarna hyser en mängd olika arter och utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. Sumpskog där huvuddelen utgörs av lövträd är mycket värdefull på grund av sin höga biologiska mångfald. Detta beror på att miljön ofta har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet skapar en hög artrikedom. Av förklarliga skäl är miljöer viktiga för många insekter, vilka i sin tur bidrar bland annat till ett rikt fågelliv. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skellefteå kommun (X) Inventering av kransalger. 60

61 61 61

62 62 Själugadden-Buröväggen Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Själugadden-Buröväggen ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 6 km öster om Yttervik i Skellefteå kommun, s län. I området innanför Laxnätviken finns skog som Skogsstyrelsen har klassat som granskog med höga naturvärden. I området har brandfält anlagts. Hotviken utgör viktigt lekområde för abborre. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- BUE-240, daterat Fastigheter som berörs: Bureå 3:79; 6:18; 6:19; 6:39; 6:59 och 26:1 samt samfälld mark inom trakt Bureå. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Motivering Motivet till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett drygt 3 km långt i princip helt obebyggt strandområde, med miljöer viktiga för biologisk mångfald. Södra delen av området har en komplex blandning av naturtyper i vikar och på uddar. I området i övrigt finns också flera vikar med vegetationsklädda stränder och i anslutning till dessa, sumpskog. Innanför Laxnätviken finns en granskog med höga naturvärden. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. 62

63 63 Beskrivning av områdets värden Området karaktäriseras av vikar och uddar delvis exponerade av havet. Här kan nämnas Hotviken, Laxnätviken, Bastuviken och Gäddviken samt Hotviksudden, Laxnätudden och Gäddvikudden. Området är helt obebyggt, med undantag för två bosättningar vid Bastuviken i områdets centrala del. Till dessa går en enklare väg. I områdets södra del finns en komplex blandning av naturtyper. Här omges stränderna i huvudsak av vegetationsklädda strandängar på finkorniga sediment. Miljöer som ofta hyser en hög biologisk mångfald och utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. Hotviken som är en del av en gammal havsvik, men som nu har avsnörts från havet på grund av landhöjningen. Viken utgör ett viktigt reproduktionsområde för abborre. Övriga vikar i området omges också av strandängar och sumpskog i sina inre delar. Sumpskog där huvuddelen utgörs av lövträd är mycket värdefull på grund av sin höga biologiska mångfald. Detta beror på att miljön ofta har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet skapar en hög artrikedom. Av förklarliga skäl är miljöer viktiga för många insekter, vilka i sin tur bidrar ett rikt fågelliv. I Bastuviken utmynnar också en bäck. I mynningsområden skapar tillförseln av finkornigt sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat i ständig förändring; området hålls fuktigt och näringsrikt till gagn för växter och djur. Innanför Laxnätviken finns en granskog med höga naturvärden. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, 63

64 64 64

65 65 Kågnäsudden-Sandviksberget Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Kågnäsudden-Sandviksberget ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land och området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från strandlinjen. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 15 km öster om Skellefteå, s län. I anslutning till området finns gamla fiskelägen för vilka det finns upprättade områdesbestämmelser Sandviken-Kågnäset samt Långhällan-Kågnäset (Lantmäteriets idnr: 2482K-P22/96 respektive 2482-P96/14). Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör vattenområdet viktigt lekområde för sik. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- SKE-5872, daterat Fastigheter som berörs: Tuvan 1:2 och 1:3 samt Hedensby 1:24; 3:15; 3:16; 3:27; 7:50; 10:4; 10:5; 11:11; 15:2; 15:4 och 15:18 Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att trygga förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för friluftsliv samt att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det ligger på en stor udde Kågnäsudden, exponerad för havet. Uddar utgör generellt sett attraktiva besöksmål. Stränderna är lättillgängliga och består till stor del av hällar. Klipphällarna erbjuder fina utblickar över öppet hav. Vattenområdet har marina värden då det utgör viktigt lekområde för sik. Områdets värden ska betraktas tillsammans med de kultur- och friluftslivsvärden som finns i de angränsande gamla fiskelägena Långhällan och Sandviken. För dessa finns upprättade områdesbestämmelser som behandlar hänsyntagandet till kulturmiljöerna och strandskyddet. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. 65

66 66 Beskrivning av områdets värden Områdets mest sydliga del är helt obebyggd. Stränderna består växelvis av grus, stenar och kalspolade klipphällar som sträcker sig ut i havet. Här och var finns hällkar bland klipporna. Hällkar är fördjupningar i hällarna där vatten ansamlas och blir stående. I sådana bildas ofta värdefulla små ekosystem, i den annars karga omgivande miljön. Längre norrut i området finns kulturlämningar bevarade som vittnar som områdets betydelse för fisket och säljakt. Vid Truthällan finns det gamla fiskeläget Långhällan. Långhällan nås via bilväg. Området norr om Truthällan karaktäriseras också av en karg vegetation med kala klipphällar som sluttar relativt brant ned mot havet. De större hällområdena har namngivits. Här finns Grubban, Yttrehällan och Inrehällan. I denna del finns ett antal bosättningar och dessa nås via enklare vägar. Stränderna i områdets allra nordligaste del är lite mer skyddad och där består strandzonen mest av block med en bred bård av al i bakkant innan produktionsskogen tar över. I Sandviken har finare sediment ansamlats. Denna del är också helt obebyggd, men ända lättillgänglig via enklare skogsbilvägar. I Sandviken och Grundet finns också ett gammalt fiskeläge, med anor från talet. Fiskelägets karaktär är välbevarat och många av byggnaderna används i dag till sommarbostäder. Vattenområdet längs hela sträckan utgör reproduktionsområde för sik. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 66

67 67 67

68 68 Rännhällhamnen- Lill-Snäckhamnen Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Rännhällhamnen- Lill-Snäckhamnen ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land och området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från strandlinjen. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 15 km öster om Skellefteå, s län. I området finns fornlämningar i form av bland annat stensättningar. I området västra del finns en hällmarksskog med senvuxna träd som av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop. Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör vattenområdet i områdets östra del, viktigt lekområde för sik. I anslutning till området finns ett gammalt fiskeläge för vilket det finns upprättat områdesbestämmelser Finnhällan-Kågnäset (Lantmäteriets idnr. 2482K-P21/96). Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24- SKE-5872 samt 24-SKJ-1539, daterade respektive Fastigheter som berörs: Hedensbyn S19; 1:4; 1:21; 1:23; 1:92; 4:2; 4:3; 4:4; 5:39; 7:10; 7:50; 9:2; 9:3; 9:4; 9:24 och 13:45 samt Bergsbyn S17; 3:99; 5:62; 5:92; 6:1 och 7:57. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att trygga förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för friluftsliv samt att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det ligger på en udde Kågnäsudden, som är helt exponerad av havet. Uddar utgör generellt sett attraktiva besöksmål och här är stränderna lättillgängliga och består till stor del av hällar. Klipphällarna erbjuder fina utblickar över öppet hav. Vattenområdet i områdets östra del har också marina värden, då det utgör viktigt reproduktionsområde för sik. Områdets värden ska betraktas tillsammans med de kultur- och friluftslivsvärden som finns i det gamla fiskeläget Finnhällan. För fiskeläget finns 68

69 69 områdesbestämmelser upprättade som behandlar hänsyntagandet till kulturmiljön och strandskyddet. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värde Områdets är i princip obebyggt, miljön är karg och stränderna karaktäriseras av hällar och klippor. I de partier där det inte finns hällar är stranden ofta kraftigt ursvallad. Alla finare material har sköljts bort av havet och endast grövre block och stenar kvarstår. Vid Lill-Snäckhamnen består stränderna av klapperstenfält med tydliga strandvallar. Varje vall påvisar tidigare strandnivåer och är ett fenomen som uppstår på grund av landhöjningen. På Ankarberget finns en av Skogsstyrelsen klassad nyckelbiotop, som består av senvuxna tallar på hällmark. Hällmarksskog benämns ofta som impediment och kan därför undgå avverkning, vilket gör att miljöerna ofta har urskogskaraktär. Stranden här är brant och består av stenblock. Centralt i området finns kulturlämningar bevarade som vittnar som områdets betydelse för fiske och säljakt. Vid Finnhällan finns ett gammalt fiskeläge med anor från 1800-talet. Fiskelägets karaktär är välbevarat och många av byggnaderna används i dag till sommarbostäder. Till fiskeläget finns bilväg. Vattenområdet öster om Finnhällan utgör reproduktionsområde för sik. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, 69

70 70 70

71 71 Lillåfjärden Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Lillåfjärden ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land och 100 m i vattnet. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen både på land och i vattnet. Uppgifter om området Området är beläget vid Kåge i Skellefteå kommun, s län. Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör vattenområdet viktigt lekområde för siklöja. Fastigheter som berörs: Storkåge S3; 2:8; 7:1; 14:37; 16:11; 16:65; 19:9 och 60:1. Vid översynen har fastighetsbeteckningarna i två markområden inte kunnat identifieras. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Ett utvidgat strandskydd tryggar också vissa förutsättningar för en allemansrättslig tillgång till strandområdet av värde, kanske främst för ornitologer. Motivering Motivet till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett drygt 2 km lång obebyggt strandområde med betydande naturvärden kring bäckmynningar, på havsstrandängar och i sumpskog som omger hela viken. Både havsstrandängar och estuarier är i dag starkt hotade av olika typer av exploateringar. Vattenområdet utgör viktigt reproduktionsområde för siklöja. Generellt sett råder brist på reproduktionsområden för fisk längs s läns skärgårdsfattiga kust. Hela havsviken bedöms utgöra en viktigt fågellokal. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värde Lillåfjäden är en liten vik i Kågefjärden. Längst in i viken utmynnar ett större vattendrag och på vikens södra sida utmynnar flera mindre bäckar. Mynningsområden betraktas allmänt som viktiga för skapande och bevarande av biologisk mångfald. I mynningsområden skapar tillförseln av finkorniga sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat som är i ständig förändring. Området hålls fuktigt och näringsrikt och är en attraktiv miljö för växter och djur. Breda havsstrandängar omger hela viken. Strandängar är vegetationsklädda stränder på finkorniga sediment inom översvämningszonen. Miljöer som ofta har 71

72 72 en hög biodiversitet och utgör viktiga rastplatser för fåglar. Lillåfjärden är också en känd fågellokal. Innanför havstrandängarna växer lövsumpskog. Sumpskog där huvuddelen utgörs av lövträd är mycket värdefull på grund av sin ofta höga biologiska mångfald. Detta beror på att miljön ofta har en stor variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet skapar artrikedom. Av förklarliga skäl är sådana miljöer viktiga för många insekter, vilka i sin tur bidrar till bland annat ett rikt fågelliv. Vattenområdet utgör viktigt lekområde för siklöja. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 72

73 73 73

74 74 Ostviksfjärden Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Ostviksfjärden ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land och 100 m i vattnet. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen både på land och i vattnet. Uppgifter om området Området är beläget vid Östanbäck i Skellefteå kommun, s län. Stor delar av området är av riksintresse naturvård Kågefjärden (NRO 24111). Områdets centrala delar utgörs av Natura2000 enligt habitatdirektivet. Enligt Naturvårsverkets våtmarksinventering har stora delar av området mycket höga naturvärden. Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör vattenområdet viktigt lekområde för siklöja. Fastigheter som berörs: Östanbäck 1:8; 1:12; 1:27; 3:7; 3:8; 3:11; 7:12; 10:3; 33:1 och 53:1 och Frostkåge 31:1 samt Ostvik 9:27 och Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Ett utvidgat strandskydd tryggar också vissa förutsättningar för en allemansrättslig tillgång till strandområdet av värde kanske främst för ornitologer. Motivering Motivet till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett drygt 2 km lång obebyggt strandområde med betydande naturvärden på grund av ett mynningsområde i vikens innersta del och havsstrandängar. Både havsstrandängar och estuarier är i dag starkt hotade av olika typer av exploateringar. Vattenområdet utgör viktigt reproduktionsområde för siklöja. Generellt sett råder brist på reproduktionsområden för fisk längs s läns skärgårdsfattiga kust. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Ostviksfjärden är Kågefjärdens innersta del. Längst in i viken utmynnar ett större vattendrag. Mynningsområden betraktas allmänt som viktiga för skapande och bevarande av biologisk mångfald. I mynningsområden skapar tillförseln av finkorniga sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat som är i 74

75 75 ständig förändring. Området hålls fuktigt och näringsrikt och är en attraktiv miljö för växter och djur. Stora delar av områdets havsstrandängar är i dag klassade som Natura2000- omården. Strandängar är vegetationsklädda stränder på finkorniga sediment inom översvämningszonen. Miljöer som ofta har en hög biodiversitet och utgör viktiga rastplatser för fåglar. Kågefjärdens havsstrandängar är i dag länets enda havsstrandängar som fortfarande hävdas genom bete. I områdets norra del finns ett nybyggt fågeltorn som vittnar om miljön betydelse för fågellivet. Vattenområdet utgör viktigt lekområde för siklöja. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden (2012). Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Naturvårdsverket ( 2009) Geodata från våtmarksinventeringen. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 75

76 76 76

77 77 Avasandviken-Kornhällan Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Avasandviken-Kornhällan ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Vidare föreslås det generella strandskyddet utvidgat med 100 m i vattenområdet mellan Södra och Norra Storörudden. Områdena bör således få ett strandskydd motsvarande 200 m från havsstrandlinjen. Befintliga strandskyddsbeslut som berör hela området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 8 km sydöst om Östanbäck i Skellefteå kommun, s län. Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör Storörviken och vattenområdet utanför mellan Södra och Norra Storörudden viktigt lekområde för Sik. Enligt Länsstyrelsens inventering utgör Storörviken viktigt lekområden för abborre. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24-SKJ-1539, daterat Fastigheter som berörs är: Östanbäck 3:7; 3:8 och 3:11. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vatten samt att trygga förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till en oexploaterad strandmiljö för friluftsliv. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett omkring 5 km långt obebyggt lättillgänglig strandområde med uddar och grunda havsvikar som är exponerade av havet. Uddar är generellt sett attraktiva besöksmål och de grunda havsikarna utgör attraktiva miljöer för många olika växtoch djurarter. Storörviken och havsområdet utanför utgör viktiga reproduktionsområden för sik och abborre. Generellt sett råder brist på reproduktionsområden för fisk längs s läns skärgårdsfattiga kust. Obebyggda strandområden med denna utsträckning är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd tillgagn är bevarandevärdet högt för flora, fauna och för människor. 77

78 78 Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området är helt obebyggt och karaktäriseras av uddar Hällskatagrundet, Södra Storöudden och Norra Storöudden och grunda havvikar Avasandviken, Grundskataviken och Storörviken. Då området är helt exponerat av havet består stränder i huvudsak av sten, block och klapperstensfält. På Hällskatagrundets yttre del finns en glosjö som omgärdas av strandängar. Glosjön har tidigare tillhört havsviken, man blivit sjö på grund av landhöjningen. Glosjön med sina vegetationsklädda stränder är en viktig häcknings- och rastlokal för flera fågelarter. Grundskataviken och Storörviken är grunda havsvikar. Förutsättningarna i grunda havsvikar som dessa som också till viss del har vegetationsklädda delar, är särskilt goda för en hög produktion av en individ- och artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kransalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. Storöviken som har karaktäreren av en mini skärgård är lekområde både för abborre och för sik. Havsområdet utanför viken utgör också lekområden för sik. Vikar som dessa samt de avsnörda gamla havsvikarna innanför Storöviken är värdefulla som häcknings- och rastlokal för ett stort antal fågelarter. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Berglund J., Stenroth P., Larsson S. och Larsson S. (2012) Fiskreproduktion i skyddsvärda skärgårdsområden i, Länsstyrelsen & SLU Umeå. Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Skellefteå kommun (1997) Kransalgsförekomst på grunda bottnar längs Skellefteåkusten. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 78

79 79 79

80 80 80

81 81 Sandviken Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Sandviken ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land så att hela udden mellan Åbyviken och Sandviken får strandskydd. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen både på land. Befintliga strandskyddsbeslut som berör hela området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget en dryg km öster om Renholmen i Skellefteå kommun, s län. Enligt Länsstyrelsens inventering utgör Åbyviken viktigt lekområden för abborre. Området berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24-SKJ-1539, daterat Fastigheter som berörs är: Byske-Åbyn 1:35 och Fällforsliden 1:7. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vatten samt att trygga förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till en oexploaterad strandmiljö för friluftsliv. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett omkring 2 km långt obebyggt strandområde beläget på en udde, exponerade av havet. Uddar är generellt sett attraktiva besöksmål. I vikens innersta del finns både en sandstrand som nyttjas som badplats och Sandviksbäckens mynningsområde som utgör en viktig miljö för biologisk mångfald. Områdets värden ska betraktas tillsammans med de naturvärden som finns i och kring Åbyviken. Samt närliggande öar Korpholmen, Rönnskäret och Ole- Vippersagrundet som också föreslås få ett utvidgat strandskydd. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. 81

82 82 Beskrivning av områdets värden Området är beläget nära Åbyälvens utlopp i havet och är en del av Åbyfjärden. Området är obebyggt, men dess mest norra del kan nås via en väg till den sandstrand som finns där. Sandstranden sträcker sig ca 120 m upp från havsstrandslinjen och förutom den väg som går till havsbadet, finns en rad stigar som vittnar att området är välbesökt för friluftsliv. Sandstranden finns söder om Sandviksbäckens mynningsområden och på bäckens norra sida har tillförseln av finkorniga sediment och organiskt material från vattendraget skapar ett habitat som är i ständig förändring. Området hålls fuktigt och näringsrikt och är en bas för hög biologisk mångfald. Området är exponerat av havet och längre söderut karaktäriseras stränderna av havets ständiga rörelse och består i huvudsak av sten, block och klapperstensfält. I områdets sydligaste del finns Åbyviken. Åbyviken är en grund havsvik med breda strandängar. Förutsättningarna i grunda havsvikar som dessa som också till viss del har vegetationsklädda delar, är särskilt goda för en hög produktion av en individ- och artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kransalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. Viken utgör också lekområde både för abborre samtidigt som den är en häcknings- och rastlokal för ett stort antal fågelarter. Vikens strandängar är uppbyggda av finkorniga sediment och ofta tydligt zonerade med rikligt med död ved som skapar en mångfald av olika habitat. Strandängar har ofta en hög variationsrikedomen av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet utgör grunden för en hög artrikedom. Naturtyperna utgör miljöer för många insekter vilket i sin tur föder ett rikt fågelliv. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Berglund J., Stenroth P., Larsson S. och Larsson S. (2012) Fiskreproduktion i skyddsvärda skärgårdsområden i, Länsstyrelsen & SLU Umeå. Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Skellefteå kommun (1997) Kransalgsförekomst på grunda bottnar längs Skellefteåkusten. 82

83 83 Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 83

84 84 Orrholmsudden Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Orrholmsudden ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land. Vidare föreslås det generella strandskyddet även utvidgas med 100 m i vattenområdet. Området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen både på land och i vattnet. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget ca 6 km öster om Kläppen i Skellefteå kommun, s län. Delar av området är av riksintresse naturvård Kinnbäcksfjärden (NRO 24076). Enligt Fiskeriverkets kartläggning av reproduktionsområden för fisk utgör havsvattenområdet viktigt lekområde för strömming. Enligt Länsstyrelsens inventering utgör Nedre och övre Timman viktigt lekområden för abborre. I området finns en skogar som Skogsstyrelsen har klassats med höga naturvärden. Inom området finns en fornlämning i form av en gistgård. Befintligt Strandskyddsförordnande 24-SKJ-1539, daterat Fastigheter som berörs: Byske-Avan 1:17 och 1:18. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd tryggas också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för naturupplevelser. Motivering Motiven till att området bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att det är ett omkring 2 km långt i princip obebyggt strandområde, exponerat av havet. Området har flera uddar och uddar är generellt sett attraktiva besöksmål. I området finns en oexploaterad sandstrand och skogar med höga naturvärden. Vattenområdet används av strömming som reproduktionsområde. Områdets värden ska betraktas i ett sammanhang med de marina naturvärden som finns i Nedre och övre Timman. Generellt sett råder brist på reproduktionsområden för fisk längs s läns skärgårdsfattiga kust. 84

85 85 Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området är beläget vid Buskösundets inlopp till Kinnbäcksfjärden. Området är obebyggt, med undantag från en bosättning i områdets östra del. Till denna går en enklare väg. I anslutning till bosättningen finns en fornlämning i form av en gistgård. Skogsområdet norr om bosättningen har höga naturvärden. Stränderna i området karaktäriseras huvudsakligen av sten, block och klapperstensfält. Områdets sandstrand, längst in i Orrholmsviken, bör dock nämnas, inte minst beroende på att sandstränder generellt sett är ovanliga i länet. Oexploaterade sandsträder erbjuder goda livsmiljöer för olika insektsarter. Udden Timmergrönnan är helt trädlös udde bestående av öppna sedimentbankar. Öster om udden finns en naturbarrskog med stort inslag av gamla träd samt rikligt med grova döda träd som skapar förutsättningar för många ovanliga och hotade arter. Sådan skog är i dag relativt ovanlig på grund av dagens skogsbruk. Vattenområdet från Stor Sandviken och österut är lekområde för strömming. I de närbelägna mindre sjöarna Övre och Nedre Timman finns reproduktionsområden för abborre. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Berglund J., Stenroth P., Larsson S. och Larsson S. (2012) Fiskreproduktion i skyddsvärda skärgårdsområden i, Länsstyrelsen & SLU Umeå. Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Fiskeriverket (2011) Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten en intervjustudie. Finfo 2011: 3. Länsstyrelsen (2008) Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i s län. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, 85

86 86 86

87 87 87

88 88 Hässjeholmen-Bjässviknäset Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Hässjeholmen-Bjässviknäset ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m på land och bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget strax söder om Kinnbäck i Skellefteå kommun, s län. Området är riksintresse naturvård Kinnbäcksfjärden (NRO 24076). I området finns skogar som Skogsstyrelsen har klassat som sumpskogar. Befintligt strandskyddsförordnande 24-SKJ-1539, daterat Fastigheter som berörs: Byske-Avan 1:2 samt Kinnbäck S:6 och 2:4. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd tryggas också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för naturupplevelser. Motivering Motivet till att området bör omfattas av ett utvidgat strandsydd är att det är ett drygt 4 km långt i princip obebyggt strandområde, med grunda havsvikar, bäckmynningar, vidsträckta havsstrandängar och sumpskogar. Miljöer viktiga för skapande och bevarande av biologisk mångfald. Havsstrandängar är i dag hotade av olika exploateringar. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området är beläget i Kinnbäckfjärdens inre del. Här är landhöjningen i länet som störst, 9mm/år. Kinnbäckfjärden är också ovanlig så tillvida att inga större 88

89 89 vattendrag mynnar ut i fjärden. Vattenomsättningen är också låg på grund av de grunda bottentrösklarna i de yttre delarna av fjärden. Uppgrundningen sker snabbt och fjärden blir mer och mer isolerad från Bottenviken. Området är obebyggt, med undantag för två bosättningar i områdets norra del på Bjässviknäset och Flaggudden. Området karaktäriseras av havsvikarna Kroken, Lerbäcksviken och Bjässviken. Alla tre vikarna är grunda havsvikar med tydligt zonering av vidsträckta strandängar och breda albårdsskogar, som skapar en mångfald av olika habitat. Förutsättningarna i grunda havsvikar som dessa som också till viss del har vegetationsklädda delar, är särskilt goda för en hög produktion av en individ- och artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kransalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. Strandskog och havstrandängar är vegetationsklädda stränder på finkorniga sediment inom översvämningszonen. Områden som ofta hyser en hög biologisk mångfald och utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. I Lerbäcksviken utmynnar också tre bäckar. I mynningsområdena skapar tillförseln av finkornigt sediment och organiskt material från vattendraget ett habitat i ständig förändring; området hålls fuktigt och näringsrikt till gagn för växter och djur. En av bäckarna som har sin tillrinning från Övre och Nedre Kvartjärnen tjänstgör som reproduktionsområde för abborre. I områdets nordligaste del finns ett stor sumpskogsområde. Sumpskog där huvuddelen utgörs av lövträd är mycket värdefull på grund av sin höga biologiska mångfald. Detta beror på att miljön ofta har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet skapar en hög artrikedom. Av förklarliga skäl är miljöer viktiga för många insekter, vilka i sin tur bidrar ett rikt fågelliv. Stort sumpskogsområde finns också norr om Lerbäckviken. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Länsstyrelsen (2008) Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i s län. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Skellefteå kommun (1997) Kransalgsförekomst på bottnar längs Skellefteåkusten. Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. 89

90 90 Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, 90

91 91 91

92 92 Lilludden-Grubbholmen Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att strandområdet som här benämns Lilludden-Grubbholmen ska omfattas av ett utvidgat strandskydd enligt illustration på tillhörande karta. Inom området bör det generella strandskyddet utvidgas med 100 m. på land och området bör således få ett strandskydd omfattande 200 m. från havsstrandlinjen. Befintligt beslut som berör föreslaget området bör följaktligen aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om området Området är beläget vid Skellefteå kommuns norra länsgräns i s län. Området är riksintresse naturvård Kinnbäcksfjärden (NRO 24076). Befintligt strandskyddsförordnande 24-SKJ-1539, daterat I området finns ett antal fornlämningar i form av bland annat gistgård. Fastigheter som berörs är: Kinnbäck 1:2; 1:3; 1:4; 1:5; 2:11; 2:15; 2:32 och 2:33. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet i området är att säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur på land och i vattnet. Med ett utvidgat strandskydd tryggas också förutsättningarna för en allemansrättslig tillgång till strandområdet för naturupplevelser. Motivering Motivet till att området bör omfattas av ett utvidgat strandsydd är att det är ett över 5 km långt i princip obebyggt strandområde, med grunda havsvikar, långsträckta sedimentåsar som sträcker sig ut i vattnet, breda havsstrandängar och strandskog. Miljöer viktiga för skapande och bevarande av biologisk mångfald. Havsstrandängar är i dag hotade av olika exploateringar. Obebyggda strandområden är få i länet. Då dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd är bevarandevärdet högt, dels för viktiga ekologiska funktioner och biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara områdets värden. Beskrivning av områdets värden Området är beläget i den del av Kinnbäckfjärden som vetter mot länsgränsen och Piteå kommun. Här är landhöjningen i länet som störst, 9mm/år. Kinnbäckfjärden är också ovanlig så tillvida att inga större vattendrag mynnar ut i fjärden. 92

93 93 Vattenomsättningen är också låg på grund av de grunda bottentrösklarna i de yttre delarna av fjärden. Uppgrundningen sker snabbt och fjärden blir mer och mer isolerad från Bottenviken. Området är obebyggt, med undantag för två bosättningar, en vid Tjärunssundet och en längst in i Näsfjärden. Till dessa går bilvägar. Området karaktäriseras av långa sedimentåsar/ryggar som sträcker sig ut i vattnet och havsvikarna Tjärunsviken, Fårviken, Näsfjärden, Sörgrubban och Harrgrubban. Alla vikarna är grunda havsvikar med finkorniga sedimentbottnar som omges av tydligt zonerade av strandängar och strandskogar, som skapar en mångfald av olika habitat. Förutsättningarna i grunda havsvikar som dessa som också till viss del har vegetationsklädda delar, är särskilt goda för en hög produktion av en individ- och artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kransalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. Strandskog och havstrandängar är vegetationsklädda stränder på finkorniga sediment inom översvämningszonen. Områden som ofta hyser en hög biologisk mångfald och utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. I områdets mest östra del på Grubbholmen och i Sörgrubban finns fornlämningar i form av gistgård och lämningar efter ett förlist fartyg. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Länsstyrelsen (2008) Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i s län. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (1997) Kransalgsförekomst på bottnar längs Skellefteåkusten. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. 93

94 94 94

95 95 Öar: Ledskär, Småskär, Flakaskärsgrundet, Björkön, Halsön/Granön, Romelsön, Rönnskäret, Buskön/Kringsön, Sikören och Stor Blåbärsholmen. Länsstyrelsens förslag Med stöd av 7 kap. 14 MB föreslår Länsstyrelsen att öarna: Ledskär, Småskär, Flakaskärsgrundet, Halsön/Granön, Romelsön, Rönnskäret, Buskön/Kringsön, Sikören och Stor Blåbärsholmen ska omfattas av utvidgat strandskydd. Det generella strandskyddet bör utvidgas så att Ledskärs, Småskärs, Flakaskärsgrundets, Rönnskärets, Sikörens och Stor Blåbärsholmens hela yta får strandskydd. På Halsön/Granön, Romelsön och Buskön/Kringsön förslås det generella strandskyddet bli utvidgat med 100 m och öarna bör således få ett strandskydd omfattande 200 m från havsstrandlinjen. Samtliga öar berörs av befintliga beslut vilka bör aktualiseras enligt ovan och miljöbalkens nya bestämmelser. Uppgifter om öarna Öarna Ledskär, Småskär, Flakaskärsgrundet, Halsön/Granön, Romelsön, Rönnskäret, Buskön/Kringsön, Sikören och Stor Blåbärsholmen är belägna inom Skellefteå kommun, s län. Ledskär, Småskär och Flakaskärsgrundet berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24-LÖR-1186 daterat Halsön/Granön och Romelsön berörs av befintligt strandskyddsbeslut 24-SKJ- 1539, daterat Granön/Halsön berörs även av beslut 24- BYK-2573 daterat Rönnskäret, Buskön/Kringsön och Stor Blåbärsholme berörs av befintliga strandskyddsbeslut 24-BYK-2354 daterat Ledskär, Småskär och Flakagrundet ingår i riksintresse naturvård (NRO 24084) Lövångerkusten. Ledskär, Småskär, Flakagrundet och Malören ingår i riksintresse friluftsliv (FRO 24007) Lövångerkusten. Buskön/Kringsön, Sikören och Stor Blåbärsholmen ingår i riksintresse naturvård (NRO 24076) Kinnbäckfjärden. 95

96 96 På Ledskär, Småskär, Halsön/Granön, Romelsön, Rönnskäret och Buskön/Kringsön finns fornlämningar i form av bland annat fiskelägen, gistgårdar, tomtningar, labyrinter och kompassroser. På Ledskär finns av Skogsstyrelsen klassade nyckelbiotoper Barrnaturskog och landhöjningsskogar. På Halsön/Granön och Romelsön finns av Skogsstyrelsen klassade sumpskogar Fastigheter som berörs: Samfälld mark inom trakt Lövångers-Avan; Samfälld mark inom trakt Lövångers-Gammelbyn; Risböle S:14 och 1:3; Östanbäck 3:11; 8:45; 8:46; 8:57; 8:60 och 8:98; Romelsön 1:1; Tåme S:1; Samfälld mark inom trakt Kinnbäck samt Ske-Avan S:1. Syfte Syftet med att utvidga strandskyddet på nämnda öar är att långsiktigt trygga förutsättningarna för en allmansrättslig tillgång till miljöerna samt säkerställa ett långsiktigt bevarande av goda livsmiljöer för växter och djur. Motivering Motiv till att öarna bör omfattas av ett utvidgat strandskydd är att öar generellt sett och obebyggda öar i synnerhet är mycket attraktiva som besöksmål. Då nämnda öar är oexploaterade eller har en låg exploateringsgrad, betydelsefulla kulturvärden, höga värden för friluftsliv och goda livsmiljöer för flora och fauna är det viktigt att de långsiktigt bevaras för att säkerställa dess värden. Generellt strandskydd bedöms inte vara tillräckligt för att långsiktigt bevara öarnas värden. Beskrivning av öarnas värde Ledskär Större delen av ön utgörs av rundslipade klipphällar och stora klapperstensfält. Mitt på ön finns en barrskog med urskogskaraktär. Det finns ett flertal fornlämningar på ön som påminner om fiskets betydelse förr i tiden. Där finns ett gammalt fiskeläge, tomtningar, kompassrosor och ett sjömärke. Ön har även en naturhamn. Småskär Ön består av svallad morän och klapperstensfält förutom i nordöst där det finns klipphällar. Nästan hela ön saknar trädvegetation, utom längs västra stranden där det finns en ovanlig och värdefull rönnskog med många mycket gamla rönnar. Fornlämningar efter ett fiskeläge finns på öns nordspets och inne mitt på ön finns en fornlämning i form av ett jaktvärn. Flakaskärsgrundet Ön är helt obebyggd. En liten sjö inne på ön är attraktiv som reproduktions-, uppväxt- födosöks- och upphållslokaler för fågel. 96

97 97 Halsön/Granön Stora delar av ön är obebyggd. Ön har flera sumpskogar och grunda havsvikar. Kvällsmålsviken finns mellan Romelsön och Halsön. Förutsättningarna i en grund havsvik som denna som också till viss del har vegetationsklädda delar, är särskilt goda för hög produktion av en individ- och artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kransalger anses ofta som särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. Sumpskogsområdena utgörs i huvudsak av lövträd. Miljön är mycket värdefull på grund av sin höga biologiska mångfald. Detta beror på att miljön ofta har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet skapar en hög artrikedom. Av förklarliga skäl är sådana miljöer viktiga för många insekter, vilka i sin tur bidrar ett rikt fågelliv. I anslutning till viken finns strandängar och kustlövskog. Strandängar är vegetationsklädda stränder på finkorniga sediment inom översvämningszonen. Ett område som oftast hyser en hög biologisk mångfald och utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. Havsstrandängar är strakt hotade i dag av olika exploateringar. Granöviken är en fågelrik grund flada med kustlövskog och viken vid Furuskogen har kransalgsängar. Fladan kommer med tiden att förvandlas till en insjö på grund av landhöjningen. Den är fortfarande i kontakt med havet, men grundområden vid inloppet gör att vattenutbytet är begränsat. Förutsättningarna där för biologisk mångfald är lika som i den grunda havsviken som beskrivs ovan. Ön har flera fornlämningar som boplatser, härdar och tomtningar. På Halsögrundet finns stora fornlämningsområden efter en sågverksepok. Romelsön Romelsön är en av Skellefteå kommuns största skärgårdsöar. Ön har en stor variation av olika naturtyper. På ön finns bland annat sandstränder med sanddyner i bakkant, sumskog och skog med urskogskaraktär på hällmarker, grunda havsvikar, flador och små fågelrika tjärnar. Vissa partier av öns skogsbestånd utgörs av sumpskog. Miljöer som är mycket värdefull på grund av sin ofta höga biologiska mångfald. Detta beror på att sumpskogar har en hög variation av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet skapar en hög artrikedom. Av förklarliga skäl är sådana miljöer viktiga för många insekter, vilka i sin tur bidrar ett rikt fågelliv. På öns sydöstra del finns ett skogsbestånd av urskogskaraktär på framförallt hällmarker. Skogar med urskogskaraktär är ovanliga och viktiga livsmiljöer, ett stort inslag av gamla träd samt rikligt med 97

98 98 döda träd skapar förutsättningar för många ovanliga och hotade arter. Skogar med urskogskaraktär utgör de äldsta och mest opåverkade skogarna både i Skellefteå skärgård, men även i länets kustregion som helhet. Vedsvampfloran på ön är synnerligen artrik och består både ovanliga och starkt hotade arter. Ön har flertalet sandstränder med sanddyner i bakkant samt havsvikar med karaktär av grundområden och flador. Förutsättningarna där bedöms vara särskilt goda för hög produktion av en individ- och artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Rönnskäret Rönnskäret kommer med tiden att tillhöra fastlandet på grund av landhöjningen som i denna del av landet är särskilt stor. I dag är Rönnskärsviken en grund trösklad havsvik, som grundats upp så att Rönnskäret och Korpholmen är förbundna med varandra. Förutsättningarna i en grund havsvik som denna som också till viss del har vegetationsklädda delar, är särskilt goda för hög produktion av en individ- och artrik fauna och flora. Detta beroende bland annat på naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat och bra vattentemperatur som skapar rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur. Ett flertal av de arter som lever i miljön, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. Kransalger anses ofta som särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed kan erbjuda föda till yngel och småfisk samt åt fåglar vid årstider när annan föda är begränsad. På Rönnskärets västra sida finns ursvallade partier med karg vegetation. Runt detta grundområde finns breda strandängar samt en glosjö och en igenväxande sjö, viktiga miljöer för fågel. Strandängar är vegetationsklädda stränder på finkorniga sediment inom översvämningszonen. Ett område som oftast hyser en hög biologisk mångfald. Havsstrandängar är strakt hotade i dag av olika exploateringar. På öns sydvästra del finns fiskelägeslämningar och andra fornlämningar i form sjömärken. Buskön/Kringsön, Stor Blåbärsholmen och Sikören Öarna finns i Kinnbäcksfjärden och dess strandmiljöer är i hög utsträckning obebyggda. Öarnas värden ska betraktas tillsammans och dess naturvärden är främst knutna till den snabba landhöjningen, som här når sitt max på nio mm per år samt till Kinnbäckfjärdens särart så tillvida att inga större vattendrag mynnar i fjärden. Vattenomsättningen är också låg på grund av de grunda bottentrösklarna i de yttre delarna av fjärden, uppgrundningen sker snabbt och fjärden blir mer och mer isolerad från Bottenviken. Buskön är Skellefteå kommuns största skärgårdsö och ett av länets vetenskapligt mest intressanta kust- och skärgårdsavsnitt. 98

99 99 Öarnas naturmiljöer karaktäriseras av sandstränder, strandängar, våtmarker, sumpskog, glosjöar, uddar och mer eller mindre öppna grunda vikar. På öarna finns också kulturmiljölämningar. På Buskön/Kringsön finns fornlämningar i form av jaktvärn, tomtningar, labyrint och ett fiskeläge på Långvikens norra strand. Huvudsakliga källor Bedömningsgrunder för stränders naturvärden Engström J. (2012) Fältinventering av Skellefteå kommuns kust. Naturvårdsverket (2010) Utvidgat strandskydd. En vägledning till underlag och beslut. Riksantikvarieämbetets Fornsök, ( Skellefteå kommun (1999) Kust- och skärgårdsområden med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Bygg- och miljökontoret. Skellefteå kommun (2006) Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun (2009) Fördjupning av översiktsplan för Skellefteå kommun i s län Kusten. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, 99

100

101

102

103

104

105 Dnr sista meningen. Bilaga 1 Utvidgat strandskydd i s län, för att säkerställa strandskyddets syften Översynens genomförande i ett länsperspektiv. Länsstyrelsen, augusti

106 Dnr sista meningen. Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ÖVERSYN AV STRANDSKYDDSBESLUT TAGNA MED ÄLDRE LAGSTIFTNING Länsstyrelsens uppdrag Syfte och mål med översynen Översynens genomförande och viktiga utgångspunkter och underlagsmaterial STRANDSSKYDDSLAGSTIFTNING I FÖRÄNDRING Bestämmelser i miljöbalken Avgränsning av det generella strandskyddet KONSEKVENSER AV ETT UTVIDGAT STRANDSKYDD Samma regler som för generellt strandsskydd Nya beslut gäller omedelbart KORTFATTAT OM BEFINTLIGA STRANDSKYDDSBESLUT OCH ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING AV ÖVERSYNENS REULTAT Befintliga beslut Förslag till nya beslut ORDFÖRKLARINGAR REFERENSER 2

107 Dnr sista meningen. SAMMANFATTNING Länsstyrelsens uppdrag I mitten av 2009 ändrades de delar i miljöbalken som reglerar strandskyddet. Förändringen innebar bland annat att ordalydelsen ändrades i 14 som ger länsstyrelser möjlighet att utvidga det generella strandskyddet. På grund av denna lagändring har regeringen gett alla länsstyrelser i landet, i uppdrag att se över befintliga strandskyddsbeslut som tagits med äldre lagstiftning för att bedöma om de fortfarande är aktuella. Syfte och mål med översynen Det övergripande syftet med översynen har varit att undersöka huruvida strandområden i s län med befintliga strandskyddsbeslut, bör ha ett utvidgat strandskydd för att säkerställa strandskyddets syften enligt nu gällande strandskyddslagstiftning. I arbetet har hänsyn tagits till att strandskyddets syften i lagstiftningen har förändrats sedan befintliga beslut togs. Målet med översynen är att den ska bidra till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växtoch djurliv, i områden där det generella strandskyddet inte är tillräckligt. Översynens genomförande Arbetet med översynen har i huvudsak följt naturvårdsverkets rapport: Utvidgat strandskydd En vägledning till underlag och beslut 1. Länsstyrelsen arbete med översynen började 2010 och den ska vara avslutad 31 december Det operativa arbetet har genomförts av en arbetsgrupp vid Länsstyrelsens enhet för samhällsutveckling. Till arbetsgruppen har även en referensgrupp knutits med tjänstemän från flera andra kompetensområden vid Länsstyrelsen. Arbetet har fokuserat på strandmiljöer i kustbandet inom Skellefteå, Robertsfors, Umeå och Nordmaling kommuner, då omkring 90 procent av alla befintliga beslut berör kustbandet. Samråden med berörda kommuner har varit viktiga i arbetet. Efter samrådsprocessen har framkomna synpunkter bearbetats och förslag till områden som Länsstyrelsen anser bör omfattas av ett utvidgat strandskydd har tagits fram. Beslutsunderlaget har sedan skickats ut på remiss. För Robertsfors och Nordmalings har remisstiden gått ut. Remissen med Umeå kommuns förslag pågår och Skellefteå kommuns förslag ska ut på remiss i slutet av augusti. Beslutsunderlaget remitteras även närliggande länsstyrelser, skogsstyrelsen och andra relevanta aktörer. Då en mycket stor krets av fastighetsägare berörs delges dessa Länsstyrelsen förslag genom kungörelsedelgivning i lokalpress. På samma sätt delges en allmänhet och övriga föreningar och organisationer. I samband med remissen har öppna mötet hållit i Robertsfors, Nordmaling och Umeå. Öppet möte gällande Skellefteås kommuns förslag kommer att genomföras 15 2 oktober. Vid prövning av förslag till utvidgat strandskyddsområde ska hänsyn även tas till enskilda intressen enligt miljöbalkens 7 kap. 25. Länsstyrelsen har som avsikt att den enskildas rätt att använda mark eller vatten inte ska inskränkas mer än vad som krävs för att säkerställa strandskyddets syften. 1 Naturvårdsverket, I det remissunderlag som gick ut stod här felaktigt 10 oktober. Rätt datum stod i den kungörelsedelgivning som publicerades i lokalpress. 3

108 Dnr sista meningen. Viktiga utgångspunkter och underlagsmaterial Strandskyddslagstiftningens syftesformuleringar Områden med befintliga detaljplaner samt strandområden inom naturreservat som omfattar föreskrifter för strandområdet både på land och i vatten undantag från översynen. Länets regionala miljömålsarbeten särskilt målformuleringar för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt Levande kust och skärgård Länets specifika förhållande särskilt vad gäller landhöjning och andelen bebyggelsepåverkad kust Motiv som kan föranleda ett utvidgat strandskydd som finns upptagna i förarbetena till lagstiftsförändringen: Områden som omfattas av annat områdesskydd som inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd, riksintresseområden för naturvård, kulturmiljövård och friluftliv oexploaterade kust- och skärgårdsområden, grunda havsbottnar, välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det, tätortsnära strövområden, ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd. Fältinventeringar genomförda inom ramen för översynen. Olika kommunala plandokument till exempel tematiska och fördjupade översiktplaner som LIS-planer och kustplaner. Bakgrund strandskyddslagstiftning i förändring Strandskyddet anses allmänt vara viktigt för att många av våra miljökvalitetsmål ska kunna uppnås. I miljöbalkens 7 kap. 13 beskrivs syftet med strandskyddet. Där står att strandskyddet långsiktigt ska: trygga förutsättningarna för en allmansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv på land och i vatten. Med 14 ges Länsstyrelserna möjlighet att utvidga strandskyddet upp till 300 m från strandslinjen för att säkerställa något av strandskyddets syften. Påföljande paragrafer reglerar sedan vad som får och inte får göras inom ett strandområde. För att tillgodose syftena är det enligt huvudregeln förbjudet att inom strandskyddsområden vidta åtgärder, bland annat att uppföra nya byggnader. I dag råder generellt strandskydd vid hav, sjöar och vattendrag intill 100 m från strandlinjen vid normal vattenföring. Strandskydd har egentligen funnits sedan 1940-talet. Först reglerades det genom byggnadslagstiftningen, på 1950-talet infördes strandlagen och 1964 infördes strandskyddsbestämmelserna i naturvårdslagen. I mitten på 1970-talet infördes nämnda generella strandskydd. Dessutom infördes bestämmelser om att länsstyrelserna kunde utvidga strandskyddet upp till 300 m från strandlinjen om det behövdes för att tillgodose strandskyddets syfte utvidgades även syftet med strandskyddet till att även omfatta goda livsvillkor för djur och växter. Syftet med strandskyddet var 4

109 Dnr sista meningen. till en början enbart att trygga allmänhetens tillgång till bad och friluftsliv. För att få en mer enhetlig rättstillämpning infördes strandskyddsbestämmelserna 2009 i miljöbalken. I mitten av 2009 förändras strandskyddsbestämmelserna igen. Denna ändring innebar bland annat att ordalydelsen i 14 som reglerar länsstyrelsernas möjligheter att utvidga strandskyddet skrev om. Efter lagändringen får en utvidgning ske för att säkerställa något av strandskyddets syften, tidigare fick en utvidgning göras för att tillgodose strandskyddets syften. För närvarande utreder Naturvårdsverket och Boverket på uppdrag av regeringen, utfall och tillämpning av den senaste förändringen av strandskyddslagstiftningen. En av anledningarna är att det finns regionala tillämpningar av strandskyddsbestämmelserna. Konsekvenser av ett utvidgat strandskydd Inom ett område som omfattas av ett utvidgat strandskydd gäller samma regler och bestämmelser som inom område med generellt strandskydd, enligt miljöbalkens 7 kap Ett beslut om att utvidga ett strandskyddsområde gäller omedelbart efter det att beslutet är taget, även om det överklagas. Det innebär att beslutet genast tillämpas, såvida inte regeringen efter ett överklagande föreskriver annat. Någon rätt till ersättning för ägare och innehavare av särskild rätt till mark med anledning av ett beslut föreligger inte enligt miljöbalkens 31 kap. Befintliga strandskyddsbeslut och preliminära resultat av översynen I s län finns nära 80 befintliga strandskyddbeslut tagna mellan åren 1953 och Dessa berör omkring 500 strandområden som nästan alla ligger längs kusten. Ett beslut kan beröra ett enstaka strandområde, ett annat upp emot 70 områden. Områdenas utbredning från strandlinjen och upp på land varierar starkt. I ett länsperspektiv har ungefär hälften inte större utsträckning från strandlinjen är 100 m. och det beror på att besluten togs före det generella strandskyddet trädde i kraft. Av besluten framgår också att det huvudsakliga syftet varit att avhålla stränder från exploatering i form av bebyggelse samt att skydda allmänhetens tillgång till platser för friluftsliv och bad. Arbetet med översynen pågår fortfarande. Nu föreligger dock underlag till beslut om utvidgat strandskydd i 17 områden (12 på fastlandet och 5 öar) i Robertsfors kommun och 14 områden i Nordmalings kommun. Förslag på områden i Umeå och Skellefteå kommuner är ute på remiss. I remissunderlaget för Umeå kommun föreslås 16 områden (11 på fastlandet och 5 öar) få ett utvidgat strandskydd och i Skellefteå kommun föreslås 32 områden (20 på fastlandet och 9 öar) få utvidgat strandskydd. Nya beslut tas under hösten 2014 och dessa kommer då att börja gälla från och med den 31 december 2014 när de gamla upphör att gälla. 5

110 Dnr sista meningen. ÖVERSYN AV STRANDSKYDDSBESLUT TAGNA MED ÄLDRE LAGSTIFTNING Länsstyrelsens uppdrag Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningar för allmänhetens tillgång till strandområden samt bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurliv. I mitten av 2009 ändrades miljöbalkens (MB) 3 7 kap. som reglerar strandskyddet. Förändringen innebar bland annat att ordalydelsen ändrades i 14 som ger en länsstyrelse möjlighet att utvidga det generella strandskyddet. På grund av denna lagändring har regeringen gett alla länsstyrelser i landet, i uppdrag att se över gamla beslut gällande strandskydd som tagits med äldre lagstiftning. Översynen ska vara avslutat 31 december Syfte och mål med översynen Det övergripande syftet med översynen har varit att granska och bedöma huruvida strandområden i s län med tidigare beslut gällande strandskydd, bör ha ett utvidgat strandskydd för att säkerställa något av strandskyddets syften enligt nu gällande strandskyddslagstiftning. I översynen har även hänsyn tagits till att strandskyddets syfte har förändrats över tid. När nämnda beslut togs var strandskyddets syfte att trygga allmänhetens tillgång till bad och friluftsliv. I dag är syftet förutom att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmansrättslig tillgång till strandområden, även att bevara goda livsmiljöer för djur- och växtliv på land och i vatten. Översynen har därför uppmärksammat ett antal områden som i dag inte berörs av gamla beslut, men som bedöms vara viktiga att utvidga för att säkerställa strandskyddets syften. Målet med översynen är att den ska bidra till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växtoch djurliv, i områden där det generella strandskyddet inte är tillräckligt. Översynens genomförande och viktiga utgångspunkter och underlagsmaterial Genomförande Arbetet med översynen följer i huvudsak Naturvårdsverkets rapport Utvidgat strandskydd En vägledning till underlag och beslut 4 Översynen började 2010, med att alla strandområden i länet som berörs av gamla strandskyddsbesluten digitaliserades, totalt omkring 500 strandmiljöer. Detta omfattande arbete genomfördes av Inger Södermark, kartingenjör. GIS-underlaget har varit ett mycket viktigt underlag i arbetet som helhet, men i synnerhet vid de fältinventeringar som genomförts och som ligger till grund för bedömningarna av strandområdenas värden. 3 Miljöbalken 1998: Naturvårdsverket (2010) 6

111 Dnr sista meningen. Efter upprättande av tidplan, upprättades en projektorganisation. Det operativa arbetet har genomförts av en arbetsgrupp vid Länsstyrelsens enhet för samhällsutveckling. Till projektet har även en referensgrupp knutits med tjänstemän från flera andra enheter vid Länsstyrelsen. Arbetsgruppen har bestått av: Birgitta Norberg, landskapsarkitekt, Johanna Engström, ekolog, Jens Backman, biolog och Marita Alatalo, samhällsplanerare. Referensgruppen har bestått av: Johnny Berglund, marinekolog, Henrik Sporrong, biolog, Katrine Nygren, antikvarie, Tina Buckland, vattenhandläggare och Maria Törnblom, jurist. Marita Alatalo har fungerat som projektledare. Arbetet har fokuserats på strandmiljöer i kustbandet, då omkring 90 procent av alla gamla beslut berör strandområden utefter kusten. Som tidigare nämnts har fältinventeringar genomförts för att på ett bra sätt kunna dokumentera strandområdenas olika värden. Sommaren 2010 inventerades Nordmaling kommuns kust, 2011 inventerades Umeå kommuns kust och 2012 Robertsfors kommuns kust. Dessa genomfördes av Jens Backman. Skellefteå kommuns kust inventerades också 2012, men av Johanna Engström. En viktig del i arbetet har varit att ha bra dialoger med berörda kommuner. Fältinventeringarna har presenterats och samrådsmöten 2-3 per kustkommun- har hållits med de förvaltningar inom respektive kommun som på olika sätt arbetar med strandskyddsfrågor. Till mötena har Länsstyrelsen tagit fram diskussionsunderlag med bland annat områden som har funnits intressanta att titta närmare på för ett utvidgat strandskydd. När föreliggande dokument upprättas är samrådsprocessen med berörda kommuner avslutad. Länsstyrelsens intention har varit att de synpunkter som framkommer i samband med samrådsmötena ska beaktats i så lång utsträckning som möjligt. Arbetet har också bedrivits i samverkan med närliggande Länsstyrelser och andra aktörer som t.ex. LRF. När samrådsprocessen med respektive kommun har avslutats, jobbar Länsstyrelsen vidare med att upprätta förslag till områden som Länsstyrelsen tycker bör ha ett utvidgat strandskydd för att säkerställa strandskyddet syften. Förslag till beslutsunderlag remitteras sedan till kommunen, närliggande länsstyrelser, skogsstyrelsen och andra relevanta aktörer. Då en mycket stor krets av fastighetsägare berörs delges dessa Länsstyrelsen förslag genom kungörelsedelgivning i lokalpress. En allmänhet och övriga föreningar och organisationer nås också genom kungörelsen. Vid prövning av förslag till utvidgat strandskyddsområde ska hänsyn även tas till enskilda intressen enligt miljöbalkens 7 kap. 25. Länsstyrelsen har som avsikt att den enskildas rätt att använda mark eller vatten inte ska inskränkas mer än vad som krävs för att säkerställa strandskyddets syften. Remisstiden är satt till 3 månader. Under halva remisstiden genomförs ett möte i form av öppet-hus där intresserade kan titta på förslaget, ge synpunkter och ställa frågor. Dessa möten genomförs lokalt. Inkomna synpunkter bearbetas därefter och beslutats. Besluten kommer att tillkännages remissinstanserna och kungöras i lokalpress. Översynen ska vara avslutat 31 dec

112 Dnr sista meningen. Viktiga utgångspunkter Syftesformuleringarna i miljöbalken har naturligtvis legat till grund för arbetet med översynen att anta ett långsiktigt perspektiv har varit viktigt i arbetet. Den ena delen av syftet handlar om att strandområden ska bevaras för att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandsområden. Detta tolkas som att det inte enbart är tillgången till den fysiska miljön som ska skyddas, utan skyddas ska även allmänhetens rätt eller upplevelser att vistas i strandsområden eller deras uppfattning av möjligheter att vistas vid stränder. Den andra delen av syftet som handlar om att bevara goda livsvillkor för flora och fauna avser med andra ord de livsbetingelser som är förutsättningen för ett rikt djur- och växtliv. Primärt gäller det alltså inte de exemplar av djur- och växterarter som vid ett visst tillfälle lever på en plats, utan den miljö som arterna är beroende av för sin överlevnad. Områden med befintliga detaljplaner samt strandområden inom naturreservat som omfattar föreskrifter för strandområdet både på land och i vatten har generellt sett inte behandlats vid översynen. Andra viktiga utgångspunkter har varit intentionerna i länet regionala miljömålsarbeten särskilt målformuleringar för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt Levande kust och skärgård och länets specifika förhållande till exempel vår relativt stora landhöjning och andelen bebyggelsepåverkad kust. Kusten är attraktiv för byggande av både fritidhus och permanentbostäder som i sin tur bidrar till anläggningar som pirer och kajer och verksamheter som muddring. Bebyggelse längs stränder innebär generellt sett inskränkningar i det allmänna friluftslivet, minskade upplevelsevärden samt negativa konsekvenser för djur- och växtlivet i såväl vattnet som på land. Inom miljömålsarbetet poängteras det viktiga med att nybyggnationen längs Sveriges stränder ska minskas. Detta för att bevara biologisk mångfald och skapa förutsättningar för friluftsliv längs stränderna och därmed nå miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. I är förhållandevis hög andel av kusten bebyggelsepåverkad. Enligt SCB: s beräkningar är 48 % av kustlinjen inom länet bebyggelsepåverkad inom 100 m. från strandlinjen. Riksgenomsnittet ligger på 40 %. Inom 300 m. från strandlinjen är motsvarande andelar 80 % respektive 74 % 5. I översynen har därför långsträckta oexploaterade områden och obebyggda eller lågexploaterade öar, varit intressanta att titta närmare på. Dessa kan förväntas erbjuda till exempel frånvaro av buller, avskildhet och naturliga tillstånd tillgagn dels för viktiga ekologiska funktioner och höga biologiska värden, dels för människor både direkt och indirekt. Detta betyder bland annat att exploaterade strandskyddsområden generellt sett inte har ansetts vara intressanta för ett utvidgat strandskydd, med undantag för vissa kulturmiljöer. Kulturmiljöer till exempel fiskelägen erbjuder ofta kulturvärden viktiga ur friluftslivssynpunkt. 5 SCB, Statistiskt meddelande MI 50 SM1102 och MI 50 SM

113 Dnr sista meningen. Oexploaterade områden i kombination med sandstränder har också varit viktiga att beakta i sammanhanget. Inte minst beroende på att andelen naturlig sandstrand längs havkusten är synnerligen liten. Ett annat fenomen som är intressant ur ett strandskyddsperspektiv är landhöjningen vid skusten. Höjningen av landytan i förhållande till havsytan längs Sveriges kust är som störst i Furugrund i norra och motsvarar 9 mm. per år. Landhöjningen bidrar till exempel till uppgrundning av havsvikar med allt vad det innebär. För växtlivet är uppgrundade områden viktiga för till exempel hotade kransalger. För djurlivet är de viktiga reproduktions-, uppväxt- födosöks- och uppehållslokaler för olika fisk- och fågelarter. De bidrar med andra ord till en artrikedom. Landhöjningen innebär å andra sidan för människors olika bostäder och anläggningar effekter som till exempel muddring och vassröjning. De motiv till beslut om ett utvidgat strandskydd som angavs i förarbetena till den nya lagstiftningen prop. 2008/09: 119 har också varit ett stöd i översynen: 1. Områden som omfattas av annat områdesskydd, till exempel naturreservat och Natura 2000 områden som inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd, 2. riksintresseområden enligt 3 kap. 6 andra stycket och 4 kap. 2 8, är relevanta för strandskyddet, 3. kust- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering, 4. grunda havsbottnar av betydelse för flora och fauna, 5. välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud, 6. tätortsnära strövområden, eller 7. ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd. Viktigt underlagmaterial De mest styrande underlagsmaterialen för bedömning av strandområdenas olika värden har varit de fältinventeringar som genomförts inom ramen för översynen. Kustkommunernas strandområden har inventerats sommartid under perioden Berörda kommuners egna inventeringar och tidigare genomförda inventeringar av Länsstyrelsen har också varit till stor hjälp. Uppgifter från inventeringar av senare datum har oftast georefererats. Dessa har varit särskilt användbara och har använts tillsammans med ortofoton vid GIS-analysen av strandområdena. Kommunernas olika plandokument till exempel tematiska och fördjupade översiktplaner som LISplaner och kustplaner har varit viktiga i arbetet och de viljeinriktningar som kommunerna precenterat i dessa har så långt som möjligt beaktats. Samtliga underlag finns förtecknade i referenslistan. 9

114 Dnr sista meningen. STRANDSKYDDSLAGSTIFTNING I FÖRÄNDRING Bestämmelser i miljöbalken Strandskyddet är viktigt för såväl människor som för djur och växter samt anses allmänt vara viktigt för att många av de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås. I miljöbalkens (MB) 7 kap. 13 beskrivs syftet med strandskyddet. Där står att strandskyddet långsiktigt ska: 1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Lag (2009:532). 14 ger Länsstyrelserna möjlighet att utvidga strandskyddet upp till 300 m från strandslinjen för att säkerställa något av strandskyddets syften. Påföljande paragrafer reglerar sedan vad som får och inte får göras inom ett strandområde. För att tillgodose syftena är det enligt huvudregeln förbjudet att inom strandskyddsområden vidta åtgärder, bland annat att uppföra nya byggnader och anläggningar. I dag råder generellt strandskydd vid hav, sjöar och vattendrag. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 m. från strandlinjen vid normal vattenföring. Bestämmelserna gäller oavsett om området är tätt- eller glesbebyggt, om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte samt oavsett vilka naturtyper eller arter som finns i området. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att bestämmelserna ska gälla. Strandskydd har egentligen funnits sedan 1940-talet. Först reglerades det genom byggnadslagstiftningen (1947: 385). Runt om i landet utpekades då värdefulla strandområden som skulle hållas fri från bebyggelse. På 1950-talet infördes strandlagen (1952: 382) och 1964 infördes strandskyddsbestämmelserna i naturvårdslagen (1964: 822). I mitten på 1970-talet infördes så det generella strandskyddet. Dessutom infördes bestämmelser om att länsstyrelserna kunde utvidga strandskyddet upp till 300 m. från strandlinjen om det behövdes för att tillgodose strandskyddets syfte (1974: 1025 om ändringar i naturvårdslagen) utvidgades även syftet med strandskyddet till att även omfatta goda livsvillkor för djur och växter. Syftet med strandskyddet var till en början enbart att trygga allmänhetens tillgång till bad och friluftsliv. För att få en mer enhetlig rättstillämpning infördes strandskyddsbestämmelserna i MB 2009, genom lag 2009: 532. I mitten av 2009 förändras så strandskyddsbestämmelserna i MB. Denna ändring innebar bland annat att ordalydelsen i 14 som reglerar länsstyrelsernas möjligheter att utvidga strandskyddet skrev om. Efter lagändringen får en utvidgning ske upp till 300 m. från strandlinjen för att säkerställa något av strandskyddets syften, tidigare fick en utvidgning göras för att tillgodose strandskyddets syften. Formuleringen av lagtexten kan tolkas som att en skärpning har skett för att utvidga det generella strandskyddet för en strandmiljö. Det är denna förändring som resulterat i föreliggande översyn av beslut tagna enligt äldre lagstiftning. För närvarande utreder Naturvårdsverket och Boverket på uppdrag av regeringen, utfall och tillämpning av den senaste förändringen av strandskyddslagstiftningen 6. 6 Boverket & Naturvårdsverket (2013). 10

115 Dnr sista meningen. Avgränsning av det generella strandskyddet När naturvårdslagen ändrades i mitten av 1970-talet och det generella strandskyddet infördes fanns det enligt 15 möjlighet att besluta om vissa generella undantag för områden som uppenbart saknar allemansrättslig betydelse. Flera länsstyrelser i landet använde denna paragraf och formulerade undantag från bestämmelserna om generellt strandskydd. I s län finns ett sådant beslut taget Beslutet, Avgränsning av generellt strandskydd i s län, har senare vid flera tillfällen omprövats ; och och gäller fortfarande. Enligt beslutet gäller följande för s län: I den tidigare nämnda utredningen som Naturvårdsverket och Boverket genomför dras bland annat slutsatsen att lokal och regionala skillnader i tillämpningen av strandskyddslagstiftningen beror på att det i landet finns sådana generella beslut om undantag från strandskyddsbestämmelserna som här har förklarats. I utredningen föreslår man att MB 7 kap. 18 bör ändras så att det blir enklare att upphäva strandskyddet längs mindre sjöar och vattendrag främst i områden med lägre exploateringsgrad. Idag krävs att området uppenbart saknar betydelse för strandskyddets syften för att strandskyddet ska kunna upphävas. Naturvårdsverket och Boverket föreslår därför att bestämmelsen förses med ytterligare en punkt som enbart gäller för mindre sjöar och vattendrag och som innebär att strandskyddet kan upphävas om området har liten betydelse för strandskyddets syften. 11

116 Dnr sista meningen. I s län har över tid omkring hundratals strandområden utpekats som värdefulla att bevara och särskilda beslut om strandskydd har upprättats för dessa när 80 beslut. Områdenas utbredning varierar mellan meter från strandlinjen och upp på land, i vissa fall är strandskyddsområdet 300 m och någon gång även mer omfattande än 300 m. Efter den 31 december 2014 upphör alla beslut tagna enligt äldre lagstiftning, att gälla. KONSEKVENSER AV ETT UTVIDGAT STRANDSKYDD Samma regler som för generellt strandskydd Inom ett område som omfattas av ett utvidgat strandskydd gäller samma regler och bestämmelser som inom område med generellt strandskydd, MB 7 kap Följande åtgärder är normalt förbjudna att genomföra: bygga nytt t.ex. hus, förråd eller bastu ändra byggnad eller byggnads användning t.ex. göra om förråd till fritidshus, inreda en sjöbod för boende eller göra en stor tillbyggnad förberedelsearbete t.ex. gräva, fälla träd, schakta eller bygga väg anläggning eller anordning som avhåller allmänheten t.ex. brygga, växthus, anlägga gräsmatta, rabatt, staket, eldstad eller flaggstång åtgärder som försämrar livsvillkoren för växter och djur t.ex. pir, muddring, utfyllnad eller gräsmatta på stranden. Dispens från strandskyddsbestämmelserna kan ges om det finns särskilda skäl, enligt 18a-h. En utvidgning av strandskyddet påverkar inte areella näringar eller verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken. Det är fortfarande tillåtet att uppföra byggnader, anläggningar etc. om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln, MB 7 kap. 16. Nya beslut gäller omedelbart Översynen ska vara genomförd senast 31 december Ett beslut om utvidgat strandskydd gäller då endast om beslutet är taget enligt nu gällande bestämmelser. Beslut tagna med äldre lagstiftning som inte aktualiseras förfaller och generellt strandskydd inträder. Ett beslut om att utvidga ett strandskyddsområde gäller omedelbart även om det överklagas. Det innebär att beslutet genast tillämpas, såvida inte regeringen efter ett överklagande föreskriver annat. Någon rätt till ersättning för ägare och innehavare av särskild rätt till mark med anledning av ett beslut att utvidga strandskyddsområdet föreligger inte, MB 31 kap. 12

117 Dnr sista meningen. KORTFATTAT OM BEFINTLIGA STRANDKSKYDDSBESLUT OCH ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING AV ÖVERSYNENS REULTAT Befintliga strandskyddsbeslut I s län finns nära 80 gamla strandskyddbeslut som berör omkring 500 strandområden. Ett beslut kan beröra ett strandområde, ett annat kan beröra upp emot 70 områden. Besluten är tagna mellan åren 1953 och Områdenas utbredning varierar mellan meter från strandlinjen och upp på land. Ungefär hälften har inte större utsträckning från strandlinjen är 100 m. och det beror på att besluten togs före det generella strandskyddet trädde i kraft. De tidiga besluten togs med stöd av strandlagen (1952: 382) och de senare med stöd av naturvårdslagen (1964: 822). Syftet med strandskyddet var på den tiden att trygga allmänhetens tillgång till bad och friluftsliv. I dag är syftet förutom att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmansrättslig tillgång till strandområden, även att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. Av texten i beslutet framgår också att det huvudsakliga syftet varit att avhålla exploatering i form av bebyggelse från stränderna samt att skydda allmänhetens tillgång till platser för friluftsliv och bad. Nästan alla av strandområdena ligger längs kusten och drygt hälften har som nämnts inte större utsträckning än att de i dag faller inom gränsen för det generella strandskyddet. Dessa har per dagens definition inte ett utvidgat strandskydd, men har under en följd av år innan nuvarande strandskyddslagstiftning börjat gälla undanhållit från att bebyggas. Tabell 1. Befintliga beslut och berörda strandområden fördelade per kommun samt antal områden som föreslås få ett utvidgat strandskydd. Kommun Ant. beslut Ungefärligt ant. berörda strandområden Bjurholm 1 1 Nordmaling Robertsfors Skellefteå Sorsele 1 1 Vilhelmina 2 3 Vännäs 1 2 Umeå Summa 76 Ungefär 500 Förslag till nya beslut Arbetet med översynen pågår fortfarande. Nu föreligger dock underlag till beslut om utvidgat strandskydd i 17 områden (12 på fastlandet och 5 öar) i Robertsfors kommun och 14 områden i Nordmalings kommun. Förslag på områden i Umeå och Skellefteå kommuner är ute på remiss. I remissunderlaget för Umeå kommun föreslås 16 områden (11 på fastlandet och 5 öar) få ett utvidgat strandskydd och i Skellefteå kommun föreslås 32 områden (23 på fastlandet och 9 öar) få utvidgat strandskydd. Nya beslut tas under hösten 2014 och dessa kommer då att börja gälla från och med den 31 december 2014 när de gamla upphör att gälla. 13

118 Dnr sista meningen. ORDFÖRKLARINGAR Här förklars de termer som används i beskrivningarna av de värden som finns inom ett område som är intressanta för ett utvidgat strandskydd. Biologisk mångfald/ Biodiversitet - hur många olika levande organismer det finns av alla ursprung på land- och i vattenbaserade miljöer. Biologisk produktion produktion av organiskt material, t.ex. växters fotosyntes, djurs egen tillväxt och fortplantning m.m. Bottentrösklar uppgrundningar i havet. Landhöjningen leder till att bottenmaterial så småningom t.o.m. kan komma ovan ytan och där skapa en barriär/tröskel mot havsvattnet. Vilket bland annat kan leda till att vikar blir avstängda från havet. Brackvatten blandning av sötvatten och salt havsvatten. Båk fyrliknande sjömärke utan ljus. Båk på Ratan. Foto: Adam Augustsson 14

119 Dnr sista meningen. Delta se estuarier/mynningsområde. Lögdeälvens mynningsområde, Nordmaling kommun. Ekologisk funktion olika ekosystem har olika ekologiska funktioner. En myr fyller till exempel en viktigt ekologisk funktion genom att rena och kvarhålla vatten. Det är av ytterst vikt att ekosystem tillåts behålla sin ekologiska funktion, om den förstörs kan det leda till allvarliga konsekvenser för omgivande ekosystem. Ekosystem - allt levande och dess livsmiljö inom ett område. Endemiska arter arter som enbart finns på just den här platsen eller i just den här naturtypen. Estuarier/mynningsområde inlopp till sjöar och hav, tillförsel av finkorniga sediment och organiskt material från vattendraget skapar ett habitat som ständigt förändras. Området hålls fuktigt och näringsrikt och är en bas för hög biologisk mångfald. Mynningsområden/estuarier har i Bottenviken ofta en avgörande roll för fiskarter som till exempel abborre och gädda, eftersom det längs den 15

120 Dnr sista meningen. skärgårdsfattiga kuststräckan råder brist på lämpliga lek- och uppväxtområden. De grunda vattenområdena erbjuder viktiga reproduktions-, uppväxt-, födosöks- och uppehållslokaler för många arter av fågel och fisk under hela året då det här även ofta finns vinteröppet vatten. Skärsjöbäckens utlopp i Göviken, Robertsfors kommun. Foto: Jens Backman Exponerad kuststräcka kargt kustparti, dominerat av block och sten, som ständigt är utsatt för havets krafter. Den ständiga påverkan av vågor och vind gör att bara de grövre sedimentpartiklarna finns kvar, vilket gör det svårt för vegetation att etablera sig. Petbergets östra strand, Skellefteå kommun. Foto: Johanna Engström 16

121 Dnr sista meningen. Fiskeläge En plats som utgjort bas för fiske. Här förekommer lämningar efter fiskstugor, båtar och fiskberedning, men här kan även finnas grunder efter bostadshus och förråd. Vånören, Skellefteå kommun. Foto: Andreas Grahn Flada första steget i förvandlingen av en havsvik till insjö. Viken är fortfarande i ständig kontakt med havet, men en tröskel vid inloppet gör att vattenutbytet är begränsat. Till följd av naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat, samt hög vattentemperatur återfinns ofta en individ- och artrik fauna och flora. En riklig vegetation av bland annat kransalger spelar en avgörande roll för flertalet fiskarter. Flador, glon och glosjöar är tillsammans med mynningsområden och grundområden viktiga reproduktions-, uppväxt-, födosöks- eller uppehållslokaler för fisk till exempel abborre och gädda och nyttjas även som häcknings- och rastlokal för ett stort antal fågelarter. Biotopen kan på grund av dess betydelse för många djur och växter beskrivas som en av havets nyckelbiotoper. Kombinationen av brackvatten innanhav och landhöjningskust gör naturtypen världsunik. Sverige kan därför anses ha ett globalt ansvar för både naturtypen och de endemiska arter som kan påträffas där. 17

122 Dnr sista meningen. Yttre bastufjärden, Robertsfors kommun. Foto: Jens Backman Färdväg äldre stigar, vägar och järnvägar. Det kan till exempel vara pilgrimsvägar, kyrkvägar, kavelbroar, äldre vägbankar och banvallar. Kavelbroar byggdes av stockar som placerades tvärs över vägen, ofta över sank mark. Gistgård anläggningar för torkning av fisknät. Små rösen eller vallar har hållit uppe stolpar av trä som man hängt nät på. Stolparna finns inte längre kvar, men ibland kan det finnas en hålighet där stolpen stått. 18

123 Dnr sista meningen. Vånören, Skellefteå kommun. Foto: Andreas Grahn Glo andra steget i förvandlingen av en havsvik till insjö. Tröskeln mot havet har stigit ett utbyte av vatten med havet sker endast vid högflöden och kraftiga stormar. Glosjö sista steget i förvandlingen av en havsvik till insjö, inloppet har helt slutit sig och det sker inget vattenutbyte med havet. 19

124 Dnr sista meningen. Lortögerhålet, Umeå kommun. Foto: Jens Backman Groviken, Umeå kommun. Foto: Jens Backman Grunda mjukbottnar havsbottnar på djup mellan 0 10 m bestående av de finare sedimentpartiklarna (sand, grus och lera) som antingen är kala eller delvis täckta av vegetation. Till följd av en hög produktion på grund av naturligt höga närsalthalter, gott ljusklimat, samt hög vattentemperatur återfinns ofta en individ- och artrik fauna och flora. Ett flertal av de arter som lever i denna miljö, till exempel kransalger, är dessutom sällsynta och ibland till och med hotade. 20

125 Dnr sista meningen. Kransalger anses ofta särskilt värdefulla på grund av att de är vintergröna och därmed erbjuder föda samt att områden med rik växtlighet och varierad vegetationsstruktur erbjuder viktiga reproduktions- och uppväxtområden för yngel och småfisk och nyttjas även som häcknings- och rastlokal för ett stort antal fågelarter. Fjärgrundet, Nordmaling kommun. Foto: Jens Backman Sandviken, Robertsfors kommun. Foto: Jens Backman Göl mindre sjö (tjärn, tidigare glosjö). Landhöjningen leder till att sjön blir mindre och mindre och omsluts allt mer av gungfly och våtmarker. Ofta mycket värdefulla miljöer för fåglar. 21

126 Dnr sista meningen. Halsviken, Robertsfors kommun. Foto: Jens Backman Hällkar fördjupningar i häll- och klippmarker där vatten blir stående. Utgör unika och värdefulla små ekosystem, helt annorlunda omgivningen. Västra Fjärdhällan, Umeå kommun. Foto: Jens Backman 22

127 Dnr sista meningen. Hällmarksskog marken utgörs av klippor/hällar eller sten/block partier vilket skapar karga miljöer där tall dominerar. Områden benämns ofta som impediment och kan därför ha undgått avverkning, vilket gör att miljöerna ofta har urskogskaraktär. Fagerviken, Robertsfors kommun. Foto: Jens Backman 23

128 Dnr sista meningen. Kranslager grönalger som växer i havet, är allt från några centimeter upptill 2 meter höga. De kräver bra vattenkvalitet för att växa och försvinner snabbt vid en vattenkvalitets försämring till exempel övergödning. Lokalt hotas kransalger av igenväxning, utdikning, övergödning och uppgrumling. Hästviken, Nordmaling kommun. Foto: Jens Backman Labyrint En labyrint består av stenrader lagda i spiral eller i ett korsformigt system. De ligger oftast vid kusten. Kanske är det fiskare som roat sig med att bygga dem i en önskan om god fångst eller bra väder. De flesta labyrinter är gjorda under perioden I finns 68 lokaler med labyrinter registrerade, de flesta i Byske socken och på Holmön. 24

129 Dnr sista meningen. Klapperstensfält område som svallats av havets vågor. De finare partiklarna har svallats bort och kvar blir runda och släta stenar på grund av den nötning som sker när de rullar mot varandra i vågorna. Vy från Lill-Snäckhamnen. Foto: Johanna Engström Klipphällar kalspolade berghällar med begränsad eller ingen växtlighet. Juviksskäret. Foto: Johnny Berglund 25

130 Dnr sista meningen. Kompassros/vädersträckspil förekommer som ristade figurer eller lagda stenrader. Väderstreckspilar är ofta lagda stenar i form av norrpilar. De förkommer bara vid kusten. Landhöjningsskog (primärskog) koloniserar de nya markområden som uppkommer till följd av landhöjningen. En karaktäristisk naturtyp med gråal närmast vattnet och frodig granskog bakom. Ofta bördiga områden tack vare gråalens kvävefixerande förmåga. Mycket död ved som utgör viktiga livsmiljöer för många insekter som i sin tur ger föda åt ett rikt fågelliv. Utgör på grund av dagens skogsbruk en väldigt ovanlig naturtyp. Juviksklubben, Skellefteå kommun. Foto: Johanna Engström Sandrevlar kan också benämnas sanddyn/sandvall/sandbank. Ackumulation av sand som skapar små öar i havet, förändras ständigt på grund av vågornas rörelse. Rödviken, Nordmaling kommun. Foto: Jens Backman 26

131 Dnr sista meningen. Sedimentbottnar och sedimentstränder västerbottenskusten domineras av sten- och blockstränder. På mer skyddade ställen, där havet inte utövar lika stor kraft till exempel i vikar, kan finare partiklar ansamlas. Dessa områden utvecklas till antingen sandstränder eller beväxta strandängar beroende på vilken kornstorlek sedimenten har. Skåre/Jaktvärn Ett skydd som använts vid jakt på fågel eller säl. Ett gömställe som byggts av sten och/eller ris. Stensättning förhistoriska gravar. En stensättning har till skillnad från röset, en mera flack profil. Graven kan vara uppbyggd av sten enbart (stenfylld), med jord och sten (övertorvad) eller omges med en stenkrets (ofylld). Även form och storlek varierar. Gravformen förekommer i allmänhet under bronsålder och järnålder. Strandskog den skogsklädda zonen närmast vattnet, utgörs oftast av olika lövträd. Både strandskogar och sumpskogar har en hög variationsrikedomen av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet utgör grunden för en hög artrikedom. Stranden är ofta tydligt zonerad med rikligt med död ved som skapar en mångfald av olika habitat. Viktiga miljöer för många insekter vilket i sin tur föder ett rikt fågelliv. Se även sumpskog. Hässjeviken Rödstenslandet, Robertsfors kommun. Foto: Jens Backman Strandvallar ses i klapperstensfält, vallar av sten och grus, på olika höjder visar tidigare strandnivåer. 27

132 Dnr sista meningen. Trappstegsformade strandvallar. Foto: Johanna Engström Strandzon strandområdet närmast vattnet med kontinuerlig störning från vattnet i form av erosion, deposition och översvämning. Strandäng vegetationsklädda stränder på finkorniga sediment inom översvämningszonen, området hyser en hög biologisk mångfald och utgör viktiga rastplatser för flyttfåglar. Både havsstrandängar och estuarier är starkt hotade av bl. a. exploatering. Trastskäret, Robertsfors kommun. Foto: Jens Backman 28

133 Dnr sista meningen. Njurviken, Nordmaling kommun. Foto: Jens Backman Svallade partier stränder där vissa områden svallats av havet. Finare partiklar har sköljts bort av havet och endast grövre partiklar kvarstår. Sedimenten upplevs sorterade. Svämskogar strandnära skogar som då och då översvämmas. Succession en långsam förändring inom ett ekosystem vilken leder till att ett nytt växt- och djursamhälle uppkommer. Detta kan leda till att växt- och djursamhällen som tidigare funnits i ett område helt slås ut. Som exempel kan ett öppet fält växa igen och bli en skog, en havsvik snörs av från havet och bilda en insjö som sen växer igen och bildar en myr. Sumpskog blöt skogsmark, återfinns ofta längs stränderna vid havet samt längs vattendrag och på fuktiga marker. Sumpskog där huvudelen av skogen utgörs av lövträd är mycket värdefulla på grund av sin biologisk mångfald. Både strandskogar och sumpskogar har en hög variationsrikedomen av substrat och tillgången på näring i kombination med regelbunden översvämning och hög luftfuktighet som utgör grunden för en hög artrikedom. Stranden är ofta tydligt zonerad med rikligt med död ved som skapar en mångfald av olika habitat. Viktiga miljöer för många insekter vilket i sin tur föder ett rikt fågelliv. Tomtningar rester efter enkla byggnader som förekommer i kustbandet. De är anlagda av fiskare och säljägare och användes troligen endast säsongsvis. Golvytan brukar vara röjd från större stenar, flack eller något nedgrävd och ibland finns en eldstad. Längs skusten är drygt 300 tomtningar registrerade, de flesta i Lövångers socken. Några tomtningar inom Bjuröklubbsområdet har undersökts och daterats till 500 e Kr 1100-talet. Tomtningar förekommer också senare, långt in medeltid. 29

134 Dnr sista meningen. Zonering en tydlig uppdelning av ett område i olika zoner, till exempel zon med ängsvegetation, zon med lövträd som följs av en zon med barrträd. Vy från Svarthålets tröskel. Foto: Johanna Engström Urskog skog som i princip aldrig utsatts för mänsklig påverkan. Kan jämföras med urskogsartad skog och naturskog som är skog som inte avverkats på lång tid eller där bara plockhuggning förekommit. Sandskärsladan, Umeå kommun. Foto: Jens Backman. 30