Smedsliden LAGA KRAFT Områdesbestämmelser för. Långshyttan 1:10, 1:34, 1:36, Hedemora kommun

Transkript

1 1 LAGA KRAFT Områdesbestämmelser för Smedsliden Långshyttan 1:10, 1:34, 1:36, Hedemora kommun Upprättade på uppdrag av Miljö- och byggförvaltningen, Hedemora kommun av A5 Arkitekter & Ingenjörer AB , reviderad

2 2 Syfte Smedsliden är en sammanhållen bostadsmiljö tillkommen under och 1920-talen för arbetarna vid bruket i Långshyttan. Byggnaderna består idag dels av åtta friliggande bostadshus dels av tillhörande åtta uthus. Bestämmelserna är inriktade på att bevara den befintliga enhetliga, tidstypiska bostadsmiljön samtidigt som en försäljning av de enskilda enheterna (hus med tillhörande uthus) skall bli möjlig att genomföra. Avsikten är att det genom dessa bestämmelser ska vara möjligt att bibehålla den enhetliga karaktären på byggnaderna, gårdsplanernas öppenhet samt möjligheten att passera genom området till fots och cykel för kringboende. Plandata Planområdet är beläget i Långshyttan och begränsas i väster av Storgatan, i norr av Backliden och i öster av fastighetsgränsen mot de senare tillkomna flerfamiljshusen utmed Torngatan. I söder gränsar området mot fastigheterna i hörnet av Storgatan och Sexbovägen. Omfattningen är ca m 2. Planområdet berörs av två äldre byggnadsplaner, fastställda samt som ämnar ersättas av dessa områdesbestämmelser. Bakgrund, översiktsplan, beslut I skriften Kulturbygden Hedemora omlandet, bevarandeplan för Hedemora omland utgiven 1991 gemensamt av Hedemora kommun och Dalarnas museum står: Värdering Långshyttan är ett levande brukssamhälle med anor från medeltiden, där den industriella kontinuiteten finns bevarad. Här finns en av landets få bevarade mulltimmerhyttor samt den byggnad som 1861 inrymde den största hyttan i Sverige. Här finns även några äldre bergsmansgårdar samt arbetarbostäder från olika tider och ett litet museum Rekommendationer Den äldre bebyggelsen, som visar framväxten av Långshyttans samhälle, bör vårdas och bevaras. Ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga. Den fördjupade översiktsplanen för Långshyttan (1994) utfärdar följande rekommendation: Arbetarbostäderna vid Smedsliden, innefattande mark, uthus och bostadsbyggnader ska bevaras och vårdas. Detaljplanen ersätts med områdesbestämmelser som anger hur den kulturhistoriskt värdefulla miljön och bebyggelsen ska bevaras och vårdas. Den 7 november 2005 fattade Miljö och byggnämnden i Hedemora kommun beslut att ge Miljö- och byggförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på bestämmelse för skydd av byggnaderna Långshyttan 1:10. Föreliggande områdesbestämmelser avser att svara mot detta beslut.

3 3 Beskrivning (Ur Långshyttan, från arbetarlänga till egen villa av Tomas Brandt och Elisabet Lindberg citeras följande: Med Nybo-husen, ritade 1912, introducerades en ny variant av planlösning i en hustyp som skulle komma att uppföras i trettio exemplar, de flesta mellan 1916 och Typen rymmer fyra lägenheter om ett rum och kök vardera, var och en med egen ingång, något som var eftertraktat bland de trångbodda arbetarna. Vidare anlitades en ingenjör från Stockholm för att upprätta områdesplan för de nya husen. Detta skulle betyda att ursprungligen byggdes successivt trettio hus av den aktuella typen inom området. Åtta hus med uthus återstår. De är placerade i två rader om fyra hus vardera längs en höjdsträckning som löper i nord-sydlig riktning mellan Storgatan och Jonsboskolan i väster och Torngatan i öster. De återstående husen är de äldsta, med byggnadsår Bebyggelsens exteriör är fortfarande enhetlig med faluröda ytterväggar och tak belagda med lertegel. De små verandornas träpanel är målad i en klar gul färg i huvudsak samma kulör på alla hus. Fönstersnickerier är delvis utbytta och från olika tidsperioder. Detaljerad utvändig beskrivning 1. Situationsplan Den ursprungliga dispositionen är gjord med generösa mått. Mellan de två husraderna är det 55 meter och mellan varje hus i en rad är det 30 meter. Den regelbundna placeringen av husen i två rader med husens längsaxel i samma riktning som raden (norr-söder) ger en särskild karaktär åt området. Till karaktären hör också att husen är ganska små vilket tillsammans med den glesa placeringen utmed åsryggen och de många omgivande höga träden ger en behaglig känsla av ett storskaligt landskap med små hus placerade i god ordning. Uthusen ligger samlade fyra och fyra mellan de två bostadshusraderna och orienterade i rät vinkel till dessa. Inga häckar eller staket ger begränsningar vilket ger ett öppet intryck både för ögat och för möjligheten att röra sig i området. Översiktsbild över arbetarbostäderna, Smedsliden, Långshyttan

4 4 Rörelsemönster En bilburen besökare kommer söderifrån på Storgatan och passerar området på sin högra sida. I områdets nordvästra hörn kan man ta av och med en sväng på nästan 180o köra in på området. Vägen passerar ganska nära det nordvästra huset där den förgrenar sig. Den högra förgreningen löper rätt söderut tätt intill den västra husraden på dess östra sida. Den andra förgreningen går först förbi uthusen på deras norra sida och med dess hjälp når man så alla hus i den östra raden vägen passerar tätt förbi dem på deras västra sida. Små stigar löper på tvären in i det öppna området från väster. Det ger möjlighet för t ex de boende i flerbostadshusen vid Tornvägen att till fots eller cykel enkelt nå Jonsboskolan med dess idrottsplatser. Två av husen är redan idag separata fastigheter (1:34 och 1:36) dessa ligger i den västra raden och nås med infart/utfart direkt från Storgatan. Situationsplan över bruksarbetarbostäderna i Långshyttan

5 5 Ritning till Nybohusen från 1912 Källa: Klosterverkens bruksarkiv. Notera takplåten och spegeldörrarna! 2. Bostadshus Sockel Sockel och källaryttervägg är av betong och gråmålade. Källardörrar är blå. Ytterväggar Mellan sockel/källarytterväg och den faluröda panelen löper en liggande vit brädfodring runt huset. Bottenvåningarna har liggande träpanel. Den övre våningen är klädd med stående panel och mellan våningarna med sina olika paneler finns en horisontell gördel som är vitmålad. Panelen är spontad d v s utan locklist. Knutar är försedda med vita knutbrädor. De vitmålade fönstren har vita foder. Bottenvåningens stora fönster ansluter till den horisontella gördeln genom att fodren går ända upp till gördeln och fältet ovan fönstret mellan de stående fodren består av en vitmålad skiva. Fönstren är idag av olika utförande. De ursprungliga fönstren på långfasaderna torde alla ha haft tre vertikala poster och en högt sittande tvärpost vilket ger sex lufter, tre större och tre mindre. De flesta fönster är emellertid annorlunda utförda sannolikt är de utbytta. Endast två byggnader har kvar den ursprungliga proportioneringen med sex lufter övriga har fyra.

6 6 Fönster i bottenvåningen med ursprunglig proportionering med sex lufter. Verandor Till varje enskild entré finns en öppen veranda till vilken några trappsteg leder upp på verandans kortsida (husens gavelsida). Verandornas långsidor har ett lågt räcke med spjälor sågade i dekorativt mönster. Verandorna täcks av små skärmtak. Skärmtakens ytterhörn bärs av en stolpe och skärmtakens undersida pryds av en fris med stående glest ställda reglar med kvadratiskt tvärsnitt vridna i 45o i förhållande till husens huvudriktning. Frisen får stöd av böjda träspjälor i hörnen vilket ger intryck av valv. Träspjälorna tar spjärn mot små kapitäler på stolpen och på stolparnas motsvarighet som står mot husknutarna. Räcken, spjälor, fris och kapitäl är målade i vitt medan ytterväggen innanför verandan med sin liggande panel inte är rödmålad utan hållen i en klar gul färg. Delfasad, veranda

7 7 Långsida mot söder här har de ursprungliga sexluftsfönstren bytts ut till enklare tvåluftsfönster. Notera skorstenen med synligt tegel och vacker krönlist. Yttertak Yttertaken var ursprungligen klädda med röd bandvalsad plåt men bär idag rött keramiskt tegel. Verandataken har bandtäckt slätplåt. Husen har en centralt placerad skorsten vars tegelmurning redovisas de är ej putsade. Skorstenarnas krön är vackert profilerade. Smärre lufthuvar är utförda i röd plåt. Husens planform och volymuppbyggnad Bostadshusen har en säregen mycket karaktäristisk gestalt. Bottenvåningen är i plan sammansatt av fyra rum i korsform. Rummen utgjorde ursprungligen två och två varje enskild bostads stuga och kök. Till denna huvudvolym har verandor och förstugor adderats på gavlarna på ett sådant sätt att gavlarnas elevation blivit smalare än husens huvudkropp med de fyra korsställda rummen. En veranda med förstuga på ena sidan leder till bostaden i bottenvåningen medan den andra verandan i stället för förstuga har en trappa som leder upp till bostaden på den övre våningen. Denna är något mindre än bottenvåningens bostad därigenom att huvudtakfallet som egentligen avser en en- och en halvplanslösning tillåts inkräkta något på de övre rummens volym. Deras volym säkras i stället genom att takfallet mitt på byggnadskroppen brutits upp och givits en lägre lutning, Sammantaget ger detta ett intryck av en rikare gestalt som också får en elegans av de smala gavlarna. Uthusen Uthusen har en mycket enkel rektangulär planform. De kännetecknas för övrigt av liggande spontad rödfärgad panel och svarta luckor till dörröppningarna. Nästan samtliga tak har bytts till modern trapetskorrugerad svart plåt.

8 8 Uthus med liggande spontad panel och svarta luckor Områdets stora värde består i husens enhetliga utformning och disposition. Här är en bruksarbetarmiljö från början av 1900-talet bevarad i sina väsentliga huvuddrag. Det huvudsakliga intrycket av ursprunglighet består även om ett antal hus har ändrade fönster många gamla ytterdörrar är också utbytta och ersatta med moderna varianter. Bostadshusens smala gavlar gör husen resliga

9 9 Sammanfattningsvis kan sägas att områdets genuina karaktär framför allt byggs upp av följande faktorer: Situationsplanen har en klar disposition med regelbundet glest placerade små byggnader för bostadsändamål. Utemiljön är enkelt utformad med stora gemensamma ytor, grusade vägar och grönska som ger karaktär av äng och naturmark. Gårdens öppenhet, utan synliga tomtindelningar ger en känsla av vidd och gemenskap och medger passage genom området. Fritt växande, höga träd artikulerar känslan av små byggnader i ett stort parkrum. Husen har en enhetlig utformning. Husvolymerna är noggrant och detaljrikt utformade. Till bilden hör t ex smala gavlar, verandor med stolpar och räcken dekorerade i snickarglädjestil som skyddas av skärmtak med flack lutning. Hit hör också artikuleringen av panelen med liggande brädor i bottenvåningen och stående i den övre våningen. Slutligen har området en lantlig karaktär. Till det intrycket bidrar färgsättningen med falurött och vita knutar, foder och dekorationer. Till detta kommer uthusens enkla volymer också dessa målade i falurött men med svarta dörrar och luckor. Elevation med ursprungliga fönster. Bilden visar också den liggande panelen i bottenvåningen och den stående på den övre våningen.

10 10 Detaljplaneläget För området finns en gammal Byggnadsplan för delar av Långshyttans och Långsby byar Husby socken, Kopparbergs län upprättad år 1949 och fastställd samma år av länsstyrelsen. Planens avsikt har varit att möjliggöra bebyggelse med bostäder av typ friliggande enfamiljshus och flerbostadshus i två och tre våningar. För bruksarbetarbostäderna på Smedsliden förutsågs att dessa skulle rivas och ersättas med enfamiljshus i ett nytt planmönster. Bebyggelse har i stora delar genomförts enligt denna plan men just bruksarbetarbostäderna på Smedsliden och den mark de står på har inte ianspråktagits för någon nyetablering och därför finns bebyggelsen kvar. Gällande detaljplan upphör att gälla för området i samband med att dessa områdesbestämmelser antas. För det angränsande skol- och idrottsområdet finns en gällande detaljplan: Del av Jonsboområdet fastigheten Långshyttan 47:1 med flera i Långshyttan (G36). Den är daterad Riktlinjer Med hänsyn till områdets kulturhistoriska värde skall ny- och tillbyggnader undvikas. Användningen för bostadsändamål är väsentlig för intrycket. Områdets öppna karaktär skall bevaras. Därför är stängsel, staket, plank, murar etc inte önskvärda för dessa gäller utökad lovplikt. Av samma skäl är det önskvärt att fastighetsindelningen inte på andra sätt tydliggörs t ex med häckplanteringar. Gång- och cykeltrafiken genom området skall ges förutsättningar att fortsätta fungera i princip som idag. Tillfarter med bil till husen föreslås ske enligt samma rörelsemönster som gäller idag. För att bevara karaktären av lantlig bebyggelse föreslås vägarna inom området vara grusade. De befintliga bostadshusens exteriörer får inte förvanskas. De befintliga spontade fasadpanelerna, liggande i bottenvåningen och stående på övervåningen skall bevaras eller vid behov ersättas med nya träpaneler av samma dimension. Väggarna skall vara målade med äkta Falu rödfärg. Knutar, foder, gördel och fyllningar ovan fönster skall vara vitmålade. Fönsterformaten är idag inte helt enhetliga (se ovan). Det är därför viktigt att bilden inte blir ännu mer splittrad genom införandet av fönster med ytterligare andra proportioner. Om fönsterbyte måste ske av underhållsskäl skall byte ske till fönster av nuvarande eller ursprungligt utseende, så som presenteras i denna skrift. För yttertaken gäller att de skall vara belagda med traditionellt rött lertegel eller bandfalsad röd plåt. Verandornas tak skall även fortsättningsvis vara belagda med röd falsad slätplåt. Verandornas speciella utformning skall bevaras.

11 11 Områdesbestämmelser Utökad lovplikt Inom området krävs bygglov respektive rivningslov för att Använda husen till annat än bostadsändamål. Färga om fasader i annan kulör än den befintliga faluröda Förändra fasader Förändra fasad- och takbeklädnad eller byta till annat taktäckningsmaterial Ta upp nya eller sätta igen fönster och dörrar, ändra fönsterformat eller spröjsindelning Infoga takkupor eller takfönster Uppföra, bygga till eller på annat sätt exteriört ändra byggnaderna inom området Riva befintligt hus eller uthus eller delar av dessa Uppföra staket, stängsel, plank eller mur Göra tillägg i form av altan, tillkommande skärmtak, solfångare, skyltar och ljusanordningar liksom tillskott i form av friggebodar Fastighetsindelning, förslag Plankartan visar tänkta gränser som utgör en illustration till hur en fastighetsindelning kan ske. De befintliga vägarna tillsammans med den centralt belägna öppna grönytan föreslås förvaltas som samfällighet detta kan ordnas i samband med ny fastighetsbildning. Detalj av veranda med detaljer i snickarglädje