1. Biogas rester blir resurser

Transkript

1 Biogasens användningsområden Den producerade biogasen kan användas på flera olika sätt. Att producera el och värme är en etablerad teknik som byggs ut i bland annat Tyskland. Biogödsel När biogasen producerats återstår en rötrest som kallas biogödsel. Denna återförs till lantbruket som ypperlig gödning till grödorna. Biogas Centre of Excellence! Fordonsbränsle Tunga fordon som lastbilar och bussar går allt oftare på biogas. Sopbilar som går på gas kan alltså gå på bränsle gjort av vad de själva transporterar. Skånetrafikens mål är att alla regionens bussar inom en 15-årsperiod ska gå på biogas. Även traktorer och färjor kan i framtiden gå på naturgas och biogas. Denna folder ingår i en faktaserie från Biogas Centre of Excellence Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg Öppet för besök: tisdag-torsdag Övriga besök bokas via tfn Verksamhetsledare: Anitha Ljung, anitha.ljung@trelleborg.se Hemsida: Rester blir resurser slutversion 14_8_13.indd 1 Life09 ENV/SE/ BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg. Biogas är ett alldeles utmärkt drivmedel som kan ersätta bensin och diesel. Efter rening och uppgradering av gasen kan den kombineras med naturgas och de båda drivmedlen kan tankas tillsammans. 1. Biogas rester blir resurser I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7. Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från det skånska biogasarbetets perspektiv. Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd. Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen :30

2 Rester är biogasens råvaror Biogasen är en del av ett kretslopp I ett kretslopp återvänder ämnen och energi till den plats de kom ifrån. Om alla rester från det skånska lantbruket används som biogasråvara når Skåne målen för produktion av biogas 2020: Av Skånes totala energianvändning på 34 TWh energi kommer 3 TWh år 2020 från biogas. Detta räcker till exempel till 300 miljoner liter bensin. När organiskt material växer, som när ett äpple odlas, tar det upp koldioxid från luften. Maten hamnar sedan på vår tallrik och resterna efteråt i den bruna påsen. Matavfallet transporteras till biogasanläggningen där de rötas till biogas. Gasen används sedan som fordonsbränsle och när det förbränns släpps det ut koldioxid. Denna koldioxid tas sedan upp av växterna i vår matproduktion. Kretsloppet är slutet. Lantbrukets bidrag Gödsel från svin, kor, hästar och andra djur kan rötas. I den nationella biogasstrategin har den stora miljönyttan med biogasproduktion från gödsel tydligt pekats ut och styrmedel som specifikt gynnar biogasproduktion från gödsel kan komma att införas. Halm, blast från potatis och betor, baljor och rev från konservärtor samt bortsorterad potatis utgör viktiga odlingsrester. Det innebär alltså att inget lämnar kedjan och allt tas tillvara. Vi behöver då inte hantera produkter som hamnar utanför kretsloppet, som avfall eller växthusgaser. Biogasproduktionen idag från denna typ av biogasråvara är i stort sett obefintlig men potentialen är hög. Även odlade grödor som majs, vall, spannmål och sockerbeta går att omvandla till biogas. Alger Det marina vegetationssamhället utanför Trelleborgs kommun domineras sedan 1980-talet av fintrådiga, snabbväxande alger. Varje sommarhalvår sköljer de upp på stränderna där de ruttnar och stinker. Trelleborgs kommun testar metoder att plocka upp algerna och att röta dem till biogas. Från samhället Matavfall går alldeles utmärkt att röta till biogas. Åtminstone hälften av all mat som slängs torde gå att samla in. Slam från reningsverken används redan idag i stor utsträckning för biogasproduktion. Även rester från livsmedelsindustrier går bra att röta till biogas. Rester blir resurser slutversion 14_8_13.indd 2 Alger samlas in från stränderna och transporteras till biogasanläggningen och rötas där till biogas. Resterna efter rötning blir till biogödsel som sprids på åkrarna. Överskottet av gödningen rinner ner i havet och får algerna att växa, som samlas in. Vi får på så sätt ett slutet kretslopp av näringsämnen :30

3 Den skånska odlingsarealen uppgår totalt till ha. Om 5 % av denna yta används för att odla energigrödor skulle det kunna ge ton biomassa per år, det vill säga ungefär 600 GWh/år. Detta utgör knappt halva mängden av bidraget från odlingsrester från hela åkerarealen, förutom halm. Den verkligt stora potentialen finns i odlade grödor. Grödor ger mer energi än exempelvis gödsel. I Jordberga i Trelleborgs kommun byggs en stor biogasanläggning där först och främst majs, betor och helskördad spannmål ska rötas hektar odlad mark behövs till att producera 110 GWh biogas årligen. Det motsvarar 11 miljoner liter bensin! Betor betydelsefulla? Betor är lätta att odla, lätta att lagra, rötas lätt och har ett högt gasutbyte. Betor har odlats i stor skala i Skåne sedan 1800-talet och betodling är en viktig del av det sydskånska kulturarvet. Då andra grödor visat sig vara intressanta att odla i Sydskåne har nu betans betydelse inom biogasproduktionen fått konkurrens av framför allt majs. Majs har redan skördats på stora arealer för leverens till anläggningen i Jordberga. Denna folder ingår i en faktaserie från Biogas Centre of Excellence Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg Öppet för besök: tisdag - torsdag Övriga besök bokas via tfn Verksamhetsledare: Anitha Ljung, anitha.ljung@trelleborg.se Hemsida: Biogasens Lantbrukets resurser arbetkopia uppdaterad 8_8_13.indd 1 Biogas Centre of Excellence! Life09 ENV/SE/ BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg. Odlade grödor 2. Lantbrukets resurser I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7. Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från det skånska biogasarbetets perspektiv. Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd. Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen :51

4 Den stora potentialen finns hos lantbruket Blast och spill Råvarorna till framtidens biogas finns hos lantbruket. Det kan vara avfall som gödsel, blast och halm. Det kan också röra sig om odlade grödor. I kategorin övriga odlingsrester ingår blast från odling av potatis och betor, baljor och rev från konservärtor samt bortsorterad potatis. Biogasproduktionen från denna typ av biogasråvara är i stort sett obefintlig idag. Här ligger inte utmaningen i nedbrytbarheten, blast och bortsorterad potatis har visat sig ge mycket goda metanutbyten, utan snarare i ekonomiska förutsättningar och metoder för uppsamling och lagring av odlingsresterna. Lantbrukets avfall Lantbruket genererar en stor mängd avfall i form av gödsel och odlingsrester som utgör en omfattande biogaspotential. Gödsel Att röta gödsel till biogas ger många miljöfördelar. Bensin och diesel kan ersättas och läckagen av kväve och växthusgaser vid gödselhanteringen minskas avsevärt. Gödsel representerar i Skåne en biogaspotential på 450 GWh/år. Idag produceras biogas från gödsel i mycket liten utsträckning. I den nationella biogasstrategin har den stora miljönyttan med biogasproduktion från gödsel tydligt pekats ut. Styrmedel som specifikt gynnar biogasproduktion från gödsel kan komma att införas, vilket kan förbättra de ekonomiska förutsättningarna. I Trelleborgs kommun är tillgången till flytgödsel liten eftersom djurhållarna är förhållandevis få. Den gödsel som finns kommer från hästgårdar, svinbesättningar och fjäderfäproduktion. Med sina stora åkerarealer kan Trelleborgs kommun i stället ingå i kretsloppet som en stor mottagare av biogödsel. Odlingsrester Odlingsrester utgör en stor del av den skånska biogaspotentialen, hela 1800 GWh/år, eller nära 2/3 av den totala biogaspotentialen av restprodukter i Skåne. Av detta utgörs mer än hälften, drygt 900 GWh, av halm och 870 GWh av övriga odlingsrester. Halm Halm intar en särställning. Halm finns i stora mängder i Skåne. I framtiden kan sannolikt även denna restprodukt användas till biogas. Råvarans struktur gör att den i sin naturliga form är svårnedbrytbar och svårhanterbar i biogasprocessen. Efter förbehandling har halmen dock visat sig ge goda metanutbyten. Biogasproduktion från halm är idag i stort sett obefintlig i praktisk drift. Flera försök pågår som talar till halmens fördel i biogasproduktion. Biogasens Lantbrukets resurser arbetkopia uppdaterad 8_8_13.indd 2 Nya odlingsmetoder För att odlingen av biogrödor inte ska konkurrera med odling av livsmedel testas olika metoder. Ett sätt är att odla så kallade mellangrödor, då utnyttjas tiden då åkrarna annars skulle stått tomma. En bonus med detta är att överskott av gödning i marken tas upp av mellangrödorna och näringsläckaget till sjöar och hav minskar :51

5 Restprodukter från slakterier och livsmedelsindustrier kan också rötas till biogas. Här finns stora mängder energi som kan tas tillvara. En kartläggning visar att den totala biogaspotentialen från industrin för Skåne är drygt 360 GWh/år. Det betyder att biogaspotentialen i de industriprodukter som idag går till djurfoder är i samma storleksordning som till exempel biogaspotentialen från allt matavfall från hushållen. Om dessa restprodukter kan bli tillgängliga för biogasproduktion är en i huvudsak ekonomisk fråga. Sannolikt är dessa mycket lämpliga även som biogasråvara. Denna folder ingår i en faktaserie från Biogas Centre of Excellence En del av de kartlagda industrirestprodukterna går redan idag till biologisk behandling, vilket kan innefatta både biogasproduktion och kompostering. Dessa råvaror motsvarar en metanpotential på 60 GWh. Mängden som går till kompostering är mycket liten. Större delen av biogaspotentialen från industrirestprodukter på 360 GWh är alltså fortfarande outnyttjad. Huvuddelen av potentialen utgörs av råvaror som kan ses som biprodukter och idag går till djurfoder eller produktförsäljning, totalt 170 GWh, varav 89 % utgörs av djurfoderfraktionen. Biogasens Samhällets avfall slutversion 14_8_13.indd 1 Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg Öppet för besök: tisdag-torsdag Övriga besök bokas via tfn Verksamhetsledare: Anitha Ljung, anitha.ljung@trelleborg.se Hemsida: Biogas Centre of Excellence! Life09 ENV/SE/ BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg. Industrirestprodukter 3. Samhällets avfall I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7. Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från det skånska biogasarbetets perspektiv. Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd. Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen :47

6 Matavfall Nära hälften av allt vi slänger i soporna hemma är matavfall. Restauranger, storkök, mataffärer och livsmedelsindustrier bidrar också. Om vi sorterar ut matavfallet kan det samlas in för att behandlas och gå till biogasproduktion. Stora mängder energi kan tas tillvara. Mängden matavfall i Trelleborg uppskattas till ton för hela kommunen, vilket motsvarar en energimängd på MWh. Enligt Trelleborgs Avfall & Återvinning torde det vara rimligt att samla in % av detta. Trelleborgs kommun tillhör de skånska kommuner som kommit igång med matavfallsinsamling med början i skolmatsalar, restauranger och andra storkök. Under 2012 togs ett beslut om insamling av matavfallet från samtliga hushåll i kommunen, vilket införs successivt område för område under perioden med start i flerfamiljshusen. Bruna påsens energi I Skåne slängs ton matavfall, vilket motsvarar 180 GWh, varje år. Majoriteten av detta är dock inte tillgängligt för biogasproduktion på grund av att det inte tas omhand. Medan vissa kommuner sorterar ut så mycket som 50% har andra kommuner ännu inte infört någon utsortering av matavfall alls. Det är alltså mycket svårt att sia om hur stor andel av matavfallet som praktiskt kan komma att göras tillgängligt för biogasproduktion. Om en utsorteringsgrad på 60 % bedöms som rimlig att uppnå, skulle den utvinningsbara biogaspotentialen för matavfall uppgå till drygt 100 GWh/år. Avloppsslam Även ur avloppsslammet kan biogas utvinnas. Det sker sedan flera decennier tillbaka vid våra reningsverk. I Sverige rötas mer än två tredjedelar av avloppsslammet. Gasen används ofta till el och värme eller efter uppgradering till fordonsbränsle. Slamresterna innehåller dessvärre ofta tungmetaller. Då kan de inte spridas som gödsel där grödor ska växa. Slam från reningsverken används redan idag i stor utsträckning för biogasproduktion. Av Skånes 33 kommuner anges omhänderta slam från avloppsreningsverk genom biogasproduktion. Total biogasproduktion vid reningsverken uppgick i Skåne 2010 till nästan 90 GWh/år. Biogasens Samhällets avfall slutversion 14_8_13.indd :47

7 Att de fintrådiga algerna trivs så bra utanför Trelleborgs kommun är inte konstigt. De grunda vidsträckta bottnarna ger stora arealer där algerna kan växa till eftersom solljuset når bottnen. Hög näringstillförsel från land via åar och avlopp ger algerna den näring de behöver för att växa. Den fintrådiga algmattan ställer till besvär inte bara på stränderna där de sköljer in under sommarhalvåret. Då algerna breder ut sig över bottnen skuggar och kväver de också tångskogar, ålgräsängar och andra viktiga uppväxtområden för fiskar. Tångskogarna och ålgräsängarna försvinner då helt på djupare områden och lämnar efter sig ett monotont undervattenslandskap. Alger blir biogas i Smyge De fintrådiga algerna utgör en stor biomassa men den är inte helt enkel att använda för att göra biogas. Den är saltare än vanligt material och när de plockas upp på stranden kan mycket sand följa med. Därför har inom WAB-projektet (Wetlands, Algae and Biogas) en torrötningsmetod testats för att röta algerna. Hittills har denna metod visat sig fungera bra. Totalt har ca 100 ton alger rötats under perioden augusti 2011 till december Algförsöken har nu skalats upp till en större anläggning på Smyge reningsverk. Arbetet fortsätter inom projektet Bucefalos. Denna folder ingår i en faktaserie från Biogas Centre of Excellence Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg Öppet för besök: tisdag-torsdag Övriga besök bokas via tfn Verksamhetsledare: Anitha Ljung, anitha.ljung@trelleborg.se Hemsida: Biogasens O stersjo ns resurser slutversion 14_8_13.indd 1 Biogas Centre of Excellence! Life09 ENV/SE/ BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg. Trivs här 4. Östersjöns resurser I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7. Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från det skånska biogasarbetets perspektiv. Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd. Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen :04

8 Havet lider Biogas kan utvinnas ur algerna i havet. Här är det inte energimängderna som är den främsta drivkraften, utan miljömålet att skapa ett rent och friskt Östersjön ett hav i balans. Med biogasen som motor i Trelleborgs kommun arbetar vi med Kretsloppsvisionen. Vi vill sluta kretsloppet av näringsämnen - från jordbruksmarken, via åar, våtmarker och havet, tillbaka till jordbruksmarken med biogasen som motor. Fintrådiga alger Från 1980-talet har det marina vegetationssamhället utanför Trelleborgs kommun förändrats. Nu dominerar fintrådiga, snabbväxande alger den biomassa som varje sommarhalvår sköljer upp på stränderna. Danskarna kallar det fettmög. De fintrådiga algerna kan ta upp näringen i havet och växa till sig mycket snabbt. Deras livscykel är kort men effektiv och stora mängder växer till. Östersjön är ett ansträngt innanhav. 85 milj människor borstar sina tänder i Östersjöns avrinningsområde varje dag. Men det som framför allt påverkar Östersjön negativt är utsläpp av giftiga kemikalier och näringsämnen. Övergödning orsakar kraftiga algblomningar och gynnar tillväxten av fintrådiga alger längs Skånes kuster. När algerna ligger kvar på stranden och ruttnar avger de metangas, en stark växthusgas. Genom att göra biogas av vass från våtmarker och alger från havet kan övergödningens effekter minskas. Vi får ett friskare hav och renare och mindre illaluktande badstränder samtidigt som vi producerar förnyelsebar energi och återvinner näringsämnen. Biogasens O stersjo ns resurser slutversion 14_8_13.indd 2 Vid Smygehamns reningsverk rötas idag alger från Trelleborgs badstränder till biogas. Målet är att arbeta vidare för att till sist nå full skala i hela kommunen. Trelleborgs kommun har under lång tid haft stora mängder alger på stränderna. Under och 1900-talen var dessa alger i huvudsak blåstång, sågtång och ålgräs :04

9 Certifiering för kvalitet och säkerhet I praktiken Certifieringen är frivillig och reglerna (SPCR 120) har sammanställts av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) i samarbete med bland andra Avfall Sverige. Gödseln har utvärderats i flera fältförsök och resultaten från försöken visar på en kväveeffekt på mellan %. I praktisk odling har man noterat en snabbare kväveverkan av biogödsel jämfört med stallgödsel. Hela kedjan från råvara till slutprodukt granskas, och halterna av till exempel metaller och sjukdomsframkallande bakterier kontrolleras regelbundet. Biogödsel gynnar också markens bördighet och markens mikroliv. Biogödseln sprids vanligen från sådd fram till att grödan blivit ca 20 cm hög. Innehållet i biogödslet kan variera en del beroende på sammansättningen av de substrat som används. Gödslet transporteras med lastbil till lantbrukarna men på vissa ställen pumpas gödslet genom pipelines direkt ut till lantbrukarna. På detta sätt blir miljö- och klimatpåverkan ännu mindre. Denna folder ingår i en faktaserie från Biogas Centre of Excellence Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg Öppet för besök: tisdag - torsdag Övriga besök bokas via tfn Tack vare de rena substraten ligger halten av olika föroreningar mycket lågt i biogödsel och är garanterat fritt från bakterier som Salmonella och EHEC. Biogödseln kan dessutom KRAV-godkännas för spridning på ekologiska odlingar. Då krävs det att rötningen baserats på grönsaksrester och andra icke-animaliska restprodukter från livsmedelsindustrin. Biogödsel den 8_8_13.indd 1 Verksamhetsledare: Anitha Ljung, anitha.ljung@trelleborg.se Hemsida: Biogas Centre of Excellence! Life09 ENV/SE/ BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg och Biogas Syd. I Sverige finns idag ett certifieringssystem där en biogasanläggning kan kvalitetssäkra och få sin biogödsel stämplad som certifierad. 5. Biogödsel I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7. Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från det skånska biogasarbetets perspektiv. Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd. Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen :50

10 För den goda luktens skull? Vid produktion av biogas bildas det också en rötrest. Om substraten kommer från reningsverk och industri kallas denna rest rötslam. Rötas substrat som har sitt ursprung i foder- eller livsmedelskedjan blir resten istället biogödsel. Substraten har då bestått av källsorterat matavfall, stallgödsel, slakteriavfall och grödor. Istället för mineralgödsel Biogödsel som är flytande kan med fördel spridas på åkermark och ersätta mineralgödsel, som också kallas konstgödsel eller handelsgödsel. Mineralgödsel kräver tillförsel av fosfor, som är en ändlig resurs, och kväve, som är mycket energikrävande att framställa. Används istället biogödsel minskas därför bidraget till växthuseffekten. Biogödsel är alltså det klimatsmarta valet! Även den ekonomiska kostnaden blir lägre för lantbrukaren om biogödsel används. Vid rötningen minskar också andelen illaluktande komponenter i gödseln. Att biogödsel luktar betydligt mindre än stallgödsel underlättar exempelvis gödsling vid bebyggda områden. Att röta gödsel till gödsel Det kan tyckas märkligt att röta gödsel istället för att använda det på åkrarna direkt. Det finns dock flera vinster med att ta vägen om biogasanläggningen. I stallgödsel är näringsämnena mycket mer svårtillgängliga för grödorna och mycket lakas därför ur och hamnar i våra vatten och orsakar övergödning. Biogödsel används i lantbruket till gödning tack vare att gödslet har ett högt näringsvärde och bra sammansättning av det grödorna behöver såsom nyttiga mikroorganismer. På detta sätt tas rester tillvara istället för att gå till spillo. Lantbrukare som använder biogödsel har övervägande mycket goda erfarenheter och gödslet är generellt bättre än exempelvis stallgödsel, också kallat naturgödsel, när det gäller egenskaper som lukt, smittämnen och spridbarhet. Biogödsel den 8_8_13.indd 2 Näringsrikt På grund av att biogasprocessen sker i slutna rötkammare stannar växtnäringen kvar och komprimeras i biogödslet. Kväve, fosfor, kalium, kalcium och magnesium blir kvar i löslig och lättillgänglig form. På biogasanläggningen separeras gödseln och kan levereras dels som fast och dels som flytande. Flytande biogödsel innehåller mer näringsämnen per kg torrsubstans (TS) än det fasta. Det fasta biogödslet innehåller å andra sidan mycket mullbildande ämnen :50

11 Öresundsverket levererar både el till det svenska elnätet och värme till Malmö sedan moderniseringen Verket drivs av naturgas och är förberett för att drivas av biogas i framtiden. Naturgas är ett fossilt bränsle och verket står för 20 % av Skånes utsläpp av växthusgaser. Öresundsverkets produktion bidrar till att ersätta kolkraft i det Nordiska elsystemet och därmed minskar utsläppen av koldioxid ur ett Europeiskt perspektiv. Elcertifikat För att främja försäljningen av förnybar energi använder vi oss i Sverige av ett elcertifikatsystem. Systemet går ut på att producenter får certifikat för varje MWh de producerar som de sedan kan sälja för en extra inkomst. Certifikaten måste köpas av dem som är kvotpliktiga, vilket elleverantörer som E.ON och elintensiva industrier är. År 2010 var kvotplikten 17,9 % vilket innebär att för varje MWh el som levereras måste leverantören uppvisa 0,179 certifikat. Första halvåret 2010 var snittpriset 315 kr/certifikat eller 0,32 kr/kwh förnybar el. Denna folder ingår i en faktaserie från Biogas Centre of Excellence Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg Öppet för besök: tisdag-torsdag Övriga besök bokas via tfn Verksamhetsledare: Anitha Ljung, anitha.ljung@trelleborg.se Hemsida: El och va rme av biogas slutversion 14_8_15.indd 1 Biogas Centre of Excellence! Life09 ENV/SE/ BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg och E.ON. Öresundsverket 6. El och värme av biogas I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7. Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från det skånska biogasarbetets perspektiv. Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd. Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen :42

12 Kraftvärme Biogas är en energibärare med många användningsområden. Ett av dem är kraftvärme. En tredjedel av biogasen omvandlas då till elektricitet och två tredjedelar omvandlas till värme. På detta sätt tas biogasens energiinnehåll tillvara på ett effektivt sätt. Kraftvärmen kan används på den egna gården och överskottet säljas vidare. E.ON introducerar E.ON introducerar i Skåne småskaliga mikrokraftvärmeverk, CHP-anläggningar, som matas med biogas. Samtidigt introduceras även gasvärmepumpar som ger en högre verkningsgrad än en effektiv gaspanna. Båda dessa tekniker används flitigt i Storbritannien, Tyskland och Danmark. Produktion Att omvandla värme till el sker enligt två huvudprinciper, ångturbin eller gasturbin. I en ångturbincykel hettas vatten upp i en ångpanna och ångan driver sedan turbinen. En gasturbin drivs direkt med förbränningsgaserna. Tekniken för att producera el från biobränslen i storskaliga kraftvärmeverk (CHP - Combined Heat and Power) är väl utvecklad. Försäljning I Europa finns det ett stort intresse för att utveckla små kraftvärmeverk, mycket på grund av det höga elpriset. I Sverige har vi länge haft relativt låga priser på el och tillsammans med höga driftskostnader för biobränsleeldade anläggningar har det varit svårt att få det att löna sig. När nu energipriserna ökar har intresset väckts och utvecklingen går snabbt framåt. Om en anläggning ska bära sig ekonomiskt bör det finnas ett system för avsättning av värmen. Det kan vara klokt att sälja överskottet vidare till andra. För att använda biogas till kraftvärme krävs det ingen förädling. El kan framställas småskaligt med biogas. En biogasanläggning kan kompletteras med en gasturbin eller en gasmotor som genererar el. Denna typ av småskalig kraftvärme är fortfarande under utveckling men vissa tekniker finns redan i dag på marknaden. Gasmotorer som till exempel ottomotorn och dieselmotorn lämpar sig väl för småskaliga kraftvärmeanläggningar. El och va rme av biogas slutversion 14_8_15.indd :42

13 Att välja en personbil som går på biogas, det är ett bra val för miljön och ekonomin. Bilismen svarar för ett av de allvarligste hoten mot miljön. Utsläppen av koldioxid till atmosfären som uppstår vid förbränning av bensin och diesel förstärker växthuseffekten. Sot och andra utsläpp förorenar luften vi andas. Den skånska visionen är att år 2020 går var fjärde skånsk bil på biogas och att kommuner och övrig offentlig sektor väljer att köpa in biogasbilar. Allt fler modeller av nya gasbilar finns på marknaden. Det blir också allt lättare att få tag i begagnade gasbilar. Idag finns ett drygt 20-tal tankställen för gasfordon i Skåne. Skånes vision är att ha 180 tankställen för privatbilar år Att välja den smartaste bilen Genom att välja en biogasdriven bil kan du köra bil med gott miljösamvete. Utsläppen av koldioxid försvinner så gott som helt. Även utsläppen av andra miljö- och hälsofarliga ämnen minskar. Biogas Centre of Excellence! Biogasbilar omfattas av skattebefrielse och lägre förmånsvärde. Vissa kommuner erbjuder också parkeringsfördelar för miljöbilar. Biogas och naturgas blandas i gasnätet och tillsammans kallas det fordonsgas, vilket är beteckningen på det bränsle som säljs på tankstationen. Sugen på en gasbil? På hittar du en uppdaterad lista över tillgängliga märken och modeller. Tre av fyra skåningar kommer att få mindre än 1,5 mil till gasnätet! Denna folder ingår i en faktaserie från Biogas Centre of Excellence Besöksadress: Östergatan 58, Trelleborg Öppet för besök: tisdag-torsdag Övriga besök bokas via tfn Verksamhetsledare: Anitha Ljung, anitha.ljung@trelleborg.se Hemsida: Life09 ENV/SE/ BIOGASSYS. 2013, Produktion Trelleborg Kommun, Emma Bengtsson, Anitha Ljung, Stefan Lindberg. Foto: Stefan Lindberg. Biogas i personbilar 7. Fordonsbränsle I en serie av 7 foldrar behandlas ämnet biogas utifrån olika aspekter. Foldrarna är numrerade 1-7. Varje enskild folder är tänkt som en kunskapskälla från vilken det ska vara lätt att ta till sig fakta om biogas. Texterna är skriva med utgångpunkt från det skånska biogasarbetets perspektiv. Med foldrarna vill vi ge dig en djupare insikt i biogasens roll och fördelar för samhället. Det ska gå lätt att läsa varje enskild folder utifrån intressen och behov. De behöver inte läsas i nummerföljd. Har du frågor eller synpunkter, tveka inte att kontakta de ansvariga i projektet för ytterligare information och vägledning till den skånska biogasen.

14 Biogasen som fordonsbränsle Biogasen från rötkammaren innehåller % metan och resten koldioxid. För att kunna användas som fordonsbränsle måste biogasen renas från koldioxid och propan tillsätts. Det kallas uppgradering. Uppgraderad gas säljs som fordonsgas. Biogas i bussar Under 2011 gjordes nästan 143 miljoner resor med kollektivtrafiken i Skåne. För drift av kollektivtrafiken användes 59 % förnybar energi. Region Skåne byter successivt ut sin fordonsflotta till gasdrivna bussar. Mer än 300 stadsbussar i Skåne är gasdrivna och 2015 ska alla stadsbussar vara det. Stadsbussarna i Malmö och Trelleborg och flera andra skånska orter drivs redan nu med fordonsgas. Visionen är att redan 2020 ska Skånetrafikens samtliga transporter vara helt fossilfria. Utsläppen av koldioxid minskas och luften i städerna bli renare då utsläppen av hälsofarliga ämnen som kolmonoxid, kväveoxid och partiklar från bussarnas dieselmotorer försvinner. Tung trafik arbetsfordon Den tunga trafiken står för ökade utsläpp av växthusgaser men nu finns det en lösning. Med flytande kyld biogas i tanken kan lastbilen tankas för ökad räckvidd. Med tekniken MDE (Metan Diesel Engine) kombineras biogas med diesel i en diesel-motor. Skånes vision är att ha ett antal tankställen för flyt-ande biogas på strategiska platser i länet år Även traktorer kan drivas med både gas och diesel, tekniken kallas Dual Fuel. Skåne vill att hälften av alla länets traktorer drivs med biogas år Intresset för att köra traktor på biogas är stort. Tekniken finns, men däremot saknas ett regelverk för registrering av gasdrivna Dual Fuel-traktorer. Detta hindrar serietillverkning från att komma igång. Färjor Biogasen kan spela en viktig roll då det gäller att begränsa färjornas utsläpp både till luft och vatten. Gamla färjor byts successivt ut mot färjor som drivs med LNG flytande naturgas. Det är mer ekonomiskt och bättre för miljön att ersätta fartygsolja med LNG. Fartyg som går på råolja släpper ut miljö- och hälsofarliga ämnen som svavel, kväveoxid och partiklar. En ökad användning av LNG begränsar dessa utsläpp. Oljan blir dessutom allt dyrare. Den flytande naturgasen kan bana väg för biogasen LBG. Skånes vision är att två av Skånes färjor tankar biogas och att en tredje är på gång år Trelleborg Hamn AB leder pilotprojektet Clean Baltic Sea Shipping. 20 hamnar i länderna runt Östersjön samarbetar. Slutmålet är ett Östersjöhav fritt från föroreningar till både vatten och luft. Här ingår biogasen som spelar en viktig roll.