Vägledning vid utformning av byggnadstekniskt brandskydd i höga byggnader

Transkript

1 Dokumentnummer VL Giltighet Kommuner inom Storstockholms brandförsvar Berörda regelverk PBL, BBR, LSO, AFS Beslutad Handläggare Fredrik Nilsson Evelina Edström Kvalitetsgranskning Robin Haglund Senast Reviderad Beslutad av David Nyman Vägledning vid utformning av byggnadstekniskt brandskydd i höga byggnader Inledning Denna vägledning gäller för projektering inom Storstockholms brandförsvars medlemskommuner. Innehållet är framtaget i samråd med Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd. Detta innebär dock inte att de synsätt som redovisas i detta dokument är giltiga även i dessa områden utan det förekommer lokala skillnader. Syftet med detta dokument är att underlätta projekteringen av brandskydd i byggnader som är högre än 10 våningsplan genom att beskriva SSBF:s förhållningssätt till berörda regler avseende byggnadstekniskt brandskydd och möjlighet till räddningsinsats. Målgruppen är byggherrar, sakkunniga brand-/riskkonsulter, berörda stadsbyggnadskontor och motsvarande kommunala förvaltningar. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla byggnader som har fler än 10 våningsplan. Nivån är vald med hänsyn till de krav på system för att underlätta släck- och räddningsinsats som tillkommer från 11 våningsplan och uppåt enligt Boverkets byggregler, BBR. Detta dokument behandlar inte tolkning av våningsbegreppet enligt plan- och byggförordningen 1 kap 4. Frågor kring bedömning av antalet våningsplan besvaras primärt av den berörda kommunens bygglovavdelning eller motsvarande förvaltning.

2 Allmänt om höga byggnader I höga byggnader behövs ett väl anpassat och utformat byggnadstekniskt brandskydd som sköts och underhålls inom ramen för fastighetsägarens och nyttjanderättshavarens systematiska brandskyddsarbete. I händelse av brand behövs även en fungerande organisation som vidtar rätt åtgärder tidigt i brandförloppet. Även om ovanstående finns kan bränder i höga hus bli problematiska för räddningstjänsten att hantera vid en insats, exempelvis på grund av följande omständigheter: Byggnadshöjden medför svårigheter för att få överblick över vad som händer, vilka våningar som är berörda och vad som är akut. Räddningstjänsten måste på mycket begränsad tid skapa sig en bild över byggnadens brandskydd och förstå hur de olika systemen är uppbyggda. Byggnadens högdel, dvs. den del som ligger utanför räckvidden för räddningstjänstens höjdfordon, är endast tillgänglig från insidan. Detta innebär att invändig insats är den enda tillämpbara metoden. Stor vertikal förflyttning inom byggnaden medför förlängd insatstid vilket i sin tur medför att branden får längre tid att utvecklas. Konsekvensen av detta är att insatsen kan bli mer resurskrävande jämfört med en insats i en lägre byggnad. 1 Utrymmande personer använder normalt samma trapphus som räddningstjänsten nyttjar som angreppsvägar. Detta kan fördröja eller komplicera insatsen och risken för detta ökar ju fler människor som ska utrymmas. Byggnadens höjd kan medföra att pumptrycket från räddningstjänstens släckbilar inte är nog för att ge tillräckligt tryck och flöde för insats i byggnadens högdel. 2 Byggnadens höjd, typ av konstruktion och utformning kan försvåra samband via kommunikationsradio inom byggnaden. Fungerande kommunikation är en förutsättning för att insats ska kunna genomföras. Riskområdet vid olika former av ras, föremål som lossnar etc. från byggnadens högdel är sannolikt större jämfört med lägre byggnader till följd av bl.a. att vindstyrkan normalt ökar med höjden. Av ovanstående skäl kan inte en lika effektiv insats från räddningstjänsten förutsättas i höga byggnader som i lägre byggnader. Detta måste därför kompenseras genom särskild hänsyn när byggnaden uppförs, d.v.s. genom att byggnaden och dess tekniska system utformas för att underlätta räddningstjänstens insats med hänsyn till byggnadshöjden. 1 Detta hanteras i BBR genom krav på räddningshiss. 2 Detta hanteras i BBR genom krav på trycksatta stigarledningar. 2/10

3 Regler om brandskydd i höga byggnader För högre byggnader tillkommer vissa krav enligt BBR. Detta gäller till exempel: Räddningshiss i byggnader över 10 våningsplan. Trycksatta stigarledningar med byggnadshöjd över 40 m. Byggnadsklass Br0 med krav på analytisk dimensionering som bland annat tillämpas på byggnader med fler än 16 våningsplan. Räddningstjänsten behöver även förhålla sig till ett flertal regler inför och vid en räddningsinsats, exempelvis: Lag om skydd mot olyckor (LSO) 1 kap 2 som reglerar kommunens ansvar att genomföra räddningsinsatser vid fara för liv, egendom eller miljö. Arbetsmiljölagstiftningen (AFS 2007:7) som reglerar förutsättningar för rökoch kemdykning som är arbetsmetoder som tillämpas vid räddningsinsats. Med bakgrund av dessa regelverk behöver byggnader vara utformade med hänsyn till räddningstjänstpersonalens säkerhet. Tillfredsställande säkerhet för räddningspersonalen är en förutsättning för att en räddningsinsats ska kunna genomföras. Eftersom räddningstjänstens insats normalt är en förutsättning för att bränder ska kunna begränsas och släckas måste de olika systemen i byggnaden utformas med hänsyn till arbetsmiljö för insatspersonalen. System såsom exempelvis brandgasventilation, räddningshiss och stigarledningar har det primära syftet att underlätta och effektivisera räddningstjänstens insats. Utformning av tekniska system vars syfte är att underlätta eller effektivisera räddningsinsats ska därför alltid utformas i samråd med SSBF där det inte är uppenbart onödigt. 3/10

4 Räddningshiss Enligt BBR ska byggnader med fler än 10 våningsplan utföras med minst en räddningshiss (BBR 5:734) som är avsedd för räddningstjänstens insats. Syftet med kravet är att säkerställa en godtagbar angreppstid i hela byggnaden. Standarden SS-EN anger hur räddningshissen kan utformas. Om byggnaden har väsentligt fler än 10 våningsplan bör det övervägas om en räddningshiss är tillräcklig, även om våningsplanens area understiger 900 m 2. Vid utformningen av standarden SS-EN förutsattes att räddningshissen inte används som utrymningsväg. Om hissen även ska användas av utrymmande måste detta utredas separat. Observera att detta omfattas av särskilda krav på verifiering med analytisk dimensionering enligt BBRAD 3. Generellt anser SSBF att det är olämpligt att samma hiss utgör både utrymningshiss och räddningshiss i de fall hissen är den enda utrymningshissen på den aktuella platsen. Detta för att en utrymningsväg inte ska kunna tappa sin funktion under pågående räddningsinsats och omvänt. Då det finns ett visst tolkningsutrymme i nämnd standard, behöver delar av räddningshissens utformning i många fall grundas på en bedömning i det enskilda fallet. Räddningshissens funktion i relation till byggnadens höjd, verksamhet och övriga utformning bör beaktas. Bedömningen behöver göras med utgångspunkt i allmänna förutsättningar enligt BBR 5.1. I projekteringen av brandskyddet ska möjligheten att hissen inte fungerar som avsett beaktas, både avseende sannolikhet och konsekvens. I bedömningen bör även samtidiga felfunktioner i andra brandtekniska system beaktas. Vid projektering av räddningshissar bör brand i byggnadens högdel utgöra dimensionerande scenario. Räddningshissens utformning är en arbetsmiljöfråga för SSBF:s personal. Tolkningar eller avsteg från standarden SS-EN måste därför alltid kommuniceras med SSBF för att säkerställa att de inte medför oacceptabla risker eller är kontraproduktiva i förhållande till hur hissen nyttjas taktiskt vid insats. Var ska hissen placeras? Räddningshissen betraktas som en primär angreppsväg för räddningsinsatser och en intuitiv placering som gör hissen både lätt att hitta och att använda ska eftersträvas. Hissen kan komma att användas både för att få upp personal och materiel samt för att transportera ner skadade personer. Det är därför viktigt att även hissens placering i förhållande till trapphus beaktas. Detta så att inte långa horisontella transportvägar fördröjer insatser i de fall då angrepp från våningsplanet under branden görs. 3 BFS 2013:12 - BBRAD med uppdateringar 4/10

5 Behöver räddningshissen betjäna samtliga våningsplan? I enlighet med SS-EN ska räddningshissen betjäna alla våningsplan i byggnaden. En fråga som har framförts till SSBF är om det är nödvändigt med hänsyn till att räddningstjänsten vanligtvis stannar minst en våning under brandplanet vid insats via hissen. SSBF ser minst två typer av scenarion/syften som behöver beaktas i utformningen av hissen: 1. Mindre brand inom startbrandcellen, t.ex. en lägenhet, som kan släckas med snabb insats från räddningstjänsten. I denna typ av scenario kan det vara ett alternativ att räddningstjänsten åker hela vägen upp till brandplanet för snabbast möjliga insats. Detta är även ett troligt scenario om det inte är känt på vilket plan branden uppkommit vilket är vanligt vid lägenhetsbränder. 2. Större brand inom startbrandcellen eller brand som medför brandgasspridning över flera brandceller. I detta fall kommer räddningstjänsten sannolikt att stanna minst ett plan under det lägsta våningsplanet som påverkas av brand. Med bakgrund av detta finns det skäl att utforma räddningshissen så att den betjänar samtliga våningsplan. Det kan emellertid finnas situationer där exempelvis verksamhet, brandbelastning, sprinkler, brandteknisk sektionering etc. medför att det finns förutsättningar till avsteg från standarden på denna punkt med bibehållen funktion. När detta utreds vill SSBF delta som samrådspart i tidigt skede. Hur ska räddningshissens sekundära kraftkälla utformas? I enlighet med SS-EN avsnitt 5.9 ska det finnas avbrottsfri sekundär kraftkälla för räddningshissen. Syftet med den sekundära kraftmatningen är att säkerställa räddningshissens fortsatta funktion om den primära kraftmatningen slås ut, antingen av brand i byggnaden eller av annan anledning. Detta kan lösas med olika tekniska lösningar, exempelvis: 1. nödgenerator (vanligen dieseldriven) placerad i egen brandcell 2. nödgenerator placerad i annan fastighet där nyttjandet är säkrat med servitut eller anläggningen är utformad som gemensamhetsanläggning 3. batteribackup, placerad i egen brandcell 4. separat matning (servisledning) in i byggnaden till annat ställverk/gruppcentral, placerat i annan brandcell, än ordinarie fastighetsmatning. Både primär och sekundär kraftmatning ska enligt standarden vara brandsäkert förlagd eller på annat sätt vara skyddad mot effekterna av brand. Det är viktigt att räddningspersonalen på något sätt blir uppmärksammade på att räddningshissen övergår till sekundär kraftförsörjning. Lämpligen presenteras denna information tillsammans med övervakning av stigarledning och annan brandteknisk utrustning. 5/10

6 Val av sekundär kraftmatning behöver utgå från en analys av behovet i det specifika fallet. Inom denna analys behöver man identifiera tänkbara skadehändelser som kan påverka funktionen i den primära kraftmatningen, beakta konsekvensen av att hissen inte fungerar i händelse av brand och motivera val av sekundär kraftkälla. SSBF anser att det är viktigt att robustheten i byggnadens brandskydd säkerställs. SSBF förordar nödgenerator enligt punkt 1 ovan som sekundär kraftkälla i byggnader som är avsevärt högre än 10 våningsplan. Om räddningshissen är av den typ som genererar ström tillbaka till elnätet behöver detta beaktas i projekteringen av den sekundära kraftförsörjningen. En vanlig fråga är under hur lång tid den sekundära kraftmatningen ska fungera. SSBF anser att: den sekundära strömförsörjningen ska kunna tillgodose full funktion hos de tekniska system som är avsedda för att möjliggöra räddningstjänstens insats och dimensionering ska ske med förutsättningen att systemen ska kunna brukas under en fullständig räddningsinsats. Med tekniska system ovan avses exempelvis hissmotor, brandgasfläkt för hisschakt (om sådan krävs), pump i hisschakt (om sådan krävs), kylsystem för UPS samt stigarledningens tryckhöjningspump. SSBF insatsstatistik från insatser vid brand i byggnad i flerbostadshus mellan och kan användas som vägledande underlag, se tabell 1 nedan. I tabellen är Tid insats tiden från larm till att ärendet avslutats för SSBF:s del; Tid räddningstjänst är tiden från larm till dess att räddningstjänsten avslutats. Percentil 25:e 50:e 75:e 90:e Medelvärde Tid 19 min 30 min 49 min 1h 21 min 43 min räddningstjänst Tid insats 32 min 50 min 1h 24 min 2 h 6 min 1 h 14 min Tabell 1 Insatsstatistik från till för SSBF:s täckningsområde. Observera att tiderna i tabell 1 avser räddningsinsatser i befintlig bebyggelse där våningsantalet vanligtvis understiger 10 våningsplan. Höga byggnader medför som nämnts tidigare vanligtvis längre insatstider. Observera även att långa och komplicerade insatser i flerbostadshus, t ex vindsbränder, omfattande källarbränder, bränder med utvändig brandspridning 6/10

7 eller med spridning in i konstruktionen är relativt ovanliga och ligger utanför 90e percentilen. Även dessa scenarion som medför insatser på flera timmar ska beaktas när systemen dimensioneras. Enligt SS-EN bör den sekundära kraftkällan minst kunna försörja räddningshissen och tillhörande system under 2 timmar. Frågan avseende under hur lång tid den sekundära kraftmatningen ska fungera bör alltid utredas i samråd med SSBF och berörd bygglovsavdelning. Utformning av brandsluss Brandsluss ska finnas framför räddningshissen. SSBF anser att brandslussen inte bör utgöras av lägenhetskorridor eller liknande, baserat på risken att brandslussen då kan påverkas av pågående lägenhetsbrand eller motsvarande och därmed försena en räddningsinsats. SSBF anser att brandslussen minst bör ha motsvarande storlek som räddningshissens hisskorg enligt SS-EN (1000 x 1400 mm). Vad är viktigt avseende uppmärkning? Det är av stor vikt att nyckelbrytare och hiss är lätta att lokalisera och använda. Det kan till exempel innebära att skyltar behövs för att visa vägen fram till räddningshissen. Aktuellt våningsplan bör vara tydligt markerat i trapphus/brandsluss för att underlätta orientering i byggnaden. Vad gäller för nyckel och nyckelbrytare? SSBF förordar att nyckelbrytare enligt SS-EN placeras i hissfoajén i nära anslutning till räddningshissen. Placering av nyckelbrytare bör ske i samråd med SSBF om det föreligger tveksamheter om vad som är lämpligast. SSBF ser idag inte behov av nyckelbrytare i hisskorgen (SS-EN punkt h). 7/10

8 Vattenförsörjning Krav på stigarledningar anges i BBR 5:733. Om byggnadshöjden överstiger 24 meter ska tillgången till släckvatten i byggnaden säkerställas, detta bör ske via stigarledningar. Är det så att byggnadshöjden överstiger 40 meter bör stigarledningarna vara trycksatta. Arbetsmiljökravet på säker tillgång till släckvatten (AFS 2007:7) är ett övergripande funktionskrav som måste beaktas när trycksatta stigarledningar utformas. I byggnader med en byggnadshöjd under 40 meter försörjs stigarledningarna med vatten från räddningstjänstens fordon. Om det krävs kan vattenförsörjningen säkerställas via två inkopplade släckbilar. Om byggnadshöjden överstiger 40 meter anger BBR att stigarledningarna bör vara trycksatta. De bör ha egen försörjning av vatten (till exempel egen servis) enligt SSBF. SSBF anser att trycksatta stigarledningar normalt bör vara vattenfyllda. För att säkerställa att säkert vatten (se AFS 2007:7) kan tillgodoses under hela räddningsinsatsen är det viktigt att det finns en redundans i vattenförsörjningen. I praktiken innebär detta att redundanta pumpar bör finnas i byggnaden. Om annan systemutformning projekteras bör denna samrådas med SSBF. Av arbetsmiljökraven vid rökdykning följer ett antal funktionskrav som det trycksatta stigarledningssystemet måsta uppfylla, oavsett utformning: Systemets funktion får inte påverkas av el-bortfall. Systemet måste ha tillräcklig redundans, i praktiken redundanta pumpar. Räddningstjänstens personal ska ha möjlighet att övervaka trycket i systemet under pågående insats. Startanordningar och starttid för pumpar uppfyller samma nivå som för andra likvärdiga säkerhetssystem (SBF 120:7 eller motsvarande). Vattenkällan utförs med förbättrat vattentillopp, dubblerat vattentillopp eller kombinerat vattentillopp (ej enkelt vattentillopp). Då praxis saknas för utformning av dessa typer av system behöver samråd med SSBF ske vid varje fall av projektering av trycksatta stigarledningar. Jämförelse bör även i vissa delar kunna göras med NFPA 14. Stigarledningarnas uttag måste vara anpassade för (och ge utrymme för) inkoppling av räddningstjänstens slangar. En trycksatt slang kan t.ex. inte böjas i en alltför snäv vinkel. 8/10

9 Kommunikation under insats RAKEL I höga byggnader kan byggnadskonstruktionen störa radiovågor och i ogynnsamma fall helt omöjliggöra radiosamband. Vid räddningstjänstens insats är fungerade radiokommunikation en viktig faktor. I händelse av brand som kräver insats med rökdykare är fungerande kommunikation krav enligt arbetsmiljöföreskrifterna. Då invändig insats med rökdykning ofta är den enda möjliga insatsmetoden i höga byggnader och räddningstjänstens insats är en förutsättning för byggnadens brandskydd, går det inte att bortse från att fungerande radiokommunikation måste säkerställas. SSBF använder kommunikationssystemet Rakel för både räddningsledning och rökdykning. Mot bakgrund av detta förespråkar SSBF att förutsättningarna för radiosamband inom byggnaden via sambandsnätet Rakel utreds samtidigt som övriga trådlösa system såsom GSM, trådlöst bredband etc. utformas. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida finns information om vad som gäller för förstärkt täckning för Rakel i speciella objekt. Insatsplanering Som beskrivits inledningsvis medför höga byggnader en komplex insatsmiljö. SSBF förordar därför att förutsättningarna för räddningsinsats beaktas i projekteringen i samråd med SSBF. Beroende på behov kan exempelvis följande vara aktuellt: Enkla insatsplaner med orienteringsritningar kompletterade med beskrivning av de olika tekniska systemens funktion, utrymningsstrategi etc. Uppmärkning som underlättar orientering och kommunikation mellan byggnadens insida och utsida. T.ex. tydlig märkning av våningsnummer på dörrar i trapphus etc. Anpassning och placering av manövertablåer, uttag etc. i förhållande till den taktik som troligtvis kommer att användas vid dimensionerande scenarion. Anpassad information/utbildning av berörd insatspersonal i samband med att byggnaden tas i bruk. 9/10

10 Samråd Med hänsyn till de risker som byggnadshöjden för med sig är SSBF:s målsättning att medverka som en naturlig samrådspart för berörda aktörer i både plan- och byggprocesserna när denna typ av byggnader uppförs. Handlingens giltighet SSBF genomför löpande översyn av vägledningsdokumenten och uppdaterar innehållet efter behov. Senaste utgåvan vägledningsdokument finns tillgängliga SSBF:s hemsida under fliken Dokumentcenter. Kontakta någon av våra handläggare vid frågor. 10/10