Program till Vision Luleå 2050

Transkript

1 Program till Vision Luleå 2050 ALLA JÄMLIKA LEDANDE NORDLIG REGION PLATS FÖR MER RUM FÖR MÖTEN RESOR OCH TRANSPORTER KUSTSTADEN LULEÅ Sammanfattning och läsanvisning

2 Från vision till verklighet i tre steg! Så här har det gått till Ta fram en vision 2 Ta ut riktningen Luleå kommun startade 2007 arbetet med att ta fram en långsiktig vision för Luleås framtid. Resultatet blev Vision Luleå 2050, ett dokument som ger en bild av framtidens samhälle som Luleåborna vill ha det; ett attraktivt, växande och hållbart Luleå. Hur arbetades visionen fram? Först arrangerades en turné som besökte en mängd olika grupper i Luleå; byautvecklingsgrupper, skolklasser, politiska partier, företag mm för att samla in massor av synpunkter. Flera öppna forum arrangerades också för att ta upp olika frågor till samtal. Slutligen hade vi tre visionsverkstäder där det togs fram fem framtidsbilder för Luleå, dessa bilder blev Vision Luleå Verkstäderna samlade flera hundra deltagare i olika åldrar och från olika organisationer. Klart 2008 När visionen var klar behövde den göras mer konkret. Vi tog ut riktningen till visionen med fyra långsiktiga strategier (Riktningarna), de visar vad som är viktigt att satsa på halvvägs till Vision Luleå De fyra Riktningarna är: Stå för öppenhet och mångfald Lyft identiteten som kuststad året runt Bygg för framtiden Ta sats för en ledande nordlig region Hur arbetades riktningarna fram? Öppna caféer ordnades för att samla in förslag till långsiktiga mål för att nå visionen. Deltagare i olika åldrar och från olika organisationer gav sina förslag. Med en arbetsbok bearbetades förslagen av olika grupper som skolklasser, politiska partier, byagrupper med flera. Ett stort öppet seminarium arrangerades för att ta fram det slutgiltiga förslaget till Riktningar. Klart 2010

3 INNEHÅLL Så här läser du programmen 4 Alla jämlika 6 - program A Ledande nordlig region 8 - program E Plats för mer - program D 10 Rum för möten 12 - program B Resor och transporter 14 - program F 3 Ta fram program Efter att ha valt ut riktningen till visionen började arbetet med att ta fram förslag till program. Dessa program visar vad Luleå kommun ska göra och uppnå fram till år 2020 för att följa Riktningarna till Vision Luleå De sex programmen är: Program A - Alla jämlika Program B - Rum för möten Program C - Kuststaden Luleå Program D - Plats för mer Program E - Ledande nordlig region Program F - Resor och transporter Hur arbetades programförslagen fram? Sex programgrupper bildades och dessa arrangerade dialoger med olika grupper av intresserade medborgare och aktörer inom respektive område. Ett tidigt samråd hölls för att få in idéer och sedan ställdes förslagen ut för att få Luleåbornas synpunkter. Programmen reviderades efter utställningen och antogs sedan i kommunfullmäktige. Klart Kuststaden Luleå 16 - program C Så här vill vi utveckla våra 18 stadsdelar, byar och vattenområden Kartor 20 Vad är det här för dokument? Det här dokumentet innehåller en sammanfattning av kommunens program för Luleås utveckling samt en beskrivning av hur vi ska läsa dem och använda dem i vårt arbete. Var hittar jag programmen? På under rubriken Program. Vill du ha ett tryckt exemplar kan du beställa det av kommunens tryckeri. ETT FÖRTYDLIGANDE Programmens innehåll gäller alla Luleåbor. Programmen har medvetet valt att inte peka ut specifika grupper utan riktar sig till och gäller för ALLA. En enda grupp har lyfts upp och det är barn och unga som ska prioriteras extra enligt tidigare politiska beslut. Luleå kommun, Stadsbyggnadskontoret FORMGIVNING Lena Hedberg FOTOGRAFER Anders Alm, Fredrik Broman, Johan Eriksson, Joakim Höggren, Stig Lakso, Alf Lindbergh, Susanne Lindholm, Sven Nordstedt, Per Pettersson TRYCK Lule Grafiska WEBBPLATS

4 4 Så här läser du programmen! - En läsanvisning till programrapporterna För att vi lättare ska kunna använda programmen i vårt arbete finns nedan en läsanvisning där de olika delarna i programrapporterna beskrivs och där det förklaras hur vi ska använda oss av dem. Programmets inledning (Rubriken Om program..., t ex Om program Alla jämlika ) Vad är det här för dokument? Det här kapitlet i programmet beskriver vilken sorts dokument det är och vad det har för syfte. Här beskrivs också hur programmet tagits fram med hjälp av dialog och förankring samt hur programmet förhåller sig till hållbarhetens tre delar. Här beskrivs också vilken påverkan ett genomförande kan antas få på dessa tre delar. Förhållandet till Vision Luleå 2050 I det här kapitlet i programmet förklaras det hur programmet hänger ihop med Vision Luleå 2050 samt de fyra Riktningarna. Här visas också vilka avsikter programmet ska formulera strategier för. Här förklaras också att visionen, riktningarna och programmen ger Luleå kommun en ny struktur för arbetet med utvecklingen av Luleå på lång sikt som ska bygga på samverkan och helhetstänkande. Programmets underlag (Rubriken Program... idag, t ex Program Alla jämlika idag ) Nuläge Nuläget beskriver hur programmets ämnesområden och dess förutsättningar ser ut idag i Luleå. Omvärldens krav Under den här rubriken i programmet hittar du de lagkrav som påverkar programmet samt olika nationella, regionala och lokala mål som måste följas upp. Trender och utmaningar Här beskrivs vilka trender och utmaningar som finns i samhället och som programmet måste möta och ta hänsyn till. Programmets innehåll (Rubriken Program... imorgon, t ex Program Alla jämlika imorgon ) Övergripande mål Det övergripande målet sammanfattar hela programmets innehåll. Strategiområden Det övergripande målet för varje program beskrivs med hjälp av olika strategiområden. Dessa strategiområden är en bearbetning och en fördjupning av Riktningarnas avsiktsförklaringar. I kapitlet som heter programmet imorgon beskrivs det, med hjälp av dessa strategiområden, mer ingående hur Luleå kommun ska förhålla sig till olika frågor och vad man ska arbeta för fram till år 2020 för att nå Vision Luleå Viktiga principer för kommunen på lång sikt Under denna rubrik hittar du Luleå kommuns långsiktiga förhållningssätt till olika frågor inom detta strategiområde. Dessa principer är viktiga att känna till eftersom de beskriver hur Luleå kommun ska tänka och agera inom olika områden för att på sikt nå Vision Luleå Det här ska Luleå kommun arbeta för fram till år 2020 Listorna under denna rubrik är listor med aktiviteter, åtgärder och fördjupat arbete som Luleå kommun ska arbeta för fram till år Programmets genomförande (Rubriken Från ord till handling ) Avgörande indikatorer För att kunna avgöra och bedöma utfallet av ett program har ett antal indikatorer valts ut. Dessa indikatorer kommer att visa i vilken grad man har lyckats med genomförandet av programmet. Uppföljning Under den här rubriken i programmen finns information om hur ofta programmen ska följas upp och eventuellt revideras. 0-scenario I det här kapitlet i programmen beskrivs det hur Luleå skulle kunna se ut och fungera om vi inte har några beslutade program att arbeta efter.

5 SÅ HÄR LÄSER VI PROGRAMMEN 5 Bilagor Den gemensamma bilagan Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden är en viktig del av Luleås nya översiktsplan (som omfattar alla programmen samt bilagor). På sidan 18 hittar du en läsanvisning till det dokumentet. Övriga bilagor (Bilaga 1 och 2 samt LIS - Plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen) finns på nätet på under rubriken Program. Hur ska vi använda programmen i vårt arbete? Strategiområdena och dess principer och punktlistor (orange rubriker till vänster) ska hjälpa oss att prioritera rätt saker i rätt tid i vårt arbete. De ska också hjälpa oss att ta ställning till andras idéer och förslag. Använd frågorna till höger för att veta hur du ska prioritera eller ställa dig till en idé/ett förslag med utgångspunkt i vad programmen säger. Prioritera rätt - Vill vi detta? Finns det stöd för denna idé eller detta förslag i något av programmen och dess principer? Leder detta till Vision Luleå 2050? Genomföra rätt - Hur gör vi detta? Hur står det i programmens principer och punktlistor att vi ska göra i denna fråga?

6 6 Alla jämlika - en sammanfattning ÖVERGRIPANDE MÅL: Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i utvecklingen av vårt samhälle. Program Alla jämlika ska leda till att de sociala förutsättningarna och hälsoläget förbättras för alla och att skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper inom Luleå och i jämförelse med länet och riket. Att verka tillsammans är ledord för arbetet enligt programmet Alla jämlika. Det omfattar kommunens nämnder och styrelser. Men det innebär även ett arbete med att bjuda in fler, exempelvis det civila samhället (ideella föreningar mm), andra myndigheter och det privata näringslivet. Programmet är indelat i fem strategiområden som beskrivs på de här sidorna. Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Trygga och goda uppväxtförhållanden är avgörande för barn och ungas hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Barn och unga ska ha trygga och goda uppväxtvillkor med närvarande vuxna. Alla blivande föräldrar med barn i åldrarna 0-18 år, ska, utifrån sina behov, erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Förbättra och utveckla samverkan mellan aktörer med olika ansvarsområden när det gäller stöd till barn och unga. Öka andelen närvarande vuxna som finns tillgängliga där barn och unga befinner sig såväl under skoltid som under fritiden. De unga i Luleå är mycket betydelsefulla för Luleås utveckling och framtid. Unga i Luleå ska därför ha goda möjligheter att utöva och utveckla sina intressen och de ska också vara delaktiga i dialog och i utvecklingen av Luleå. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Erbjuda kostnadsfria och/eller subventionerade kulturoch fritidsaktiviteter. Skapa förutsättningar för möten mellan unga, mellan olika generationer och föreningsliv mm. Skapa dialog med barn och unga med bla sociala medier. FELIX OCH DENISE 18 ÅR: Man måste känna till hur det är innan man bestämmer saker! Program A - Alla jämlika säger att kunskaper om livsvillkoren i varje stadsdel/samlande by ska vara styrande för planering och innehåll i verksamheterna. Alla tillsammans Bostadsområdet har stor betydelse för hur människor mår och det är många aktörer som tillsammans bidrar till god sammanhållning, trygghet och stolthet över sin stadsdel eller by. Med hjälp av dialog och delaktighet ska alla boende i ett bostadsområde/by ha möjlighet att påverka hur och vad som ska göras i området. Ta fram utvecklingsplaner för stadsdelar och samlande byar där kommunens alla verksamheter deltar. Utveckla arbetet med samhällsinformation, kommunal service och former för dialog med medborgarna. Minst en samlingslokal ska vara tillgänglig för medborgarna i varje stadsdel och samlande by.

7 PROGRAM ALLA JÄMLIKA 7 Allas röst Det finns tydliga samband mellan delaktighet, inflytande och hälsa. Detta gäller såväl barn och unga som vuxna. Därför behöver det byggas en kultur där människors vilja att vara delaktiga och engagerade tas till vara. Varierade former av dialog, delaktighet och inflytande så att alla blir hörda. Barnperspektivet ska beaktas i allt beslutsfattande inom samtliga kommunala verksamheter. Införa ett Ungdomsråd i kommunens stadsdelar och samlande byar med ambitionen att på sikt skapa ett ungdomsfullmäktige i kommunen. Bygga upp ett långsiktigt demokratiarbete med ungas delaktighet genom återkommande elevrådsutbildningar för vuxna, barn och unga. Alla ungas väg till arbete Välutbildade unga har betydelse för samhällets utveckling. Det är viktigt att alla unga får tillräcklig stimulans för att kunna uppnå hela sin potential. Barns och ungas lärande, i och utanför skolan för möjlighet till arbete. Alla barn och unga i Luleå ska lyckas i skolan och kommunens verksamheter ska tillsammans ge förutsättningar för att alla når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. Kommunens verksamheter ska tillsammans ta ansvar för alla barns och ungas språk-, läs- och skrivutveckling. En läsa-, skriva-, och räknagaranti ska införas i grundskolans tidiga år. Kommunens verksamheter ska tillsammans ansvara för att utveckla samverkan med andra organisationer, utbildningsanordnare och arbetsliv för att unga lättare ska komma in på arbetsmarknaden. FELIX OCH DENISE 18 ÅR: Alla barn ska kunna läsa, skriva och räkna när de går ut skolan! Program A - Alla jämlika säger att en läsa-, skriva- och räknagaranti införs i skolans tidiga år.

8 8 Ledande nordlig region - en sammanfattning ÖVERGRIPANDE MÅL: Skapa förutsättningar för en bred och växande arbetsmarknad. Här ska finnas arbete för våra nya Luleåbor, studenter och pendlare. Här ska företagsledare, organisationer och styrelser välja att investera och utveckla sina verksamheter. Luleåregionen ska vara ett nav för tillväxt, kunskap och kompetens. I programmet beskrivs kommunens inriktning för näringslivsutveckling, en god kompetensförsörjning och ett mångkulturellt samhälle. Programmet beskriver också hur kommunen ska arbeta för att ta tillvara och stimulera människors entreprenörskap. Programmet är indelat i tre strategiområden som beskrivs på de här sidorna. Entreprenörskap Entreprenörskap handlar om förhållningssätt, om företagsamhet och företagande. Luleå kommun ska genomsyras av ett förhållningssätt som utvecklar barns, ungdomars, vuxnas och medarbetarnas entreprenöriella förmågor. När det gäller näringslivet ska Luleå kommun verka för ett varierat näringsliv med fler branscher. En bredd av branscher och företag gör oss attraktiva och robusta. Strategiområdet syftar till att skapa förutsättningar för att alla medborgare aktivt inkluderas för att skapa tillväxt och företagande så att alla får möjlighet att bidra. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Utveckla samverkan och mötesplatser mellan skolan, näringslivet och det omgivande samhället. Skapa en mötesplats för ännu inte etablerade inom kreativa branscher. Luleå ska etablera sig starkare som plats för fritidsresor och -aktiviteter samt utvecklas till norra Skandinaviens ledande destination för möten och konferenser. Verka för att vara ett europeisk centrum för den digitala industrin.

9 PROGRAM LEDANDE NORDLIG REGION 9 Teknik och innovationer Internationalisering Människor rör sig allt mer över nationsgränserna, som arbetskraft, flyktingar, turister, affärsresenärer eller studerande. Globaliseringen har skapat möjligheter till internationella kontakter som värderas högt av många, inte minst av unga människor. Luleå kommun ska tillvarata och bygga vidare på utrikesföddas kompetenser och ge barn och elever möjligheter att utveckla goda språkkunskaper och en global förståelse. Luleå kommun ska också, tillsammans med andra aktörer, främja näringslivets internationalisering. I det internationella arbetet ligger fokus på det internationella närområdet samt USA och Kina. Starta en internationell förskola, skola och gymnasieskola med engelska som utbildningsspråk. Erbjuda kinesiska som språkval på högstadiet och gymnasiet samt kommunal vuxenutbildning. Attrahera utländska investeringar och etableringar. Arbeta med marknadsföring av platsen Luleå och Luleåregionen. Teknik kan bidra till att innovativa idéer omvandlas till nya varor och tjänster som skapar tillväxt och bidrar till att lösa samhälleliga utmaningar. Luleå kommun ska dra nytta av möjligheterna som modern teknik ger för att skapa medborgarnytta, tillväxt och verksamhetsutveckling. Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i och Luleås skolor ska vara en nationell förebild när det gäller matematik, teknik, naturvetenskap och digital kompetens. Minst 15 % av de som lämnar gymnasiet ska söka till tekniska utbildningar. Företag ska samverka i projekt med universitetet (inom test- och övningsverksamhet, upplevelsenäring, energioch miljöteknik, basindustrins förädling samt kunskapsintensiva näringar). Stärkt konkurrenskraft hos små och medelstora företag genom miljöteknik och design. Skapa ett vägledningscentrum/karriärcentrum/mötesplats för unga vuxna Luleåbor. CARL-MARTIN 18 ÅR: Mer samarbete med näringsliv och universitet i skolan för att öka teknikintresset hos oss elever! Program E - Ledande nordlig region säger att Luleås skolor ska samarbeta med näringsliv och universitetet så att det gynnar teknikintresse och intresse för innovation hos eleverna. CARL-MARTIN 18 ÅR: Luleås skolor ska vara i framkant när det gäller teknik! Program E - Ledande nordlig region säger att Luleås skolor ska vara en nationell förebild när det gäller matematik, teknik, naturvetenskap och digital kompetens.

10 10 Plats för mer - en sammanfattning ÖVERGRIPANDE MÅL: Långsiktigt ge plats för oss människor och vårt samhälle men också ge plats för andra värden som behöver finnas även för sin egen skull. Plats för mer, helt enkelt. Vi ska ha plats för möten, ett aktivt och socialt liv, fler människor och företag. Vi ska ha plats för infrastruktur, både den som syns och den som inte syns. Våra naturoch kulturmiljöer ska ha plats för Luleåbornas skull, men också för sin egen. Vi ska använda våra resurser i energi, luft, mark och vatten optimalt på väg till ett klimatneutralt samhälle med slutna kretslopp. Samhällets förmåga att klara oförutsedda utmaningar och anpassa sig till nya förutsättningar ska stärkas. Programmet är indelat i sex strategiområden som beskrivs på de här sidorna. fald samt viktiga ekosystemtjänster som ger oss allt från mat, vatten och pollinering till estetiska och andliga värden. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Utveckla och öka lokal energiproduktion. Ge plats för egen odling inom stadsbygden. Spara områden med höga natur-, kulturmiljö- eller odlingsvärde. Klara av förändring Bästa boendet Klimatneutral - Kommunen ska arbeta för en minskad användning av energi och resurser. Anpassning till förändring Kommunen ska verka för kretsloppslösningar och för en hållbar användning av energi och resurser. Ytor behövs för odling, hantering av avfall, snö och produktion av energi. Vi ska bättre bedöma risker och planera för att klara exempelvis höga vattennivåer, klimatförändringar, snöstorm och ishalka. Bevara viktiga funktioner Vi ska bevara biologisk mång- MAGDALENA OCH ANTON 18 ÅR: Landsbygden ska leva, det är viktigt med fungerande telefoni och bredband och det ska finnas plats för livsmedelsbutiker och omsorgsboende! Program D - Plats för mer säger att hela Luleå stadsoch landsbygd ska ha snabb telefoni och bredband och utrymme ska finnas för dagligvarubutiker i Råneå, Antnäs och Persön. Blandning - Luleås stadsdelar och samlande byar ska innehålla bostäder av olika typer och storlekar samt ha utrymme för arbetsplatser och service som skola, förskola, kollektivtrafik samt mötesplatser. Bostäder för specifika grupper Det ska finnas bostäder med god tillgänglighet och trygghet för äldre eller personer med funktionsnedsättning. Vi ska särskilt underlätta för t ex kollektivbostäder, hyresvillor och billiga bostäder för främst unga. Levande landsbygd - Det ska finnas goda möjligheter att bo och verka på landsbygden. Luleå kommun vill göra investeringarna där de ger nytta för så många som möjligt. Råneå, Antnäs och Persön ska vara samlande byar för service, trafik och boende. Plats för fler Luleåbor - Luleå kommun ska ha utrymme för fler invånare. Fram till år 2020 ska nya bostäder byggas i eller i anslutning till Luleå centrum och norrut inom stadsbygden samt i de stadsnära byarna Bensbyn, Björsbyn och Rutvik. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Det ska finnas god beredskap i form av detaljplaner som motsvarar bostäder.

11 PROGRAM PLATS FÖR MER 11 Mer stad på samma yta Luleå stadsbygd ska vara tät så att resurser som exempelvis energi, transporter och vatten- och avloppssystemet används effektivare. Stadsbygden ska vara utformad så att det ska vara lätt att gå, cykla eller åka kollektivt. Det ska finnas utrymme i stadsbygden för gemensamma försörjningssystem för exempelvis energi, vatten, avlopp, avfall, gator och grönstruktur. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Planera nya bostäder på gångavstånd (högst 400 m) till grönområden, vatten och mötesplatser. Ge utrymme till platser för återvinning, avfallshantering, snöupplag och infrastruktur för värme vid förtätning. Förbättrade samband Alla stadsdelar ska vara länkade till varandra med få barriärer. Stadsdelarna ska också länkas till Luleå centrum så att upplevda och faktiska avstånd minimeras. Landsbygden ska ha goda kopplingar till stadsbygden, framförallt via Råneå, Antnäs och Persön. De stadsnära byarna ska ha goda samband med stadsbygden. Sambandet mellan Luleå och omvärlden ska fungera långsiktigt. Markytor ska reserveras för framtida utveckling av kustjärnväg, flygplats, hamn och digitala kommunikationer. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Gen förbindelse över Skurholmsfjärden mellan Kronan och Luleå centrum. Förbindelse mellan Hällbacken och Björkskatan. Handel Sällanköpshandel ska koncentreras till områdena Luleå centrum, Notviksstan, Jernstan och Storheden. Det yttre handelsstråket (Notviksstan, Jernstan och Storheden) ska planeras mer storskaligt för skrymmande varor. Luleå centrum ska vara mer småskaligt, upplevelserikt och anpassat för fotgängare. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Omvandla befintliga områden med störande och riskfylld verksamhet i Skutviken, Ytterviken och Svartöberget till mer blandade och integrerade delar av stadsbygden. Vi ska planera så att arbetsplatser kan blandas med bostäder, service och mötesplatser. Det ska finnas plats för dagligvaruhandel i stadsdelar och samlande byar. Liv mellan husen Befintliga kvaliteter som kontraster mellan årstider och närhet till vatten och natur ska stärkas. Tillgångar i form av isar, vatten, skog ska enkelt kunna nås och användas. Den gröna strukturen ska locka till lek, rörelse och utevistelse där tillgänglighet är ett centralt begrepp. Det ska finnas sammanhängande grönstruktur i alla delar av stadsbygden och stråken längs vatten ska vara till för alla. Vi ska skydda områden med värdefull natur- och kulturmiljö. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Ta hänsyn till behovet av ytor för idrotts- och kulturanläggningar vid planering av områden för bostäder. Rätt plats för arbete Bostäder och arbetsplatser bör så långt det är möjligt blandas, dock inte alla, t ex bör verksamheter som är störande eller riskfyllda för sin omgivning lokaliseras i utkanten av stadsbygden eller på landsbygden med anslutning till större väg, järnväg, flygplats och hamn. Näringar som använder landskapet - Verksamheter som utgår från natur- och landskapsvärden ska lokaliseras så att befintlig infrastruktur kan användas. Platser för landsbygdsutveckling i strandnära lägen ska identifieras. MAGDALENA OCH ANTON 18 ÅR: Det är viktigt att ha nära till naturen och sköna ställen att vara på! Program D - Plats för mer säger att alla nya bostäder ska byggas på gångavstånd från grönstruktur, vatten och mötesplatser.

12 12 Rum för möten - en sammanfattning ÖVERGRIPANDE MÅL: Alla ska ha möjlighet till ett meningsfullt och socialt aktivt liv. Så här står det i Vision Luleå 2050: Luleå erbjuder evenemang, aktiviteter och upplevelser under alla fyra årstider. Det finns många olika platser, arenor och nätverk som inbjuder till möten för intellektuell utveckling, fysisk aktivitet och sinnesavkoppling. Vi kan själva välja mellan utmaning och lugn. MATHILDA, SEBASTIAN OCH EBBA 18 ÅR: För att veta vad man vill göra måste man ju få prova på! Program B - Rum för möten säger att vi ska utveckla prova på-kulturoch idrottsaktiviteter tillsammans med föreningar och andra aktörer. Programmet är indelat i fyra strategiområden som beskrivs på de här sidorna. Fler tillsammans Vilja uppleva I Luleå ska det finnas platser och miljöer där människor kan mötas spontant och organiserat. Vi ska synliggöra och utveckla mötesplatser av många slag för att underlätta möten mellan och för olika åldrar, förmågor, samhällsgrupper, kulturer och intressesfärer. Vi ska underlätta för ett fortsatt rikt och varierat utbud av aktiviteter. Kommunen ska stödja de ideella krafternas arbete för utvecklandet av mötesplatser, aktiviteter/evenemang, bredd och spets inom kultur och idrott mm. Det ska vara enkelt att få veta vilket stöd som kommunen kan erbjuda för bland annat aktiviteter, föreningsverksamhet, kreativa idéer, evenemang och mötesplatser. Minst en samlingslokal ska vara tillgänglig för medborgarna i varje stadsdel/samlande by. Utveckla fler digitala mötesplatser t ex med hjälp av sociala medier, hemsida mm. Det ska vara enkelt för föreningar, organisationer och andra aktörer att komma i kontakt med kommunen. Vi ska förstärka Luleås kvaliteter som återkommande besöksmål för boende och besökare genom att samverka med besöksnäring och andra aktörer. Vi ska ta tillvara våra platsspecifika kvaliteter i form av ljus och mörker, vatten och isar, natur, kultur och rofyllda eller spännande platser. Vi ska stödja ett brett och mångfasetterat utbud av aktiviteter under hela året. I Luleå ska det finnas arenor för både stora och små arrangemang. Det ska vara enkelt att få veta vilka arenor som finns, vad de erbjuder, vad de kostar och hur man gör för att få använda dem. Ett bredare utbud av små och stora upplevelseattraktioner som attraherar barnfamiljer och andra med barnasinne. Utveckla Trekanten, Stadsparken, Hermelinsparken, Gültzauudden, Floras kulle och Södra hamnplan för bättre funktion och levande stadsliv. Stärka förutsättningarna för arrangemang/evenemang och upplevelser i samlande byar (Antnäs, Persön och Råneå).

13 PROGRAM RUM FÖR MÖTEN 13 Mer rörelse och rekreation Bredd och spets inom kultur och idrott Vi ska ta tillvara på våra unika förutsättningar och stärka möjligheterna till ett rikt friluftsliv för boende och besökare. I Luleå ska det finnas inspirerande utomhusmiljöer som lockar till aktiviteter för rörelse och rekreation i alla åldrar. Tillgänglighet ska ha hög prioritet i planering, information och förvaltning av natur-, kultur-, rekreationsoch friluftsområden. Vi ska skydda områden för lek, rörelse och rekreation och stärka möjligheten till utevistelse under hela året. Vi ska vara en nationell förebild när det gäller platser för lek och lust för alla åldrar. Utveckla områden för friluftsliv och naturupplevelser i närhet av förskolor, skolor och boenden för äldre och funktionsnedsatta. Stärka möjligheten till fysisk aktivitet och utevistelse särskilt för verksamheter inom stöd och omsorg. Utveckla platser, sammanhängande stråk, slingor för promenad, vandringar och motion i centrum, stadsbygden och i samlande och stadsnära byar. Ta tillvara våra specifika kvaliteter i Luleå och utveckla rörelse och rekreation under hela året, till exempel utveckling av isbanor, sommar- och vinterparker, ljus och mörker mm.. I Luleå ska alla kunna vara en del av kulturlivet och genom mångfald bidrar vi till både bredd och spets. Vi ska utveckla former för att möta behoven hos olika grupper. Vi ska stödja de kulturella och kreativa näringarna för att ge Luleå en upplevelserik och dynamisk kulturprofil. Kulturarvet och kulturen är en viktig grund för samhällsutveckling och ska finnas med i all samhällsplanering. Kreativitet, mångfald och konstnärliga uttryck ska prägla Luleå. Luleå ska vara en idrottsstad. Särskild vikt ska läggas på barn och ungas idrott i syfte att stärka deras hälsa, livskvalitet och behov av en meningsfull fritid. Kommunen ska ge stöd till idrottsföreningar och förstärka samverkan med föreningar, organisationer och andra aktörer för att främja ett brett utbud av idrottsverksamheter. Tillgänglighet till idrottsanläggningar och en bra utformning av skolgårdar, näridrottsplatser och grönområden är av stor betydelse för motion och spontanaktiviteter. Vi ska stärka Luleås profil som idrottsstad. Utveckla prova på-kultur- och idrottsaktiviteter. Ungdomars kultur ska ha en naturlig plats i stadens offentliga rum. Verka för att föreningslivet erbjuder barn och unga möjligheter att idrotta utifrån sina förutsättningar (idrottsovana, blandade åldrar, flera intressen, olika talanger mm). MATHILDA, SEBASTIAN OCH EBBA 18 ÅR: Ljusfestival = Bra! Mer sånt! Program B - Rum för möten säger att vi ska stärka Luleås utbud av spännande evenemang!

14 14 Resor och transporter - en sammanfattning ÖVERGRIPANDE MÅL: Resor och transporter inom Luleå ska i högre grad än idag vara miljövänliga, effektiva och säkra. Vi behöver trafikmiljöer som bidrar till god framkomlighet och tillgänglighet samtidigt som vi löser problem som olyckor, fossila bränslen, buller och dålig luft. Programmet är indelat i fem strategiområden som beskrivs på de här sidorna. Smarta resor och transporter För att nå ett hållbart transportsystem måste resor med kollektivtrafik, med cykel och till fots prioriteras. Samhällsplanering och byggande ska bidra till att göra det enklare att välja andra transportsätt än bil. Minst hälften av alla resor ska göras med andra färdmedel än bil. Möjligheten att åka kollektivt ska förbättras både i stadsbygd och på landsbygd. Kollektivtrafiken ska vara attraktiv och enkel att använda med samordnade biljettsystem och samordnad information. Luleå kommuns mål är att antalet resande med buss ska fördubblas fram till år Luleå kommun ska bygga nya gång- och cykelstråk så att stadsdelar länkas samman och avstånden minskar mellan viktiga målpunkter. Huvudnätet för cykel ska ha god framkomlighet, vara gent och ha hög trafiksäkerhet. Kommunen ska också verka för att Trafikverket ska bygga fler cykelvägar på landsbygden. Kommunen ska ha en resurs som arbetar med att öka kunskapen och förståelsen för varför man ska välja miljövänliga transportsätt. Gångnät och cykelnät ska utökas och förbättras för att skapa bättre möjligheter att färdas till fots respektive med cykel. Ett transportsystem för alla Trygga, tillgängliga och trafiksäkra lösningar är viktiga för alla oavsett ålder, kön och funktionshinder eller om man bor på landsbygden eller i stadsbygden. För att göra det möjligt för alla att välja miljövänliga färdmedel prioriteras närhet till kollektivtrafik, ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar med god standard och trygga miljöer där många oskyddade trafikanter vistas. Gående och cyklisters huvudstråk prioriteras vid gatudrift och underhåll. Luleå kommun kommer att sätta en låg hastighet där oskyddade trafikanter och bilar delar på gatans utrymme. I trafiksäkerhetsarbetet ska barnens skolvägar prioriteras. Insatser ska göras för att minska antalet halkolyckor bland gående och cyklister eftersom detta är den vanligaste typen av trafikolycka i Luleå. Införa högst 30 km/tim på alla lokalgator i bostadsområden och där många oskyddade trafikanter korsar bilvägar ska passager utformas så att biltrafikens hastighet blir högst 30 km/h. Busshållplatser, gångpassager och övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas. Närhet till omvärlden I Luleå ska det finnas goda möjligheter att välja att resa med tåg eller buss till och från Luleå. Kommunen ska i samarbete med andra aktörer arbeta aktivt för ett beslut om att Norrbotniabanan byggs. Ett nytt resecentrum i Luleå centrum ska länka samman korta och långa resor. Godstransporter ska vara resurseffektiva och samordnade. För att transporterna ska ge så låg påverkan på miljön som möjligt bör de i stor utsträckning ske via järnväg och sjöfart. Luleå kommun ska verka för fortsatt drift av kombiterminalen som utgör en viktig funktion för samordning av transporter mellan tåg och lastbil. Kommunen ska arbeta för att en större del av arbetspendlingen till och från Luleå sker med kollektiva färdmedel. Luleå Hamns position som en av Sveriges största och som Core-hamn ska stärkas genom att farleden fördjupas och hamnområdet utvecklas.

15 PROGRAM RESOR OCH TRANSPORTER 15 EMMA, ANNA OCH KENNY 18 ÅR: Fler måste åka kollektivt! Program F - Resor och transporter säger att vi ska arbeta för ett fördubblat kollektivtrafikresande till år God livsmiljö Ett trafiksystem som varken påverkar vår hälsa eller miljö bidrar till att skapa en attraktiv stad. Luleå kommun ska arbeta för att luften ska vara så ren att människor, djur, natur, byggnader och kulturvärden inte tar skada. Hälsopåverkande utsläpp från biltrafiken ska minska. Kommunen ska ta sitt ansvar och aktivt arbeta för en minskad användning av fossila bränslen och ge förutsättningar för en ökad användning av alternativa bränslen. Kommunen ska vara ett föredöme för andra aktörer och privatpersoner när det gäller sina egna transporter och resor. Luleå kommun kommer att bevaka att nya bostäder antingen lokaliseras så att de inte är utsatta för trafikbuller eller utformas så att de boende kan skyddas från bullret. Åtgärder för att minska störningar från trafikbuller längs kommunens vägar. Ett åtgärdsprogram för bättre luftkvalitet i centrala Luleå ska tas fram med syftet att klara miljökvalitetsnormen för luft. Åtgärder ska leda till att 75 % av busstrafiken inom Luleå drivs med alternativa bränslen. Framtida infrastruktur I takt med att Luleå utvecklas måste även kommunens infrastruktur byggas ut och förändras. Genom att avsätta mark för infrastruktursatsningar som järnvägar, vägar och broar ges Luleå en chans att växa. Bland reservaten finns både små och stora objekt. Norrleden och Söderleden tillhör de större vägobjekten som mark avsätts för. För Norrbotniabanan, som är det långsiktigt viktigaste infrastrukturprojektet i övre Norrland, reserveras mark för både det östliga och västliga alternativet. Kommunen förordar dock en östlig dragning. Mark reserveras för att möjliggöra utveckling av flygplatsen och för att skapa handlingsfrihet för fraktflyget. För Luleå Hamns utveckling reserveras områden både på land och i vatten. EMMA, ANNA OCH KENNY 18 ÅR: VI MÅSTE CYKLA MERA - FLER OCH BÄTTRE CYKELVÄGAR I LULEÅ! Program F - Resor och transporter säger att det kommunala cykelvägnätet ska utökas och förbättras med syftet att skapa bättre möjligheter att välja cykeln.

16 16 Kuststaden Luleå - en sammanfattning ÖVERGRIPANDE MÅL: Öka attraktionskraften för Kuststaden Luleå. Centrum ska vara vår viktigaste plats med en blandning av handel, kultur, bostäder, arbetsplatser och mötesplatser. Universitet, studenter och unga ska vara mer närvarande i staden. Kopplingen mellan centrum och skärgården ska förmedla nytänkande och positiv utveckling. Skärgården ska vara en attraktiv och välbesökt destination, med besöksmål och anläggningar som utvecklas. Centrum ska vara tät och rik på pulserande stadsliv, möten, aktiviteter och evenemang som gynnar besöksnäring och handel. Innehållet i program Kuststaden Luleå visar hur centrum och skärgård ska utvecklas och samspela för en tydligare skärgårdsidentitet. Programmet är också en fördjupning av vad de övriga programmen innebär för centrum och skärgården. Programmet är indelat i tre strategiområden som beskrivs på de här sidorna. MALIN, JOEL OCH ISAK 18 ÅR: Fler uthyrningsstugor i skärgården! Program C - Kuststaden Luleå säger att vi ska bygga fler kommunala uthyrningsstugor i skärgården. Livet vid vattnet Luleås många vattennära lägen utgör en av våra viktigaste tillgångar för rörelse, rekreation och besöksnäring. Centrum, småbåtshamnar, kustbyar och skärgårdsöar har en tydlig roll i att stärka identiteten som kuststad. Södra hamnen med ett Visitor Centre Luleå skärgård ska bli ett centrum för besökare och bli porten till skärgården. Kommunen ska underlätta för besöksnäringen att bedriva och utveckla sina verksamheter i centrum, kustland och skärgård. Skärgårdstrafiken ska utvecklas och höra ihop med kollektivtrafiken. Trafiken i skärgården ska anpassas till besöksnäring, turistsäsong och prioritering av öar. I samverkan med andra aktörer ska både mobiltäckning och bredband utvecklas för skärgården. Områden i skärgården ska prioriteras för bebyggelse, anläggningar, service och aktiviteter för att nå fler boende, en växande turism och ett mer omfattande friluftsliv. Utvecklingsområden i ett strandnära läge (kallas också LIS-områden) ska definieras i kustlandet och på öarna för att ge förutsättningar för en landsbygdsutveckling. I Luleå ska det finnas minst en större anläggning i skärgården som ska kunna ta emot övernattande gäster. Nivåer för kommunal service i skärgården ska blir tydlig för de prioriterade öarna (se programrapport). Vi vill ha en balans mellan att nyttja och bevara olika natur- och kulturvärden. Fler natur- och kulturreservat ska bildas och de som redan finns ska förvaltas väl. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Bygga ett Visitor centre för Luleå skärgård på Södra hamnplan. Utreda en skoterled från norra till södra skärgården. Arbeta för 100 % mobiltäckning och utbyggt bredband i skärgården. Arbeta för att en större besöksanläggning (med minst 100 gästbäddar) kan etablera sig på en plats med fast landförbindelse. Stärka skärgårdsidentiteten i staden utifrån bland annat arkitektur, skyltning, historia, skolans utbildningar mm. Utveckla skärgårdstrafiken.

17 PROGRAM KUSTSTADEN LULEÅ 17 Mer stad på samma yta Centrum ska fungera bra på lång sikt och ha attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet kombineras med bra miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och så liten klimatpåverkan som möjligt. Centrum ska också bli mer bebyggd och tätare med en blandning av boende och verksamheter. Förtätningen ska ske på mark som används för parkering, tomma tomter och genom att bygga ytterligare våningar på befintliga hus. Grönområden och parker i centrum ska finnas kvar och även nya ska skapas när olika områden förändras. Vi ska ställa tydliga krav på ny bebyggelse och platser för att de ska bli så bra som möjligt. Krav som handlar om funktion, hållbarhet, gestaltning och utseende, materialval och påverkan på omgivningen. Värdefulla byggnader och kulturmiljöer ska bevaras. Behovet av studentbostäder, förskolor, trygghetsboende och liknade verksamheter ska särskilt beaktas. Barns behov av lek och rekreation prioriteras. Högre bebyggelse ska finnas i centrum, men måste placeras med omsorg så att det passar i stadsbilden. I de tre områdena; Skutviken/Robertsvik, Östra stranden samt Södra hamn, ska det bli en tät blandstad med bostäder, kontor och butiker. Utrymme för gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras före gatuparkeringar. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Stimulera och uppmuntra förtätning i centrum genom olika typer av samverkan. Minska det upplevda avståndet mellan Luleå tekniska universitet och Luleå centrum. Satsa på att skapa tysta områden i parker genom bullerdämpande åtgärder. MALIN, JOEL OCH ISAK 18 ÅR: Buller och luftföroreningar i centrum måste hållas på en låg nivå. Förändringar i trafik, hastigheter och gator kommer att behövas. Program C - Kuststaden Luleå säger att vi ska vidta åtgärder för att hålla bullernivåer och luftföroreningar på en låg nivå genom förändringar av trafikflöden, hastigheter mm. Levande stadsliv MALIN, JOEL OCH ISAK 18 ÅR: Mera liv i stan och ännu bättre isbana! Program C - Kuststaden Luleå säger att vi ska utveckla Stadsparken, Hermelinsparken, Nytorget, Köpmantorget och Södra Hamnplan för bättre funktion och levande stadsliv. Programmet föreslår också att vi ska använda Luleås vinterkvaliteter mer, t ex i en vinterpark och ännu mer satsningar på isbanan. Centrumhalvön ska vara en levande stadskärna och navet för handel och möten. Vi ska ta tillvara våra egna kvaliteter i form av ljus och mörker, vatten och isar, natur, kultur och rofyllda eller spännande platser. Centrum ska vara mer upplevelserik och anpassad för att alla enkelt ska kunna ta med sig varor till fots eller på cykel. Det ska tas särskild hänsyn till ungas närvaro i staden. Det offentliga rummet som gator, torg, parker, stränder med mera, som är tillgängligt för allmänheten dygnet runt, ska vara i fokus för utvecklingen i centrum. Ett sammanhängande grönt stråk för rekreation och motion utvecklas längs stränderna. Inslag som visar på ökad mångfald och internationella kontakter ska synas i centrum. Stadsodling kan bli ett nytt inslag i centrum. En tydligare profilering av centrums kvaliteter i förhållande till de andra handelsområdena behövs. Kollektivtrafikens samt gång- och cykeltrafikens behov ska prioriteras framför biltrafikens. Åtgärder ska möjliggöra en fördubbling av antalet resande med kollektivtrafik. Ett nytt resecentrum i stadskärnans östra del med service till resenärer mm ska utvecklas i samverkan mellan olika slags transporter. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för Utveckla stråk och områden för bättre funktion och levande stadsliv. Förbättra kopplingen mellan regional och lokal kollektivtrafik i centrum. Bygga ett resecentrum i centrum. Samverka med olika aktörer för att stärka handel, restaurang- och caféliv mm.

18 18 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden - En läsanvisning till områdesrekommendationerna Dokumentet som heter Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden är en gemensam bilaga till programmen och ingår i översiktsplanen. I det här dokumentet förtydligas programmens innehåll på stadsdels-/bya- och vattenområdesnivå. Här kan man läsa rekommendationer och förutsättningar för beslut som rör stadsdelarna, de samlande och stadsnära byarna och de större vattenområdena. Dessa rekommendationer ska ge vägledning vid planering och beslutsfattande genom att ta ställning till vilka övergripande intressen som är viktigast i varje område. Nedan följer en beskrivning av de olika rubrikerna i områdesrekommendationerna och hur man ska tolka dem. Rekommendationer Rekommendationerna beskriver hur vi vill att stadsdelen ska utvecklas inom olika områden som t ex grönområden, bostäder, klimatanpassning, industri, vägar (bil, cykel och gång), mötesplatser, samhällsinformation, service mm. Genomförande Rubriken Genomförande beskriver om det är något som måste göras eller tas fram innan vi kan genomföra rekommendationerna, t ex en utredning eller en plan av något slag. Det kan röra sig om en utvecklingsplan, en detaljplan eller kanske en omlokalisering av verksamheter. Karaktär I det här stycket beskrivs det vad som kännetecknar just den här stadsdelen, byn eller vattenområdet. Vad som är mest framträdande och vilken karaktär det ger området. T ex vilken typ av bostäder som dominerar, vilka natur- och kulturvärden det finns, hur trafikmiljön ser ut mm. Förutsättningar Det här stycket beskriver vilka grunddata man har utgått från när man tagit fram rekommendationerna för just det här området, en liten nulägesbeskrivning helt enkelt. Det handlar om t ex geografiskt läge, vilken typ av service som finns i nuläget, energiförsörjning, odlingsmark, vägar, kollektivtrafik, befintliga mötesplatser etc. Intressen Under denna rubrik får man veta om det finns särskilt starka intressen i området som det måste tas hänsyn till. Det kan gälla markreservat för vägar och järnvägar, naturreservat och andra bevarandeprogram, särskilt viktiga vägar ur kommunikationssynpunkt, vattentäkter och vattenskyddsområden, intressen för rennäringen, särskilda kulturvärden, försvarets intressen mm.

19 SÅ HÄR VILL VI UTVECKLA VÅRA STADSDELAR, BYAR OCH VATTENOMRÅDEN 19 Följande stadsdelar, byar och vattenområden beskrivs i områdesrekommendationerna: Stadsdelar Luleå centrum Kronan Porsön Björkskatan, Lulsundet, Hällbacken och Dalbo Skutviken Bergviken Mjölkudden och Notviken Hertsön och Lerbäcken Örnäset, Skurholmen, Bredviken och Malmudden Svartöstan och Svartöberget Gammelstad Bergnäset Kronan Samlande och stadsnära byar Råneå Antnäs Persön Södra Sunderbyn Rutvik Bensbyn Björsbyn Hertsölandet Kallax Utredningsområde Karlsvik Råneå Vattenområden Kustvatten norra Kustvatten ökluster Kustvatten älvmynning Kustvatten södra Luleälven Råneälven

20 KYRKÅKRA 2km Lantmäteriet Nivå för 100-årsflöde Naturreservat Områden för handel Luleå stadsbygd Gräns för försvarets utbredningsområde för buller Reservat för nytt huvudstråk för vatten och avlopp Reservat för väg Reservat för järnväg Regionala funktioner Värdefull kulturmiljö Utredningsområde för naturreservat Värdefull natur Område för störande verksamhet Omvandlingsområde till blandad bebyggelse Förtätningsområde för arbetsplatser Zon för förtätning till 2020 Nytt område för bostäder och arbetsplatser Teckenförklaring GAMMELSTAD STORHEDEN JERNSTAN PORSÖDALEN MJÖLKUDDEN NOTVIKSSTAN BERGNÄSET NOTVIKEN AURORUM PORSÖLUND CENTRUM LÖVSKATAN SKURHOLMEN KRONAN SVARTÖSTADEN MALMUDDEN LULSUNDET BJÖRKSKATAN ÖSTERMALM BERGVIKEN SKUTVIKEN YTTERVIKEN PORSÖN HÄLLBACKEN HERTSÖN Rekommenderad mark- och vattenanvändning för Luleå stadsbygd

21 Rekommenderad mark- och vattenanvändning för Luleå landsbygd Vitådalen Niemisel Teckenförklaring Samlande by Orrbyn Vitå Stadsnära by Högsön Regionala funktioner Försvarets utbredningsområde för buller Prästholm Böle Område för störande verksamhet Strömsund Värdefull natur Utredningsområde för naturreservat Jämtön E4 Friluftsområden Värdefull kulturmiljö Råneå Odlingsbar jord Reservat för järnväg Reservat för väg Smedsbyn Försvarets stoppområde för väderradar Luleå stadsbygd Börjelslandet Ängesbyn Sundom Persön Sigfridsön Brändön Fjuksön Rutvik Avan Västmark S Sunderbyn Björsbyn Selet Bensbyn Bälinge Ale Klöverträsk Luleå Hindersön Hertsölandet Esterön Alvik Antnäs Långön Måttsund Ersnäs Fällträsk Kallax Sandön Storbrändön E4 Mörön Junkön Germandön Sandgrönnorna Bottenviken Rödkallen km Lantmäteriet

22 22 Lantmäteriet Kartan ovan och nedan till höger redovisar befintliga och nya länkar i huvudnätet för cykel. Huvudnät för cykel Befintligt huvudnät för cykel (ersätts av ny länk) Ny länk i huvudnät för cykel Lantmäteriet

23 KARTOR Meter Lantmäteriet Kartan ovan redovisar områden med den tydligaste förtätnings- och utvecklingspotentialen på centrumhalvön. Grundläggande grönstruktur SUNDERBYN Ekologiskt värdefulla stråk Utredningsområde för naturreservat (rekreation) GAMMELSTAD Naturreservat KYRKÅKRA Socialt värdefulla vattenområden BJÖRSBYN Socialt värdefulla stråk TUVÅKRA PORSÖLUND HÄLLBACKEN Sociala stråk som bör förbättras PORSÖN JERNSTAN AURORUM STORHEDEN PORSÖDALEN NOTVIKEN BJÖRKSKATAN YTTERVIKEN NOTVIKSSTAN MJÖLKUDDEN KARLSVIK LULSUNDET SKUTVIKEN BERGVIKEN KRONAN ÖSTERMALM HERTSÖN CENTRUM MALMUDDEN SKURHOLMEN HERTSÖLANDET LÖVSKATAN BERGNÄSET KALLAX FÖRETAGSSTAD HERTSÖFÄLTET SVARTÖSTADEN SVARTÖN Lantmäteriet Kartan ovan redovisar områden med grönstruktur, ekologiskt och socialt värdefulla stråk och vattenområden samt naturreservat mm. Lantmäteriet

24 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara av förändring Bästa boendet Mer stad på samma yta Levande stadsliv Mer stad på samma yta Liv mellan husen Hämta programmen på