Diabetesutbildning för Sjuksköterskor i kommunal sjukvård. Leg Distriktssjuksköterska/ Diabetessjuksköterska Ann-Sofie N Neumark

Transkript

1 Diabetesutbildning för Sjuksköterskor i kommunal sjukvård Leg Distriktssjuksköterska/ Diabetessjuksköterska Ann-Sofie N Neumark

2 Diabetesutbildning för Sjuksköterskor i kommunal hälso-sjukvård Våren Vårdprogram äldre och diabetes Diabetes olika typer Diabetesläkemedel Injektionsteknik och blodsockermätning FIKA Fotvård Tekniska hjälpmedel Patientfall, individuell vårdplan

3 Bakgrund till utbildningsdagen Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer Nationellt programråd Diabetes Regionalt diabetesråd SKL Vårdprogram Äldre Diabetes, Webbutbildning Processrådet i diabetes - LKL - Handlingsplan

4 individer 75 år och äldre i Kalmar län 4185 individer med diabetes Nybro kommun har 370 registrerade i Nationella Diabetes Registret och drygt 115 av dessa äldre beräknas vara inskrivna i hemsjukvården

5 Bakomliggande Bekymmer hos äldre Smärta Polyfarmaci DIABETES Infektioner Socioekonomi Organsvikt Samsjuklighet Nutrition Svaghet Demens Sömnsvårigheter Inkontinens Ann-Sofie Nilsson-Neumark LT Kalmar

6 Bild: Robert Nyberg Kommunikation

7 Svårigheter med kommunikationen Kraven på samordning svagt och otydligt av huvudmännen - Vem bestämmer Rutiner och direktiv olika Ofta personbundna Tidsbrist Kunskapsbrist Diabetessjuksköterska i kommunal hemsjukvård?! Ann-Sofie Nilsson-Neumark LT Kalmar

8

9

10

11

12

13 Hot mot funktionell status hos äldre Ökad sårbarhet Negativ hälsoutveckling/förkortad livslängd Negativ minneshantering Påverkan på ADL och autonomi Försämrad livskvalitet

14 Is diabetes a direct factor in the development of frailty? Frailty minst 3 av 5 Viktminskning Långsam gånghastighet Svaghet Utmattning Låg fysisk aktivitetsnivå Fysiskt påvisbara förändringar

15 Individuell vårdplan Dokumentation - vem gör vad och när Läkemedelslista : -Furix, 2 vid behov. *Furix, vätskedrivande, tas vid viktuppgång mot försämrad hjärtsvikt och vätskeansamling. SIP (otydlig i Cosmic) Separat vårdplan tex. SKL Kan vara en journalanteckning Ann-Sofie Nilsson-Neumark LT Kalmar

16 Patientfall 1 Aina 74 år bor i egen lägenhet, maken avled för ½ år sedan. 2 vuxna barn och deras familjer finns i samma stad. Matinköp och matlagning görs av Aina. Ingen övrig hjälp. Hon har typ 2- diabetes sedan 8 år. Glibenklamid 5mg x1 och Metformin 500mg 1x2 de senaste 7 åren där Hba1c legat kring mmol/mol. Blodsocker fastande mellan 6,1-9,7 BMI 29. Blodtryck 148/75 tar 2 blodtrycksmediciner. Vilka reflektioner kan göras beträffande medicinerna? Vad anser ni om värdena?

17 Aina har efter makens bortgång gått ned i vikt har nu ett BMI på 25 (tidigare 29) Hon har svårt för att hålla tätt och klagar över sveda i underlivet. Står fortfarande på Glibenklamid 5 mg 1x1 Metformin 500mg 1x2 Lagar inte middag varje dag, äter smörgås och bullar, risgrynsgröt, kräm med mjölk och knäckebröd till kvällen. Vad har hänt? Hur bör Aina handläggas?

18 Efter besök på Hälsocentral sätts Aina in på insulin får 2 dos mixinsulin 30 till frukost och till huvudmålet vid 16 tiden. Blodsocker kontrolleras i samband med injektionerna dvs 2gg per dag. Hemtjänsten ombesörjer insulingivning samt blodsockerkontroll Tillfredsställande blodsockerkontroller? Vilka faktorer bör omsorgspersonalen reagera på i samband med insulingivningen?

19 Det mesta har varit stabilt under kommande 1,5 år med insulinbehandling. Hon har Mixinsulin 22 E morgon + 28E vid kl Gradvis upptäcker hemtjänsten att Aina ramlar oftare, är mera förvirrad och kommer ihåg sämre. Äter sällan lagade måltider. Handlar själv fortfarande. Hur bör ni nu tänka nu? Vilka konsekvenser finns att ta hänsyn till? Utredningar?

20 Fall 2 Birger är 54 år med ett lättare förståndshandikapp, varit intagen för akut psykos vid ett par tillfällen. Arbetar på Samhall mellan 8-12, brukar cykla till jobbet. Klarat eget boende. Diabetes typ 2 sedan 4 år, står på långverkande insulin(insulatard) 52E t.n. och Metformin 1g x2. AP-dos. BMI 30. Inköp och matlagning har han fått hjälp med från boendestödet. Efter senaste intagningen i våras på psykiatriska kliniken måste han få daglig tillsyn och hjälp med insulingivning av hemtjänst. Man har bemärkt att Birgers vikt har ökat och han är mera rastlös. Hur går man vidare?

21 Birger psykisk status blir allt sämre. Han vill inte cykla längre och han är inte på jobbet varje dag. Åker till en kompis på dagarna. Har fått ont i en fot och hemtjänsten uppmärksammar att han är svettig och varm om fötterna. Efter telefonkontakt med psykiatrin får Birger en tid om 3 veckor, man hänvisar till hälsocentralen. Planerat återbesök till primärvården beräknas om ca 1,5 månader. Vilka frågor bör man ställa?

22 Fall 3 Greta 81 år typ 2-diabetes och blanddemens, boende på sjukhem sedan ½ år. Det senaste veckan har hon tacklat av med oro och ropbeteende fr.a. nattetid. Insulinbehandling sedan 11 år med Humalog 6E + 8E + 4E och Lantus 18E tn. Hon har även metformin 500mg x 1. Tillika använder Greta bensodiazepiner som behovsmedicinering. Vilka reflektioner bör göras kring medicineringen Följder av aktuell behandling Behandlingsmål

23 När ni träffar Greta är hon magerlagd, trött, svårigheter med förflyttning hennes blodtryck 105/60 P-glukos brukar ligga på mellan 5-7 mmol/l på förmiddagen. Vad bör man nu tänka på? Hur ska ni agera? Under en period av nattlig oro faller Greta en natt ur sängen och ådrar sig en humerusfraktur och i samband med detta kontrollerades för första gången ett nattligt p-glukosvärde som visade sig vara 2,1 mmol/l.

24 Tack för uppmärksamheten

25 Utvärdering kommer på mail!!!

26 Prevalens Diabetes i Östergötland Ann-Sofie Nilsson-Neumark LT Kalmar