Det svenska politiska systemet (Statsvetenskap 1), 733G16, vt 2015 (7,5 hp)

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Statsvetenskap Ester Andréasson KURSANVISNINGAR Det svenska politiska systemet (Statsvetenskap 1), 733G16, vt 2015 (7,5 hp) Beskrivning Delkursen behandlar svensk politik och förvaltning avseende lokala, nationella och europeiska processer. De föreläsningar som ges på kursen (i sal och på film) introducerar och utvecklar kursinnehållet, och är ett komplement till kurslitteraturen. Innehållet i kursen fokuseras kring tre teman. Inom ramen för varje tema genomförs och redovisas en gruppuppgift. Arbetet med gruppuppgifterna är en central del av kursen och för din lärandeprocess. I arbetet i den mindre gruppen och vid redovisningstillfällena ges möjlighet att reflektera och gemensamt kritiskt diskutera för att utveckla förhållningssätt och färdigheter. I momentschemat nedan anges vilka avsnitt i kurslitteraturen som hör samman med respektive föreläsning (första kursveckan) och tema (följande veckor), och det förväntas att du läser kurslitteraturen i takt med föreläsningarna/temana. Du kommer också att jobba aktivt med litteraturen tillsammans med kurskamraterna i din arbetsgrupp. Undervisande lärare Ester Andréasson (kursansvarig) ester.andreasson@liu.se Elin Wihlborg (examinator) elin.wihlborg@liu.se 1

2 Mål Efter avslutad kurs ska den studerande: besitta kunskaper om grundläggande strukturer i det svenska politiska systemet, kunna redogöra för centrala och kritiska situationer i den moderna politiska historien och vad dessa betytt för hur svensk politik och förvaltning är organiserad och strukturerad idag, skriftligt kunna redogöra för och reflektera kring såväl empiriska som principiella aspekter av svensk politik och förvaltning, kunna analysera politiska händelser i relation till det svenska politiska systemets särdrag och historiska utveckling kunna analysera och förhålla sig till olika förklaringsansatser inom svensk politik och förvaltning, kunna kritiskt förhålla sig till argument och tolkningar av olika förvaltningsmodeller och politiska förlopp. Examination Examinationen på kursen Det svenska politiska systemet består av: - deltagande i samtliga tre gruppuppgifter och dessas redovisning - en skriftlig salstentamen Tillsammans utgör deltagande i och redovisning av gruppuppgifterna samt tentamen underlag för betygsbedömningen. Studenterna kan erhålla betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För betyget G krävs fullgjorda gruppuppgifter, det vill säga att studenten aktivt deltagit i gruppens arbete och vid redovisningarna av gruppuppgifterna, samt Godkänt resultat på salstentamen. För betyget VG krävs fullgjorda gruppuppgifter samt Väl Godkänt resultat på salstentamen. Litteratur Bäck, H., Larsson, T. & Erlingsson, G. (2011). Den svenska politiken: struktur, processer och resultat. (3 uppl.) Malmö: Liber. Möller, Tommy (2011). Svensk politisk historia. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Niskanen, K. & Nyberg, A. (red.) (2009). Kön och makt i Norden. D. 1, Landsrapporter. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Kapitel 8. Finns att ladda ner gratis Sveriges Grundlagar. Kommunallagen (SFS 1991:900). 2

3 Lisam Kursen administreras via Lisam. I kursrummet på Lisam finns kursdokument, schema, gruppindelning mm. Ni ska också lämna in redovisningar för de tre olika gruppuppgifterna där (enligt instruktioner nedan). Adress: lisam.liu.se Du hittar också Lisam genom Studentportalen. Momentschema (för tider och salar se TimeEdit) Vecka 9 Måndag 23/ : Introduktionsföreläsning (EA): Kursens upplägg och innehåll. Information om kursmål. Gruppindelning : Föreläsning (EA): Centrala begrepp i svensk politik och förvaltning. Litteratur: Bäck m.fl. kap : Tid för förberedelser inför workshop om kursmål. Tisdag 24/ : Workshop om kursmålen : Föreläsning (EA): Att analysera politiska skeenden. Onsdag- fredag 25-27/2: Läsning av kurslitteratur. Vecka 10 Måndag 2/ : Föreläsning (EA): Introduktion till TEMA 1: Svensk politisk historia (parlamentarism, demokrati, välfärdsstat, den svenska modellen) Litteratur TEMA 1: Möller kap. 1-12, Bäck m.fl. kap. 3 (fram t.o.m. s. 80) 13-15: Vinjett till TEMA 1 och uppstart av Gruppuppgift 1. (EA) 3

4 Tisdag- fredag 3/3-6/3 Temabaserat arbete (TEMA 1) i mindre grupper med Gruppuppgift 1. För instruktioner se nedan. Vecka 11 Måndag 9/3 9-12: Redovisning av Gruppuppgift 1 genom miniföreläsningar. (EA) För instruktioner se nedan : Föreläsning (EA): Introduktion till TEMA 2: Politik och förvaltning på statlig nivå (Konstitution, lagstiftning, riksdag, regering, statsförvaltning/granskning och utvärdering) Litteratur TEMA 2: Bäck m.fl. kap. 3, 5, 7, Sveriges grundlagar, Niskanen & Nyberg kap : Vinjett till TEMA 2 och uppstart av Gruppuppgift 2. (EA) Tisdag- torsdag 10-12/3 Temabaserat arbete (TEMA 2) i mindre grupper med Gruppuppgift 2. För instruktioner se nedan. Fredag 13/3 9-12: Redovisning av Gruppuppgift 2 genom en posterutställning. (EW) För instruktioner se nedan : Föreläsning (EW): Introduktion till TEMA 3: Kommuner, landsting och det politiska systemets utveckling Litteratur TEMA 3: Bäck m.fl. kap. 4, 6, 9, Kommunallagen, Möller kap : Vinjett till TEMA 3 och uppstart av Gruppuppgift 3. (EW) Vecka 12 Måndag- torsdag 16-19/3: Temabaserat arbete (TEMA 3) i mindre grupper med gruppuppgift 3. För instruktioner se nedan. Även tid för repetition av TEMA 1 och TEMA 2. Dra nytta av de redovisningar som ni och era kurskamrater gjort hitintills under kursens gång! Torsdag 19/3 4

5 Senast 17.00: Redovisning av Gruppuppgift 3 genom inlämning av miniuppsats i Lisam. För instruktioner se nedan. Fredag 20/3 Tid för läsning av kurskamraternas miniuppsatser. Vecka 13 Måndag 23/3: 8-10: Tid för läsning av kurskamraternas miniuppsatser 10-12: Öppet diskussionsseminarium kring TEMA 3. (EA) Vid seminariet kan frågor kring miniuppsatserna ställas till författarna och läraren. Öppet för diskussion kring TEMA : Föreläsning (EA): Repetitionsföreläsning/kurssammanfattning 15-17: Lärare tillgänglig för frågor och funderingar (EA) Tisdag- torsdag 24-26/3: Tid att studera/repetera inför salstentamen. Fredag 27/3: Salstentamen Tider för salstentamen och omtentamen Ordinarie tentamen: Fredag 27/ Omtentamen: Lördag 25/ Tisdag 11/ Instruktioner för gruppuppgifter Under kursens första vecka kommer ni att delas in i mindre arbetsgrupper (Grupp A- F), vilka behålls under hela kursen. Du kommer alltså att arbeta med samma kurskamrater kring alla tre gruppuppgifterna. För samtliga tre teman finns sex olika forskningsfrågor (som ni ser nedan under respektive temarubrik). I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och diskutera samtliga dessa sex frågor. Varje grupp får sig också en 5

6 av dessa sex frågor tilldelad, som gruppen har i uppgift att särskilt redovisa sin lösning på för läraren och för övriga kurskamrater. För att kunna svara på/lösa forskningsfrågorna kommer ni att behöva använda er av kurslitteratur (vilka avsnitt i kurslitteraturen som motsvarar respektive tema framgår av momentschemat ovan) och föreläsningsanteckningar, samt reflektera och diskutera tillsammans i arbetsgruppen. Som en resurs finns också ett antal inspelade, kortare begreppsutredande föreläsningar knutna till respektive tema, som ni hittar i kursrummet i Lisam. Det är givetvis tillåtet att söka ytterligare källor. De tre olika gruppuppgifterna ska alla redovisas på olika sätt, hur framgår av beskrivningarna under respektive temarubrik nedan. Det finns flera tankar kring syftet med grupparbetena. Genom att utgå från centrala frågeställningar och tillsammans söka svar på dessa blir alla studenter aktiva deltagare i kursen, vilket gynnar inlärningen. Arbetsformerna gör också att ni får träna på att samarbeta i en arbetsgrupp, vilket är en vanlig arbetsstruktur på många av de potentiella arbetsplatser där ni kommer att arbeta efter en utbildning i statsvetenskap. De olika redovisningsformerna gör att ni får tillfälle att prova på olika former av muntlig och skriftlig framställning, färdigheter som är nyttiga både under era fortsatta studier och i arbetslivet. Gruppuppgift 1/TEMA 1: Svensk politisk historia (parlamentarism, demokrati, välfärdsstat, den svenska modellen) Forskningsfrågor 1. (Grupp A) Vad är en folkrörelse? Vilken roll har folkrörelserna och föreningslivet haft för uppbyggnaden av det svenska politiska systemet? Vilka samband och kopplingar finns mellan folkrörelser och de politiska partierna? Hur kan deras roll i svensk politik idag beskrivas? 2. (Grupp B) Vilka var de centrala händelserna i Sveriges demokratisering i början av talet? Diskutera vilka orsaker som fanns till demokratins genombrott i Sverige. 3. (Grupp C) Vad är parlamentarism? Hur gick det till när parlamentarismen infördes i Sverige? Vilka är grunderna i det svenska parlamentariska styrelseskicket? 4. (Grupp D) Vad menas med folkhemmet? Vem/vilka introducerade begreppet, och vilka visioner förknippades från början med folkhemsidén? Kan Sverige idag beskrivas som ett folkhem? Diskutera också hur begreppet används i dagens politiska debatt. 5. (Grupp E) Vad menas med den svenska modellen? Vilka var de viktigaste beståndsdelarna i den svenska modellen, och vilken betydelse har den haft för Sveriges utveckling? Diskutera i vilken mån den svenska modellen lever kvar idag. 6. (Grupp F) 6

7 Vilken roll har socialdemokratin spelat i svensk politik från slutet av talet och fram tills idag? Vilka är de viktigaste avtrycken som socialdemokraterna gjort i svensk politik och i det svenska politiska systemet? Diskutera också socialdemokratins roll i Sverige idag, och hur den skiljer sig från partiets roll på talet. I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och diskutera samtliga ovanstående sex frågor. Den fråga er grupp fått er tilldelad har ni också i uppgift att särskilt redovisa er lösning på. Redovisning av Gruppuppgift 1 Redovisning av er tilldelade uppgift sker genom en miniföreläsning, som hålls för hela studentgruppen och läraren. (Tid och datum för redovisningen framgår av momentschemat ovan.) Följande gäller för er miniföreläsning: Föreläsningen ska vara minuter lång. Den ska på ett enkelt och tydligt sätt besvara gruppens forskningsfråga. Föreläsningen ska stödjas av en powerpoint- presentation (eller motsvarande). Annan rekvisita är också tillåten vid redovisningen. Powerpoint- presentationen ska också läggas upp på Lisam, senast samma dag som redovisningen sker. (Så finns presentationerna/föreläsningarna tillgängliga där för alla kursdeltagare för repetition.) Alla i gruppen ska delta i föreläsningens genomförande. Vid redovisningstillfället ges också tillfälle (för alla kursdeltagare) att ställa frågor till både föreläsarna och till läraren. Powerpoint- presentationens första sida ska (av administrativa skäl) innehålla kursens namn, gruppens bokstav (A- F) och samtliga gruppdeltagares namn. Gruppuppgift 2/TEMA 2: Politik och förvaltning på statlig nivå (Konstitution, lagstiftning, riksdag, regering, statsförvaltning /Granskning och utvärdering) Forskningsfrågor 1. (Grupp A) Hur fungerar det svenska proportionella valsystemet? (Fokusera på val till riksdagen.) Vilka fördelar och nackdelar har ett proportionellt valsystem? Vilka alternativa sätt att organisera parlamentsval finns? Diskutera också vilka faktorer som har påverkat det svenska valsystemets utformning. 2. (Grupp B) Den centrala statsförvaltningen i Sverige betraktas ofta som tudelad (dualistisk) i kontrast mot den internationellt mer vanliga s.k. ministerförvaltningen. Hur styr den svenska regeringen förvaltningen? Hur är den centrala statsförvaltningen organiserad? Vilka fördelar och nackdelar kan finnas med en tudelad statsförvaltning? 3. (Grupp C) 7

8 Vilka verktyg finns för att granska den offentliga makten i Sverige? Vad innebär revision respektive utvärdering och tillsyn? Vilken roll spelar domstolsväsendet i det svenska politiska systemet? 4. (Grupp D) Vilka är Sveriges grundlagar? Beskriv grundlagarnas huvudsakliga innehåll. Vad krävs för att ändra grundlagarna? 5. (Grupp E) Hur är den svenska riksdagen organiserad? Beskriv den svenska riksdagens organisation, arbetsuppgifter, utskottens roll, partigruppernas roll samt ett ärendes gång genom riksdagen. 6. (Grupp F) Vad är skillnaden på statschef och regeringschef i Sverige? Hur väljs statsminister i Sverige? Hur utses regeringen? Vilka är (i stora drag) regeringens uppgifter i relation till riksdagen? I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och diskutera samtliga ovanstående sex frågor. Den fråga er grupp fått er tilldelad har ni också i uppgift att särskilt redovisa er lösning på. Redovisning av Gruppuppgift 2 Redovisning av er tilldelade uppgift sker genom tillverkning av en poster och utställningen av denna. (Tid och datum för redovisningen framgår av momentschemat ovan.) Följande gäller för er poster och för posterutställningen: En poster är en affisch, som med hjälp av text och bild i kombination förmedlar/förklarar något, ex. ett politiskt fenomen, för åskådaren/läsaren. Er poster ska på enkelt och tydligt sätt besvara gruppens frågeställning. Postern ska även fotas av er i gruppen, och fotot läggs upp på Lisam, senast samma dag som posterutställningen sker. (Så finns alla posters tillgängliga där för att ge möjlighet till repetition av kursinnehållet.) På posterutställningen turas gruppmedlemmarna om att bemanna sin poster, och ska då vara beredda att förklara dess innehåll och svara på frågor från lärare och kurskamrater. Vid posterutställningen ges också tillfälle att ställa frågor till läraren. På postern ska också (av administrativa skäl) kursens namn, gruppens bokstav (A- F) och samtliga gruppdeltagares namn anges. Gruppuppgift 3/TEMA 3: Kommuner, landsting och det politiska systemets utveckling Forskningsfrågor 1. (Grupp A) Vad innebär den kommunala självstyrelsen? Beskriv vad som innefattas i den kommunala självstyrelsen och vad som lämnas utanför. Diskutera också i vilka 8

9 fall den kommunala självstyrelsen kan komma i konflikt med andra politiska nivåer, principer eller krav. 2. (Grupp B) Hur skiljer sig kommuner och landsting åt? Vilka uppgifter brukar vanligtvis kommuner respektive landsting utföra? Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med att ha två olika kommunala nivåer? Hur kan regionaliseringsprocesser påverka kommuner och landstings verksamheter? 3. (Grupp C) I de flesta kommuner råder ett kvasi- parlamentariskt system. Vad innebär det? Beskriv också hur en kommun vanligtvis är organiserad politiskt genom att förklara följande funktioners roller och uppgifter: kommunalråd, kommunstyrelse, nämnder, kommundirektör. 4. (Grupp D) Vad innebär New Public Management (NPM)? Hur har svenska kommuner påverkats av utvecklingen mot NPM? Diskutera också vilka fördelar och nackdelar som kan finnas med utvecklingen mot NPM i kommuner och landsting. 5. (Grupp E) Vad menas med exklusiv EU- kompetens? Vilka områden gäller den exklusiva kompetensen? Vilka två andra former av EU- kompetens finns, och vad innebär dessa? Beskriv också vilka EU:s fyra samarbetsprinciper är och vad dessa innebär. Diskutera även hur EU- medlemskapet kan påverka svensk politik. 6. (Grupp F) Vilka är EU:s (fem viktigaste) institutioner, och vilka uppgifter har (i stora drag) respektive institution? Beskriv också hur institutionerna förhåller sig till varandra. Diskutera även om EU kan sägas lida av ett demokratiskt underskott. I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och diskutera samtliga ovanstående sex frågor. Den fråga er grupp fått er tilldelad har ni också i uppgift att särskilt redovisa er lösning på. Redovisning av Gruppuppgift 3 Redovisning av er tilldelade uppgift sker genom författandet av en miniuppsats, samt försvar av denna vid ett diskussionsseminarium. (Tid och datum för inlämning och diskussionsseminarium framgår av momentschemat ovan.) Följande gäller för er miniuppsats och diskussionsseminariet: Uppsatsen ska författas gemensamt av samtliga gruppmedlemmar. Den ska på ett enkelt och tydligt sätt redovisa gruppens svar/lösning på forskningsfrågan. Uppsatsen ska ha ett omfång på ord. På framsidan av uppsatsen ska (av administrativa skäl) förutom uppsatsens titel även följande anges: kursens namn, gruppens bokstav (A- F) och samtliga gruppdeltagares namn. Miniuppsatsen ska läggas upp i Lisam, för att vara åtkomlig för alla kursdeltagare. Inför diskussionsseminariet ska ni läsa övriga gruppers uppsatser (Denna läsning kan såklart göras individuellt). Vid seminariet ska ni i gruppen vara beredda att svara på frågor från lärare och medstudenter kring innehållet i er miniuppsats. Vid seminariet ges också tillfälle att ställa frågor till läraren. 9