Respiration. Luftvägarnas anatomi översikt. Bihålorna. Anatomi och fysiologi Sjuksköterskestuderande Lunds universitet Berit Kärfve Ht 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Respiration. Luftvägarnas anatomi översikt. Bihålorna. Anatomi och fysiologi Sjuksköterskestuderande Lunds universitet Berit Kärfve Ht 2013"

Transkript

1 Respiration Anatomi och fysiologi Sjuksköterskestuderande Lunds universitet Berit Kärfve Ht 2013 Luftvägarnas anatomi översikt Nedre luftvägar Struphuvud Luftstrupen Lungor Bronker Bronkioler Alveoler Andningsmuskulatur musklerna Bild 12.1a Andningsorganens anatomi (Människokroppen, Sand 2006) Bihålorna Käkhålan sinus maxillaris Pannhålan sinus frontalis Kilbenshålan sinus sphenoidalis Silbenscellerna sinus ethmoidalis

2 Nedre luftvägar Nedre luftvägar Struphuvud Skilja luftstrupe från matstrupe Skydd Ljudbildning Luftstrupen Lungor Bild 12.3a Struphuvudet och stämbanden (Människokroppen, Sand 2006) Bild 11.2A Struphuvudet larynx sett från vänster (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006) Larynx bakifrån Larynx, struphuvudet Epiglottis, struplocket Tungbenet (Kannbrosket) Ringbrosket, Cartilago cricoidea Bisköldkörtlarna, paratyroidea Tyroidea, sköldkörteln Trachea, luftstrupen U-bågar av hyalint brosk sammanbundna av elastisk bindväv på dorsalsidan

3 Larynx ovanifrån: andning Respiration Stämbandsspringan (glottis) Äkta stämband Bild 12.3 Struphuvudet och stämbanden (Människokroppen, Sand 2006) Larynx ovanifrån: ljudbildning Tungbas Epiglottis Falska stämband Äkta stämband Respiration Stämbandsspringan, glottis Fonation Ex: laryngoskopi undersöka stämbandens rörlighet muskeln som delar stämbanden, abducerar innerveras av nervus recurrens, en gren av n. vagus, n X Recurrenspares förlamning orsakad av skada på n. Recurrens. T ex efter halsoperation vid struma eller tumör) Luftvägarna och halsens kärl Halsens kärl (huvudet bakåtböjt) (Hamrin) 1. Tungbenet 2. A carotis interna dx 3. Cartilago thyroidea, sköldbrosk 4. Cartilago cricoidea, ringbrosk 5. Thyroidea, sköldkörtel 6. V jugularis externa 7. V brachiocephalica dx 8. Första revbenet, costa 9. V cava superior 10. A carotis externa sin 11. A carotis communis sin 12. V jugularis interna sin 13. Plexus brachialis 14. Apex pulmonis 15. A subclavia sin 16. V subcavia sin 17. Trachea

4 Nedre luftvägarna 1. Struphuvudet, larynx 2. Lobbronk 3. Sköldbrosket, cartilago thyroidea 4. Ringbrosket, cartilago cricoidea 5. Luftstrupen, trachea 6. Bifurkationen med carina, båtkölen 7. Höger och vänster huvudbronk (Observera de anatomiska olikheterna) 8. Tungbenet Trakea och bronker Trakea och stora bronker U-formade brosk dorsalt ihopbundet med glatt muskulatur Omgivet av elastisk bindväv Insidan klädd med slemhinna med flimmerhårsförsedda celler och bägarceller, respiratoriskt epitel Bronkioler saknar brosk har glatt muskulatur respiratoriskt epitel med flimmerhår de stora Respiratoriska bronkioler enskiktat (kubiskt) epitel utan flimmerhår visst gasutbyte Bild 12.4 a) Luftstrupen, höger huvudbronk med bronker och respiratoriska bronkioler som mynnar i klasar med lungalveoler(människokroppen, Sand 2006) Nedre luftvägarna Lunga(or), pulmo(nes) Apex Apex (pulmonis) lungspetsen uppåt Lungporten Basis (pulmonis) lungans bas Hilum pulmonis nedåt 3 st lober dx 2 st lober sin Lungporten, hilum pulmonis Pleura Ingång för huvudbronk och stora kärl Lungorna omges av lungsäcken pleura som består av ett visceralt inre blad och ett (parietalt) yttre Basis blad. Negativt tryck Ppl är lägre (0,5 kpa) än alveolär trycket. Blir lägre efter inandning ökar till ca (0,78 kpa), Ex: Plerurit inflammation i lungsäcken

5 Luftvägslemhinna (respiratoriskt epitel) Luftvägsslemhinna schematiskt 1. Flimmerhår 2. Slembildande bägarcell 3. Flimmerhårsfösedd cell Luftvägslemhinna (respiratoriskt epitel) klär luftvägarna från övre luftvägar till bronker 1. Fukta inandningsluften 2. Värma inandningsluften 3. Skydda cilier som piskar slem och damm/skräp/bakterier från lungorna upp i svalget alt från näshålan ner i svalget deltar i infektionsförsvaret Bägarceller producerar slem Immunceller: B-celler producerar antikroppar som finns lösta i slemmet Alveoler Bronkialträdets funktionella enhet här sker gasutbytet (syre och koldioxid) mellan luft och blod många små enheter för att diffusionsytan ska bli maximal m 2 enskiktat plattepitel (typ 1-celler) Surfaktant-producerande celler (typ 2-celler) Bild 12.4 Minskar ytspänningen i b) Alveoler omgivna av alveolerna minskar trycket kapillärnät och elastiska fibrer som krävs för att dra in luft i lungorna c) Snitt genom alveol och kapillär (Människokroppen, Sand 2006) Exempel: surfaktant Ca 6:e graviditetsmånaden (v 25-26) surfaktant börjar tillverkas i typ 2-cellerna För tidigt födda barn otillräcklig produktion av surfaktant högt motstånd i alveolerna måste jobba för att få in luft utmattning otillräcklig syresättning sammanfallna alveoler Åtgärd: tillföra surfaktant

6 Luftvägarnas fysiologi tre delar Ventilation: Transport av syre, O 2 från luften till alveolen Perfusion (genomblödning): transport av syre, O 2 från blod, via kapillärer till cell/vävnad Diffusion: Transport av syre, O 2 från alveolen till blodet merparten av syret binds till hemoglobinet i de röda blodkropparna/ erytrocyterna till viss del löser sig syret i blodet sk fysikaliskt löst O 2 : blod cell CO 2 : cell blod Ventilation Ventilationen är transporten av luft, fram och tillbaka, mellan omgivande luft och lungornas alveoler, där utbytet av syre och koldioxid sker För att få in luft i lungorna: Sänka trycket i alveolerna s a luften sugs in Patm>Palv 101 kpa till 100 kpa eller (760 till 759 mmhg) För att få ut luft ur lungorna: Höja trycket i alveolerna s a luften drivs ut Patm < Palv bröstkorgen blir mindre, luftvolym minskar Zzrit am irillam dunt ipsummodio Duisl utet sequi tio con henim quat augueraessis Eum dolendre Commolorem zzrit lorem Vad är tryck-partialtryck (deltryck)? Atmosfären är flera hundra km tjock och består av gaser Kvävgas (N 2 ) 78 %-syrgas (0 2 ) 21%- koldioxid 0,04 % C0 2 = 100 % Varje enskild gas utövar ett partialdeltryck som är N 2 = 78 kpa (kilopascal) = 21kPa + C0 2 =0,04 kpa = 101,3 kpa Det totala lufttrycket mäts oftast vid havsnivå och det finns fler enheter som använd ex mmhg som är vid havsnivå 760 mmhg= 101,3 kpa Atmosfärtrycket sjunker med stigande höjd. Vid inandning ökar volymen av luft -då sjunker trycket Vid utandning minskar volymen av luft -då ökar trycket Se sid 187

7 Ventilation: andningsmekanik Pleura spänner ut lungorna yttre bladet fäster i diafragma inre bladet fäster i lungorna undertryck i pleurarummet hindrar lungorna från att kollapsa Inspiration inandning Muskler: I vila: Diafragma, mellangärdet Yttre interkostalmuskulatur Forcerad inandning Exspiration utandning Muskler: I vila: passiv process inga muskler behövs Forcerad utandning: inre intercostalmuskler bukmuskulaturen bukpress Andningsmuskler Inandning Diafragma, mellangärdet Forcerad inandning Lyfter revbensbågarna Yttre interkostalmuskler Halsmuskulatur Forcerad utandning Bukmuskulaturen: Raka, yttre och inre sneda, tvärgående bukmuskler Inre interkostalmuskler Drar ner revbensbågarna I vila är utandning en passiv process Fig a The inspiratory and expiratory muscles (Principles of anatomy and physiology, Tortora 2000) Forcerad inandning Diafragma, mellangärdet Yttre interkostalmuskler Muskler mellan revbenen Snett nedåt, framåt Lyfter revbensbågarna M sternocleidomastoideus Lyfter bröstkorgen nickrörelser, vridning, sidböjning av huvudet Musculi scaleni lyfter 1:a och 2:a revbenet vrider halsen, böjer halsen i sidled Accessoriska andningsmuskler Fig a The inspiratory and expiratory muscles (Principles of anatomy and physiology, Tortora 2000)

8 Forcerad utandning Inre interkostalmuskler Muskler mellan revbenen Snett nedåt, bakåt Drar ner revbensbågarna Bukmuskulaturen: Sneda bukmuskler för rörelser av bålen: m obliquus externus abdominis m obliquus internus abdominis rörelser av bålen samt bukpress : m rectus abdominis, raka bukmuskeln m transversus abdominis, tvärgående bukmuskeln Fig a (Tortora 2000) Diafragma avgränsar brösthålan nedåt Diafragma är den viktigaste andningsmuskeln N. phrenicus Nervus phrenicus Mellangärdesnerven Viktigaste andningsnerven Gren av 4:e halsspinalnerven (n. spinalis ) utgår från halsen Cervikalkota nivå 3-5) (Swift) Diafragma Kupolformad muskel Öppningar för stora kärl och matstrupe genom diafragma: aorta (hiatus aorticus) matstrupen (hiatus esofagus) v cava (foramen vena cava) Bild 11.7 (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)

9 Alveolär ventilation Anatomiska döda rummet, dead space Luftvägarna där det inte sker något gasutbyte 150 ml alt (2ml/kg kroppsvikt) Alveolär ventilation Den volym luft som på en minut når alveolerna (Tidalvolym dead space) * frekvens ( ) *12 = ml/min Bild Schematisk framställning av döda rummet (Människokroppen, Sand 2006) Anatomiska döda rummet, dead space successiv förnyelse av inandningsluften luften från näsborre till bronk värmer fuktar renar Ex: Förändring av deadspace-volymen Tracheostomi: röret blir kortare, dead space minskar Snorkel: röret blir längre dead space ökar Bild Schematisk framställning av döda rummet (Människokroppen, Sand 2006) Andningsminutvolym Tidalvolym I vila: ca 500 ml Andningsfrekvens Andetag/minut I vila: andetag/min Andningsminutvolym, liter/minut Tidalvolym * frekvens Andningsminutvolym I vila: 0,5 l * 12 andetag/min = = 6 l/min alveolär ventilation = 4,2 l/min (-dead space) Vid ansträngning: 3 l * 40 andetag/min = 120 l Vid maximalt arbete kan andningsminutvolymen uppgå till 200 l/min, hjärt-lungfrisk ung individ

10 Hypo- och hyperventilation Hypoventilation För liten andning Små andetag för liten volym luft Kan t ex bero på Lungsjukdom Minskad aktivitet i respirationscentrum Förlamning av andningsmuskulatur Andningsfrekvensen kan vara hög eller låg Leder till respiratorisk acidos Hyperventilation För stor andning Stora andetag Kan t ex bero på Ångest Stimulering av andningscentrum Andningsfrekvensen kan vara hög eller låg Leder till respiratorisk alkalos Ventilationens storlek: lungvolymerna Tidalvolym, TD Volymen av ett andetag I vila: ca 500 ml (7-9 ml/kg kroppsvikt) Inspiratorisk reservvolym, IRV Maximal inandning ca 3000 ml Exspiratorisk reservvolym, ERV Maximal utandning ca 1500 ml Restvolym= residualvolym Volymen luft som finns kvar i lungorna efter maximal utandning ca 1000 ml Vitalkapacitet, VC = inspiratorisk reservvolym + tidalvolym exspiratorisk reservvolym = ca 5000 ml Totala lungkapaciteten, TLC Bild De olika lungvolymerna och vitalkapaciteten registrerade med spirometri (Människokroppen, Sand 2006) Andningsarbete I vila åtgår normalt 1% av kroppens totala energiförbrukning Vid arbete: 10% av kroppens totala energiförbrukning Normal förbrukning ca 3% av kroppens totala energiförbrukning Arbetet krävs för att övervinna - Luftvägsmotståndet - Lungornas, lungsäckens, bröstkorgens samlade, elastiska krafter, som strävar efter att dra ihop lungan till lungroten lungcompliance

11 A. Motståndet i luftvägarna Samma krafter som verkar på blodflödet i kärlen verkar på luftflödet i luftvägarna Motståndet i ett luftrör beror på Rörets radie Rörets längd lösningens viskositet i detta fall luften Resistensen, motståndet i luftvägarna är litet normalt Räcker med små tryckskillnader för att få in och ut luften Ett rör med dubbelt så stor radie har 16 ggr så stort flöde: R = h l r 4 R = resistans, h = viskositet l = längd på röret, r = radie Viktigast är rörets diameter Turbulens, luftvirvlar påverkar i de bronker där flödeshastigheten är stor Störst motstånd i medelstora bronker Totala tvärsnittsarean ökar i de små bronkerna långsammare flöde, mindre motstånd A. Reglera bronkernas radie Om radien minskar Luftmotståndet ökar Ventilationen minskar Parasympaticus, i vila Transmittorsubstans: acetylkolin Kolinerga receptorer Sammandragning av glatt muskulatur i bronkerna Bronkiolens diameter minskar Kolinerga läkemedel Om radien ökar Luftmotståndet minskar Ventilationen ökar Sympaticus, vid arbete Transmittorsubstans: Noradrenalin Adrenerga, β 2 -receptorer Avslappning av glatt muskulatur i bronkerna dilateras Adrenerga läkemedel, sympaticomimetica ex Ventoline Stimulerar β 2 -receptorer i glatt muskulatur i bronkerna Antikolinergika minskar parasympaticus Ex: atrovent vid astma, KOL B. Lungornas elasticitet Lungorna är elastiska Elastiska bindvävsfibrer Strävar efter att dra ihop lungan Bröstkorg och pleura också elastiska Compliance Eng = eftergivlighet benämning på lungornas eftergivlighet elasticitet tänjbarhet Elastiska krafter drar ihop lungan Bröstkorgen spänner ut lungorna + undertryck i pleura Håller emot de elastiska krafterna Hindrar lungorna från att kollapsa P el, det elastiska återfjädringstrycket Mått på lungornas elasticitet

12 B. Ex: Lungornas elasticitet Compliance minskar P el, det elastiska återfjädringstrycket ökar lungorna dras samman svårare att andas in T ex om det bildas ärrvävnad i lungorna T ex om det bildas atelektaser, kollapsade alveoler Compliance ökar P el, det elastiska återfjädringstrycket minskar lungorna blir sladdriga svårare att andas ut T ex vid Emfysem Risker vid ökat andningsarbete Dynamisk kompression vid forcerad utandning Tryck i pleura (kpa) och alveol, luftvägar som existerar i ett visst ögonblick vid forcerad utandning EPP = equal pressure point Brosk hindrar de större luftvägarna att falla samman Respiration del 2: Perfusion Ventilation Perfusion Lendiam consenim aut iriure magnissed enissit Praessim iliquisl ipis dolorem et adit am Suscilit adionsequis Augait nos am ex ex exerat magnis nos alit Luftflödet högst basalt (mot diafragma i stående, mot madrassen i sidoläge) Blodflödet högst basalt (mot diafragma i stående, mot madrassen i sidoläge) Ty: hydrostatiska trycket är störst här

13 Ventilation / perfusion a. Normalt förhållande mellan b. Hypoventilation ventilation och blodflöde Sänkt saturation, syremättnad Blodet gör sig av med tillräckligt pga minskad ventilation i med CO 2 och tar upp normal alveolen. mängd O 2. Venöst blod blir ej syresatt Normal saturation, syremättnad: shuntar förbi blodet t ex vid 98% stopp pga slem i lungan Diffusion: diffusionsvägen O 2 diffunderar från alveolen över till erytrocyternai blodbanan CO 2 diffunderar från kapillären till alveolen Viktigt att: tillräckligt lång tid blodet färdas långsamt i lilla kretsloppet (lägre blodtryck, stor tvärsnittsarea i kapillärnätet) diffusionsvägen blir så kort som möjligt: Tunt epitel i alveolen basalmembran minimalt interstitiellt rum Zzrit am irillam dunt ipsummodio Duisl utet sequi tio con henim quat augueraessis Eum dolendre Commolorem zzrit lorem surfaktant Kapillärutbyte Vätskeflöde i kapillärerna i lilla kretsloppet Blodtrycket i lungkretsloppet är lägre än i systemkretsloppet (1/5) Det hydrostatiska trycket HT < kolloidosmotiska trycket KO + vävnadstrycket Vätska sugs in i blodbanan genom osmos för att undvika ödem, svullnad i lungvävnaden Ödem försvårar gasutbytet mellan kapillärerna och alveolerna (lungblåsorna) kapillär HT 10 KO 25 vävnadstryck 5 mmhg ISV interstitiella vätskerummet Enhet: mmhg kvicksilver

14 Om gastryck, P Partialtryck deltryck Det tryck som en gas i en gasblandning har Partialtryck i luft: N 2 (kväve) + ädelgaser: 79% O 2 : 21% Normalt lufttryck: 101,3 kpa (760 mm Hg) po 2 = 0,21*101,3 = 21,3 kpa Daltons lag: Totala gastrycket är summan av alla gastryck i en gasblandning Partialtrycket av CO 2 i luft är litet: pco 2 = 0,04 kpa Blodets gastransport Syre löser sig dåligt i vatten Hemoglobinet, Hb, (hemgruppen) i de röda blodkropparna binder nästan allt O 2 i blodet Koldioxid löser sig bättre i vatten än syre Hemoglobin (proteindelen) transporterar CO 2 Den största delen CO 2 transporteras i blodet som vätekarbonat, HCO 3 Enzymet karbanhydras i erytrocyterna katalyserar reaktionen Respiration del 4: Andningsreglering Inspiratoriska nervceller, pacemakerceller i respirationscentrum i förlängda märgen, medulla oblongata exspiratoriska nervceller i respirationscentrum aktiveras vid forcerad utandning då det krävs aktivering av extra andningsmuskulatur

15 Andningsdrive Vad sätter igång andningen? Normal andningsreglering: När partialtrycket av CO 2 går upp Hyperkapnisk andningsdrive Vad sätter igång andningen? Kronisk andningsinsufficiens: När partialtrycket av O 2 går ned Hypoxisk andningsdrive kemoreceptorerna för pco 2 adapterar till den höga CO 2 - halten i blodet Andningsreglering Afferent, sensorisk info till hjärnan Input: Centrala kemoreceptorer Glomus caroticum - kemoreceptorer a carotis communis delningsställe n glossopharyngeus, IX till andningscentrum Aortabågen - kemoreceptorer n vagus, X Utandning: Sträckreceptorer Aktiveras vid stor lungfyllnad N vagus, X A carotis communis Efferent, motorisk signal till andningsmuskulatren Output Inandning: n phrenicus Reglering av andning och cirkulation (1) centra för cirkulation och respiration i medulla oblongata, förlängda märgen kommunicerar med hypothalamus som styr många basala livsprocesser Repetition, hypothalamus: Homeostas Hunger, mättnad, törst Dygnsrytm Lust, olust 3 reflexer för automatisk styrning av blodtryck och respiration: 1. Negativ feedback för reglering av blodtryck Baroreceptorer i sinus caroticus, sensoriskt organ vid a. carotis communis delningsställe (interna) Afferent signal via n glossopharyngeus (IX) Baroreceptorer i aortabågen Afferent signal via n vagus (X) Automatisk korrigering av BT via symaptiska (och parasympatiska n vagus (X)) nerver

16 Reglering av andning och cirkulation (2) 2. Perifera kemoreflexer Hypoxisk reflex Vid sänkt O 2 - koncentration Hyperkapnisk reflex Vid höjd CO 2 - koncentration Reflex vid acidos Vid höjd H + - koncentration, dvs surt ph/ lågt ph Leder till reglering av respirationen: ökar lungornas genomblödning och gasutbyte normaliserar CO 2 - koncentration Leder till höjt blodtryck Kemoreceptorer i glomus caroticum, sensoriskt organ i a. carotis communis delningsställe (externa) Afferent signal via n glossopharyngeus (IX) Kemoreceptorer i aortabågen Afferent signal via n vagus (X) Automatisk korrigering av andning och blodtryck via symaptiska (och parasympatiska n vagus (X)) nerver Reglering av andning och cirkulation (3) 3. Centrala kemoreflexer Hyperkapnisk reflex Vid höjd CO 2 - koncentration Receptorer mäter höjd H + -koncentration i likvor vilket speglar CO 2 -konc i artärblodet Leder till reglering av respirationen Ökar hjärtats minutvolym och ökar blodtryck Kemoreceptorer i medulla oblongata Automatisk korrigering av andning och blodtryck via symaptiska (och parasympatiska n vagus (X)) nerver Andningsmätning: spirometri Spirometri, lungfunktionsundersökning utförs med spirometeri patienten andas in och blåser ut genom ett munstycke kopplat till en apparat som mäter andningens volym och hastighet Utförs vid lungsjukdom Bedömning sker m h a tabeller för normalvärden baserade på ålder kön längd Detalj ur figur 6.3 Spirometri (Fysiologi med relevant anatomi, Rasmusson 2007)

Respiration. Anatomi och fysiologi Röntgenstuderande Lunds universitet Berit Kärfve Ht 2013

Respiration. Anatomi och fysiologi Röntgenstuderande Lunds universitet Berit Kärfve Ht 2013 Respiration Anatomi och fysiologi Röntgenstuderande Lunds universitet Berit Kärfve Ht 2013 Luftvägarnas anatomi översikt Övre luftvägar Näshåla Bihålor Svalg Nedre luftvägar Struphuvud Luftstrupen Lungor

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.

Läs mer

Respiration Larynx 1

Respiration Larynx 1 Respiration Larynx 1 Funktioner Luften värms och filtreras Respirationsprocessen Lukt Fonation (tal) Respirationsprocessen Ventilationen (inspiration + exspiration) Gasutbyte mellan alveoler och blodet

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion Respiration del 1 Sjuksköterskeutbildningen VT -14 Lunds universitet Marie Neuman 1. Struktur och funktion 2. Ventilation 3. Gastransport 4. Diffusion 5. Perfusion 6. Gasutbyte 7. Lungmekanik 8. Andningskontroll

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11

UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11 UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11 KLINISK LUNGFYSIOLOGI Syfte: Att erhålla kunskaper om mätmetoder av lungornas delvolymer samt att erhålla kunskaper om ventilationsinskränkningar

Läs mer

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna. Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 050117ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade

Läs mer

RESPIRATION ANATOMI OCH FYSIOLOGI

RESPIRATION ANATOMI OCH FYSIOLOGI RESPIRATION ANATOMI OCH FYSIOLOGI Ludger Grote, överläkare, professor Lungkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Copyright: Ludger Grote, Lungkliniken, Sahlgrenska 1 Agenda Lungornas anatomi Andningsmekanismer

Läs mer

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Människans fysiologi. Andning och cirkulation Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler

Läs mer

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna. Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 090828ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade

Läs mer

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANNA HARDENSTEDT STÅHL Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl ANNA HARDENSTEDT STÅHL ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften.

ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften. Luftvägarna Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan

Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan Tomas Strömberg, IMT Modeller av lungan Olika modeller används för att förstå olika egenskaper hos lungan. För att förstå lungans elastiska

Läs mer

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl Andningen är själva livet! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Laboration: Ventilatorn

Laboration: Ventilatorn Intensivvård och terapeutiska system TBMT 24 Laboration: Ventilatorn I den här laborationen kommer vi att repetera respirationsfunktionen och titta närmare på den så kallade ventilationen och hur den görs

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2014-05-23 Tid: 13:30 17:30 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Röstanatomisk översikt 1

Röstanatomisk översikt 1 Röstanatomisk översikt 1 Detta är en grundläggande (1) översikt över röstorganet och dess funktion, bestående av de tre delar som samspelar från inandning till färdig ton. Där den latinska eller engelska

Läs mer

Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna

Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna Anna-Lena Lagerkvist 160128 Weibel E.R. 1984 Relativ ökning i lungvolym x 10 x 10 ICH 2005 Stocks Utveckling av lungan kan

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar

Läs mer

Lungfunktionsutredning

Lungfunktionsutredning Lungfunktionsutredning 3.1 SPIROMETRI 3.1.1 Referensvärden Referensvärden (normalvärden) finns för en mängd olika etniska grupper. De som främst används i Sverige är det svenska materialet från Uppsala

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete Bröstkorg och lungorna Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete ökning och minskning av lungvolym andning: inspiration & respiration muskler i två lager yttre lager: yttre intercostalis

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Dela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren

Dela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren Tentamen RC T1 VT 2013 Final Stadium 1 Organ, cell och molekyl Dela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren 1. Histologi - organens struktur och funktion (3 p)... 2 2. Lemierres syndrom

Läs mer

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p. Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga

Läs mer

Omtentamen med svar RC T1 VT 2013

Omtentamen med svar RC T1 VT 2013 Omtentamen med svar RC T1 VT 2013 Omtentamen med svar RC T1 VT 2013... 1 1 Primär hemostas (6 p)... 2 2 Hjärtfysiologi(15p)... 2 3 Arbetsprov (1,5p)... 4 4 Kapillärer och transport (3p)... 4 5 Autonoma

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Respirationsfysiologi

Respirationsfysiologi Respirationsfysiologi Thoraxradiologikurs 161018 Per Nivedahl Vårdenhetsöverläkare Lung- och arbetsfysiologi Klinisk Fysiologi SU Obstruktivitet låga forcerade exspiratoriska flöden astma, KOL, bronkiolit.

Läs mer

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport : syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikropper, vita blodkroppar Värmereglering Medverkar i att

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Andningsguide. Egenvård med fysioterapins metoder VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Andningsguide. Egenvård med fysioterapins metoder VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Andningsguide Egenvård med fysioterapins metoder Guiden är avsedd för personer som har förträngande lungsjukdom eller andra problem med andningen Innehåll Andningsorganens uppbyggnad och funktion 3-7 Det

Läs mer

Respiration. Lungfunktionsprov. Andningsvolymer

Respiration. Lungfunktionsprov. Andningsvolymer Tema 3 Nedan följer en beskrivning av respiration, lungfunktionsprov, andningsarbete samt gas- och blodgasanalyser som används inom sjukvården. Flertalet bilder är lånade från boken Medicin och teknik

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2015-05-22 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna

Läs mer

Dissektion av lamm hjärtslag

Dissektion av lamm hjärtslag Dissektion av lamm hjärtslag Den här handledningen beskriver dissektion av organ från ett lamm. Lamm(får)organ har många likheter med människans organ. Uppgift: Dissektion och undersökning av ett lammhjärtslag

Läs mer

T E N T A M E N Kurs RSJD11

T E N T A M E N Kurs RSJD11 Kodnummer: Namn (infogas efter betygsatt tentamen) Institutionen för hälsa, vård och samhälle Röntgensjuksköterskeprogrammet, Hk - 12 T E N T A M E N Kurs RSJD11 Människokroppen, Anatomi, fysiologi, mikrobiologi

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Första omtentamen vt 2016 Anatomi och fysiologi (del1) Provkod:0100 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-06-08 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfordelning:

Läs mer

Respirationsfysiologi

Respirationsfysiologi Respirationsfysiologi Thoraxradiologikurs 151013 Per Nivedahl Vårdenhetsöverläkare Lung- och arbetsfysiologi Klinisk Fysiologi SU Obstruktivitet låga forcerade exspiratoriska flöden astma, KOL, bronkiolit.

Läs mer

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Infant lung function testing ILFT Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Möjliga undersökningsmetoder för barn under 2(3) år Tidalandningsanalyser Passiv lungmekanik

Läs mer

Fonetik I. Talets anatomi

Fonetik I. Talets anatomi Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

UNIKO-TPEP E är en effektivt multifunktions enhet för rehabilitering av patienter med sjukdomar i luftvägarna:

UNIKO-TPEP E är en effektivt multifunktions enhet för rehabilitering av patienter med sjukdomar i luftvägarna: UNIKO-TPEP E är en effektivt multifunktions enhet för rehabilitering av patienter med sjukdomar i luftvägarna: TPEP för sekretion borttagning och tränar luftvägarna Aerosolterapi för exakt leverans och

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter.

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter. TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-01-13 Tid 8:30-12:30 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-06-07 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 51p Cirkulation, 13p Gabriella Eliason Respiration,

Läs mer

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport av ämnen till och från cellerna: Syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikroppar, vita blodkroppar

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Hälsoinspiratören. September 2012. Optimal andning Ineffektiv andning. Trevlig läsning Susanne Colliander

Hälsoinspiratören. September 2012. Optimal andning Ineffektiv andning. Trevlig läsning Susanne Colliander Hälsoinspiratören September 2012 Månadens tema Att andas på rätt sätt Innehåll Ledaren Optimal och ineffektiv andning Så andas du bättre Fem sätt att träna andning på Orsaker till sämre andning Andningens

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning

Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning Lisbeth Denbratt Överläkare, Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett sätt att bedöma en lungröntgenbild 1 Allmänt intryck 2 Diafragmavalv

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Tentamen RC T1 VT 2013 med svar

Tentamen RC T1 VT 2013 med svar Tentamen RC T1 VT 2013 med svar Stadium 1 Organ, cell och molekyl 1. Histologi - organens struktur och funktion (3 p)... 2 2. Lemierres syndrom - anatomi kärl - (10p)... 2 3. Stopp i luftvägarna - struktur

Läs mer

Anatomiskt perspektiv på basal lungtolkning

Anatomiskt perspektiv på basal lungtolkning Anatomiskt perspektiv på basal lungtolkning Åse Allansdotter Johnsson Stort tack till Lisbeth Denbratt Överläkare, Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett sätt att bedöma en lungröntgenbild

Läs mer

Anonymitetskod / AFA

Anonymitetskod / AFA TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-02-25 Tid 9:15-13:15 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)

Läs mer

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport av ämnen till och från cellerna: Syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikroppar, vita blodkroppar

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

ANDNINGSGUIDE EGENVÅRD MED FYSIOTERAPINS METODER. Guiden är avsedd för personer som har förträngande lungsjukdom eller andra problem med andningen

ANDNINGSGUIDE EGENVÅRD MED FYSIOTERAPINS METODER. Guiden är avsedd för personer som har förträngande lungsjukdom eller andra problem med andningen 161 Fysiatriska avdelningen PS / ÅUCS 1 / 2008 ANDNINGSGUIDE EGENVÅRD MED FYSIOTERAPINS METODER Guiden är avsedd för personer som har förträngande lungsjukdom eller andra problem med andningen Fysioterapeuter

Läs mer

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012.

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012. Medicin A, Medicinsk temakurs 1, Tema Respiration/Cirkulation Temaansvariga Prof. Dick Delbro (DD) Dr Mikael Hasselgren (MH) Rättningsmall tentamen 19 oktober 2012 Skrivningen består av följande frågor

Läs mer

Hosta. Version 1.2 Juha Söderqvist

Hosta. Version 1.2 Juha Söderqvist Hosta Version 1.2 Juha Söderqvist Innehållsförteckning 1 Vad är hosta... 1 2 Hosta... 1 2.1 Orsaker... 1 3 Slemhosta... 2 4 Torrhosta... 2 5 Medicin... 2 6 Astma... 3 6.1 luftrörsvidgande läkemedel...

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Vissa läkemedel har förlängd effekt vid upprepad administration på grund av att:

Vissa läkemedel har förlängd effekt vid upprepad administration på grund av att: Fråga 1 Vissa läkemedel har förlängd effekt vid upprepad administration på grund av att: a. läkemedlet är vattenlösligt b. läkemedlet tas upp genom huden c. läkemedlet ackumuleras d. läkemedlet genomgår

Läs mer

MÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD

MÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD 1 F1 MÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD 2 För mänskan är det livsviktigt med utbyte av andningsgaserna, syre och koldioxid, i lungorna. Utan syre får

Läs mer

Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013

Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013 Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013 Struktur i organsystem för tema RC.... 2 1) Fråga anatomi och histologi (3p)... 2 Funktion i organsystem inom tema RC.... 2 2) Respiratorisk insufficiens (4p)...

Läs mer

TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet

TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet Datum: 100927 Lokal: Polacksbacken Skrivtid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 29 Anvisningar: Max. poäng: 55 Börja med

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Om du har KOL. Och undrar.

Om du har KOL. Och undrar. Om du har KOL. Och undrar. Medicinskt granskad av lungläkare Bengt-Arne Hermansson. KOL KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM är en sjukdom som leder till försämrad lungfunktion. Med obstruktiv menas att det

Läs mer

Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC1411. Kursansvarig: Per Odencrants. Totalpoäng: 65 p

Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC1411. Kursansvarig: Per Odencrants. Totalpoäng: 65 p Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 10 30 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 65 p Fråga 1 6, Centrala och perifera nervsystemet, 15 p Fråga 7 25, Endokrina,

Läs mer

Introduktion till kardiovaskulär

Introduktion till kardiovaskulär Introduktion till kardiovaskulär farmakologi Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Kardiovaskulära systemet Hjärtat opumpfunktion Blodkärlen ostora och lilla kretsloppet Lymfsystemet oretursystem

Läs mer

FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112

FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112 Datum: 2015-02-18 FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112 Lokal: Bergsbrunnagatan 15,Sal 2 Skrivtid: 8.00-12.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 2 st obligatoriska frågor + 24 ordinarie tentafrågor Anvisningar:

Läs mer