ASI. inget självspelande piano. FoU Södertörns skriftserie nr 93/10. Johan Klint

Transkript

1 ASI inget självspelande piano Johan Klint FoU Södertörns skriftserie nr 93/10

2 Sammanfattning 3 Om ASI-projektet och dess ramar 4 Projektets organisation 4 Läget i kommunerna 5 Botkyrka 5 Haninge 5 Huddinge 6 Nacka 6 Nynäshamn 6 Södertälje 6 Tyresö 6 Värmdö 7 Bakgrund 8 Övergripande förutsättningar 8 Specifika förutsättningar för missbruksarbetet 8 Om implementering 10 Om ASI-intervjun 12 Om ASI-projektet och dess genomförande 12 Aktiviteter i projektet 12 Referensgruppen/ ASI-nätverket 12 ASI-utbildning 13 Övriga fortbildningsinsatser 14 Södertörns ASI-konferens 14 Metodstöd 14 Statistik 14 Klientenkät 15 ASI i praktiken 16 Samarbetet mellan klient och professionell 16 Information till klienten 16 ASI-planen 17 Skattningsseminarier 18 Statistikredovisning 19 Resultat från klientenkäten 19 Övrig statistik från Södertörnskommunerna. 21 Klienter, utredningar och ASI-intervjuer på Södertörn 21 1 januari juni Sammanfattande erfarenheter från projektet 36 Litteraturförteckning 40 2

3 Sammanfattning Denna skrivelse är en rapport från projektet Metodstöd till utveckling och utvärdering av strukturerade metoder inom missbrukarvården i södertörnskommunerna. Rapporten ställs till Länsstyrelsen i Stockholms län som beviljat medel till projektet. Rapporten inleds med bakgrunden till varför Södertörnskommunerna, via FoU-Södertörn, initierade ASI-projektet och hur man i kommunerna låg till i implementeringsarbetet med ASI-intervjun. Avsnittet som följer tar upp de övergripande förhållanden inom statlig och kommunal förvaltning som vuxit fram under de senaste decennierna och fortsätter vidare in i procedurerna kring implementering. Därefter följer en kortfattad introduktion till ASI-intervjun som därefter följs av vad som hänt, aktivitetsmässigt, inom ramen för ASI-projektet i Södertörnskommunerna. Ett omfattande statistikavsnitt, som beskriver de dryga 1000 klienter som ASI-intervjuats under de två och ett halvt år som projektet pågått, redovisas härefter och rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion kring nuvarande och framtida behov för att ASI-arbetet i kommunerna ska fortleva och utvecklas. 3

4 Om ASI-projektet och dess ramar Framtill årsskiftet 2007/2008 använde man inom socialtjänstens missbruksvård i Fou- Södertörns ägarkommuner olika systematiska bedömningsverktyg, om man använde något alls. Det fanns också stora skillnader mellan kommunerna i hur pass implementerade dessa verktyg var i det dagliga arbetet med klienter. Dessa skillnader kommunerna emellan blev upptakten till skapandet av ett ASI-nätverk som kom att bestå av enhetschefer och verksamhetsutvecklare från södertörnskommunerna. Från ASI-nätverket fanns en önskan om att användandet av systematiska bedömningsverktyg åtföljdes av en gemensam organisation för att underlätta och samordna implementering, utbildning och utvärdering för att på så vis maximera möjligheterna till erfarenhetsutbyte och resultatjämförelser södertörnskommunerna emellan. FoU-Södertörns dåvarande chef Eva Nyberg fick i uppdrag av ASI-nätverket att författa en projektansökan och i juni 2007 ansökte FoU-Södertörn om projektmedel från Länsstyrelsen i Stockholms län för projektet Metodstöd till utveckling och utvärdering av strukturerade metoder inom missbrukarvården i södertörnskommunerna (i fortsättningen kallat ASIprojektet). Projektansökan avsåg ett tvåårsprojekt och beviljades medel inom ramen för stimulansbidraget för utveckling av vårdöverenskommelser inom missbrukarvården. Projektets organisation ASI-projektet har samägts av FoU-Södertörn och dess ägarkommuner. FoU-Södertörn har haft projekt- och budgetansvar. Det tidigare skapade ASI-nätverket avslutades i oktober 2007 och en styrgrupp för ASI-projektet bildades och sammanträdde för första gången i november Styrgruppen utgjordes av det tidigare ASI-nätverkets enhetschefer samt verksamhetsutvecklare. Styrgruppen rekryterade Johan Klint som projektledare och startdatum för ASI-projektet var den första mars

5 För att få en bild av hur långt komna man var i de olika kommunerna inleddes projektet med en kartläggningsperiod. Utöver att få en bild av var respektive kommun befann sig i implementeringsarbetet och hur tankegångarna gick, rörande dels instrumentet i sig men också funderingar kring implementeringen och vad man tänkte sig ha kommande behov av, så fick jag möjlighet att träffa enhetscheferna och alla de handläggare som antingen redan hade ASIintervjun som ett arbetsredskap eller som inom en snar framtid skulle ha det. I det följande presenteras huvuddragen från denna kartläggningsturné. Läget i kommunerna I ASI-projektets inledning våren 2008 så såg användningen, som nämndes ovan, av strukturerade bedömningsverktyg olika ut i de åtta kommunerna. I den ena änden av spektrumet fanns kommunen där alla handläggare med myndighetsutövningsansvar var ASIutbildade och dessa också systematiskt använde sig av ASI-intervjun som en del i utredningsarbetet. Här fanns det dessutom ett uttalat krav att en ASI-intervju skulle vara gjord för att ett beslut om insats skulle kunna fattas i ett ärende. I spektrets andra del befann sig en kommun i den allra första, trevande inledningen där handläggarna ännu inte genomgått ASIutbildning och ingen plan för vare sig implementering eller ASI-användning formulerats. I övriga kommuner kan läget sägas ha varit någonstans mellan dessa ytterligheter. Botkyrka I Botkyrka kommun hade man fram till årsskiftet 2007/2008 använt sig av intervju- och dokumentationssystemet DOK. En anledning till att man från Botkyrkas sida ville byta instrument var att man önskade sig möjligheten att jämföra data med övriga södertörnskommuner. Alla handläggare med myndighetsutövningsansvar utbildades under den senare hälften av 2007 och det första halvåret Officiellt bytte man till ASI-intervjun vid årsskiftet 2007/2008 även om ett mindre antal ASI-intervjuer genomfördes redan under hösten Vid mitt första besök hade man inte ännu beslutat om vilka som skulle ASIintervjuas, hur bortfall skulle registreras, vem som skulle göra ASI-uppföljning (handläggarna på vuxenenheten eller personal inom öppenvården) eller när denna uppföljning skulle göras. Enheten hade tillgång till ASI-net. Haninge I Haninge kommun arbetade 10 handläggare med utredningar på vuxenenheten. Alla hade ASI-utbildning sedan tidigare men vanan, olika handläggare emellan, att göra ASI-intervjuer varierade stort. Det fanns ingen dokumenterad ASI-plan utan det var väldigt mycket upp till enskild handläggare huruvida en ASI-intervju genomfördes eller inte. Ett visst motstånd till ASI-intervjun fanns bland en del handläggare, dock var detta motstånd i huvudsak inte direkt riktat mot intervjuinstrumentet ASI utan snarare till hur den tidigare implementeringen hade hanterats. Enheten hade tillgång till ASI-net. 5

6 Huddinge I Huddinge fanns elva handläggare och alla hade ASI-utbildats. Sedan 2006 var ansatsen från chef såväl som handläggare att ASI-intervjun skulle användas på alla nyinskrivningar som kan förstå. Någon ASI-plan utöver denna målsättning fanns dock inte, bortfallsregistrering var inte systematiserad och uppföljningsintervjun användes endast sporadiskt. Enheten hade tillgång till ASI-net. Nacka I Nacka kommun gjordes en första satsning på ASI redan år 2000 men arbetet fick aldrig riktigt fäste. År 2006 gjordes en nystart och de tre handläggarna hade då som mål att göra ASI-intervjuer med alla nyinskrivningar. Någon egentlig ASI-plan fanns inte, enheten hade tillgång till ASI-net. Nynäshamn I Nynäshamn arbetade tre handläggare med myndighetsutövning och ytterligare tre socialsekreterare fanns på deras boende Solgården. Fyra av dessa socialsekreterare hade ASIutbildning sedan tidigare men ingen använde ASI-intervjun annat än högst sporadiskt. Personalen uttryckte ett behov av avrostning då de gjort väldigt få, om ens några, intervjuer sedan de utbildats. Någon månad in i ASI-projektet slutade enhetschefen sitt arbete och handläggarna i Nynäshamn fick under lång tid därefter arbeta vidare utan chef. Någon ASIplan fanns inte och man hade ännu inte tillgång till ASI-net. Södertälje Södertälje kommun var den södertörnskommun som hade flest ASI-utbildade. Utöver de åtta handläggarna som arbetade med myndighetsutövning och gjorde utredningar hade man i Södertälje även ASI-utbildat personal på boenden och inom öppenvården. Totalt uppskattade man antalet ASI-användare till stycken. Personalen på boendena gjorde framförallt ASI-uppföljningsintervjuer och detta skiljer också ut Södertälje från övriga södertörnskommuner i det att man hade en viss systematik även i arbetet med uppföljningsintervjun. Någon ASI-plan där urvalsgrupp och bortfallshantering specificerats fanns dock inte. Enheten var ansluten till ASI-net. Tyresö Tyresö kommun hade nio handläggare som delade sin arbetstid hälften/hälften mellan dels myndighetsutövning och utredningsarbete och dels behandlingsarbete. Många av handläggarna hade ASI-utbildats under tidigt 2000-tal men använde bara ASI-intervjun sporadiskt. Från både handläggare och chef menade man att såväl arbetssättet (kombinationen av myndighetsutövning och behandlingsarbete) man hade som klienterna man arbetade med skilde sig från övriga södertörnskommuner och att ASI-intervjun därför inte riktigt passade in. Man arbetade mycket med motivationsarbete på fältet gentemot påverkade klienter och hade svårt att se hur ASI-intervjun skulle passa in. I Tyresö hade man ingen ASI-plan och var inte heller anslutna till ASI-net. 6

7 Värmdö På Värmdö kommuns missbruksenhet arbetade totalt fem handläggare. Av dessa fem hade fyra gått ASI-utbildning varav två handläggare använde ASI-intervjun i sitt utredningsarbete. Det fanns en viss fundersamhet från handläggarhåll över både ASI-instrumentet i sig och huruvida det passade in i deras sätt att arbeta. Ett omdöme om ASI-intervjun var att det är som att kränga samma kofta på alla klienter. Man såg också sitt arbete som förhållandevis styrt av akuta händelser och att det kanske skulle bli svårt att passa in ASI-intervjun i detta. Någon ASI-plan fanns inte. Från enhetens chef fanns dock inga tveksamheter utan ASIintervjun skulle komma att användas i utredningsarbetet. Enheten hade tillgång till ASI-net. 7

8 Bakgrund Övergripande förutsättningar Liksom annan offentlig verksamhet har även socialtjänsten påverkats av vad som i ett samlande begrepp brukar kallas NPM (New Public Management). Vi har i och med detta gått från en offentlig verksamhet som primärt styrts av regler och procedurer. Denna verksamhet har bedrivits av tjänstemän som i sin tur haft politikers (och därmed även underförstått folkets) förtroende. Vidare kontroller eller uppföljningar av verksamheten ansågs därför inte nödvändiga (Lindgren, 2008). Vedung menar att det tidigare räckte med att den offentliga verksamheten var demokratiskt styrd, kännetecknades av tilltalande mål, fungerade genom rättssäkra beslutsprocesser och karakteriserades av ordentliga insatser i pengar räknat (t.ex. 1 % av BNP i u-hjälp). Idag gäller det för tjänstemän att kunna visa politiker (som i sin tur visar väljarna) att verksamheten är effektiv och konkurrenskraftig. Att man är kundorienterad och bedriver verksamhet med en mätbar kvalitet. (Vedung, 2010) Frågan om behovet av forskning och systematiserad kunskap som bas för det sociala arbetet är dock knappast ny. Behovet av forskning har funnits både inom den sociala praktiken, för att utveckla och förbättra det professionella arbetet, och också hos utbildningsanordnarna på socialhögskolor. Senare på 1980-talet uppstod sådana behov också inom sociala omsorgsprogram på universitet och högskolor. Under 1990-talet har även Socialstyrelsen genom olika initiativ uppmärksammat frågorna om kunskapsutveckling för det sociala området. Inrättandet av Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS) 1993 och satsningen på att utveckla lokala/regionala s.k. FoU-miljöer från 1995 och framåt är exempel på sådana initiativ (Socialstyrelsen, 2004a, s. 13). I en nationell strävan att skapa underlag för en generell kunskapsutveckling inom socialtjänsten bedrevs ett brett arbete vid Socialstyrelsen. Arbetet utfördes på regeringens uppdrag, i projektet Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. I projektet inleddes större satsningar på att relatera forskning till praktik via projektfinansiering. I ett av de delprojekt som bedrevs inom ramen för detta arbete togs frågor om arbetsredskap i praktik och forskning upp. Bland annat uppmärksammade man systematiska bedömningsinstrument, dvs. formulär för systematiska bedömningar och uppföljningar av såväl klinters/brukares livssituation som särskilda insatser inom socialtjänsten, och man tog också upp systematisk bedömning och uppföljning och nyttan med ett sådant arbetssätt (Socialstyrelsen, 2004b). Specifika förutsättningar för missbruksarbetet Socialt arbete i allmänhet och missbruksarbete i synnerhet är komplext. Inte bara därför att människan (klienten) man önskar att hjälpa är en komplex, sammansatt individ med många 8

9 olika resurser likväl som svårigheter utan också för att man hela tiden verkar inom ramen för en föränderlig organisation. Den politiskt styrda organisationen. Politik är i sin tur delvis en funktion av ideologi vilket i förlängningen inneburit att det sociala arbetet tidvis varit mer eller mindre påverkat av vilken ideologi som för dagen varit rådande. Missbrukare är dessutom en resurssvag grupp utan en stark röst i samhället vilket under en längre period antagligen bidrog till att missbruksvården nedprioriterades av kommunerna. Även tillsynen av denna verksamhet minskade från Läns- och Socialstyrelsens sida (SOU 2006:57). I en kartläggning av den öppna missbruksvården som Länsstyrelsen i Stockholms län genomförde under hösten 2002 konstateras att Klientens möjligheter att få extern öppenvård varierar stort mellan olika kommuner och stadsdelar. I många fall styrs behandlingen till den egna öppenvården. Det finns därför skäl att ifrågasätta om missbrukarna får adekvat vård i förhållande till behoven samt i vilken mån brukaren har inflytande över valet av behandling (Länsstyrelsen, Den öppna missbruksvården i Stockholms län -en kartläggning, 2003). Samtidigt har Socialstyrelsen (2004b, sid. 3) konstaterat att (bedömnings- och uppföljningsstrategier) i socialtjänstens verksamhet är viktiga för att ta reda på vilka insatser som är lämpliga för vilka klienter/brukare och under vilka omständigheter. I detta sammanhang (2004b, sid ) understryker man också att olika typer av bedömningsinstrument skiljer sig åt när det gäller inriktning, och grovt sett kan man tala om fyra kategorier av bedömningsinstrument: De är instrument som mäter måluppfyllelse, instrument som täcker flera livsområden samt instrument som koncentreras till något särskilt livsområde. Den fjärde kategorin är den som mäter klientens/ brukarens upplevelse/erfarenhet av insatsen, och som kan ge en värdefull efterhandsbedömning av klientens/ brukarens kontakt med socialtjänsten. I Länsstyrelsens rapport Granskning av socialtjänstens utredningar av vuxna personer med missbruksproblem (Länsstyrelsen, 2009) konstateras att användandet av ASI (det vanligast förekommande systematiska bedömningsinstrumentet) fått stort genomslag i kommunerna och att detta inneburit att klienternas situation i allmänhet är allsidigt belyst. Regeringens särskilda utredare Gerhard Larsson menar dock på att det fortfarande finns utrymme till förbättring och att missbruks- och beroendevården behöver bli mer individanpassad, tillgänglig och rättssäker (Larsson, 2010). ASI-intervjun är i första hand ett bedömningsverktyg för att säkerställa att tillräckligt med information kring klientens livssituation, missbruk och hjälpbehov samlas in samt att klienten själv får möjlighet att beskriva och bedöma sin oro och sitt hjälpbehov. Förutsatt att ASIintervjun används systematiskt, i såväl bedömningsarbetet inför insats som vid utvärdering av 9

10 klientens situation efter insats, kan dock fler behov tillfredsställas. Den strukturerade informationsinsamlingen och den systematiska dokumentationen gör det enkelt att sammanställa information om grupper av klienter för att på så sätt ha underlag för eventuella förändringar i verksamhetens inriktning (Nyström, Cronqvist, Engström, Jäderland, Ekblom, & Lood, 2003). Att använda ett systematiskt bedömningsverktyg, som ASI-intervjun, är ett sätt att arbeta i riktning mot ett likvärdigt mottagande och bemötande oavsett var i landet man söker hjälp och till vilken handläggare man kommer. I och med förutsägbarheten i utredningsarbetet och den strukturerade dokumentationen stärks rättssäkerheten för såväl klient som den enskilde handläggaren (Nyström, Sallmén, & Öberg, 2005). Om implementering Ett övergripande syfte för projektet Metodstöd till utveckling och utvärdering av strukturerade metoder inom missbrukar vården i södertörnskommunerna har varit att organisera implementerings- och utvärderingsarbetet på ett sådant sätt att erfarenhetsutbyte och resultatjämförelser mellan kommunerna maximerades. Vilka frågor ställs man då inför när det handlar om att organisera ett implementeringsarbete? En ofta använd definition av implementering är den följande: De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet. (Sundell & Soydan, 2008) De flesta av oss är väl bekanta med den första delen av denna definition att implementering handlar om nya arbetssätt och/eller metoder som introduceras i en befintlig verksamhet, dvs. om en förändring av det sätt man tidigare arbetat på. Men åtminstone om vi utgår från denna definition handlar det också om att introducera ett specifikt arbetssätt/en specifik metod på det sätt som arbetssättet/metoden är tänkt att praktiseras, liksom det handlar om att åstadkomma en varaktig förändring. Sundell och Soydan menar vidare att det under lång tid rådde ett synsätt som innebar att man trodde att bra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet, liksom att människor bara behöver upplysas för att idéer och metoder ska börja användas. Men, senare års forskning har visat att frågan om implementering är väsentligt mer komplicerad: även dåliga arbetssätt och metoder kan spridas, och de tenderar att spridas ungefär på samma sätt som bra, kännedom om bra arbetssätt och metoder utgör inte någon garanti för att dessa är de som används i praktiken och 10

11 nya arbetssätt och metoder förändras ofta under implementeringsprocessen, vilket kan innebära att de fungerar sämre än avsett och att det i vilket fall är svårt att bedöma vilken betydelse arbetssättet/metoden ifråga har haft. Implementeringsprocessen har beskrivits i termer av sex steg (Fixsen, Naoom, Blase, Friedman, & Wallace, 2005) och författarna understryker att det i regel är rimligt att utgå från att de första fem av dessa steg tar mellan två-fyra år att genomföra: 1. Inventering av behov (finns ett behov?) 2. Förankring 3. Planering 4. Utbildning 5. Handledning när metoden börjar användas 6. Säkra att metoden vidmakthållas över tid (ev. revidering av arbetssättet/metoden) I ett utbildningsmaterial från Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) pekar man på sammanlagt tolv faktorer som underlättar arbetet med implementering: 1. Motivera förändring genom utvärdering 2. Börja där förutsättningarna är bäst 3. Utgå från ett processperspektiv (tänk på lång sikt och räkna med att arbetet behöver kontinuerligt stöd) 4. Lokalt ägande av förändringsarbetet 5. Aktivt ledarskap 6. Ekonomiskt och personellt stöd 7. Utbildning är inte bara undervisning 8. Forskning måste översättas 9. Demonstrationsexempel 10. Ta hänsyn till informella sociala nätverk 11. Utvärdera verksamheten lokalt 12. Tillåt anpassning Om vi utgår från denna dessa tolv faktorer framstår det som rimligt att tänka att implementering av nya arbetssätt eller metoder inte kan kommenderas ovanifrån, utan att det är en process som måste förankras lokalt. Det innebär i sin tur, att arbetet med att introducera nya arbetssätt och metoder bör knyta an till de behov respektive förutsättningar som finns i verksamheten. Till exempel är det viktigt att ett nytt arbetssätt kan anpassas till hur man arbetat tidigare (se p. 12 ovan). Det hindrar inte att det kan finnas ett stort behov av stöd i det lokala arbetet (till exempel i form av utbildning resp. handledning), för att det ska vara möjligt att introducera nya arbetssätt eller metoder. Men väl att implementeringen blir mest framgångsrik i de fall den svarar mot lokala förutsättningar och behov. Vi kommer att återkomma till dessa frågor i rapportens avslutande avsnitt, då vi diskuterar vilken roll systematiska bedömningsinstrument som ASI kan ha inom socialtjänstens missbrukarvård. 11

12 Om ASI-intervjun Addiction Severity Index (ASI) utvecklades under slutet av 1970-talet av Tom McLellan och hans grupp vid Philadelphia University. Från början var syftet att utveckla ett instrument som i första ledet skulle mäta eventuell förändring som inträtt sex månader efter en behandling och i andra ledet, från dessa resultat skapa en matchningsprofil så att rätt klient hänvisas till rätt behandlingsinsats (McLellan, Cacciola, Alterman, Rikoon, & Carise, 2006). Dåtidens instrument var fokuserade på missbrukspreparatet och missbruket men McLellan ansåg att fler dimensioner måste läggas till då ett missbruk påverkar och påverkas av flera olika aspekter av en persons liv som till exempel: arbete, socialt umgänge, fysisk och psykisk hälsa. För att kunna åstadkomma varaktig förändring av missbruket krävs att man, utöver adekvat hjälp för att komma till rätta med detta, även har insatser som adresserar övriga eventuella problem klienten har i förhållandet till familj och umgänge; arbete och försörjning; kriminalitet och fysiska eller psykiska hälsoproblem. Under åren så har ASI-intervjun fortsatt att utvecklas. Från att ha varit utformad på, och riktad till, manliga, amerikanska, krigsveteraner har den förändrats och anpassats till att idag användas runt om i världen på både män och kvinnor. Sedan 1996 har det funnits en svensk översättning av ASI-intervjun (Nyström, Sallmén, & Öberg, 2005). Den första svenska versionen publicerades av Centrum för Utvärdering av Socialt arbete (CUS). En anpassning till EuropASI gjordes under 1998 och den version som används idag är från Denna senaste version har, förutom användare i vården och socialtjänsten, även spridning på landets häkten och anstalter där den har ersatt kriminalvården ASI-X. Detta ger en, åtminstone teoretisk möjlighet till, bättre kommunikation mellan olika vårdgivare/myndigheter som ofta möter samma klienter. Om ASI-projektet och dess genomförande Aktiviteter i projektet Referensgruppen/ ASI-nätverket Tidigt i projektet lanserades idén om en referensgrupp bestående av ASI-användare. Referens gruppens syfte var att fungera som länk mellan handläggarna i de enskilda kommunerna och projektledaren, som hade sin fasta arbetsplats vid FoU-Södertörn i Tullinge. Frågor, tankar och idéer, från enskilda handläggare såväl som hela arbetsgrupper, kunde lyftas i ett forum där erfarenhet och kompetens fanns inom både ASI-användande såväl som inom socialt arbete i stort. Det finns skillnader i hur arbetet i missbruks- vuxenenheterna är upplagt och en referensgrupp bestående av representanter från åtta olika kommuner kommer att ha lite olika sätt att se på, och lösa, verksamhetsgemensamma problem- och frågeställningar. Tanken var att alla skulle kunna ha något att tillföra, men också att vinna på, ett deltagande i 12

13 referensgruppen. För projektets del var också en referensgrupp med regelbundna möten ett effektivt sätt att få in synpunkter på ASI-användandet, implementeringen i stort och eventuella behov av förstärkt metodstöd. Men, det kanske främsta skälet att samla handläggare från olika kommuner med till viss del olika sätt att arbeta kring liknande frågor var att få till stånd en samsyn i ASI-arbetet i allmänhet och intervjuarskattningarna i synnerhet. För att kunna tillfredsställa såväl önskningarna från de enskilda kommunerna om jämförbarhet över kommungränser till rättssäkerhets- och likabehandlings principer är det viktigt att gemensamma instrument används och tolkas på så lika sätt som möjligt. Utöver detta fungerade referensgruppen även som informationskanal ut från projektet till handläggarkollegiet när det kom allmän information från t.ex. Socialstyrelsen (IMS). Fram till årsskiftet 2008/2009 ordnades referensgruppens möten i FoU-Södertörns lokaler men med avsikt att lyfta korsbefruktningen kommunerna emellan ytterligare infördes ambulerande möten från och med vårterminen Med den nya mötesstrukturen blev det möjligt för fler av handläggarna från värdkommunen att delta vilket upplevdes som positivt och åtminstone teoretiskt bidrog till en ökad kunskapsspridning. Dessutom föll det sig mer naturligt för värdarna att berätta mer om hur just de arbetade i sin kommun när de andra, så att säga, var på besök vilket var positivt och ledde till mycket nya idéer och tankar. Från och med hösten 2010 förändrades mötesstrukturen på nytt. Att fara runt till olika kommuner för varje nytt möte blev till slut betungande snarare än en positiv upplevelse och gruppen beslutade istället att en och samma kommun skulle stå för värdskapet under innevarande termin och att värdskapet sedan förs vidare till nästa kommun i listan och så vidare. Från projektets sida har meningen med referensgruppen också varit att den skulle permanentas till att bli ett södertörnsgemensamt ASI-nätverk som fortsätter den korsbefruktande verksamheten även efter projektet upphör. Ett komplext arbete, som det handläggarna i kommunerna möter varje dag, underlättas och förbättras genom möjlighet till kollegialt utbyte. ASI-utbildning Utbildning har varit en annan nyckelkomponent i ASI-projektet. Som lägesbeskrivningen ovan visade så hade en stor andel av handläggarna runt om i södertörnskommunerna redan vid projektets start ASI-utbildats. Inom socialtjänsten är personalomsättningen dock relativt hög så utbildningsbehovet blir i ett längre perspektiv aldrig riktigt mättat. I projektets tidiga skede var utbildningsplatser en bristvara. De två första södertörnshandläggarna, som inom ramen för ASI-projektet fick ASI-utbildning, var tvungna att åka till Gävle. I november 2008 anordnades en södertörnskurs i Tullinge då totalt 16 handläggare från södertörnsområdet fick ASI-utbildning av David Zingmark. På en förfrågan från FoU Nordost så kunde även fem handläggare från Lidingö och Danderyds kommuner ges plats på denna kurs. Under mars 2009 utbildades ytterligare sex handläggare från tre olika södertörnskommuner. 13

14 Inom ramen för SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) satsning Kunskap till praktik har projektledaren utbildats av IMS till ASI-utbildare. ASI-projektets första egna kurs gavs under senhösten/vintern till sex handläggare och en andra kursomgång, omfattande fyra handläggare, skedde under våren Under projekttiden har således totalt 34 handläggare, från alla ingående södertörnskommuner, ASI-utbildats. Övriga fortbildningsinsatser I samarbete med Britta Ahlin-Åkerman vid NASP (Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) och Gunilla Zetterberg från SPES (Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandes stöd) utarbetades en förmiddagsföreläsning kring självmord. Föreläsningen var öppen för såväl chefer som handläggare och gavs vid två olika tillfällen för totalt ca 100 personer. Södertörns ASI-konferens I oktober 2008 anordnades en ASI-konferens för Södertörnskommunernas handläggare och chefer. Ett 90-tal deltagare fick höra om nyheter i datorstödet (som de flesta södertörnskommunerna använder sig av) presenterade av en representant från Råbe & Kobberstad (programtillverkaren), samt en hel eftermiddag med Thomas Coyne, amerikansk ASI auktoritet. Målsättningen med dagen var att förutom att stimulera det fortsatta ASI arbetet, (oavsett var i implementeringsfasen den enskilda kommunen befann sig) belysa hur man kan använda sig av den insamlade informationen och praktiskt använda sig av den i den fortsatta behandlingsplaneringen. Metodstöd Det har också funnits utrymme för metodstöd för kommunerna bland annat genom medverkan på planerings- och motivationsdagar. Det har även anordnats skattningsseminarier för att granska hur handläggarna i en arbetsgrupp resonerar kring sina intervjuarskattningar och i slutänden få dessa skattningar att bli så samstämmiga som möjligt. Statistik Att få reda på mer om hur gruppen man arbetar med ser ut kan vara både intressant och inspirerande. Intresset har funnits, hos såväl chefer som handläggare, att enkelt kunna få fram diagram över t.ex. könsfördelningen hos de ASI-intervjuade eller se hur stor del som har ett ordnat boende. Två olika mallar har därför skapats i MS Excel 1 för att på ett enkelt sätt (rent tekniskt) och med minsta möjliga arbetsinsats skapa lätt överblickbara diagram. 1 Microsoft Office Excel 2003, SP 3 14

15 Klientenkät ASI intervjun är ett omfattande frågebatteri och det har funnits farhågor att klienter skulle kunna uppfatta det som kränkande att behöva svara på alla dessa frågor. Med målet att undersöka ASI-intervjuade klienters upplevelse utformades en klientenkät som distribuerades under tre månader (februari 2009 t.o.m. april 2009). Enkäten som användes var en variant av den som utvecklats och använts av Christer Engström i Umeå (Engström & Armelius, 2002) i arbetet med hans doktorsavhandling Implementering och utvärdering av Addiction Severity Index (ASI) i socialtjänsten (2005). Enkäten har också använts av Enheten för hemlösa, Stockholms stad inom ramen för deras utvärdering av arbetet med implementering av ASIintervjun (Cronqvist & Öberg Östergren, 2007). Frågeställningarna i enkäterna var likalydande men det som skilde Södertörns klientenkät från dessa var att istället för fasta svarsalternativ med tillhörande svarsrutor användes en Visuell Analog Skala (VAS). VAS är hämtat från sjukvården och togs fram som ett sätt för patienter med kronisk smärta att svårighetsbestämma sin smärta utan att använda ord. Det har efter hand utvecklats diverse mer eller mindre tekniska hjälpmedel men grundidén är densamma, att patienten/klienten gör en markering på ett tio centimeter långt vågrätt streck där ytterligheten ingen smärta finns längst ut till vänster och extrem smärta längst ut till höger. Med hjälp av en linjal mäter man sedan upp var på strecket patienten/klienten satt sin markering (på millimetern när) och på så vis får man fram en patient/klientskattning där den svarande inte har tvingats in i förutbestämda svarskategorier. Det råder skilda uppfattningar om hur man kan använda sig av de numeriska värden VAS genererar (Rolfsson, 2009). Å ena sidan finns de som hävdar att VAS genererar information på, åtminstone intervallskalenivå, (motsvarar t.ex. temperatur mätt i Celsius) och att man därmed kan göra vissa parametriska statistikberäkningar såsom medelvärdesberäkningar. Från det andra lägret hävdas istället att det på sin höjd handlar om ordinalskalenivå (som redovisning av resultatet i ett travlopp dvs. vem kom först, tvåa respektive trea osv.) och att median då skulle vara korrekt centralmått. Av detta skäl redovisas såväl aritmetiskt genomsnitt som median för resultaten av klientenkäten. 15

16 ASI i praktiken Det vetenskapliga stödet för att det går att matcha en klient till en specifik insatstyp är svagt (Project Match Research Group, 1997), däremot kan det via systematiska uppföljningar finnas möjlighet att på gruppnivå se huruvida den ena insatsen är mer eller mindre verkningsfull än den andra. Förtjänsterna hos ASI-intervjun ska man alltså söka efter på annat håll än i ett direkt matchningsarbete. Genom att använda sig av ASI-intervjun i utredningsarbetet är klientens situation allsidigt belyst i merparten av utredningarna konstaterar Länsstyrelsen (2009). Rättssäkerhetsaspekten för klienten, att bli bedömd och utredd efter ett liknande mönster oavsett var i landet man söker hjälp, har man från Socialdepartementet särskilt poängterat som viktigt då man konstaterar att Det är oacceptabelt att bostadsorten avgör möjligheten att få kvalificerad vård och stöd (Socialdepartementet, 2008) Samarbetet mellan klient och professionell Att arbeta med ett strukturerat bedömningsverktyg som ASI kräver ett visst mått av systematik. Verktyget i sig är systematiskt upplagt men arbetssättet som man som enskild handläggare använder sig av är inte alltid det och här finns alltså utrymme för förbättring. Information till klienten En mycket viktig del i ASI-arbetet, som min erfarenhet från projektet antyder tyvärr underskattas och ibland även hastas förbi, är informationen till klienten om vad som kommer att ske. Klienten ska få information om vad en ASI-intervju är, vilka områden intervjun kommer att beröra, vad socialtjänsten ska använda det insamlade materialet till, hur det kommer att gå till, hur lång tid det kommer att ta och så vidare. Det finns flera skäl till varför denna information är så viktig. Respekt gentemot klienterna, vi vill få svar på många frågor rörande känsliga ämnen och omtanken om människan som söker hjälp kräver att vi ger så mycket information vi kan och som dom efterfrågar. En klient som informerats om vad som komma skall är sannolikt mer öppenhjärtig i sina svar. Samtalsklimatet mellan handläggare och klient påverkar utfallet av intervjun.. Likväl som att klienten är informerad och förberedd på vad som kommer att hända och vad som förväntas av honom eller henne måste även handläggaren komma förberedd (Nyström, Sallmén, & Öberg, 2005). Att vara förberedd inför en intervju innefattar bland annat att man utöver klientens skattningsskala även har med sig andra hjälpmedel. Ett sådant hjälpmedel är t.ex. en kalender för att underlätta för klienten att bedöma när i tiden något hände, som ett sjukhusbesök eller hur många gånger som klienten druckit alkohol de senaste trettio dagarna (ett av tidsperspektiven i en ASI-intervju). Vid sidan av en kalender kan vanligt papper och penna underlätta stort när det handlar om att ta reda på när i livet något inträffade eller började, alternativt slutade. Man ritar helt enkelt upp en tidslinje på pappret och sätter in 16

17 specifika händelser på denna linje i kronologisk ordning för att på så sätt underlätta för klienten att placera in rätt händelse vid rätt tidpunkt. ASI-intervjun har frågor som handlar om att dricka till berusning. Den information man efterfrågar är inte den subjektiva uppfattningen av att vara berusad utan man använder sig av en vedertagen, specifik mängd. Ett antal så kallade standardglas med alkohol som intagits vid ett och samma tillfälle. För män innebär denna mängd fem standardglas av alkohol och för kvinnor är det fyra standardglas. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och detta motsvaras t.ex. av 50 cl folköl (3,5%), 15 cl vin eller en nubbe på 4 cl (Nyström, Zingmark, & Jäderland, 2009). Att till intervjutillfället ha med sig en bild som exemplifierar de olika varianterna av alkoholdrycker och deras förhållande till detta mått standardglas kan vara till hjälp för klienten. ASI-planen I den inledande beskrivningen av kartläggningsarbetet som ASI-projektet startade med beskrevs kortfattat hur långt gånget ASI-arbetet var i de olika kommunerna. Det fanns stora skillnader kommunerna emellan, både i andel ASI-utbildad personal men också i vilken utsträckning man kommit igång med själva ASI-arbetet. Vad som däremot var ett återkommande tema var avsaknaden av en ASI-plan. En av nyckelpunkterna för en framgångsrik implementering av ASI-intervjun i övriga delar av landet har varit att man gemensamt inom enheterna arbetat fram en övergripande plan rörande ASI-intervjuns inlemmande i den ordinarie verksamheten. Nyckelkoncept som funnits med i diskussioner för att skapa en ASI-plan har bl.a. varit: 1. Varför ska vi använda ASI vad är vårt syfte? 2. Vad är nyttan med ASI? A) för den enskilde klienten B) för klienter som grupp C) för den enskilde handläggaren/arbetsledaren D) för organisationen 3. Målgrupp. 4. Vilka klienter ska vi intervjua? Och vilka ska vi inte intervjua? 5. Ska vi göra uppföljningsintervjuer? 6. Varför? När? 7. Hur hanterar vi frågor som uppkommer kring tillämpning av ASI och ASI-net? 8. Hur ska ASI-planen följas upp? 9. När? Vem ansvarar för detta? Att tillsammans fundera kring och sedan besvara dessa frågor möjliggör formulerandet av en skarp ASI-plan som kan fungera dels vägledande för alla i den första trevande perioden, och sedan längre fram, som introduktion och styrdokument för nyanställda eller vikarier. Att sätta mål och bestämma när ASI-planen ska följas upp och eventuellt revideras bidrar till att hålla planen levande. 17

18 Skattningsseminarier Varför behövs skattningseminarier? I en FoU-rapport från Stockholms stad (Blomqvist & Wallander, 2004) visade författarna hur olika socialsekreterare bedömde fem olika klientfall som de fick skriftligt beskrivna i så kallade vinjetter. 205 socialarbetare från 17 stadsdelar i Stockholms stad och 19 kommuner eller kommundelar i Stockholms län uppvisade mycket stora skillnader i hur man bedömde de klientfall/vinjetter man fick arbeta med. Skillnader uppvisades inte bara olika stadsdelar/kommuner emellan utan skillnaderna i bedömning fanns även inom den egna enheten. Samtidigt trodde enskilda socialsekreterare att just de bedömningar och val som de gjort också skulle ha varit övriga enhetens bedömningar och val om klientfallen hade varit riktiga. Skattningsseminarier på Södertörn För att ASI-skattningarna ska bli så lika som möjligt, oberoende av vilken handläggare som gör dessa, behövs regelbundna, gemensamma övningar. Ett skattningseminarium tar mellan två och tre timmar att genomföra. En fiktiv, eller en riktig, ASI-intervju delas ut och alla medverkande handläggare får ca en timme på sig att läsa igenom intervjun. Utifrån informationen som handläggarna läser sig till i ASI-intervjun så bildar de sig en uppfattning om klientens problemnivå och hjälpbehov. Precis som i det dagliga arbetet med ASI-intervjun så uttrycks handläggarens uppfattning om problemnivå och hjälpbehov först i ett två- eller tresiffrigt intervall, t.ex Den slutliga skattningen, den enskilda skattningssiffran, beror på klientens egen uppfattning om sin oro, alternativt sitt upplevda behov av ytterligare hjälp och stöd. När deltagarna gjort sina skattningar på den intervjuades alla livsområden så förs skattningsintervallen in i ett rutsystem för att ha som gemensamt underlag för vidare diskussioner. Tabell 1 Handläggare Fysisk hälsa Arbete / Försörjning Alkohol Narkotika Rättsligt Familj / Umgänge Psykisk hälsa Kalle X Klara X I det fiktiva exemplet i tabell 1 ovan är handläggarna Kalle och Klara ense i sina skattningar i vissa livsområden men oense i andra. Så här ser det ofta ut och är ett av skälen till varför det är viktigt att regelbundet diskutera grunderna för intervjuarskattningarna såväl internt i den egna enheten som kommunerna emellan inom ramen för ASI-nätverket. Vem har rätt och vem har fel? För en komplett beskrivning av hur intervjuarskattningarna ska genomföras hänvisar jag till ASI-manualen (Nyström, Zingmark, & Jäderland, 2009) men i korthet så är det framförallt de 18

19 s.k. kritiska frågorna i respektive livsområde som ska ligga till grund för intervjuarskattningen. Utifrån svaren på dessa kritiska frågor försöker handläggaren att bilda sig en uppfattning om problemets intensitet, varaktighet och aktualitet. I exemplet ovan har Klara påverkats av att hon mött liknande klienter tidigare och att dessa har haft allvarliga problem med brottsligt beteende och detta har i sin tur lett till hennes högre skattning. Kalle har istället utgått från den information som fanns att tillgå ifråga om svar på kritiska frågor och vad han kan utläsa om problemens intensitet, varaktighet och aktualitet i det aktuella livsområdet. Kalle har i sin tur skattat högre på livsområdet fysisk hälsa än vad Klara har gjort. Klara har tagit med i beräkningen av sitt intervall att klienten uppgett att denne redan idag har viss hjälp med sina fysiska problem och att ytterligare hjälp dessutom redan är inplanerad vilket är två valida skäl att justera ner sin intervjuarskattning då denna syftar till att beskriva vilket hjälpbehov klienten har utöver befintlig eller redan planerad hjälp. Erfarenheten från de skattningseminarier som anordnats inom ramen för ASI-projektet är att det finns ett stort behov av dessa diskussioner och utrymme att ventilera sina frågor och tankar kring de bedömningar man dagligen gör. En av fördelarna med ASI-intervjun är dess rättssäkerhetsfrämjande inslag men dessa inslag uppträder endast då verktyget hanteras på ett likalydande sätt handläggare emellan. Statistikredovisning Resultat från klientenkäten Antalet enkäter beräknades utifrån 2008 års totala antal utförda ASI-intervjuer i respektive kommun. Den siffran dividerades med fyra för att få en uppskattning om antal ASI per kvartal för att sedan multipliceras med 1,5 för att ta med i beräkningen att antalet gjorda ASI intervjuer ökar. För Nynäshamn och Tyresö där inga tidigare siffror fanns att tillgå har antalet estimerats fritt. Till att börja med fördelades 182 enkäter ut till kommunerna enligt ovan nämnda beräkningsmodell. Några av kommunerna behövde efterfrågade senare fler enkäter och ytterligare 60 enkäter trycktes upp och delades ut till dessa. Ansatsen var från början att hålla reda på hur många enkäter som delades ut till respektive kommun för att vid insamlingens slut kunna beräkna svarsfrekvensen. Tyvärr föll den tanken då det från vissa kommuner bara returnerades ifyllda enkäter medan andra kommuner även inkluderade de kvarvarande oifyllda. En kommun hade samlat in enkäter under hela perioden bara för att till slut tappa bort lådan de samlat in dem i Total kom 64 ifyllda enkäter tillbaks till projektet. När bortfallet är så stort blir slutsatserna man kan dra ur materialet osäkra. Det finns ingen möjlighet att jämföra klientuppfattningar kommuner emellan då vissa kommuner bara hade enstaka svar utan materialet kan eventuellt 19

20 sägas tala om ASI-intervjuade klienter på Södertörn. Resultaten från klientenkäten på Södertörn skiljer sig i sak inte från de tidigare nämnda undersökningarna utan även här finns en acceptans för användandet av ASI-intervjun (Engström & Armelius, 2002) (Cronqvist & Öberg Östergren, 2007). Av de 64 inkomna klientenkäterna var 42 (66 %) besvarade av män och 20 (31 %) besvarade av kvinnor, två saknade uppgift om respondentens kön. Medelåldern var 42,3 år (SD=12,5) och åldersspannet var 21 till 64 år. Fem klienter (8 %) av de svarande uppgav att de känt sig kränkta av en eller fler frågor i ASIintervjun medan 27 klienter (42 %) upplevde att någon eller några frågor i ASI-intervjun varit värdefulla för dem personligen. Av de fem klienter som uppgivit att någon/några frågor varit kränkande hade tre lämnat fördjupande information. Dessa invändningar skulle kunna ges i respons till en traditionell utredning likväl som för en ASI-intervju och är på så vis snarare ett utslag av den kränkning dessa personer uppfattar i kontakten med socialtjänsten per se snarare än att det är ett ASI-specifikt problem. Förklaringarna som gavs var följande: Kändes som att man inte har någon intigritet alls. (Kvinna, 30 år); Hur ska man kunna svara på alkohol intag under hela ens liv bl. a. Andra frågor som omöjliga att svara på fick bara gissa hej vilt. (Kvinna, 50 år); Det handlar om mitt privata liv (Man, 44 år). De fem frågor som besvarades genom en markering på VAS skalan redovisas i tabell 2 tillsammans med medelvärdet och standardavvikelsen för respektive fråga. Tabell 2 Enkätfråga M SD Median Vad är ditt allmänna intryck av ASI intervjun? 6,9 2,5 7,9 Hur tycker du att samarbetet med intervjuaren 9,2 0,9 9,6 gick? Hur tror du att den fortsatta relationen mellan dig 8,5 5,6 8,9 och intervjuaren har påverkats av intervjun? Hur har ditt förtroende för socialtjänsten påverkats 7,1 2,3 7,0 av ASI intervjun? Vad tycker du om att socialtjänsten utreder med hjälp av ASI intervjun? 7,4 2,6 8,4 20

21 Övrig statistik från Södertörnskommunerna. De resultat som rapporteras nedan är endast en del av allt man skulle kunna tänka sig att redovisa från ett så pass omfattande instrument som ASI. Jag har för produktionen av dessa resultat framförallt använt mig av de fasta rapporter som enkelt skapas i ASI-net. En fast rapport kan fås utifrån ett eller flera livsområden, utifrån en användarvald tidsperiod. Dessa fasta rapporter sparas sedan som ett Microsoft Word-dokument som framförallt består av ett antal tabeller baserade på de ASI-intervjuer som genomförts under den valda perioden. I en ansats att göra den fasta rapporten ännu lite enklare att överblicka och fokuserad så har jag utvecklat två mallar i Microsoft Excel i vilka man klistrar in angivna tabeller från Worddokumentet och så skapar mallen i sin tur överskådliga diagram. IMS hade under tiden för Södertörns ASI-projekt, ett eget projekt ämnat att skapa ett nätverk av metodstödjare i ASI-metoden från runt om i landet och stödja dessa i deras arbete. Under ett av dessa nätverksmöten presenterade projektledarna från IMS ett sätt att tänka kring problemtyngd och problemprioritet utifrån vad klienten och intervjuaren svarat på skattningsfrågorna som avslutar varje enskilt livsområde. Den första mallen (Excelmall för ASI skattningar och problemdagar 2.0) skapades efter detta möte och utöver problemtyngd och prioritet redovisar den även ett antal frågor kring klientens boendesituation, försörjning och psykiska hälsa. Även den andra mallens ursprung fanns i ett av dessa metodstödjarmöten som IMS anordnat. En mindre arbetsgrupp gick igenom ASI-net:s fasta rapport och valde ut ett antal frågor ur denna som bedömdes som extra intressanta att få snabba svar på (Excelmall för snabba svar v4). Inte bara den fasta rapporten, utan även de enskilda frågorna har fått utstå en viss gallring, t.ex. så bedömdes frågan om vad som för närvarande utgör klientens huvudsakliga försörjningskälla innehålla för många svarsalternativ. Vad som bedömdes vara mest intressant var hur stor andel av klienterna som hade ekonomiskt bistånd från socialtjänsten som huvudsaklig försörjningskälla. Även andra frågor har genomgått denna gallring. Klienter, utredningar och ASI-intervjuer på Södertörn Södertörnskommunerna har tillfrågats om information om antalet öppnade utredningar och ungefärligt antal klienter dessa handlar om för åren 2008 (figur 1) och 2009 (figur 2). Vissa data saknas som t.ex. Värmdö och Huddinge (endast genomförda ASI-grundintervjuer kan redovisas då den informationen varit möjlig för mig att hämta från ASI-net). Nynäshamn saknar information om antal ASI-intervjuer beroende på ett de inte gjort några ASI-intervjuer under denna tid utan först fick sin utbildning i ASI vid årsskiftet 2009/2010. Tyresö har inte haft ASI-net men ändå gjort ett mindre antal ASI-intervjuer. Man undanbad sig att dock att lämna några siffror överhuvudtaget då bedömningen gjordes att det skulle vara en onödig arbetsinsats med tanke på frånvaron av dataförda ASI-intervjuer. 21

22 2008 Öppnade utredningar ca. Antal klienter ASI grundintervjuer Botkyrka Haninge Huddinge 91 Nacka Nynäshamn Södertälje Tyresö Värmdö 24 Figur Öppnade utredningar ca. Antal klienter ASI grundintervjuer Botkyrka Haninge Huddinge 140 Nacka Nynäshamn Södertälje Tyresö Värmdö 46 Figur 2 Vad som blir tydligt är att Botkyrka, Haninge, Södertälje och Nacka har ungefär samma antal (ca 200) klienter under ett år. Vad som dock skiljer kommunerna åt är att Nacka öppnar fler utredningar på sina klienter. De tre förstnämnda kommunerna öppnar tio till femton procent fler utredningar än uppskattat antal klienter öppnade Nacka upp 38 procent fler utredningar och 2009 var det 45 procent fler utredningar än uppskattat antal klienter. Med 22

23 tanke på antalet kommuninnevånare samt hur många ASI-intervjuer som Huddinge registrerat i ASI-net bör de återfinnas bland de andra fyra stora kommunerna. Antalet genomförda ASIgrundintervjuer ökar från år 2008 till 2009 i Haninge, Huddinge och Värmdö. Botkyrka och Nackas siffror går i motsatt riktning och även Södertälje backar svagt. 1 januari juni 2010 I det följande så redovisas kommunernas alla ASI-intervjuer från år 2008, 2009 samt första halvåret 2010 (dvs. ASI-projektets löptid) sammanslaget. Skälet är att skapa ett så stort underlag som möjlig. Hur många klienter på Södertörn har ASI-intervjuats? Totalt har det under perioden intervjuats1053 personer fördelat på 742 män och 311 kvinnor. I figur 3 redovisas både antal och den procentuella andelen män respektive kvinnor uppdelat på kommun. I Huddinge, Haninge, Södertälje och Botkyrka är det mellan 71 och 73 procent män som ASI-intervjuats mellan första januari 2008 och sista juni I Nacka och Värmdö kommun är fördelningen 65 respektive 61 procent. Figur 3 Genomsnittsåldern bland de ASI-intervjuade klienterna i södertörnskommunerna (ASI-net anslutna) var 40 år för såväl män som kvinnor. I tabell 3 nedan listas snittålder och standardavvikelse för män respektive kvinnor uppdelat på kommun. Lägst snittålder bland kvinnor (M=38,8; SD=12,7) återfanns i Huddinge och den högsta kvinnliga genomsnittsåldern (M=41,8; SD=12,3) fanns i Värmdö kommun. Även bland männen var snittåldern högst i Värmdö kommun (M=41,9; SD=11,2) lägst var den i Botkyrka samt Haninge (M=40; SD=13) respektive (M=40; SD=12). Haninges kvinnor uppvisar den lägsta genomsnittliga variationen kring den uppmätta medelåldern med en standardavvikelse på 8,8 år. 23