Landstingets pensionärsråd 1-10

Transkript

1 Protokoll Sammanträdesdatum Landstingets pensionärsråd 1-10 Tid: Fredagen den 3 mars, kl Plats: Fjärås vårdcentral Närvarande ledamöter Ersättare Inbjudna Övriga Mats Eriksson Dan Skantz Bertil Bergquist, PRO Sven Hägerborg, SPF Gustav Carlsson, SKPF Toini Jönsson, SPF Kurt Eklund, SPRF Mats Emanuelsson, controller, Sjuktransportförvaltningen Christina Rydberg Larsson, Konsult & stöd Ingela Kange, sekreterare 1 Sammanträdets öppnande Mats Eriksson öppnade mötet med att hälsa alla välkomna. 2 Val av justeringsman Gustav Carlsson, SKPF, valdes att tillsammans med ordföranden justera protokollet. 3 Föregående sammanträdes protokoll. Då ingen hade något att erinra noterades föregående protokoll till handlingarna. 4 Sjukresor Vid beredningen framkom önskemål att få träffa någon från RESAM eller Sjuktransportförvaltningen med anledning av att problem med bl a långa väntetider och restider kommit ledamöterna i pensionärsrådet till del. LPR (17)

2 Mats Emanuelsson, controller vid Sjuktransportförvaltningen informerade och svarade på frågor. Missnöjda resande hänvisas att kontakta patientnämnden. Under 2005 har patientnämnden fått in 29 ärenden. 22 av ärendena berörde "organisation, regler, resurser". Av de 22 var det i 12 fall kritik riktad direkt mot det som gäller långa väntetider, dvs att man får vänta upp till en timme. Det är i enlighet med regelverket att vänta upp till max en timme för såväl fram- som återresa, för att samordningen ska kunna bli effektiv. De övriga 10 ärendena i denna kategori har gällt t ex fakturor mm. Ärendena återrapporteras varje kvartal från patientnämnden till Sjuktransportförvaltningen. Planetsystemet hanterar ca 500 resor om dagen. Mats Emanuelsson medgav och beklagade att i enstaka fall blir genomförs resor som inte blir bra. De är tyvärr väldigt svåra att fånga upp och justera i förhand med tanke på mängden resor och såsom systemet fungerar. Frågor från pensionärsorganisationerna: Gustav Carlsson, SKPF, tog upp att vissa chaufförer inte kan svenska språket tillräckligt bra, vilket gör att problem uppstår. Mats Eriksson, menade att språkkunskaper borde vara ett kriterium vid upphandlingen av taxitjänster. Det är Hallandstrafiken som gör den upphandlingen och man bör kontrollera med dem om så är fallet. Mats Eriksson frågade, med anledning av att en transport med bårtaxi, som blev fel, figurerat i tidningarna, hur ofta Sjuktransportförvaltningen får samtal om liknande problem. Mats Emanuelsson svarade att det har enbart varit ett samtal och antalet bårtaxiresor är per år. Bertil Bergquist efterfrågade den utvärdering som han uppfattat att RESAM skulle genomföra. Mats Emanuelsson kände inte till denna, men menade att Sjuktransportförvaltningen ska genomföra en patientenkät under våren, som han gärna återkommer om när resultatet är klart. Mats Eriksson menade att landstingsstyrelsen i budgeten kan se över vad kostnaden blir för att sänka maximala väntetiden till 30 minuter. Samtidigt såg han inte att antalet inkomna ärenden till patientnämnden är många i relation till mängden resor. LPR (17)

3 5 Uppsökande tandvård Christina Rydberg Larsson, utvecklare vid planerings- och utvecklingsavdelningen, Konsult & stöd, tillika tandsköterska/undersköterska, informerade i ärendet. Christina redovisade statistik som visade att under 2005 har 70% fått munhälsobedömning i Halland utav det antal som kommunerna uppskattar är berättigade till den. Motsvarande siffra för riket var 60%. Halland ligger bra till. Statistiken plus viss information bifogas protokollet, bilaga 1. Frågor från pensionärsorganisationerna: Bertil Bergquist, PRO frågade vad som händer efter munhälsobedömningen. Christina svarade att vid munhälsobedömningen ser man om personen har behov av nödvändig tandvård. Nödvändig tandvård avgörs från fall till fall, men handlar bl a om att man ska kunna tugga och äta utan större problem, kunna tala, och man ska inte behöva ha ont. Patienten kan vid behov av nödvändig tandvård anlita sin tandläkare eller det företag som utför munhälsobedömningen, för att få den utförd. Kommunen har ansvar för att den nödvändiga tandvården blir utförd. Sven Hägerborg, SPF, menade att det är mycket bra med information om detta eftersom han uppfattar att kännedomen om reformen är dålig. Det är viktigt att föra informationen vidare i respektive organisationer. 6 Medicinsk fotvård Frågan om det föreligger risk för fler amputationer p g a dålig tillgänglighet till medicinsk fotvård togs upp på beredningen. Ingela Kange hade inhämtat information från sjukhusen och de olika primärvårdsområdena. Den visar att tillgängligheten är relativt god när det gäller medicinsk fotvård och ingenting tyder på att bristen på tillgänglighet skulle innebära fler amputationer. Informationen bifogas protokollet, bilaga 2. Dan Skantz tog upp att det finns patienter (inte specifikt i Halland) med ex diabetes som inte tar sår på fötterna på allvar och därför kommer till vård för sent, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Frågor från pensionärsorganisationerna: Bertil Bergquist, PRO, menade att det känns betryggande att man kan få tillgång till medicinsk fotvård när man har behov av den. 7 Ersättningsmodell för primärvården Mats Eriksson och Dan Skantz redogjorde för hur ärendet utvecklats sedan föredragningen vid förra sammanträdet. Landstingsstyrelsens arbetsutskott har beslutat föreslå landstingsstyrelsen att modellen genomförs från och med 2007 och att vissa kompletteringar, såsom införande- och övergångsregler samt ekonimiska LPR (17)

4 resurser för detta, får beslutas om vid landstingsfullmäktige i juni då modellen också slutligt fastställes. Frågor från pensionärsorganisationerna: Sven Hägerborg, SPF, undrade om andra kommuner eller landsting genomfört motsvarande modell. Dan Skantz svarade att när det gäller specifikt denna modellen som helhet är Halland pionjärer. Delar i den finns sedan tidigare. Gustav Carlsson, SKPF, tyckte den nya modellen verkar vara ett bra sätt att jobba framåt. Bertil Bergquist, PRO, undrade om modellen kommer att innebära någon omflyttning av personal och hur man tänkt informera om modellen. Mats Eriksson svarade att modellen skulle kunna få till följd viss omflyttning av personal. Han menade att när beslut om modellen är klart behövs en ordentlig informationskampanj. 8 Bokslut 2005 Mats Eriksson och Dan Skantz informerade om bokslutet En upptryckt broschyr Bokslutskommuniké 2005 delades ut. Det ekonomiska resultatet blev ett överskott på 150,4 mnkr. Landstingsfullmäktiges mål om en stark ekonomi på lång och kort sikt innebär bl a att det egna kapitalet behöver förbättras med 100 mnkr per år, så att pengar finns för exempelvis framtida pensionsutbetalningar. Resultatet överträffar detta med 50 mnkr, vilket förklaras av engångsposter i samband med försäljning av aktier och realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar. Av landstingets förvaltningar är det enbart Sjukhuset i Varberg som är i ekonomisk obalans. När det positiva resultatet kunde förutses gjorde landstinget den särskilda satsningen med ett antal miljoner kr på att få bort köerna vid sjukhusen genom att erbjuda patienter vård vid annat sjukhus eller klinik. I juni ska alla specialiteter klara att erbjuda behandling/undersökning inom 90 dagar i enlighet med garantin Frågor från pensionärsorganisationerna: Sven Hägerborg, SPF, frågade om även de kliniker som har haft längst köer inom ex ortopedi och urologi, kommer att klara vårdgarantin i juni. Mats Eriksson svarade att signalerna från verksamheterna är att de kommer att klara detta. 9 Plustjänster Beredningen tog upp frågan om landstinget kommer att tillsätta några plustjänster, dvs regeringens nya arbetsmarknadspolitiska åtgärd. Mats Eriksson informerade LPR (17)

5 om att en inventering av antalet platser är gjord. Överläggningar med fackliga organisationer pågår och nästa vecka blir det klart. 10 Övriga frågor Toini Jönsson, SPF, tog upp frågan om när demenssjukdom går in i en fas där det är psykiatrivård som behövs, så har kommunerna ingen vårdform som är bra. Kvarboendeprincipen gäller och det blir svårt att hantera för personal och andra boende. Hon undrade hur landstinget tänker när det gäller detta. Mats Eriksson svarade att han tar med sig frågan för att se vad det går att göra. Bertil Bergquist, PRO, tog upp att han läst en artikel om Landstinget Jönköpings arbete för att minska dödsfall och undrade om inte Halland ska ta efter detta. Mats Eriksson svarade att Södra regionvårdsnämnden initierade det sättet att jobba tidigt och mycket av det som skrevs om i Jönköping görs i flera andra landsting, inklusive vårt. Vid protokollet Ingela Kange Justerat Justerat Mats Eriksson Gustav Carlsson LPR (17)

6 Bilaga 1 Uppsökande verksamhet Avgiftsfritt: Munhälsobedömning Individuell rådgivning Kontakt med tandläkare vid behov Handledning till personalen LPR (17)

7 Rätt till munhälsobedömning och nödvändig tandvård om du: Får omsorger av kommunen, genom särskilda boendeformer Får omfattande hälso- och sjukvård i egen bostad Får omsorger och stöd (Lss), genom särskilda boendeformer, i egen bostad eller i dagverksamhet Får omsorger av kommunen i egen bostad eller är funktionshindrad p g a allvarlig och långvarig psykisk sjukdom LPR (17)

8 Rätt att få: Hjälp med din dagliga munhygien Årlig avgiftsfri bedömning av hälsotillståndet i munnen, samt råd och instruktioner om den dagliga munvården Nödvändig tandvård utförd till samma avgift som patientavgiften vid läkarbesök (högkostnadsskyddet gäller) LPR (17)

9 Enligt Tandvårdslagen 8a har följande personkrets rätt till munhälsobedömning och nödvändig tandvård, ett grundläggande krav är individens behov av vård och omsorg. Tandvårdsbehovet är inte det avgörande. Dessa grupper benämns De som kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 första stycket Hälso- och sjukvårdslagen. 2. De som får hälso-och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). 3. De som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Dit hör personer med: utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 4. De som är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer enligt punkterna 1 3 ovan. För grupperna 1, 2, 4 gäller att de skall ha ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Kravet på omfattande vård- och omsorgsinsatser skall vara ett varaktigt behov av omfattande personlig omvårdnad under större delen av dygnet d.v.s minst 3 ggr/dygn samt antingen tillsyn under natt eller larm. Detta skall gälla oavsett vem som genomför omvårdnaden. Grupp 3 som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har redan bedömts ha omfattande och varaktiga funktionshinder. Någon ytterligare bedömning av dessa personers behov av vård- och omsorgsinsatser skall därför inte ske utan det räcker med kommunens beslut att individen omfattas av bestämmelserna i lagen. Till grupp 4 räknas även de som har långvariga och allvarliga psykiska störningar som medfört psykiska funktionshinder i sådan omfattning att de själva inte förmår söka tandvård eller sköta sin munhygien. Till patientgruppen skall räknas personer med en allvarlig psykossjukdom som pågått i mer än ett år och som samtidigt har ett omfattande och socialt funktionshinder. Egen bostad skall inte utgöra ett absolut krav för att räknas in i denna personkrets. Intyget kan utfärdas av följande personer i kommunen: Biståndshandläggare, omvårdnadsansvarig sjuksköterska, kommunsköterska, distriktssköterska, föreståndare för särskilt boende eller psykiatrisamordnare. Personer som inte har biståndsbeslut från kommunen men tillhör grupp 4 har möjlighet att hos landstinget ansöka om det särskilda tandvårdsstödet Ansökan insändes till: Landstingets Halland, Utvecklare Christina Rydberg-Larsson, Planering-och Utveckl.avd. Box 517, Halmstad. Tfn LPR (17)

10 Uppsökande munhälsobedömning Avses en i det enskilda hemmet eller särskilda boendet utförd bedömning av munhygienen, av behovet av olika insatser för att förbättra munhygienen och av behovet av nödvändig tandvård. Behovet av munhygieninsatser skall bedömas med utgångspunkt från vad den enskilde eller omvårdnadspersonalen tekniskt kan utföra. Lämplig vårdpersonal eller anhörig skall närvara vid munhälsobedömningen. Munhälsobedömning skall erbjudas årligen till dem som är berättigade och utförs av det tandvårdsföretag som landstinget Halland tecknat samarbetsavtal med. Uppsökande munhälsobedömning är kostnadsfri för vårdtagaren. Nödvändig tandvård Med nödvändig tandvård avses sådan tandvård som i det enskilda fallet påtagligt förbättrar förmågan att äta eller tala. Förebyggande behandling och akuta insatser skall vara prioriterade. För den nödvändiga tandvården betalar vårdtagaren samma avgift som gäller inom den öppna hälso- och sjukvården. Avgifterna för tandvård omfattas av högkostnadsskyddet. För den nödvändiga tandvården har vårdtagaren rätt till valfri vårdgivare. LPR (17)

11 Egen ansökan för intyg om rätt till uppsökande och nödvändig tandvård enligt tandvårdslagen 8 a Namn på sökande Efternamn Personnummer Förnamn Adress Postadress Tfn Medgivande Jag vill ta del av rätten till tandvårdsreformen och medger att uppgifter om mig via journal-handlingar, som kan behövas för att bedöma rätten till tandvård enligt tandvårdslagen 8 a, far överlämnas till landstinget. Datum Namnteckning Beskrivning av det dagliga omvårdnadsbehovet med hjälp av anhörig/ närstående Komplettera med intyg från läkare eller sjuksköterska som har kännedom om omvårdnadssituationen Landstinget Halland fyller i Datum: Bifall enligt TvL 8 a kategori Avslag Signatur: LPR (17)

12 LPR (17)

13 Antal som fått en munhälsobedömning 2004 Vårdtagare Personal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2004 Andel Knäred ,0% Laholm ,0% S:a Laholm ,0% Hyltebruk ,7% Torup ,5% S:a Hylte ,9% Mobident ,7% S:a Halmst ,7% Falkenberg 497 1Q ,2% Vessigebro ,9% Ullared ,6% S:a Falkenb ,0% Varberg C ,3% Tvååker ,0% Bua ,2% Veddige ,0% S:a Varberg ,0% Vallda ,0% Onsala ,7% Tandläk AB ,6% S:a Kunngsb ,4% S:a N-län ,7% LPR (17)

14 Antal som fått en munhälsobedömning 2005 Vårdtagare Personal jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2005 Andel Knäred ,0% Laholm ,0% S:a Laholm ,0% Hyltebruk ,0% S:a Hylte ,0% MobiDent ,8% S:a Halmstad ,8% Falkenberg ,5% Vessigebro ,1% Ullared ,3% S:a Falkenberg ,9% Varberg C ,8% Tvåsaker ,0% Bua ,2% Veddige ,4% S:a Varberg ,5% Vallda ,0% Onsala ,6% LPR (17)

15 LPR (17)

16 Datum Bilaga 2 Konsult & stöd Ingela Kange, sekreterare planerings- och utvecklingsavdelningen Tfn Ingela.kange@lthalland.se Landstingets pensionärsråd Medicinsk fotvård Inhämtad information från Länssjukhuset i Halmstad, Sjukhuset i Varberg, primärvårdskanslierna och närsjukvårdskansliet: Sjukhusen Länssjukhuset i Halmstad har tillräckliga resurser för medicisk fotvård idag. De har ingen kö utan tar emot alla med adekvat remiss. Prioriteringarna har blivit hårdare, de tar emot de som redan fått problem. Den viktiga förebyggande fotvården och utbildningen ska ligga i primärvården. De flesta som kommer med problem har väntat länge innan de sökte vård, och skulle troligtvis ha väntat även om det erbjudits fotvård i primärvården (Halmstad). Sjukhuset i Varberg har 0.9 tjänst fotvårdstjänst som riktas mot diabetespatienter. De har ingen direkt väntetid, för närvarande 14 dagar, vilket talar för att den fotvård som finns knappast kan orsaka risk för fler amputationer. Primärvården Vbg har avtal med Sjukhuset i Varberg om medicinsk fotvård för diabetiker och psoriasispatienter. Primärvården Halmstad har ingen fotvård att erbjuda i egen regi, ej heller avtal med fotvårdsterapeuter för medicinsk fotvård. Patienterna får söka fotvård hos de privata terapeuter som finns att tillgå. Amadeuskliniken har en fotvårdsterapeut i sina lokaler någon gång per vecka med terapeuten arbetar i egen regi. Primärvården Laholm och Hylte har köpt tjänster från Länssjukhuset i Halmstad som omfattar en terapeut som finns på vårdcentralen en dag per vecka för medicinsk fotvård. Man kan få fotvård på remiss från sin läkare. Närsjukvården Kungsbacka har 0,5 tjänst för medicinsk fotvård vid medicinmottagningen. För att verksamheten skall kunna bedrivas med god kontinuitet för diabetiker och andra medicinskt prioriterade grupper, har de dessutom upphandlat insatser från en privatpraktiserande medicinsk fotvårdsspecialist som de kan avropa vid sjukdom, längre ledigheter eller tillfälligt stor anhopning av besök. Närsjukvården kan klara en god kontinuitet för medicinskt prioriterade grupper som diabetiker. 16 (17)

17 17 (17)