Högskolan på Åland serienummer 39/2012. Sjöfart. Mariehamn 2012 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland serienummer 39/2012. Sjöfart. Mariehamn 2012 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 En attraktiv flaggstat - en studie om svenska rederiers förhållning till den svenska flaggan Jan Jansson Ola Gärdlund Högskolan på Åland serienummer 39/2012 Sjöfart Mariehamn 2012 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Sjökaptensprogrammet Jan Jansson & Ola Gärdlund En attraktiv flaggstat - en studie om svenska rederiers förhållning till den svenska flaggan Bengt Malmberg Abstrakt: Svenska redare flaggar ut ur Sverige och går till våra grannländer i Europa då det är svårt att bedriva en internationellt konkurrenskraftig sjöfart under svensk flagg. Europeiska kommissionen har gett ut Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport (2004) för att göra europeiska flaggor till mer konkurrenskraftiga gentemot tredjelands flagg. Många av de länder som följt riktlinjerna har blivit attraktiva flaggstater med en uppåtgående trend i sina register. Sverige har dessvärre hamnat på efterkälken och oförståelsen mellan redarna och beslutsfattarna i Sverige har aldrig varit större. Därför är syftet med detta arbete att undersöka hur flaggstaten Sverige ska vara utformad för att anses som en attraktiv flaggstat av svenska redare. Vi har genomfört en enkätundersökning och de svenska rederierna har fått frågor om vad de vill ha av Sverige för att det ska bli en attraktiv flaggstat. 34 st. rederier tillfrågades och 10 st. av dem deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade på att hela eller stora delar av EU:s riktlinjer måste implementeras och dessutom behövs det ett svenskt internationellt skeppsregister eller någon liknande lösning, för att Sverige ska anses vara en attraktiv flaggstat. Undersökningen visade att det fanns två läger hos de svenska rederierna. Det första lägret är mer patriotiska och har en önskan om att flagga i Sverige men att de i dagsläget inte kan bedriva en konkurrenskraftig sjöfart under svensk flagg p.g.a. den svenska sjöfartspolitiken. Det andra lägret kommer alltid att välja de gynnsammaste flaggstaterna och Sverige kommer aldrig att vara ett alternativ som flaggstat för ens Sverige blir en av världens mest gynnsamma flaggor. Nyckelord (sökord): Utflaggning, flagstat, svensk sjöfart, SIS, Svenskt internationellt skeppsregister, svensk sjöfartspolitik Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 39/ Svenska 52 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Master Mariner Jan Jansson & Ola Gärdlund An Attractive Flag State A study of the Swedish shipping companies relation to the Swedish flag Bengt Malmberg Abstract: The Swedish shipping companies are changing shipping registers from Sweden to our neighbor countries in Europe. It is difficult for the Swedish shipping companies to engage in the international competition on the global market due to the poor Swedish maritime politics. The European commission has composed Community Guidelines on State Aid to Maritime Transport (European Union, 2004) as an aid to make the European flag states more competitive towards third nations flags. A lot of the countries, that have followed the EU guidelines, have become more attractive flag states and they have a positive trend in their shipping registers. Unfortunately Sweden has ended up behind in the positive development in the EU and the gap between the Swedish shipping companies and the Swedish government have never been larger. Therefore we asked the Swedish shipping companies in a questionnaire study what they wanted from Sweden, for Sweden to become an attractive flag state for the Swedish shipping companies. 34 shipping companies were asked to participate in the questionnaire study and 10 of them participated. The result indicates that all of or large parts of the EU guidelines have to be implemented in Sweden. The need of a Swedish international shipping register is also very important or any other similar solution. The result shows that the Swedish shipping companies can be divided into two groups. The first group is the patriotic shipping companies and they want to be in the Swedish shipping register, but they are not able to meet the global competition with Sweden as their flag state. The second group is always going to choose the most attractive flag states in the world. Sweden will never be an option for the second group as long as Sweden is not one of the most attractive flag states. Key words: Flagging out, flag state, Swedish shipping, SIS, Swedish international shipping register Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 39/ Swedish 52 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING Syfte och frågeställning Avgränsningar 12 2 BAKGRUND Flaggstat Stängda och öppna register Bekvämlighetsflagg Flag of Convinience (FoC) Nationella och internationella skeppsregister SIS svenskt internationellt skeppsregister Bruttotonnage och nettotonnage Tonnageskatt Bemanningskostnader Nettomodeller Lokala avtal International Transport Workers Federations avtal TAP-avtal Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport Schablonbeskattning av tonnage Arbetskraftsrelaterade kostnader Investeringsstöd Kriterier för att få stöd Högsta stödnivå Våra grannländers sjöfartspolitik 23 3 METOD Enkätundersökning Svarsfrekvens och bortfall Etiska principer 27 4 RESULTAT Bakgrundsinformation om rederierna Titeln på representanten som fyller i undersökningen?... 29

5 4.1.2 Hur många fartyg finns det i rederiet? Antal fartyg som varje rederi har under svensk flagg? Hur många rederier har något eller några fartyg under en annan flagga än Sveriges? Rent ekonomiska grunder till valet av flaggstat Hur viktigt är det att möjligheten till tonnageskatt finns vid val av flaggstat? Använder ni er av någon tonnageskatt i dagsläget? Hur viktigt är skattereglerna kring avskrivning av fartyg vid val av flaggstat? Hur viktiga är skattereglerna kring försäljning av fartyg vid val av flaggstat? Hur viktigt är storleken på avgifter vid registrering och för att upprätthålla sin plats i ett fartygsregister, vid val av flaggstat? Hur viktigt är det att det finns ett internationellt skeppsregister (t.ex. DIS, NIS, SIS) som ett alternativ vid val av flaggstat? Hur viktigt är det med statliga stödåtgärder för sjöpersonal från EU-land, s.k. netto löner vid val av flaggstat? Hur viktigt är det att kunna anställa arbetskraft på kontrakt från låglöneländer på s.k. lokala avtal, vid val av flaggstat? Är ni bekanta med "Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport" (2004/C 13/03)? Hur mycket av gemenskapens riktlinjer ska implementeras i en EU-flaggstat för att den ska vara en attraktiv flaggstat? Andra orsaker än direkt ekonomiska vid val av flaggstat Vid val av flaggstat, hur viktigt är det att flaggstaten ligger i EU? Vid val av flaggstat, hur viktig är den geografiska närheten till flaggstaten set från Skandinavien? Vid val av flaggstat, hur viktiga är känslobanden och traditioner till rederiets hemland? Vid val av flaggstat, hur viktigt är det att det finns ett utbrett sjöfartskluster i flaggstaten i åtanke? ITF listar i dagsläget 34 länder som FoC. Bland dessa länder finns bland andra Bahamas, Liberia och Malta. Hur intressant är en FoC-stat för ert rederi vid val av flaggstat? Har ni idag något fartyg registrerat i en FoC-stat? Kan kvalitén på säkerheten ombord bli lidande p.g.a. flaggstaten, eller styrs det helt av rederiet, eller är det en kombination av de båda? Har ett rederi något socialt ansvar gentemot rederiets land och medborgare som rederierna måste ta i beaktande vid val av flaggstat? Vilken är enligt er den mest attraktiva flaggstaten inom EU i dagsläget?... 41

6 Är Sverige enligt er ett alternativ vid val av flaggstat? Rederiernas egna kommentarer 42 5 DISKUSSION Bakgrundsinformation om rederierna Ekonomiska grunder till val av flaggstat Andra orsaker än direkt ekonomiska vid val av flaggstat Undersökningsresultat i relation till den använda forskningsmetoden Slutsatser 48 REFERENSER BILAGOR Bilaga 1, Enkäten till rederierna Bilaga 2, Följebrev 1 Bilaga 3, Följebrev 2 Bilaga 4, Merchant Ships in German Registries >=GT 100

7 FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Fördelning av världens tonnage (GT>100) Figur 2. Diagram över fartygsfördelningen mellan länderna i tabell 3 år 2010 samt förändringen i procent sedan Figur 3. Diagram över bruttotonnagefördelning GT>100 mellan länderna i tabell 3 år 2010 samt förändringen i procent sedan Figur 4. Titeln på rederiets representant Figur 5. Antal fartyg i varje rederi Figur 6. Antal fartyg som varje rederi opererar under svensk flagg Figur 7. Antal fartyg som varje rederi opererar under en EU-flagg som inte är svensk flagg Figur 8. Antal fartyg som varje rederi opererar under en flaggstat utanför EU Figur 9. Hur viktigt rederierna tycker att det är med möjlighet till tonnageskatt Figur 10. Rederiernas användning av tonnageskatt Figur 11. Hur viktigt rederierna tycker att skattereglerna kring avskrivning av fartyg är Figur 12. Hur viktigt rederierna tycker att skattereglerna kring försäljning av fartyg är Figur 13. Betydelsen av avgifterna vid registrering och uppehälle i ett flaggregister Figur 14. Betydelsen av att det finns ett internationellt skeppsregister vid val av flaggstat Figur 15. Betydelsen av att flaggstaten har nettolöner vid val av flaggstat Figur 16. Betydelsen av att det går att anställa arbetskraft på lokala avtal vid val av flaggstat Figur 17. Rederiernas kännedom om "Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport",(2004/c 13/03) Figur 18. Hur mycket av gemenskapens riktlinjer ska implementeras i en EU-flaggstat för att den ska vara en attraktiv flaggstat? Figur 19. Betydelsen av att flaggstaten ligger i EU Figur 20. Betydelsen av den geografiska närheten till flaggastaten sett från Skandinavien Figur 21. Betydelsen av känsloband och traditioner till rederiets hemland Figur 22. Betydelsen av att det finns ett utbrett sjöfartskluster i flaggstaten Figur 23. Intresset bland rederierna att ha en FoC-stat som flaggstat Figur 24. Har ni något fartyg registrerat i en FoC-stat?

8 Figur 25. Kan kvalitén på säkerheten ombord bli lidande p.g.a. flaggstaten, eller styrs det helt av rederiet, eller är det en kombination av de båda? Figur 26. Har rederierna något socialt ansvar gentemot rederiets land och medborgare? Figur 27. Är Sverige enligt er ett alternativ vid val av flaggstat? TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. De 28 länder som listas av FoC av ITF (International Transport Workers' Federation, 2012) Tabell 2. Nederländernas inkomstberäkning av tonnage per 1000 NT Tabell 3. Sammanställning av Sverige och tre andra länders sjöfartspolitik

9 FÖRKORTNINGAR DAS DIS EES EU FAS FN FoC GT ILO IMO ISR ITF NIS NOR NT SIS SOU TAP TCC UNCLOS VD Danskt Alminderligt Skibsregister Danskt Internationalt Skibsregister Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet Europeiska Unionen Faroe islands international Ship register Förenta Nationerna Flag of Convinience Bruttotonnage (av eng. Gross Tonnage) International Labour Organization International Maritime Organization International Shipping Register International Transport workers Federation Norwegian International Ship register Norwegian Ordinary Ship Register Nettotonnage (av eng. Net Tonnage) Svenskt Internationellt Skeppsregister Statens Offentliga Utredningar Tillfälligt Anställd Personal Total Crew Cost United Nations Convention on the Law Of the Sea Verkställande Direktör 9

10 1 INLEDNING Europeiska Unionens (EU) gemensamma mål med sjöfarten i Europa är att minska konkurrensen inom EU samt en ökad konkurrenskraft emot tredje land. I målen ingår också att säkra kunnandet inom EU och behålla möjligheten att jobba mot en bättre miljö till sjöss på den internationella marknaden. Länder som kan liknas vid Sverige. T ex Nederländerna, Danmark och Tyskland visar en uppåtgående trend i sina register. Sverige å andra sidan som har cirka 270 mil lång kustlinje, vilket är en av de längsta i Europa hade den 31 december 2011 det lägsta antalet fartyg i sitt register sedan 1961 då statistiken över svenska fartyg började föras (Trafikanalys, 2012, s. 8). Bara under år 2011 flaggade 16 st. fartyg ut ur det svenska registret. Vart tar de svenska fartygen vägen? Enligt Magnusson (2011, s.12-13) i SEKO:s medlemstidning Sjömannen 2011 hade 69 st. fartyg lämnat det svenska registret de senaste fyra åren. De länder som tog emot en del av de svenska fartygen var: - Danmark (DIS) 21 st. fartyg - Färöarna 4 st. fartyg - Storbritannien 3 st. fartyg - Norge (NIS), Nederländerna, Finland 2 st. fartyg vardera De s.k. bekvämlighetsflaggstaterna har enbart tagit emot 12 st. av de svenska utflaggade fartygen. Det är alltså våra grannländer här i Europa som konkurrerar ut de svenska redarna. Inte några länder långt bort med andra politiska, sociala, ekonomiska och arbetsrättsliga principer än vad som tillämpas inom Sveriges gränser i land. Till sjöss skiljer sig länderna åt med diverse internationella skeppsregister och andra sjöfartspolitiska lösningar. År 2015 är vi Europas ledande kraft för ett maritimt kulturarv skriver Robert Olsson (2012), överintendent på statens maritima museums hemsida. Ska man tro sjöfartsdebatten så är det just där, inom det maritima kulturarvet som Sverige har en chans att lyckas bli ledande inom Europa. 10

11 I svensk sjöfartstidning nr kunde man läsa Ett förlorat år för svensk flagg. (Hägg, 2010) Det här är två citat som Sverige kommer att bli tvungna att vänja sig vid. Ett förlorat år för svensk sjöfart och Europas ledande maritima kulturarv. Så ser det ut i Sverige samtidigt som övriga Europa ser ut att kämpa mot ett gemensamt mål, att öka konkurrensen gentemot tredje lands flagg s.k. bekvämlighetsflagg och minska konkurrensen inom EU. Det har resulterat i att den nedåtgående trenden med minskande tonnage har vänt och nu ökar det totala tonnaget i EU (Europeiska unionen, 2004, s. 3). Detta efter att fler och fler av de europeiska sjöfartsstaterna väljer att implementera Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport från Riktlinjerna kom i tidigare tappning första gången 1989 som ett verktyg mot att inte förlora den politiska makten internationellt. Svenska redare å andra sidan sitter maktlösa och tvingas flagga ut till våra grannländer för att kunna bedriva en lönsam verksamhet. Precis som EU sett riskerna med att förlora fartyg och därmed makten i International Maritime Organization (IMO) borde också Sverige inse vad som står på spel. Det är i IMO som de internationella konventionerna och koderna om bl.a. miljö, säkerhet och utbildning bildas och röstas igenom. En stor flotta innebär en större röst i IMO och därmed är det ett verktyg för EU-flaggstater mot att den makten inom IMO inte helt hamnar i händerna på tredje länder. Vi står inför att utexamineras som sjökaptener inom kort och ska börja segla som juniorstyrmän. Drömmen var att få segla för ett svenskt rederi och att få föra den svenska sjöfartstraditionen vidare. Tyvärr kommer verkligheten ikapp med en svensk sjöfartspolitik som verkar ha ett personligt agg mot svensk sjöfart och svenska sjömän. Detta har lett till att vi ställer oss frågan. Vad är det som är fel? Vad är det som svenska redare vill ha av den svenska regeringen som är så orimligt att regeringen vägrar ge efter? Med de här tankarna föddes iden till att undersöka vad en attraktiv flaggstat är. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med det här arbetet är att undersöka hur Sverige som en flaggstat ska vara utformad för att anses som en attraktiv flaggstat av svenska rederier. Syftet besvaras med frågeställningarna: 11

12 1. Vad anses viktigt för att göra Sverige till en attraktiv flaggstat enligt svenska rederier sett från ett ekonomiskt perspektiv? 2. Vad finns det för andra orsaker för svenska rederier att välja Sverige som flaggstat än de direkt ekonomiska? 1.2 Avgränsningar I och med att ingen av oss har någon djupare kunskap inom juridik så har arbetet ingen som helst ambition att beskriva de juridiska komplikationer och frågor som kan uppstå. Arbetet har inte inriktat sig på att försöka ge en heltäckande bild av vad skattesystemen t.ex. tonnageskatt innebär. Vi kommer endast att hålla oss till enkätundersökning som vår undersökningsmetod. Resultatet kunde förmodligen ha kommit att visa en rättvisare bild om det dessutom gjorts någon intervju med rederierna, dessvärre har vi begränsat oss till en enkätundersökning p.g.a. tidsbrist. 12

13 2 BAKGRUND I det följande kapitlet behandlas de områden och begrepp som kan vara nödvändiga för att bättre förstå undersökningen samt en avslutande sammanfattning över några grannländers nuvarande sjöfartspolitik. Arbetet har inte för avsikt att ge en omfattande och heltäckande bild av de områden som behandlas i bakgrunden.det här avsnittet kommer att beskriva de centrala områden och begrepp som finns i undersökningen. Stycket ska underlätta att förstå bakgrunden till frågorna samt diskussionen som följer av undersökningen. 2.1 Flaggstat På en arbetsplats i land är det uppenbart vilket lands lagar, regler, arbetsavtal och liknande som gäller. Det är som huvudregel i det land som verksamheten bedrivs, med några få undantag vilka vi inte kommer att behandla djupare. Ombord på ett fartyg är det ett mycket mer komplext problem, eftersom ett fartyg i regel trafikerar på många olika geografiska områden. Om man skulle behandla ett fartyg som en arbetsplats i land skulle det leda till att fartyget faller under olika länders jurisdiktion beroende på vilket lands vatten fartyget för tillfället befinner sig på och i internationella vatten skulle inget land ha jurisdiktion. (Bergström, 2010, s. 6-7) I havsrättskonventionen (UNCLOS av eng. United Nations Convention on the Law Of the Sea) utgiven av Förenta Nationerna (FN) reglerar man detta genom att bestämma att fartyget skall falla under en flaggstats exklusiva jurisdiktion. Det innebär att fartyget skall ses som en del av landet vad gäller lagar och förordningar. Till denna flaggstat skall det finnas en s.k. genuin link dvs. ett faktiskt samband mellan flaggstaten och fartyget. (UNCLOS, 1982, art. 92 & 94) Det är sedan upp till varje flaggstat att verkligen utöva jurisdiktion över sina fartyg och föra register över dem. Det är flaggstatens lagar som gäller vid avseende på tekniska frågor, administrativa frågor samt sociala frågor. Då också de sociala förhållandena ombord och utbildning av personal. (UNCLOS, 1982, art. 94) 13

14 2.2 Stängda och öppna register Som det nämndes tidigare så ska flaggstaten föra register över de registrerade fartygen i landet. Det finns s.k. stängda och öppna register. Stängda register är sådana register där det endast tillåts registrering av fartyg vars ägare är medborgare i landet alternativt om majoritetsägandet finns i landet eller inom en gemenskap som t.ex. EU. (Bergström, 2010, s. 6-9) Öppna register är sådana register som tillåter registrering av andra fartyg vars ägare ej är medborgare i landet. Begreppet genuin länk (genuin link) betydelse är inte specificerat i havsrättskonventionen och det är därför upp till varje land att specificera vad genuin länk innebär. I vissa länder kan man kräva att någon del av verksamheten drivs ifrån registerlandet i fråga samtidigt som andra länder inte kräver någonting i utbyte mer än en avgift. I båda dessa fall är det frågan om ett öppet register. Det senare är ett s.k. bekvämlighetsflaggregister (FoC). (Bergström, 2010, s. 6-9) 2.3 Bekvämlighetsflagg Flag of Convinience (FoC) När den internationella fackförening för sjömän, International Transport Workers Federation (ITF) bedömer huruvida en flaggstat ska listas som FoC (se tabell 1) tar de vissa saker i beaktande. Ett grundkriterium för att listas som FoC är att det saknas en genuin länk mellan fartygets ägande och flaggstaten. Annars är det flera andra saker som påverkar huruvida en flaggstat ska listas som FoC bl.a. flaggstatens goda inställning till förhållanden ombord, implementerande av ILO:s konventioner och rekommendationer, viljan att införa minimikrav för sjömännen och inställningen till fackliga organisationer. Resultat ifrån hamnstatskontroller samt hur mycket flaggstaten implementerat av IMO:s konventioner bidrar också till beslutet om FoC. (ITF, 2012a) Kännetecknade för FoC är att det är låga avgifter för registrering och för att bevara sin plats i registret. Fortsatt kännetecknas FoC av låga eller obefintliga skatter samt möjligheten att anställa personal ifrån låglöneländer med deras gällande kollektivavtal, s.k. lokala avtal. I låglöneländer utan gällande kollektivavtal betalas minimilön. (ITF, 2012a) 14

15 Ett fartyg som drivs under FoC har stora möjligheter att spara pengar på arbetsförhållandena ombord. Det kan leda till att säkerhetsorganisationen blir lidande om besättningen nödvändigtvis inte talar ett gemensamt språk och kraven ifrån flaggstaten är minsta nödvändiga för att fartyget ska få segla enligt internationella regler. (ITF, 2012a) Tabell 1. De 28 länder som listas som FoC av ITF (ITF, 2012b) Antigua och Barbuda Gibraltar (SB) Mongoliet Bahamas Honduras Nederländska Antillerna Barbados Jamaica Panama Belize Kambodja Sao Tome and Principe Bermuda (SB) Komorerna St. Vincent Bolivia Libanon Sri Lanka Burma Liberia Tonga Caymanöarna Malta Tyskland (ISR) Cypern Marshallöarna Vanuatu Ekvatorialguinea Mauritius De FoC-länder som har störst fartygsflotta i världen räknat i bruttotonnage (GT) vid utgången av år 2010 är Panama, Liberia, Marshallöarna samt Bahamas. Diagrammet nedan visar fördelningen av världens GT vid utgången av år 2010 mellan EU, Panama, Liberia, Marshallöarna, Bahamas samt övriga flaggstater i världen. Diagrammet visar enbart fartyg med ett GT på 100 eller större (figur 1.). (TraFi, 2011, s. 19) 15

16 37 % 21 % 11 % 6 % Panama Liberia Marshallöarna Bahamas EU Övriga flaggstater 20 % 5 % Figur 1. Fördelning av världens tonnage (GT>100). (TraFi, 2011, s. 29) 2.4 Nationella och internationella skeppsregister Nationella skeppsregister finns i både öppen form och stängd form. Internationellt skeppsregister förs av en del länder som ett andra register. I det registret kan de ha andra villkor för de registrerade fartygen. Det kan exempelvis existera andra arbetsavtal för de anställda och stödet ifrån staten kan vara annorlunda. Det finns länder som enbart för ett internationellt skeppsregister. (Näringsdepartementet, 2010, s ) SIS svenskt internationellt skeppsregister Det finns i dagsläget inget internationellt register i Sverige men regeringen har sedan 1990-talet behandlat frågan om att införa ett svenskt internationellt skeppsregister (SIS). Regeringen har inte tagit något beslut eftersom de ansett att de inte haft tillräckliga grunder. I januari år 2010 tillsatte regeringen i Sverige en utredning, SOU 2010:73 Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar. I utredningen undersöker man bl.a. effekterna vid införandet av ett SIS. För att göra undersökningen var författaren tvungen att ta fram ett förslag om hur ett SIS skulle se ut. (SOU 2010:73) 16

17 Författaren till utredningen kunde dessvärre inte förespråka införandet av SIS för att det skulle innebära en sådan ändring i svensk arbetsrätt som skulle strida mot internationella konventioner som Sverige ratificerat. (SOU 2010:73) Det nya registret skulle vara tillgängligt för fartyg med ett GT överstigande 500 och som dessutom är utsatta för internationell konkurrens dvs. fartyg som trafikeras i internationell fart. Införandet av SIS skulle innebära stora besparingar vad gäller sjöpersonal för de rederier som kan flagga sina fartyg i SIS. (SOU 2010:73) De som registreras i SIS skulle bl.a. ha möjligheten att enbart anställa sjöpersonal från låglöneländer. De nyanställda sjömän som inte är ifrån Sverige, EU eller EES skulle inte gå under de svenska kollektivavtalen och de svenska sjömän som jobbar ombord skulle inte skyddas av 7 lag (1982:80) om anställningsskydd. När skyddet mot att sägas upp utan grund tas bort, leder det till att rederierna utan hinder kan säga upp samtliga ombordanställda vid inträdande i SIS. Detta för att omgående ha möjligheten att anställa arbetskraft från låglöneländer. De anställda som kommer från låglöneländer skulle gå under enskilda avtal eller nytecknade kollektivavtal som är gjorda i samarbete med internationella organisationer så som ITF. De existerande TAP-avtalen som finns i Sverige skulle inte gälla i SIS. (SOU 2010:73) 2.5 Bruttotonnage och nettotonnage Tonnage är ett mått på fartyg som används som schablon när diverse avgifter skall bestämmas, t.ex. hamnavgifter och kanalavgifter. De internationella och nationella regelverk som finns hänvisar till tonnaget för att säkerställa vilka fartyg som berörs av regelverken. Måttet bestäms med fartygets volym som grund i matematiska formler och kan ge resultatet bruttotonnage (GT) eller nettotonnage (NT). Nettotonnage är ett mått på fartygets nyttiga volym dvs. den volym som inbringar inkomster medan bruttotonnage visar fartygets totala volym. Bruttotonnage är vanligen det mått som regelverken hänvisar till. Båda måtten är enhetslösa och presenteras därför utan enheter. Detta mått ger grunden till en rättvis jämförelse mellan fartygen. (Rawson & Tupper, 2001, s ) 17

18 2.6 Tonnageskatt Det är upp till varje land att skapa sitt eget tonnageskattesystem men det ska i stort överensstämma med system som tidigare godkänts av EU. (Europeiska unionen, 2004 s. 6-8) För att kunna beskriva tonnageskatt kommer Nederländernas tonnageskattesystem att användas som exempel. Nederländerna införde tonnageskatt 1996 och har använts som grund när andra länder tagit fram sina egna tonnageskattesystem. (SOU 2006:20, s ) Rederierna som valt att beskattas enligt tonnageskattesystemet i Nederländerna förbinder sig att beskattas under tonnageskattsystemet i tio år. Efter tio år får rederiet på nytt ta ställning till om de vill fortsätta med tonnageskatt i ytterligare tio år eller gå över till traditionell beskattning. (SOU 2006:20, s ) Tonnageskatt innebär schablonmässig beskattning av fartygen. Fartygens nettotonnage multipliceras med ett belopp per dag. Beloppet är beroende av fartygets storlek, se tabell 1. Dessa belopp tas sedan upp i företagets vinst och beskattas med landets vanliga bolagsskatt. (SOU 2006:20, s ) Tabell 2. Nederländernas inkomstberäkning av tonnage per 1000 NT (Tax Consultants International, 2012) NT per fartyg Avgift per dag och 1000 NT <1000 NT 9,08 < NT 6,81 < NT 4,54 < NT 2,27 > NT 0, Bemanningskostnader Ett fartygs tre största kostnadsposter är kapitalkostnader, bränslekostnader och bemanningskostnader. För att bedriva en konkurrenskraftig och lönsam sjöfart måste redarna arbeta med att få ner samtliga kostnader. Kapitalkostnaderna är i sin största del inte beroende av flaggstaten utan det går t.ex. att bygga ett fartyg i ett land där det är billigt oberoende av vilken flaggstat rederiet härstammar från. Den del av 18

19 kapitalkostnaderna som kan påverkas av flaggstaten subventioneras i många länder med olika stödanordningar. (SOU 2010:73, s ) Bemanningskostnaderna beror dels på vilket avtal du får teckna med arbetstagarna dels på vilket sätt som flaggstaten kan gå in för att via regleringar och stödanordningar hjälpa sjöfarten att få ner bemanningskostnaderna. Det ser olika ut i olika länder, nedan följer några modeller av stödanordningar och internationella avtal. (SOU 2010:73, s ) Nettomodeller Det finns olika typer av nettomodeller i olika register. En typ av nettomodell innebär att rederiet betalar in sina skatter och avgifter till skatteverket. Rederiet får sedan tillbaka delar av eller hela summan som de betalat in till skatteverket. Denna typ av nettomodell tillämpas i Finland och i Tyskland. (SOU 2010:73 ) En annan typ av nettomodell är nettolöner där rederierna aldrig betalar in skatter och avgifter till skatteverket. Nettolön innebär att skatter och avgifter skrivs ner till noll och pengarna behålls i stället av rederiet och på så sätt blir kostnaden för bemanningen lägre. Några av de länder som har nettolöner i något av sina register är Sverige, Danmark, Nederländerna och England. (SOU 2010:73 ) Lokala avtal Idag är det vanligt att rederier som flaggar ut sina fartyg anställer s.k. blandbesättningar. I flera av de internationella registren inom EU, som DIS, NIS och ISR, har man möjligheten att anställa sjöpersonal från låglöneländer på lokala avtal. Sådana avtal innebär att sjömännen får betalt efter de lönenivåer och avtal som finns i respektive sjömans bostadsland. Lokala avtal är närmast att liknas vid ITF:s TCC-avtal. (Näringsdepartementet. 2010, s ) International Transport Workers Federations avtal ITF:s uppgift är att teckna så många kollektivavtal som möjligt, i synnerhet för de bekvämlighetsflaggade fartygen. ITF har i huvudsak två typer av avtal. Ett ITFstandardavtal bygger på de löne- och arbetsvillkor som finns i det land som det går att spåra fartygets ägande till. Det andra avtalet är Total Crew Cost-avtal (TCC) och kan vara utformat på många olika sätt. Det som ligger till grund är de löne- och arbetsvillkor 19

20 som finns i det land som besättningen kommer ifrån samt det trafikområde som fartyget trafikerar. (Näringsdepartementet. 2010, s ) TAP-avtal TAP är en förkortning för Tillfälligt Anställd Personal och är ett kollektivavtal för utländska sjömän som är tillfälligt anställda ombord på svenska fartyg TAP-avtalet kom till år 1997 och avtalet tecknas mellan varje fartyg och de fackliga organisationerna. Det har med tiden visats att antalet TAP-anställda ombord på svenska fartyg med TAP-avtal är omkring 50 %. Andelen TAP-anställda ombord, har på senare tid ökat på en del fartyg till omkring 75 %. (SOU 2010:73, s ) Den tillfälligt anställde sjömannen får lön enligt TAP-avtalet och är normalt anställd i sex månader med chans till förlängning till nio månader. När anställningen löpt ut kan rederiet anställa en ny sjöman och behöver på detta viset inte ha två anställda på en befattning. TAP-avtalet innebär en besparing i bemanningskostnaderna. (SOU 2010:73, s ) 2.8 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport Under 2004 kontrollerade medlemsstaterna i EU ca 1/3 av den totala flottan i världen. Sedan 1970-talet har konkurrensen hårdnat från tredje land. I och med den ökande konkurrensen från tredje land har Europeiska kommissionen tagit fram riktlinjer för medlemstaterna att följa i Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport (2004). Införandet av åtgärderna som finns i riktlinjerna har i många medlemsstater lett till en trend där fartyg återinförs in i EU. Totalt för hela EU år 2004 var det en årlig tillväxt på 0,4 % fartyg samt 1,5 % om sett till tonnage. (Europeiska unionen, 2004) De huvudsakliga målen med de här riktlinjerna är att öka konkurrensen gentemot tredje land med förhoppningen att det leder till att rederier återinför sina fartyg till EU. Samtidigt ska riktlinjerna verka för att minska konkurrensen mellan medlemsstaterna. (Europeiska unionen, 2004, s. 1-6) Genom att säkerställa konkurrenskraften för medlemsstaternas handelsflottor finns förutsättningarna att vidhålla en hög ämneskompetens genom att det fortsatt kan 20

21 bedrivas en bra utbildning inom sjöfart i EU. Genom att behålla fartygen inom EU ökar möjligheten att säkerställa säkra transporter och miljövänliga transporter. Genom ett enat EU med en betydande del av världsflottan så finns det ett större inflytande i International Maritime Organization (IMO), gällande frågor om bl.a. miljö, utbildning och säkerhet. (Europeiska unionen, 2004, s. 1-6) För att nå de gemensamma målen med riktlinjerna föreslår kommissionen att varje medlemsstat inför följande stödanordningar i sina register Schablonbeskattning av tonnage Införandet av schablonbeskattning av tonnage allmänt känt som tonnageskatt är en bestämd summa per nettotonnage som beskattas. Skatten betalas både när rederiet går med vinst och när det gör en förlust. EU-kommissionen godkänner nya länders förslag om tonnageskattesystem som efterliknar tidigare godkända system. Närmare beskrivning av ett befintligt tonnageskattesystem finns tidigare i kapitlet under Tonnageskatt. (Europeiska unionen, 2004, s. 6-8) Arbetskraftsrelaterade kostnader Sjöfarten är utsatt för internationell konkurrens från bl.a. FoC-stater. Som vi tidigare nämnt konkurrerar inte dessa länder på samma villkor som t.ex. ett svenskt fartyg. På ett svenskt fartyg kräver varje befattning ombord två anställda, bortsett från de som är TAP-anställda en som är ombord på jobb och en som är hemma på ledighet med lön och kosttillägg. (SOU 2006:20, s ) Vi kan anta att kostnaden för sjömännen blir högre på det svenska fartyget än för ett fartyg under FoC. Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport (2004) dikterar att gemenskapens flottor ska vara konkurrenskraftiga mot tredje land. Därför har EU tagit konkurrensen från tredje land i beaktande och föreslår att följande åtgärder införs. (Europeiska unionen, 2004, s. 8) - Lägre socialförsäkringsavgifter för sjöfolk från EU som arbetar på fartyg registrerade i en medlemsstat. - Lägre inkomstbeskattning för sjöfolk från EU som arbetar på fartyg registrerade i en medlemsstat. 21

22 2.8.3 Investeringsstöd Riktlinjerna är i grunden inte för att stöd ges till att förnya flottan då det har en förmåga att snedvrida konkurrensen inom sjöfarten. Det finns undantag ifrån den här grundprincipen. Riktlinjerna tillåter stöd i de fall det handlar om ny teknik gällande miljö och säkerhet. Rederier som bedriver verksamhet på missgynnade platser har också möjlighet till stöd. (Europeiska unionen, 2004, s. 9) Kriterier för att få stöd Med stöd i riktlinjerna menas att företagen får skattelättnader eller återbetalning av skatt. I regel ges inte stöd till de fartyg som inte går under en medlemsstats flagga med undantag för: - om företaget har minst 60 % av sitt tonnage under en medlemsstats flagga. - om ett företag som driver hela sin landbaserade fartygsverksamhet inom en medlemsstat och har fartyg som går under tredje lands flagg kan stöd beviljas även för dessa fartyg. Då måste företaget kunna påvisa att både den strategiska och ekonomiska förvaltningen styrs ifrån en medlemsstat. Dessutom måste företaget gå med på att öka andelen tonnage under en medlemsstats flagga eller åtminstone bevara den andelen tonnage som de redan har under en sådan flagga. Alla företag som lyfter stöd måste kunna påvisa att de följer de Internationella- och EU- säkerhetsnormer som finns. (Europeiska unionen, 2004) Högsta stödnivå För att undvika snedvridningen inom EU har kommissionen fastställt en högsta stödnivå som rederierna kan tillåtas. Det är en reduktion av sjöfolkets sociala avgifter och inkomstskatt till noll. Utöver ovan nämnda reduktion kan staterna tillåtas att använda sig av ett tonnageskattesystem som i stort överensstämmer med ett system som tidigare godkänts av kommissionen. (Europeiska unionen, 2004, s. 11) 22

23 2.9 Våra grannländers sjöfartspolitik De flesta utav de klassiska sjöfartsnationerna i EU och EES har sedan länge strategier och mål för sin sjöfart. Nederländerna införde tonnageskatt 1996 (Europeiska unionen, 2004, s. 1), Danmark införde sitt internationella skeppsregister 1988 (SOU 2010:73, s. 64) och Grekland har haft tonnageskatt sedan 1959 (Näringsdepartementet, 2010, s. 15). Sverige har haft olika typer av stödanordningar till rederinäringen under de senaste årtiondena, men dessvärre ingen långsiktig satsning. Allt detta är steg i att göra nationer till mer konkurrenskraftiga flaggstater. Tabell 3 är en sammanställning över Sveriges, Tysklands, Norges och Danmarks sjöfartspolitik tre länder som kan liknas vid Sverige som välfärdsstater. Det illustreras i en mycket förenklad tabell över vad de har valt för väg att gå i de stora punkterna; register, beskattning och bemanning. Tabell 3. Sammanställning av Sverige och tre andra länders sjöfartspolitik Land Register Beskattning Bemanning Sverige Nationellt, öppet inom EU 1 Konventionell bolagsbeskattning Nettomodellen 2, TAP-avtal 3 Tyskland Lokala avtal i ISR, ISR, och nationellt 4 Tonnageskatt 4 nettolöner i nationella 4 Norge NIS, NOR 5 Tonnageskatt 5 Bemanningsstöd, Lokala avtal 5 Danmark DIS, DAS 6 Tonnageskatt 5 Nettolön, Lokala avtal 7 1 SOU 2010:73, s SOU 2006:20, s SOU 2010:73, s Näringsdepartementet, 2010, s Näringsdepartementet, 2010, s Näringsdepartementet, 2010, s SOU 2010:73, s

24 Resultatet i de ovan nämnda registren varierar och i figur 2 visas hur många fartyg över 100 GT som är registrerade i Sveriges 8, Tysklands 9, Norges 10 och Danmarks 11 register år 2010 samt hur det har utvecklats sedan Diagrammet innefattar både de nationella och internationella registren i de länder som har både och. Figur 2. Diagram över fartygsfördelningen mellan länderna i tabell 3 år 2010 samt förändringen i procent sedan Antal fartyg i ett register är ett mått som kan vara missvisande då fartygsstorleken varierar beroende på vilken typ av sjöfart som drar sig till vilket register samt vilka fartyg som tas upp i registren. Länderna har olika kvalifikationer och definitioner för vilka typer av fartyg som tas upp i registren och i statistiken. I figur 3 visas samma länders totala bruttotonnage (fartyg med GT>100) som är taget ifrån samma källor som figur 2. Detta gynnar t.ex. Tysklands register då de är stora inom containerfartyg och dessa fartyg kan vara väldigt stora. 8 SIKA, 2005, s. 12 & Trafikanalys, 2011, s Merchant Ships in German Registries >=GT 100 (Bilaga 4) 10 Statistics Norway, Danish Shipowners Association,

25 Figur 3. Diagram över bruttotonnagefördelning GT>100 mellan länderna i tabell 3 år 2010 samt förändringen i procent sedan Hur som helst visar båda diagrammen att det finns potential i länder som kan liknas vid Sverige vad gäller politiska-, sociala-, ekonomiska- och arbetsrättsliga frågor. När vi ser det här så tänds det ett litet hopp inombords om Sverige som en attraktiv flaggstat med tidningsrubriker som Svenska rederier flaggar in i Sverige och Svenska redarföreningen är mycket positiv till den nya sjöfartspolitiken. Förutsättningarna finns i allra högsta grad i Sverige. Frågan är bara vad de svenska redarna vill ha av Sverige som flaggstat. 25

26 3 METOD I arbetet med att skapa en allmän bakgrund till oss själva och arbetet samt för att sätta oss in i debatten har vi ägnat oss åt litteraturstudier. Vi har sökt i tryckt litteratur, statens offentliga utredningar (SOU), lagar, media, facktidskrifter samt internet. Dessa litteraturstudier har även legat till grund för den enkätundersökning som skickats ut till svenska rederier. 3.1 Enkätundersökning Den kvantitativa enkätundersökningen (bilaga 1) är en webbaserad enkät som består av totalt 27 frågor som är indelade i olika grupper. Efter de flesta av frågorna finns det möjlighet att kommentera fritt. Svarsalternativen är av olika typer, flersvarsalternativ (av eng. multiple choice), ensvarsalternativ, fri formulering samt en svarsskala som är en stegrande skala från ett (inte viktigt) till fem (mycket viktigt). Enkäten är indelad i tre grupper av frågor och den första gruppen har till uppgift att ge en bild av den svarande, genom att besvara frågor som: hur många fartyg det finns i rederiet och vilken typ av fart de trafikerar i. Den andra gruppen har till uppgift att visa vilka ekonomiska frågor som gör Sverige till en attraktiv flaggstat. Tredje och sista gruppen ska visa på vad det finns för grunder som inte är direkt ekonomiska och vad som kan göra Sverige till en attraktiv flaggstat. Vårt urval av svenska rederier har vi tagit från svenska redareföreningens medlemsförteckning som vi hittat på deras hemsida (Sveriges redareförening, 2012). Med hjälp av den har vi samlat in lämpliga mailadresser för att skicka ut länken till enkäten. I flertalet fall har det varit rederiets informationsmail. För att kvalitetssäkra vår enkät så har vi låtit två lokala rederirepresentanter svara på enkäten och därefter komma med kritik. Med den kritiken har vi sedan förbättrat och effektiviserat enkäten. 26

27 3.2 Svarsfrekvens och bortfall Vi skickade ut första följebrevet (bilaga 2) och länken till enkäten till 34 svenska rederier och då var det sju av rederierna som svarade på enkäten. Vi skickade sedan ut det andra följebrevet (bilaga 3) och länken till enkäten på nytt till de rederier som inte hade fyllt i enkäten första gången. Det var då tre rederier till som svarade på enkäten. Totalt var det 10 rederier som svarade på enkäten d.v.s. 29 % av de tillfrågade rederierna. Deltagarantalet var högre än väntat men mindre än önskat. Att det bara var 10 st. rederier som deltog kan betyda att resultaten nödvändigtvis inte återspeglar en helhetsbild av den svenska rederinäringens ståndpunkter vid valet av flaggstat. Ett rederi svarade på e-post att de sålt av alla fartyg och att de därför inte kommer att medverka. Med tanke på att vi i de flesta fall skickade våra följebrev och länkar till rederiernas infomail, misstänker vi att informationen inte tagit sig fram till berörd person på rederierna. Med facit i hand borde vi ha ägnat mer tid att söka upp e-postadresser direkt till rederiledningarna. Det hade förmodligen lett till en högre svarsfrekvens. I och med att enkäten riktat sig till ledningen i rederierna är det å ena sidan möjligt att det var en av orsakerna till den låga svarsfrekvensen. Å andra sidan har enkätsvaren som kommit in fått en större trovärdighet av att det är någon i ledningen som svarat i nio fall av tio då de antagligen har stor insikt i rederiets ställningstaganden och verksamhet. 3.3 Etiska principer Det vetenskapliga rådet har gett ut fyra krav som vi har beaktat när vi gjort och skickat ut enkätundersökningen. Informationskravet. De deltagande ska informeras om enkätundersökningens syfte och att det är frivilligt att delta. Samtyckeskravet. Deltagarna måste ge sitt samtycke till att medverka. Konfidentialitetskravet. Den enskilda deltagaren ska inte kunna identifieras av utomstående. Nyttjandekravet. Uppgifterna som undersökningen fått in får inte användas till annat än vad deltagaren blivit informerad om. (Vetenskapsrådet, 2002) 27

28 Varje rederi har fått länken till enkäten utskickad tillsammans med ett följebrev som beskriver syftet med enkäten och att det är frivilligt att delta. Tillsammans med påminnelsen skickades det också med ett följebrev. Deltagaren ger sedan sitt samtycke genom att delta i undersökningen. Trots att enkäten är anonym så har rederierna haft möjligheten om de så önskat att fylla i ett för rederiet unikt enkätnummer på sin enkät. Det här unika enkätnumret har sedan funnit på en lista där vi kunnat koppla samman rederiet med varje enkätnummer. Detta har enbart gjorts för att förenkla processen med att se vilka som har svarat och därför inte behöver någon påminnelse. Efter att svarstiden löpt ut förstörs listan och det finns inte längre någon möjlighet att spåra svaren till rederiet. Information som samlats in i enkätundersökningen kommer enbart att användas till vårt examensarbete. Precis som vi informerat deltagarna om i följebreven. 28

29 4 RESULTAT I det följande kapitlet redovisas resultatet från enkätundersökningen. Resultatet från underökningen kommer att delas upp i tre olika delar. Del 4.1 har till uppgift att ge en bild av de rederier som deltagit i undersökningen. Del 4.2 har till uppgift att svara på den första frågan i frågeställningen; Vad anses viktigt för att göra Sverige till en attraktiv flaggstat enligt svenska rederier sett från ett ekonomiskt perspektiv?. Del 4.3 har till uppgift att besvara den andra frågan i frågeställningen; Vad finns det för andra orsaker för svenska rederier att välja Sverige som flaggstat än direkt ekonomiska grunder?. Observera att procenttalen på y-axeln i diagrammen inte har samma skala i samtliga resultat. 4.1 Bakgrundsinformation om rederierna Titeln på representanten som fyller i undersökningen? Det var i 90 %, nio av fallen VD:n eller någon annan i rederiledningen som svarade på enkäten (figur 4). Figur 4. Titeln på rederiets representant Hur många fartyg finns det i rederiet? Alla rederier i undersökningen hade mer än ett fartyg och det var 30 %, tre rederier som hade upp till 10 fartyg. 70 %, sju av de svarande hade mer än 10 fartyg i sitt rederi och fyra av de sju hade mer än 20 fartyg d.v.s. 40 % av de svarande (figur 5). 29

30 Figur 5. Antal fartyg i varje rederi Antal fartyg som varje rederi har under svensk flagg? Det är 70 %, sju av rederierna som opererar något eller några fartyg under svensk flagg. Det är endast 20 %, två av rederierna som opererar sex eller fler fartyg under svensk flagg (figur 6). Figur 6. Antal fartyg som varje rederi opererar under svensk flagg Hur många rederier har något eller några fartyg under en annan flagga än Sveriges? Figur sju och åtta visar att det är 60 %, sex av rederierna som har något eller några fartyg flaggat i ett annat EU-land (figur 7). 60 %, sex rederier har fartyg flaggat i ett land utanför EU (figur 8). 30

31 Figur 7. Antal fartyg som varje rederi opererar under en EU-flagg som inte är svensk flagg. Figur 8. Antal fartyg som varje rederi opererar under en flaggstat utanför EU. 4.2 Rent ekonomiska grunder till valet av flaggstat Resultaten som redovisas under detta stycke kommer ifrån de delar av enkätundersökningen som har till uppgift att besvara den första frågan i frågeställningen. Många av svaren är besvarade med en stegrande svarsskala från ett till fem. Där ett är inte viktigt och fem är mycket viktigt Hur viktigt är det att möjligheten till tonnageskatt finns vid val av flaggstat? 70 %, sju av rederierna anser att möjligheten till tonnageskatt är en fyra eller femma. Det var inget av rederierna som ansåg att det var en etta (figur 9). 31

32 Figur 9. Hur viktigt rederierna tycker att det är med möjlighet till tonnageskatt Använder ni er av någon tonnageskatt i dagsläget? 30 %, tre av rederierna använder sig av tonnageskatt för rederiets samtliga fartyg och 20 %, två av rederierna använder sig endast av det för en del av sina fartyg. 50 %. Fem av rederierna använder sig inte av någon tonnageskatt för sina fartyg (figur 10). På frågan; om ni kryssat i något av ja-alternativen får ni gärna specificera under vilken flagg?, svarade ett rederi att de använder tonnageskatt på Färöarna. Figur 10. Rederiernas användning av tonnageskatt Hur viktigt är skattereglerna kring avskrivning av fartyg vid val av flaggstat? Inget rederi anser att det är en etta eller tvåa. 20 %, två rederier gör bedömningen att det är en trea och 70 %, sju av rederierna anser att det är en fyra eller femma (figur 11). 32

33 Figur 11. Hur viktigt rederierna tycker att skattereglerna kring avskrivning av fartyg är Hur viktiga är skattereglerna kring försäljning av fartyg vid val av flaggstat? 60 %, sex rederier anser att skattereglerna kring försäljning av fartyg är viktigare än en trea och 30 %, tre stycken anser att det är en trea eller mindre vid val av flaggstat (figur 12). Figur 12. Hur viktiga rederierna tycker att skattereglerna kring försäljning av fartyg är Hur viktigt är storleken på avgifter vid registrering och för att upprätthålla sin plats i ett fartygsregister, vid val av flaggstat? 80 %, åtta av rederierna svarade att det är en fyra eller femma och resterande 20 %, två av dem svarade att det är en trea. Det var inget rederi som ansåg att det var en etta eller tvåa (figur 13). 33

34 Figur 13. Betydelsen av avgifterna vid registrering och uppehälle i ett flaggregister Hur viktigt är det att det finns ett internationellt skeppsregister (t.ex. DIS, NIS, SIS) som ett alternativ vid val av flaggstat? 90 %, nio av rederierna anser att det är en fyra eller femma att möjligheten till ett internationellt flaggregister finns vid val av flaggstat. 10 %, en fyllde i Vet ej/kan ej svara (figur 14). Figur 14. Betydelsen av att det finns ett internationellt skeppsregister vid val av flaggstat Hur viktigt är det med statliga stödåtgärder för sjöpersonal från EU-land, s.k. netto löner vid val av flaggstat? 60 %, sex av rederierna anser att det är en femma och 20 %, två anser att det är en fyra. 10 %, en har svarat att det är en etta (figur 15). På frågan kommenterade ett av rederierna: Det är ju viktigt om det inte finns internationellt skeppsregister hos flaggstaten. 34

35 Figur 15. Betydelsen av att flaggstaten har nettolöner vid val av flaggstat Hur viktigt är det att kunna anställa arbetskraft på kontrakt från låglöneländer på s.k. lokala avtal, vid val av flaggstat? 70 %, sju av rederierna svarade att det är en femma och det var inget av rederierna som svarade att det var en etta (figur 16). Två av rederierna kommenterade frågan: Det viktigaste är att få tag på kompetent sjöfolk och Mycket viktigt p.g.a. konkurrenssituationen. Figur 16. Betydelsen av att det går att anställa arbetskraft på lokala avtal vid val av flaggstat Är ni bekanta med "Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport" (2004/C 13/03)? 30 %, tre av rederierna är bekanta med riktlinjerna och 30 %, tre av rederierna är inte bekanta med riktlinjerna. Övriga 40 %, fyra rederier svarade vet ej/kan ej svara (figur 17). 35

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv TONNAGESKATTEN ur finskt perspektiv Innehåll 1. EU- riktlinjerna för statligt stöd 2. Allmänt om tonnageskatt tt 3. Läget i Finland idag EU - Riktlinjer för statligt stöd (1) - EU-kommissionens riktlinjer

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.03.2002 C(2002)930fin Ärende: Statligt stöd nr N 801/2001 Finland Stöd till passagerarfartyg FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 22 oktober 2001, som registrerades

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar

SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Regeringskansliet Näringsdepartementet SOU 2010:73; Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Undertecknade får härmed avge synpunkter på betänkandet. Vi är medarbetare i svenska advokatbyråer och lämnar

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

U 43/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

U 43/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen U 43/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk I enlighet med 96 2 mom.

Läs mer

Svenska registret - nya möjligheter

Svenska registret - nya möjligheter Svenska registret - nya möjligheter Innehållsförteckning Svenska flaggan - konkurrenskraftiga villkor...1 Det svenska registret 2017...2 Inflaggningslotsen...2 Tonnageskatt...3 Kollektivavtal lastfartyg...4

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 20.11.2008 K(2008) 7333. Statligt stöd nr N 442/2008 Sverige Sjöfartsstöd. Herr Minister, 1.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 20.11.2008 K(2008) 7333. Statligt stöd nr N 442/2008 Sverige Sjöfartsstöd. Herr Minister, 1. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.11.2008 K(2008) 7333 Ärende: Statligt stöd nr N 442/2008 Sverige Sjöfartsstöd Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1. Genom en elektronisk anmälan av 2 september 2008 anmälde

Läs mer

- inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss. Andrea Ahlberg

- inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss. Andrea Ahlberg - inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss Andrea Ahlberg Vad är International Labour Organization (ILO)? FN:s fackförbund för sysselsättningsfrågor. Bildades 1919 i efterdyningarna till första världskriget.

Läs mer

Svenska registret - nya möjligheter

Svenska registret - nya möjligheter Svenska registret - nya möjligheter Innehållsförteckning Svenska flaggan - konkurrenskraftiga villkor...1 Det svenska registret 2017...2 Inflaggningslotsen...2 Tonnageskatt...3 Kollektivavtal lastfartyg...4

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.3.2019 COM(2019) 157 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om framstegen med medlemsstaternas anslutning till Internationella sjöfartsorganisationens internationella

Läs mer

Transportstyrelsens remissvar avseende utredningen om svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar

Transportstyrelsens remissvar avseende utredningen om svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar TSS 2010-3168 N2010/6763/TE REMISSVAR 1(8) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Transportstyrelsens remissvar avseende utredningen om svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Sammanfattning

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 408/2005 Finland Ändring av två befintliga stöd för sjötransporter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 408/2005 Finland Ändring av två befintliga stöd för sjötransporter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.V.2006 K(2006)1854 slutlig Ärende: Statligt stöd N 408/2005 Finland Ändring av två befintliga stöd för sjötransporter Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1. Genom en skrivelse

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.5.2015 COM(2015) 195 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av förordning (EG) nr 789/2004 om överföring av lastfartyg och

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Rådsdokument 9366/07 MAR 32 ENV 241 CODEC 477

Rådsdokument 9366/07 MAR 32 ENV 241 CODEC 477 Ståndpunkt i EU-fråga 2007-05-31 Näringsdepartementet Jaak Meri Enheten för transportpolitik Tel. 08-405 12 03 Mobiltelefon 070-590 66 84 Gemensamberetts med SB/pol, SB/sam, SB/EU, Fi/Ba2, Fö/CIV, M/Na,

Läs mer

Sjöfartsstatistik I korthet. Sjöfart 2019: Jakob Sällström, Statistiker E-post:

Sjöfartsstatistik I korthet. Sjöfart 2019: Jakob Sällström, Statistiker E-post: Jakob Sällström, Statistiker E-post: jakob.sallstrom@asub.ax Tel: 018-25 493 Sjöfart 2019:1 26.4.2019 Sjöfartsstatistik 2018 I korthet Antalet fartyg över 300 bruttoton (Bt) i den åländskägda handelsflottan

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.10.2001 C (2001) 3289fin Ärende: Statligt stöd nr N 542/2001 Sverige Skatteåtgärder för sjöfarten Fru Minister, Förfarande 1. I en skrivelse av den 4 juli 2001 anmälde

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20). R-2006/0355 Stockholm den 8 juni 2006 Till Finansdepartementet Fi 2006/1167 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.01.2012 K(2012) 495 slutlig Ärende: Statligt stöd SA.33609 (2011/N) Sverige Sjöfartsstöd Herr Minister! 1. FÖRFARANDE OCH BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN (1) Den 9 november

Läs mer

DEN SVENSKFLAGGADE HANDELSFLOTTANS KONKURRENSSITUATION 1998 ÅRS RAPPORT

DEN SVENSKFLAGGADE HANDELSFLOTTANS KONKURRENSSITUATION 1998 ÅRS RAPPORT DEN SVENSKFLAGGADE HANDELSFLOTTANS KONKURRENSSITUATION 1998 ÅRS RAPPORT 1998-04-07 DEN SVENSKFLAGGADE HANDELSFLOTTANS KONKURRENSSITUATION 1998 ÅRS RAPPORT Vår beteckning: 1998-04-07 Tel: Fax: Innehållsförteckning

Läs mer

Sjöfartspolitisk rapport

Sjöfartspolitisk rapport SJÖFARTSPOLITISK RAPPORT 1 Sjöfartspolitisk rapport 2 SJÖFARTSPOLITISK RAPPORT Sjöfartspolitisk rapport Utvecklingen av svensk sjöfartsnäring 2008 2011 Under den senaste kongressperioden har den svenska

Läs mer

Den svenska färjesjöfartens framtid

Den svenska färjesjöfartens framtid Sjökaptensprogrammet Självständigt arbete Den svenska färjesjöfartens framtid En kartläggning av svensk färjesjöfarts konkurrensvillkor och svenska sjöbefäls framtid inom färjenäringen. Johanna Stålvant

Läs mer

Stadig eller flexibel kurs?

Stadig eller flexibel kurs? 2010:17 Stadig eller flexibel kurs? Om sjöfartspolitik i sex länder MISSIV DATUM DIARIENR 2010/69-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2010-04-12 N2010:01/2010/5 Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar

Läs mer

Ett svenskt tonnagebeskattningssystem

Ett svenskt tonnagebeskattningssystem Skatteutskottets betänkande 2016/17:SkU6 Ett svenskt tonnagebeskattningssystem Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) samt lag om

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.10.2002 C(2002)3576fin Ärende: Statligt stöd N 195/2002 Finland Tonnageskattelag Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 13 mars 2002 underrättades

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:89

Regeringens proposition 2000/01:89 Regeringens proposition 2000/01:89 Beskattningen av anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark Prop. 2000/01:89 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2001

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg; UTKAST

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg; UTKAST Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 2 kap. 3 fartygssäkerhetsförordningen

Läs mer

1 (1) Detta är den tredje årsrapporten från Sjöfartsverket.

1 (1) Detta är den tredje årsrapporten från Sjöfartsverket. 1 (1) Stab Närings- och Sjöfartspolitik Handläggare direkttelefon Datum Vår beteckning 1999-09-20 0402-9905036 Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Den svenskflaggade handelsflottans

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 3 maj 2017 (OR. en) 2016/0145 (COD) PE-CONS 11/17 PECHE 71 CODEC 261 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 1998:129) Svensk sjöfartsnäring - hot och möjligheter

Yttrande över betänkandet (SOU 1998:129) Svensk sjöfartsnäring - hot och möjligheter 1 (6) Stab Närings- och Sjöfartspolitik Lars Vieweg, 011-19 15 50 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 1998:129) Svensk sjöfartsnäring - hot och möjligheter Sammanfattning

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 27.VI.2007 K(2007) 2613 slutlig. Statligt stöd nr N 749/2006 Sverige Sjöfartsstöd. Herr minister, 1.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 27.VI.2007 K(2007) 2613 slutlig. Statligt stöd nr N 749/2006 Sverige Sjöfartsstöd. Herr minister, 1. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.VI.2007 K(2007) 2613 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 749/2006 Sverige Sjöfartsstöd Herr minister, 1. FÖRFARANDE 1. Genom en skrivelse av den 14 november 2006 anmälde

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Motion till riksdagen 1987 /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Sjöfarten- en bransch i kris Den svenska sjöfarten är en bransch

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT Europaparlamentet 2014-2019 Konsoliderat lagstiftningsdokument 4.4.2017 EP-PE_TC1-COD(2016)0145 ***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid första behandlingen den 4 april 2017 inför antagandet av

Läs mer

Riktlinje kring hantering av statligt stöd

Riktlinje kring hantering av statligt stöd Beslut Datum Diarienr 2018-11-20 2018/00216 1(6) GD-nummer 2018/00003-85 Riktlinje kring hantering av statligt stöd Syfte med riktlinjen Denna riktlinje beskriver översiktligt reglerna om statligt stöd

Läs mer

Vad krävs för att ett rederi skulle vilja registrera sina fartyg i Sverige? Kandidatarbete inom Sjöfart och Logistik JOSEFIN EK DANIEL HEDLUND

Vad krävs för att ett rederi skulle vilja registrera sina fartyg i Sverige? Kandidatarbete inom Sjöfart och Logistik JOSEFIN EK DANIEL HEDLUND Vad krävs för att ett rederi skulle vilja registrera sina fartyg i Sverige? Kandidatarbete inom Sjöfart och Logistik JOSEFIN EK DANIEL HEDLUND Institutionen för sjöfart och marin teknik CHALMERS TEKNISKA

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

INFORMATION OM SJÖFARTSSTÖD 2015

INFORMATION OM SJÖFARTSSTÖD 2015 INFORMATION OM SJÖFARTSSTÖD 2015 Götgatan 15 Dnr DFS 15/1:1 Enligt förordning (SFS 2001:770) om sjöfartsstöd, ändrad senast (SFS 2014:232). Villkor för sjöfartsstöd Enligt 2 första stycket i förordningen

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning.

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.02.2001 SG(2001) D/ 286567 Fru Minister, 1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. 2. Förfarande I en skrivelse registrerad

Läs mer

2 förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 december 2018 följande dom (mål nr och ).

2 förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 december 2018 följande dom (mål nr och ). HFD 2018 ref. 82 Fråga om tolkningen av konkurrensvillkoret i regelverket om sjöfartsstöd. Även fråga om nationella domstolars roll vid tillämpning av de unionsrättsliga reglerna om statligt stöd. 2 förordningen

Läs mer

Sjömannen, inkomstskatten och EU

Sjömannen, inkomstskatten och EU Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sjömannen, inkomstskatten och EU En översyn av reglerna för beskattning av sjöinkomst Februari 2007 1 Sammanfattning I denna promemoria föreslås att de svenska

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg Näringsdepartementet 2016-06-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 235 Förslag till rådets direktiv om genomförande av avtalet mellan

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 382 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 391/2009 om gemensamma regler och standarder

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation 2013. Rapport 2013:1

Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation 2013. Rapport 2013:1 Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation 2013 Rapport 2013:1 Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation 2013 Rapport 2013:1 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon:

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018 2021 SJÖFOLK Seko sjöfolks verksamhetsplan 2018 2021 Antagen av representantskapet 2018 Seko sjöfolk är en branschorganisation inom fackförbundet Seko. Vi arbetar för att sjöfolket

Läs mer

Utlandstraktamenten för 2016

Utlandstraktamenten för 2016 På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? Jag förstår Utlandstraktamenten

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

TAP-avtal En alternativ kollektivavtalsmodell i handelsflottan

TAP-avtal En alternativ kollektivavtalsmodell i handelsflottan TAP-avtal En alternativ kollektivavtalsmodell i handelsflottan Ekonomihögskolan Kandidatuppsats i handelsrätt [Arbetsrätt] VT 2017 Av Erik Ersgård Handledare Andreas Inghammar Innehållsförteckning 1. Inledning...1

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändrade vilotidsregler för vissa sjömän. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändrade vilotidsregler för vissa sjömän. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-17 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Ändrade vilotidsregler

Läs mer

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology Heat exchangers -Terminology Värmeväxlare - Terminologi The European Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of with a Swedish translation. This

Läs mer

2006 års sjöarbetskonvention. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

2006 års sjöarbetskonvention. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss 2006 års sjöarbetskonvention Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 oktober 2011 Catharina Elmsäter-Svärd Lennart Renbjer (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:144

Regeringens proposition 2012/13:144 Regeringens proposition 2012/13:144 Sjöfartsstödets inriktning Prop. 2012/13:144 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 april 2013 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Service, en viktig fråga? Svenska myndigheters service och dess betydelse för svenska rederiers val av flaggstat. Arvid Siegenthaler Wictor Rundqvist

Service, en viktig fråga? Svenska myndigheters service och dess betydelse för svenska rederiers val av flaggstat. Arvid Siegenthaler Wictor Rundqvist Service, en viktig fråga? Svenska myndigheters service och dess betydelse för svenska rederiers val av flaggstat Kandidatarbete inom Sjökaptensprogrammet Arvid Siegenthaler Wictor Rundqvist Institutionen

Läs mer

1 Förfarande EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 01.XII.2004 C (2004) 4515 fin

1 Förfarande EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 01.XII.2004 C (2004) 4515 fin EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 01.XII.2004 C (2004) 4515 fin Ärende: Statligt stöd N 70/2004 Finland Sjöfarare anställda ombord på passagerarfartyg som regelbundet trafikerar finska hamnar: befrielse

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2018 COM(2018) 453 final 2018/0239 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om att förebygga oreglerat fiske på det

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Information till patienten och patientens samtycke

Information till patienten och patientens samtycke Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Hospitering Att arbeta över gränserna. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Hospitering Att arbeta över gränserna. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2018 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA16 2018-09-11

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Arbetsgivarens rätt att få ersättning för kostnader för sjömäns resor

Arbetsgivarens rätt att få ersättning för kostnader för sjömäns resor Arbetsgivarens rätt att få ersättning för kostnader för sjömäns resor Arbetsgivarens rätt att få ersättning för kostnader för sjömäns resor ANVISNING TEM/367/03.01.05/2014 11.3.2014 Gäller från 11.3.2014

Läs mer

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften. RP 79/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om farledsavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om farledsavgift

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM58. Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM58. Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten Näringsdepartementet 2016-03-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 82 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107

Läs mer

Ett decennium av sjöbefälsstuderande

Ett decennium av sjöbefälsstuderande Ett decennium av sjöbefälsstuderande En uppföljningsstudie av examensåren 2000-2010 Viktor Karlsson Mantel Emelie Goetzinger Högskolan på Åland serienummer 35/2015 Sjöfart Mariehamn 2015 ISSN 1458-1531

Läs mer

Snabbguide till dataskydd i forskning

Snabbguide till dataskydd i forskning Ledningskansliet Integritets- och dataskyddsfunktionen SNABBGUIDE 2018-12-03 Snabbguide till dataskydd i forskning Den här snabbguiden avser vara ett stöd till dig som ska forska vid SLU och som kommer

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet; UTKAST

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet; UTKAST Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 2013:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] SJÖFART

Läs mer

Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning

Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning Promemoria 2014-06-04 U2014/3798/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning 1. Inledning Denna promemoria har

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Det svenska Tonnageskattesystemet FAQ

Det svenska Tonnageskattesystemet FAQ 20170328 1 (12) Det svenska Tonnageskattesystemet FAQ 1 Inledningsvis 2 2 Vägen till tonnagebeskattning 3 3 Väl inne i tonnageskattesystemet 5 4 Vägen ut ur tonnageskattebeskattning 8 Notera! Tonnageskattesystemets

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 331/13

Europeiska unionens officiella tidning L 331/13 5.11.2004 Europeiska unionens officiella tidning L 331/13 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1925/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.4.2015 COM(2015) 148 final 2015/0074 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

11763/2/18 REV 2 sa/es 1 ECOMP.2.B

11763/2/18 REV 2 sa/es 1 ECOMP.2.B Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2018 (OR. en) 11763/2/18 REV 2 FISC 335 ECOFIN 789 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer