Slutrapport KomAn-projektet, mars 2013.

Transkript

1 Slutrapport KomAn-projektet, mars SAMMANFATTNING Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Primär målsättningar för KomAn projektet har varit att: fler personer med funktionsnedsättning når egen försörjning, helt eller delvis, genom arbete eller studier deltagarna får större valmöjligheter och ökad valfrihet när det gäller arbete och studier unga vuxna i ålder år prioriteras ett lokalt och regionalt arbetsmarknads- och utbildningssystem för personer med funktionsnedsättning skapas och integreras i parternas ordinarie verksamhet lägga grunden för en väl fungerande samverkan mellan projektets parter till stöd för arbete och studier för personer med funktionsnedsättning I KomAn har vi nått bättre resultat än vad vi vid projektstarten vågade hoppas på. Många personer som har en funktionsnedsättning har fått nya möjligheter till arbete och studier. De som inte har kommit ut i arbete har fått en ny möjlighet att försöka och många har närmat sig arbetsmarknaden och hittat nya meningsfulla lösningar. Huvuddelen av de deltagare vi har arbetat med (63 procent) har varit i åldersgruppen år. Många deltagare uppger i intervjuer (Ramböll) och deltagarenkäter (vid avslut i KomAn- insats) att de har upplevt en större upplevelse av valfrihet och valmöjligheter. Genom vårt aktiva arbete i kommunnätverk, insatsnätverk, lokala styrgrupper, ledningsgrupp och central styrgrupp har vi lagt grunden för en väl fungerande samverkan som gör skillnad för den enskilde individen. Flera av KomAns insatser implementeras genom de två berörda samordningsförbunden, Samordningsförbundet Östra Södertörn och VärmSam. Arbetsförmedlingen och några av kommunerna möjliggör också fortsatt arbete i den reguljära verksamheten. För Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner, som ingår i Samordningsförbundet Östra Södertörn, kommer samtliga KomAn-insatser att finnas kvar, dock i varierande omfattning. För Värmdös del går VärmSam in och bekostar fortsatta mobiliseringskurser och en Supported Employment-handledare. Samtliga KomAns parter ser den förbättrade samverkan för målgruppen som det viktigaste resultatet av projektet. KomAns lokala styrgrupper kommer i olika former att behålla och utveckla sina nätverk, som också fortsatt syftar till att hålla en dialog om samarbete kring frågor som rör målgruppen.

2 Vidare kommer KomAns personal i stor utsträckning att arbeta vidare hos projektets parter. Deras nya kunskaper och erfarenheter kommer att spridas vidare genom fortsatt arbete med KomAns målgrupper. Vi ser också, genom bland annat Rambölls slututvärdering, att KomAn faktiskt har påverkat handläggares och chefers kunskaper och attityder gällande målgruppens behov och förutsättningar. PROJEKTETS RESULTAT Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? KomAn föddes ur erfarenheten och kunskapen om att personer som har en funktionsnedsättning sällan får det stöd de behöver för att ha en möjlighet till lönearbete eller utbildning. Under talet minskade sysslelsättningen för målgruppen och detta belystes bland annat i en rapport från Riksrevisionen "Utanförskap på arbetsmarknaden Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga" (2007:24). Personer med utvecklingsstörning fanns knappt med i arbetslöshetsstatistiken. Starka inlåsningseffekter fanns för målgruppen då det var mer eller mindre - förutbestämt att man skulle gå från särskola och särgymnasium till daglig verksamhet. Särvux-verksamheten var ytterst liten i kommunerna och de nya möjligheterna till lärande genom hjälpmedel kom sällan målgruppen tillgodo. Bland personal och anhöriga fanns en uttalad rädsla för att ett steg ut på arbetsmarknaden skulle innebära ett utnyttjande och att individen skulle riskera sin ersättning från Försäkringskassan. Samtidigt visade forskning (Martin Molin och Bibbi Ringsby Jansson vid Högskolan Väst) och intervjuer med unga med utvecklingsstörning att de önskade sig ett liv inte bara som andra utan också med andra. För målgrupper med osynliga (bl.a. psykiska och neuropsykiatriska) funktionsnedsättningar arbetade myndigheter och kommuner alltför ofta i parallella spår, i stället för att tillsammans ge ett så brett stöd som möjligt. De fyra kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kom tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen överens om att söka medel från Europeiska Socialfonden (ESF) för att få möjlighet att driva ett utvecklingsprojekt som syftade till att bygga upp en välfungerande samverkan och ett utökat stöd till arbete och studier för långtidssjukskrivna och arbetslösa personer som på grund av en funktionsnedsättning var i behov av ett stort och samlat stöd. Målsättningen var också att skapa förutsättningar för större valmöjligheter och självbestämmande för målgruppen.

3 I KomAn har samtliga programkriterier, lärande, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan varit mycket aktuella arbetssätt. Vi har under projekttiden löpande vidareutvecklat och anpassat våra fyra insatser efter målgruppens behov. KomAns personal har fått utbildning och handledning i respektive insats. Vi har strävat efter att lära mer om målgruppen, funktionsnedsättningar, hjälpmedel och de regel- och ersättningssystem som påverkar målgruppens möjligheter att komma ut i arbete. Samverkan är troligtvis KomAns mest centrala begrepp. Samverkan mellan projektets parter har utvecklats under projekttiden och attityder har förändrats. Det har skett dels genom de olika möten vi haft inom projektet (personal-, lednings-, styrgrupps-, nätverks- och inremitteringsmöten), dels genom de trepartssamtal som vi haft tillsammans med varje enskild deltagare. Förståelse och respekt för respektive regelverk har utvecklats. Samtycket som varje deltagare skrivit på har bidragit till att vi haft möjlighet att lyfta frågeställningar kring enskilda individer över myndighetsgränserna. Det nära samarbetet mellan myndigheterna har bidragit till större möjligheter till rehabilitering och att deltagare snabbare kunnat komma ut på en arbetsplats. Det har även inneburit ökade möjligheter till en trygg försörjning för deltagarna under projekttiden. I några av kommunnätverken har handledare från olika insatser suttit nära varandra fysiskt och det har ytterligare förstärkt förståelsen för parternas regelverk. Vi har även samverkat över kommungränserna. Deltagare har vid behov fått möjlighet att delta i ett annat kommunnätverks insatser. Vi upplever att vi lyckats arbeta utanför de så kallade stuprören. KomAn har uppnått de allra flesta av sina mål på individnivå och även kommit en bra bit på vägen vad gäller organisationsnivå, parterna är överlag nöjda med de insatser och resultat som projektet uppnått och insatserna kommer att, i olika omfattning, implementeras av kommunnätverken med stöd av samordningsförbunden (Samordningsförbundet Östra Södertörn och VärmSam). Samtliga lokala styrgrupper kommer att, efter projektets avslut, fortsätta att verka för fortsatt samverkan och hållbara lösningar för KomAns målgrupper. I KomAn har vi arbetat aktivt för att nå ut med kunskap om våra erfarenheter och nya insikter såväl lokalt som nationellt. En svårighet har varit att påverka nationellt. Vi har fått relativt stor uppmärksamhet från andra kommuner, ESF-projekt, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, olika departement men upplever ändå att det saknas enhetliga kanaler för att nå beslutsfattare, politiker och departement. Huvudansvaret för informationen och spridningen av erfarenheter ligger på projekten och i viss mån ESF-rådet. Det finns inte någon tydlig nationell mottagare av projektens förändringserfarenheter. Detta tycker vi bör förändras till nästa programperiod. Projektets externa utvärderare, Ramböll Management, bedömer i sin slututvärdering av KomAn att projektet uppnått goda deltagarresultat, 25 procent av deltagarna har nått egen försörjning genom arbete eller studier. 25 procent av deltagarna har uppnått egen försörjning inom 18 månader. Målsättningen för projektet var 20 procent. Även de mål som satts upp för respektive insats inom projektet har uppnåtts. Sammantaget har deltagande i KomAn bidragit till att deltagarna fått en bättre förmåga att marknadsföra sig själva, ökat självförtroende, ökad känsla av valmöjligheter och valfrihet samt en förmodat bättre hälsa. Genom praktik och studier har deltagarna även fått en ökad yrkeserfarenhet, yrkeskompetens och teoretisk grundkompetens. Ramböll bedömer att insatserna har lett till ökade förutsättningar för individerna att ta sig vidare till studier eller arbete. Ramböll har även studerat resultat och effekter av projektet på organisations- och strukturnivå. Ramböll bedömer att KomAn, genom ett aktivt påverkansarbete, har uppnått en god kännedom om projektet samt om målgruppens behov och möjligheter. Ramböll har genomfört en

4 enkätundersökning som vänder sig till politiker, handläggare och tjänstemän i de medverkande kommunerna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att 90 procent av politikerna känner till projektet. Av dem som anger att de känner till projektet uppger samtliga att de känner till projektets syfte och målsättningar. KomAn har vidare bidragit till ny kunskap om målgruppens behov och förutsättningar 45 procent av politikerna upplever att de har fått ny kunskap. Motsvarande siffra bland chefer är 53 procent och bland handläggare 34 procent. Ökad samverkan och samordning runt målgruppen har varit en viktig målsättning för projektet. Enligt 45 procent av handläggarna och 65 procent av cheferna har projektet bidragit till en ökad kunskap om varandras verksamhet. En stor andel av personalen upplever dessutom att projektet har resulterat i ett förändrat synsätt genom nya tankar och perspektiv. Detta gäller för 43 procent av handläggarna och för 48 procent av cheferna. Rambölls bedömning är vidare att samverkan mellan projektets aktörer har stärkts. Samverkan kommer att fortsätta inom ramen för samordningsförbunden, de lokala styrgrupperna och utvecklingsprojektet IPS Södertörn, som tillkommit till följd av samverkan i KomAn. Läs mer i Rambölls slutrapport (se bilaga) och under kapitlet om syfte och mål med projektet. SYFTE OCH MÅL MED PROJEKTET Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med KomAn-projektet har varit att fler personer som har en funktionsnedsättning ska komma i arbete eller utbildning och därmed ha en egen försörjning. I första hand har målet varit arbete med eller utan stöd på den reguljära arbetsmarknaden, men projektet har också strävat efter att skapa en alternativ arbetsmarknad genom sociala företag. Projektet tog sin utgångspunkt i fyra insatser till stöd för arbete och studier som redan användes i olika utsträckning i de fyra kommunnätverken. I projektet har insatserna prövats, utvecklats och anpassats för personer med funktionsnedsättning. KomAns parter har genom projektet arbetat för att tillsammans skapa ett lokalt och regionalt arbetsmarknads- och utbildningssystem för personer med funktionsnedsättning, och integrera det i parternas ordinarie verksamhet. Att lägga grunden för en väl fungerande samverkan mellan parterna till stöd för arbete och studier för personer med funktionsnedsättning har varit ett mål i sig. En annan viktig målsättning var att deltagarna genom KomAn skulle ha olika valmöjligheter och ökad valfrihet när det gäller arbete och studier. Tanken var också att deltagarnas hälsa och livskvalitet skulle förbättras genom projektet i och med stödet till arbete, utbildning och egen försörjning och den integrering i arbets- och samhällsliv som detta skulle medföra. Slutligen har KomAn också haft ambitionen att påverka på lokal, regional och nationell nivå genom att visa på fungerande vägar till arbete och utbildning för personer med funktionsnedsättning, lyfta

5 fram och föreslå ändringar av regelverk som hindrar målgruppens deltagande i arbetslivet och ta fram modeller för en effektivare myndighetsövergripande samverkan på lokal och regional nivå. Projektets målgrupp KomAn har vänt sig till en målgrupp som generellt står mycket långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden och är i behov av stort stöd för att komma ut i arbete: personer som är arbetslösa eller sjukskrivna samt har en funktionsnedsättning. KomAn arbetar för personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Många i målgruppen har dessutom en kombination av flera av dessa eller andra funktionsnedsättningar. Måluppfyllelse och resultat Den övergripande målsättningen för KomAn är att fler personer med funktionsnedsättning, helt eller delvis, har egen försörjning genom arbete eller studier. 25 procent av deltagarna i KomAn, 229 personer, hade inom 18 månader helt eller delvis egen försörjning genom studier eller arbete med eller utan stöd på den reguljära arbetsmarknaden. Ytterligare nära fem procent, 40 deltagare, arbetade eller studerade efter mer än 18 månader. Det innebär att målet om 20 procent av deltagarna i arbete eller studier inom 18 månader har uppnåtts, trots en successiv höjning av målet under projektets gång. Merparten har fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden, men många har också börjat studera med studiemedel från CSN. Därutöver hade ytterligare 56 deltagare praktik hos en arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden genom Supported Employment när projektet avslutades praktiker som förhoppningsvis leder till anställningar så småningom. Drygt en tredjedel av alla deltagare som skrivits in i KomAn har haft en praktikplats genom Supported Employment. Vilka deltagare har gått till arbete eller studier? Något fler kvinnor än män, 58 procent, har fått en osubventionerad anställning genom KomAn, medan det exakt omvända förhållandet gäller för subventionerade anställningar, där männen är något fler än kvinnorna. När det gäller studier med studiemedel och praktik hos en arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden genom Supported Employment är könsfördelningen däremot så gott som jämn. När det gäller de olika funktionsnedsättningsgrupperna i KomAn vet vi att personer från alla målgrupper har gått till arbeten på den reguljära arbetsmarkanden med stöd av KomAn. Till osubventionerade anställningar är personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning något överrepresenterade, medan personer med utvecklingsstörning är något underrepresenterade. I subventionerade anställningar är framför allt personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning överrepresenterade i förhållande till sin andel i projektet, medan övriga grupper ligger i nivå med andelen deltagare i projektet. De med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder är för få i KomAn för att vi ska kunna dra några mer generella slutsatser kring gruppen. Endast personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i KomAns målgrupp har rätt till studiemedel från CSN under sin utbildning. Båda grupperna är överrepresenterade bland dem som studerar och har egen försörjning, men personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i högre grad än de med psykisk funktionsnedsättning. En stor andel av dem som studerat i anpassad vuxenutbildning i KomAn, utan studiemedel från CSN, har dock varit personer som har en utvecklingsstörning. Ungefär en fjärdedel av deltagarna i arbetsplatsförlagda yrkesutbildningar,

6 särvuxyrkesutbildningar och annan anpassad vuxenutbildning i KomAn har varit personer med utvecklingsstörning, trots att de endast utgör 15 procent av alla deltagare i projektet. Har deltagarnas förmåga till egen försörjning ökat? Målet för KomAn var också att deltagarnas förmåga till egen försörjning skulle öka, så att andelen deltagare som hade behov av olika former av offentlig ersättning t.ex. sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, aktivitetsstöd eller försörjningsstöd hade minskat med 10 procent när de avslutades i KomAn jämfört med när de skrevs in i projektet. Även det målet har uppnåtts, då deltagarnas behov av offentlig försörjning har minskat med sammanlagt 15,3 procent från inskrivning till avslut i projektet. Den största minskningen -10 procent har skett bland dem som hade försörjningsstöd från någon av kommunerna när de började i KomAn. Men också andelen deltagare med någon form av ersättning från Försäkringskassan har minskat avsevärt -8 procent. När det gäller ersättning från Arbetsförmedlingen i form av aktivitetsstöd, har andelen deltagare dock ökat med 2,5 procent från start till avslut i projektet, eftersom flera av deltagarna genom KomAn deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ger rätt till aktivitetsstöd då annan försörjning saknas. Åldersgrupper och könsfördelning KomAn riktar sig till alla i arbetsför ålder, år, men unga vuxna i åldern års skulle prioriteras enligt målen. Genom hela projektet har merparten av deltagarna varit unga vuxna, 63 procent. Vidare skulle andelen deltagande män och kvinnor i projektet avspegla andelen män och kvinnor i projektets målgrupper. Könsfördelningen bland samtliga deltagare har varit mycket jämn, med något fler kvinnor 51 procent än män. Inom de olika funktionsnedsättningsgrupperna ser det dock annorlunda ut. När det gäller den största målgruppen i KomAn, personer med psykisk funktionsnedsättning, är nära två tredjedelar kvinnor, medan det motsatta förhållandet gäller bland personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där männen är dubbelt så många som kvinnorna. Dessa förhållanden avspeglar ändå relativt väl andelen kvinnor och män inom respektive målgrupp. Det är betydligt fler kvinnor än män som har en psykisk funktionsnedsättning, medan antalet män med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är avsevärt fler än antalet kvinnor. Antal deltagare Målsättningen när det gäller antal deltagare i KomAn var att vi skulle arbeta med 700 deltagare totalt. Samtliga mål när det gäller antal deltagare har uppnåtts. Den sista december 2012 hade vi arbetat med totalt 906 deltagare. 311 personer hade deltagit i mobiliseringskurser, målet var personer hade deltagit i anpassad vuxenutbildning, målet var personer hade deltagit i Supported Employment, målet var personer hade deltagit i socialt företagande, målet var 100. Obs, många deltagare har deltagit i fler än en insats. Nytt lärande? Genom arbetet i våra insatser upplever vi som arbetat i KomAn att vi har fått nya insikter om att det faktiskt är möjligt för personer som har en funktionsnedsättning att både få och behålla ett arbete. Vi har lärt mer om möjligheter när det gäller t.ex. regelverk, samverkan och hjälpmedel. Vi har också lärt mer om våra egna attityder och förhållningssätt. Ramböll Management, projektets externa

7 utvärderare har genomfört en enkätundersökning som vänder sig till politiker, handläggare och tjänstemän i de medverkande kommunerna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Enkätundersökningen visar att KomAn har bidragit till ny kunskap om målgruppens behov och förutsättningar 45 procent av politikerna upplever att de har fått ny kunskap. Motsvarande siffra bland chefer är 53 procent och bland handläggare 34 procent. Ökad samverkan och samordning runt målgruppen har varit en viktig målsättning för projektet. Enligt 45 procent av handläggarna och 65 procent av cheferna har projektet bidragit till en ökad kunskap om varandras verksamhet. En stor andel av personalen upplever dessutom att projektet har resulterat i ett förändrat synsätt genom nya tankar och perspektiv. Detta gäller för 43 procent av handläggarna och för 48 procent av cheferna. ARBETSSÄTT Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. KomAn har vidareutvecklat och anpassat fyra insatser som erbjudits projektets deltagare. Utgångspunkten har alltid varit varje deltagarens individuella behov och önskemål om stöd och insatser. Deltagarna har haft möjlighet att delta i en eller flera av de fyra insatserna, som tillsammans täcker stora behov av stöd på vägen mot arbete eller studier och egen försörjning. Omfattande dokumentation om KomAns fyra insatser finns på projektets hemsida och i slutrapport för spridning, se bilaga. KomAns fyra insatser är: mobiliseringskurser anpassad vuxenutbildning supported employment socialt företagande Förutom att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete eller studier är målet att insatserna ska bidra till att öka deltagarnas självbestämmande och valfrihet när det gäller arbete och studier. Utgångspunkten för alla fyra insatser har varit att deltagaren ska få möjlighet att själv välja vilken insats som känns mest lämplig. Vi har utgått i från deltagarens önskemål, förutsättningar och styrkor i stället för att fastna i svårigheter. Vi har försökt att så långt som möjligt utgå från vad deltagaren kan i stället för vad hon eller han inte kan. I varje insats har deltagaren tillsammans med sin handledare påbörjat en kartläggning som mynnar ut i en karriärplan. Kartläggningen och karriärplanen ägs av deltagaren och följer sedan denne genom arbetet i insatserna. I karriärplanen börjar deltagaren att formulera sina drömmar och mål på vägen till arbete och studier. I KomAn har vi strävat efter att ge deltagaren ett stöd som inte är tidsbegränsat, utan flexibelt utifrån deltagarens behov. Många deltagare har varit inskrivna i KomAn under hela projekttiden 3,5 år, även efter att de kommit ut i en anställning. Möjligheten till ett mer långvarigt stöd har ökat hållbarheten i både anställningar och studier.

8 Utmärkande för vårt arbetssätt i KomAn är att vi har låtit deltagare i insatserna våga misslyckas genom att vi har skapat möjligheten att försöka igen och igen. För många deltagare har det behövts flera försök för att det ska fungera. Att vi vågat misslyckas har ökat möjligheterna för deltagaren att komma ut i egen försörjning. Några deltagare har skrivits ut ur KomAn när de mått så dåligt att de inte klarat av att delta, men sedan har de uppmuntrats att komma tillbaka till projektet när de mår bättre igen. De har då fått det stöd som behövts för att komma igång. Mobiliseringskurser I KomAns mobiliseringskurser vänder vi oss till de personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden och är i behov av en tids förberedelse innan det är dags att gå ut i arbete eller studier. Deltagarna får, av handledare och övriga kursdeltagare, stöd i att ta fram sina drömmar och förmågor, och att börja formulera en egen karriärplan. I verksamheten ingår samtal i grupp, friskvård, studiebesök hos arbetsgivare och andra aktiviteter efter gruppens önskemål. Kurserna pågår under en tremånadersperiod och grupperna träffas tre gånger per vecka, tre timmar per tillfälle. Målet är att 50 procent av deltagarna ska gå vidare till annan insats inom eller utanför KomAn efter att kursen avslutats. Anpassad vuxenutbildning Målet med anpassad vuxenutbildning är att studierna ska öka möjligheterna till arbete och anställning. I KomAn erbjuder vi våra deltagare anpassad vuxenutbildning både på Komvux och Särvux. Tillsammans med deltagaren planerar vi utbildningen och går igenom vilket stöd deltagaren behöver för att lyckas med studierna. KomAn erbjuder arbetsplatsförlagd yrkesutbildning (APY), särvuxyrkesutbildning och stöd till studier på KomVux eller SärVux. Inom den anpassade vuxenutbildningen har studerandeteam skapats, vi har anställt studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger med stor kompetens om KomAns målgrupper. KomAns personal har även funnits som stöd för vuxenutbildningens ordinarie personal. Vi har också, i stor utsträckning, arbetat med hjälpmedel och arbetsminnesträningsprogram. Under projekttiden har ett närmare samarbete byggts upp mellan KomVux, Särvux och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunernas socialtjänst. Vi kan klart se att samarbetet främjar elevernas resultat. Supported Employment (SE) Supported Employment (SE) är en evidensbaserad metod som syftar till att stödja personer som har en funktionsnedsättning att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Grundtanken i SE är att alla människor har förmågor och att hur vi kan utveckla våra förmågor beror på det som vi möter i vår omgivning. Inom insatsen stödjer KomAns SE-handledare arbetsgivare och blivande arbetstagare direkt ute på en arbetsplats. Målet är alltid anställning, inte praktik eller arbetsträning. Stödet från SE-handledaren finns med i hela processen från kartläggning till matchning, anställningsintervju, praktik och anställning. Stödet finns också efter att deltagaren fått anställning. En viktig del är arbetet med att motivera arbetsgivarna att ta emot personer med funktionsnedsättning på arbetsplatserna. All personal som har arbetat i insatsen har utbildats av Arbetsförmedlingen eller Misa. Intern utvärderare och insatsens personal har arbetat aktivt med metodutveckling av insatsen, kontakt har t.ex. hållits med Örebro universitet. Socialt företagande

9 Syftet med insatsen är att bidra till att skapa möjligheter till arbete samt alternativ till enbart sysselsättning för den målgrupp som står allra längst i från arbetsmarknaden. Inom insatsen har vi framförallt valt att omvandla tidigare kommunala dagliga verksamheter till ideella föreningar där deltagarna får ett ökat inflytande genom ägande eller medlemskap. Kommunnätverket i Nynäshamn har startat helt nya verksamheter för målgrupper som inte endast kommer från kommunal daglig verksamhet, utan som har en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Gemensamt är att deltagarna fattar beslut om vad som ska produceras i det blivande sociala arbetskooperativet, vilka tjänster som ska säljas och vad inkomsterna i föreningen ska användas till. Varje deltagare har som medlem i föreningen en röst. Målet är att ge deltagarna maximalt inflytande över sitt arbete samt att öka kontaktytorna i samhället. Genom detta arbetssätt ökar deltagarnas självbestämmande i hög grad. KomAns blivande sociala företag har tecknat avtal med respektive kommun om att kommunen står för kostnaderna för personal och lokaler, medan föreningen, i hög grad, står för produktion och drift. Ett par av KomAns blivande sociala företag som bildat ideella föreningar, siktar på att bli fristående från kommunen och på sikt bli sociala företag enligt Tillväxtverkets kriterier. Vi har drivit och startat tio blivande sociala företag med 145 deltagare i KomAn. Inremittering till KomAns insatser Handläggare från KomAns parter och öppenvårdspsykiatrin har remitterat in deltagare till KomAn genom projektets inremitteringsmöten. Efter att KomAn blivit mer känt i de fyra kommunnätverken har även personer som själva har en funktionsnedsättning eller anhöriga remittera in sig själv, sin släkting, eller familjemedlem till projektet i större utsträckning. Kommunnätverken har haft lite varierande upplägg för sin inremittering, men de flesta har erbjudit inremitteringsmöten en gång i veckan. På mötena har det alltid funnits med handledare från KomAns fyra insatser och representanter från de medverkande myndigheterna såsom, kommun, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. I varierande omfattning har det också funnits en representant från öppenvårdspsykiatrin med på inremitteringsmötena. Den handläggare som velat remittera en deltagare till KomAn har ofta varit närvarande på mötet, för att beskriva varför personen behöver KomAn. Vi har på mötet diskuterat hur vi kan stödja personen och om den av individen valda insatsen kan vara aktuell. Den inremitterade personen har själv, eller tillsammans med sin handläggare, fyllt i en ansökan inremitteringsblankett (se bilaga) och utifrån information från handläggaren även föreslagit lämplig insats. Personen har även skrivit under en samtyckesblankett (se bilaga) och på så sätt hävt sekretessen mellan myndigheterna. Det har varit möjligt för handläggare att komma till inremitteringsmötet med avidentifierade frågor om deltagare. Vanliga frågor har varit om det kan vara aktuellt med KomAn eller om det skulle passa bättre med en annan insats eller verksamhet. Efter inremitteringsmötet har KomAns representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen haft en vecka på sig att undersöka att det inte finns någon annan planering för den eventuella deltagaren. På nästkommande inremitteringsmöte beslutas det om personen ska delta i KomAn. Blivande deltagare har mycket sällan varit med vid KomAns inremitteringsmöten. Detta har varit ett aktivt val från projektet, då vi bedömt det som en stor påfrestning för individen att komma in i ett rum med 8-10 myndighetspersoner och prata om sin funktionsnedsättning. I de fall deltagare själva önskat delta har de fått möjlighet att göra det. I KomAn har vi sedan projektstarten varit aktiva när det gäller att informera om projektets insatser och möjligheter hos de olika enheter, förvaltningar och myndigheter som haft potentiella deltagare

10 hos sig. Handledare från KomAn har varit ute i verksamheterna, på enhetsmöten och arbetsplatsträffar och informerat om vilka möjligheter KomAn kan erbjuda. Informationsarbetet har gjort att projektet och insatserna efter hand har blivit väl förankrade hos handläggarna och det har inneburit en jämn ström av nya projektdeltagare. DELTAGANDE AKTÖRER I PROJEKTET Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? KomAns parter är Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommuner samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Värmdö kommun är projektägare. Representanter från kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa finns i en central styrgrupp, en operativ ledningsgrupp och lokala personal- och styrgrupper. Kommunerna har representerats av socialtjänst, arbetsmarknadsverksamheter och vuxenutbildningen. Att den kommunala vuxenutbildningen har varit en part i projektet har vi sett som ett viktigt vägval. KomAns målgrupper har ofta en låg utbildningsbakgrund, men har samma rätt som andra att få reguljär utbildning med en tydlig och nationell standard. På central nivå har en projektchef, en projektekonom, en intern utvärderare och en administratör anställts till projektet. Dessutom köper KomAn en kommunikatörstjänst av riksförbundet Attention. Central styrgrupp Värmdö kommun är projektägare för KomAn-projektet och Värmdö kommuns socialchef har också varit ordförande i KomAns centrala styrgrupp. I den centrala styrgruppen ingår även övriga KomAnkommuners socialchefer samt områdeschef för Försäkringskassan, Lokalt FörsäkringsCenter Södertörn och områdeschef för Arbetsmarknadsområde Huddinge (Arbetsförmedlingen). Den kommunala vuxenutbildningen har representerats av en biträdande rektor och en chef för gymnasieoch vuxenutbildning. Projektchefen har deltagit vid den centrala styrgruppens möten och har på så sätt varit länken mellan den operativa ledningsgruppen och centrala styrgruppen. KomAns centrala styrgrupp har träffats två-tre gånger per termin och stämt av att arbetet gått framåt enligt projektansökan, mål och budget. Operativ ledningsgrupp KomAns operativa ledningsgrupp har bestått av projektchef, projektekonom, intern utvärderare, kommunikatör, samordnare från Försäkringskassan samt fyra lokala projektledare. Haninges lokala projektledare är anställd av Arbetsförmedligen och på så sätt har även Arbetsförmedligen varit representerad i ledningsgruppen. KomAns ledningsgrupp har drivit frågor om metodutveckling, strategisk påverkan, ansvarat för mål- och resultatuppföljning samt budget- och ekonomiarbete. Ledningsgruppen har varit länken mellan handledarnas operativa arbete med deltagarna och den centrala styrgruppens mer strategiska roll. Lokala kommunnätverk med lokala styrgrupper

11 De lokala projektledarna har samordnat arbetet i de fyra kommunnätverken (Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö) tillsammans med handledare från KomAns fyra insatser. Handledarna är anställda av kommun och Arbetsförmedling. Dessutom har alla fyra kommunnätverk haft tillgång till en projektkoordinator från Försäkringskassan. Projektkoordinatorn har bidragit med kunskap om regelverk kring ersättningar och samordnad rehabilitering. Varje kommunnätverk har erbjudit deltagarna alla fyra insatser: mobiliseringskurser, anpassad vuxenutbildning, Supported Employment och socialt företagande. Varje kommunnätverk har huvudansvar för varsin insats och har anställt en insatsledare för sin respektive insats: Haninge kommun Supported Employment Tyresö kommun anpassad vuxenutbildning Nynäshamns kommun - mobiliseringskurser Värmdö kommun socialt företagande KomAn-projektets parter finns representerade i samtliga kommunnätverk som, förutom personalgruppen, också har en lokal styrgrupp. Viss variation finns i hur man organiserat arbetet lokalt. Hos ett par av de lokala styrgrupperna har representanter från öppenvårdspsykiatrin suttit med. De fyra kommunnätverken har gjort olika prioriteringar som gett olika resultat. Insatsnätverk KomAn är en matrisorganisation som delvis kännetecknas av sin vertikala ledningsstruktur från central till lokal ledning. En avgörande framgångsfaktor har varit insatsnätverken, det vill ssäga en horisontell ledning av insatserna. Genom att inatsledare och personal har haft regelbundna möten och seminarier har insatserna utvecklats genom gemensamma erfarenheter och man har haft tydliga kanaler att sprida sina erfarenheter. Allt eftersom projektet fortgått har insatsnätverken fått en allt viktigare funktion. Ekonominätverk Ett nätverk som fick allt större betydelse var också projektekonomens nätverk med parternas ekonomer. EU-redovisningen följer ju inte parternas ekonomisystem, utan det krävs ofta handplockade uppgifter och specialsystem. Utan nära kontakt mellan ekonomipersonal skulle det inte finnas förståelse för detta extraarbete. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Under förprojekteringen av KomAn analyserade vi eventuella fallgropar i respektive insats utifrån en jämställdhetsaspekt. De övergripande resultaten av analysen var mestadels positiva, även om den tillgänglighetsproblematik som personer med funktionsnedsättning möter i arbetsliv, hemmet och samhället generellt överskuggar jämställdhetsfrågan. Analysen visade att projektet kunde bidra till att ge deltagare av bägge könen ökad makt över sin tillvaro. Projektet skulle leda till positiva förändringar beträffande ekonomi, arbete och -utbildning för bägge könen, eftersom det var just dessa områden som KomAn ville påverka. Risker som uppmärksammades och som vi diskuterat fortlöpande i projektet: Uppmärksamhet vid inremittering så att inget kön prioriteras på bekostnad av det andra.

12 Vid val av arbetsplatser och arbetsgivare finns risk för val av arbetsplatser som huvudsakligen passar endera könet och därmed även risk för fördomar på arbetsplatsen och diskriminering. Våra egna attityder Det har varit viktigt för oss i KomAn att arbeta med våra egna attityder för att inte falla in i sterotypa könsmönster och förhållningssätt i arbetet med deltagarna. Det har varit viktigt för varje handledare att tänka på hur vi arbetar med jämställdhetsfrågan är vi styrda av vilka yrken eller utbildningar som är manliga eller kvinnliga? Kan vi se förbi vad som är normen och informera våra deltagare om möjligheterna till en bredare arbetsmarknad? Hur går inremittering av deltagare till? Vi har ibland uppmärksammat att handläggare oftare remitterat kvinnliga deltagare till mobiliseringskurser och manliga deltagare till Supported Employment. När vi har sett att det är en ojämn könsfördelning inom någon insats har vi aktivt arbetat för att förbättra tillgängligheten för det underrepresenterade könet. Varje kommunnätverk har i sina arbetsgrupper diskuterat jämställdhet vid personalmöten och i arbetet med deltagare. I både det interna och externa arbetet med uppföljning och utvärdering av projektet har jämställdhetsaspekten kontinuerligt belysts, både när det gäller insatser och resultat. Vi har vid flera styr- och ledningsmöten tagit upp frågan och även genom övningar lärt oss mer för att hitta olika modeller och metoder för vårt arbete. Genom återkommande diskussioner, inom och utanför projektet, är vi på god väg mot ett mer jämställdhetsintegrerat arbete, men förbättringsområden kvarstår. Till exempel behöver handläggare i den reguljära verksamheten de som remitterar in deltagare till projektet också fortlöpande utbildning i jämställdhetsfrågor. Vi har under projekttiden uppmärksammat hur viktigt det är att vi inte bara ser på jämställdhet ur ett snävt numerärt perspektiv i antal och andel män och kvinnor. Vi har haft en bredare infallsvinkel utifrån varje individ som deltagit i projektet och hans eller hennes egna önskemål, drömmar och målsättningar. KomAn har i första hand haft fokus på varje enskild individ och inte primärt utgått vare sig från individens kön eller hans eller hennes funktionsnedsättning. Detta har haft en framträdande roll i alla val som gjorts. Inom KomAns respektive målgrupper (personer som har en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada eller utvecklingsstörning) finns en ojämn könsfördelning och därför har vi, under projekttiden, ändrat vår målsättning från att vi ska ha en jämn fördelning av kvinnor och män i projektet till att andelen kvinnor och män ska avspegla andelen kvinnor och män i projektets målgrupp Vi har haft en konferens med inriktning jämställdhet som var mycket uppskattad och gav oss bra material att arbeta vidare med i projektet. Konferensen och vårt fortsatta arbete har lärt oss att integrera jämställdhetsaspekter på stora delar av projektet. Från projektet har personal deltagit i flera av Tema Likabehandling olika seminarietillfällen. TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång.

13 KomAns projektidé handlar om att göra både arbetsmarknad och utbildningssystem tillgängligt för personer som har en funktionsnedsättning. Under projekttiden har vi arbetat för att göra det möjligt för personer från projektets målgrupper att finna, få och BEHÅLLA en anställning men också att möjliggöra studier inom framförallt vuxenutbildningen. Inför starten av projektet tog vi kontakt med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH för att få råd om hur vi bäst skulle uppfylla målet om att främja tillgängligheten för deltagarna i projektet. Vi fick en rad goda råd och bland annat förespråkade NSPH att KomAn skulle skapa tydlighet när det gällde struktur, innehåll och praktiska och ekonomiska förutsättningar. Personalen skulle ha rätt kompetens, en liten grupp skulle ansvara för kontakterna runt individen och metoderna för kartläggning skulle vara positivt stödjande. De ansåg vidare att projektet skulle erbjuda insatser som gjorde att deltagare som misslyckades skulle kunna återkomma. NSPH föreslog också att vi använde oss av en gemensam begreppsapparat, att informationen till deltagarna skulle utformas så att de förstod vad de olika insatserna innebar samt att deltagarnas framsteg skulle skildras på ett överskådligt sätt. En viktig utgångspunkt för oss, i såväl förprojektering som genomförandefas, har varit att erbjuda insatser med utgångspunkt i varje enskild individs behov, önskemål, förutsättningar och förmågor. Vi har, i KomAn, velat se delaktighet för individerna som en röd tråd genom hela projektet. Vi har också försökt anpassa våra insatser efter personernas dygnsrytm, ha tillgängliga lokaler (inte bara i fysisk bemärkelse, utan lokaler som också är välkomnande och trivsamma) och stöd till att använda kognitiva hjälpmedel. Personalens kompetens All personal har erbjudits utbildning inom respektive insatsområde och har genom insatsnätverken haft fortlöpande handledning inom varje metod. Under hösten 2010 bjöd vi in Processtöd Tillgänglighet som arrangerade ett seminarium runt temat Hur skapar man en tillgänglig verksamhet och tillgänglig information?. Temat följdes upp i projektets lokala styrgrupper och insatsnätverk. Arbetet resulterade i en sammanställning av ett antal förbättringsområden, som vi arbetat med under resten av projekttiden: förbättrad information till målgruppen, lättillgänglig hemsida, tydliggörande av myndigheternas olika ersättningar och myndighetsord, mer utbildning för projektpersonal och chefer inom myndigheterna, tillgång till specialpedagog, arbetsterapeut, budget- och skuldrådgivare samt möjlighet till mer praktikplatser, studiebesök och prova på under mobiliseringsperioden. Utbildningar om förhållningssätt och funktionsnedsättningar har erbjudits personal både lokalt i nätverken och gemensamt för alla i KomAn genom projektets egna konferenser samt via samordningsförbunden (Samordningsförbundet Östra Södertörn och VärmSam). Vi har anlitat attitydambassadörer från kampanjen Hjärnkoll som alltid bjudit på mycket uppskattade föreläsningar. Vi har bjudit in personal från de reguljära verksamheterna på flera av våra konferenser för att sprida kunskap och förståelse för målgruppens behov när det gäller bemötande och anpassningar. Ett tydligt exempel på hur rätt kompetens hos personalen ökar tillgängligheten för deltagarna finns inom vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har ofta saknat specialpedagoger en yrkesgrupp med fördjupade kunskaper om funktionshinder och hjälpmedel. I KomAn har vi anställt specialpedagoger och för elever med olika former av inlärningssvårigheter har mötet med denna yrkesgrupp inneburit att de nu lyckats med sina studier och fått en ökad trygghet. Detta, samt den generella

14 kompetenshöjning och attitydförändring som skett på vuxenutbildningarna, har gjort att eleverna känner att de får ett bättre bemötande och därmed klarar av sina kurser i högre utsträckning. Organisationen kring individen - samverkan Deltagarnas goda resultat i KomAn har till stor del påverkats av att att de har haft tillgång till KomAns alla fyra insatser. I varje kommunnätverk har samarbetet kring deltagarna, och mellan handledarna i insatserna, varit nära och fungerat mycket väl. Handledare från olika insatser, har vid deltagarens start i projektet, ofta gemensamt informerat deltagarna om innehållet i insatserna. Överlämningsmöten och informationsöverföring mellan insatserna har fungerat bra. Deltagarna har haft möjligheter att få information om och göra studiebesök i övriga insatser. De har kunnat börja i en insats, för att sedan byta om det visat sig inte passa. Några deltagare som avslutat projektet har, då de mått bättre eller varit mer motiverade, kunnat komma tillbaka och börja på nytt. Delaktighet Projektet har genomsyrats av att deltagarnas egna val ska styra. Att delta i KomAns insatser har varit frivilligt, och, så långt som möjligt, inte förbundet med några krav från myndigheterna när det gäller individernas ersättningar. Alla insatser har erbjudit deltagarna ett mycket stort inflytande över innehåll och planering. I mobiliseringskurserna finns stort utrymme för anpassning av aktiviteter och upplägg, inom de sociala företagen har man haft regelbundna deltagar- eller styrelsemöten, inom Supported Employment är det deltagarens behov som styr val av arbetsplats och även inom den anpassade vuxenutbildningen är det elevens behov och önskemål som styr. Anpassningar som möjliggör tillgänglighet Tid I samtliga insatser har man anpassat möten, kurser och arbetstider utifrån deltagarens behov och önskemål. Ofta har individen, sakta men säkert, anpassat sig och kommit in i en mer normal tidsrytm. Mobiliseringskursernas längd, både vad gäller enskilda kurspass och hela kursen, har kunnat anpassas efter gruppens behov. För de deltagare som behövt längre tid att anpassa sig till arbetslivet, har man ordnat med studie - och samhällspraktik utan anställningskrav. Några deltagare har fått en enskild mobiliseringskurs eller stannat kvar i insatsen för vidare stöd och handledning efter kursavslutningen. De deltagare som arbetat inom ett blivande socialt företag har haft möjlighet att anpassa sin arbetstid. Hjälpmedel och kommunikation KomAns handledare har anpassat sig efter hur deltagaren föredrar att kommunicera via telefon, sms, mejl eller brev. De har lämnat ut sina kontaktuppgifter och varit måna om att vara tillgängliga. Deltagare med läs - och skrivsvårigheter har fått hjälp att fylla i dokument och med skriftliga övningar. Arbetsminnesträning(AMT) har erbjudits elever, och för många har det inneburit en väg in i dagliga rutiner. AMT har också använts för att träna på att genomföra svårmotiverade uppgifter och läxor i hemmet. I Supported Employment har en handledare utvecklat ett instrument för att bedöma deltagarnas IT - kunskaper. Lokaler Byggnaderna där KomAns insatser pågått har varit anpassade för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Det har visat sig att det är viktigt för personer med psykisk ohälsa eller en

15 neuropsykiatrisk diagnos att det är lätt att hitta till lokaler och mötesplatser. Lokalerna behöver vara ljusa, utan stängda dörrar och portkoder. I de fall där kommunnätverken kunnat utnyttja varandras lokaler har det ökat tillgängligheten för deltagarna och inneburit en ökad tillgång till bl.a. teknik som datorer. Information Vi har tagit fram skriftlig information om KomAn och om varje insats. Vi har också skapat och utvecklat en hemsida, Vi har strävat efter att informationen ska vara så lättillgänglig och lättläst som möjligt. I de olika insatserna har handledarna använt både skriftlig och webbaserad information. De har kompletterat med personlig kontakt och muntlig information. De målgrupper som haft behov, har haft tillgång till anpassad information med hjälp av olika bild- och symbolsystem. Handledarna har informerat arbetsgivare och kollegor på deltagarnas arbetsplatser om bemötande och funktionsnedsättningar. REGIONALA PRIORITERINGAR Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Varje kommunnätverk har arbetat med samtliga målgrupper (personer som har en psykisk och, eller, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada). Varje kommunnätverk har också erbjudit deltagarna alla fyra insatser: mobiliseringskurser, anpassad vuxenutbildning, Supported Employment och socialt företagande. De fyra kommunnätverken har haft huvudansvar för varsin insats och har anställt en insatsledare för sin respektive insats: Haninge kommun Supported Employment Tyresö kommun anpassad vuxenutbildning Nynäshamns kommun - mobiliseringskurser Värmdö kommun socialt företagande KomAn-projektets parter finns representerade i samtliga kommunnätverk. Viss variation finns i hur man organiserat arbetet lokalt och vilka olika prioriteringar som man har gjort. De olika prioriteringarna har till viss del gett olika resultat. De olika prioriteringarna speglar de olika lokala förutsättningar och behov som förprojekteringen av KomAn visade på. Bland annat hade Nynäshamn behov av arbetsmarknadsverksamhet med möjligheter till arbetsträning och praktik. Inom insatsen socialt företagande har möjlighet funnits att utveckla och bygga upp ett socialt företag som svarar mot de behoven. Värmdö kommun var vid projektstart en föregångare när det gäller tre av insatserna; socialt företagande, mobiliseringskurser och anpassad vuxenutbildning. Värmdö har tagit ett stort ansvar för att utbilda övriga kommunnätverk samt sprida sina kunskaper och erfarenheter. Antal deltagare varierar I en jämförande deltagaruppföljning, som projektets interna utvärderare presenterat för KomAns ledningsgrupp och centrala styrgrupp mars 2013 (se bilaga) kan vi bland annat se att antal deltagare

16 per kommunnätverk varierar; totalt har KomAn haft 907 deltagare: 255 i Haninge, 185 i Nynäshamn, 256 i Tyresö och 211 i Värmdö. Det finns också olikheter i fördelning av målgrupperna mellan de fyra kommunnätverken. Haninges kommunnätverk har, som exempel, haft en stark satsning på målgruppen personer som har en utvecklingsstörning (20 procent av deltagarna i Haninge har en utvecklingsstörning jämfört med 15 procent för hela projektet), ett nära samarbete har utvecklats mellan den kommunala dagliga verksamheten och Arbetsförmedlingen. Tyresö har haft lägst andel deltagare som har en utvecklingsstörning (10 procent) men har i stället haft en stark tyngdpunkt på målgrupper personer som har en psykisk funktionsnedsättning (62 procent jämfört med 49 procent för hela projektet). När det gäller prioriteringar av insatser kan vi tydligt se att Haninge haft ett stort fokus på Supported Employment med flest handledare i insatsen, nätverket har också haft flest deltagare i insatsen (213 av 566). Även Värmdö kommun har gjort en stor satsning på insatsen Supported Employment och har under projekttiden lagt om medel och anställt fler deltagare då man sett att insatsen gett mycket goda resultat. Haninge och Värmdö har haft fler SE-handledare anställda av Arbetsförmedlingen än Nynäshamn och Tyresö. Nynäshamn har, som tidigare nämnts, haft ett starkt fokus på insatsen socialt företagande och har haft flest deltagare i den insatsen; 83 av totalt 145. Tyresö, som haft stora behov av förrehabiliterande insatser, har haft många deltagare i insatsen mobiliseringskurser 107 av 311. Under projekttiden har nya handledare utbildats och man har testat insatsen på olika målgrupper t.ex. personer som har aspergers syndrom och personer som har en utvecklingsstörning. Värmdö och tyresö kommunnätverk har haft flest deltagare i insatsen anpassad vuxenutbildning, men Nynäshamn och Haninge har under projekttiden förlagt mer resurser till vuxenutbildningen då man sett att det funnits stora resultat Kommunnätverkens resultat Samtliga kommunnätverk når målet om att 20 procent av deltagarna, inom 18 månader ska bli helt, eller delvis, självförsörjande genom arbete och studier. Måluppfyllelse i de olika kommunnätverken ser lite olika ut: Haninge 32 procent, Nynäshamn 28 procent, Tyresö 26 procent, Värmdö 34 procent. Hela KomAn: 30 procent. En trolig förklaring till skillnaderna är att Haninge och Värmdö har haft fler SE-handledare, totalt sett, och de har också haft fler SE-handledare anställda av Arbetsförmedlingen (vilket har bidragit till ett större kontaktnät av potentiella arbetsgivare, större närhet till och kunskap om Arbetsförmedlingens olika anställningsstöd). I det implementeringsarbete av KomAns insatser, som nu pågår, kan vi se hur projektets tidigare prioriteringar och uppnådda resultat, per kommunnätverk, styr resurserna för implementering av insatser: Nynäshamn satsar man fortsatt på socialt företagande Tyresö kommun har en fortsatt stark prioritering av mobiliseringskurser Haninge fortsätter att prioritera Supported Employment Värmdö satsar fortsatt på Supported Employment och mobiliseringskurser. SPRIDNING OCH PÅVERKANSARBETE Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete.

17 Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? I KomAn har vi haft en ambition att påverka de strukturella hinder som gör det svårt för projektets målgrupp att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller att klara av studier i grundskola, gymnasium och högskola. Vi har under hela projekttiden haft en pågående dialog kring de här frågorna. Tillsammans med ESF:s processtöd för strategisk påverkan och lärande, SpeL, kom vi överens om att ringa in de områden som vi i KomAn anser är mest avgörande för att kunna förändra de strukturer som hindrar personer som har en funktionsnedsättning från att komma ut i arbete och klara av studier. I ett yttrande till regeringens FunkA-utredning, som gjort en översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer som har en funktionsnedsättning, har vi utvecklat våra tankar kring dessa strategiska påverkansområden (se bilaga). Vi i KomAn ser stora behov av att sprida optimism skapa möjligheter till långvarigt stöd skapa tryggare ersättningssystem förbättra samverkan mellan vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsverksamheter verka för att även vuxenutbildningen får förskriva hjälpmedel Vi har vid flera tillfällen träffat företrädare för riksdag och regering och delat med oss av våra erfarenheter, arbetsmetoder och resultat. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström gjorde ett studiebeök hos KomAn i Tyresö den 23 februari 2011 (text och bild om detta Arbetsmarknadsministern deltog också vid projektets spridningskonferens i Stockholm den 27 januari Företrädare från andra departement har också deltagit vid KomAns konferenser och i dialog med projektet. KomAn har deltagit i ett möte med en interdepartmental arbetsgrupp (IDA-grupp) för unga med aktivitetsersättning på regeringskansliet i februari IDA-gruppen ville veta mer om KomAns insatser för unga med aktivitetsersättning. Ett flertal kommuner, bland annat Vallentuna, Gävle, Sollentuna och Skövde, samt andra ESF-projekt har besökt KomAn och gjort studiebesök i våra verksamheter för att ta del av det arbete vi utfört. Vi har mött ett stort intresse för projektet. Det som framförallt intresserar andra är hur vi arbetar med samverkan och att vi erbjuder fyra olika insatser som täcker stora behov av stöd på vägen mot arbete, studier och egen försörjning. Vi har blivit inbjudna till möten med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och såväl Arbetsförmedlingens som Försäkringskassans huvudkontor. Under hösten 2012 höll vi en föreläsningsserie om KomAns insatser och arbete hos ESF-projektet Carpe. Vi har arrangerat spridningskonferenser om samtliga fyra insatser och varje tillfälle har lockat mellan besökare. Den 8 november 2012 gick vi ihop med fem andra stora ESF-projekt och arrangerade den nationella konferensen Fler i arbete är ingen utopi. Tanken var att konferensen skulle vända sig till beslutsfattare och chefer. Det var ett stort intresse för konferensen och många ville besöka oss, dock

18 var det få beslutsfattare som deltog, i stället var våra gäster i hög utsträckning tjänstemän från projektens parter. Genom det spridningsarbete vi har gjort är vår förhoppning att vi sått frön som gynnar en bättre utveckling vad gäller möjligheter till arbete och studier för personer som har en funktionsnedsättning. Som projekt bedömer vi att vi har gjort det vi har kunnat för att nå ut så brett som möjligt med våra erfarenheter och kunskaper. Det har känts värdefullt att förmedla de svårigheter som finns för målgruppen men särskilt viktigt har varit att peka på möjligheter och förslag till förändringar. Det är av största vikt att ESF och regeringskansliet fångar upp KomAns och andra ESF-projekts slutsatser inför kommande programperioder. Se mer information i kommunikationsplan samt KomAn i media, se bilaga. EXTERN UTVÄRDERING Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Ramböll Management har under projekttiden följt KomAn i en följeutvärdering av projektet. De har gjort lägesavstämningar, halvtidsutvärdering och slututvärdering. De har genom sina studier av KomAn erbjudit ett löpande processtöd och vi har haft en nära dialog om olika utvecklingsområden. Deras rapporter har kontinuerligt bidragit till reflektion, lärande och större tydlighet kring projektets syfte och mål, aktiviteter, organisation och resultat. Därutöver har konsultföretaget payoff gjort en samhällsekonomisk utvärdering av KomAn-projektet som bidragit till att vi kan se det ekonomiska värdet med de insatser som vi arbetat med i KomAn. Rambölls utvärdering visar att KomAn uppnått goda deltagarresultat 25 procent av deltagarna har uppnått egen försörjning inom 18 månader. Målsättningen för projektet var 20 procent. Även de mål som satts upp för respektive insats inom projektet har uppnåtts. Sammantaget har deltagande i KomAn bidragit till att deltagarna fått en bättre förmåga att marknadsföra sig själva, ökat självförtroende, ökad känsla av valmöjligheter och valfrihet samt en förmodat bättre hälsa. Genom praktik och studier har deltagarna även fått en ökad yrkeserfarenhet, yrkeskompetens och teoretisk grundkompetens. Resultat som Ramböll bedömer har lett till ökade förutsättningar för individerna att ta sig vidare till studier eller arbete. Ramböll har även studerat resultat och effekter av projektet på organisations- och strukturnivå. Ramböll bedömer att KomAn, genom ett aktivt påverkansarbete, har uppnått en god kännedom om projektet samt om målgruppens behov och möjligheter. Ramböll har genomfört en enkätundersökning som vänder sig till politiker, handläggare och tjänstemän i de medverkande kommunerna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att 90 procent av politikerna känner till projektet. Av de som anger att de känner till projektet uppger samtliga att de känner till projektets syfte och målsättningar. KomAn har vidare bidragit till ny kunskap om målgruppens behov och förutsättningar 45 procent av politikerna upplever att de har fått ny kunskap. Motsvarande siffra bland chefer är 53 procent och bland handläggare 34 procent. Ökad samverkan och samordning runt målgruppen har varit en viktig målsättning för projektet. Enligt 45 procent av handläggarna och 65 procent av cheferna har projektet bidragit till en ökad kunskap om varandras verksamhet. En stor andel av personalen upplever dessutom att projektet har resulterat i ett förändrat synsätt genom nya tankar och perspektiv. Detta gäller för 43 procent av handläggarna och för 48 procent av cheferna.

19 Rambölls bedömning är vidare att samverkan mellan projektets aktörer har stärkts. Samverkan kommer att fortsätta inom ramen för samordningsförbunden, de lokala styrgrupperna och utvecklingsprojektet IPS Södertörn, som tillkommit till följd av samverkan i KomAn. De faktorer som förklarar de goda deltagarresultaten är individanpassade insatser, god samverkan runt individen för ett långvarigt stöd samt ett starkt engagemang och en hög grad av kompetens hos personalen. Ramböll anser vidare att en rad faktorer gynnat projektets avtryck på organisations och strukturnivå. Dessa faktorer är samordningsförbundens roll, en grundlig förprojektering, ett tydligt ägarskap från de involverade organisationerna samt ett aktivt påverkansarbete. Utöver det bedömer Ramböll att projektet gynnats av att såväl regeringen som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vid tiden för projektet sökte svar på psykiskt funktionsnedsattas möjligheter att ta sig ut i arbetslivet. En faktor som missgynnat utvecklingen på organisations och strukturnivå är begränsade resurser inom de aktuella organisationerna. Även en centraliserad styrning och ledning av utvecklingsarbete inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har verkat hindrande för ett större genomslag för projektet. För projekt finansierade av socialfonden saknas det också en tydlig påverkanslogik, med tydligt utpekat ansvar för att ta vara på projektens erfarenheter. Ramböll menar även att det finns en trög rörlighet inom offentlig sektor när det gäller att utveckla den egna verksamheten, vilket försvårar för projekt att få genomslag för sina ideer. KomAn har uppnått goda sysselsättningseffekter 25 procent (229 av 906) av deltagarna i KomAn har uppnått egen försörjning, inom 18 månader (mål 20 procent) Även målen för respektive insats har uppnåtts 63 procent av deltagarna inom mobiliseringen har fortsatt inom KomAn och 24 procent av deltagarna har gått vidare till en annan insats (mål 50 procent) 29 procent av deltagarna i anpassad vuxenutbildning har gått vidare till arbete eller studier inom 18 månader (mål 25 procent) 37 procent av deltagarna i supported employment arbetade eller studerade inom 18 månader (mål 25 procent) Insatsen socialt företagande har lett till att deltagarna fått ett ökat inflytande och medbestämmande över sin vardag KomAn har bidragit till goda socioekonomiska effekter. Konsultföretaget payoff har på uppdrag av KomAn gjort en samhällsekonomisk utvärdering av projektet (se bilaga). Syftet var att belysa de samhällsekonomiska kostnaderna respektive vinsterna (nyttan) med KomAn i sin helhet, samt de ekonomiska effekterna för parterna i projektet. Även förändringar i deltagarnas ekonomi redovisades. Den samhällsekonomiska utvärderingen bygger på ett representativt, styrt urval om 40 ärenden, tio ärenden per kommunnätverk. Ärendena har viktats för att återspegla det resultat som KomAn hade uppnått i augusti 2012 när det gäller andel deltagare i arbete, studier, praktik eller arbetsträning respektive inget av de tre nämnda resultaten. Alla resultat som redovisas gäller hela populationen och baseras på resultatet av de fyrtio viktade ärenden som har ingått i utvärderingen. Samhället har efter ett år intäkter på 52 Mkr. Om kostnaderna avskrivs under en treårsperiod (projektet pågick i drygt 3,5 år) är lönsamheten på kort sikt (ett år) positiv och utgör 24,4 Mkr. På medellång sikt, fem år, är lönsamheten prognostiserad till 175 Mkr, vilket motsvarar kr per deltagare.

20 Intäkter, lönsamhet och återbetalningstid skiljer sig åt mellan parterna i projektet visar KomAn totalt upp en god lönsamhet som sannolikt betyder att projektet jobbat effektivare relativt de reguljära verksamheterna, sammanfattar payoff. De deltagare som kommer ut i arbetslivet skapar den största nyttan, men det är också viktigt att komma ihåg att de som studerar och genomgår praktik eller arbetsträning inom socialt företagande på sikt också utgör en stor potential till minskad resursförbrukning om de på sikt kommer ut i arbete. Även de personer som går tillbaks till, eller fortsätter att försörjas, offentligt efter projektdeltagandet kan i många fall ha fått en bättre situation genom att insatser har satts in för att de långsiktigt ska må och fungera bättre. Deltagarna har i många fall fått rätt och en mer varaktig ersättning och i vissa fall sysselsättning, som även det innebär ett större deltagande i samhällslivet. EGENUTVÄRDERING Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? För att kunna arbeta kontinuerligt med uppföljning, utvärdering och lärande i KomAn har projektet haft en intern utvärderare anställd på deltid. Den interna utvärderaren har ingått i projektets operativa ledningsgrupp och har fortlöpande under projektet följt upp och redovisat måluppfyllelse och resultat till ESF, KomAns centrala och lokala styrgrupper, ledningsgruppen samt vid egna och andras seminarier och konferenser (se KomAns deltagaruppföljning mars 2013 i bilaga). KomAns utvärderare har också haft ett nära samarbete med de externa utvärderarna Ramböll Management och payoff kring deras uppdrag. Vidare har utvärderaren arbetat med omvärldsbevakning och stöd i metodutvecklingen av KomAns insatser. Som ett exempel har insatsnätverket för Supported Employment fått stöd i att utveckla insatsen och följa hur nära de arbetar med den evidensbaserade metoden. KomAns interna utvärderare har lett det arbetet tillsamamns med Johanna Gustafsson, doktorand vid Institutet för Handikappvetenskap, Örebro universitet, och tidigare arbetskonsult på Actíva i Örebro. Vid två tillfällen har insatsnätverket haft metodutvecklingsseminarier och gjort inventeringar där SE-handledarna själva skattat hur metodtroget de arbetar utifrån en internationell, forskningsbaserad programtrohetsskala med ett antal kriterier för Supported Employment. Resultatet av inventeringarna har visat att KomAns sätt att arbeta med Supported Employment ligger relativt nära idealet. I arbetet med uppföljning och utvärdering har KomAn använt och vidareutvecklat ett system för matchning som används av Värmdö kommun. I systemet har relevanta uppgifter om deltagarna i KomAn registrerats för att göra det möjligt att belysa mål och resultat med statistik. Det har till exempel handlat om deltagarnas försörjning när de skrevs in i projektet och när de avslutades, vilka insatser deltagarna varit med i och under hur lång tid samt när deltagarna kommit ut i arbete och om arbetet varit med eller utan en lönesubvention från Arbetsförmedlingen. Som ett komplement till deltagarregistret har vi också använt oss av enkäter till deltagarna för KomAns fyra insatser för att ta reda på vad de tycker om respektive insats och sitt deltagande i KomAn. Ramböll Management har varit KomAns externa utvärderare under hela projekttiden. Vi har haft ett nära och väl fungerande samarbete med dem och deras rapporter har kontinuerligt bidragit till reflektion, lärande och större tydlighet kring projektets syfte och mål, aktiviteter, organisation och resultat. Därutöver har konsultföretaget payoff gjort en samhällsekonomisk utvärdering av KomAnprojektet.