Kvalitetsgranskning av Kyrkskolan i Nynäshamns kommun avseende undervisningen i matematik i grundskolan

Transkript

1 1 (15) Nynäshamns kommun Stadshusplatsen Nynäshamn Kvalitetsgranskning av Kyrkskolan i Nynäshamns kommun avseende undervisningen i matematik i grundskolan Innehåll Helhetsbedömning 1 Syfte och genomförande 2 Iakttagelser från alla granskade skolor 3 Beskrivning av verksamheten 6 Bedömningsområden6 Lärarnas kompetens och kunskap om målen 6 Bedömning och betygssättning i matematik 7 Undervisningens innehåll och form 8 Elevernas medvetenhet om målen för matematik och elevernas möjligheter att påverka studierna i matematik 11 Progressionen i lärandet 12 Rektorns ansvarstagande för skolans måluppfyllelse 13 Bilaga Helhetsbedömning Skolinspektionen bedömer att Kyrkskolan i huvudsak lever upp till de nationella målen och riktlinjerna. Andelen elever som når kravnivån i de nationella ämnesproven i matematik 2008 är högre än det genomsnittliga värdet för riket. Lärarna följer fortlöpande upp enskilda elevers kunskapsutveckling i matematik. De äldre eleverna ges goda möjligheter att diskutera och argumentera i grupp och med hela klassen för att lösa olika problem. De yngre eleverna ges förutsättningar att utveckla sin taluppfattning genom att de använder olika material och genom att öva tillsammans i mindre grupper. De flesta lärarna, dock inte alla, har en utbildning som krävs för att undervisa i matematik. I Kyrkskolan styrs undervisningen främst av mål att uppnå. I vissa delar arbetar lärare även med andra delar av kursplanerna. I granskningen framkommer dock att lärarna

2 2 (15) inte fått möjlighet till kompetensutveckling eller samverkan kring läroplanen och kursplanerna i tillräcklig omfattning för att ha kunskap om de förmågor som främst beskrivs i mål att sträva mot. Skolinspektionen bedömer att rektorn inte i tillräcklig omfattning initierar några gemensamma diskussioner kring skolans samlade resultat i matematik. Detta medför att skolan inte har någon grund att utgå från för att kunna identifiera vilka utvecklingsområden som bör vara aktuella för förbättring av matematikundervisningen. För att förbättra kvaliteten i matematikundervisningen vid Kyrkskolan har Skolinspektionen följande rekommendationer; att matematiklärarna genom samverkan såväl inom skolan som mellan skolor samt genom kompetensutveckling får en ökad kunskap om läroplanens och kursplanernas alla delar så att skolans undervisning tydligare inriktas mot att utveckla elevernas förmågor att rektorn tar ett större ansvar för att skolans samlade resultat i matematik utvärderas och diskuteras med skolans lärare Skolinspektionen bedömer att huvudmannen dessutom måste vidta åtgärder i Kyrkskolan inom följande områden: De individuella utvecklingsplanerna och åtgärdsprogrammen utarbetas inte enligt förordningens krav (5 kap. 1 grundskoleförordningen och 7 kap. 2 grundskoleförordningen). Skolinspektionen följer upp dessa krav på åtgärder inom tre månader från beslutsdatum. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 25 december 2009 ska Nynäshamns kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits. Skolinspektionen vill även att Nynäshamn kommun samtidigt lämnar en redovisning om hur man tänkt genomföra ovanstående rekommendationer. Syfte och genomförande Skolinspektionen ska på regeringens uppdrag, vid sidan av den regelbundna tillsynsverksamheten, genomföra tematiska kvalitetsgranskningar av skolväsendet samt förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. En av de tematiska granskningarna avser undervisningen i matematik. Granskningen inriktas mot undervisningens innehåll och ändamålsenlighet, bl.a. med avseende på planering, genomförande, läromedel etc. I ett första steg granskas matematikundervisningen i grundskolan. Projektet genomförs i

3 3 (15) samarbete med Nationellt Centrum för Matematikutbildning(NCM) och Umeå Forskningscentrum för matematiskdialektik (UFM), Umeå universitet. Syftet med denna kvalitetsgranskning är att bidra till ökad måluppfyllelse och förbättrade studieresultat i ämnet matematik i grundskolan. I ett mer kortsiktigt perspektiv förväntas granskningen medföra ökat fokus hos huvudmän och skolor på hur undervisningen i matematik planeras och genomförs samt med vilken lärarkompetens detta sker. Övergripande information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens webbplats Vilka kommuner och skolor som har valts ut för kvalitetsgranskning grundar sig på ett i huvudsak representativt urval av storstäder, förortskommuner, glesbygdskommuner etc. och antalet elever i respektive skola. Totalt har tjugo kommunala och tre fristående skolor i tio kommuner granskats. Resultatet av granskningen redovisas dels i en sammanfattande övergripande rapport, dels i ett beslut med bedömningar för varje granskad skola. I de fall åtgärder behövs, ansvarar huvudmannen att skolan vidtar åtgärder som syftar till ökad måluppfyllelse. Kyrkskolan i Nynäshamns kommun är en av de skolor som ingått i kvalitetsgranskningen och resultatet redovisas i detta beslut och i den övergripande rapporten. Underlaget till beslutet består av dokument från kommunen/skolan, bland annat en enkät riktad till undervisande personal i matematik på Kyrkskolan, verksamhetsbesök och av information som samlats in vid intervjuer med rektorn, lärare och elever under perioden dag månad och dag månad år. et grundar sig även på annan information som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Företrädare för skolan har beretts möjlighet att sakgranska vad som framkommit vid granskningen. Ansvariga för kvalitetsgranskningen i Kyrkskolan har varit undervisningsrådet Ewa Pettersson och utredaren Anette Bergstrand. Dessutom har experten Björn Palmberg från Umeå universitet deltagit. Iakttagelser från alla granskade skolor Av granskningen framgår bland annat följande: Många elever får inte den undervisning som alla elever har rätt till. Elever får endast undervisning i begränsade delar av kursplanen. Flertalet lärare har inte tillräcklig kunskap om och förståelse för målen i kursplanen och läroplanen. Detta medför att lärare inte heller bedömer och sätter betyg utifrån samtliga mål, vilket innebär att elever får för höga betyg och en falsk bild av sina kunskaper. Många elever är därmed inte medvetna om de mål som de förväntas uppnå och bedömas efter.

4 4 (15) Inte tillräckligt varierad undervisning... Skolornas utbildning i matematik håller ojämn kvalitet i förhållande till nationella mål och riktlinjer. I flertalet av de skolor som ingår i granskningen är inte lärarnas undervisning tillräckligt varierad och anpassad för att möta olika elevers behov och förutsättningar. Detta kan innebära att elevers resultat på en skola blir beroende av vilken lärare han eller hon har. Vidare dominerar läroboksuppgifter kraftigt under lektionerna inom ramen för enskilt arbete. Detta får konsekvensen att eleverna inte får träning i samtliga mål i kursplanen då bland annat gemensamt samtal om matematiska fenomen får litet utrymme.... men också goda exempel. Granskningen har också visat exempel där eleverna i många avseenden får en undervisning av god kvalitet i matematik. De lösningar som de aktuella lärarna valt ger goda förutsättningar för eleverna att nå målen. Bidragande faktorer till detta är en hög kompetens hos lärarna om styrdokumentens anvisningar och krav och en medveten satsning på kompetensutveckling i matematikdidaktik av personalen. Lärarna vinnlägger sig om att tillgodose elevers olika sätt att lära och de försöker att variera arbetssätten så att undervisningen känns lustfylld. Detta kombineras med ett effektivt arbete med särskilt stöd där ett inkluderande förhållningssätt dominerar. Många lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen. Många lärare upplever att de inte har tillräckliga kunskaper om kursplanen. Sammantaget verkar kursplanen ha en svag eller obefintlig styrning/vägledning för lärarna. Ett skäl kan vara att kursplanen är skriven på ett sätt som är svårt att förstå och att skolorna har lagt för lite tid för gemensamma diskussioner och tolkningar. Lärarna har svårt att urskilja de kompetenser som undervisningen syftar att ge eleverna. Ett generellt drag är att de inriktar sitt arbete mot mål att uppnå och stort fokus riktas mot innehållsmoment. Mål att sträva mot är ett luddigt begrepp för flertalet av intervjuade lärare. Även för lärare med goda insikter om kursplanens mål, är det ofta problem att hitta metoder och exempel för att kunna erbjuda eleverna adekvat undervisning. Undervisningen är starkt styrd av läroboken. Det får konsekvensen att eleverna får små eller inga möjligheter att utveckla sin kompetens i problemlösning, sin förmåga att använda logiska resonemang och sin förmåga att sätta in matematiska problem i sammanhang. Flertalet elever har inte tillräcklig kunskap om målen i matematik. Detta gäller särskilt målen att sträva mot, kompetensmålen. Det är alltså inte tydligt för eleverna vad de ska kunna och vad lärarna ska bedöma och betygsätta. Eleverna har därmed svårt att påverka undervisningen och kan inte fullt ut ta ansvar och ha inflytande över sitt lärande.

5 5 (15) Stor skillnad mellan resultat i prov och avgångsbetyg. På flera skolor är skillnaderna mellan resultat på nationella ämnesprov och avgångsbetyg i matematik anmärkningsvärt stor. Det finns exempel där cirka 70 procent av eleverna får ett högre betyg i matematik än vad resultaten på de nationella proven visar. Det visar på brister i kvalitetssäkring av en rättvis och likvärdig betygsättning. De nationella proven rymmer exempel på flera förmågor exempelvis problemlösning, som granskningen av undervisningen pekar ut som ett område där eleverna får för lite träning. Klasslärarsystemet styr i lägre årskurser. De lärare som undervisar i matematik har nästan uteslutande pedagogisk högskoleutbildning. Dock förekommer det att lärare saknar adekvat utbildning för att undervisa i matematik. Klassläraresystemet är starkt styrande i de lägre årskurserna och det är inte ovanligt att lärare med utbildning i exempelvis svenska och samhällsorienterande ämnen även undervisar i matematik och naturorienterande ämnen medan eleverna i klassrummet intill har en lärare med adekvat utbildning. Rektor som pedagogisk ledare. Skolinspektionen gör på flera skolor bedömningen att rektorerna i fortsättningen måste inta en mera aktiv roll när det gäller att se till att undervisningen utgår från de nationella kunskapsmålen. Rektor måste också ta fullt ansvar för att elevernas kunskaper följs upp och utvärderas och att nödvändiga åtgärder vidtas. För att alla elever ska få den undervisning de har rätt till krävs ett målinriktat och kraftfullt utvecklingsarbete för att förbättra matematikundervisningen på flertalet granskade skolor. Rektor måste ta sitt fulla ansvar för styrning och ledning av kärnverksamheten, undervisningen, och lärarna måste ta sitt fulla ansvar för att utveckla sin undervisning. Skolinspektionen rekommenderar på flertalet skolor: att matematiklärarna studerar och bearbetar läroplanens, kursplanens och betygskriteriernas innehåll och erbjuder eleverna undervisning i och bedömning utifrån samtliga mål. att lärarna på ett begripligt sätt beskriver målen i matematik för eleverna så att eleverna får bättre verktyg för att kunna påverka undervisningen och ha ett reellt inflytande över och kunna ta ansvar för sitt lärande. att lärarna i högre grad utarbetar och använder arbetssätt som ger såväl elever i behov av särskilt stöd som elever som behöver större utmaningar, möjligheter att utvecklas. För att göra detta möjligt krävs även att eleverna får ett ökat inflytande.

6 6 (15) att rektorerna tar ett större ansvar för skolans samlade resultat och använder dessa för att utveckla matematikundervisningen. Ansvaret omfattar såväl utbildningens kvalitet som dess likvärdighet och rättssäkerhet. att rektorerna och lärarna utvecklar arbetet med bedömning och betygssättning. Beskrivning av verksamheten Kyrkskolan Antal elever Grundskola 147 Källa: Skolans egna uppgift. Kyrkskolan ligger ca två mil norr om Nynäshamns tätort. Skolans elever och lärare är organiserade i två arbetslag ett för eleverna i förskoleklass och årskurserna 1-3 och ett med årskurserna 4-6. Kunskapsresultat Enligt skolans uppföljning har alla elever i årskurs 2 nått minimigränsen i Primgruppens (Forskningsgruppen för bedömning av kunskap och kompetens vid Stockholms universitet) utvärdering Tidigare genomfördes en liknande utvärdering i årskurs 3. Resultaten 2008 från den utvärderingen visar att 92 procent klarade minimigränsen för s.k. nakna sifferuppgifter och problemlösning, 85 procent geometri och 69 procent s.k. vilket tal fattas. Resultaten i de nationella ämnesproven i matematik för årskurs 5 visar att 88 procent klarade kravnivån 2006, 97 procent 2007 och 88 procent På grund av att det vissa år är få flickor och andra år få pojkar är det osäkert att statistiskt jämföra hur väl skolan ger förutsättningar för flickors och pojkars möjlighet att nå målen. Statistiken visar dock att flickorna når kravnivån i högre grad än pojkarna. Bedömningsområden Lärarnas kompetens och kunskap om målen Lärarnas kompetens och medvetenhet om målen är en viktig förutsättning för att undervisningens genomförande i matematik är ändamålsenlig. En annan viktig förutsättning är att lärare

7 7 (15) känner till och i undervisningen utgår från läroplanernas och kursplanernas mål att sträva mot. Undervisande lärare ska ha utbildning i de ämnen de undervisar i. I Kyrkskolan har flertalet lärare utbildning för att undervisa i matematik i åldersgruppen och i ämnet. Dock finns det lärare som inte har den utbildning som krävs för att undervisa eleverna i matematik. Det framkom i intervjuerna och i dokumentationen att lärarna i Kyrkskolan har diskuterat och lokalt konkretisterat målen att uppnå. Skolans lärare är fokuserade på att alla elever ska nå uppnåendemålen för årskurs 5 och för eleverna i årskurs 6 inriktas undervisningen mot målen att uppnå för årskurs 9. Däremot framkom att lärarna inte är lika förtrogna med mål att sträva mot då de inte i tillräcklig omfattning diskuterat och getts kompetensveckling kring hur dessa mål ska tolkas. Detta har lett till att undervisningen inte tydligt inriktas mot mål att sträva mot. Besöket i skolan tyder på att det, i skolan, finns en koppling mellan lärares utbildning för åldergruppen och/eller i ämnet matematik och vilka arbetssätt som används. Eleverna arbetar enskilt i läroboken i högre grad för lärare som inte har utbildning att undervisa i matematik än för lärare som har utbildning. Lärare med utbildning varierar även undervisningen mera och läroboken är ett komplement till annat material. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Kyrkskolan bör se till att lärare som undervisar i matematik har lärarutbildning i ämnet och för åldersgruppen. Lärarna är väl förtrogna med målen att uppnå i kursplanen och läroplanen medan kunskapen kring mål att sträva mot behöver utvecklas för att undervisningen ska kunna inriktas mot dessa mål. Bedömning i matematik och betygsättning Utgångspunkten för bedömningen är de mål och kriterier som fastställts i de nationella kursplanerna. Till stöd för bedömning ska lärare använda de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. Resultaten av proven och det kollegiala samtalet har en avgörande betydelse för att bedömningen blir likvärdig och att undervisningen i matematik utvecklas. Vid besöket i skolan hade lärarna genomfört de första nationella ämnesproven i årskurs 3. De nationella ämnesproven i årskurs 5 används som ett viktigt verktyg för att bedöma hur väl eleverna når kravnivån. Under perioden har alla elever utom en genomfört proven. I intervjuerna framkom att lärare som genomför de nationella ämnesproven använder sin kunskap om kraven för dessa prov för att utveckla den egna undervisningen i matematik. Lärarna uppger att eleverna behöver öva mer på verklighetsnära problem

8 8 (15) under lektionerna för att kunna lösa uppgifterna i dessa prov. Eleverna ges även större möjlighet att kommunicera matematiska problem eftersom ämnesproven har visat att det är en kompetens som det är angeläget att eleverna utvecklar. I intervjuerna framkom dock att det inte förs några gemensamma diskussioner i skolan om resultaten på de nationella ämnesproven i matematik, vilket medfört att dessa resultat inte gett samtliga lärare stöd för hur undervisningen kan utvecklas. Vidare framkom att det endast är en lärare i skolan som genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5, vilket innebär att kvalitetssäkring av bedömningarna inte har kunnat göras i samverkan med andra lärare. I undervisningen används lokalt konkretiserade nationella mål att uppnå i matematik i form av bilder, (båten) för årskurs 1-3 och (borgen) för årskurs 4-6. I dessa bilder finns ett antal delmål inskrivna. Bilderna med mål har lärarna upprättat för att elever och deras föräldrar ska bli uppmärksamma på vilka mål som ska uppnås innan eleverna avslutar årskurs 3 respektive årskurs 6. Lärarna följer regelbundet tillsammans med respektive elev upp deras kunskaper genom att kontrollera resultaten gentemot målen i bilderna. Vid dessa tillfällen får eleverna måla hela eller delar av målen för att det ska bli tydligt för dem och deras föräldrar vilka mål de uppnått respektive är på väg att uppnå. Eleverna i de lägre åldrarna sätter upp ett mål för veckan som de ska arbeta mot t.ex. att kunna fyrans multiplikationstabell. I slutet av veckan utvärderar de tillsammans med sin lärare om de nått sitt mål. Elevernas förmågor som att t.ex. lösa problem, kommunicera och argumentera finns inte med i dessa konkretiserade lokala målbilder, vilket kan medföra att förmågorna inte bedöms och inte heller utvecklas. För att fortlöpande bedöma elevernas kunskapsutveckling i alla årskurser används de diagnoser som tillhör läromedlet och i viss utsträckning en del kompletterande egenproducerat material. I de lägre årskurserna genomförs i huvudsak en utvärdering av kunskapsutvecklingen i matematik. Detta görs genom att Kyrkskolan deltar i PRIMgruppens utvärderingar. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att lärare genom samarbete bör ges möjlighet att säkerställa bedömningarna av de nationella ämnesproven. För att kunna utveckla elevernas förmågor bör utgångspunkten för lärares bedömningar även innehålla strävansmålen. Undervisningens innehåll och form Utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den ordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Det finns också olika vägar att nå målen.

9 9 (15) Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. För att framgångsrikt kunna utöva matematik krävs en balans mellan kreativa, problemlösande aktiviteter och kunskaper om matematikens begrepp, metoder och uttrycksformer. Detta gäller alla elever, såväl de som är i behov av särskilt stöd som elever i behov av särskilda utmaningar. Lärarna ska organisera och genomföra arbetet så att eleverna utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Skolan ska ta ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Besöket i Kyrkskolan visar att lärarna i de lägre årskurserna använder läromedlet som ett komplement till övrigt material som de själva producerat eller som finns att tillgå i form av dataprogram eller färdigt kopieringsmaterial. Lärarna uppger att detta görs eftersom de bl.a. behöver få eleverna att arbeta mer med förståelse av matematiska begrepp och att få tilltro till sitt eget tänkande. Elevgrupperna hålls samman i respektive årskurs och arbetar efter ett givet arbetsschema där olika uppgifter ingår som lärarna bedömt ska kunna leda till att eleverna lär sig de moment som för tillfället övas. Undervisningen sker till största delen genom att eleverna arbetar enskilt eller i mindre grupper. De äldre elevernas undervisning i matematik är i huvudsak knuten till läromedlet. Enligt en lärare saknas dock vissa övningsmoment i läromedlet för att eleverna ska ha möjlighet att nå kravnivån i de nationella ämnesproven i årskurs 5, vilket medfört att läraren utökat antalet tillfällen när t.ex. problemlösningsförmåga och verklighetsanknuten matematik övas. Enligt kursplanen i matematik ska lärarna i sin undervisning sträva efter att eleverna utvecklar sin förmåga att utforska, pröva antaganden och lösa problem med hjälp av matematik. Vidare ska undervisningen sträva efter att eleverna utvecklar sin förmåga att formulera ståndpunkter, formulera och motivera val och slutsatser med hjälp av matematiska argument och inse värdet av matematiska uttrycksformer såväl muntligt som skriftligt. Besöket i skolan visar att vissa lärare lägger in möjligheter att träna problemlösnings-, resonemangs- och kommunikationsförmågan genom att eleverna t.ex. får möjlighet att diskutera i par eller mindre grupper när de möter uppgifter i matematiken som inte uppenbart är av rutinkaraktär. Dessa uppgifter har läraren utarbetat eller så finns de i läromedlet. Eleverna får redovisa sina lösningar inför hela klassen och eleverna får då argumentera för sina olika lösningar och diskutera dessa. Vidare ska eleverna i undervisningen tränas i att använda matematiska modeller och algoritmer, upptäcka talmönster. I intervjuer och genom besöket framkom att i en klass får eleverna vissa lektioner till stor del räkna vidare i boken och uppgifterna berör då ovanstående områden. Några elever upplever dessa uppgifter som alltför svåra medan det för andra verkar vara en lämplig nivå. Gruppen hålls trots det samman och arbetar

10 10 (15) i stort sett med samma uppgifter. För de yngre eleverna har lärarna i större utsträckning anpassat materialet till elevernas förutsättningar och behov. Eleverna arbetar då efter ett givet schema där läraren lagt in uppgifter som läraren bedömt ska vara varierande, stimulerande och ger färdigheter som motsvarar kursplanernas krav. Eleverna får på dator, med spel eller konkret material förhöra varandra på tabeller för att deras färdigheter ska utvecklas. För att lösa uppgifter är det naturligt för eleverna att hämta s.k. plockisar, som kan bestå av bönor eller kulor, om uppgiften inte lätt kan lösas utan att eleven har möjlighet att konkretisera talen. Undervisningen i skolan ska genomföras så att eleverna lär sig använda matematik i olika vardagssituationer. Vid besöket i Kyrkskolan arbetade de äldre eleverna med diagram. Diagrammen som eleverna använde var hämtade ur dagstidningar och beskrev till vissa delar sådant som eleverna kunde associera till vardagslivet. Dock behandlas matematikämnet till största delen på matematiklektioner. Det finns vissa områden inom matematiken som kommer igen i andra ämnen såsom t.ex. skala som även används i ämnet geografi eller mätning som används i ämnet slöjd. I intervjuer med eleverna framkommer att de inte har en tydlig bild av i vilka sammanhang de har användning av den matematik de behandlar i skolan. Innehållet och formerna för undervisningen är inte alltid tydligt kopplat till strävansmålen. Detta är lärarna medvetna om, vilket även framkommer i intervjuerna och enkätsvaren. De har uppgett att de följer läroplan och kursplaner när det gäller inriktningen på undervisningen medan de är mer osäkra på om de följer dem när det gäller innehåll och form, vilket visar att lärarna har svårigheter med att tolka strävansmålen. Lärarna anpassar uppgifterna till flertalet elevers förutsättningar och behov. Dock arbetar elever även med uppgifter som de inte har kunskaper kring för att kunna genomföra på egen hand. Lärarna ger stöd i arbetet genom att försöka hinna med alla de elever som önskar hjälp, vilket ibland kan medföra att de måste lotsa eleverna i stället för att ge dem redskap att lösa uppgiften. Lärarna uppger i intervjuerna att det är svårt att ge alla det stöd de är i behov av. Särskilt stöd ges i olika omfattning till elever som är i behov av sådant. De äldre eleverna undervisas t.ex. i mindre grupper. I dessa grupper undervisar personal som inte har pedagogisk utbildning. Den personalen handleds av utbildad lärare. I intervjuer och dokument framkommer att åtgärdsprogram inte alltid utarbetas i Kyrkskolan, trots att en elev är i behov av särskilda stödåtgärder. För att åtgärdsprogram ska kunna utarbetas anger lärarna att en mer fullständig utredning behöver genomföras, vilket kan ta flera månader. I vissa av de åtgärdsprogram som utarbetas beskrivs mål som eleven ska arbeta mot t.ex. att förstå siffrornas värde, i andra saknas tydliga mål för arbetet. I de senare är det beskrivet att eleverna ska nå målen för årskurs 5 eller att eleven ska känna sig säker.

11 11 (15) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolan har lärare som utvecklar elevernas förmågor som att t.ex. kommunicera och argumentera. Dock bör samtliga lärare ge eleverna möjlighet att utveckla alla de förmågor som beskrivs i strävansmålen. För att förbättra undervisningen i matematik behöver skolans lärare vidare utveckla arbetssätt och arbetsformer så att dessa anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Åtgärdsprogrammen ska utarbetas enligt författningarna. Elevernas medvetenhet om målen för matematik och elevernas möjligheter att påverka studierna i matematik Tydliga kommunicerade mål, syften och resultat i studierna i matematik är viktiga förutsättningar för elevernas medvetenhet om sin kunskapsutveckling liksom för att de ska få en ökad tillit till sin förmåga att lära och att söka ny kunskap. I det ligger också faktorer beträffande elevernas möjlighet att påverka sina studier och sitt lärande. I Kyrkskolan har eleverna kännedom om målen att uppnå vilket kan vara en av förutsättningarna för att de ska kunna ha inflytande på det egna lärandet. För att eleverna ska kunna påverka arbetet i skolan behöver de dock även känna till mål att sträva mot. I intervjuer med lärarna, eleverna och rektorn framkommer att elevernas inflytande på undervisningen i matematik är begränsat. De yngre eleverna har möjlighet att välja i vilken ordning de vill göra uppgifter när de arbetat klart med de s.k. grunduppgifter som läraren bestämt att eleverna ska utföra under en vecka. Vidare har de yngre eleverna möjlighet att välja uppgifter när de har s.k. målträning, som är en lektion i veckan när de ska öva på det mål som bestämts vid utvecklingssamtalet. I årskurs 6 finns en grupp elever som lärare har bedömt klarar utmaningar och kan ta eget ansvar och därför kan arbeta vidare med uppgifter i egen takt. De deltar dock i klassens gemensamma uppgifter men arbetar då tillsammans för att utmana varandras lösningar. Övriga elever gör de s.k. grunduppgifterna i läromedlet men kan efter en diagnos arbeta med olika svårighetsgrader inom det område i matematiken som för tillfället övas. Klasslärare genomför utvecklingssamtal med samtliga elever i klassen varje termin och där får eleven och föräldrarna information om hur långt eleverna kommit i sin utveckling mot målen att uppnå i matematik. Eleverna uppger i intervjuerna att de under utvecklingssamtalet får reda på hur väl de når målen i matematik. De uppger dock att det inte är lika vanligt att de tillsammans med lärarna håller aktuellt vilka områden som de behöver öva mer på. I den mall som skolan tagit fram för skriftliga omdömen ska läraren bedöma om eleven är på god väg att nå målen, når målen, riskerar att inte nå målen eller når inte målen. Läraren ska även skriva en kort kommentar för varje ämne. I de omdömen som inspektörerna tagit del av finns vissa kommentarer som är korta och hänvisar till andra

12 12 (15) dokument som t.ex. åtgärdsprogram eller det dokument som upprättats som underlag till utvecklingssamtalet. I andra omdömen finns en tydligare beskrivning av vad eleven behöver träna på för att utveckla sina kunskaper. I de individuella utvecklingsplanerna beskrivs de mål som eleven, föräldern och läraren kommit överens om att eleven ska arbeta mot. I ämnet matematik är elevens nya mål t.ex. tabellerna. Det finns inte i någon individuell utvecklingsplan en sammanfattning av vilka insatser skolan behöver vidta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin utveckling. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att elevernas kännedom om målen att uppnå är god. Lärarna behöver dock öka elevernas kännedom om vilka förmågor de behöver utveckla för att de ska kunna nå så långt som möjligt i sin utveckling och även kunna påverka sitt eget sätt att lära. Åtgärder behövs så att de individuella utvecklingsplanerna uppfyller förordningens krav. Progressionen i lärandet För att eleverna ska uppleva kontinuitet och progression i lärandet krävs att läraren har kunskap om utbildningsmålen i matematik i andra skolformer än den egna. Det är också viktigt att alla inom förskole- och skolverksamheterna samverkar kring undervisningen och att det finns goda rutiner för övergångar mellan årskurser och vid skolbyten. Genom att delta i ett kommunövergripande nätverk får några lärare möjlighet att diskutera för dem väsentliga frågor och de upplever att de genom dessa diskussioner har möjlighet att samarbeta för att utveckla matematiken. I dessa nätverk deltar lärare från förskoleklass och lärare som undervisar i årskurserna 1-9. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är organisatoriskt integrerad i rektorsområdet och delar av dess verksamhet är även lokalmässigt integrerad i skolan. En samverkan finns kring förskolebarnens övergång till skola och skolbarnsomsorg. Samverkan mellan verksamheterna för att stödja barns och elevers utveckling i ett långsiktigt perspektiv saknas dock huvudsakligen. Även mellan grundskolans årskurs 6 och årskurs 7 saknas en långsiktig samverkan eftersom samverkan mellan skolor i stort sett endast sker vid övergångar. I intervjuer med de lärare som undervisar de yngre eleverna på skolan framkommer att de samarbetar och förbättrar material och arbetsformer för att ge eleverna ökade möjligheter att utvecklas mot målen. Lärarna som undervisar i matematik i skolan saknar dock tillfällen när de alla tillsammans diskuterar hur de ska utveckla matematikundervisningen. Skolans lärare har tillsammans valt läromedel både för yngre och äldre elever som bedömts ge en kontinuitet i lärandet.

13 13 (15) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att samverkansformer mellan skolans lärare, verksamheter och andra skolor behöver öka för att stödja varje elevs långsiktiga lärande. Rektorns ansvarstagande för skolans måluppfyllelse Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och som pedagogisk ledare ta det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn ansvarar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal för att skolans resultat följs upp och utvärderas samt att nya metoder prövas och utvecklas. Rektorn ansvarar för skolans resultat och för att skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorn i Kyrkskolan följer elevernas utveckling mot målen genom uppföljning av resultaten av de s.k. PRIM-proven i årskurs 2 och de nationella ämnesproven i årskurs 5. Provresultaten sammanställs och diskuteras på skolan. Det görs dock inte några analyser av i vilken mån eleverna klarar de olika delarna av proven eller om det finns några skillnader på resultaten för t.ex. flickor och pojkar. I övriga årskurser görs inte någon sammanställning av resultat av i vilken mån eleverna har möjlighet att nå målen i ämnet matematik i årskurs 5 och för årskurs 6 hur väl skolan arbetar för att eleverna ska nå målen i årskurs 9. Om någon elev inte når kravnivån i ovanstående prov beslutar rektorn att eleven ska ges särskilt stöd. I intervjuer och i enkätsvar framkom att rektorn inte har möjlighet att hålla sig förtrogen med undervisningen som bedrivs i matematik. Detta uppger rektorn bl.a. beror på att han är rektor för två skolor och därför har lite tid att närvara vid konferenser och andra möten där ämnet diskuteras. Enligt Skolinspektionen har rektorn inte gett lärarna förutsättningar att utveckla undervisningen i matematik i tillräcklig omfattning, eftersom han bl.a. inte sett till att lärare utnyttjar de tillfällen som finns till att diskutera matematik. Skolan har god tillgång till läroböcker. Lärarna uppger dock att det i viss mån saknas datorer för att eleverna ska kunna arbeta på ett effektivt sätt. Nynäshamns kommun har gjort en särskild satsning på att förstärka matematikundervisningen i lägre årskurserna. För Kyrkskolan har dock denna resurs inte resulterat i någon riktad förstärkning av ämnet matematik för de yngre eleverna. Lärarna som undervisar i de lägre årskurserna har vid några tillfällen fått kompetensutveckling genom att de deltagit i de konferenser som genomförts i samband med att målen för årskurs 3 presenterades. Lärare som undervisar de äldre eleverna har inte fått

14 14 (15) någon kompetensutveckling i matematik under de senare åren. Rektorn uppger dock att han gärna ser att lärare kompetensutvecklar sig i ämnet. I den timplan för årskurs 1 9 som skolan redovisat är omfattningen av undervisningstiden i matematik 933 timmar, vilket överstiger det garanterade antalet timmar med 33. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att rektorn bör ta ett större ansvar för att resultaten i matematik följs upp och utvärderas och genom det arbetet finna åtgärder tillsammans med lärarna som gör att undervisningen utvecklas. På Skolinspektionens vägnar Carina Abrèu Avdelningschef Monica Gillenius Projekledare Kopia till Kyrkskolan

15 Bilaga Datum Bilaga Tabell 1 är ej aktuell. Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i matematik årskurs 5, totalt och uppdelat på kön. Skolans namn Andel (%) elever som nått kravnivån på delproven B,C, D och E i matematik av dem som gjort alla fyra delproven Kyrkskolan Riket Kyrkskolan Riket Flickor Pojkar Källa: Uppgifter från skolan. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven... = Uppgift kan på grund av statistiksekretess inte visas