Policydokument för nutrition i Karlshamns kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Policydokument för nutrition i Karlshamns kommun"

Transkript

1 2013 Policydokument för nutrition i Karlshamns kommun Nutritionspolicyn Lokala riktlinjer Dokumentsamling

2

3 Innehållsförteckning Nutritionspolicyn Lokala riktlinjer Ansvar och yrkesfunktioner..6 Samverkan och kunskapsspridning..9 Kvalitetskrav gällande mat och måltider 10 Rutiner för att förebygga och behandla undernäring.. 13 Lagar och förordningar.. 14 Dokumentsamling Beällningslia för kotillägg Checklia för vidare nutritionsutredning Kobeällning Koordination Mat och vätskeregirering Måltidsmiljö Specificerat måltidsinnehåll Upptrappning vid undernäring

4 Nutritionspolicy för Karlshamns kommun 1. Alla som serveras mat och måltider inom Karlshamns kommun ska erbjudas individanpassad ko. Hänsyn ska tas till den äldres egna önskemål gällande matens sammansättning, kvalitet och måltidsmiljö. Individuella behov utifrån etiska, kulturella och religiösa skäl ska tillgodoses i möjligae mån. 2. Maten ska gå i linje med nordiska näringsrekommendationer (NNR) och måltiderna ska motsvara ESS gruppens rekommendationer. 3. Vi ska följa socialyrelsens riktlinjer och älla samma krav på koen som på övrig medicinsk behandling vad gäller utredning, dokumentation och uppföljning. 4. Alla verksameter som berörs av mat och måltider ska räva efter anpassning till nationellt antagna miljömål.

5 Lokala riktlinjer God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringillånd. Med igande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning. Kroppens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring minskar samtidigt som förmågan att äta många gånger avtar och aptiten försämras. Dessa faktorer gör att sjuka äldre riskerar att utveckla ett briande näringillånd. För den som drabbas av undernäring försämras kroppens immunförsvar och risken för komplikationer såsom infektioner och trycksår ökar och rehabiliteringen försvåras. Muskelmassan minskar och därmed den funktionella förmågan. Följden blir ett minskat välbefinnande, en ökad vårdtyngd och inte min en minskad livskvalitet för den drabbade. Det finns dessutom specifika faktorer att ta hänsyn till vid olika sjukdomillånd t.ex. njursjukdom, diabetes och sårläkning. Maten måe därför vara en naturlig del av både den medicinska behandlingen och omvårdnaden av våra äldre. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper behövs för att säkerälla ett gott nutritionsomhändertagande. Socialyrelsen skriver: Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. [ ] denna vård är lika viktig för omsorgagaren/patienten som läkemedel, andningsunderöd och andra terapeutiska insatser. (Socialyrelsen september 2011, Näring för god vård och omsorg 2011 s. 3) Antagen av omsorgsnämnden Reviderad och genomgången

6 Ansvar och yrkesfunktioner I de fall där vårdtagaren inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringillförsel har kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses. Omsorgsnämnd Tar beslut om övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet. Omsorgsförvaltningen Ansvarar för att verksamheten bedrivs i överensämmelse med de mål och riktlinjer som faällts av omsorgsnämnden. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Har ett övergripande ansvar enligt hälso och sjukvårdslagen, för den verksamhet som kommunen bedriver. Är ansvarig för att nutritionsgruppen sammankallas en gång per år för att följa upp nutritionspolicyn. Läkare Har det medicinska huvudansvaret och ansvarar för utredning och ordination av behandling vilket bland annat omfattar utredning av malnutrition 1 och ordination av specialko. Ansvarar för att specialier kontaktas vid behov exempelvis dieti, logoped m.fl. Ansvarar för att relevanta uppgifter avseende vårdtagarens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till näa vårdgivare. Har ansvar för att tillsammans med vårdtagare, närående och sjuksköterska ta beslut om fortsatt rategi om en vårdtagare inte längre vill/kan äta så mycket som han/hon behöver. Patientansvarig sjuksköterska Ansvarar för att verkälla läkarens ordination. Har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller vårdtagarens näringillånd och därmed ansvarig för att vårdplaner upprättas, uppföljning och dokumentation inom nutritionsområdet enligt HSL samt att ta de kontakter som behövs med t ex läkare och/eller dieti. Ansvarar för att alla vårdtagare genomgår en bedömning av näringillåndet en s.k. nutritionsscreening via Senior alert. Screeningen utförs vid ankom till boendet samt min en gång i halvåret. Vid risk för undernäring, trycksår eller fall följs rutiner gällande åtgärder och uppföljning i enlighet med Senior alert. 1 Malnutrition: För ort och eller för litet intag av något näringsämne

7 Ansvarar för ordination och uppföljning av A ko, E ko, konsiensanpassning, berikning, förärkta mellanmål och kotillägg eventuellt i samråd med läkare och dieti. Ansvarar för att relevanta uppgifter avseende vårdtagarens nutrition dokumenteras och i förekommande fall vidarebefordras till näa vårdgivare. Ansvarar för att vid behov aktualisera ett individuellt vårdmöte med vårdtagare, läkare och närående. Enhetschef särskilt boende Ansvarar för att nutritionspolicyn med medföljande rutiner och riktlinjer är väl kända hos personalen och att policyn och lokala riktlinjer tas upp i samband med introduktion av nyanälld personal. Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens och de redskap som krävs för att bedriva nutritionsarbete och att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för att ett samordnat ankomsamtal hålls utifrån den boendes alla behov inklusive nutrition. Ansvarar för att personalhygien följs enligt de riktlinjer som tagits fram samt att egenkontroller utförs exempelvis regelbundna temperaturmätningar på maten. Ansvarar för att det finns ett koombud på varje avdelning och att koombudet deltar i matråd samt koutbildningar. Ansvarar för att vid vårdmöten aktualisera ko och nutritionsfrågor. Ansvarar för att koinformation sprids till all vårdpersonal via arbetsplaträffar. Möjliggör för att vårdtagarnas måltidsmiljö är imulerande och trivsam. Ansvarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Ansvarar för att tillvarata vårdtagarnas och anhörigas synpunkter på maten. Ansvarar för att det finns en våg på varje enhet. Omvårdnadspersonal Ansvarar för att observera förändringar eller avvikande kointag och rapportera till berörd HSL personal och att informationen dokumenteras i kontaktpärmen. Kontaktmannen svarar för att vid ankom intervjua vårdtagaren om frågor som rör ko och måltidsvanor samt vikthioria och att informationen finns tillgänglig i kontaktpärmen. Svarar för att följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutritionen. Svarar för att regelbundna viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska. Svarar för att egenkontroller/mätningar görs enligt framtagna riktlinjer (Livsmedelslagen). Svarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Svarar för att den enskildes måltidsmiljö är trivsam och att servering och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt och att vårdtagare i möjli8gae mån kan äta och ta mat själv.

8 Koombud Skall delta i koutbildningar som anordnas av kommunen och själv söka information och hålla sig uppdaterad inom området. Ansvara för att koinformation kommer ut till övrig vårdpersonal via arbetsplaträffar. Skall delta vid matråd. Skall vara lyhörd för synpunkter på maten och se till att de kommer fram till koenheten. Ansvarar för att hålla kopärmen uppdaterad. Nutritionsansvarig dieti (NAD) Samverka med MAS och koenhet för att rutiner och kvalitetssyem finns för ett gott nutritionsomhändertagande. Vara tillgänglig vid upphandling som rör ko och nutrition. Vara kontaktperson för nutritionsföretagens representanter. Ge råd, handfa öd och konkret ledning till olika yrkesgrupper runt mat, måltider och nutrition. Följa upp brukarundersökningar t.ex. öppna jämförelser och nattfaemätningar. Vara med och utforma dokument inom verksamheten som rör ko och nutrition t.ex. informationsmaterial, skrivelser, blanketter etc. Samverka med MAS vid patientsäkerhetsfrågor rörande nutrition t.ex. konsiensanpassning och specialkoer. Stå för omvärldsbevakning på området ko och nutrition. Medverka i patientsäkerhetsberättelsen. Samverka med idéburna organisationer t.ex. föreläsa för pensionärsorganisationer. Tillsammans med koenhet och köken verka för att måltiderna lever upp till ESSgruppens riktlinjer, svenska näringsrekommendationer och krav på specialkoer. Ansvara för kompetensutveckling inom nutritionsområdet. Arbeta som konsulterande specialikompetens mot annan legitimerad hälso och sjukvårdspersonal. Enhetschefer koservice Är verksamhetschef för tillagningskök och ansvarar därmed för att den levererade koen uppfyller svenska näringsrekommendationer (SNR), ESS gruppens krav samt övriga krav på specialkoer. Ansvarar för att kökspersonal har de kunskaper som krävs. Ansvarar för kopärmens innehåll och uppdatering. Ansvarar för att matråd genomförs två gånger per år samt vid behov. Ansvarar för att ta fram lämpligt sortiment av kotillägg och berikningar som skall finnas att beälla i samtliga kök. Näringsberäknar all mat.

9 Kökspersonal inom tillagningskök Svarar för att tillhandahålla beälld ko enligt faälld kvalitet, t ex gällande matens utseende, smak och näringsinnehåll. Svarar för att livsmedelshygien tillämpas enligt syem för egenkontroll för köken (Livsmedelslagen). Svarar för att sammankalla matråd två gånger per år samt vid behov. Arbeterapeut Ansvarar i samarbete med sjukgymna för anpassning av sittandet. Ansvarar för utprovning av lämpliga hjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarar för att ge personal information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. Verkar för en anpassad och trivsam måltidsmiljö. Sjukgymna Ansvarar i samarbete med arbeterapeut för att skapa goda fysiska förutsättningar för individen att genomföra måltiden. Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur individen bör sitta ergonomiskt för att kunna vara så delaktig som möjligt i matsituationen. Verkar för en anpassad och trivsam måltidsmiljö. Samtliga yrkeskategorier som medverkar på olika nivåer inom äldreomsorgen har ett gemensamt ansvar och skall arbeta för att gemensamt ge vårdtagaren ett gott nutritionsomhändertagande. Samverkan och kunskapsspridning Informationsöverföring Många personer behöver nutritionsbehandling under lång tid, ibland livslångt. Det är viktigt att all information kring vårdtagarens nutrition och pågående nutritionsbehandling rapporteras till näa vårdgivare. Informationen bör innehålla; Aktuell vikt och vikthioria Nutritionsproblem, åtgärder och effekter Beskrivning av vårdtagarens behov av ätödjande åtgärder Matråd För att imulera samarbete och bidra till kvalitetsutveckling i och emellan boende och tillagningskök, och för att öka föråelsen för varandras arbetsfält i verksamheten ska det

10 finnas matråd. Matrådet skall träffas min två gånger per år samt vid behov. Hur ora områden matrådet ska omfatta avgörs i verksamheten. I gruppen ingår förslagsvis enhetschef, sjuksköterska, koombud, kökspersonal och eventuellt enhetschef koservice och dieti. Ansvarig köksföreåndare sammankallar. Koordinationsblankett För att säkerälla att varje vårdtagare får en näringillförsel som är anpassad till individens sjukdomillånd och behov skall en koordinationsblankett fyllas i och vara till grund för kobeällning från levererande kök. Blanketten fylls i och signeras av ansvarig sjuksköterska. En sammanällning av samtliga koordinationsblanketter görs av omvårdnadspersonal och gäller sedan som beällning till levererande kök. Nutritionsgrupp En grupp beående av områdeschef, enhetschef koservice, MAS, köksföreåndare, koombud enhetschef säbo, dieti, SSK, arbeterapeut eller sjukgymna. Gruppen ansvarar för att följa upp nutritionspolicyn samt de riktlinjer som tagits fram. Gruppen träffas min en gång per år efter sammankallande från MAS. Dietiikonen I Fir Class finns en dietiikon med information som uppdateras löpande. Där finns bland annat: Policydokument Nationella riktlinjer Recept Upphandlingar Nattfaemätningar Information om livsmedelshygien Kvalitetskrav gällande mat och måltider Energi och näringsinnehållet i de måltider som levereras till kommunens särskilda boenden skall följa nationella kvalitetskrav och rekommendationer. Maten ska följa svenska näringsrekommendationer, SNR, samt följa ESS gruppens 2 indelning av koer i A ko och E ko. A ko (allmän ko för sjuka) är den grundko som skall gälla för vårdtagare inom kommunens särskilda boenden. E ko (energi och proteintät ko) ska tillgodose behovet av energi, protein och andra näringsämnen vid nedsatt aptit. Matens volym minskas med bibehållet näringsinnehåll. 2 Expertgrupp för samordning av sjukhuskoer utsedd av livsmedelsverket

11 Energi och näringsinnehåll i A ko och E ko enligt ESS gruppens rekommendation. Näringsämnen A ko E ko E% Protein E% Fett E % Kolhydrater Kofiber Lägre än SNR Lägre än SNR Vitaminer Enligt SNR Enligt SNR Mineraler Enligt SNR Enligt SNR Energinivån grundar sig på 9 MJ (2100 kcal) Koer med annan konsiens Vid ordination av förändrad konsiens bör en noggrann utredning göras så att rätt konsiens ordineras. Denna utredning görs av patientansvarig sjuksköterska i samråd med läkare. En vårdtagares kokonsiens får aldrig ändras utan föregående ordination av ansvarig sjuksköterska eller läkare. I blekinges kommuner tillhandahålls följande konsienser: Hel och delad (normal konsiens) Grov paté (lättuggad) Timbalko Geléko Flytande ko Specialko Vid en del specifika sjukdomillånd behöver vårdtagaren specialko. Gäller ärendet en allvarlig allergi där vårdtagaren riskerar en anafylaktisk chock, samt glutenintolerans krävs en ordination från läkare. Vid t.ex. laktosintolerans eller tillfälliga skov räcker det med intyg från SSK. Intyget kan skickas via e po. Följande specialkoer erbjuds av köket: Glutenfri ko Laktosreducerad ko Mjölkproteinfri ko Proteinreducerad ko Dialysko Ko vid överkänslighet Diabetesko Fettreducerad ko Önskeko

12 Personer som av etniska, religiösa eller kulturella skäl inte kan äta den mat som serveras skall erbjudas ett alternativ, exempelvis vegetariskt alternativ som även skall kunna konsiensanpassas. Näringsberäknade matsedlar Att ha näringsvärdesberäknade matsedlar är en förutsättning för att säkerälla att de krav som ällts på näringsinnehåll uppfylls. Koenheten näringsberäknar matsedlarna utifrån A ko och e ko. De näringsberäknade recepten finns att hämta i Aivo och ligger till grund för matlagningen. Måltidsordning En bra måltidsfördelning är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig sitt energi och näringsbehov. Äldre har inte samma flexibilitet när det gäller näringsupptaget, därför blir fördelningen av måltiderna än viktigare när vi åldras. Fruko, middag och kvällsmat samt 2 3 mellanmål jämnt fördelade över dagen är det som rekommenderas för samtliga vårdtagare. Måltid Tider Energifördelning % Förfruko Vid önskemål/behov Fruko E % Mellanmål E % Lunch E % Mellanmål E % Kvällsmat E % Kvällsmål E % De viktiga mellanmålen Mellanmålen och frukoen år tillsammans för ca 50 % av det dagliga energiintaget. Dessa mål bör därför betraktas som lika viktiga som lunchen och kvällsmaten. Nattfaa Det är viktigt att nattfaan (tiden mellan sia kvällsmålet och föra morgonmålet) inte överiger 11 timmar. Äldre saknar reserverna att klara en lång nattfaa och börjar därför bryta ner de egna musklerna när faan blir för lång. Se Specificerat måltidsinnehåll i dokumentsamlingen för tips på vad som kan vara bra att servera.

13 Rutiner för att förebygga och behandla undernäring Undernäring är svårare att häva ju längre den går. Därför är det viktigt att vårdtagare som omotiverat går ner i vikt uppmärksammas på ett tidigt adium. Konsekvenser av undernäring är ökad risk för fall och trycksår, försämrat immunförsvar, ökad sjuklighet och förtidig död. Vanliga definitioner på undernäring är BMI under 22 eller viktförlu på 5 % den senae månaden alternativt 10 % de senae sex månaderna oavsett tidigare vikt. Steg 1. Nutritionsscreening Alla nyinflyttade vårdtagare inom kommunens särskilda boenden för äldre skall vid inflyttning genomgå en riskbedömning enligt Senior alert. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att riskbedömningen utförs i samband med ankom eller inom en vecka efter att inflyttning skett. Vid elva poäng eller mindre i screeningen anses man ha förhöjd risk för undernäring. Resultatet av screeningen skall dokumenteras i patientjournalen under bedömning av matsmältnings, ämnesomsättnings och endokrina funktioner. Vårdtagare som inte bedöms ligga i riskzonen för undernäring skall erbjudas vägning tre gånger per år eller oftare efter individuell bedömning samt riskbedömas igen inom sex månader eller om allmäntillåndet förändras. Vikten skall dokumenteras i patientjournalen under mätvärde. Steg 2. Nutritionsutredning Om vårdtagaren enligt nutritionsscreeningen bedöms ligga i riskzonen för undernäring skall utredning av bakomliggande orsaker göras. I Senior alert finns blanketten Bakomliggande orsaker : T.ex. föreligger det dålig munhälsa, sorg eller t.ex. nedsatt absorptionsförmåga? I dokumentsamlingen finns dessutom Checklia för vidare nutritionsutredning. Checklian tar upp ytterligare punkter samt ett antal sjukdomar att vara uppmärksam på då dessa innebär en anpassad kohållning. Många sjukdomar gör att kroppen förbrukar mer energi och protein. Steg 3. Vårdplan/hälsoplan nutrition Utifrån screeningresultat och vidare utredning gör patientansvarig sjuksköterska en samlad bedömning. En vårdplan/hälsoplan för nutrition upprättas i samråd med läkare, kontaktman, vårdtagare och/eller anhöriga. I planen skall det framgå: Planerade/insatta åtgärder Mål/delmål för insatt nutritionsbehandling Tid för uppföljning/utvärdering I dokumentsamlingen finns Upptrappning vid undernäring. Den beskriver en egvis upptrappning av åtgärder.

14 Steg 4. Uppföljning Det enklae sättet att se om en vårdtagare får i sig tillräckligt med energi är genom att följa vikten. Hur ofta en vårdtagares vikt behöver kontrolleras varierar från fall till fall och avgörs av patientansvarig sjuksköterska. För att få en mer nyanserad bild av en vårdtagares kointag kan det vara lämpligt att göra en Mat och vätskeregirering. En sådan finns i dokumentsamlingen. Det är bra om matoch vätskeregireringen omfattar två på varandra följande dagar och det är bättre med en dag noggrann regirering än en vecka slarvig regirering. Lagar och förordningar SFS 2001:453 Socialtjänlagen (SoL) SFS 1982:763 Hälso och sjukvårdslagen (HSL) SFS 2010: 1369 Patientsäkerhetsförordningen SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SFS 1992: 859 Läkemedelslagen SFS 2008:355 Patientdatalagen SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. SOSFS 2011:5 Socialyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex. Sarah SOSFS 2011:9 Socialyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssyem för syematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2005:27 Socialyrelsens föreskrifter om samverkan vid in och utskrivning av patienter i sluten vård. SFS 2006:804 Livsmedelslagen SFS 2006:813 Livsmedelsförordningen

15 Dokumentsamling

16 Beällningslia för kotillägg Ifylles och skickas/lämnas till köket, för 1 vecka i taget. Sort Antal Till vårdtagare Bassortiment: (Finns alltid i lager i köken.) OBS! Detta dokument utgör inte ordination. Ordination finns i resp vårdtagares koordination i kontaktpärmen. Ordinerad mängd anges här för kökets kontroll och planering över vilka mängder som ska tas hem. Resource komplett näring 1,5 choklad Resource komplett näring 1,5 vanilj Resource 2,0 jordgubb Resource 2,0 fiber skogsbär Fortimel Jucy apelsin Fortimel Jucy äpple Fortimel Jucy svartvinbär Annan/andra sorter ur upphandlat sortiment: (För andra sorter än bassortimentet se broschyr om upphandlat sortiment. De sorterna går också bra att beälla, men kan ta några dagar att få hem.) Sort: Sort: Sort: Sort: Sort: Sort: Sort: Ordinationer av kotillägg som finns på enheten: (ordinationer finns att hitta i Koordination i vårdtagarnas kontaktpärmar) Vårdtagare Ordinerade kotillägg (Sort/sorter och mängd/dag) Enhet: Datum:

17 Checklia för vidare nutritionsutredning Vårdtagarens namn: Födelsedata: Använd gärna följande punkter som underlag för att kartlägga eventuella nutritionsproblem. (se baksida för beskrivning av nedanående punkter) Sjukdomar Ökat/minskat energibehov? Ökat/minskat proteinbehov? Svårläkta sår? Njursjukdom? och hur ser i så fall värdena för urea, kalium och fosfat ut? Brisjukdom: Nutritionsrelaterad oeoporos? Nutritionsrelaterad anemi? Sarkopeni? (proteinbri) Allmäntillånd Nuvarande vikt och vikthioria Aptit Illamående/kräkningar Mag-tarmfunktion Hjälp vid måltid Förmåga att tugga Förmåga att svälja Munhålans kondition Aversioner Övrigt Ansvarig sjuksköterska: Datum:

18 KOSTBESTÄLLNING SÄRSKILT BOENDE Beällningen är en sammanällning över hela enheten och sker enligt den koordination sjuksköterskan gjort för var och en. Enhet: Datum: Antal vårdtagare (räkna ej in boende med sondmat) A-ko (Allmän ko) A-ko - A-ko - A-Ko - A-Ko Grov paté (= Lättuggad) E-ko Timbal E-ko Geléko E-ko Flytande E-ko (Energi- och Proterintät) E-ko - E-ko - MT-ko (Mag-tarmko) MT-ko - MT-ko + Diabetesko Diabetesko Diabetesko Övriga önskemål: Fruko Lunch Kvällsmat Övrigt Underskrift vårdpersonal: f

19 KOSTORDINATION SÄRSKILT BOENDE Namn: Födelsedata: Boende/enhet: Datum: Journalhandling Samtliga kotillägg nedan är upphandlade och kan tillhandahållas. De som är markerade ingår i kökens bassortiment. Välj dessa i föra hand. Ko Att tänka på vid: A ko Fruko / Förfruko E ko Mellanmål Laktosreducerad Glutenfri Lunch Diabetes Mjölkproteinfri Mellanmål Mag tarm Dialysko Middag Vegetarisk Proteinreducerad Kvällsmål Fereducerad Konsiens Hel och delad Grov paté (=Läuggad) Timbal Gelé (kall) Flytande KOSTTILLÄGG Komplett: Choklad Kaffe Vanilj Jordg. Aprikos Övriga smaker Antal/mängd Fortimel energy multi fiber 1,5kca Apelsin Fresubin Drink fiber 2 kcal Citron Resource komplett näring 1,5kca Resource fiber 2 kcal Skogsb. Resource 2 kcal Resource protein 1,25 kcal Skogsb. Resource dessert fruit 1,6 (pudding) Äpple/jordgubb. Meritene (pulver) Neutral Icke komplett: Apelsin Äpple Vinbär Jordg. Tropisk fr. Skogsbär Citr/flä Fr./bär Päron Resource addera 0,85 kcal Fortimel Juicy 0,85 kcal Sjukdomsspecifika: Chokl. Cappu. Vanilj Jordg. Aprikos Karamell Cubitan (sårläkning) Diasip (diabetes) Renilon 7,5 (Dialys) Renilon 4,0 (Njursvikt predialys) Övrigt: Calogen (fe) Calogen extra (fe + vit/min) Majsvälling (välling/berikningspulver) Resource energiberikning (kolhydrater) Resource inant protein (pulver) Katrinplommonjuice Thick and easy (förtjockningsmedel) Övrig specialko Önskemål/aversion Datum för utvärdering: Ansvarig sjuksköterska:

20 MAT OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en vårdtagares energi och näringsintag är genom att göra en mat och vätskeregirering. En jämförelse med uppskattat behov kan sedan göras och utifrån resultatet kan sedan en korrekt nutritionsbehandling ges. För att mat och vätskeregireringen skall ge en rättvis bild bör regireringen omfatta min två på varandra följande dagar. Ansvarig sjuksköterska bedömer och beslutar om en koregirering skall genomföras. Varje enskilt livsmedel som konsumeras, dvs. både mat och dryck antecknas. Det är viktigt att man enda antecknar den mängd av ett livsmedel som verkligen konsumeras. Därför måe reer på tallriken uppmärksammas. Försök beskriva mängder med hjälp av hushållsmått och yckeangivelser såsom 1 dl fil, 1 msk lingon, 1 skiva bröd osv. Utförande Anteckna allt som äts och dricks (även vatten) under t.ex. två dygn och regirera på medföljande formulär. Anteckna typ av måltid, klockslag, livsmedel/ maträtt samt ge en beskrivning av livsmedlet/maträtten t.ex. fetthalt på mjölk, o, korv och margarin mm, viken typ av bröd etc. (se ex på bifogat formulär) Anteckna varje enskilt livsmedel med mängd för sig t.ex. margarin, pålägg och bröd iället för att skriva en smörgås med o och Bregott. Glöm inte att regirera tillbehören till maten ex sås, sylt, socker mm. Anteckna den utvalda personens ålder, vikt, längd, kotyp och sjukdomsbild (kortfattat). Att göra en mat och vätskeregirering kräver tid och noggrannhet. Vänta inte med att skriva upp man glömmer lätt!

21 KOSTREGISTRERING EXEMPEL BOENDE: Solrosen ENHET: 1 Datum: 27/6 07 Namn: Eva Svensson Ålder: 82 Vikt: 86 kg Längd: 182 cm Kotyyp: E ko Sjukdomsbild: Parkinsons MÅLTIDSTYP TIDPUNKT LIVSMEDEL/ BESKRIVNING MÄNGD MATRÄTT/DRYCK Fruko fil fetthalt 3% 2 dl naturell musli basmusli 2 msk sylt osötad 1 msk äpple 1 Mellanmål banan Lunch torskfilé panerad potatis kokt 2 vit sås saft ½ dl 1 glas Obs! Det är den mat/dryck som äts/dricks upp som ska regireras! Även det som konsumeras under natten ska skrivas upp!

22 KOSTREGISTRERING BOENDE: ENHET: Datum: Namn: Ålder: Vikt: Längd: Kotyyp: Sjukdomsbild: MÅLTIDSTYP TIDPUNKT LIVSMEDEL/ MATRÄTT/DRYCK BESKRIVNING MÄNGD Obs! Det är den mat/dryck som äts/dricks upp som ska regireras! Även det som konsumeras under natten ska skrivas upp!

23 Beräkning av energi och vätskebehov Energibehov Energibehovet är individuellt och beroende av flera faktorer, nedanående mall kan användas för att beräkna energibehovet. Ett generellt mått fås genom att multiplicera vårdtagarens vikt med 30 (alternativt målvikt om personen är underviktig/överviktig). Ex. 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal Genomsnittligt energibehov i kalorier (kcal) per kg kroppsvikt och dag Basalmetabolism 20 Sängliggande 25 Uppegående 30 Återuppbyggnadsfas 35 Korrigeringar för beräknat energibehov Om vårdtagaren är mager + 10 % Om vårdtagaren är överviktig 10 % För varje grads temperaturegring + 10 % Vätskebehov Vatten är det viktigae näringsämnet som vi inte kan klara oss utan mer än några dagar. Med åldern kommer ofta en minskad förmåga att känna tör och en minskad förmåga hos njurarna att spara vatten. Följden kan bli allvarlig intorkning, speciellt i samband med sjukdom. All personal måe ha kunskap om vilka tecken på intorkning som förekommer. Förutom torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppemperatur, minskad urinmängd, föroppning, illamående och kräkning kan också mental påverkan och förvirring, förekomma. Vätskebehov 30 ml/kg kroppsvikt och dygn Ökat vätskebehov vid feber och diarréer. Plussa på 250 ml vatten per dygn för varje grads temperaturegring.

24 Måltidsmiljö Halvtimmen innan maten levererats Bordet är dukat tidiga 30 minuter innan måltid. Allt som år på bordet tillhör kommande måltid. Duk eller bordablett samt servetter. Matningsskedar till de som får hjälp med matning. etc. Kontradukning! Trevlig bordsdekoration. Lämpliga kryddor. När maten levererats Koppla i uttaget till värmevagnen. Var noga med handtvätt etc. Måltidsdryck och andra kylvaror placeras på kylplattor. Undvik att servera näringsdryck till maten (är näan som en hel måltid i sig). Lugn och ro, eventuellt harmonisk musik på låg volym. Undvik arbetsprat, buller och oljud. Vänta med disk tills måltiden avslutats. Under måltiden Vårdtagarna ska, om möjligt, sitta på vanlig köksol. Måltiden presenteras muntligen. Begränsa antalet personal. Byte av personal under måltid bör ej ske. HSL personal etc. ska respektera tiderna för måltid. Vårdtagarna imuleras att göra det man kan själv, som till exempel att lägga upp mat. Bordet dukas av efter att alla ätit färdigt (om möjligt). Efterrätt serveras då föregående rätt är avdukad. Övrigt Ta kontakt med sjukgymna eller arbeterapeut om du misänker svårigheter att äta.

25 Specificerat måltidsinnehåll Fruko -Bryter nattfaan och har visat sig vara lätt att äta särskilt vid dålig aptit. Vid frukomålen finns följande att välja på; Kaffe och/eller te, socker och grädde Mjölk och/eller yoghurt/fil/välling Mjukt och/eller hårt bröd samt matfett och opålägg/köttpålägg Juice eller frukt Grönsaker Gröt, välling eller flingor Ägg (bör erbjudas min 3 gånger/vecka) Sill eller makrill Middag - Innehåller kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ samt; Potatis, ris, paa eller motsvarande Grönsaker Bröd och matfett Måltidsdryck, t.ex. mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t.ex. lingonsylt, rödbetor, inlagt gurka, senap, ketchup osv. Efterrätt ingår alltid i middagen för samtliga vårdtagare samt i kvällsmålet för de vårdtagare som har en E-ko. Kvällsmat - Bör komplettera middagsmålet och ska innehålla; Kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ Potatis, ris, paa eller motsvarande Grönsaker Bröd och matfett, eventuellt köttpålägg eller o Måltidsdryck, t.ex. mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t.ex. lingonsylt, rödbetor, inlagt gurka, senap, ketchup, osv. Efterrätt ingår i kvällsmålet för de vårdtagare som har E-ko, timbal, gelé och flytande ko.

26 Mellanmål Vid mellanmål och kvällsmål ska följande kunna erbjudas och varieras; Kaffe, te, choklad, juice, saft, mineralvatten, mjölk Smörgås, bulle, skorpa, kaka Glass, yoghurt, fil Nyponsoppa eller annan soppa Välling Frukt Förslag till vad som kan serveras för att bryta nattfaan Majsvälling Fruktdrink 1 Osmörgås med mjölk Naturell yoghurt Risgrynsgröt ½ banan Exempel på energirika mellanmål - Används vid risk för undernäring. Okaka med sylt Äggtoddy Kräm med grädde Avokadoröra med crème fraiche Fruktsallad med grädde eller glass Liten smörgås med mycket pålägg t.ex. äggröra med majonnäs Chokladpudding Fet yoghurt Chokladmjölk med vispgrädde Torkad frukt Nyponsoppa/blåbärssoppa med glass, grädde och biskvier Nötter Näringsdryck. Olika alternativ finns, sjuksköterskan ordinerar sort och mängd Berikning Berikning kan ske med naturliga råvaror (grädde, ägg olja, majsvälling) eller med berikningspulver från köket. Här rekommenderas Resource Meritene eller Resource proteinpulver vid proteinbri. Variera berikningen och prova dig fram. 1 Undvik nyponsoppa och blåbärssoppa av hänsyn till munhälsan.

27 Upptrappning vid undernäring A ko A ko Berikade mellanmål¹ E ko Berikade mellanmål E ko Berikade mellanmål + Enteral nutrition (sondnäring) ¹ Tips på berikade/energirika mellanmål finns i Specificerat måltidsinnehåll i dokumentsamlingen och i broschyren Läckra mellanmål under fliken Recept i dietiikonen på nätet.

28

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun 2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist 2016-04-26 SKDN 2016/0051 0480-45 36 74 Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Livsmedel för speciella medicinska ändamål Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26)

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26) Innehållsansvarig Annika Wahlqvist Datum 2014-10-17 Sid. 1 (26) Nutritionspolicy Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden (Anpassas efter respektive verksamhet) 2 (26) Innehållsförteckning

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Dokumenttyp Rutin för att förebygga och behandla undernäring Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta

Läs mer

Sammanställning näringsdrycker

Sammanställning näringsdrycker Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET Jenny Johansson leg. Dietist, kostavdelningen 1 Innehåll Rekommendationer och näringslära Bra mat Nedsatt aptit och ätsvårigheter Praktiska tips

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN I Sölvesborgs kommun serveras dagligen ca 3500 måltider inom den kommunala verksamheten. Maten och måltiden är viktig, inte bara

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Nutritionsprodukter - upphandlat sortiment landstinget och kommuner i Kalmar län, fr o m Minsta best. enhet. Pris/förp

Nutritionsprodukter - upphandlat sortiment landstinget och kommuner i Kalmar län, fr o m Minsta best. enhet. Pris/förp Pris/ m m Kosttillägg vuxna komplett utan fibrer 48618 L Nestlé Resource Komplett Näring 1,5 banan 200 ml 4 6,30 24 300 11,2 10 42 11,4 < 1 340 160 48617 L Nestlé Resource Komplett Näring 1,5 aprikos 200

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

23 SEPTEMBER 2014. Frukosthantering

23 SEPTEMBER 2014. Frukosthantering Frukosthantering Det är mycket viktigt att servera patienterna den kost som vården rapporterat att patienten får äta. Är det några oklarheter vad och om patienten får äta måste vårdnäraservice personalen

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Energirik mellanmålsmeny

Energirik mellanmålsmeny Godkänd av SUS Nutritionsnätverk i Lund och Malmö, oktober 2010 Energirik mellanmålsmeny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Det viktiga mellanmålet Information till avdelningspersonal

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

*44144* *44145* *44182* *44139* *44934* *44933* *44932* *44146* *43996* *43997* *43968* *43970* *43969*

*44144* *44145* *44182* *44139* *44934* *44933* *44932* *44146* *43996* *43997* *43968* *43970* *43969* *44144* *44145* *44182* *44139* *44934* *44933* *44932* *44146* *43996* *43997* *43968* *43970* *43969* RESOURCE ADDERA 44144 ADDERA CITRON/FLÄDER 200ML KOSTT FETTFRI 85KCAL/100ML RESOURCE ADDERA 210493

Läs mer

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver

Läs mer

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition  Introduktion Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition www.nukon.se Introduktion Frukost kombinera olika källor Kolhydratskällor för energi, fiber, antioxidanter och B-vitaminer: Livsmedel

Läs mer

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer