Folk- och bostadsräkningarna

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS) till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes , 1920, 1933, 1945 och År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folkräkningen den 31 december I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m. befolkningsagglomerationer = Recensement de la population en I, Superficie et population dans les différentes divisions administratives etc. agglomérations de population de caractère urbain à la campagne. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-fob-1940_1

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1940 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN I. AREAL OCH FOLKMÄNGD INOM SÄRSKILDA FÖRVALTNINGSOMRÅDEN M. M. BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER STOCKHOLM 1942 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION RECENSEMENT DE LA POPULATION EN 1940 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE I. SUPERFICIE ET POPULATION DANS LES DIF FÉRENTES DIVISIONS ADMINISTRATIVES ETC. AGGLOMÉRATIONS DE POPULATION DE CARACTÈRE URBAIN À LA CAMPAGNE

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna första delen av sin redogörelse för 1940 års allmänna folkräkning. Den del av redogörelsen, som avser befolkningsagglomerationerna, har omliänderhafts av amanuensen Folke Lublin. Stockholm den 27 mars IVAR UHNBOM. Underdånigst ERNST HÖIJER. Ture Widstam.

6

7 V Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* I. Rikets areal, folkmängd och folkmängdstäthet 2* II. Kommunala, administrativa och judiciella indelningar 5* Oregelbundenheter i indelningarna 5* Kommuner och municipalsamhällen 6* Härad 19* Landsfiskalsdistrikt 20* Fögderier 22* Domsagor och tingslag 22* Vägdistrikt 23* Kommunalförbund 24* Landstingsområden 25* Hushållningssällskapsområden 25* Län 25* Landskap 25* III. Ecklesiastika indelningar 28* Församlingar 28* Kyrkobokföringsdistrikt 31* Pastorat 31* Kontrakt 32* Stift 33* Skoldistrikt 33* IV. Indelningar i naturliga områden m. m 34* Befolkningsagglomerationer 34* Naturliga jordbruksområden 43* Större öar 44* V. Befolkningens fördelning efter kön och civilstånd 45* Proportionen mellan könen 45* Fördelningen efter civilstånd 46* Barn under 15 år 49* VI. Register 50* Tabeller. Tab. 1. Areal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet i kommuner, församlingar, municipalsamhällen, härad och län den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 2. Landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i landsfiskalsdistrikt den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 oktober Tab. 3. Antal kommuner, landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i fögderier den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 4. Antal kommuner, landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i domsagor och tingslag den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 5. Antal kommuner, landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i vägdistrikt den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 6. Landareal och folkmängd inom kommunalförbund den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 7. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i landstingsområden den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 8. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i hushållningssällskapsområden den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari

8 VI Tab. 9. Antal kommuner, areal, folkmängd och folkmängdstäthet, länsvis, med fördelning på landsbygd och städer, den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 10. Antal kommuner, landareal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet inom vissa kommungrupper, länsvis, den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 11. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i de olika landskapen den 31 december Tab. 12. Landareal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 13. Folkmängden i kyrkobokföringsdistrikt den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 14. Landareal och folkmängd, stifts- och länsvis, den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 15. Landareal och folkmängd inom sådana skoldistrikt, som omfatta antingen mer än en kommun eller del av kommun, den 31 december 1940,enligt indelningen den 1 januari Tab. 16. Befolkningsagglomerationer med minst 200 invånare utom städer, köpingar och municipalsamhällen, den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 17. Folkmängden i städer, köpingar och municipalsamhällen med förortsbebyggelse den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 18. Landareal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet inom naturliga jordbruksområden och större produktionsområden den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Tab. 19. Större öars areal, folkmängd och folkmängdstäthet den 31 december Register.247 Sid. Texte. Table des matières. Pages Introduction 1* I. Superficie, population et densité de la population du royaume 2* II. Divisions communales, administratives et judiciaires 5* Irrégularités des divisions 5* Communes et agglomérations dites»municipalsamhällen» 6* Cantons 19* Districts de procureur régional 20* Bailliages 22* Juridictions rurales et districts judiciaires 22* Districts routiers 23* Alliances de communes 24* Districts des conseils généraux 25* Districts des sociétés d'économie rurale 25* Départements 25* Provinces 25* III. Divisions ecclésiastiques 28* Paroisses 28* Districts de registre paroissial (kyrkobokföringsdistrikt) 31* Cures 31* Prévôtés 32* Diocèses 33* Districts d'écoles primaires 33*

9 Pages IV. Divisions en régions naturelles, etc 34* Agglomérations de population 34* Régions agricoles naturelles 43* Iles de 10 km 2 et au-dessus 44* V. Répartition de la population par sexe, et par état civil 45* Proportion des sexes 45* Répartition par état civil 46* Enfants au-dessous de 15 ans 49* VI. Index 50* Tableaux. Tabl. 1. Superficie, population par sexe et par état civil et densité de la population dans les communes, paroisses, agglomérations dites»municipalsamhällen», cantons et départements au 31 décembre Tabl. 2. Superficie (terre), population et densité de la population dans les districts de procureur régional, au 31 décembre 1940, selon la nouvelle division en vigueur à partir du 1 er octobre Tabl. 3. Nombre de communes, superficie (terre), population et densité de la population dans les bailliages au 31 décembre Tabl. 4. Nombre de communes, superficie (terre), population et densité de la population dans les juridictions rurales et les districts judiciaires au 31 décembre Tabl. 5. Nombre de communes, superficie (terre), population et densité de la population dans les districts routiers au 31 décembre Tabl. 6. Superficie (terre) et population dans les associations de communes au 31 décembre Tabl. 7. Superficie, population et densité de la population dans les districts des conseils généraux au 31 décembre Tabl. 8. Superficie, population et densité de la population dans les districts des sociétés d'économie rurale au 31 décembre Tabl. 9. Nombre de communes, superficie, population et densité de la population, par département, distinction faite entre la campagne et les villes, au 31 décembre Tabl. 10. Nombre de communes, superficie (terre), population par sexe et par état civil et densité de la population dans certains groupes de communes, par département, au 31 décembre Tabl. 11. Superficie, population et densité de la population dans les différentes provinces au 31 décembre Tabl. 12. Superficie (terre) et population dans les cures, les prévôtés et les diocèses au 31 décembre Tabl. 13. Population dans les districts de registre paroissial au 31 décembre Tabl. 14. Superficie (terre) et population des diocèses, par département, au 31 décembre Tabl. 15. Superficie (terre) et population dans les districts d'écoles primaires comprenant soit plus d'une commune, soit une partie d'une commune, au 31 décembre Tabl. 16. Agglomérations de population de plus de 200 habitants, excepté les villes, les bourgs et les agglomérations dites»municipalsamhällen», au 31 décembre Tabl. 17. Population dans les villes, dans les bourgs et dans les agglomérations dites»municipalsamhällen» ayant des faubourgs, au 31 décembre Tabl. 18. Superficie (terre), population par sexe et par état civil et densité de la population dans les régions agricoles naturelles et dans les grandes régions de production au 31 décembre Tabl. 19. Superficie, population et densité de la population des grandes îles (de 10 km 2 et audessus) au 31 décembre Index 247 VII

10 VIII Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à Agglomererade (p. abrév. aggl.) landskommuner Communes rurales dont la population agglomérée (à l'exception de la population des villages agricoles proprement dits) s'élève à 8 / 3 ou plus Antal Nombre Areal Superficie Barn under 15 âr.. Enfants au-dessous de 15 ans Båda könen Les deux sexes Domsagor Därav land Juridictions rurales Dont terre Ej agglomererade (p. abrév. aggl.) landskommuner Communes rurales non agglomérées Gifta Gillande fr. o. m. Hav eller sjö, vari ön är belägen Hela arealen Hela länet Hela riket Hushållningssällskapsområden Huvudort Härad Mariés (-ées).. En vigueur depuis Mer ou lac où l'ile est située Superficie totale Département entier Royaume entier Districts des sociétés d'économie rurale Localité principale Cantons Invånare (p. abrév. inv.) på km' Habitants par km 1 Kommunalförbund Kommuner.. Associations de communes Communes traduire: Kommungrupper... Groupes de communes Kontrakt (p. abrév. ktr.) Prévôtés Kvinnor (p. abrév. Kv.) Femmes Kyrkobokföringsdistrikt (p. abrév. kbfd.) Districts de registre paroissial Köpingar (p. abrév. köp.) Bourgs Land Terre Landsbygden Campagne Landsfiskalsdistrikt.. Districts de procureur régional Landskap Provinces Landskommuner... Communes rurales Landstingsområden.. Districts des conseils généraux Län Départements JMunicipalsamhällen.. Agglomérations dites»municipalsamhällen» Män (p. abrév. M.).. Hommes Folkmängd Population Omfattning Etendue (communes, Frånskilda Divorcés (-ées) cantons) Fögderier Bailliages Område District Förortsbebyggelse... Faubourgs Ortens beskaffenhet, Församling (p. abrév. huvudnäring el. dyl. Caractère etc. de la localité förs.) Paroisse Förut gifta Ceux ayant été mariés Ortens läge Situation de la localité (veufs, veuves, divorcés, divorcées) Ortens namn Pastorat Nom de la localité Cures Samtliga Total Skoldistrikt Districts d'écoles primaires Stift,. Diocèses Städer Villes Städer med minst inv Villes de plus de habitants Städer med under inv Villes de moins de habitants. Summa Total Tingslag Vatten Vuxna ogifta Vftgdistrikt Änklingar Änkor Districts judiciaires Eaux Célibataires adultes Districts routiers Veufs Veuves

11 IX Recensement de la population en 1940; I:ère partie: superficie et population dans les différentes divisions administratives, etc. Le présent rapport sur le recensement de la population de la Suède en 1940 traite principalement la superficie, la population et la densité de la population dans les divisions communales, administratives, judiciaires et ecclésiastiques, ainsi que dans les régions agricoles naturelles et dans les grandes îles. En outre il rend compte des agglomérations de population de caractère urbain à la campagne. Dans le rapport de 1930, la superficie totale de la Suède a été indiquée à km 2. Dans la même publication, on a déjà prédit, que la continuation des travaux cartographiques modifierait ce chiffre un peu. Aussi, ces travaux ont donné des chiffres qui diffèrent des anciennes évaluations, surtout pour le département de Göteborg et Bohus et pour celui de Norrbotten (voir page 3*). Pour le royaume entier, la superficie est indiquée maintenant à km 2, ou km 2 de plus que le chiffre de Cependant, le nouveau chiffre se base toujours, pour certains départements, sur d'anciens mesurages, de sorte qu'il pourra être rectifié à mesure que de nouveaux mesurages seront accessibles. De la superficie totale, la terre ferme occupe km 2, les eaux km 2. La population, au 31 décembre 1940, était de La Suède a donc compté, à cette date, 14-1 habitants par km 2 (en 1930: 13-6); si l'on calcule la densité de la population sur la terre ferme seulement, comme c'est l'usage dans notre pays, la densité monte à 15-5 habitants par km 2. Cependant, les diverses parties du pays présentent de très grandes variations. Ainsi, le département le plus septentrional, celui de Norrbotten, ne compte que 2-1 habitants par km 2 (terre ferme), tandis que dans le département le plus méridional, celui de Malmöhus, la densité monte à 111. La densité de la population est extrêmement faible dans les régions montagneuses du nord et elle augmente graduellement vers la côte et vers le sud. Quant à la population agglomérée, il y a 117 villes administratives avec habitants, dont 107 avec plus de habitants. Si l'on compte la population non seulement dans les villes administratives, mais encore dans les bourgs, dans les agglomérations dites»municipalsamhällen» et dans les autres agglomérations de population à la campagne, on aura un nombre d'habitants de , ou 56-2 % de la population du pays. De cette population, ou 46-6 % de la population totale,demeurent dans des localités de plus de habitants. La répartition par sexe montre un excédent du sexe féminin: femmes sur hommes. Cet excédent, diminuant pour chaque année, est borné aux villes, où il y a femmes sur hommes, tandis qu'à la campagne il existe un déficit du sexe féminin (947 :1 000). Quant à la répartition suivant l'état civil, par habitants, 5138 étaient célibataires dont au-dessus de 15 an» mariés, 598 veufs (veuves) et 85 divorcés (-ées). Depuis le recensement précédent le nombre absolu aussi bien que le nombre relatif des enfants au-dessous de 15 ans et des autres célibataires a diminué, tandis qu'il s'est produit une augmentation des autres états civils. Les tableaux 1 11 donnent des détails sur les divisions communales, administratives, judiciaires etc., les tableaux sur les divisions ecclésiastiques, les tableaux sur les agglomérations de population de caractère urbain à la campagne, le tableau 18 sur les régions agricoles naturelles et le tableau 19 sur les grandes îles.

12

13 Inledning. Redogörelsen för 1940 års allmänna folkräkning kommer i likhet med redogörelserna för föregående folkräkningar att uppdelas på flera volymer. Den första delen, som nu framlägges, innehåller liksom 1930 års folkräknings Törsta del i främsta rummet uppgifter om areal och folkmängd för rikets kommunala, administrativa, judiciella och ecklesiastika förvaltningsområden, varjämte en redogörelse lämnas för folkmängden inom icke-administrativa tätorter. En fullständig redovisning av de talrika indelningar av olika slag, som finnas inom riket, har bl. a. av utrymmesskäl icke ansetts böra ifrågakomma. Det har likväl synts önskvärt att utvidga den tidigare redogörelsen över rikets indelningar med sådana, för vilka ett praktiskt behov av uppgifter kan anses föreligga, och ur sådana synpunkter offentliggöras i föreliggande berättelse jämväl uppgifter om vägdistrikt (tab. 5), kommunalförbund (tab. 6), skoldistrikt (tab. 15) samt naturliga jordbruksområden (tab. 18). Eftersom skoldistrikten i regel sammanfalla med kommunerna, upptager tab. 15 dock endast sådana skoldistrikt, som omfatta antingen mer än en kommun eller del av kommun. Landsfiskalsdistrikten och fögderierna ha redovisats i skilda tabeller (tab. 2 resp. 3), varvid är att märka, att redovisningen av landsfiskalsdistrikten skett enligt den nya indelning, som trädde i kraft den 1 oktobet I tab. 1 av föreliggande berättelse lämnas en fördelning kommunvis av befolkningen efter kön och civilstånd. För varje kommun, församling och municipalsamhälle publiceras uppgift om antalet barn under 15 år, vilka uppgifter med hänsyn till att den bearbetning, som avser den mera ingående fördelningen av befolkningen efter ålder, ännu pågår, dock äro att anse såsom preliminära. Någon fördelning av denna åldersgrupp efter kön har av utrymmesskäl ej kunnat lämnas för de olika kommunerna, men därigenom att fördelning efter kön publiceras beträffande varje kommuns hela folkmängd, vuxna ogifta samt förut gifta, och då de gifta kunna antagas jämnt fördela sig å båda könen, kan en approximativ uppgift framräknas om antalet gossar och antalet flickor under 15 år för varje kommun. Fördelning av barn under 15 år efter kön kommunvis och uppdelning av de förut gifta å frånskilda samt änklingar och änkor kan för övrigt erhållas ur tabeller, som finnas tillgängliga i manuskript. Fullständig civilståndsuppdelning framlägges i denna berättelse endast länsvis och för de större städerna samt för vissa grupper av kommuner (tab. 10).

14 2* RIKETS AREAL, FOLKMÄNGD OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. I. Rikets areal, folkmängd och folkmängdstäthet. I denna berättelse meddelas liksom vid alla folkräkningar från och med år 1880 uppgifter om arealen för landets olika förvaltningsområden. Dessa uppgifter ha stor betydelse, ej blott för statistiska utan även för administrativa ändamål. Som ett exempel på det senare slaget kan nämnas, att prästerskapets avlöning i viss mån regleras efter pastoratens landareal. Centralbyrån har nedlagt mycket arbete på att införskaffa så tillförlitliga atealuppgifter som möjligt vid gränsregleringar och inkorporeringar. Sedan år 1930 ha nya arealuppgifter erhållits för hela Göteborgs och Bohus samt Gotlands län och en del av Kristianstads och Kalmar län, vilka siffror grunda sig på under senare tid verkställda mätningar och upprättade kartor. I några fall äro arealuppgifterna osäkra, och detta har i kommuntabellen utmärkts med ett t framför uppgifterna. Eikets areal, som för år 1930 angavs till km 2, utgör enligt de för år 1940 gjorda beräkningarna km 2 med inräknande av insjöar och rinnande vatten men icke av havets vikar och sund. Denna senare arealuppgift grundar sig, vad beträffar 15 län helt och 1 län (Kalmar) delvis, på den ekonomiska kartläggningen i skalorna 1: och 1: och för övriga län på de topografiska kartorna i skalorna 1: och 1: Av totalarealen utgör km 2 eller 91-4 % land och km 2 vatten. De särskilda länens arealtal, sådana de beräknats för åren 1930 och 1940, ävensom de för arealberäkningen använda kartorna framgå av tab. A. Sedan år 1930 ha i åtskilliga fall områdesregleringar ägt rum mellan länen, nämligen mellan Uppsala och Gävleborgs län, Kronobergs och Kalmar län, Ålvsborgs och Skaraborgs län, Värmlands och Örebro län, Örebro och Kopparbergs län, Västmanlands och Kopparbergs län samt Gävleborgs och Jämtlands län. I anmärkningarna till tab. A redogöres för dessa regleringar samt för orsakerna till skillnaderna i arealuppgifterna för de olika länen i jämförelse med år Den för år 1940 beräknade arealen i hela riket överstiger motsvarande för år 1930 med km 2 eller ungefär 0-3 7oo- ökningen beror huvudsakligen på att den genom ommätningen av Göteborgs och Bohus län erhållna arealen överstiger den gamla arealen, men ommätningar och arealjusteringar ha lett till högre arealtal även för Kalmar, Gotlands och Norrbottens län, medan minskning föreligger beträffande Kristianstads och Jämtlands län. Ännu återstå några län, vilkas arealuppgifter äro mycket gamla, varför de här angivna arealsiffrorna för dessa län och för riket i dess helhet icke kunna göra anspråk på att vara fullt tillfredsställande. I synnerhet i fråga om de län, där ekonomisk kartläggning ännu ej ägt rum, bli med nödvändighet arealuppgifterna ej fullt exakta. Den beräknade totalarealen är, som ovan nämnts, km 2 större än år Härav kommer 8780 km2 på landarealen och km 2 på vattenarealen. I vissa trakter har förhållandet mellan land- och vattenareal undergått en icke

15 RIKETS AREAL, FOLKMÄNGD OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 3* Tab. A. Arealen länsvis åren 1930 och 1940 jämte uppgift om för dess bestämmande använda kartor. alldeles oväsentlig förskjutning genom sjösänkningar, torrläggningar och utfyllningar, men säkra arealuppgifter härom ha ej kunnat erhållas. Som av tab. A framgår, är de stora mellansvenska sjöarnas areal icke uppdelad på de olika länen. För dessa sjöar lämnas samma arealuppgifter som år 1930 (se tab. 9). j L ) El = Rikets allmänna kartverks ekonomiska kartor i skalan 1 : , E2 = Ekonomiska kartverkets eller rikets allmänna kartverks kartor i skalan 1:20 000, Gl = Generalstabens kartor i skalan 1: , G2 = Generalstabens kartor i skalan 1: ") Skillnaden beror på överflyttning ar vissa områden från Valbo i Gävleborgs län till Älvkarleby i Uppsala län. ) Skillnaden beror pä överflyttning av ett område från Ålgutsboda i Kronobergs län till Emmaboda köping i Kalmar län. 4) Skillnaden beror på dels ommätning av Öland, dels den i föregående not angivna orsaken» dels slutligen justering av Nybro stads areal. 5) Södra Möre härad. 6) Öland. ') Skillnaden beror på ommätning av länet.») Skillnaden beror på överflyttning till Älvsborgs län av den tidigare till Skaraborgs län hörande delen av Kölingared. ) Skillnaden beror på överflyttning av vissa områden mellan Gåsborn i Värmlands län och Hällefors i Örebro län. 10 ) Skillnaden beror pä dels överflyttning av vissa områden mellan å ena sidan Ljusnarsberg i Örebro län och å andra sidan Norrbärke och Grangärde i Kopparbergs län, dels den i föregående not angivna orsaken. u ) Skillnaden beror på överflyttning av vissa områden mellan â ena sidan Västanfors och Norberg i Västmanlands lan och å andra sidan Söderbärke i Kopparbergs län. u ) Se not 10 och 11. ") Skillnaden beror på dels den i not 2 angivna orsaken, dels överflyttning av ett område frän Los i Gävleborgs län till Lillhardal i Jämtlands län. ") I några fall stomkartor.») Större delen av länet. ") Skillnaden beror på dels justering av arealuppgifterna för Rödön, Naskott och Föllinge, dels den i not 13 angivna orsaken. ") Länets kuststräcka. ") Skillnaden beror på justering av Piteå stads areal.

16 4* RIKETS AREAL, FOLKMÄNGD OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. Tab. B. Arealens fördelning mellan land och ratten länsvis år De största sjöarna näst de fyra stora mellansvenska med en areal av minst 100 knr iiro enligt uppgifter från statens meteorologisk-hydrografiska anstalt följande: Tab. B utvisar den relativa andel, de olika länens valtenareal utgör av desammas totalareal, samt de relativa andelar, länens land-, vatten- och totalarealer utgöra av hela rikets resp. arealer. Enär de stora mellansvenska sjöarnas areal icke är uppdelad på de län, som gränsa till dem, skulle siffrorna, vad vatten- och totalarealen angår, bliva helt andra, om dylik uppdelning hade ägt rum. Rikets folkmängd uppgick den 31 december 1940 till personer. Detta innebär en ökning sedan år 1930 med eller 373 %. Av folkmängden voro enligt indelningen den 1 januari personer bosatta på landsbygden och i städerna. Landsbygdsbefolkningen uppgick sålunda till 62 5 % av rikets folkmängd, vilket utgör en ganska betydande ned-

17 OREGELBUNDENHETER I INDELNINGARNA. 5* gång sedan år 1930, då 67'3 % av rikets befolkning voro bosatta på landsbygden. Beträffande befolkningens fördelning efter kön och civilstånd hänvisas till kap. V. Vid beräkning av folkmängdstätheten eller det tal, vilket angiver, huru många människor som inom ett område bo på en viss ytenhet, plägar man i de flesta länder lägga områdets areal i dess helhet till grund, således med inräknande av därinom befintliga sjöar och andra vattendrag, men i Sverige däremot, där innanvattnen utgöra en betydande del av hela ytan, brukar folkmängdstätheten bestämmas på grundval endast av landarealen. Skillnaden mellan de tal, som erhållas, allteftersom det ena eller andra beräkningssättet användes, kan för vissa områden bliva ganska stor. Folkmängdstätheten redovisas i flertalet tabeller i denna berättelse och angiver då alltid antalet invånare på varje km 2 land utom beträffande tab. 19 över större öar, där folkmängdstätheten beräknats utan avdrag för insjöar. Sverige har näst Island, Norge och Finland den lägsta folkmängdstätheten i Europa. Den utgör nämligen 155 invånare per km 2 land mot 149 vid 1930 års folkräkning. Beräknas folkmängdstätheten å hela arealen, land och vatten, uppgår den till 14-1 invånare per km 2 mot 13-6 år II. Kommunala, administrativa och judiciella indelningar. Oregelbundenheter i indelningarna. De statistiska uppgifterna hänföra sig i såväl - tabeller som text till den 31 december 1940 enligt indelningen den 1 januari 1941, såvida icke annat säges, och anställda jämförelser med 1930 års folkräkning avse den 31 december 1930 enligt indelningen den 1 januari I anmärkningarna till tabellerna redogöres för de bestående oregelbundenheterna i rikets indelningar samt för regleringar och beslut om sådana under åren Som den grundläggande enheten vid förvaltningsindelningen har i tab. 1 i denna berättelse liksom i motsvarande för närmast föregående folkräkningar valts kommunen och icke församlingen. Emellertid äro uppgifter meddelade även om de särskilda församlingarna. På landsbygden sammanfaller i regel kommunen såväl med den lika benämnda församlingen som ock med jordregistersocknen resp. fastighetsregisterköpingen. Undantagen från denna regel äro emellertid ganska många, och för dem lämnas redogörelse i anmärkningarna till tab. 1. Det förekommer sålunda, att en landskommun omfattar två eller flera territoriella församlingar helt eller delvis. Detta är fallet med 36 landskommuner, nämligen S:t Olof och S:t Per (en kommun) samt Värmdö i Stockholms län, BTO och Låssa (en kommun) samt Älvkarleby i Uppsala län, Augerum i Blekinge län, Igelösa och Odarslöv (en kommun) i Malmöhus län, Tossene i Göteborgs och Bohus län, Alingsås landsförsamling och Rödene (en kommun) samt Bråttensby och Landa (en kommun) i Ålvsborgs län, Hassle-Berga-Enåsa i SkaTaboTgs län, Grava, Ransäter och Norra Råda i Värmlands län, Fellingsbro och Linde i

18 6* KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. Örebro län, Bro och Malma (en kommun) i Västmanlands län, Vika, Svärdsjö, Grangärde, Gagnef, Leksand och Rättvik i Kopparbergs län, Oekelbo, Skog, Söderala, Färila-Kårböle och Los i Gävleborgs län, Skön i Västernorrlands län, Tännäs i Jämtlands län, Bygdeå, Burträsk, Skellefteå landskommun, Byske och Dorotea i Västerbottens län samt Pajala och Jukkasjärvi i Norrbottens län. Den betydande ökningen sedan år 1930 av antalet landskommuner, som omfatta mer än en territoriell församling, beror till största delen på att kapellförsamlingarna upphört och numera äro att anse såsom självständiga församlingar. Vad städerna angår, omfatta följande 18 minst två församlingar: Stockholm, Nyköping, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Lund, Hälsingborg, Skanör med Falsterbo, Göteborg, Borås, Örebro, Västerås, Gävle och Söderhamn. Liksom en kommun kan omfatta flera territoriella församlingar, kan också en territoriell församling omfatta flera kommuner helt eller delvis. Detta är bl. a. fallet med Danderyds, Vaxholms, Stora Malms, Motala, Säby (Jönk. 1.), Nässjö, Värnamo, Vetlanda, Ronneby, Västra Sallerups, Ludvika, Sollefteå, överluleå och Nedertorneå-Haparanda församlingar, vilka samtliga innesluta både stads- och landsbygdsområden. Av dessa församlingar omfattar Danderyds tre kommuner, nämligen en stad, en köpingskommun och en egentlig landskommun, de övriga endast två kommuner eller kommundelar. Vidare bestå 39 församlingar av en köpingskommun och en egentlig landskommun och 7 församlingar av två egentliga landskommuner. Utom den ovan nämnda Danderyds församling bestå även Skaftö, Stora Tuna och Bollnäs församlingar av tre kommuner, nämligen Skaftö av tre egentliga landskommuner, Stora Tuna av två egentliga landskommuner v och en köpingskommun samt Bollnäs av en egentlig landskommun och två köpingskommuner 1 ). Av de 53 köpingar, som bilda egna kommuner, utgöra 43 endast del av församling, under det att 10, nämligen Saltsjöbaden, Valdemarsvik, Ålmhult, Emmaboda, Slite, Tomelilla, Båstad, Vara, Töreboda och Säffle bilda egna församlingar. I detta sammanhang kan påpekas, att fyra köpingar icke utgöra egna kommuner. Som en av de största oregelbundenhetema i fråga om rikets indelning torde det förhållandet få betraktas, att en kommun eller församling är delad på två län. Detta var den 1 januari 1941 fallet endast med Hishults kommun och församling i Kristianstads och Hallands län. År 1930 var i detta hänseende Kölingareds kommun och församling delad på Älvsborgs och Skaraborgs län samt Västra Ny församling delad på Östergötlands och Örebro län. Dessa oregelbundenheter ha sedan upphört, i det att Skaraborgsdelen av Kölingared överflyttats till Älvsborgs län och Västra Ny församlings del av Hammars kommun i Örebro län införlivats med Hammars församling. Kommuner och municipalsamhällen. Antalet kommuner (tab. 1) i riket utgjorde den 1 januari Av dessa voro 117 städer, 53 köpingar och egentliga landskommuner. ') Köpingskommunerna bilda sedan d. 1 jan Bollnäs stad.

19 Tab. C. Landskommuner 1 ), fördelade efter landarealen länsvis, år ') Shv&l egentliga landskommuner som köningskommuner, Hishults kommun liar i sin helhet hänförts till Hallands län. KOMMUNER OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN. 7*

20 Tab. D. Landskommuner 1 ), fördelade efter folkmängden länsvis, år * KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. ') Se anmärkningen till tab. C.

21 KOMMUNER OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN. 9* De egentliga landakommunerna ha sedan år 1930 reducerats med 20, i det att Ljungby, Höganäs och Karlskoga blivit städer, Othem (Slite) och Båstad blivit köpingar, Borg, Växjö landskommun, Visby landskommun, Norra Åsum, Husie, Brunn, Vist, Vara (landskommun), Falköpings västra landskommun, Björkäng, Skara landskommun, Karlstads landskommun och Längbro inkorporerats med andra kommuner, i flertalet fall med städer, samt Gåsinge och Dillnäs sammanslagits till en kommun och likaså Bro och Malma till en kommun. Köpingamas antal har under tioårsperioden vuxit med åtta. Nio nya köpingar ha tillkommit, nämligen Lessebo, Slite, Olofström, Osby, Vinslöv, Båstad, Höör, Årjäng och Sveg, medan Nybro under perioden erhållit stadsrättigheter. De särskilda landskommunerna, för vilkas areal, folkmängd m. m. redogöres i tab. 1, äro i tab. C fördelade länsvis och för hela riket efter landarealens storlek i 29 grupper och i tab. D efter folkmängden i 22 grupper. Det visar sig, att skillnaden i storlek mellan de olika kommunerna är mycket stor. Medelstorleken av en landskommun utgör km 2 land, men något mer än halva antalet landskommuner lia landarealer mellan 10 och 60 km 2. Det finnes å ena sidan 28 landskommuner med en landareal av minst km 2, därav 9 med över 5 000, å andra sidan 4 med mindre landareal än 1 km 2. Av de senare äto 2 egentliga landskommuner, nämligen Fiskebäckskil och Grundsund, och de båda övriga köpingskommuner, nämligen Mörbylånga och Bollnäs. Ju längre norrut man kommer, desto större äro kommunerna. Medelstorleken av en landskommun utgör exempelvis i Malmöhus län endast 19 km 2 men i Norrbottens län km 2. Den största kommunen är Jokkmokk med km 2. Därnäst i storlek komma Gällivare, Jukkasjärvi och Arjeplog. Vad köpingskommunerna angår, är landarealen i allmänhet mycket liten. De båda minsta äro ovan angivna; dessa äro, som nämnts, mindre än 1 km 2. Av de övriga ha 14 en areal av mellan 1 och 2, 22 mellan 2 och 5 och 15 över 5 km 2. Största arealen har Slite med 5268 km 2. Fördelas landskommunernas sammanlagda folkmängd, invånare, lika på de landskommunerna, komma personer på varje. Växlingarna äro emellertid även i detta hänseende mycket stora. Minsta folkmängden har Norra Säm i Älvsborgs län med endast 73 invånare. Inalles ha icke mindre än 116 ett invånarantal understigande 250. I synnerhet på Gotland, i Malmöhus län och i Västergötland äro de små kommunerna med ett ringa antal invånare talrika. De folkrikaste såväl som de till arealen största förekomma mest i de nordliga delarna av riket. Den största folkmängden av alla har Solna med invånare, och ytterligare fyra, nämligen Skellefteå landskommun, Gällivare, Jukkasjärvi och Domnarvet, ha mer än invånare, över hälften av alla landskommuner ha invånarantal mellan 250 och De egentliga landskommunerna redovisas länsvis i tab. E. som även innehåller länsmedeltal i fråga om landareal och invånarantal per kommun. För riket utgöra de nämnda medeltalen resp. 173 och

22 10* KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. Tab. E. Egentliga landskommuner samt dessas landareal och antal invånare i medeltal länsvis år Tab. F. Städer, fördelade efter landarealen länsvis, år 1940.

23 KOMMUNER OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN. 11* Tab. G. Städer, fördelade efter folkmängden länsvis, år Av köpingskommunerna är Sandviken den utan jämförelse största med invånare, varjämte Nynäshamn, Säffle, Saltsjöbaden, Tomelilla, Hallsberg och Stocksund ha invånare eller däröver. Minst är Mörbylånga med 586 invånare. Ungefär fyra femtedelar av köpingskommunerna ha invånare. Köpingskommunernas sammanlagda folkmängd uppgår till invånare. Sedan år 1930 ha fyra städer tillkommit, nämligen Ljungby, Nybro, Höganäs och Karlskoga. Av dessa var Nybro, som förut nämnts, tidigare köping. Städerna visa stora variationer i fråga om ytvidden. Dessa olikheter bero icke blott på det egentliga stadsplaneområdets olika storlek utan även, och i ännu högre grad, på den olika utsträckningen av städernas ytterområden, som under senare tid i många fall utvidgats genom större eller mindre inkorporeringar. Den största av rikets städer är numera Karlskoga med km 2 landareal. Närmast komma Norrköping, Stockholm, Borås, Eskilstuna, Göteborg och Sala. Minst är liksom år 1930 Östhammar med 144 km 2. För städernas fördelning efter landareal länsvis redogöres i tab. F, varav framgår, att nära 3 / 4 av rikets städer ha landareal understigande 30 km 2.

24 12* KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. Efterföljande översikt visar städernas fördelning efter folkmängden vid folkräkningarna åren 1910, 1920, 1930 och Fördelas hela stadsbefolkningen, personer, på de 117 städerna, komma i medeltal på var och en av dem personer, under det att den största folkmängden, Stockholms, uppgick till och den minsta, Trosas, till Närmast efter Stockholm med hänsyn till folkmängden komma Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Örebro, Borås, Eskilstuna, Gävle, Linköping, Västerås, Uppsala och Jönköping, samtliga med över invånare. I tab. G redovisas städernas fördelning efter folkmängd länsvis och för hela riket. Som synes, ha 10 städer under och 89 eller drygt 3 / 4 under invånare. Kommunernas folkmängdstäthet är mycket varierande, och jämföras alla kommuner över ett, framträder storstädernas men även en del andra städers sammanträngda befolkning i bjärt motsatsförhållande till den glesa befolkningen i kommuner inom fjällbygden. I tab. H lämnas en gruppering av de egentliga landskommunerna, köpingskommunerna och städerna efter folkmängdstäthet. Av tabellen framgår, att något mer än hälften eller 526 'i av Sveriges areal är befolkad med mindre än 5 invånare på km 2 land, och inom detta område bo sammanlagt blott människor eller G'3 % av rikets folkmängd. A andra sidan äro personer eller 176 'A av folkmängden i riket bosatta inom ett område, som utgör endast 0 08 % av rikets areal. Den glesast befolkade regionen, mindre än 1 invånare på km" land, omfattar flertalet kommuner från hörnet av gränserna mot Norge och Finland utmed och i närheten av den förstnämnda gränsen ända ned till norra Dalarne. De norrländska kommuner utmed norska gränsen, som ha större folkmängdstäthet, inrymma vanligen municipalsamhällen, vilka starkt bidraga till att kommunernas folkmängdstäthet överstiger 1 invånare på km 2. Utmed den norrländska mellanriksbanan förekommer också en tätare befolkad bygd. öster om detta bälte vidtager en region med invånare på km 2, vilken upptager större delen av gränsbygden mot Finland och sträcker sig som ett på flertalet håll ganska brett bälte genom hela Norrland och in i Dalarne och norra delen av Värmland. Denna region omfattar avsevärt mycket större areal än någon annan. Endast enstaka kommuner i andra delar av riket ha denna låga folkmängdstäthet.

25 KOMMUNER OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN. 13* Tab. H. Rikets kommuner, fördelade efter folkmängdstäthet 1 ), år En tredje region med 5 9 invånare på km 2 är ej så sammanhängande som de båda förstnämnda. Hit höra ganska stora delar av kusttrakterna i övre Norrland, vidsträckta områden i Jämtlands län samt i det inre av Västernorrlands och Gävleborgs län, vidare stora delar av Dalarne och Värmland samt spridda ') Grupperingen är i denna liksom i övriga texttabeller gjord i anslutning till tab. 1, där antalet invånare på km 2 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när lolkmängdstätheten understiger 5 invånare på km' land, då en decimal angives.

26 14* KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. kommuner i Bergslagen och även längre söderut, särskilt på vissa ställen av det småländska höglandet och dess utlöpare, samt slutligen på Gotland och i Dalsland. Täthetsgraden invånare på km2 anträffas redan i några kommuner vid kusten i Norrbottens och Västerbottens län och förekommer även i övriga norrlandslän, framför allt Gävleborgs län, samt vidare i ett stort antal kommuner i Svealand och Götaland, för det sistnämndas vidkommande särskilt i Dalsland, Småland och på Gotland. En täthet av invånare på km 2 förekommer endast i fyra kustkommuner i övre Norrland, nämligen Nederkalix, Hortlax, Skellefteå landskommun och Bureå, något oftare i mellersta och södra Norrlands kustland men i större sammanhängande områden först i sydöstra Dalarne. Den är för övrigt i stora delar av Svealand och Götaland norr om Malmöhus län den vanligast förekommande folkmängdstätheten. Täthetsgraden invånare på km 2 finnes icke i övre Norrland, i mellersta och södra Norrland endast sporadiskt, allmännare i Svealand och Götaland, särskilt på öst- och västgötaslätterna samt i Blekinge, Skåne, Halland och Bohuslän. En folkmängdstäthet av invånare på km 2 förekommer i några få kommuner i mellersta och södra Norrland och tämligen sporadiskt i Svea- och Götaland med undantag huvudsakligen för Skåne, där denna folktäthet är särskilt väl representerad. Även täthetsgraden invånare på km 2 förekommer i större omfattning ondast i Skåne och där särskilt i Malmöhus län. De kommuner i andra delar av riket, som ha denna folkmängdstäthet, äro ofta mer eller mindre starkt agglomererade. Ett fåtal av dem påträffas redan i Norrlands industriområden. Av städerna är det fyra, nämligen Skanör med Falsterbo, Karlskoga, Piteå och Sala, som till följd av sina jämförelsevis stora arealer ingå i denna grupp. De med 100 eller flera invånare på km 2 land bebodda kommunerna äro till antalet 223, varav 113 städer, 50 köpingskommuner och 60 egentliga landskommuner. Av de senare kan knappast någon räknas som utpräglad jordbrukskommun; de allra flesta äro av samma slag som kommunerna i föregående grupp, vartill kommer ett antal kommuner i Göteborgs och Bohus län, vilkas befolkning i allmänhet till större delen bor i fisklägen. I Norrland höra Skön och Holmsund till denna täthetsgrupp. Av hela rikets folkmängd faller 42-9 % på densamma. I tab. I lämnas redogörelse länsvis för de egentliga landskommunernas fördelning efter antalet invånare på km 2 land. Tabellen återger i stora drag olikheterna i folkmängdstäthet inom rikets olika delar. De glesast befolkade kommunerna, som icke nå upp till en person på km 2 land, äro 12 till antalet och följande: i Kopparbergs län : Idre (0-7) ; i Jämtlands län: Storsjö (0-4), Hotagen (0-o), Frostviken (0-«), Kall (0-7), Lillhärdal (0-8) och Tännäs (0-9); i Västerbottens län: Tärna (0-e) och Sorsele (0-7); i Norrbottens län: Karesuando (Oi), Arjeplog (0-3) och Jokkmokk (0-4).

27 KOMMUNER OCH MUSICIPALSAMHÄLLEN. 15* Tab. I. Egentliga landskommuner, fördelade efter folkmängdstätliet länsvis, år Vid 1930 års folkräkning funnos 14 kommuner med mindre än 1 invånare på km 2, men sedan dess ha Särna och Hede (Jämtl. 1.) överskridit denna gräns. De ovan uppräknade 12 kommunerna äro mycket stora och omfatta sammanlagt ungefär en sjättedel av Sveriges landareal men innesluta endast invånare. De tätast bebodda egentliga landskommunerna eller de med minst 300 invånare på km 2 land äro följande 12: i Stockholms län: Solna (1428) och Danderyd (449); i Malmöhus län: Kävlinge (328) och Burlöv (315); i Göteborgs och Bohus län: Grundsund (1 043), Fiskebäckskil (904), Kungshamn (732), Klädesholmen (605), Smögen (385) och Västra Frölunda (373) ; i Skaraborgs län: Karlsborg (526); i Kopparbergs län: Domnarvet (407). En jämförelse med förhållandena år 1930 visar, att bland de 15 egentliga landskommuner, som då räknade minst 300 invånare på km', har Höganäs erhållit stadsrättigheter, och vidare har Båstad blivit köping. Malmön och Skön ha sjunkit ned i närmast lägre grupp, under det att från denna Danderyd flyttats upp till den högsta gruppen.

28 16* KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. De till gruppen invånare på km 2 hörande egentliga landskommunerna äro följande 9: i Stockholms län: Sollentuna (272), Spånga (253) och Kacka (211); i Kristianstads län : Björnekulla (210) ; i Malmöhus län: Lomma (209); i Göteborgs och Bohus län: öckerö (243), Malmön (216) och Backa (211); i Västernorrlands län: Skön (286). Inom denna grupp funnos 10 kommuner år Av dessa ha Husie och Falköpings västra landskommun inkorporerats med städer. Danderyd har kommit upp i den högsta gruppen, medan Södra Vram och Käringön sjunkit ned i närmast lägre. I stället ha tillkommit Malmön och Skön från högsta gruppen samt Sollentuna och Nacka från lägre grupp. Minst 100 invånare på km 2 ha ytterligare 39 egentliga landskommuner, nämligen : i Stockholms län: Täby (109), Huddinge (108) och Hammarby (104); i Uppsala län: Bondkyrka (144) ; i Östergötlands län: Motala landskommun (140) och Kullerstad (109); i Blekinge län: Hasslö (183) och Aspö (107); i Kristianstads län: Västra Broby (125), östra Hoby (120), Simris (112), Gråmanstorp (102) och Hammenhög (100) ; i Malmöhus län: Södra Vram (179), Norra Skrävlinge (171), Lackalänga (169), östra Torp (160), Bjuv (159), Flädie (130), Viken (121), S:t Ibb (119), Skivarp (113), Nevishög (109), Vellinge (105), Västra Klagstorp (103), Södra Åsum (102) och Ekeby (101) ; i Göteborgs och Bohus län: Rönnäng (198), Käringön (160), Partilie (158) och Styrsö (112); i Älvsborgs län: Fuxerna (121), Herrljunga (120), Nödinge (114) och Kinna (114); i Skaraborgs län: Götene (145); i Värmlands län: Hammarö (111); i Örebro län: Almby (125); i Västerbottens län: Holmsund (105). Av de G0 kommunerna med minst 100 invånare på km 2 land är, som ovan nämnts, knappast någon att anse som utpräglad jordbrukskommun, i det att de i allmänhet inrymma förortsbebyggelser, industrisamhällen eller fisklägen. Av kommunerna med minst 200 invånare på km 2 äro alla utom en agglomererade, och detsamma är förhållandet med flertalet av kommunerna med en folkmängdstäthet av mellan 100 och 200 invånare på km 2. I tab. J har företagits en jämförelse mellan de egentliga landskommunernas fördelning efter folkmängdstäthet åren 1930 och Det visar sig härvid, att antalet kommuner ökats betydligt i grupperna med 5 9 och invånare på km 2 land, under det att minskning med ett par undantag ägt rum i alla de övriga. Sammanföras de redovisade grupperna i tre större, nämligen mindre än 20, och minst 50 invånare på km 2, får man i första gruppen ökning från till 1 303, i den andra minskning från 903 till 806 och i tredje gruppen nedgång från 283 till 244.

29 KOMMUNER OCH MUNICIPALSAMHÄLLEX. 17* Tab. J. Egentliga landskommuner, fördelade efter folkmängdstäthet, åren 1930och1940. Köpingskommmierna äro, som tab. H visar, betydligt tätare befolkade än övriga landskommuner. Endast 9 ha mindre än 300 invånare på km 2, av vilka Slite (38), Lessebo (51) och Töreboda (82) äro de glesast befolkade. Bollnäs (4 402), Borlänge (2 409) och Säffle (2 074) uppvisa den högsta folkmängdstätheten hos köpingskommunerna. Tätast befolkade av alla kommuner äro städerna. Åtskilliga städer ha dock liksom en del köpingskommuner och i ännu högre grad än dessa vidsträckta områden av landsbygds karaktär, och dä invånarna vid beräkning av folkmängdstätheten fördelas å hela landarealen, blir följden den, att städer utan dylika områden förete en relativt tätare befolkning än andra, som eljest kunde antagas ha större täthet. Liksom de egentliga landskommunernas och köpingskommunernas framgår även städernas fördelning efter folkmängdstäthet av tab. H. De glesast befolkade städerna, mindre än 100 invånare på km 2, äro Skanör med Falsterbo (60), Karlskoga (60), Piteå (94) och Sala (98). De tätast bebodda, minst invånare på km 2, äro Sundbyberg (7 265), Stockholm (4 307), Göteborg (3184), Karlskrona (2 683), Hässleholm (2 649), Uppsala (2 383) och Malmö (2 329). Förutom angående kommuner och församlingar innehåller tab. 1 också uppgifter om köpingar, som ej bilda egna kommuner och således äro municipalsamhällen, samt om övriga municipalsamhällen. Dessa utgöras av inom en eller i en del fall flera landskommuner belägna områden, inom vilka minst en av de s. k. stadsstadgorna, d. v. s. ordnings-, byggnads-, brand- och hälsovårdsstadgorna, tillämpas. De köpingar, som ej bilda egna kommuner, äro till antalet fyra, nämligen Gamleby, Påskallavik, Pataholm och Kristianopel. Av dessa är Gamleby dock endast del av det större municipalsamhället med samma namn. Antalet municipalsamhällen uppgår till 235 mot 207 år Antalet är dock beroende på vilka orter man anser rätteligen böra räknas som municipalsamhällen. På grund av lydelsen av 87 i lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse på landet har här såsom municipalsamhälle upptagits varje område på landsbygden, som ej utgör egen kommun och inom vilket on eller flera av de

30 18* KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. Tnb. K. Municipalsamhällen, fördelade efter folkmängden länsvis, år i åberopade lagrum nämnda stadgorna äga tillämpning. Det sistnämnda är visserligen även fallet beträffande kommunerna Fiskebäckskil, Grundsund, Karlsborg och Domnarvet, men dessa ha icke räknats som munieipalsamhällen, emedan de bilda egna kommuner. Däremot ha Drottningholm och Torekov redovisats som munieipalsamhällen, ehuru den i särskilda bestämmelser i ovan åberopade lagparagraf stadgade organisationsformen icke äger tillämpning på dem. Sedan år 1930 ha 47 munieipalsamhällen tillkommit och 19 upphört. Av de senare ha 6 helt införlivats med stad, 7 tillsammans med annat område uppgått i nybildad stad eller köping. 3 ombildats till köping och 3 uppgått i nya, större munieipalsamhällen. Det under perioden bildade Målens municipalsamhälle har ingått i den nya köpingen Båstad. De flesta municipalsamhällena räknar liksom förut Göteborgs och Bohus län med 43. och närmast följa Kristianstads (26), Västerbottens (26) och Stockholms län (24); inom dessa fyra län ligga hälften av samtliga munieipalsamhällen i riket. Â andra sidan ha fem län endast ett municipalsamhälle. Den största ökningen av antalet munieipalsamhällen uppvisar Västerbottens län, som nu räknar 26 dylika samhällen mot 9 vid 1930 års folkräkning.

31 HÄRAD. 19* Tab. L. Manicipalsamhällen 1 ), fördelade efter folkmängdstäthet, år Antalet landskommuner med municipalsamhälle eller del därav uppgår till 191 mot 184 är I Stockholms län ha 13 kommuner sammanlagt 21, i Malmöhus län 17 kommuner 18, i Göteborgs och Bohus län 22 kommuner 43. i Värmlands län 6 kommuner 7, i Västernorrlands län 6 kommuner 8, i Västerbottens län 19 kommuner 26 och i Norrbottens län 5 kommuner 6 municipalsamhällen. I övriga län finnas icke kommuner med mer än ett municipalsamhälle. Där ett municipalsamhälle är delat på två eller flera kommuner, har härvid endast en av dessa kommuner räknats. Det kan i detta sammanhang anmärkas, att 16 municipalsamhällen äro delade på två kommuner och 3 municipalsamhällen (Lundsbrunn, Moholm och Hallstahammar) på tre kommuner samt att 2 municipalsamhällen (Oskarström och Lundsbrunn) t. o. m. äro delade på två härad. För ett av de 235 municipalsamhällena saknas arealuppgift, nämligen Drottningholm. Av de övriga ha ej mindre än 80 under 1 km 2 landareal. 61 mellan 1 och 2, 58 mellan 2 och 5, 23 mellan 5 och 10 samt 12 över 10 knr landareal. Det till arealen största municipalsamhället är Kåge med 4165 km 2. Folkrikast bland municipalsamhällena är Kiruna med invånare, och därnäst följa Hagalund. Råsunda och Älvsborg; det minsta är Flatholmen med endast 72 invånare. Av lab. K framgår fördelningen efter folkmängd länsvis och för hela riket. Nära hälften av municipalsamhällena ha mellan 200 och invånare. Municipalsamhällenas sammanlagda folkmängd uppgår till invånare. I regel äro municipalsamhällena glesare befolkade Un städerna; medel folkmängdstätheten uppgår nämligen till 475 invånare på km 2 mot 722 i städerna. För municipalsamhällenas fördelning efter folkmängdstäthet redogöres i tab. L. vilken visar, att 20 dylika samhällen ha en täthet av minst invånare på km 2. Särskilt tätt befolkade äro Hagalund (12 130), Nya Huvudsta (8 593) och Råsunda (7 315). A andra sidan ha 79 municipalsamhällen en folkmängdstäthet, som understiger 500 invånare på km 2. Av dessa uppvisa Kåge (P>1), Hållnas (55) och Obbola (57) de lägsta folkmängdssiffrorna per km 5. Härad. I tab. 1 redovisas kommunernas fördelning efter härad eller, i de delar av riket där häradsindelning ej finnes, efter tingslag. Häradsindelning förekommer nämligen icke i något av de fem norrländska länen och icke l ) Här ingår icke Drottningholms munieipalsainhälle, för vilket arealuppgift saknas.

32 20* KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. heller i Kopparbergs län med ett enda undantag, Tolkare härad." I tabellen ha därför motsvarande tingslag räknats som härad, liksom skett med sex skeppslag i Stockholms län och ett bergslag i Västmanlands län. Det är att märka, att till tingslag i denna betydelse icke räknas städer under landsrätt, som däremot ingå i den judiciella enheten tingslag. Antalet härad i denna mening uppgår till 285 mot 288 år Nedgången beror på att sex tingslag sammanslagits parvis till tre. Förutom Hishults kommun, som ligger i både Hallands och Kristianstads län, är numera endast Skatelövs kommun i Kronobergs län uppdelad på två härad. År 1930 voro även Jumkil i Uppsala län, Norrvidinge, Stehag och Gårdstånga i Malmöhus län samt Enslöv i Hallands län uppdelade på två härad, vari emellertid numera ändring skett. Av häradena, tagna i ovan angivna bemärkelse, äro 30 uppdelade på två fögderier (se tab. 3). Numera år ej något härad delat på två domsagor. Däremot äro flera härad uppdelade på två tingslag, nämligen Frösåkers, Inlands Torpe, Vadsbo, Fryksdals och Älvdals härad (se tab. 4). Vidare äro 33 härad uppdelade på två vägdistrikt och två härad uppdelade på fyra vägdistrikt (se tab. 5). Häradenas fördelning efter landareal och folkmängd framgår av följande sammanställning : Det största är Lycksele tingslag med mer än km 2, under det att östra Hisings, Memmings och Hardemo härad ha mindre än 100 km 2 landareal. Medeltalet utgör km 2 per härad i hela riket. Folkrikast är Medelpads östra domsagas tingslag med invånare, närmast följt av Vadsbo härad; det till folkmängden såväl som till arealen minsta är östra Hisings härad med endast 971 invånare. För hela riket uppgår antalet invånare i medeltal per härad till Tätast befolkade äro en del härad omkring våra största städer, ofta inneslutande förstäder till dessa, nämligen Danderyds skeppslag med 261 invånare på km 2, Sollentuna härad med 173 och Askims härad med 147. De glesast befolkade äro Karesuando (0l), Arjeplogs (0-3) och Jokkmokks (0'4) tingslag. Landsfiskalsdistrikt. Indelningen i landsfiskalsdistrikt, som redovisas i tab. 2, avser till skillnad från andra i denna berättelse upptagna indelningar den 1 oktober 1941, då kungl. kungörelsen den 28 juni 1941 angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft.

33 LANDSFISKALSDISTRIKT. 21* Landsfiskalsdistrikten omfatta antingen ett eller flera härad helt eller delvis, enstaka kommuner eller i vissa fall endast del av en kommun, antingen ensam, t. ex. Hakkas landsfiskalsdistrikt, som omfattar en del av Gällivare kommun, eller i förening med annan kommun, t. ex. Piteå södra landsfiskalsdistrikt, som omfattar Hortlax och en del av Piteå landskommun. Antalet landsfiskalsdistrikt uppgår numera till 408 mot 490 år Antalet har minskats i alla län utom Värmlands, där det är oförändrat, och Norrbottens, där antalet ökats med ett; den stötsta minskningen har Kopparbergs län, där antalet distrikt nedgått med nio. I landsfiskalsdistrikt ingingo den 1 oktober 1941 inalles 40 av rikets städer, av vilka dock 12 endast i utsökningshänseende och 12 endast i polis- och åklagarhänseende; städerna i fråga angivas i tab. 2. Vidare skulle enligt nämnda kungörelse 25 städer framdeles införlivas med landsfiskalsdistrikt; två av dessa, Söderköping och Askersund, förenades redan den 1 januari 1942 med landsfiskalsdistrikt, dock endast i polis- och åklagarhänseende. Även de båda städer, Kumla och Bollnäs, som erhöllo stadsrättigheter vid sistnämnda tidpunkt, ingå i landsfiskalsdistriktsindelningen. Av de städer, som år 1930 tillhörde landsfiskalsdistrikt, omfattas fyra ej av den nya indelningen. Däremot ingingo i denna den 1 oktober 1941 dels 15 städer, som år 1930 ej tillhörde något landsfiskalsdistrikt, dels de fyra städer, som erhållit stadsrättigheter under tioårsperioden Av köpingarna tillhörde den 1 oktober 1941 tre endast i polishänsecnde landsfiskalsdistrikt, en blott i utsökningshänseende och sex endast i polis- och utsökningshänseende, medan två köpingar varken i utsöknings-, polis- eller åklagarhänseende ingingo i landsfiskalsdistriktsindelningen. Landsfiskalsdistrikten ha i efterföljande tablå fördelats efter landareal och folkmängd såväl år 1940 som år Endast ett landsfiskalsdistrikt, Jokkmokks, har en areal överstigande km 2, medan å andra sidan 15 falla under 100 km 2, av vilka Solna är det till arealen minsta med endast 1884 km 2. Landsfiskalsdistriktens medelstorlek är 99989km 2. Inom fem distrikt överskrider folkmängden personer, varav mest i Kailskoga distrikt med dess invånare, under det att folkmängden inom fem distrikt icke ens uppnår siffran Folkfattigast är Karesuando distrikt med endast personer. Den genomsnittliga folkmängden i landsfiskalsdistrikten utgör personer.

34 22* KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. Tätast befolkat av landsfiskalsdistrikten är Solna med personer på km 2, medan Karesuando distrikt har en folkmängdstäthet av endast 0'1 invånare på km 2. Fögderier. Antalet fögderier, vilka redovisas i tab. 3, utgör 119 eller detsamma som år fögderiindelningen ingå 41 städer, som sakna egen jurisdiktion och alltså lyda under landsrätt. Efter landareal och folkmängd fördela sig fögderierna på följande sätt: <~~De två största fögderierna, båda med över knr, äro Gällivare och Lappmarks, de minsta äro Göteborgs, Malmö och Hälsingborgs, alla med mindre än 500 km 2 areal. Medelarealen utgör 3 428'29 km 2. Folkmängden uppgår i sex fögderier till invånare eller däröver men understiger i sju fögderier invånare. Det folkrikaste är Svartsjö med och det folkfattigaste Gripsholms med invånare. I medeltal komma på varje fögderi personer. Folkmängdstätheten är störst i Göteborgs fögderi med 121 personer på km 2, minst i Gällivare fögderi med endast lo invånare på km 2. Domsagor och tingslag. Domsagorna, för vilka redogörelse lämnas i tab. 4, ha till antalet minskats med tre till 110, därigenom att följande domsagor sammanslagits: i Jönköpings län Västra härads domsaga och östra härads domsaga till Njudungs domsaga och i Blekinge län dels Östra domsaga och Medelsta domsaga till Östra och Medelsta domsaga, dels Bräkne domsaga och Listers domsaga till Bräkne och Listers domsaga. Domsagornas fördelning efter landareal och folkmängd framgår av följande sammanställning: Två domsagor, Västerbottens västra och Gällivare, ha att uppvisa arealer överstigande km 2, medan å andra sidan två, Sollentuna och Färentuna samt Oxie och Skytts, komma under 500 km 2. Medelstorleken är km 2 per domsaga. I tre domsagor, Södra Roslags, Södertörns samt Askims, Hisings

35 VÄGDISTRIKT. 23* och Sävedals, utgör folkmängden över och i två, Nordmarks och Mellersta Roslags, mindre än invånare. I medeltal uppgår folkmängden per domsaga till invånare. Av domsagorna är Sollentuna och Färentuna tätast befolkad med 124 invånare på km 2, medan Gällivare domsaga har endast 11 invånare på km 2. Även för tingslagen lämnas redogörelse i tab. i. Dessa, som alltsedan seklets början undergått en fortskridande minskning till antalet, ha sedan år 1930 nedgått från 186 till 181. Skövde tingslag har tillkommit, under det att följande tingslag sammanslagits : i Kalmar län Sevede tingslag och Tunaläns tingslag, i Älvsborgs län Aie tingslag samt Vättle och Kullings tingslag, i Skaraborgs län Gudhems tingslag och Kåkinds tingslag, i Västernorrlands län dels Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag samt Indals tingslag, dels Ramsele och Resele tingslag samt Fjällsjö tingslag och i Jämtlands län Undersåkers och Offerdals tingslag samt Sunne, Ovikens och Hallens tingslag. Den gamla indelningen av Gotlands båda härad i»ting» liar ägt bestånd intill nyare tid, dock icke i någon judiciell mening. Numera torde tingsindelningen icke ha annan betydelse än att för varje ting i regel finnes ett hushålhiingsgille. Efter landareal och folkmängd fördela sig tingslagen sålunda: Lycksele tingslag, km 2, är störst och Eslövs, 701 km 2, minst. I medeltal ha tingslagen en areal av km 2 land. I genomsnitt uppgår folkmängden till invånare per tingslag. Som synes, inrymma sju tingslag över invånare, varav Södra Roslags domsagas tingslag det största invånarantalet med personer, och 25 tingslag under av vilka Karesuando tingslag har endast personer. Sistnämnda tingslag har en folkmängdstäthet av endast 0l invånare på km 2, medan folkmängdstätheten i Eslövs tingslag utgör 911 invånare på km 2. Vägdistrikt. Antalet vägdistrikt, som redovisas i tab. 5, utgör 170. Vägdistriktens fördelning efter landareal och folkmängd framgåv av följande tabla :

36 24* KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. Störst är Jukkasjärvi vägdistrikt med km 2. À andra sidan ha fyra vägdistrikt, samtliga omfattande öar, en areal understigande 100 km 2. Minst av dessa är Vens vägdistrikt med endast 747 km 2. Medelstorleken av ett vägdistrikt utgör km 2. Gästriklands vägdistrikt och Stockholms läns södra vägdistrikt äro folkrikast med resp och personer, under det att Holmöns vägdistrikt har en folkmängd av endast 344 personer. I medeltal ha vägdistrikten en folkmängd av personer. Folkmängdstätheten uppgår i Vens vägdistrikt till 119 invånare på km 2 mot endast 0'3 invånare i Arjeplogs vägdistrikt. Kommunalförbund. Antalet kommunalförbund (tab. 6) enligt lagen den 13 juni 1919, vilka voro i verksamhet vid 1940 års slut, uppgick till 429. Skaraborgs län har det största antalet kommunalförbund (79), medan Västerbottens län har endast ett kommunalförbund. Efter landareal och folkmängd fördela sig kommunalförbunden som följer: Omkring s / 3 av kommunalförbunden ha en landareal mellan 50 och 200 km 2. Det till arealen största kommunalförbundet är Pajala och Korpilombolo tingslags fattigvårdsförbund, omfattande km 2, det minsta Dalevattnets kommunalförbund med endast 356 km 2. Medelarealen utgör 243"14 km 2. Den största folkmängden räknar Trafikföretaget Jönköping Huskvarna med personer, den minsta Frösthults och Sparrsätra socknars fattigvårdsförbund med 984 personer. I medeltal uppgår folkmängden i ett kommunalförbund till personer. Antalet kommuner eller municipalsamhällen, som ett kommunalförbund omfattar, växlar från 2 till 19. I 118 förbund finnas två förbundsmedlemmar, i 126 tre medlemmar, i 73 fyra medlemmar och i 43 fem medlemmar, medan 54 förbund ha 6 10 kommuner eller municipalsamhällen såsom medlemmar och 15 förbund omfatta mer än 10 kommuner eller samhällen. Det största antalet förbundsmedlemmar, 19, har Södra Ölands kommunalförbund för arrestlokal. Det sammanlagda antalet medlemmar i kommunalförbund uppgår till Om kommuner och municipalsamhällen, som tillhöra mer än ett förbund, räknas endast en gång, uppgår emellertid antalet medlemmar till 1 271, varav landskommuner, 13 städer och 30 municipalsamhällen. Det högsta antalet kommunalförbund, vari en kommun eller ett municipalsamhälle räknar medlemskap, utgör fyra, vilket är förhållandet med 3 kommuner, medan 27 kommuner äro medlemmar i tre kommunalförbund, 379 i två och 862 kommuner eller samhällen i endast ett förbund.

37 LANDSTINGSOMRÅDEN. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPSOMRÅDEN. LÄN. LANDSKAP. 25* Av kommunalförbunden avse 194 polisväsen, 189 fattigvård, 17 sjukvård, 9 skolväsen, 7 brandväsen och 10 annan förvaltningsgren, medan 3 omfatta mer än en förvaltningsgren. Landstingsområden. Tab. 7 innehåller uppgifter om landstingsområdena. Enligt lagen om landsting den 20 juni 1924 skall i varje län finnas ett eller, om Kungl. Maj:t så förordnar, flera landsting. I Kalmar län finnas två landsting, i övriga ett. I landsting deltagande stad, som uppnått en folkmängd av , äger jämlikt samma lag efter Kungl. Maj :ts medgivande utträda ur landstinget. De städer, som icke deltaga i landsting, äro Stockholm, Göteborg, Norrköping, Malmö, Hälsingborg och Gävle. Norrbottens läns landstingsområde är det till arealen största, medan Älvsborgs läns landstingsområde räknar den största folkmängden. Hushållningssällskapsområden. För hushållningssällskapsområdena lämnas redogörelse i tab. 8. Hushållningssällskapen, vilka till sina allmänna grunder äro organiserade enligt kungl. kungörelsen den 8 juni 1923, omfatta i regel ett län med undantag av att Kalmar och Ålvsborgs län äro delade på två hushållningssällskap, såsom anmärkningarna till nämnda tabell närmare angiva. Stockholms stad, som tidigare icke tillhörde något hushållningssällskap, bildar från och med år 1925 ett hushållningssällskap tillsammans med Stockholms län. Kalmar läns båda hushållningssällskapsområden sammanfalla icke med motsvarande landstingsområden, i det att Aspelands härad hör till södra hushållningssällskapet men till norra landstinget. Hushållningssällskapen äro till antalet ett mer än landstingen, beroende på att Älvsborgs län är delat på två hushållningssällskap men har blott ett landsting. Till arealen är Norrbottens läns hushållningssällskapsområde störst; Stockholms läns och stads hushållningssällskapsområde har däremot det högsta folkmängdstalet. Län. Även länen skilja sig betydligt från varandra med avseende på areal och folkmängd, såsom framgår av tab. 9. Norrbottens län, som omfattar 235 $> av rikets hela areal, är sålunda mer än 30 gånger så stort som Blekinge och Gotland vart för sig; dessa båda län äro de minsta, om Stockholms stad frånräknas. Malmöhus län är, bortsett från Stockholms stad, det folkrikaste med 8-3 % av rikets folkmängd. Detta län är även, om man alltjämt bortser från Stockholms stad, tätast befolkat med 111 invånare på km 2. Norrbottens län har den minsta folkmängdstätheten, 2"1 invånare på km 2. Landskap. Den gamla historiska indelningen i landskap saknar all administrativ betydelse, men en beräkning av landskapens areal och folkmängd (tab. 11) torde dock försvara sin plats i denna redogörelse, ehuru det, vad några landskap beträffar, ställer sig svårt att bestämma deras omfattning, då gränserna mellan dem pläga dragas något olika efter olika synpunkter. Den här föreliggande beräkningen ansluter sig tämligen nära till länsindelningen.

38 26* KOMMUNALA, ADMINISTRATIVA OCH JUDICIELLA INDELNINGAR. Det har exempelvis ej varit möjligt att här taga hänsyn till de överflyttningar av smärre sockendelar, som tid efter annan skett mellan vissa län. Genom att låta den antagna landskapsgränsen följa den nuvarande länsgränsen rubbar man i själva verket något på det gamla området av landskapen Närke, Östergötland, Småland och Västergötland m. fl., men denna oegentlighet rör sig endast om obetydliga arealer, och det skulle vara ganska svårt att avlägsna den. De särskilda landskapen ha här ansetts omfatta följande län eller länsdelar: Skåne: Malmöhus och Kristianstads län; Blekinge: Blekinge län; Halland: Hallands län; Småland: Jönköpings och Kronobergs län samt Kalmar län utom Öland; Öland: liknämnda ö; Gotland: Gotlands län; Östergötland: Östergötlands län utom Kvarsebo socken; '"Västergötland: hela Skaraborgs län; Väne, Bjärke, Flundre, Aie, Vättle, Kullings, Gäsene, Ås, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Redvägs härad samt städerna Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Borås och Ulricehamn i Älvsborgs län; Sävedals, Askims och östra Hisings härad samt städerna Göteborg och Mölndal i Göteborgs och Bohus län; Dalsland: Tössbo, Vedbo, Valbo, Nordals och Sundals härad samt Åmåls stad i Älvsborgs län ; Bohuslän: Göteborgs och Bohus län utom den till Västergötland räknade delen; Södermanland: hela Södermanlands län; Svartlösa, öknebo och Sotholms härad samt Södertälje stad i Stockholms län; Torpa, Kung Karls och Kungsörs socknar i Västmanlands län; Kvarsebo socken i Östergötlands län; Maria Magdalena, Högalids, Katarina, Sofia, Brännkyrka och Enskede territorialförsamlingår i Stockholms stad ; Uppland: hela Uppsala län; Stockholms län utom den till Södermanland räknade delen; Simtuna, Torstuna och Våla härad i Västmanlands län; Stockholms stad utom ovan nämnda församlingar; Västmanland: Västmanlands län utom de till Södermanland och Uppland räknade delarna ; Grythytte och Hällefors, Nora och Hjulsjö, Fellingsbro, Lindes och Ramsbergs samt Nya Kopparbergs härad ävensom städerna Nora och Lindesberg i Örebro län; Närke: Örebro, Glanshammars, Askers, Sköllersta, Kumla, Hardemo, Grimstens, Sundbo och Edsbergs härad samt städerna Örebro och Askersund, allt i Örebro län; Värmland: Värmlands län och Karlskoga härad samt Karlskoga stad i Örebro län; Dalarne: Kopparbergs län och Hamra församling (»Orsa finnmark») i Gävleborgs län; Gästrikland: Gästriklands västra domsagas och östra domsagas tingslag samt Gävle stad i Gävleborgs län; Hälsingland: Gävleborgs län utom de till Gästrikland och Dalarne räknade delarna; Ytterhogdals och Ängersjö socknar i Jämtlands län; Härjedalen: Hede tingslag och Svegs tingslag utom Ytterhogdals och Ängersjö socknar, allt i Jämtlands län; Jämtland: Jämtlands län utom de till Härjedalen och Hälsingland räknade delarna ; Medelpad: Medelpads västra domsagas och Medelpads östra domsagas tingslag samt Sundsvalls stad, allt i Västernorrlands län;

39 LANDSKAP. 27* Ängermanland: Västernorrlands län utom den till Medelpad räknade delen; Nordmalings och Bjurholms tingslag i Västerbottens län; Västerbotten: Degerfors, Umeå domsagas, Nysätra, Burträsks och Skellefteå tingslag, Korsjö socken samt städerna Umeå och Skellefteå, allt i Västerbottens län; Norrbotten: Piteå och Älvsby, Nederluleå, överluleå (inräknat Bodens stad), Råneå, överkalix, Nederkalix, Torneå (inräknat Haparanda stad) samt Pajala och Korpilombolo tingslag jämte städerna Luleå och Piteå, allt i Norrbottens län : Lappland: Lycksele, Vilhelmina och Åsele tingslag samt Mala socken av Västerbottens län; Arvidsjaurs, Arjeplogs, Jokkmokks, Gällivare, Jukkasjärvi och Karesuando tingslag i Norrbottens län. Olikheterna i areal och folkmängd äro betydligt större mellan landskapen än mellan länen. Det största landskapet, Lappland, med en totalareal av km 2 är nära 90 gånger så stort som det minsta, Öland, vilket omfattar endast 1 346'78 km 2. Den lägsta folkmängdssiffran, personer, har Härjedalen, medan Västergötland räknar invånare eller nära 60 gånger så många som Härjedalen. Näst Västergötland äro Skåne, Uppland, Småland och Södermanland de folkrikaste landskapen. Härvid är emellertid att märka, att huvudstadens folkmängd fördelate på Uppland och Södermanland samt Göteborgs helt räknats till Västergötland, ehuru dessa våra största städer för sin tillförsel, sin handel och sin utveckling överhuvudtaget äro hänvisade till betydligt fleia landskap. Ser man enbart till landsbygdsbefolkningen, visa sig Småland och Skåne vara folkrikast. Den relativa fördelningen av landareal och folkmängd å de olika landskapen framgår närmare av följande sammanställning: Folkmängdstätheten är störst i Skåne med 71 invånare på km 2, minst i Härjedalen och Lappland med endast 11 invånare på km 2. Av de tre huvuddelar, i vilka Sverige brukar indelas, omfattar Norrland nära 60 % av arealen och är sålunda större än Götaland och Svealand tillsammans. Enbart Lappland har större areal än Götaland eller Svealand vart för sig. Däremot innesluter Götaland nära hälften eller noga räknat 4907 % av rikets folkmängd, Svealand % och Norrland endast 1761 %.

40 28* ECKLESIASTIKA INDELNINGAR. III. Ecklesiastika indelningar. Församlingar. I tab. 1 ha uppgifter om areal och folkmängd lämnats för varje särskild kommun och, där kommunen ej sammanfaller med församlingen, för varje församling. I tab. 12 ha församlingarna sammanförts stiftsvis på grundval av indelningen i pastorat och kontrakt. Antalet församlingar av olika slag framgår av tab. M. Landsförsamlingarna ha sedan år 1930 ökats från till eller med 12. Därvid är att märka, att följande 21 församlingar, som förut hänförts till kapellförsamlingar, nu räknats såsom egna församlingar: Skutskär, Åmot, Hofors, Ljusne, Bergvik, Fellingsbro norra församling, Grängesberg, Mockfjärd, Bingsjö-Dådran, Hosjö, Älmhult, Flymen, Hunnebostrand, Munkfors, Hagfors, Säffle, Skönsmon, Eobertsfors, Kalvträsk, Muonionalusta och Vittangi. Vidare bilda Hamra, Emmaboda köping och Kågedalen numera egna församlingar, medan Vänge och Läby, som förut tillsammans bildade en församling, utgöra skilda församlingar. Stora Kopparbergs församling, vilken förut omfattade även en del av Falu stad, är numera enbart landsförsamling. Däremot ha Skara landsförsamling, Brunn, Vist, Växjö landsförsamling, Karlstads landsförsamling och Visby landsförsamling införlivats med städer, och Borg, Längbro, Ljungby, Husie, Höganäs, Norra Åsum och Karlskoga ha blivit stadsförsamlingar. Slutligen ha Gåsinge och Dillnäs sammanslagits till en församling. Antalet territoriella stadsförsamlingar har ökats från 152 till 162. Sandarne, som förut räknats såsom kapellförsamling, och vidare de ovan nämnda Borg, Längbro, Ljungby, Husie, Höganäs, Norra Åsum och Karlskoga ha blivit stadsförsamlingar. Nybro har erhållit stadsrättigheter och bildat egen församling. Borås har delats i två församlingar, Borås Caroli församling och Borås Gustav Adolfs församling. De gemensamma stads- och landsförsamlingarna ha minskats från 15 till 14, därigenom att Stora Kopparbergs församling icke längre omfattar någon del av stad. Kapellförsamlingarna, vilka den 31 december 1930 uppgingo till 23, ha numera upphört, de flesta därigenom att de bildat kyrkliga samfälligheter med sina förutvarande moderförsamlingar. Av de nämnda kapellförsamlingarna äro följande 22 att anse såsom egna församlingar: Skutskär, Åmot, Hofors, Ljusne, Bergvik, Sandarne, Fellingsbro norra församling, Grängesberg, Mockfjärd, Bingsjö-Dådran, Hosjö, Älmhult, Flymen, Hunnebostrand, Munkfors, Hagfors, Säffle, Skönsmon, Robertsfors, Kalvträsk, Muonionalusta och Vittangi. Stjärnsund utgör numera endast kyrkobokföringsdistrikt. De s. k. lappförsamlingarna i Jämtlands län, vilka icke bilda särskilda kommuner, ha ej heller i äldre tid ingått i andra kommuner, men genom kungi. förordningen den 20 maj 1927 angående ändring i mantalsskrivningsförordningen föreskrevs, att de jämtländska nomadlapparna, liksom fallet är beträffande lapparna i Västerbottens och Norrbottens län, skola mantalsskrivas i de kom-

41 FÖRSAMLINGAR. 29* Tab. M. Antal församlingar stiftsris år mimer, där de äro boende. Lappförsamlingarna äro till antalet fyra, och av tab. 1 framgår, på vilka kommuner de fördela sig. Dessa kommuner äro till antalet 12. De övriga icke-lerritoriella församlingarna äro numera endast fem, nämligen Hovförsamlingen, Skeppsholms församling, Tyska S :ta Gertruds församling och Finska församlingen, alla i Stockholm, samt Tyska församlingen i Göteborg. Garnisons för samlingarna äro två, nämligen Skeppsholms församling samt Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona, av vilka den senare här räknats som territoriell. I tab. N ha de territoriella församlingarna fördelats efter landarealen. Större areal än km 2 land ha tio församlingar att uppvisa och av dem tre mer än km 2, nämligen Jokkmokks ( km2), Gällivare och Arjeplogs församlingar. Å andra sidan ha 57 församlingar mindre areal än 5 km2, och av dessa är det övervägande antalet stadsförsamlingar. I medeltal komma 160'72 km2 på varje församling. I tab. 0 redovisas samma församlingar efter folkmängden. Som synes, uppgår folkmängden till över personer i 68 församlingar, vilka till största delen utgöras av stadsförsamlingar. Av dessa äro Bromma (58 758) och Katarina (56 397) i Stockholm de folkrikaste, och bland landsförsamlingarna komma Stora Tuna (27 115), Solna (26 910) och Gällivare (20 836) som de främsta. Däremot understiger antalet invånare 250 i 122 församlingar, vilka alla äro landsförsamlingar. Den minsta församlingen med endast 73 invånare är Norra Säm, som även är den folkfattigaste kommunen i riket. I medeltal ha de territoriella församlingarna en folkmängd av personer. Av de icke-territoriella församlingarna är med avseende på folkmängden Skeppsholms församling den största med och Frostvikens lappförsamling den minsta med 118 personer.

42 30* ECKLESIASTIKA INDELNINGAR. Tab. N. Territoriella församlingar, fördelade efter landarealen 1 ), år Tat). O. Territoriella församlingar, fördelade efter folkmängden, är ') Beträffande församlingar, för vilka uppgifter om arealen saknas, har denna beräknats.

43 KYRKOBOKFÖRINGSDISTRIKT. PASTORAT. 31* Tab. P. Pastorat, fördelade efter församlingarnas antal, år Kyrkobokföringsdistrikt. Genom beslut av Kungl. Maj:t äro 47 församlingar uppdelade i kyrkobokföringsdistrikt, vilkas folkmängd redovisas i tab. 13. Av församlingarna äro 43 delade i två kyrkobokföringsdistrikt, två (Älvdalens församling och Nedertorneå-Haparanda församling) i tre distrikt, en (Jokkmokks församling) i fyra distrikt och en (Gällivare församling) i fem distrikt, varför sammanlagda antalet, kyrkobokföringsdistrikt utgör 101. Till jämförelse kan nämnas, att år 1930 voro 30 församlingar delade i G4 distrikt. Av kyrkobokföringsdistrikten äro ej mindre än 52 belägna inom Luleå stift. Utöver här redovisade kyrkobokföringsdistrikt finnas områden av församlingar, som genom domkapitels förordnande eller på annat sätt ha egen kyrkobokföring. Dessa finnas redovisade i anmärkning 1 till tab. 13. Pastorat. Pastoratens antal samt fördelning med hänsyn till antalet i dem ingående församlingar, allt stiftsvis, framgår av tab. P. Antalet pastorat utgör Som pastorat ha därvid även räknats Hovförsamlingen, Skeppsholms församling, Tyska och Finska församlingarna i Stockholm samt Tyska församlingen i Göteborg. Sedan år 1930 har antalet pastorat minskats med 15, beroende på förändringar i indelningen. Sålunda ha åtskilliga pastoratssammanslagningar ägt rum, men en del nya pastorat ha även uppkommit genom uppdelningar och utbrytningar. I anmärkningarna till tab. 12 lämnas närmare redogörelse för dessa förändringar. Pastoraten omfatta i en del fall församlingar i olika län. Särskilt att märka är, att två pastorat finnas, vilkas församlingar tillhöra olika stift, nämligen Hishults och Fagerhults pastorat, där moderförsamlingen Hishult tillhör Göteborgs stift och annexförsamlingen Lunds stift, samt Amnehärads och Södra

44 32* ECKLESIASTIKA INDELNINGAR. Råda pastorat med den förra församlingen i Skara stift och den senare i Karlstads stift. Pastoraten redovisas med avseende på fördelningen efter landareal och folkmängd i följande tablå: Jokkmokk, Gällivare, Jukkasjärvi och Vittangi samt Arjeplog utgöra de största pastoraten med en areal av över km 2, liksom de äro de största kommunerna. A andra sidan finnas 49 pastorat med mindre än 10 km 2 areal, om vilka detsamma gäller som om de minsta församlingarna, nämligen att flertalet av dem omfatta städer eller delar av dylika. För övrigt upptaga icke obetydligt mer än halva antalet pastorat minst 100 km 2, ovan vilken gräns fylinadsbelopp till grundlönen åt prästerskapet beräknas efter arealen. I medeltal kommer en landareal av km 2 på varje pastorat. Vad folkmängden beträffar, överstiger den personer i 29 pastorat, och de största av dessa äro desamma som de största församlingarna, vilka alltså bilda egna pastorat. Mindre än 500 invånare ha två pastorat, Görslöv och Särslöv med 427 personer samt Malingsbo med 470 personer. Antalet invånare i medeltal per pastorat utgör Av de fem icke-territoriella församlingar, som bilda egna pastorat, har Skeppsholms församling den största folkmängden (5 843) och Hovförsamlingen den minsta (663). Kontrakt. Antalet kontrakt har under tioårsperioden minskats från 186 till 182. Tio kontrakt ha sålunda sammanslagits parvis, nämligen Uppsala domprosten och Vaksala kontrakt, Trögds och Âsunda, Dals och Lysings, Bankekinds och Skärkinds samt Kinnevalds och Norrvidinge kontrakt, varemot förutvarande Östersunds kontrakt uppdelats i två, benämnda Östersunds kontrakt och Ragunda kontrakt. Kontrakten äro i efterföljande sammanställning klassificerade efter landareal och folkmängd:

45 STIFT. SKOLDISTRIKT. 33* Det största kontraktet är Lappmarkens tredje med över km 2, under det att arealen för Rönnebergs kontrakt understiger 200 km 2. I genomsnitt ha kontrakten en areal av km 2. I 23 kontrakt uppgår folkmängden till över invånare. Bland dem kommer Göteborgs domprosteris södra kontrakt först ( invånare) med Oxie ( ) och Norrbottens södra (111071) i andra och tredje rummet. I lägsta gruppen, under invånare, falla 13 kontrakt, och bland dessa äro Svartsjö (6 525) och Håbo (6 629) de folkfattigaste. Den genomsnittliga folkmängden i kontrakten utgör personer. Stift. Antalet stift var år detsamma som år Tab. 14 visar länsoch stiftsindelningarna i förhållande till varandra. Med 12 stift och 24 län, i båda fallen Stockholms stad ej medräknad, skulle vid en jämn fördelning ett stift i regel upptaga två län, men i själva verket ställa sig förhållandena ganska olika. Luleå och Härnösands stift äro de enda, som till arealen helt motsvara två län. Visby stift motsvarar jämnt ett län. Linköpings, Skara, Västerås, Växjö, Lunds och Karlstads stift upptaga vart och ett tre län, antingen helt och hållet eller delvis, under det att Uppsala och Göteborgs stift på samma sätt upptaga fyra län eller delar därav och Strängnäs stift till och med sträcker sig genom fem län. Luleå stift är det till arealen största, och närmast kommer Härnösands, som dock icke upptager ens hälften så stor areal som Luleå stift men i sin tur är nära dubbelt så stort som det tredje i ordningen, Västerås stift. Efter folkmängden räknat står Lunds stift främst med invånare, närmast följt av Göteborgs och Uppsala stift. Det minsta är till såväl areal som folkmängd Visby stift. Skoldistrikt. Till de ecklesiastika indelningarna har även räknats indelningen i skoldistrikt. Dessa sammanfalla i regel med kommunerna. I en del fall bilda emellertid två eller flera kommuner tillsammans ett skoldistrikt, medan i andra fall skoldistrikt bestå endast av del av kommun, ensam eller i fötening med annan kommun eller kommundel. De skoldistrikt, som ha annan omfattning än motsvarande kommuner, redovisas i tab. 15. Antalet skoldistrikt i riket utgör Av dessa sammanfalla eller 95-8 % helt med samma antal kommuner, medan omfattningen är en annan för 103. Sålunda bestå 59 av två kommuner, 8 av tre kommuner, 1 av fyra kommuner, 3 av en kommun och del av annan kommun, 31 av del av kommun och 1 av delar av kommuner. Ofta är anledningen till oregelbundenheterna i skoldistriktens indelning att söka i att kommun- och församlingsgränserna ej sammanfalla, varvid skoldistrikten följa den kyrkliga indelningen; i 44 fall sammanfalla sålunda skoldistrikt med församling men ej med kommun. Av i tab. 15 redovisade skoldistrikt äro ej mindre än 22 belägna i Skaraborgs län, där samtliga ifrågavarande skoldistrikt bestå av två eller flera kommuner. Även i Älvsborgs, Malmöhus och Gävleborgs län finnes ett ganska stort antal skoldistrikt, som ej sammanfalla med kommunerna; i sistnämnda län bestå dessa distrikt i allmänhet endast av del av kommun.

46 34* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. IV. Indelningar i naturliga områden m. m. Till indelningarna i naturliga områden ha räknats dels uppdelningen av landsbygden i tätortsbebyggelse och egentlig landsbygd samt av landskommunerna i agglomererade och icke agglomererade kommuner, dels indelningen i naturliga jordbruksområden. Vidare behandlas här areal och folkmängd å större öar. Befolkningsagglomerationer. Som av det tidigare sagda framgår, finnas i Sverige 117 städer med sammanlagt invånare. Hela den övriga delen av rikets befolkning räknas officiellt såsom tillhörande landsbygden. Emellertid äro åtskilliga områden på landsbygden i fråga om bebyggelsens karaktär och invånarnas yrkesgruppering av sådan beskaffenhet, att de i större eller mindre utsträckning kunna jämställas med städer. Bland dessa områden, s<5m kännetecknas huvudsakligen av att bebyggelsen är tätare än inom omgivande delar av landsbygden och att befolkningen huvudsakligen är sysselsatt inom andra yrken än jordbruk, kunna tre olika grupper särskiljas. Den grupp av tätorter, som står städerna närmast, bildas av de kommuner, som benämnas köpingar. Den andra gruppen utgöres av municipalsamhällena. Beträffande dessa administrativa tätorter hänvisas till vad som härom anförts i det föregående. Emellertid finnes även en tredje kategori av tätorter. Denna utgöres av de samhällen, som trots att de i organisatoriskt avseende på intet sätt skilja sig från övriga delar av de kommuner, i vilka de ingå, likväl äro att hänföra till befolkningsagglomerationerna. Hit höra en mängd stationssamhällen och andra handelsplatser, bruks- och industrisamhällen, gruvsamhällen, fisklägen samt villasamhällen och förorter av annat slag, ävensom en del större anläggningar av anstaltskaraktär på landsbygden, såsom sjukhus o. dyl. Däremot räknas icke hit rena jordbruksbyar, icke ens i de fall, där bebyggelsen är mycket tät. Givetvis kunna icke i fråga om icke-administrativa tätorter uppgifterna bliva så avgränsade som i fråga om administrativa sådana. Först och främst finnes det många platser i riket, om vilka olika meningar kunna råda, huruvida de kunna anses vara så tättbebyggda, att de böra räknas som befolkningsagglome ra tioner. Vidare må framhållas, att den tätare bebyggelsen ofta successivt övergår i en glesare bebyggelse, varigenom avgränsningen blir i viss mån godtycklig. I andra fall åter kan det vara svårt att avgöra, huruvida ett område, som visserligen till vissa delar är tättbebyggt, men där andra mellanliggande delar äro glesare bebyggda, skall anses vara ett enda samhälle eller rätteligen bör räknas som flera smärre dylika. I tvivelaktiga fall av sistnämnda slag ha olika områden i största möjliga utsträckning sammanförts till så få tätorter som möjligt. Uppgifter rörande icke-administrativa tätorter ha publicerats vid folkräkningarna fr. o. m Vid nämnda folkräkning skedde undersökningen rö-

47 BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER. 35* rande tätorterna dock enligt en tämligen summarisk metod, och invånarantalet publicerades endast i jämna 50- och 100-tal. Vidare må nämnas, att endast agglomerationer med minst 250 invånare medtogos samt att i samhällen med relativt stor jordbruksbefolkning denna befolkning frånräknades vid angivande av invånarantalet. Undersökningen skedde vid nämnda folkräkning med ledning huvudsakligen av församlingsboksutdragens uppgifter om yrken, varvid jämförelse med tillgängliga kartor skedde. Vid 1930 års folkräkning infördes en ny metod, som kan anses vara mera noggrann och tillförlitlig, och denna metod har sedan bibehållits såväl 1935 som vid denna folkräkning. Statistiska centralbyrån har därvid anlitat pastorsämbetenas lokalkännedom och anmodat dessa att i de insända församlingsboksutdragen uppgiva vilka agglomerationer. som kunde anses förefinnas, samt angiva dessas karaktär, ävensom utmärka vilka personer, som vore bosatta inom var och en av agglomerationerna. Som agglomerationer skulle enligt centralb5 - râns cirkulär till pastorsämbetena räknas alla»orter med sammanträngd befolkning och yttre stadslik eller tättbebyggd karaktär, vilkas invånare till övervägande del idka annan näring än åkerbruk» och där invånarantalet uppginge till minst 200. I största möjliga utsträckning ha uppgifterna gjorts likformiga dels med hjälp av en omfattande skriftväxling med pastorsämbetena och dels med ledning av tillgängliga kartor och uppslagsverk, särskilt kart- och uppslagsverket Svenska orter. För norra delen av landet saknas i stor utsträckning nyare kartor, och här har i stället överlantmätarnas och länsarkitekternas kännedom använts för komplettering av pastorsämbetenas uppgifter. Genom det omfattande kontrollarbetet ha uppgifterna rörande agglomerationerna icke endast kunnat göras mera likformiga utan även betydligt fullständigare, och förteckningen över agglomerationerna har kunnat kompletteras med ett mycket stort antal i materialet ursprungligen icke utmärkta samhällen. Som tidigare nämnts, räknas icke byar, vilkas befolkning huvudsakligen livnär sig av jordbruk, såsom agglomerationer. En beräkning av denna befolknings andel inom de olika samhällena har därför företagits, och de samhällen. där nämnda befolkning överstigit 40 % av hela folkmängden, ha uteslutits. Såsom jordbruksbefolkning har räknats befolkningen inom gruppen»jordbruk och boskapsskötsel», d. v. s. egentligt jordbruk, trädgårdsskötsel och olika slags djurskötsel, men icke skogsbruk och fiske. Resultatet av undersökningen är framlagt i tab. 16, som innehåller en nominativ förteckning över ifrågavarande orter samt uppgifter om desammas karaktär, läge och folkmängd. Förteckningen upptager orter mot resp. 901, 779 och 805 vid 1935, 1930 och 1920 års folkräkningar. Den stora ökningen beror icke blott på att en mängd nya samhällen vuxit upp och att många samhällen, som tidigare haft mindre än 200 invånare, fått sin folkmängd ökad. utan även på att uppgifter erhållits om en del samhällen, som tidigare icke medtagits. A andra sidan ha en del samhällen utgått, beroende antingen på att de ombildats till köpingar eller municipalsamhällen eller att de inkorporerats i administrativa orter. Vidare förekomma fall, där samhällen, som allt-

48 36* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. Tab. Q. Antal tätorter av olika slag och deras folkmängd vid olika folkräkningar. mera vuxit ihop, nu sammanslagits. Andra förändringar gälla samhällenas avgränsning, benämning m. m. I tab. Q meddelas uppgifter om tätorter av såväl administrativ som ickeadministrativ art vid de olika folkräkningarna. Det framgår av tabellen, att tätorternas andel av befolkningen mellan varje folkräkning ökats. Vid innevarande folkräkning utgör tätorternas befolkning eller 56-2 % av hela rikets befolkning. Det bör dock påpekas, att åtskilliga administrativa tätorter, framför allt städer, särskilt efter en del inkorporeringar i nyare tid, innesluta ej oväsentliga områden av landsbygdskaraktär, vilkas befolkning medräknas i tätorternas befolkningssiffror. Å andra sidan medräknas, som nämnts, icke tätorter av icke-administrativ art, som ha mindre än 200 invånare. De 1129 i tab. 16 redovisade icke-administrativa tätorterna, som ha en sammanlagd befolkning av invånare, ha i tab. R länsvis fördelats efter folkmängden. Av nämnda orter ha 165 minst 1 000, 43 minst 2 000, 20 minst och 10 minst invånare. De största äro Domnarvet med invånare, Motala verkstad med Charlottenborg och Holm med invånare samt Tureberg med Helenelund och Häggvik med invånare. Därefter följa Finspång, Hofors med Bom och Fagerstaberg, Skutskär samt Grängesberg med Björkåsen. I medeltal komma 665 invånare på varje ort av ifrågavarande slag. Talrikast äro de icke-administrativa tätorterna i Västernorrlands län, som har 86 dylika orter; det är träförädlingsindustrien, som givit upphov till flertalet av dessa. Närmast följer Stockholms län med 85 dylika samhällen, till största delen villasamhällen omkring Stockholm. Sedan följa Kopparbergs, Malmöhus, Gävleborgs och Älvsborgs län. I de fall, där en agglomération sträcker sig över gränslinjen mellan två län, har den räknats till det län, inom vilken samhällets mest betydande del ligger. En särskild ställning bland tätorterna intaga förorterna. Med förort förstås härvid sådant tättbebyggt område, vars befolkning till betydande del har sin dagliga sysselsättning i ett närbeläget större samhälle eller till väsentlig del är beroende av näringslivet i detta. Endast förorter med minst 200 invånare äro inräknade bland tätorterna. I tab. 17 lämnas för alla städer, köpingar och municipalsamhällen, som ha förortsbebyggelse, uppgift om förorternas namn och de kommuner, i vilka dessa äro belägna, varjämte meddelas uppgift om invånarl ) InkluBive den folkmängd, som tidigare redovisats under rubriken»icke avgränsade förorter».

49 BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER. 37* Tab. R. Icke-administrativa tätorter, fördelade efter folkmängden länsvis, år antalet i huvudorten och i förorterna samt i hela det större samhälle, som bildas, om förorterna sammanräknas med huvudorten. Denna sistnämnda utgöres alltid av stad, köping eller municipalsamhälle, medan förorterna kunna vara såväl städer, köpingar och municipalsamhällen som icke-administrativa tätorter ; samtliga orter av det sistnämnda slaget återfinnas denna gång även i tabellen rörande agglomerationerna (tab. 16), där de utmärkts med en *. Förorterna kunna antingen vara belägna på visst avstånd från huvudorten eller också bilda gemensam bebyggelse med denna; i det sistnämnda fallet ha gränserna för den ursprungliga orten med tiden blivit för snäva. Bebyggelsen utanför den administrativa gränsen har, ehuru reellt en del av samma samhälle som huvudorten, räknats som eget samhälle, vilket utgör förort till huvudorten. Dylika förorter äro ofta mycket svårbestämda till omfånget, varjämte för en del av dem saknas allmänt vedertaget namn. Räknas huvudort med tillhörande förorter såsom en enhet, minskas agglomerationernas antal från det i tab. Q uppgivna antalet till 1 213, varav 101 utgöras av huvudorter med tillhörande förorter och de övriga 1112 av samhällen, som sakna förortsbebyggelse i den mening den här tages. Av de sistnämnda

50 38* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. äro endast 252 administrativa orter. Dessa uppgifter framgå av nedanstående tablå, som visar, hur såväl de olika slagen av administrativa tätorter som de icke-administrativa tätorterna fördela sig på självständiga orter med och utan förortsbebyggelse samt på förorter. Av tablån framgår bl. a., att 6 av rikets 117 städer räknats såsom förorter till andra städer, samt att invånarantalet i förorterna till städerna utgör tillsammans Städernas invånarantal med inräknande av förorter uppgår till Med samma beräkningssätt ökas köpingarnas folkmängd från till , medan däremot municipalsamhällenas minskas från till Sistnämnda förhållande sammanhänger med att municipalsamhällena i stor utsträckning äro förorter till städer. Det totala invånarantalet i samtliga förorter uppgår till Stockholms stad har den ojämförligt största förortsbebyggelsen med invånare. Häri ingå 3 städer, nämligen Sundb5'berg. Djursholm och Lidingö, likaså 3 köpingar, nämligen Stocksund, Hässelby villastad och Saltsjöbaden, vidare 20 municipalsamhällen och 58 icke-administrativa tätorter. Administrativt sett tillhöra Stockholms förorter 24 olika kommuner, samtliga belägna i Stockholms län. Även Göteborg har ett mycket stort förortsområde med invånare, omfattande Mölndals stad, 4 municipalsamhällen och 15 icke-administrativa tätorter. Detta förortsområde tillhör 11 kommuner, fördelade på Göteborgs och Bohus, Hallands och "Älvsborgs län. Därnäst följa i fråga om förortsbebyggelsens storlek städerna Jönköping, Motala, Malmö, Sundsvall, Skellefteå och Uppsala. En enda stad, nämligen Motala, har förorter med större folkmängd än själva staden. Bland köpingarna har Borlänge den ojämförligt största förortsbebyggelsen. Såväl denna köping som köpingarna Morastrand och Bollnäs ha förorter med större folkmängd än huvudorten. Bland municipalsamhällena ha Kramfors, Västanfors, Vivsta-Näs och Malung de folkrikaste förorterna; såväl dessa som 9 andra municipalsamhällen ha förorter med flera invånare än huvudorten. I tab. S redovisas tätorter av olika slag efter folkmängden, varvid alla förorter räknats till huvudorten. Av grupperingen i tabellen framgår, att städerna i allmänhet äro de största, varefter följa köpingarna, municipalsamhällena och

51 BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER. 39* Tab. S. Tätorter, fördelade i storleksgrupper efter folkmängden, år ). sist de icke-administrativa tätorterna. Denna ordning framgår också av antalet invånare i medeltal per ort, vilket för de nämnda slagen av tätorter är resp , 2 945, ock 630. Efter internationell måttstock bruka som städer räknas de tättbebyggda orter, som ha minst invånare. Om detta tillämpades på svenska förhållanden.. skulle 10 av de 117 städerna bortfalla, under det att 30 köpingar, 44 municipalsamhällen och 43 icke-administrativa orter i så fall skulle räknas som städer. Härvid har emellertid icke hänsyn tagits till förorterna, men vid en dylik undersökning bör givetvis med varje ort sammanräknas tillhörande förortsbebyggelse. I tab. T lämnas en redogörelse för de orter, som enligt ovan angiven förutsättning skulle räknas som städer. De i tab. T upptagna samhällena äro till antalet 197 med en sammanlagd befolkning av eller 466 " : - av rikets folkmängd. År 1930 voro ifrågavarande orter 177 med en befolkning av eller 40'0 % av rikets dåvarande folkmängd. Av de 197 orterna äro 102 städer, 30 köpingar, 34 municipalsamhällen och 31 icke -administrativa orter. Av tabellen framgår, att de större av de där upptagna orterna i regel äro städer. Således äro de 26 största samhällena städer, medan den största köpingen, Sandviken, som inräknat förorterna har invånare. kommer på 27 :e plats. På 44 :e plats kommer det största municipalsamhället, Kiruna, som med förorterna har invånare. Den största av de vid folkräkningstidpunkten icke-administrativa orterna, Finspång, kommer med sina invånare på 79 :e plats. I tab. U lämnas redogörelse länsvis för folkmängden i tätorter av olika slag. varjämte uppgifter lämnas, likaledes länsvis, om den sammanlagda folkmängden i tätorter med minst invånare samt om den procentuella del av de l ) Förort liar räknats till huvudorten

52 40* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. Tab. T. Folkmängden i städer, köpingar, municipalsamhällen och icke-administrativa tätorter med minst 2000 invånare år * = förorter medräknade (förorternas namn, se tab. 17); k. = köpingskommun; m ~ municipalsamhälle; o. = icke-administrativ ort.

53 BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER. 41* Tab. U. Folkmängden inom olika tätorter länsvis år olika länens befolkning, soma är bosatt i tätorter. Bortsett från Stockholms stad är agglomereringen starkast i Göteborgs och Bohus, Malmöhus och Stockholms län, men det är att märka, att i de tvä förstnämnda länen ligga Sveriges näst Stockholm största städer och i det sistnämnda Stockholms stads hela förortsbebyggelse. År 1930 voro de nämnda länen de enda, där mer än halva befolkningen var bosatt inom tätorter, men år 1940 är detta förhållandet inom ytterligare 7 län. Av de län, där mindre än halva folkmängden kommer på tätorterna, är agglomereringen svagast i Jämtlands län. Landskommuner, där minst två tredjedelar av befolkningen äro bosatta inom tätorter, bruka benämnas agglomererade landskommuner. Hit höra dels samtliga köpingskommuner, emedan i fråga om dessa hela kommunen kan anses utgöra en enda tätort, dels ett antal egentliga landskommuner. Rörande de agglomererade landskommunerna lämnas i tab. 10 uppgifter länsvis om areal, folkmängd och. folktäthet samt folkmängdens fördelning på kön och civilstånd. De nämnda kommunerna äro till antalet 152 med en sammanlagd befolkning av , motsvarande 9'6 % av hela rikets och 15'4 % av landsbygdens befolkning. År 1930 voro de båda sistnämnda talen 74 % och 1T0 %. Stockholms, VästernoiTlands, Kopparbergs samt Göteborgs och Bohus län ha större antal

54 42* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. Tab. V. Agglomererade egentliga landskommuner, fördelade efter folkmängden länsvis, år inom agglomererade landskommuner bosatta invånare än övriga län. Endast ett län, nämligen Hallands, saknar helt sådana kommuner. Av de nämnda 152 kommunerna äro 53 köpingar med invånare, varför de egentliga landskommunerna av detta slag äro 99 med invånare. För köpingarna har tidigare redogjorts. För de agglomererade egentliga landskommunernas fördelning efter storleksgrupper länsvis redogöres i tab. V. Antalet är störst i Göteborgs och Bohus, Stockholms och Malmöhus län. För 6 av de agglomererade egentliga landskommunerna gäller, liksom för köpingskommunerna, att hela befolkningen räknas såsom bosatt i tätort. I två av dessa, nämligen Kungshamn i Göteborgs och Bohus län och Holmsund i Västerbottens län, är hela befolkningen bosatt inom de båda municipalsamhällen, som finnas i var och en av dessa kommuner. De övriga fyra kommunerna av detta slag äro Fiskebäckskil, Grundsund, Karlsborg och Domnarvet, i vilka kommuner stadsstadgorna tillämpas inom hela kommunerna. De båda förstnämnda kommunerna sammanfalla med vederbörande tätort. Karlsborgs kommun har tillsammans med angränsande delar av två andra kommuner ansetts bilda en tätort,

55 NATURLIGA JORDBRUKSOMRÅDEN. 43* medan Domnarvets kommun liar uppdelats på två tätorter, Domnarvet och Kvarnsveden, av vilka den förra sträcker sig in i Stora Tuna kommun. Den största folkmängden bland de agglomererade egentliga landskommunerna har Solna med invånare och den minsta Brågarp med 365 invånare. De agglomererade egentliga landskommunerna äro enligt indelningen den 1 januari 1941 följande: i Stockholms län: Gustavsberg, Bo, Solna, Danderyd, Täby, Sollentuna, Järfälla, Spånga, Nacka, Huddinge, Botkyrka, Salem, Dalarö; i Uppsala län: Yttergran, Bondkyrka, Film, Söderfors, Älvkarleby; i Södermanlands län: Flen; i Östergötlands län: Risinge, Kullerstad, Atvid, Motala landskommun; i Jönköpings län: Bredestad, Månsarp, Anderstorp, Båraryd, "Vallsjö, Lannaskede; i Kronobergs län: Aringsås; i Kalmar län: överum; i Kristianstads län: Simris, Knislinge, Gråmanstorp, Björnekulla; i Malmöhus län: Viken, Bjuv, Södra Vram, Ekeby, Norra Skrävlinge, Kävlinge, Flädie, Lackalänga, Brågarp, Lomma, Burlöv, Tygelsjö; i Göteborgs och Bohus län: Partilie, Västra Frölunda, Styrsö, öckerö, Backa, Fiskebäckskil, Grundsund, Gullholmen, Käringön, Mollösund, Rönnäng, Klädesholmen, Kungshamn, Smögen; i Älvsborgs län: Fuxerna, Herrljunga, Kinna, Fritsla, Svenljunga, Södra Asarp; i Skaraborgs län: Götene, Stenstorp, Mo, Karlsborg; i Värmlands län: Kroppa, Hammarö, Grava, Ransäter, By; i Örebro län: Almby, Kumla, Degerfors; i Västmanlands län: Västanfors, Sura, Svedvi, Kolbäck, Hubbo; i Kopparbergs län: Domnarvet, Grangärde, Malung; i Gävleborgs län: Hofors, Högbo, Njutånger; i Västernorrlands län: Njurunda, Skön, Timrå, Alnö, Gudmundrå, Ytterlännäs; i Västerbottens län: Hörnefors, Holmsund; i Norrbottens län: Jukkasjärvi. Naturliga jordbruksområden. De inom ett flertal län växlande naturförhållandena, av vilka jordbruket i hög grad beror, ha föranlett en uppdelning av riket i naturliga jordbruksområden 1 ) (tab. 18) ; inom vart och ett av dessa äro naturförhållandena tämligen likartade. Denna indelning användes i stor utsträckning inom jordbruksstatistiken. Antalet naturliga jordbruksområden utgör 60. Dessa fördela sig efter landareal och folkmängd, såsom framgår av följande sammanställning: 1) Se härom närmare Arealinventeringen och husdjursräkningen den 1 juni 1919 av Statistiska centralbyrån och Sveriges uppdelning på naturliga jordbruksområden av Ernst Höijer, Statsvetenskaplig Tidskrift år 1921, samt Jordbruksräkningen år 1932 och Jordbruksräkningen år 1937 av Statistiska centralbyrån.

56 44* INDELNINGAR I NATURLIGA OMRÅDEN M. M. Norrbottens läns inland har den största arealen, km 2, Malmöhus läns skogsbygd den minsta, km 2. Den högsta folkmängdssiffran uppvisar på grund av att huvudstaden hänförts dit Stockholms stad och län med invånare, den minsta Västernorrlands läns silurområde med invånare. Folkmängdstätheten uppgår i Malmöhus läns slättbygd till 167 invånare på km 2 men utgör i Norrbottens läns inland endast 0'9 invånare på km 2. En sammanfattning av de naturliga jordbruksområdena till större produktionsområden med likartade naturliga betingelser för jordbruket har företagits, varigenom far hela riket erhållits 18 produktionsområden. Slutligen ha produktionsområdena sammanfattats i tre stora landsdelar, den första omfattande slättbygderna och den andra skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige samt den tredje hela norra Sverige. Slättbygderna i södra och mellersta delen av landet räkna närmare hälften (48'6 %) av rikets folkmängd inom ett område, som utgör endast 13'8 % av Sveriges landareal; folkmängdstätheten är hög, om man bortser från Ölands och Gotlands produktionsområde. Inom södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, som omfatta drygt en femtedel av rikets areal, är ungefär en tredjedel av landets befolkning bosatt: folkmängdstätheten utgör i allmänhet invånare på km 2 utom i den västsvenska dalbygden, där den når en höjd av 71 personer på km 2. Norra Sverige inrymmer endast 17'8 % av folkmängden, trots att arealen utgör nära två tredjedelar av rikets; folkmängdstätheten är mer eller mindre gles och överstiger riksmedeltalet blott i kustlandet i nedre Norrland, där den uppgår till 19 invånare på km 2. Större öar. Liksom i 1930 års folkräkningsredogörelse lämnas även här uppgifter om sådana större öar, som oberäknat tillhörande småöar ha en areal av minst 10 km 2 (tab. 19). Dessa öars sammanlagda areal utgör km 2 eller 1'9 % av rikets landareal. Folkmängden uppgick den 31 december 1940 till eller 3 6 % av rikets folkmängd mot vid 1930 års folkräkning. Den genomsnittliga folkmängdstätheten var sålunda större än medeltalet för riket och utgjorde 28 invånare på km 2. Sveriges största ö, Gotland, inrymmer 1 stad och 90 landskommuner. Öland, som kommer därnäst i storlek, har också 1 stad samt 34 landskommuner. Den till storleken tredje i ordningen är Orust, som med kringliggande småöar omfattar inalles 13 landskommuner. Värm dö, Hisingen, Tjörn, Väddö med Björkö, Gräsö, Fårö och Selaö komma närmast och ha alla mer än 100 km 2 areal. Gotland har även den största folkmängden av öarna, närmast följt av Hisingen. Tre av öarna med över 10 km2 land äro obebodda, nämligen Germandön och Vargön i Bottniska viken samt Norra Storön i Uddjaur. Den högsta folkmängdstätheten, 371 invånare på km 2, uppvisar Lidingö, och dessutom ha Hisingen, Härnön, Fxösön och Hammarö en folkmängdstäthet överstigande 100 invånare på km 2 land.

57 PROPORTIONEN MELLAN KÖNEN. 45* V. Befolkningens fördelning efter kön och civilstånd. I tab. 1 redovisas för varje kommun, församling och municipalsamhälle antalet män och kvinnor samt antalet ogifta, gifta och förut gifta. Av dessa civilståndsgrupper äro de ogifta och förut gifta fördelade efter kön och de förstnämnda dessutom även uppdelade å minderåriga (barn under 15 år) samt vuxna ogifta män och kvinnor; uppgifterna om de ogiftas fördelning efter sistnämnda grund äro dock endast preliminära. Barn under 15 år ha ej fördelats efter kön i denna tabell, men med hjälp av övriga publicerade uppgifter och under antagande att de gifta fördela sig med hälften å vartdera könet kan i fråga om varje kommun, församling och municipalsamhälle en tämligen exakt uppgift erhållas om fördelningen efter kön av antalet barn under 15 år. Vidare lämnas i tab. 10 fullständig köns- och civilståndsfördelning dels särskilt för länen och varje stad med minst invånare, dels för var och en av de tre grupperna ej agglomererade landskommuner, agglomererade landskommuner och städer med under invånare. Det är att märka, att uppgifterna i denna tabell ävensom i nedanstående texttablåer avse indelningen den 1 januari 1941, under det att motsvarande jämförelsetal för de båda närmast föregående folkräkningarna gälla indelningen den 31 december 1930 resp Proportionen mellan könen. Av befolkningen i riket den 31 december 1940 voro män och kvinnor. Detta innebär en övertalighet av kvinnor per män. Denna övertalighet för kvinnkönet är jämfört med tidigare år mycket liten och har för övrigt, så länge den svenska befolkningsstatistiken kunnat lämna uppgifter härom, aldrig varit så ringa som nu. Ar 1810 uppgick kvinnkönets relativa övertalighet till 1 099, år 1870 till 1 067, år 1900 till och år 1930 till Kvinnornas övertalighet är begränsad till städerna, där sexualproportionen utgör : 1 000, medan underskott av kvinnor föreligger på landsbygden (947 :1000). överskott av kvinnor är något särskilt utmärkande för de större städerna, i synnerhet Stockholm, där den betydligt större inflyttningen av kvinnor än av män framkallat den ojämna sexualproportionen. Såsom framgår av följande sammanställning rörande kvinnkönets övertalighet vid folkräkningarna åren 1930, 1935 och 1940, är emellertid numera kvinnoöverskottet statt i tillbakagång även i huvudstaden.

58 46* BEFOLKNINGENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND. Tab. X. Folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd åren Numera föreligger överskott av män i ej mindre än 18 län mot 9 år 1930 och 13 år I åtta städer, nämligen Vaxholm, Torshälla, Karlskrona, Trollhättan, Karlskoga, Avesta, Ludvika och Boden finnes numera övertalighet av män. TJträknas sexualproportionen inom rikets tre stora huvuddelar, befinnes antalet kvinnor mot män utgöra inom Svealand med huvudstaden inräknad mot år 1930 och med densamma frånräknad 992 mot år 1930, inom Götaland (1 035 år 1930) och inom Norrland 960 (975 år 1930). Nedgången är följaktligen störst i Götaland. Sexualproportionen är ganska växlande i olika åldrar. Eftersom i föreliggande berättelse endast barn under 15 år blivit utskilda, måste emellertid jämförelsen begränsas till befolkningen över och under 15 år. I den lägre åldersgruppen föreligger ett underskott av kvinnor (963: 1000), som är i stort sett detsamma på landsbygden som i städerna. Kvinnoöverskottet i åldern över 15 år blir härigenom mera accentuerat än om man beräknar det å hela befolkningen och uppgår till per män i hela riket, i städerna och enbart i Stockholm till 1 276; på landsbygden finnas däremot endast 943 kvinnor över 15 år mot män i samma ålder. Av särskilt intresse är könsproportionen bland vuxna ogifta personer. Bland dessa påträffas numera ett underskott av kvinnor (939: 1000), vilket synes vara statt i ytterligare sjunkande. Här föreligger en betydande olikhet mellan landsbygd och städer. Medan på landsbygden endast 770 vuxna ogifta kvinnor finnas per vuxna ogifta män, är kvinnoöverskottet betydande i städerna (1 281: 1 000), i synnerhet i Stockholm (1 477: 1 000). Fördelningen efter civilstånd. Fördelningen efter civilstånd bör helst studeras i samband med fördelningen efter ålder, eftersom den senare utövar stort inflytande på den förra. Det tillgängliga materialet begränsar likväl jämförelsen till endast civilståndsfördelningen, frånsett att barn under 15 år kunnat särskiljas såsom en grupp för sig. I tab. X framlägges en översikt i absoluta tal av folkmängdens fördelning efter civilstånd. Uppgifterna för år 1940 om de ogiftas fördelning å minder-

59 FÖRDELNINGEN EFTER CIVILSTÅND. 47* åriga och vuxna äro dock, som förut nämnts, endast preliminära. Tabellen visar, att åldersgruppen under 15 år sedan tre decennier tillbaka befinner sig absolut taget i avtagande och att gruppen vuxna ogifta personer gått tillbaka i antal sedan år 1935, medan övriga civilståndsgrupper alltjämt befinna sig i tillväxt. Befolkningens relativa fördelning å civilstånd framgår av följande sammanställning, som även angiver de olika civilståndsgruppernas förändringar i numerären sedan år 1935: Sammanställningen ger vid handen, att i våra dagars Sverige mer än två femtedelar av invånarna äro gifta och drygt hälften ogifta inräknat minderåriga medan den jämförelsevis ringa återstoden, knappt 7 % av folkmängden, utgöres av änklingar, änkor och frånskilda. Gruppen barn under 15 år har aldrig tidigare befunnits vara så fåtalig som nu, endast en femtedel av hela befolkningen. Jämföres den relativa civilståndsfördelningen inom en befolkning vid olika tidpunkter, finner man, att nämnda fördelning i hög grad påverkas av den under tidernas lopp växlande proportionen minderåriga, och då de minderåriga ej kunna välja civilstånd, synes det lämpligast att utesluta dem vid jämförelsen. Räknat på invånare av befolkningen över 15 år av vartdera könet kommo vid folkräkningarna fr. o. m. år 1900 på de särskilda civilstanden följande antal: Antalet vuxna ogifta var under en följd av år både absolut och relativt taget i stigande, men år 1920 nåddes en vändpunkt, varefter de vuxna ogiftas andel av folkmängden började sjunka, och under de senare åren har det absoluta antalet gått ned betydligt. Proportionen vuxna ogifta har ej varit så låg som

60 48* BEFOLKNINGENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND. nu under de senaste 100 åren. Härtill ha framför allt de fåtaligare årskullar, som inträtt i giftermålsåldern, samt den stegrade äktenskapsfrekvensen bidragit. Den relativa talrikheten av de gifta företer givetvis i stort sett motsatta temporära växlingar mot gruppen ogifta. De giftas andel av befolkningen befinner sig i tillväxt och har för kvinnornas vidkommande under den tid, den svenska befolkningsstatistiken ägt bestånd, aldrig förut varit så stor. Gruppen änklingar och änkor visar relativt taget en fortskridande tillbakagång. Däremot har den lilla gruppen frånskilda vuxit ganska betydligt för varje folkräkning, en följd av att skilsmässorna blivit allt talrikare. Att ett stort antal av de frånskilda sedermera ingår omgifte, förmår ej nämnvärt förtaga verkan härav. Absolut taget har antalet förut gifta sedan år 1935 ökats med änklingar och frånskilda män samt med änkor och frånskilda kvinnor. Ökningen är sålunda betydligt större beträffande kvinnorna än männen. Antalet förut gifta kvinnor är numera närmare dubbelt så stort som antalet förut gifta män. Anledningen härtill är att söka i dels den större dödligheten i högre åldrar bland gifta män och änklingar än bland gifta kvinnor och änkor, dels den högre frekvensen omgiften bland männen. Särskiljes civilståndsfördelningen på landsbygden och i städerna, framträda, såsom nedanstående tablå visar, åtskilliga olikheter, vilka till stor del betingas av att landsbygdsbefolkningens åldersfördelning är en helt annan än stadsbefolkningens. Om till en början landsbygdens och städernas siffror jämföras, befinnas de gifta männen relativt taget vara betydligt talrikare i städerna än på landsbygden, medan däremot de gifta kvinnorna äro åtskilligt flera på landsbygden än i städerna, vilka i stället ha ett mycket starkt inslag av ogifta kvinnor. De agglomererade landskommunerna intaga i dessa avseenden icke någon mellanställning mellan de övriga landskommunerna och städerna utan redovisa, i synnerhet vad kvinnorna beträffar, ett lågt antal ogifta och ett högt antal gifta. I fråga om änklingar och änkor har landsbygden övervikt, under det att i fråga om frånskilda städerna, framför allt storstäderna, ha försteget.

61 BARN UNDER 15 ÅR. 49* Vid jämförelse med ställningen år 1930 faller närmast i ögonen, att motsatsförhållandet mellan landsbygd och städer skärpts betydligt i fråga om männens civilstånd, men att detsamma avtrubbats något i fråga om kvinnorna. För båda könen har nämligen de giftas relativa antal ökats betydligt mera i städerna än på landsbygden. Barn under 15 år. Åldersgruppen 0 15 år, den enda åldersgrupp, son! blivit utskild vid bearbetningen av folkräkningsmaterialet till denna berättelse, omfattar en folkmängd av personer. Absolut taget har denna åldersgrupp till följd av den minskade födelsefrekvensen successivt nedgått i antal sedan år 1910, då den räknade personer. Framför allt under den senaste tioårsperioden har åldersgruppen starkt reducerats, nämligen med personer eller 14-8 %. Jämföres emellertid utvecklingen under 1930-talets första hälft, då åldersgruppen nedgick i antal med personer, med siffran för decenniets senare hälft, personer, finner man, att nedgången under den senaste tiden skett i betydligt långsammare tempo. Genom att sätta ifrågavarande åldersgrupps numerär i relation till hela folkmängden och jämföra det på så sätt erhållna relativtalet med motsvaraude uppgifter för äldre tider framträder åldersgruppens undertalighet i bjärt dager. Ar 1870 kulminerade denna åldersgrupps relativa numerär med 34'1 - av folkmängden men har sedan dess ständigt avtagit med undantag för någon återhämtning år 1890 och uppgår numera till endast 20'4 % av folkmängden. För de tre närmast föregående folkräkningarna, åren 1920, 1930 och utgjorde motsvarande relativtal resp. 29-3, 24'8 och 22l %. Nedgången i numerär för åldersgruppen ö 15 år är genomgående för landsbygd och städer. Emellertid upptager barnaåldern en betydligt större del av landsbygdens befolkning än av städernas, nämligen 22-6 A resp. 168 "A, och olikheterna äro mest framträdande i fråga om kvinnkönet. Såsom nedanstående översikt visar, är motsatsen störst mellan de icke agglomererade landskommunerna och huvudstaden med i de förra 23'0 % av befolkningen i åldern 0 15 år mot endast 13'7 % i Stockholm. Av de olika länen har Norrbottens att uppvisa det högsta relativtalet för åldersgruppen 0 15 år, nämligen 296 %, medan i Örebro län nämnda åldersgrupp omfattar blott 17"5 % av folkmängden.

62 50* REGISTER. VI. Register. över samtliga i denna redogörelse omförmälda kommunala, administrativa, judiciella, ecklesiastika m. fl. indelningar ävensom över tätortsbebyggelser av icke-administrativ art har upprättats ett register, som fogats till redogörelsen (sid ), varför denna kan tjäna som uppslagsbok i ifrågavarande hänseenden.

63 Tab. 1. Areal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet i kommuner, församlingar, municipalsamhällen, härad och län den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Allmänna anmärkningar till tall. 1. Följande förkortningar ha använts: förs. = församling, köp. = köping, m:e = municipalsamhälle, h:d = härad, sk:g = skeppslag, b:g = bergslag, t:g = tingslag. I tabellen redogöras för rikets indelning i kommunalt hänseende (kommuner), ecklesiastikt hänseende (församlingar) samt i avseende på fastighetsredovisningen (socknar). Därest ej annat framgår av tabellen eller av anmärkningarna, sammanfalla dessa tre områden. Med socken avsågs förr jordebokssocken, men sedan jordeböckerna den 1 juli 1936 ersatts av jordregister, avses med socken jordregistersocken. I städer och köpingar föres fastighetsregister i stället för jordregister. I en del fall förekommer det dock, att en köping har jordregister och tillsammans med någon angränsande kommun i avseende på fastighetsredovisningen bildar en socken, vilket i så fall angives i anmärkningarna. Fastighetsregister föres även i en del municipalsamhällen. Uppgifterna om barn under 15 år och vuxna ogifta äro preliminära. Antalet invånare på km 1 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km2 land, då en decimal angives.

64 2 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. STOCKHOLMS STAD. Ett f framför en arealuppgift angiver, att denna är osäker. När i anmärkningarna i fråga om municipalsamhällena talas om ordningsstadgan, byggnadsstadgan, brandstadgan och hälsovårdsstadgan, (tillsammans benämnda stadsstadgorna), avses därmed vederbörande stadga för rikets städer (i Anmärkningar till Stockholms stad. 1) Den löpande civila folkbokföringen i Stoek- holms stad handhaves av ett för hela staden gemensamt mantalskontor. Den kyrkoskrivna och mantalsskrivna folkmängdens fördelning på territorialförsamlingarnas områden år 1940 framgår av följande tabell: fråga om byggnadsstadgan jämväl 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad) eller stadgans bestämmelser angående stad. I fråga om hemman och fastigheter angives i anmärkningarna icke nummer, där antagligen endast ett sådant (n:r 1 eller l 1 ) förekommer. 2 ) Genom k. beslut d. 9 dec har medgivits rätt för vissa inom Solna och Lovö kommuner bosatta personer att kyrkobokföras i Hovförsamlingen, vilket medför, att denna församling vid de tidpunkter, då i nämnda kommuner bosatta personer i församlingen kyrkobokföras, blir delad på Stockholms stad och Stockholms län. Vid 1940 års slut voro 6 personer i Solna men inga i Lovö kyrkobokförda i Hovförsamlingen. 3 ) I Stockholms stads vattenareal (5-70 km 2 ) är stadens andel av Mälaren (med Norrström) icke inräknad, emedan arealen av de fyra stora mellansvenska sjöarna aldrig inräknas i kommunernas arealuppgifter. Däremot har medräknats stadens andel av Brunnsviken, vilken betraktats som insjö och icke som havsvik. Om, i olikhet mot vad som brukar ske i statistiska centralbyråns berättelser, såväl Mälaren som havets vikar och sund betraktades som inlandsvatten och fördelades på olika kommuner, skulle Stockholms andel av Mälaren uppgå till 9-77 km 2 och dess andel av havet (»Saltsjön») till 6'97 km 2 och stadens totala vattenareal sålunda uppgå till km 2. ') Vid beräkningen av folkmängdstätheten har här medräknats hela folkmängden å vederbörande territorialförsamlings område, alltså även medlemmarna av icke territoriella församlingar. Förändringar under årtiondet ') Enligt k. beslut d. 25 april 1930 har den del : på visst sätt dragen linje, från 1931 års ingång avskilts till egen församling, benämnd Enskede för av Brännkyrka församling, som är belägen öster ' om en mellan Arstaviken och sjön Jtagelungen \ samling.

65 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. STOCKHOLMS LÄN. 3

66 4 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. STOCKHOLMS LÄN.

67 5 4/492/ TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. STOCKHOLMS LÄN. 5

68 6 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. STOCKHOLMS LÄN. Anmärkningar till Stockholms lin. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. 1) S:t Olof och S:t Pers kommun omfattar S:t i de tidpunkter, då i nämnda kommuner bosatta Olofs församling och S:t Pers församling, vilka även personer i församlingen kyrkobokföras, blir delad i avseende på fastighetsredovisningen äro skilda socknar. ) Öarna Skarpö, Bamsö och Tynningö tillhöra Värmda kommun samt i avseende på fastighetsredovisningen Värmda socken men däremot Vaxholms församling. Hela Vaxholms församling år 1940: km», varav km 3 land; inv.; 203 folkmangdstäthet. 3) Genom k. beslut d. 9 dec har medgivits rätt för vissa inom Solna och Lovö kommuner bosatta personer att kyrkobokföras i Hovförsamlingen, vilket medför, att denna församling vid på Stockholms stad och Stockholms län. Vid 1940 års slut voro 6 personer i Solna men inga i Lovö kyrkobokförda i Hovförsamlingen. ') Danderyds församling omfattar Danderyds kommun, Stock-sunds köping och Djursholms stad, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: 26'61 km 1, varav 2633 km 3 land; inv. ; 576 folkmängdstäthet. 5 ) Spånga församling omfattar Spånga kommun och Hässelby villastads köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela

69 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. STOCKHOLMS LÄN. 7 församlingen år 1940: km 8, varar km 2 ' land; inv.; 275 folkmängdstäthet. 8 ) Drottningholms municipalsamhälle, inom vilket endast brandstadgan tillämpas, är icke organiserat som municipalsamhällen i allmänhet. 7 ) Södertälje landsförsamling omfattar Östertälje > kommun och Västertälje kommun, vilka även i av- i seende på fastighetsredovisningen äro skilda socknar. Hela församlingen år 1940: km 2, varav 44'25 km 2 land; inv.; 49 folkmängdstäthet. 8 ) Ösmo församling omfattar Ösmo kommun och Synäshamns köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 2, varav km 2 land; inv.; 49 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet , B ) Enligt k. beslut d. 15 mars 1935 ha vissa områden med en areal av 9.64 km 2, varav 5-97 km 3 land, från 1936 års ingång i allo Överflyttats från Börstils till Forsmarks socken. 10 ) Enligt k. beslut d. 16 febr har fastigheten östhammars vattenområde med en areal av km2, varav intet land, från 1935 års ingång ; i allo överflyttats från Börstils socken till Östkammars stad. ") Enligt k. beslut d. 3 febr har Huvön (Uvön) förklarats i kommunalt och ecklesiastikt hänseende tillhöra Boslags-Kulla kommun och församling, varjämte ön i avseende på fastighetsredovisningen Överflyttats från Österåkers till Roslags- Kulla socken. > 2 ) Enligt k. beslut d. 23 mars 1934 ha de öster och söder om Stocksunds köping belägna delarna av Stockby och Långängen med en areal av 1-25 km 2, allt land, från 1935 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Danderyds socken till Stocksunds köping. 13 ) Enligt k. beslut d. 30 mars 1935 ha vissa l områden, huvudsakligen de icke redan tidigare i ; Djursholms stad ingående delarna av Svalnäs gård J och en mindre del av Berga gård med en areal av j 1-87 km 2, allt land, från 1936 års ingång i kom-! munalt hänseende och i avseende pä fastighetsredovisningen överflyttats från Danderyds socken till Djursholms stad. ") Enligt k. beslut d. 12 juni 1936 tillämpas hälsovårdsstadgan inom Rönninge municipalsamhälle, där redan tidigare de övriga stadsstadgorna tillämpats, Enligt k. beslut d. 30 april 1937 har nämnda municipalsamhälle utvidgats med järnvägsområdet med en areal av 0-0S km 3, allt land. Enligt k. beslut d. 26 maj 1939 har municipalsamhallet ytterligare utvidgats med ett område med en areal av 0.01 km 2, allt land. 1S ) Enligt k. beslut d. 4 okt har Järna municipalsamhälle utvidgats med ett område med en areal av 0.01 km 2, allt land. ia ) Enligt k. beslut d. 15 okt ha vissa områden med en areal av 0"Ö4 km 3, allt land, från 1939 års ingång i allo överflyttats från Sorunda till Torö socken. 17 ) Enligt k. beslut d. 4 juni 1937 ha vissa områden med en areal av 0'4 0 km 2, allt land, från 1939 ars ingång i allo Överflyttats från Västerhaninge till Muskö socken. ia ) Enligt k. beslut d. 27 jan har ett område med en areal av 1.23 km 2, varav 1.14 km 2 land, från 1940 års ingång i allo Överflyttats från Österhaninge till Dalarö socken.

70 8 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. UPPSALA LÄN.

71 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. UPPSALA LÄN. 9

72 10 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. UPPSALA LÄN. Anmärkningar till Uppsala lin. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. l ) Bro och Låssa kommun omfattar Bro församling och Lassa församling, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen äro skilda socknar. a ) Bondkyrka kommun, vilken i avseende på fastighetsfedovieningen utgör Bondkyrka socken, motsvaras av Heliga Trefaldighets församling. 3 ) Tierps församling omfattar Tierps kommun, och Tierps köpitig, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km', varav 343'87 km' land; inv.; 19 folkmängdstäthet. 4) Älvkarleby kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Älvkarleby församling och Skutskärs församling. Förändringar under årtiondet ') Enligt k. beslut d. 17 maj 1935 ha fastigheterna Herrsbrokärr och Slåtterkärret med en areal av 0'13 km 2, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Håbo-Tibble till Håtuna socken, varemot delar av Hammarby fjäll med en areal av 021 km', allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Håtuna till Håbo-Tibbie socken. ) Enligt k. beslut d. 16 mars 1934 bar jordlägenheten Kornkärret med en areal av 0'04 km2, allt land, från 193") års ingång i allo överflyttats från Häggeby till Håtuna socken. ') Enligt k. beslut d. 5 okt ha jordlägenheterna Fårkärret och Slättkärret med en areal av 0'05 km', allt land, frän 1936 års ingång i allo överflyttats från Kalmar till Håtuna socken. ') Enligt k. beslut d. 12 okt har lägenheten Kilarne, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Yttergrans kommun och församling, från 1936 års ingång i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Övergrans till Yttergrans socken. ) Enligt k. beslut d. 16 febr har fastigheten Arno l 3, även kallad Grantorp eller Hjälstatorp, med en areal av 0'10 km', allt land, från 1935 års ingång i allo överflyttats från Övergrans till heten Arno 12, även kallad Nybylöt, med en areal av 0'06 km', allt land, från 1935 års ingång i allo överflyttats från Övergrans till Kulla socken. ") Enligt k. beslut d. 25 febr har den till Husby-Sjutolfts socken hörande delen av lägenheten Ekolsund 1" eller Norrtorp med en areal av 0'29 km', allt land, från 1939 års ingång i allo överflyttats från Husby-Sjutolfts till Litslena socken, varjämte lägenheten Ekolsund l 70 eller Prasttorp, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Litslena kommun och församling, från samma tidpunkt i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Husby-Sjutolfts till Litslena socken. Därjämte har enligt samma k. beslut lägenheten Holms utjordsäng med en areal av 0'07 km', allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Husby-Sjutolfts till Villberga socken. ") Enligt k. beslut d. 16 febr ha fastigheterna Fallet l 1 och 1', som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Nysätra kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Biskopskulla till Nysätra socken. ") Enligt k. beslut d. 18 mars 1932 ha lägenheterna Kibrunna äng l 1 och 1" från 1933 års Hjålsta socken. ingång i allo överflyttats från Ramsta till Dalby ' ) Enligt k. beslut d. 16 febr har fastig socken och lägenheterna Långängen l 1 och 2 l från

73 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. UPPSALA LÄN. 11 samma tidpunkt i allo överflyttats från Västeråkers till Dalby socken. Arealen av dessa områden, 0-04 km 2, synes redan förut ha varit inräknad i Dalby sockens areal. ") Enligt k. beslut d. 2 nov har lägenheten Rämban n:r 1 eller Ekeby l 2 med en areal av 0"01 km 2, allt land, från 1936 års ingång i allo överflyttats från Bondkyrka till Vänge socken. ; Enligt k. beslut d. 21 febr har ävenledes lägenheten Rämban n:r 2 eller Ekeby 2 2 med en areal av 0'01 km 2, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Bondkyrka till Vänge socken. ") Enligt k. beslut d. 25 aug har Vänge och Läby församling från 1934 års ingång delats i två, Vänge församling och Läby församling, vardera omfattande den liknämnda kommunen och socknen. ls ) Enligt k. beslut d. 8 febr ha jordlägenheterna Stigsbo n:r 2 och Kjettslinge n:r 5 med en areal av 0'14 km 2, allt land, från 1936 års ingång i allo överflyttats från Bälinge häradsdel av Jumkils socken till Bälinge socken. Enligt k. beslut d. 9 dec har hemmanet Lilla Bolandet eller Vretarne, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Bälinge kommun och församling, från 1939 års ingång i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Bälinge häradsdel av Jumkils socken till Bälinge socken. Enligt samma k. 'beslut har återstoden av Bälinge häradsdel av Jumkils socken med en areal av km 2, varav km 1 land, från samma tidpunkt i allo överflyttats till Ulleråkers härad, dit hela socknen nu hör. ") Enligt k. beslut d. 23 aug ha jordlägenheterna Hjälmsta n:r 4, Kroksta n:r 5 och Söderby n:r 5 med en areal av 0.09 km 1, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Åkerby till Bälinge socken. 18 ) Enligt k. beslut d. 3 maj 1935 har lägenheten Dragby 5 med en areal av 0'06 km 2, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Skuttunge till Bälinge socken. - ) Enligt k. beslut d. 22 jan har ett område med en areal av 0"62 km 2, varav 0.61 km 2 land, från 1938 års ingång i allo överflyttats från Danmarks socken till Uppsala stad och ett annat område med en areal av 0.11 km 2, varav 010 km 2 land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Vaksala socken till Uppsala stad. > ) Enligt k. beslut d. 5 febr har sockennamnet Funbo fastställts. Namnet har tidigare skrivits Fundbo. 21 ) Enligt k. beslut d. 16 febr har fastigheten Slessby utjord förklarats i allo tillhöra Tensta socken och icke, varom oklarhet rått, i vissa avseenden Rasbokils socken. M ) Enligt k. beslut d. 9 febr har fastigheten Kunsta l 3 med en areal av 0-04 km 2, allt land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från Lena till Rasbokils socken. ") Enligt k. beslut d. 21 okt har gränsen mellan Viksta och Björklinge socknar, i den mån denna gräns berör Norunda häradsallmänning, fastställts. ") Enligt k. beslut d. 5 okt ha lägenheterna Slätteboda utjord (Hånsta 1'), Ârsta och Gunnarsbo n:r 2 och 3, Årsta n:r 4 Bamt Gunnarsbo utjord n:r 5 med en areal av 0.27 km 2, allt land, 1 från 1936 års ingång i allo överflyttats från Lena till Tensta socken. 23 ) Enligt k. beslut d. 14 okt ha kronojordlägenheterna Ål n:r 1 och 2 med en areal av 0'16 1 km 2, allt land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från Tuna till Alunda socken. 2S ) Enligt k. beslut d. 29 mars 1934 ha vissa delar av Kilby och Spångbyn med en areal av 0'49 km 2, allt land, från 1935 års ingång i allo överflyttats från Alunda till Morkarla socken. Enligt k. beslut d. 30 dec ha ytterligare delar av Spångbyn och en del av Furuby med en areal av 0'12 km 2, allt land, från 1937 års ingång ävenledes i allo överflyttats från Alunda till Morkarla socken. Enligt k. beslut d. 15 juli 1938 ha ytterligare delar av Spångbyn med en areal av 0'04 km 2, allt land, från 1940 års ingång ävenledes i allo överflyttats från Alunda till Morkarla socken. ") Enligt k. beslut d. 20 mars 1931 har kronojordlägenheten Dannemora n:r 1, omfattande några ängar och röjningar, med en areal av 2"42 km 2, allt land, från 1932 års ingång i allo överflyttats från Dannemora till Films socken. 28 ) Enligt k. beslut d. 23 aug ha fastigheterna Väsby 6 15, Kalkmossen, Flansängarna och Munga 13 l med en areal av 0'47 km 2, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Tierps till Söderfors socken. 29 ) Enligt k. beslut d. 1 mars 1935 ha vissa områden med en areal av 1"48 km 2, allt land, från 1936 års ingång i allo överflyttats från Tierps socken till Älvkarleby socken och den däri ingående Älvkarleby församling. Enligt k. beslut d. 23 aug. och 1 nov samt d. 17 jan ha ytterligare områden med en areal av 4"26 km 2, allt land, från 1937 års ingång ävenledes i allo överflyttats från Tierps socken till Älvkarleby socken och den däri ingående Älvkarleby församling. ") Enligt k. beslut d. 15 mars 1935 har ett område, huvudsakligen bestående av hemmanet Jörtsön, från 1936 års ingång i allo överflyttats från Hedesunda socken i Gävleborgs län till Söderfors socken i L'ppsala län, i den mån denna indelning icke redan tidigare gällt. Redan vid 1930 års folkräkning redovisades emellertid området såsom tillhörande Söderfors socken. Enligt samma k. beslut har ett annat område, det s. k. Siriländet, som i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen redan tidigare räknats till Hedesunda kommun och socken, från samma tidpunkt i ecklesiastikt hänseende överflyttats frän Söderfors till Hedesunda församling, likaledes i den mån denna indelning icke redan tidigare gällt. äl ) Enligt k. beslut d. 23 aug ha lägenheterna Björkbolandet och Björnmossen med en areal av 0-24 km 2, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Söderfors socken till Älvkarleby socken och den däri ingående Älvkarleby församling. ") Enligt k. beslut d. 31 mars 1939 ha vissa delar av Fleräng med en areal av 0'(>1 km 2, allt land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Valbo socken i Gävleborgs län till Älvkarleby socken och den däri ingående Skutskärs församling i Uppsala län. ") Sockennamnet har ändrats i enlighet med jordeboken till Låssa. Namnet har tidigare skrivits Lossa.

74 12 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SÖDERMANLANDS LÄN.

75 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SÖDERMANLANDS LÄN. 13

76 14 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SÖDERMANLANDS LÄN. Anmärkningar till Södermanlands lan. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. 1) Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma samlingen år 1940: km', varav km2 kommun och Malmköpings köping, vilka även i land; inv.; 71 folkmängdstäthet, avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. ") Vissa lägenheter under kronoegendomen Hela församlingen år 1940: kni 2, varav 7(j-44 Kungsberg n:r 2 tillhöra Vansö kommun och förkm 2 land; inv.; 31 folkmängdstäthet. samling men däremot i avseende på fastighetb- 2 ) Stora Malms församling omfattar Stora redovisningen Fogdö socken. Malms kommun och Katrineholms stad. Hela för- Förändringar under årtiondet ') Enligt k. beslut d. 27 jan ha fastig- land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från heterna Ekla 1" och Nygård l 2 med en areal av Trosa-Vagnhärads socken till Trosa stad km 2, allt land, från 1940 års ingång i allo ') Enligt k. beslut d. 24 sept har ett överflyttats från Bogsta till Tystberga socken. område, benämnt Bergsstugan, i allo överflyttats 5 ) Enligt k. beslut d. 31 juli 1936 har lägenheten från Frustuna till Kattnäs socken. De där bosatta Gillberga 1" eller Kihammar med en areal av personerna voro redan tidigare mantalsskrivna i 008 km 2, allt land, från 1938 års ingång i allo Kattnäs, och områdets areal synes ha varit förd överflyttats från Västerljungs till Trosa-Vagn- till denna socken. härads socken. Enligt k. beslut d. 19 mars 1937 > ') Enligt k. beslut d. 26 jan ha Gåsinge har fastigheten Tureholm 2" eller Nävhacka med ' och Dillnäs socknar från 1941 års ingång i allo en areal av 0-27 km 2, allt land, från 1938 års ingång j förenats till en socken, benämnd Gåsinge-Dillnås i allo överflyttats från Trosa-Vagnhärads till : socken. Före sammanslagningen fanns den oregel- Västerljungs socken. bundenheten, att ett mindre område i kommunalt ) Enligt k. beslut d. 24 nov ha vissa hänseende och i avseende på fastighetsredovisområden med en areal av 0-28 km 2, varav 0'27 km' ningen räknades till Gasinge kommun och socken

77 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SÖDERMANLANDS LÄN. 15 men i ecklesiastikt hänseende till Dillnäs församlingfl ) Enligt k. beslut d. 12 jan har Algön, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till YtterenhÖrna kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Kärnbo till YtterenhÖrna socken. 10 ) Enligt k. beslut d. 14 okt har fastigheten Karlstorp l 2 med en areal av 0'03 km 2, allt land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från Åkers till Kärnbo socken. 11 ) Enligt k. beslut d. 16 febr har lägenheten Morrarön med en areal av 1.60 km 2, allt land, från 1935 års ingång i allo överflyttats från Överselö till Aspö socken. 12 ) Enligt k. beslut d. 26 jan har Flens municipalsamhälle utvidgats med vissa områden med en areal av 2'82 km 2, varav 2.01 km 3 land. 13 ) Enligt k. beslut d. 25 aug skall Lilla Mellösa socken, kommun och församling hädanefter benämnas Mellösa. ") Enligt k. beslut d. 30 dec har fastigheten Nytorp l 3 med en areal av 0'07 km 3, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Kjula till Arla socken. 15 ) Enligt k. beslut d. 12 aug har lägenheten Gavelmossen eller Sundtorp, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Barva kommun och församling, i avseende på fastighet sr edovisningen Överflyttats från Kjula till Barva socken. Enligt k. beslut d. 4 febr ha fastigheterna Åsen l 3 och 2 3 med en areal av 0'10 km 2, allt land, från 1939 ars ingång i allo överflyttats från Kjula till Barva socken. 1S ) Enligt k. beslut d. 20 mars 1936 ha vissa områden med en areal av 10'65 km 2, varav 9'0Ö km 2 land, frän 1937 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende pä fastighetsredovisningen överflyttats från Stora Malms socken till Katrineholms stad. 17 ) Enligt k. beslut d. 7 juni 1935 har Vingåkers municipalsamhälle utvidgats med vissa områden med en ateal av 0"79 km 2, varav 0"7ö km- land. 18 ) Enligt k. beslut d. 15 aug har Eskilstuna församling (gamla stadsförsamlingen) från 1931 års ingång upphört och den del av församlingen, som låg väster om Eskilstunaån, införlivats med Fors församling och den del, som lag öster om nämnda vattendrag, införlivats med Klosters församling. 1B ) Enligt k. beslut d. 26 juli 1940 har fastigheten Kvarnstugan, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Kila kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen Överflyttats från Björkviks till Kila socken. 20 ) Sockennamret har ändrats i enlighet med jordeboken till Kikolai. Namnet har tidigare skrivits S:t Nikolai.

78 16 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

79 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 17

80 18 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

81 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 19

82 20 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Anmärkningar till Östergötlands län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. : ) Borensbergs municipalsamhälle är delat på i Brunneby och Kristbergs socknar. Hela municipalsamhället år 1940: 4-86 km 1, varav 4-16 km2 land; I inv.; 273 folkmängdstäthet. 2 ) Motala församling omfattar Motala lands- \ kommun och Motala stad. Hela församlingen år : 1940:90-83 km", varav85-08 km»land; inv.; ; 211 folkmängdstäthet. ') Varv och Styra församling omfattar Varvs kommun och Styra kommun, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen äro skilda socknar. Hela församlingen år 1940: km", varav km' land; 920 inv.; 28 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet 19S ') Enligt k. beslut d. 30 mars 1935 har Borgs i socken (med det därinom belägna Borgs villastads ] municipalsamhälle) med en areal av km 2.! varav km 8 land, från 1936 års ingång i allo införlivats med Norrköpings stad. Borgs försam- ; ling utgör alltjämt egen församling. Dessutom har ett till hemmanet Svinsätter hörande jordområde med en areal av 0-07 km 2, allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Kimstads socken till Norrköpings stad och Borgs församling. s ) Enligt k. beslut d. 24 juli 1936 har lägenheten Grinneby Västra Skattegården l 6 eller Smedby utjord med en areal av 0-01 km 1, allt land, från ; 1938 års ingång i allo överflyttats från Styrstads i socken till Norrköpings stad och S:t Johannes församling. Arealen synes redan förut ha varit in- ' räknad i Norrköpings stads och S:t Johannes för-. samlings areal. «) Enligt k. beslut d. 14 febr har av ett område, kallat Sandviken, inom Krokeks socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Kolmårdens municipalsamhälle, där hälsovårdsstadgan tillämpas. ') Enligt k. beslut d. 30 sept har kronolägenheten Hageby med en areal av km 2, \ allt land, från 1934 års ingång i allo överflyttats från Kuddby till Östra Ny socken.») Enligt k. beslut d. 3 mars 1939 har fastigheten Bökestad med en areal av 0-01 km", allt I land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Linköpings stad och Linköpings församling till Landeryds socken. ) Enligt k. beslut d. 7 mars 1930 ha lägen-! heterna Anderstorp och Hunnerstorp med en areal ' av 0-24 km", allt land, från 1931 års ingång i allo i överflyttats från Björkebergs till Västerlösa socken, varemot lägenheten Lindbotorp med en areal av 0-10 km 1, allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Västerlösa till Björkebergs socken. ") Enligt k. beslut d. 16okt har Bobergs västra häradsallmänning n:r 2 förklarats i kommunalt och ecklesiastikt hänseende, såsom hittills iakttagits, tillhöra Fornåsa kommun och församling, varjämte fastigheten i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Klockrike till Fornåsa socken. ") Enligt k. beslut d. 30 okt har Borensbergs municipalsamhälle, förut endast beläget inom Brunneby socken, från 1937 års ingång utvidgats dels med ett område inom Brunneby socken med en areal av 265 km", varav 2-03 km" land, dels med ett område inom Kristbergs socken med en areal av 1-98 km 2, varav 1-90 km" land. 12 ) Enligt k. beslut d. 14 febr har Stora Rökneö med en areal av 209 km 2, allt land, som i kommunalt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen redan tidigare räknats till Hammars kommun och socken i Örebro län, från 1937 års ingång i ecklesiastikt hänseende överflyttats från Västra Ny församling i Östergötlands län till Hammars församling. ") Enligt k. beslut d. 17 maj 1940 har ägoområdet Dånkvald, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Västra Tollstads kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Svanshals till Västra Tollstads socken. De inom nämnda område bosatta personerna överflyttades år 1938 i kommunalt och ecklesiastikt hänseende till Svanshals men återfördes till Västra Tollstad år 1940 med anledning av nämnda k. beslut. ") Enligt k. beslut d. 16 dec har hemmanet Klubbarp från 1934 års ingång i allo överflyttats från Sya till Veta socken. Arealen synes redan förut ha varit inräknad i Veta sockens areal. 1S ) Enligt k. beslut d. 18 mars 1932 har lägenheten Rockarp l 2 med en areal av 0-03 km", allt land, från 1933 års ingång i allo överflyttats från Veta till Viby socken. '«) Enligt k. beslut d. 24 febr ha två till kyrkoherde bostället Rappestad n:r 7 hörande områden av ängen Rundelen och av Alorps skifteslag från 1934 års ingång i allo överflyttats från Rappestads till Vikingstads socken. Arealen synes redan förut ha varit inräknad i Vikingstads sockens areal. Enligt samma k. beslut har vidare frälsejordlägenheten Tollstad n:r 6, en äng i Betsleberg med en areal av 0-04 km 1, allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Sjögestads till Vikingstads socken. Slutligen har enligt samma k. beslut skattejordlägenheten Kapperstad n-.r 4 från samma tidpunkt i allo överflyttats från Gammalkils till Sjögestads socken. Arealen av sistnämnda lägenhet Bynes redan förut vara inräknad i Sjögestads sockens areal. 1J ) Enligt k. beslut d. 19 aug benämnes Norrköpings Norra f örsamling från 1939 års ingång Norrköpings Matteus församling. 18 } Sockennamnet har ändrats i enlighet med jordeboken till Styrstad. Namnet har tidigare skrivits Styrestad.

83 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. JÖNKÖPINGS LÄN. 21

84 22 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. JÖNKÖPINGS LÄN.

85 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. JÖNKÖPINGS LÄN. 23

86 24 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. JÖNKÖPINGS LÄN. Anmärkningar till Jönköpings län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. ') Hässleby församling omfattar Hässleby kommun 5 ) Värnamo församling omfattar Värnamo och ilariannelunda köping, vilka dock i av landskommun och Värnamo siad. Hela försam 5 seende på fastighetaredovisningen sammanföras lingen år 1940: km 2, varav km 2 under benämningen Hässleby socken. Hela församlingen land; inv.; 46 folkmängdstäthet. år 1940: km 1, varav km 2 ) Sävsjö municipalsamhäue är delat på Norra land; inv.; 25 folkmängdstäthet. Ljunga och VaUsjö socknar. Hela municipalsamhället 2 ) Aneby municipalsamhäue är delat på Bredestads år 1940: 2-33 km", varav 2-30 km 2 land; 2 och Bälaryds socknar. Hela municipalsamhället inv.; 962 folkmängdstäthet. år 1940: 1-90 km», varav 1-87 km 3 land; ') Norra Sandsjö församling omfattar Norra 1013 inv.; 541 folkmängdstäthet. Sandsjö kommun och Bodafors köping, vilka även 3 ) Säby församling omfattar Säby kommun och i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Tranas siad. Hela församlingen år 1940: Hela församlingen år 1940: km 2, varav km', varav km 1 land; inv.; 55 folk-! km 2 land; inv.; 26 folkmängdstäthet. mängdstäthet. ') Nässjö församling omfattar Nässjö landskommun 8) Vetlanda församling omfattar Vetlanda landskommun och Vetlanda stad. Hela församlingen år och Nässjö stad. Hela församlingen år 1940: 1940: km 2, varav km 2 land; km 2, varav km' land; inv.; inv.; 65 folkmängdstäthet. 122 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet >) Enligt k. beslut d. 27 mars 1936 ha vissa I områden, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende ") Enligt k. beslut d. 12 april 1940 ha fastigheterna Pylleryd 1" och l 1 2, som i kommunalt och redan tidigare räknats till Ingatorps kom ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till mun och församling, från 1937 års ingång i avseende Dannäs kommun och församling, i avseende på på fastighetsredovisningen överflyttats från fastighetsredovisningen överflyttats från Torskinge Hults till Ingatorps socken. ">) Enligt k. beslut d. 14 mars 1930 ha två till till Dannäs socken. ") Enligt k. beslut d. 2 april 1937 har Sävsjö kyrkoherdebostället Store- eller Prästegården hörande municipalsamhäue utvidgats med delar av hemma områden med en areal av 0-15 km 2, allt nen Sävsjö Norreg&rd n:r 2 och Sävsjö n:r 4 i Norra land, från 1931 års ingång i allo överflyttats från Ljunga socken med en areal av 0-03 km 2, allt land. Eksjö socken till Eksjö stad. ") Enligt k. beslut d. 25 aug har Vetlanda 11 ) Enligt k. beslut d. 22 sept har inom Gästgivaregård 5 med en areal av 0-05 km 2, allt Anderttorps socken bildats ett municipalsamhälle, land, från 1935 års ingång i kommunalt hänseende benämnt Oyllenfors municipalsamhälle, där samt- I och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats liga stadsstadgor tillämpas. från Vetlanda socken till Vetlanda stad. ") Enligt k. beslut d. 17 sept har ") Sockennamnet har ändrats i enlighet med Oislaveds municipalsamhäue utvidgats med vissa jordeboken till Voxtorp. Namnet har tidigare skrivits områden med en areal av 2-86 km 2, allt land. Våxtorp.

87 TAB. 1 (forts:). KOMMUNER M. M. KRONOBERGS LÄN. 25

88 26 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KRONOBERGS LÄN.

89 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KRONOBERGS LÄN. 27 Anmärkningar till Kronobergs ISn. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. ') Nottebäcks med Qranhvlt kommun motsvaras av Nottebäcks församling och är i avseende på fastighetsredovisningen delad på Nottebäcks socken och Oranhults socken. 2) Hovmantorps församling omfattar Hovmantorps kommun och Lessebo köping, vilka dock i avseende på fastighetsredovisningen sammanföras under benämningen Hovmantorps socken. Hela församlingen år 1940: km», varav km" land; inv.; 29 folkmängdstäthet. 3) Hemmesjö med Tegnaby församling omfattar Hemmesjö kommun och Tegnaby kommun, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen äro skilda socknar. Hela församlingen år 1940: km', varav km» land; 1359 inv.; 14 folkmängdstäthet. l ) Tingsås församling omfattar Tingsås kommun och Tingsryds köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 1, varav km' land; inv.; 21 folkmängdstäthet. s ) Skatelövs socken är delad på Allbo och Kinnevalds härad. Sistnämnda häradsdel består av hemmanen Skatelöv, Huseby, Osby, Hassle, Krokstorp, Aplaryd, Odensjö, Skäggalösa, Jularelycke, Sunnanvik, Bonas, Vrankunge, Silkesnäs, Agnas, Vevik, Bjurkärr och Hössö samt lägenheterna Odensjö n:r 12, Odensjö n:r 13 och Timmerön. Hela socknen år 1940: km2, varav km' land; inv.; 17 folkmängdstäthet. ) Markaryds församling omfattar Markaryd» kommun och Markaryds köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km2, varav km' land; inv.; 25 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet ') Enligt k. beslut d. 18 mars 1938 ha vissa! områden av Hovmantorps kommun med en areal j av km2, varav km" land, vissa områden j av Ljuders kommun med en areal av 0-86 km», allt ; land, samt vissa områden av Herråkra kommun med en areal av 0-04 km', allt land, frän 1939 års! ingång i kommunalt hänseende utbrutits till en köping, benämnd Lessebo köping. Samtidigt ha [ de två sistnämnda delarna av den nybildade : köpingen i ecklesiastikt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Lju- ; ders församling och socken resp. Herråkra församling och socken till Hovmantorps församling och socken. från Algutsboda socken i Kronobergs län till Emmaboda köping i Kalmar län. "} Enligt k. beslut d. 2 juli 1937 har Alvesta municipalsamhälle från 1938 års ingång utvidgats med vissa områden med en areal av 9-20 km2, varav 7-50 km2 land. Från samma tidpunkt tilllämpas samtliga stadsstadgor i hela municipalsamhället. (Förut har inom en del av området, nämligen den staten tillhöriga järnvägsstationen, endast hälsovårdsstadgan tillämpats.) u ) Enligt k. beslut d. 25 aug har Växjö socken (med det därinom belägna Växjö Östregårds municipalsamhälle) med en areal av km2, varav km2 land, från 1940 års ingång i allo ) Enligt k. beslut d. 10 nov har av ett j införlivats med Växjö stad. Den utvidgade Växjö område omkring Lenhovda järnvägsstation inom \ stadsförsamling benämnes Växjö församling. Lenhovda socken från 1940 års ingång bildats ett! u ) Enligt k. beslut d. 20 sept har Ljungby municipalsamhälle, benämnt Lenhovda municipal-! socken (med det därinom belägna Ljungby municipalsamhälle och den i municipalsamhäuet ingående samhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. ) Enligt k. beslut d. 27 mars 1936 har fastig-1 Ljungby Ic8ping)hia 1936 års ingång erhållit stadsrättigheter under namn av Ljungby stad. heten Qrimmansmåla 1 med en areal av 0-31 km', allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats

90 28 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KALMAR LÄN.

91 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KALMAR LÄN. 29

92 30 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KALMAR LÄN.

93 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KALMAR LÄN. 31 Anmärkningrar till Kalmar län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. J ) Gamleby köping utgör en del av GamUby varav 269'59 km 1 land; inv.; 12 folkmängdstäthet. 2 municipalsamhälle. ) Vena församling omfattar Vena kommun och 5) Ehuru byggnadsstadgan och brandstadgan Hultsfreds köping, vilka även i avseende på fastig- : äro påbjudna för köpingarna Påskallavik och hetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 2, varav km 2 land; : inv.; 21 folkmängdstäthet. 3) Misierhults församling omfattar Misterhults ; kommun oeh Figeholms köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 2, varav j km" land; inv.; 12 folkmängdstäthet. 4) Målilla med Odrdveda församling omfattar MàliUa kommun och Gårdveda kommun, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen äro skilda socknar. Hela församlingen år 1940: km', j Pataholm, lära i verkligheten inga stadsstadgor tillämpas inom samhällena. 6 ) Mönsterås församling omfattar Mönsterås kommun och Mönsterås köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 2, varav km 1 land; inv.; 23 folkmängdstäthet. 7 ) Mörbylånga församling omfattar Mörbylånga kommun och Mörbylånga köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km', varav km 2 land; inv.; 44 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet Virserums by och ett område, benämnt Dansö, med en areal av 4-92 km2, varav 3-97 km 2 land.» ) Enligt k. beslut d. 31 mars 1933 ha hemmanen Tjuståsa n:r 1 4 utom ägonia Björnsäng, 8) Enligt k. beslut d. 21 mars 1930 ha hemma- i Gummemosse och Södra Tjuståsa vederlagsjord nen Knuvebo, Flugenäs, Sedingsjö, Möckelhult, med en areal av 8-32 km 2, varav 6-87 km 2 land, Vallemåla, Idåckra n:r 1 2, Ulvsdal oeh Pjäkebo från 1934 års ingång i allo överflyttats från Fliseryds till Döderhulls socken. n:r 1 2 samt lägenheterna Krogsmåla, Sedingsjö n:r 2, Soltorpet, Svenstorp och Tranebo i Dalhems socken med en areal av km 2, varav km 2 ") Enligt k. beslut d. Il sept har Nybro köping från 1932 års ingång erhållit stadsrättigheter under namn av Nybro stad. Enligt k. be land, hemmanen Överström n:r 1 2 och Hyllela n:r 1 4 samt lägenheterna Ukna järnvägstomt slut d. 26 aug har Nybro stad från 1939 års 6 1 och Obbentorp l 1 i Ukna socken med en areal ingång i ecklesiastikt hänseende utbrutits från av km 2, varav km 2 land, hemmanet Madesjö församling till egen församling, benämnd Skörserum i Västra Eds socken med en areal av 7.30 km 2, varav 6-90 km 2 land, hemmanen Överum, Rivenäs och Olserum samt lägenheten Järnvägstomten 2 l i Lofta socken med en areal av km 2, Nybro församling. Enligt k. beslut d. 30 mars 1940 ha vissa områden med en areal av 3-02 km 2, allt land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från Madesjö socken till Nybro stad. varav km 2 land, samt hemmanet Djupedal ") Enligt k. beslut d. 27 mars 1936 har fastigheten Grimmansmåla l 2 med en areal av 0-31 km 2, och lägenheten Boda n:r 1 2 i Gamleby socken med en areal av 3-55 km 2, varav 3-30 km 2 land, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från 1931 års ingång i allo utbrutits från resp. från Algutsboda socken i Kronobergs län till socknar till en ny socken, benämnd Överums socken. d. 26 aug har Emmaboda köping från 1939 Emmaboda köping i Kalmar län. Enligt k. beslut ) Enligt k. beslut d. 19 mars 1937 har fastigheten års ingång i ecklesiastikt hänseende utbrutits från Vassbäck l 10 med en areal av 0-01 km 2, allt Vissefjärda församling till egen församling, be land, från 1938 års ingång i allo överflyttats från nämnd Emmaboda församling. Enligt k. beslut Gladhammars socken till Västerviks stad. d. 13 dec ha vissa områden med en areal av > ) Enligt k. beslut d. 28 mars 1930 ha delar av hemmanen Hulingsryd n:r 1 3 och Hulteråsa 0-55 km 2, allt land, från 1942 års ingång i allo överflyttats från Vissefjärda socken till Emmaboda n:r 1 med en areal av 2-50 km 2, allt land, från 1931 köping. år» ingång i allo överflyttats från Vena till Lönneberga u ) Sockennamnen ha ändrats i enlighet med socken. jordeboken till Törnesfalla, Voxtorp och Egby. u ) Enligt k. beslut d. 19 maj 1933 har Virse- Namnen ha tidigare skrivits Törnsfall, Våxtorp u rums municipalsamhälle utvidgats med de i municipalsamhället och Ekby. fornt icke ingående delarna av ") Enligt k. beslut d. 17 april 1942 har sockennamnet Ukna fastställts. Den i jordeboken.använda namnformen Uckna har tidigare även förekommit.

94 32 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. GOTLANDS LÄN.

95 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. GOTLANDS LÄN. 33

96 34 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. GOTLANDS LÄN. AnmBrkningar till Gotlands län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1.») Den gamla indelningen av Gotlands båda i ligen Fårö gille (för Fårö socken) och Rute gille härad i»ting» har intill nyare tid ägt bestånd men i (för Bunge, Bute och Pleringe socknar), torde numera icke ha någon annan betydelse än j ) Slite köping motsvaras av Othems församling att för varje ting finnes ett hushållningsgille, utom i samt i avseende på fastighetaredovisningen av för Rute ting, där två sådana gillen finnas, näm- j Othems socken. Förändringar under årtiondet ) Enligt k. beslut d. 16 jan har Othems socken från 1936 års ingång erhållit köpingsrättigheter under namn av Slite köping. ') Enligt k. beslut d. 16 okt ha lägenheterna Moos l 10 och l u med en area] av 0-04 km2, allt land, från 1933 års ingång i allo överflyttats från Stenkyrka till Tingstäde socken. s ) Enligt k. beslut d. 8 mars 1935 har ett till hemmanen Stora och Lilla Hästnäs hörande område med en areal av 0-37 km', allt land, från 1936 års ingång i allo överflyttats från Visby socken till > Endre socken, medan hela den övriga delen av \ Visby socken med en areal av km', varav km2 land, från samma tidpunkt i allo införlivats med Visby stad. Den utvidgade Visby stadsförsamling benämnes Visby församling. «) Enligt k. beslut d. 6 dec ha vissa områden med en areal av 0-09 km 2, allt land, från 1942 års ingång i allo överflyttats från Fröjels till Klinte socken. ') Enligt k. beslut d. 23 aug har sockennamnet Leside fastställts. Namnet har tidigare skrivits Levede. 8) Sockennamnet har Ändrats i enlighet med jordeboken till Väskinde. Namnet har tidigare skrivits Västkinde.

97 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. BLEKINGE LÄN. 35

98 36 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. BLEKINGE LÄN. Anmärkning-ar till Blekinge län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. 1) Ehuru byggnadastadgan och brandstadgan äro påbjudna för Kristianopels köping, lära de i verkligheten icke tillämpas inom samhället. 2 ) Augerums kommun, vilken i avseende på ' fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Augerums församling och Flymens församling. 3 ) Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad. Hela församlingen år 1940: km', varav km» land; inv.: 76 folkmängdstäthet. 4) Jämshögs församling omfattar Jämshögs kommun och Olofströms köping, vilka dock i avseende på fastighetsredovisningen sammanföras under benämningen Jämshögs socken. Hela församlingen år 1940: km", varav km2 land; inv.; 35 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet ) Enligt k. beslut d. 31 mars 1933 ha Långö ; ') Enligt k. beslut d. 27 mars 1931 har ett område med en areal av 0-19 km J, allt land, från 1932 (med det därinom belägna Långö municipalsamhälle), Kålö, Lilla Långö eller Lilla Pantarholmen, j års ingång i allo överflyttats från Asarums locken det öster om stadsdelen Vämön belägna Hästöområdet med Koholmen samt Enholmen, Kals har ytterligare ett område med en areal av till Karlshamns stad. Enligt k. beslut d. 20 mars holmen och Kalsholmsören eller Kalsören med en ' 9-59 km 1, varav 9-55 km» land, från 1937 års ingång ävenledes i allo överflyttats från Asarums areal av 1-38 km 2, allt land, från 1934 års ingång i allo överflyttats från Augerums socken socken till Karlshamns stad. och den däri ingående Augerums församling till ') Enligt k. beslut d. 15 mars 1940 ha vissa delat av Hölje by från 1941 åts ingång i kommunalt Karlskrona stad, varvid befolkningen inom det överflyttade området till en del tillförts Stadsförsamlingen och till en del Amiralitetsförsamlingen. en köping, benämnd Olofströms hänseende utbrutlts från Jämshögs kommun till köping.

99 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KRISTIANSTADS LÄN. 37

100 38 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KRISTIANSTADS LÄN.

101 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KRISTIANSTADS LÄN. 39

102 40 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KRISTIANSTADS LÄN.

103 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KRISTIANSTADS LÄN. 41 Anmärkningar till Kristianstads län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. 1) Branteviks municipalsamhälle är delat på i 6 ) Tyringe municipalsamhälle är delat på Finja Simris och Östra NÖbbelÖvs socknar. Hela municipalsamhället år 1940: 0-58 km2, allt land; 805! h&uet år 1940: 6-16 km 2, varav 6-13 km 2 land; och Västra Torups socknar. Hela municipalsam- inv.; 1387 folkmängdstäthet inv.; 379 folkmängdstäthet. 2 ) Löderups municipalsamhälle är delat på ; 7 ) Yinslovs församling omfattar Vinslövs kommun och Vinslövs köping, vilka dock i avseende Hörups och Löderups socknar. Hela municipal- [ samhället år 1940: 0.75 km 2, allt land; 594 inv.;! 792 folkmängdstäthet. 3 ) Kiviks municipalsamhälle är delat på Södra MeUby och Vitaby socknar. Hela municipalsamhället år 1940: 1.18 km 2, allt land; 596 inv.; 505 folkmängdstäthet. 4) Âhus församling omfattar Åhus kommun och Ahus köping, vilka även i avseende på fastighets- ' redovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 2, varav km 1 land; inv.;, OS folkmängdstäthet. 6 ) Osby församling omfattar Osby kommun och i Osby köping-, vilka dock i avseende på fastighets- ; redovisningen sammanföras under benämningen, Osby socken. Hela församlingen år 1940: j km2, varav km 2 land; inv.; 31 folkmängdstäthet. \ på fastighetsredovisningen sammanföras under benämningen Vinslövs socken. Hela församlingen år 1940: 71-4S km 2, varav km2 land; inv.; 50 folkmängdstäthet. 8 ) Hishults kommun och församling är delad på Norra Åsbo härad i Kristianstads län och Höks härad i Hallands län. Den förstnämnda länsdelen, som endast består av hemmanen Långalt n:r 5 6 (tidigare n:r 1-4) och Boalt n:r (tidigare n:r 5 8), tillhör i avseende på fastighetsredovisningen örkeujunga socken, medan den sistnämnda I länsdelen i nämnda avseende omfattar Hishults socken. Hela kommunen och församlingen år 1940: km», varav km2 land; 1974 inv.; 20 folkmängdstäthet. ") Torekovs municipalmmhälle är icke organiserat som municipalsamhällen i allmänhet. Förändringar under årtiondet ) Enligt k. beslut d. 15 dec har Smeds- i torps municipalsamhåue utvidgats med ett område med en areal av 0-58 km 2, allt land. Enligt samma : k. beslut tillämpas byggnads- och brandstadgorna! såväl inom det införlivade området som inom hela j det område, som tidigare ingick i municipalsam-! hållet. (Tidigare har inom en del av detta område ' endast byggnadsstadgan tillämpats.) En mindre! del av det område, varmed Smedstorps municipal- ; samhälle utvidgats, nämligen lägenheten Tommarp ; 128 1, tillhörde Östra Tommarps socken, men enligt k. beslut d. 30 aug har nämnda lägenhet med en areal av km 2, allt land, från 1937 års ; ingång i allo överflyttats från Östra Tommarps till Smedstorps socken. Enligt k. beslut d. 18 dec tillämpas ordningsstadgan inom Smedstorps municipalsamhälle. u ) Enligt k. beslut d. 17 nov har ett område med en areal av 0-46 km 2, varav 0-45 km a. land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från munalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen införlivats med Kristianstads stad. (Norra Asums församling utgör alltjämt egen församling.) Dock ha de till fastigheter i Norra Gladsax socken till Simrishamns stad. Åsums socken hörande delarna av kronoparken 12 ) Enligt k. beslut d. 14 jan har Baske- -, Sönnarslövs kungsora, som i kommunalt och molla munkipahamhälle utvidgats med ett område ' ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till med en areal av 1-10 km 2, allt land. Östra Sönnarslövs kommun och församling, frän 13 ) Enligt k. beslut d. 30 juni 1934 har av Borrby stationssamhälle inom Borrby socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Borrby municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor tilllämpas. ") Enligt k. beslut d. 12 jan ha den s. k. \ Klockarjorden och fastigheterna Löderup 2 U och 2 1S, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Hörups kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Löderups till Hörups socken. 15 ) Enligt k. beslut d. 2 febr har en del av det s. k. Adelsbergsområdet med en areal av 0-81 km 2, allt land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från Benestads socken till Tomelilla köping. ") Enligt k. beslut d. 30 juli 1937 tillämpas hälsovårdsstadgan inom Kiviks municipauamhälle, där redan tidigare brand- och byggnadsstadgorna tillämpats. Enligt k. heslut d. 31 maj 1940 har Kiviks municipalsamhälle utvidgats dels med ett område inom Vitaby socken med en areal av 0-3;i km 2, allt land, dels med ett område inom Södra Mellby socken med en areal av 0-4K km 2, allt land. 1? ) Enligt k. beslut d. 21 mars 1940 har Norra Asums socken (med det därinom belägna Vilans municipalsamhälle) med en areal av km 2, varav km 2 land, från 1941 års ingång i kom samma tidpunkt i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Norra Asums till Östra Sönnarslövs socken. 18 ) Enligt k. beslut d. 25 aug har lägenheten Bromölla, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Ivetofta kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Trolle-Ljungby till Ivetofta socken. 1S ) Enligt k. beslut d. 27 nov har av vissa delar av Lilla Hjärsås och Knislinge byar inom

104 42 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KRISTIANSTADS LÄN. Knislinge socken bildats ett municipaisamhälie, ' benämnt Knislinge municipahariihälfaj där samt-, liga stadsstadgor tillämpas. ; 20 ) Enligt k. beslut d. 23 aug har socken- ' namnet Emmislöv fastetällts. Namnet har tidigare skrivits Emislöv. ai ) Enligt k. beslut d. 6 mars 1936 har Osby municipaisamhälie från 1937 åra ingång i kommunalt hänseende ut brutits från Osby kommun till en köping, benämnd Qsby köping. 22 ) Enligt k. beslut d. 30 juli 1937 tillämpas ordnings- och hälsovårdsstadgorna i Håslveda municipaisamhälie, där redan tidigare; de övriga stadsstadgorna tillämpats. 23 ) Enligt k. beslut d. 31 mars 1933 har Vinslövs municipaisamhälie från 1934 års ingång i kommunalt hänseende utbrutits från.vinalövs kommun till en köping, benämnd Vinslövs köping. 24 ) Enligt k. beslut d. lä sept har av ett område av Önnestads. by invid önnestadg järnvägsstation inom Önnestads socken bildats ett municipaisamhälie, benämnt Önnestads municipalsamhälle, där byggnads-, ordnings- och brandstadgorna tillämpas. ^ 25 ) Enligt k. beslut d. 26 sept har ett område, benämnt Bonnarps utäng. Vallarehed eller Yallerödsskiftet, med en areal av 0.11 km 2, allt land, från 1932 års ingång i allo överflyttats från Riseberga till Kvidinge socken. 28 ) Enligt k. beslut d. 21 dec har av ett j område invid Ljungbyheds" järnvägsstation inom Hiseberga socken bildats ett municipaisamhälie,, i benämnt Ljungbyheds municipaisamhälie, där bygg- nadsstadgan tillämpas. Enligt k. beslut d. 30 I juli 1937 tillämpas även ordningsstadgan och häl-1 so vårdsstadgan inom Ljungbyheds municipalsam- j hälle. Enligt k. beslut d. 28 okt tillämpas i även brandstadgan inom Ljungbyheds municipal- j samhälle, där således samtliga stadsstadgor nu tilllämpas. ") Enligt k. beslut d. 23 maj 1935 har av ett område invid Perstorps järnvägsstation inom Perstorps socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Perstorps municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. 28 ) Enligt k. beslut d. 31 mars 1932 har av ett område invid Kvidinge järnvägsstation inom Kvidingp socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Kvidinge municipalsamhälle, där byggnadsstadgan tillämpas. 39 ) Enligt k. beslut d. 30 dec ha vissa områden med en areal av 0.14 km a, allt land, från 1937 ars ingång i allo Överflyttats från Ausåa till Björnekulla socken. 30 ) Enligt k. beslut d. 3 maj 1935 har av ett område invid Skäldervikens järnvägsstation inom Barkåkra socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Skäldervikens municipalsamhälle, där byggnadsstadgan tillämpas. 31 ) Enligt k. beslut d. 8 maj 1931 har av ett område, omfattande platserna Maleu och Kamvikshöjden, inom Bostads socken bildats ett municipalsamhälle med en areal av 1.35 km 2, varav 1.34 km2 land, benämnt Målens municipalsamhälle, där byggnadsstadgan tillämpas. Enligt k. beslut d. 25 okt tillämpas även övriga stadsstadgor inom Målens municipalsamhälle. Enligt k. beslut d. 11 dec har hela Bostads socken (med de därinom belägna Båstads köping och Målens municipalsamhälle) från 1937 års ingång erhållit köpingsrättigheter under namn av Bostads köping. 2) Sockennamnen ha ändrats i enlighet med jordeboken till Öraby, Knislinge, ttassjö och Tåstarp. Namnen ha tidigare skrivits övraby, Knisslinge, Tosjö och Tostarp.

105 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. MALMÖHUS LÄN. 43

106 44 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. MALMÖHUS LÄN.

107 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. MALMÖHUS LÄN. 45

108 46 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. MALMÖHUS LÄN.

109 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. MALMÖHUS LÄN. 47

110 48 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. MALMÖHUS LÄN.

111 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. MALMÖHUS LÄN. 49 Anmärkningar till MalmShug lin. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. 1) Norra Trams församling omfattar Norra Vrams kommun och Södra Vrams kommun, vilka även i avseende på fastighetaredovisningen äro skilda socknar. Hela församlingen är 1940: fan', varav km" land; inv.; 78 folkmängdstäthet.») Västra SaUerups församling omfattar Västra SaUerups kommun och Eslövs stad. Hela församlingen år 1940: km», varav km2 land; 7558 inv.; 205 folkmängdstäthet. 3 ) Igelösa och Odarslövs kommun omfattar Igelösa församling och Odarslövs församling, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen äro skilda socknar. 4) Fastigheten Silvåkra n:r 1 eller Maskängen i tillhör Hardeberga kommun och församling men däremot i avseende på fastighetsredovisningen I Silvåkra socken. ', 5 ) Åkarps municipalsamhälle är delat på Bur- ; lövs och Tottarps socknar. Hela municipalsamhäuet år 1940: 3-37 km», allt land; inv.; 370 folkmängdstäthet. 6) Svedala församling omfattar Svedala kommun ] och Svedala köping, vilka även i avseende på fas-! tighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen j år 1940: km 2, varav km» land; inv.; 125 folkmängdstäthet. 7 ) Skurups församling omfattar Skurups kommun och Skurups köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km», varav km» land; inv.; 121 folkmängdstäthet. 8) Löberöds municipalsamhälle är delat på Högseröds och Hammarlunda socknar. Hela munieipalsamhället år 1940: 0-68 km», allt land; 637 inv.; 936 folkmängdstäthet.») Hörby församling omfattar Hörby kommun och Hörby köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km», varav km» land; inv.; 74 folkmängdstäthet. 10 ) Höörs församling omfattar Höörs kommun och Höörs köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km», varav km» land; inv.: 56 folkmängdstäthet. u ) Skanör med Falsterbo är att betrakta som en enda stad, som omfattar två församlingar, Skanörs församling och Falsterbo församling. Förändringar under årtiondet 19S ") Enligt k. beslut d. 16 mars 1934 ha vissa områden, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Vikens kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från de socknar, till vilka de i detta avseende hört, till Vikens socken. Dessa områden utgöras av vissa till AUerums och Väsby socknar hörande strandmalsjordar, de till Srunnby och Farhults socknar hörande ägotrakterna Bodmossen (Bödmåsen) och Klappetäppet (Klappe) samt den till Jonstorps socken hörande delen av ägotrakten Brännan. Enligt samma k. beslut ha de i avseende på fastighetsredovisningen till Brunnby och Farhults socknar hörande delarna av den förutnämnda ägotrakten Brännan, vilka i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Väsby kommun och församling, i förstnämnda avseende överflyttats från Brunnby och Farhults socknar till Väsby socken. holms municipalsamhälle utvidgats med vissa områden av Sibbarps och Åkarps byar med en areal av 1-00 km», allt land. Enligt samma k. beslut tillämpas samtliga stadsstadgor i Marieholms municipalsamhälle, där tidigare byggnadsstadgan icke tillämpats. ") Enligt k. beslut d. 15 nov bar av ett område invid Böstånga järnvägsstation inom Böstånga socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Böstånga municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. ") Enligt k. beslut d. 27 mars 1936 har Harjagers häradsdel av Stehags socken med en areal av 4-12 km", varav 4-09 km 2 land, från 1937 års ingång i allo överflyttats till Onsjö härad, dit hela socknen nu hör. ") Enligt k. beslut d. 10 mars 1939 ha vissa områden med en areal av 1-50 km», allt land, från 1940 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Västra SaUerups socken till Eslövs stad. ") Enligt k. beslut d. 31 mars 1932 har fastigheten Öbäcksängen eller Silveråkraängen med en areal av 0-04 km», allt land, från 1933 års ingång i allo överflyttats från Silvåkra till Hällestads socken.» ) Enligt k. beslut d. 29 sept tillämpas»») Enligt k. beslut d. 18 mars 1932 tillämpas brandstadgan inom Bjuvs municipalsamhälle, där redan tidigare ordnings- och hälsovårdsstadgorna tillämpats. Enligt k. beslut d. 26 maj 1939 tilllämpas även byggnadsstadgan inom Bjuvs municipalsamhälle, där således nu samtliga stadsstadgor tillämpas. ") Enligt k. beslut d. 27 mars 1936 har Harjagers häradsdel av Norrvidinge socken med en areal byggnadsstadgan inom Åkarps av 6-75 km», varav 6-69 km» land, från 1937 års ingång i allo överflyttats till Onsjö härad, dit hela socknen nu hör. ") Enligt k. beslut d. 26 maj 1939 har Marie municipalsamhälle, där redan tidigare de övriga 'stadsstadgorna tilllämpats.»') Enligt k. beslut d. 20 mars 1936 har lägenheten Hjärup n:r 19 med en areal av 0-05 km», allt

112 50 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. MALMÖHUS LÄN. land» från 1937 års ingång i allo överflyttats från Uppåkra till Flackarps socken. Enligt k. beslut <1. 3 juni 1938 ha fastigheterna, ManSngen l 1, Ängsro l 1 och 2 l samt Hjärup 4 21 med en areal av 0-20 km 2, allt land, från 1940 års ingång ävenledes i allo överflyttats från Uppåkra till Flaekarps socken. 22 ) Enligt k. beslut d. 12 okt ha hemmanen Lilla Svedala n:r 20 och 21 med en areal av 0-75 km 3, allt land, från 1936 års ingång -i.allo överflyttats från Svedala till Västra Kärratorps socken. 23 ) Enligt k. beslut d. 21 mars 1930 har kronojordlägenheten Bösarp n:r 17 eller Simbremacrken med en areal av 0-16 km 2, allt land, från 1931 års ingång i allo överflyttats från Bösarpa till Oislövs socken. ") Enligt k. beslut d. 31 mars 1932 har fastigheten Hörtemölla med en areal'a-v 0-26 km 2, allt land, från 1933 års ingång i allo överflyttats från Skivarps till östra Vemmenhögs socken. 2S ) Enligt k. beslut d. Il sept benämnes Gustavs socken, kommun och församling hädanefter Börringe. ") Enligt k. beslut d. 22 febr ha de s. k. Janstorps- och Kagehäradsområdena med en areal av 2-82 km 2, varav 2-80 km" land, från 1936 års ingång i allo överflyttats från Skumpa till Slimminge socken. 2Ï ) Enligt k. beslut d. 31 mars 1938 ha vissa områden med en areal av 1-15 km 2, allt land, från 1939 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Skurups socken till Skurups köping. 28 ) Enligt k. beslut d. 8 maj 1936 har av ett område invid Lövestads' järnvägsstation inom Lövestads socken bildats, ett municipalsamhäue, benämnt Lövestads municipalsamhäue, där ordnings-, brand- och hälsovårdsstadgoma tillämpas. Enligt k. beslut d. 26 maj 1939 tillämpas även byggnadsstadgan inom Lövestads municipalsamhäue, där således nu samtliga stadsstadgor tilllämpas. 2 ") Enligt k. beslut d. 27 mars 1936 har Torna häradsdel av Oårdstånga socken med en areal av 3-04 km 2, varav 2-97 km 2 land, från 1937 års ingång i allo överflyttats till Frosta härad, dit hela socknen nu hör. 30) Enligt k. beslut d. 13 mars 1936 har ett område med en areal av 3'80 km', varav 3-78 km" land, f Bin 1937 Ars ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Hörby socken till Hörby köping. 31 ) Enligt k. beslut d. 24 mars 1938 har Höörs municipalsamhäue jämte ett sydväst därom 'beläget område med en areal av 0-72 km', varav 0-70 km 1 land, från 1939 års ingång i kommunalt hän. seende och i avseende på fastighetsredovisningen ut brutits från Höörs socken till en köping, benämnd Höörs köping. =) Enligt k. beslut d. 31 dee haï Foaie socken (med det därinom belägna Fosie municipalsamhäue) med en areal av km% varav km 2 land, från 1931 års ingång i allo införlivats med Malmö stad. Fosie församling utgör alltjämt egen församling. Enligt k. beslut d. 16 mars och 24 ang har även Husie socken med en areal av km 2, varav km 2 land, från 1935 års ingång i allo införlivats med Malmö stad. Husie församling utgör alltjämt egen församling.») Enligt k. beslut d. 24 aug har ett område med en areal av 2-52 km 2, allt land, från 1935 års ingång överflyttats från S:t Petri till S:t Johannes församling, ett annat område med, en areal av 0-05 km', allt land, från samma tidpunkt överflyttats från S:t Pauli till Karoli församling och ett tredje område med en areal av 1-02 km 2, allt land, från 1937 års ingång överflyttats från Fosie till Limhamns församling. Enligt samma k. beslut skall ett fjärde område med en areal av 4-02 km 2, allt land, överflyttas från Västra Skrävlinge till Husie församling och ett femte område med en areal av 4-35 km 2, allt land, överflyttas från S:t Pauli till Husie församling, de båda sistnämnda områdena från tidpunkt, som K. Maj:t förklarat sig framdeles vilja bestämma. «) Enligt k. beslut d. 29 nov har Höganäs socken (med det därinom belägna Höganäs municipalsamhälle) från 1936 års ingång erhållit stadsrättigheter under namn av Höganäs stad.») Enligt k. beslut d. 22 okt skiives stadens namn från 1938 års ingång Trelleborg. Namnet har tidigare skrivits Trälleborg. 36) Sockennamnet har ändrats i enlighet med jordeboken till Lilla Beddinge. Namnet har tidigare skrivits Lilla Bedinge.

113 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. HALLANDS LÄN. 51

114 52 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. HALLANDS LÄN.

115 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. HALLANDS LÄN. 53 Anmärkningar till Hallands län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. 1) Hishults kommun och församling är delad pä [ Höks härad i Hallands län och Norra Åsbo härad ] i Kristianstads län. Den förstnämnda länsdelen omfattar i avseende på fasfcighetsredovisningen I Hishults socken, medan den sistnämnda länsdelen, j som endast beatår av hemmanen Långalt n:r 5 6 j (tidigare n:r 1 4) och Boalt n:r (tidigare n:r 5 8) i nämnda avseende tillhör Örkelljunga socken. Hela kommunen och församlingen år 1940: km 3, varav km 2 land; inv.; 20 folkmängdstäthet. 2 ) Oskarströms municipalsatnhälle är delat på Slättåkra och Enslövs socknar. Hela municipalsamhället år 1940: 8-71 km 2, varav 8-40 km 2 land; inv.; 326 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet ') Enligt k. beslut d. 13 mars 1936 har ett område, huvudsakligen ingående i kronoegendomen!, Kungsladugården, med en areal av 0-28 km 2, varav 0-25 km' land, från 1937 års ingång i allo l överflyttats från Laholms socken till Laholms stad. 4) Enligt k. beslut d. 31 mars 1933 har ett utan- j för Halmstads östra utmark beläget strandområde med en areal av 0-09 km 2, allt land, från 1934 års ingång i allo överflyttats från Snöstorps socken till Halmstads stad. 5 ) Enligt k. beslut d. 12 mars 1937 har Halmstads häradsdel av Enslövs socken (med den därinom belägna andelen av Oskarströms municipalsamhälle) med en areal av km 1, varav km 2 land, från 1938 års ingång i allo överflyttats till Tönnersjö härad, dit hela socknen nu hör. ) Enligt k. beslut d. 26 jan har Oskarströms municiyalsamhäåle utvidgats dels med delar av hemmanen Lövhult eller rjällgime samt Vrenninge n:r 4 i Enslövs socken med en areal av o-27 km 2, varav 3-24 km 2 land, dels med delar av hemmanet Mared i Slättåkra socken med en areal av 1-50 km 2, varav 1-46 km 2 land. ') Enligt k. beslut d. 24 jan har ett område med en areal av 1-67 km 2, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Stafsinge socken till Falkenbergs stad. 8 ) Enligt k. beslut d. 27 jan har ett område av kyrkohemmanet Tölö n.r 8 med en areal av km 2, allt land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Tölö socken till Kungsbacka stad

116 54 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN.

117 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN. 55

118 56 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN.

119 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN. 57

120 58 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN. Anmärkningar till Göteborgs och Bohus län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. 1) Skaftö församling omfattar Slcaftö, Fiskebäckskils liknämnd församling, sammanföras i avseende och Grundsunds kommuner, vilka dock i på fastighetsredovisningen under benämningen avseende på fastighetsredovisningen sammanföras Askums socken. under benämningen Skaftö socken. Hela församlingen år 1940: km», varav km' land; hetsredovisningen utgör en socken, omfattar ') Tossene kommun, vilken i avseende på fastig inv. ; 88 folkmängdstäthet. Inom hela Tossene församling och Bunnebostrands församling. Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner tilllämpas samtliga stadsstadgor. mun och Grebbestads köping, vilka även i avseende ) Tanums församling omfattar Tanums kom ') Stenkyrka, Rönnängs och Klädeaholmens på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen kommuner, år 1940: km», varav km» av vilka var och en omfattar en liknämnd församling, sammanföras i avseende på land; inv.; 22 folkmängdstäthet. fastighetsredovisningen under benämningen Stenkyrka socken. Göteborgs stads territoriella församlingar har hän 3 ) Elekets municipalsamhälle är delat på Stensyn icke kunnat tagas till den icke territoriella ') Vid beräkningen av folkmängdstätheten i kyrka kommun och Jtönnängs kommun. Hela Tyska församlingens medlemmar, varför folkmängdstäthetsuppgifterna monicipalsamhället år 1940: 0-27 km', allt land; för de särskilda för 183 inv.; 677 folkmängdstäthet. ^ 4) Askums, Malmöns, Kungshamns samlingarna (men ej för hela staden) äro obetydligt och Smögens för låga. kommuner, av vilka var och en omfattar en Förändringar under årtiondet ) Enligt k. beslut d. 2 april 1931 ha inom Partille socken bildats tre municipalsamhällen, benämnda Jonsereds, Partille och Sävedalens municipalsamhällen, där byggnads- och hälsovårdsstadgorna tillämpas. Enligt k. beslut d. 10 juni 1938 tillämpas även ordningsstadgan inom Sävedalens municipalsamhälle.») Enligt k. beslut d. 17 febr har fastigheten Bråta 3 1 med en areal av 0-03 km», allt land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Båda socken till Mölndals stad. 10 ) Enligt k. beslut d. 22 jan ha fastigheterna Trädgården l s, 1" och l 27 med en areal av 0-21 km», allt land, från 1938 års ingång i allo överflyttats från Västra Frölunda till Askims u ) Enligt k. beslut d. 2 dec tillämpas, förutom den redan tidigare tillämpade hälsovårdsstadgan, även brandstadgan från 1933 års ingång inom Asperö, Vrångö, Kalvsunds, Östersidans och Vajerns municipalsamhällen. ") Enligt olika k. beslut tillämpas icke mera byggnadsstadgan inom följande municipalsamhällen: inom Kyrkesund och Havstenssund enligt beslut d. 19 maj 1933, inom KäUö-Knipplan och Hälleviksstrand enligt beslut d. 6 juli 1934, inom Klädesholmen och Koholmen, Tången och Bogenäs- Nås (numera Bovenäset) enligt beslut d. 21 dec. 1934, inom Bleket och BovaUstrand enligt beslut d. 31 jan samt inom QuVOuAmen och Kåringön det utvidgade municipalsamhället. Ordnings- och hälsovårdsstadgorna, som förut tillämpats inom förutvarande Hönö-Klåva municipalsamhälle, tilllämpas enligt k. beslut d. 26 nov inom hela Hönö municipalsamhälle. ") Enligt k. beslut d. 18 nov har ett område med en areal av 0-69 km», allt land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Björlanda socken till Göteborgs stad och Zmndby församling. 1S ) Enligt k. beslut d. 22 mars 1935 har ett område, omfattande delar av Tingstad Stora Krokegård n:r 3, med en areal av 0-10 km», allt land, från 1936 års ingång i allo överflyttats från Backa socken till Göteborgs stad och Kristine församling. "} Enligt k. beslut d. 24 mars 1933 har hemmanet Olofshögen med en areal av 0'09 km», allt land, från 1934 års ingång i allo överflyttats från Solberga till Bålta socken. ") Enligt k. beslut d. 23 dec tillämpas icke mera brandstadgan inom Stenungsunds municipalsamhälle, där numera endast byggnads- och hälsovårdsstadgorna tillämpas. ") Enligt k. beslut d. 21 mars 1930 har ett område av Lyst socken (omfattande bl. a. största delen av Slättens municipalsamhälle) med en areal av 3-96 km», allt land, från 1931 års ingång i allo överflyttats från Lyse socken till Lysekils stad. Den icke överflyttade delen av Slättens municipalsamhälle har upphört att vara municipalsamhälle, och enligt beslut d. 30 okt ) Enligt k. beslut d. 23 dec har Bönöde tidigare där tillämpade stadsstadgorna tillämpas icke mera. Klåva municipalsamhälle utvidgats med den återstående ") Enligt k. beslut d. 31 jan har Tångens delen av ön Hönö med en areal av 4-92 km», municipalsamhälle utvidgats med vissa områden allt land, från d. 1 april 1933, varjämte municipalsamhället från samma tidpunkt benämnes Hönö med en areal av 0-24 km», allt land. ") Enligt k. beslut d. 29 dec har Gravarne municipalsamhälle. Enligt samma k. beslut tilllämpas och Bäckeviks municipalsamhälle utvidgats med ett brandstadgan från nämnda tidpunkt inom område med en areal av 0-81 km», allt land.

121 TAB. 1 (forte.). KOMMUNER M. M. GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN. 59») Enligt k. beslut d. 2 april 1937 benämnes Varvets socken med en areal av 0-76 km", varav Hogenäs Näs municipalsamhåue från 1938 års ingång Hovenäsets municipalsamhälle. med Göteborgs stad och Karl Johans församling km 2 land, från 1931 års ingång i allo införlivats») Enligt k. beslut d. 17 dec tillämpas M ) Enligt k. beslut d. 24 mars 1938 har ett område med en areal av 0.04 km2, allt land, över hälsovårdsstadgan inom Ulebergshamns municipalsamhäue, där redan tidigare ordnings- och brand- j flyttats från Örgryte till Gamlestads församling, ett stadgorna tillämpats. ' annat område med en areal av 0-01 km 1, allt land, «) Enligt k. beslut d. 18 mars 1932 har ett un- j från Gamlestads till Örgryte församling, ett tredje der hemmanet Stora Kärraby n:r 5 lydande område, benämnt Rörviksängen, med en areal av Johannebergs till Örgryte församling och ett fjärde område med en areal av 0.02 km 1, allt land, från 0-04 km2, allt land, från 1933 års ingång i allo överflyttats från Svetmeby till KviUe socken. örgryte till Johannebergs församling, i samtliga M ) Enligt k. beslut d. 23 maj 1930 har Nya fall från 1939 års område med en areal av 0-02 km", allt land, från ingång.

122 60 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÄLVSBORGS LÄN.

123 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÄLVSBORGS LÄN. 61

124 62 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÄLVSBORGS LÄN.

125 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÄLVSBORGS LÄN. 63

126 64 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÄLVSBORGS LÄN.

127 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÄLVSBORGS LÄN. 65 Anmärkningar till Älvsborgs län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. a ) Tösse med Tydje församling omfattar Tösse ') Alingsås landsförsamlings och Bödene kommun omfattar Alingsås landsförsamling och Bödene kommun och Tydje kommun, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen äro skilda socknar. församling, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen äro skilda socknar. Hela församlingen år 1940: km 2, varav km 1 land; inv.; 14 folkmängdstäthet. s ) Vårgårda municipalsamhälle är delat på 2 ) Ärtemarks församling omfattar Ärtemarks Algutstorps och Kullings-Skövde socknar. Hela kommun och Bengtsfors köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela km 2 land; 1299 inv.; 729 folkmängdstäthet. municipalsamhället år 1940: 1-80 km 2, varav 1-78 församlingen år 1940: km 2, varav ) Bråttensby och Landa kommun omfattar km" land; inv. ; 28 folkmängdstäthet. Bråttensby församling och Landa församling, vilka 2 ) Holms församling omfattar Holms kommun även i avseende på fastighetsredovisningen äro och Melleruds köping, vilka även i avseende på skilda socknar. fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 2, varav km" land; Herrljunga och Tarsleds socknar. Hela municipal 7 ) Herrljunga municipalsamhälle är delat på inv. ; 63 folkmängdstäthet. samhället år 1940: 4-17 km 2, varav 4-08 km 2 land; 1771 inv.; 434 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet ) Enligt k. beslut d. 14 okt tillämpas byggnadsstadgan inom Eds municipalsamhälle, där redan tidigare de övriga stadsstadgorna tillämpats.») Enligt k. beslut d. 23 maj 1935 har av ett område invid Brålanda järnvägsstation inom Brålanda socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Brålanda municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. 10 ) Enligt k. beslut d. 31 maj 1940 har lägenheten Stora Svalehult 1% som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Stora Mellby kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Väne- Asaka till Stora Mellby socken. u ) Enligt k. beslut d. 22 nov ha fastigheterna Böjningsmarken och Brunberg förklarats i allo tillhöra Fors socken och icke, varom oklarhet rått, Bommele socken. Enligt samma k. beslut ha fastigheterna Ålstad n:r 1 och 2 från 1942 års ingång i allo överflyttats från Fors till Rommele socken; arealen av dessa områden har redan förut inräknats i Bommele sockens areal. 12 ) Enligt k. beslut d. 10 nov har Lilla Edets municipalsamhälle utvidgats med ett område med en areal av 2-61 km 2, varav 2-31 km 2 land. ") Ortnamnskommissionen har fastställt sockennamnet S:t Peder. Namnet har tidigare skrivits S:t Peter. ") Enligt k. beslut d. 23 mars 1934 ha hemmanen Uppegården, Nedregården, Postgården och Tolaredsdamm med en areal av 3-03 km 2, varav 2-31 km 2 land, från 1935 års ingång i allo överflyttats från Angereds till Nödinge socken. ") Enligt k. beslut d. 23 mars 1934 har ett till lägenheten Rothoffskärr hörande område med en areal av km 2, allt land, från 1935 års ingång i allo överflyttats från Alingsås landsförsamlings och Bödene kommun, Alingsås landsförsamling och socken till Alingsås stad. ") Enligt k. beslut d. 18 mars 1932 har en del av f. d. allmänningen Bisveden med en areal av 0-95 km 2, varav 0-86 km 2 land, från 1933 års ingång i allo överflyttats från Fullestads till Langar eds socken. ") Enligt k. beslut d. 24 mars 1933 har ett område med en areal av 5-53 km 2, allt land, i allo överflyttats från Hudene till Källunga socken, ett annat område med en areal av 1-92 km 2, allt land, från Hudene till Hällestads socken, ett tredje område med en areal av 0-20 km 2, allt land, från Källunga till Hudene socken och ett fjärde område med en areal av 1-06 km 3, allt land, från Långareds till Hällestads socken, i samtliga fall från 1934 års ingång. ") Enligt k. beslut d. 31 maj 1940 har Herrljunga municipalsamhälle, förut beläget endast inom Herrljunga socken, utvidgats dels med ett område inom Herrljunga socken med en areal av 3-38 km 2, varav 3-30 km 2 land, dels med ett område inom Tarsleds socken med en areal av 0"16 km 2, allt land. ") Enligt k. beslut d. 20 mars 1931 ha delar av kronoparken Tränningshult med en areal av 1-77 km 2, varav 1-67 km 2 land, från 1932 års ingång i allo överflyttats till Nårunga socken. Av dessa områden ha 1-71 km 2, varav 1-61 km 2 land, överflyttats från Ornunga socken, 0-04 km 2, allt land, från Tämta socken och 0-02 km 2, allt land, från Ljurs socken. Enligt k. beslut d. 24 febr ha ytterligare delar av kronoparken Tränningshult med en areal av 6-35 km 2, varav 5-S7 km 2 land, från 1934 års ingång i allo överflyttats till Nårunga socken. Därav ha 1-03 km 3, allt land, överflyttats från Asklanda socken, 1-37 km 3, allt land, från Kvinnestads socken, 1-29 km 2, varav 1-28 km 3 land, från Ljurs socken, 1-00 km 2, varav 0-71 km 3 land, från S orra Sams socken, 0-16 km 2, varav 0-10 km 2 land, från Hällestads socken, 0-75 km 2, varav 0-63 km 3 land, från Hovs socken, 0-14 km 2, allt land, från Orude socken, 0-04 km 2, allt land, från Källunga socken, 0-12 km 2, allt land, från Alboga socken, 0-07 km 2, allt land, från

128 66 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÄLVSBORGS LÄN. Motta socken, 0-06 km2, allt land, från öra j M ) Ortnamnskommissionen har fastställt soesocken, 0-23 km 2, allt land, från Eriksbergs j kennamnet Slctphult. Namnet har tidigare skrivits socken och 0-09 km 2, allt land, från Mjäldrunga \ Skepphnlt. socken. i ") Enligt k. beslut d. 23 mars 1934 har fastig- 20 ) Enligt k. beslut d. 1 mars 1935 ha vissa I heten Lindas Yttergården l 6 med en areal av fastigheter med en areal av 0-42 km', allt land, I 0-01 km 1, allt land, från 1935 års ingång i allo från 1936 års ingång i allo överflyttats till Tärby ] överflyttats från Liareds till Hössna socken, socken. Därav ha Fänneslunda 1", l 13-1 ' och : M ) Enligt k. beslut d. 19 juni 1931 har Skaradelvis l 2 samt Solberga 1' med en areal av 0-24 j borgs länsdel av Kolingareds socken med en areal km 2, allt land, överflyttats från Fänneslunda av km 2, varav km" land, från 1932 års socken, Finnekumla (Tomten) 6 2 med en areal ingång i allo överflyttats till Älvsborgs län, dit av 0-12 km 2, allt land, från Sångedala socken och j hela socknen nu hör. en del av Runarp 1' med en areal av 0-06 km 2, allt») Enligt k. beslut d. 17 juni 1938 har Borås land, från Oingri socken. I församling från 1939 års ingång delats i två för- 21 ) Enligt k. beslut d. 25 febr har gränsen samlingar, den västra benämnd Borås Caroli mellan Örby och Berghems socknar fastställts. ' församling och den östra Borås Gustav Adolfs Därvid ha vissa områden i allo överflyttats från! församling. Örby till Berghems socken och andra områden i! ) Enligt k. beslut d. 12 mars 1937 ha Brunns allo från Berghems till Örby socken. För var och socken med en areal av km', varav km" en av de båda socknarna är hela arealen oföränd- land, och V isis socken med en areal av km 2, rad; däremot har av landarealen 0-01 km 2 över- varav km 2 land, från 1938 års ingång i allo flyttats från Örby till Berghems socken. införlivats med Ulricehamns stad.

129 TAB. 1 (forte.). KOMMUNER M. M. SKARABORGS LÄN. 67

130 68 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SKARABORGS LÄN.

131 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SKARABORGS LÄN. 69

132 70 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SKARABORGS LÄN.

133 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SKARABORGS LÄN. 71

134 72 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SKARABORGS LÄN.

135 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SKAKABORGS LÄN. 73 Anmärkningar till Skaraborgs län. Angående använd» förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. ') Tengene församling omfattar Tengene hornmun och Grästorps köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km», varav km 1 land; 1820 inv.; 76 folkmängdstäthet. 2) Bitterna församling omfattar Österbitterna kommun och Västerbilterna kommun, vilka även i avseende pä fastighetsredovisningen äro skilda socknar. Hela församlingen ar 1940: km2, varav km" land; 888 inv.; 18 folkmängdstäthet. 3) Lundsbrunns municipaisamhälle är delat på Skolrums, Ledsjö och Ova socknar. Hela municipalsamhället år 1940: 0-67 km 2, allt land; 396 inv.; 591 folkmängdstäthet. 4 ) AxvaUs municipaisamhälle är delat på Norra Vings och Skärvs socknar. Hela municipalsamhället år 1940: 0-75 km 2, allt land; 359 inv.; 478 folkmängdstäthet. 5 ) Floby municipaisamhälle är delat på Floby och Sörby socknar. Hela mimicipalsamhället år ) Falköpings östra landskommun motsvaras av Falköpings landsförsamling samt i avseende på fastighetsredovisningen av Falköpings östra socken. 7) Moholms municipaisamhälle är delat på Mo, Hjälstads och Vads socknar. Hela municipalsamhället år 1940: 2-62 km 2, varav 2-J5 km 2 land; 548 inv.; 223 folkmängdstäthet. 8 ) Invånarna inom vissa mindre områden av Flistads och Vads socknar kyrkobokföras i Götlunda församling. Dennas kyrkoskrivna folkmängd innefattar 29 personer av Flistads kommuns folkmängd och 4 personer av Vads kommuns folkmängd. 9 ) Tidans municipaisamhälle är delat på Vads och Göthtnda socknar. Hela municipalsamhället år 1940: 1-03 km 2, varav 0-98 km 2 land; 599 inv.; 611 folkmängdstäthet. Ie ) Hassle-Berga-Enåsa kommun omfattar Bassle församling, Berga församling och Knåsa församling, vilka även i avseende på fastighetsredovisj ningen äro skilda socknar. 1940: 0-52 km 2, allt land; 558 inv.; 1073 folk- mängdstäthet. j Förändringar under årtiondet u ) Enligt k. beslut d. 19 juni 1931 har Skaraborgs länsdel av Kölingareds socken med en areal av km 2, varav km 2 land, från 1932 års ingång i allo överflyttats till Älvsborgs län, dit hela socknen nu hör. 12 ) Enligt k. beslut d. 30 aug har Vara socken med en areal av km 2, varav km' land, från 1936 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen införlivats med Vara köping. Enligt k. beslut d. 12 mars 1937 har ett område, bestående av förutvarande Vara sockens andel i Hjortemossen, med en areal av 0-09 km 2, allt land, från 1938 års ingång i allo överflyttats från Vara köping till Essunga socken. ") Enligt k. beslut d. 31 mars 1932 har Vedums municipaisamhälle utvidgats med ett område med en areal av 0-05 km 2, allt land. ") Enligt k. beslut d, 27 mars 1936 har ett område med en areal av 0-34 km 2, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Tranums till Tådene socken. ") Enligt k. beslut d. 22 febr ha fastigheterna Agården 1 4 och l 7 med en areal av 1-78 km 2, varav 1-73 km 2 land, från 1936 års ingång i 47 ) Enligt k. beslut d. 15 mars 1940 ha fastigheterna Krokabäckskärret l 2, l 3 och 1 4 med en areal av 0-02 km 2, allt land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från Holmestads till Lugnas socken. ls ) Enligt k. beslut d. 7 febr benämnes Skarke (Värnhems) socken, kommun och församling från 1937 ars ingång Värnhem. ") Enligt k. beslut ti. 15 dec har AxvaUs municipaisamhälle utvidgats med ett område inom Norra Vings socken med en areal av 0-29 km 2, allt land, och ett område inom ISkärrs socken med en areal av 0-33 km 2, allt land. Enhet k. beslut d. 21 dec tillämpas inom AxvaUs municipaisamhälle förutom den redan tidigare där tillämpade hälsovårdsstadgan även ordnings- och brandstadgorna. 2 ) Enligt k. beslut d. 31 jan har Kvänums municipaisamhälle utvidgats med ett område, huvudsakligen bestående av hemmansdelen Tornnm Nästegården 6 68, med en areal av U-ll km 2, allt land. Enligt samma k. beslut tillämpas byggnadsstadgan inom Kvänums municipaisamhälle, där redan tidigare de övriga stadsstadgorna tilllämpats. allo överflyttats från Råda socken till Lidköpings ") Enligt k. beslut d. 26 jan har gränsen stad. mellan Vilske-Kleva och Ullene socknar fastställts.» ) Enligt k. beslut d. 31 mars 1932 har Lundsbrunns Härvid har en del av fastigheten Gryten med en municipaisamhälle utvidgats med ett om ' areal av 0-24 km 2, allt land, i allo överflyttats från råde inom Ledsjö so«ken med en areal a.v 0-24 km 2, i Ulkne Ull Vilske-Kleva socken. allt land. Enligt samma. k. beslut tillämpas inom i M ) Enligt k. beslut d. 15 juli 1932 har gränsen Lundsbrunns municipaisamhälle förutom den redan mellan Vilske-Kleva och Gökhems socknar fast tidigare där tillämpade hälsovårdsstadgan ställts i den mån denna berör kronoparken Mösse även övriga stadsstadgor. berg. Härvid har ett område med en areal av 0-33

136 74 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. SKARABORGS LÄN. km', allt land, i allo överflyttats från Vilske-Kleva till Gökhems socken. 2») Enligt k. beslut d. 23 mars 1934 har Falköpings västra landskommun med en areal av 7.10 km!, varav 7-09 km' land, från 1935 års ingång upphört. Härvid ha Mössebergs vattenkuranstalts område och vissa inom Jätteneds mosse belägna ägoområden med en areal av 0-23 km 2, allt land, i allo överflyttats till Friggeråkers socken och vissa inom Storemossen belägna ägoområden med en areal av 0-04 km', allt land, i allo överflyttats till Vilske-Kleva socken, medan hela återstoden av kommunen (med det därinom belägna Falköpings förstäders munirijmlaamhäut) med en areal av 6-83 km', varav 6-82 km' land, i allo införlivats med Falköpings stad. M ) Enligt k. beslut d. 8 dec har lägenheten Bestorp Lunnagården 2' med en areal av 0-03 km', allt land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från Märka till Falköpings stad.») Enligt k. beslut d. 31 mars 1939 har dels gränsen mellan å ena sidan Daretorps och Brandstorps socknar och å andra sidan Härja socken, dels gränsen mellan Daretorps socken och Brandstorps socken samt dels gränsen mellan & ena sidan Brandstorps och Härja socknar och å andra sidan Gustav Adolfs socken fastställts. Enligt samma k. beslut ha vissa områden med en areal av 0-34 km 2, allt land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Daretorps till Brandstorps socken. ) Enligt k. beslut d. 27 jan ha vissa områden med en areal av 0-13 km', varav 0-12 km' land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Velinga till Baltaks socken. ") Enligt k. beslut d. 14 jan har lägenheten Skarsjöliden med en areal av 0-01 km', allt land, från 1939 års ingång i allo överflyttats från Skövde stad till Våmbs socken. ") Enligt k. beslut d. 21 'juni 1940 har av ett område invid Moholms järnvägsstation inom Mo, Hjälstads och Vads socknar bildats ett municipal- 8amhä]le, benämnt Moholms municipalsamhäue, där ordnings-, hälsovårds- och brandstadgorna tillämpas.») Enligt k. beslut d. 24 jan ha lägenheterna Lunne Storegården 1", 1", 1" och samt Närlunda Skrivaregården 4 M med en areal av 0-01 km», allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Oötlunda till Vads socken, medan lägenheterna Olovsgård l u, 1", l 1 ' och 1", som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Götlunda kommun och församling, från samma tidpunkt i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Vads till Götlunda socken.») Enligt k. beslut d. 26 nov har av ett område invid Tidans järnvägsstation inom Vads och Oötlunda socknar bildats ett mnnicipalsamhälle, benämnt Tidans municipalsamhäue, där ordnings-, hälsovårds- och brandstadgorna tilllämpas. '-) Enligt k. beslut d. 20 mars 1931 har lägenheten Björkhem (Sörebodan 1), som i kommunalt l n och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Beatebergs kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Ekeskogs till Beatebergs socken. Enligt k. beslut d. 31 mars 1933 har lägenheten Herrängen eller Henrikstorp (Boda 1'), som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Ekeskogs kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Fagre till Ekeskogs socken. ") Enligt k. beslut d. 10 mars 1933 ha vissa områden från 1934 års ingång delvis i allo, delvis endast i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats såväl från Mötttorps till Karlsborgs socken som tvärtom. Härigenom har 0-85 km', allt land, överflyttats från Karlsborgs till Molltorps socken.») Enligt k. beslut d. 17 febr tillämpas samtliga stadsstadgor inom hela Karlsborgs kommun. ") Enligt k. beslut d. 16 mars 1934 har lägenheten Lindön n:r 4 med en areal av 0-04 km', allt land, från 1935 års ingång i allo överflyttats från Undenäs till Karlsborgs socken.») Enligt k. beslut d. 3 mars 1938 ha vissa områden med en areal av km2, varav km2 land, från 1939 års ingång i allo införlivats med Töreboda köping. Därav ha km', varav km2 land, överflyttats från Björkängs socken, vilken socken därmed nästan helt och hållet införlivats med Töreboda köping, 0-70 km', allt land, från Fredsbergs socken, 0-64 km', allt land, från Bäcks socken och 0-01 km2, allt land, från Fagre socken. Återstoden av Björkängs socken med en areal av 0-10 km2, allt land, har från samma tidpunkt i allo överflyttats till Fredsbergs socken. Enligt k. beslut d. 30 sept benämnes Björkängs församling från 1939 års ingång Töreboda församling. -») Enligt k. beslut d. 18 mars och 4 nov har en del av kronoegendomen Marieholm med en areal av 0-51 km2, varav 0-49 km2 land, från 1933 års ingång i allo överflyttats från Leksbergs socken till Mariestads stad. Enligt k. beslut d. 18 febr ha ytterligare delar av kronoegendomen Marieholm med en areal av 0-05 km2, allt land, från 1939 års ingång ävenledes i allo överflyttats från Leksbergs socken till Mariestads stad.»') Enligt k. beslut d. 24 juli 1931 benämnes Hassle, Snäsa och Berga kommun från 1932 års ingång Hassle-Berga-Enåsa. ' ) Enligt k. beslut d. 19 nov har av ett område inom Amnehärads socken bildats ett municipalsamhäue, benämnt GuUspångs municipalsamhäue, där samtliga stadsstadgor tillämpas. 39) Enligt k. beslut d. 12 maj 1933 har Skara socken med en areal av km2, varav 17-S8 km2 land, från 1934 års ingång i allo införlivats med Skara stad. Den utvidgade Skara stadsförsamling benämnes Skara fårsamling. ") Sookennamnen ha ändrats i enlighet med jordeboken till Velinga, Brevik, Sveneby och 171- iert». Namnen ha tidigare skrivits Velinge, Bredvik, Svenneby och Ullervad.

137 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄRMLANDS LÄN. 75

138 76 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄRMLANDS LÄN.

139 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄRMLANDS LÄN. 77 Anmärkningar till Viiriiilaiidsjlän. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. ' Grava kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Gråta församling och Forshaga församling. 2) Ransåters kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen ntgör en socken, omfattar liansäters församling och Munkfors församling. ') Silbodals församling omfattar Silbodals kommun och Arjängs köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen 4r 1940: km 2, varav km s land; inv.; 11 folkmängdstäthet. 4 ) Sunne församling omfattar Sunne kommun och (Sunne köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km', varav km 2 land; inv.; 19 folkmängdstäthet. 5 ) Delar av hemmanen Ganterud och Rådom samt lägenheterna Holmängen av hemmanet Torsby, Kläggstranden av hemmanen Torsby och Yästanå, Kronskogen av hemmanet Fensbol och Häckfall av hemmanet Vadje tillhöra Östmarks kommun och församling men däremot i avseende på fastighetsredovisningen Fryksände socken. Delar av hemmanen Vadje och Vadjetorp med tillhörande utskogar och lägenheter, bl. a. f. d. bruket Kristinefors, tillhöra Vitsands kommun och församling men däremot i avseende på fastighetsredovisningen likaledes Fryksände socken. ) Norra Båda kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Norra Råda församling och Hagfors församling.

140 78 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄRMLANDS LÄN. Förändringar under årtiondet 19S ') Enligt k. beslut d. 3 febr har gränsen vid ooh över Hällefors braks f. d. rekogaitionsskog mellan Gåsboms socken i Värmlands län och Hällefors socken i Örebro län fastställts, varvid ett område med en areal av 1-02 km!, varav 0-85 km' land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Gåsborns till Hällefors socken och ett annat område med en areal av 0-36 km 2, varav 0-26 km' land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Hällefors till Gåsborns socken. Enligt samma k. beslut har gränsen vid och över nämnda skog mellan Gåsborns och Rimzns socknar fastställts, varvid ett område med en areal av 0-09 km', allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Gåsborns till Ramens socken. ) Enligt k. beslut d. 3 mars 1939 har gränsen mellan Nordmarks och Bämms socknar fastställts, varvid ett område, som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Barnens kommun och församling, från 1910 års ingång i»avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Nordmarks till Barnens socken. ) Enligt k. beslut d. 11 febr har gränsen mellan Langsunds och Kroppa socknar fastställts, varvid ett område msd en areal av 0-51 km', allt land, från 1939 års ingång i allo överflyttats från Kroppa till Lungsunds socken och ett annat område med en areal av 0-12 km!, allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Lungsund3 till Kroppa socken. ") Enligt k. b 3 älut d. 24 mars 1933 har större delen av Karlstads sozlctn (hela socknen utom hemmanet Vidön) med en areal av km", varav km' land, från 1934 års ingång i allo införlivats msd Karlstads siad, varjämte hemmanet Färjestad och några smärre områden med en areal av 6-73 km2, varav 6-12 km2 land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Grava socken och den däri ingående Grava församling till Karlstads stad. Enligt samma k. beslut har det ovannämnda hemmanet Vidön med en areal av 3-68 km', varav 3-12 km2 land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Karlstads till Hammarö socken. Dan utvidgade Karlstads sladsförsamlinj Karlstads församling. benämnes ") Enligt k. beslut d. 30 dec tillämpas ordningsstadgan inom Forshaga municipalsamhälle, där redan tidigare de övriga stadsstadgorna tilllämpats. u ) Enligt k. beslut d. 10 juni 1938 tillämpas ordningsstadgan inom Kils municipalsamhälle, där redan tidigare de övriga stadsstadgorna tillämpats. ") Enligt k. beslut d. 26 maj 1939 har av ett område invid Grums järnvägsstation inom Grums socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Grumi municipalsamhälu, där samtliga stadsstadgor tillämpas. ") Enligt k. beslut d. 28 juni 1935 tillämpas hälsovårdsstadgan inom Årjäng» mvnicipaliamhäue, där redan tidigare byggnadsstadgan, tilllämpats. Enligt k. beslut d. 19 nov har Årjäng8 municipalsamhälle utvidgats med vissa områden msd en areal av 3-16 km", varav 2-46 km» land. Enligt k. beslut d. 28 okt tilllämpas även ordnings- och brandstadgorna inom Årjängs municipalsamhälle. Enligt k. beslut d. 22 dec har Årjängs municipalsamhälle från 1941 års ingång i kommunalt hänseende utbrutits från Silbodals kommun till en köping, benämnd Årjängs köping. ") Eoligt k. beslut d. 10 juni 1938 tillämpas ordnings- och brandstadgorna inom Charlottenbergs municipalsamhälle, där redan tidigare de övriga stadsstadgorna tillämpats. ") Ortnamnskommissionen har fastställt sockennamnen Västra Ämtervik och östra Åmtervik. Namnen ha tidigare skrivits Västra Emtervik och östra Emtervik. ") Enligt k. beslut d. 22 mars 1935 ha en del av hemmanet Skäggeberg och åtta för Sk&ggebergs skifteslag samfällda områden vid Lerälven med en areal av 0-18 km', varav 0-17 km' land, från 1936 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Sunne. socken till Sanne köping. ") Enligt k. beslut d. 4 okt tillämpas ordningsstadgan inom Torsby municipalsamhälle, där redan tidigare byggnads- och hälsovårdsstadgorna tillämpats. EnUgt k. beslut d. 30 okt tilllämpas även brandstadgan inom Torsby municipalsamhälle, där således nu samtliga stadsstadgor tillämpas. ") Enligt k. beslut d. 4 dec har gränsen mellan Norra Ny och Nyskoga socknar fastställts, varvid vissa områden med en areal av 2-53 km 1, varav 2-52 km2 land, från 1933 års ingång i allo överflyttats från Norra Ny till Nyskoga socken och andra områden med en areal av 0-18 km 1, allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Nyskoga till Norra Ny socken. 2 ) Ekshärads och Gustav Adolfs kommuner, som vardera motsvaras av en liknämnd församling, ha tidigare i avseende på fastighetsredovisningen sammanförts under benämningen Ekshärads socken, men från den 21 mars 1938 utgöra de skilda socknar. ") Enligt k. beslut d. 8 dec har av Hagfors bruks- och stationssamhälle inom Norra Båda socken och kommun och Bagfors församling bildats ett municipalsamhälle, benämnt Hagfors municipalsamhäue, där samtliga stadsstadgor tillämpas.

141 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÖREBRO LÄN. 79

142 80 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÖREBRO LÄN.

143 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÖREBRO LÄN. 81 Anmärkningar till Örebro län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. 1) Hallsbergs församling omfattar Hallsbergs I Fellingsbro församling kommun och Hallsbergs köping, vilka även i avse-1 ende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela i församlingen år 1940: km», varav ! km 1 land; inv.; 47 folkmängdstäthet.! 2 ) Nora landskommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör Nora socken, motsvaras av Nora bergsförsamling. 3 ) Fellingsbro kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar och Fellingsbro norra församling. 4) Lindes kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Lindes församling och Gwldsmedshyttans församling. s ) Ljusnarsbergs församling omfattar Ljusnarsbergs kommun och Kopparbergs köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km!, varav km 2 land; inv.; 15 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet ) Enligt k. beslut d. 16 jan har lägenheten Angsbrotegen med en areal av 0-02 km2, allt land, från 1936 års ingång i allo överflyttats från Anstå till Vintrosa socken. ') Enligt k. beslut d. 20 mars 1936 har egendomen Ulriksberg med en areal av 3-17 km", allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Längbro socken till Binkaby socken, medan hela! den återstående delen av Längbro socken med en areal av km 2, varav km" land, från samma tidpunkt i allo införlivats med Örebro stad. Längbro församling utgör alltjämt egen församling. Enligt samma k. beslut har från samma tidpunkt en till hemmanet Snavlunda hörande skogslott med en areal av 0-62 km 2, allt land, i allo överflyttats från Anstå socken till Örebro stad och Längbro församling och hemmanet Munkatorp med en areal av 0-64 km', allt land, från Binkaby socken till Örebro stad och Längbro församling. Enligt k. beslut d. 19 mars 1937 har fastigheten Rosta 1" med en areal av 0-05 km', allt land, från 1938 års ingång i allo överflyttats från Örebro stad och Längbro församling till Vintrosa socken. ) Enligt k. beslut d. 27 mars 1936 ha vissa områden med en areal av km', allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Örebro stad och Nikolai församling till Mosjö socken och andra områden med en areal av 0-07 km", allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Örebro stad och Nikolai församling till Anstå socken. Enligt k. beslut d. 4 juni 1937 ha ytterligare områden med en areal av km 2, allt land, från 1939 års ingång i allo överflyttats från Örebro stad och Nikolai församling till Ånsta socken, medan andra områden med en areal av 0-01 km 2 allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Ånsta socken till Örebro stad och Nikolai församling. ) Enligt k. beslut d. 8 mars 1935 har lägenheten Odensbacken med en areal av 0-05 km 2, allt land, från 1936 års ingång i allo överflyttats från Stora Mellösa till Askers socken. 10 ) Genom torrläggning av sjöarna Västra och Östra Kvismaren har Norrbyås sockens landareal ökats med 3-71 km 2. ") Enligt k. beslut d. 22 jan har lägenheten östersjö 12 med en areal av 0-06 km 2, allt land, från 1938 års ingång i allo överflyttats från Snavlunda till Lerbäcks socken. 12 ) Enligt k. beslut d. 14 febr har Stora Bökneö med en areal av 2-09 km 2, allt land, som i

144 82 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. ÖREBRO LÄN. kommunalt hänseende samt i avseende pä fastighetsredovisningen redan tidigare räknats till Hammars kommun och socken i Örebro län, frän 1937 års ingång i ecklesiastikt hänseende överflyttats från Västra Ny församling i Östergötlands län till Hammars församling.») Enligt k. beslut d. 30 dec har lägenheten Sirsjötorp med en areal av 0-18 km2, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från akagershuus till Nysunds socken. ") Enligt k. beslut d. 27 nov har Ffugesta municipalsamhätte utvidgats med ett område med en areal av 1-27 km2, varav 1-26 km 1 land. 15 ) Enligt k. beslut d. 13 mars 1931 har ett område med en areal av 8-93 km 1, varav 8-86 km" land, från 1932 års ingång i allo överflyttats från S ysunds till Degerfora socken.» ) Enligt k. beslut d. 10 juni 1938 har Jannelunds municipalsamhätte utvidgats med delar av hemmanen Bottesbol och Strömsnäs med en areal av 1-33 km', allt land, efter vilken utvidgning municipalsamhället benämnes Degerfors municipalsamhälle. r ") Enligt k. beslut d. 3 febr har gränsen vid och över Hällefors bruks f. d. rekognitionsskog mellan Hällefors socken i Örebro län och Oåsborns socken i Värmlands län fastställts, varvid ett område med en areal av 1.02 km2, varav 0-85 km2 land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Gàsborns till Hällefors socken och ett annat område med en areal av 0-36 km 2, varav 0-26 km2 land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Hällefors till Gåsborns socken. Enligt samma k. beslut har gränsen vid och över nämnda skog mellan Hällefors och Grythyttans socknar fastställts. «) Enligt k. beslut d. 24 och 31 juli 1936 ha vissa områden med en areal av 1-19 km2, allt land, från 1938 års ingång i allo överflyttats från Grangärde socken och den däri ingående Grangärde församling i Kopparbergs län till Ljusnarsbergs socken i Örebro lin.») Enligt k. beslut d. 8 dec har gränsen mellan Ljusnarsbergs socken i Örebro län och Norrbårhe socken i Kopparbergs län fastställts, varvid ett område med en areal av 0-01 km2, allt land, frän 1941 års ingång i allo överflyttats från Norrbärke till Ljusnarsbergs socken och ett annat område med en areal av 5-72 km2, varav 5-10 km2 land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Ljusnarsbergs till Norrbärke socken.» ) Enligt k. beslut d. 15 juni 1939 har Karlskoga socken (med det därinom belägna Karlskoga municipalsamhätte) från 1940 års ingång erhållit stadsr&ttigheter under namn av Karlskoga stad. ") Enligt k. beslut d. 6 dec ha vissa områden från 1942 års ingång i allo överflyttats från Lindes socken och den däri ingående Lindes församling till Lindesbergs stad. Arealen av dessa områden, 0-35 km2, varav 0-02 km2 land, synes redan förut ha varit inräknad i staden. 22) Sockennamnet har ändrats i enlighet med jordeboken till Kräcklinge. skrivits Kräklinge. Namnet har tidigare

145 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄSTMANLANDS LÄN. 83

146 84 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄSTMANLANDS LÄN.

147 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄSTMANLANDS LÄN. 85 Anmärkningar till Västmanlands län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. 1j. Kung Karla församling omfattar Kung Karls 2 ) Bro och Malma kommun, vilken i avseende kommun och Kungsörs köping, vilka dock i avseende på fastighetsredovisningen sammanföras fattar Bro församling och Malma församling. på fastighetsredovisningen utgör en socken, om under benämningen Kung Karls socken. Hela ') Hallstahammars municipalsamhälle är delat församlingen år 1940: km», varav km2 på Svedvi, Kolbäcks och Bergs socknar. Hela land; inv.; 60 folkmängdstäthet. municipalsamhället år 1940: km 1, varav km 2 land; inv.; 386 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet ) Enligt k. beslut d. 3 mars 1939 ha vissa om- dessa gränser beröra Sala södra kronopark, fastråden med en areal av 3-33 km', varav 3-30 km 1 ställts, varvid vissa områden i allo överflyttats land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från mellan nämnda socknar. Härvid ha områden med Arboga socken till Arboga ålad och andra områden en areal av 1-03 km', varav 0-70 km 2 land, övermed en areal av 0-11 km 2, varav 0-10 km' land, i flyttats från Enåkers till Möklinta socken, omräfrån samma tidpunkt i allo överflyttats från Ar- den med en areal av 1-13 km 3, allt land, från Möboga stad till Arboga socken. < klinta till Enåkers socken, områden med en areal 3) Enligt k. beslut d. 26 ang ha Bro socken av 3-36 km', allt land, från Enåkers till Nora och Malma socken i kommunalt hänseende och i! socken och områden med en areal av 0-02 km 2, avseende på fastighetsredovisningen från 1939 års ; varav 0-01 km 2 land, från Möklinta till Nora socken. ingång sammanslagits till en socken, benämnd ' u ) Enligt k. beslut d, 17 dec har Heby Bro och Malma socken. municipalsamhälle utvidgats med vissa områden 4) Enligt k. beslut d. 17 nov har Ulvsbo! med en areal av 0-32 km!, varav 0-31 km 2 land. by med en areal av 5-29 km 2, varav 3-20 km' land, 1S ) Enligt k. beslut d. G dec ha fastigfrån 1941 års ingång i allo överflyttats från Söder- heterna Stockkärret l 1 och Källkärret l 2, som i iärke socken i Kopparbergs lån till Västanfors \ kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan socken i Västmanlands län. i tidigare räknats till österunda kommun och för- ') Enligt k. beslut d. 12 jan har den till samling, i avseende på fastighetsredovisningen hemmanet Amebo hörande delen av den s. k. ', överflyttats från Torstuxa till Österunda socken Kottarstäkten med en areal av 0-02 km', allt land, och fastigheten Källkärret l 1, som i kommunalt från 1940 års ingång i allo överflyttats från Nor- och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats bergs socken i Västmanlands län till Söderbärke i till Vittinge kommun och församling, i avseende pa socken i Kopparbergs län. j fastighetsredovisningen överflyttats från Torsttma ') Enligt k. beslut d. 30 dec ha hemmanen! till Vittinge socken. Ombenning n-.r 1 och 2 med därifrån avsöndrade ") Enligt k. beslut d. 22 juli 1938 ha vissa lägenheter med en areal av 7-70 km2, varav 7-53 områden från 1939 års ingång i ecklesiastikt hänkm' land, från 1937 års ingång i allo överflyttats : seende överflyttats mellan de olika församlingarna från Norbergs till Västervåla socken. i inom Västeras stad. Härvid har ett område med ") Enligt k. beslut d. 4 juni 1937 benämnes en areal av km 2, allt land, överflyttats från Vagnsbro härad från 1938 års ingång Vangsbro ' S;t Mans församling till Västerås församling, ett härad. annat område med en areal av km 2, allt ") Enligt k. beslut d. 8 dec har av ett < land, från Lundi)/ församling till Västerås församområde inom Svedvi, Kolbäcks och Bergs socknar Ung och ett tredje område med en areal av bildats ett municipalsamhälle, benämnt HalUta- km 2, allt land, från Västerås församling till Lundby hammars municipalsamhälle, där samtliga stads- församling, stadgor tillämpas. 15 ) Sockennamnet har ändrats i enlighet med ") Enligt k. beslut d. 20 jan ha gränserna jordeboken till Ryttern. Xamnet har tidigare skrijnellan Enåkers, Möklinta och.vora socknar, i vad vits Rytterne. 10 U4021

148 86 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KOPPARBERGS LÄN.

149 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KOPPARBERGS LÄNI 87

150 88 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KOPPARBERGS LÄN. Anmärkning-ar till Kopparbergs Un. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. i ) Folkärna församling omfattar Folkärna kommun och KryVbo köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km", varav km' land; inv.; 34 folkmängdstäthet.! ) Vika kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Vika församling och IIosjö församling. 3 ) Svärdsjö kommun omfattar Svärdsjö församling och Svartnäs församling, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen äro skilda socknar. 4 ) Stora Tuna församling omfattar Stora Tuna kommun, Domnarvets kommun och Borlänge köping, av vilka kommuner de bada förstnämnda dock i avseende på fastighetsredovisningen sammanföras under benämningen Stora Tuna socken, medan däremot Borlänge köping i nämnda avseende särskiljes. Hela församlingen år 1940: km', varav 540-S0 km'land; inv.; 50 folkmängdstäthet. Inom Domnarvets kommun tillämpas samtliga stadsstadgor. 6 ) Norrbärke församling omfattar Norrbärke kommun och Smedjebackens köping, vilka även i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km', varav km! land; inv.; 17 folkmängdstäthet. ') Ludvika församling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. Hela församlingen år 1940: km», varav km» land; inv.; 66 folkmängdstäthet. ') Qrangärde kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Grangärde församling och Grängesbergs församling. 8) Gagnefs kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Gagnefs församling och Mockfjärds församling. ") I de kring Siljan belägna kommunernas areal ha deras andelar av denna sjö inräknats, varvid fördelningen skett enligt å kartan approximativt uppdragna gränser. Härvid har Siljans hela areal, km2, fördelats på följande sätt: Leksand 28-90, Siljansnäs 57-40, Rättvik60-90,.Mora 69-40, Morastrands köping 0-50 och SoUerön ") Leksands kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Leksands församling och Djura församling. u ) Rättviks kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Rättviks församling och Bingsjö-Dådrans församling. u ) Mora församling omfattar Mora kommun och Morastrands köping, vilka även i avseende på. fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km', varav km" land; inv.; 8 folkmängdstäthet. u ) Av de i Tännäs lappförsamling kyrkobokförda personerna äro större delen bosatta inom! Jämtlands län men en mindre del inom Idre kom- I mun i Kopparbergs län. i ") Falu stad motsvaras av Falu Kristine för- \ samling.

151 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. KOPPARBERGS LÄN. 89 Förändringar under årtiondet gärde socken och den däri ingående Grangärde församling i. Kopparbergs län till Lpisnarsbergs socken i örebro län. Vidare har enligt det sistnämnda k. beslutet en del av Pullerotorpet med en areal av 0-11 km2, allt land, från samma tid ") Enligt k. beslut d. 25 nov har Stjärnsunds punkt i allo överflyttats från Ludvika socken till församling med en areal av km 2, Grangärde socken och den däri ingående Grängespunkt varav km 2 land, från 1940 års ingång i ' bergs församling och en annan del av nyssnämnda ecklesiastikt hänseende införlivats med Husby församling. torp med en areal av 0-02 km 2, allt land, från samma tidpunkt i ecklesiastikt hänseende överflyttats ") Enligt k. beslut d. 1 mars 1935 ha områdena j från Grangärde församling till Grängesbergs församling. Kronängshagen och Grimsängshagen med en areal av 0-08 km 2, allt land, från 1936 års ingång i allo ) Enligt k. beslut d. 26 nov har Vansbro överflyttats från Säters socken till Säters stad. municipalsamhälle utvidgats med ett område ") Enligt k. beslut d. 31 mars 1938 benämnes 1 med en areal av 0-03 km s, allt land, men minskats Kopparbergs socken, kommun och församling från med ett annat område med en areal av 0-29 km 2, 1939 åra ingång Stora Kopparberg. Enligt k. allt land. beslut d. 17 mars 1939 har den till Falu stad, hörande delen av Stora Kopparbergs församling!») Enligt k. beslut d. 14 jan har av ett med en areal av 7-48 km', varav 7-12 km2 land,! område invid Malungs järnvägsstation inom Malungs socken bildats ett municipalsamhälle, be från 1940 års ingång i ecklesiastikt h&nseende över- j flyttats till Falu Kristine församling, varigenom ; nämnt Malungs municipalsamhälle, där samtliga Stora Kopparbergs församling motsvarar den liknämnda kommunen och socknen. «) Enligt k. beslut d. 24 febr ha Grada stadsstadgor tillämpas. ") Enligt k. beslut d. 21 mars 1930 har den till bys utskog och en del av lägenheterna Kraftbolaget n:r 16 och 17 med en areal av km 2, Torsångs socken hörande delen av egendomen ] varav litt. A Liljan ävensom egendomen litt. Ä Liljan ' från 1931 års ingång i allo överflyttats från Torsångs till Aspeboda socken. Arealen har redan förut varit inräknad i Aspeboda sockens areal. Enligt samma k. beslut har den del av hemmanet Liljan, ' som i kommunalt och ecklesiastikt hänseende redan tidigare räknats till Aspeboda kommun och församling, i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Torsångs till Aspeboda socken.» ) Enligt k. beslut d. 17 nov har Ulvsbo j från Leksands socken och den däri ingående Leksands församling till Bjur sås socken. ") Enligt k. beslut d. 29 mars 1934 ha vissa områden av Laknäs, Östanhols och Kullsbjörkens by med en areal av 5-29 km 1, varav 3-20 km' land, j byars skifteslag med en areal av 0-15 km 2, allt från 1941 års ingång i allo överflyttats från Söder- j land, från 1935 års ingång i allo överflyttats från bärke socken i Kopparbergs län till Väslanfors socken Leksands socken och den däri ingående Leksands i Västmanlands län. församling till Bältviks socken och den däri ingå ") Enligt k. beslut d. 12 jan har den till ende Rättviks församling. hemmanet Årnebo hörande delen av den s. k. ") Enligt k. beslut d. 22 mars 1935 ha de till Kottarstäkten med en areal av 0-02 km 2, allt Nusnäs Ijy hörande delarna av urfjällsägan land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Bjönsbodajna med en areal av 0-18 km 1, allt Norbergs socken i Västmanlands län till Söderbärke land, från! 1936 års ingång i allo överflyttats från socken i Kopparbergs lan. jtfora socken till Rättviks socken och den däri ingående Såtlviks 21 ) Enligt k. beslut d. 8 dec har gränsen församling. 21 mellan Norrbärke socken i Kopparbergs län och ") Enligt k. beslut d. 31 mars 1933 ha vissa till Lynsnarsbergs socken i Örebro län fastställts, varvid lägenheten 1 Einsthögst hörande områden med en ett område med en areal av 0-01 km 2, allt land» areal av O-Så km 2, allt land, från 1934 års ingång från i 941 års ingång i allo överflyttats från Norrbärke till Ljusnamsbergs socken och ett annat i allo överflyttats från Ore socken i Kopparbergs län till Voxna socken i Gävleborgs län. Arealen område med en areal av 5-72 km 2, varav 5-10 km 2 synes redan förut ha varit inräknad i Voxna sockens areal. land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från lijusnarsbergs till Norrbärke socken. ") Enligt k. beslut d. 8 maj 1931 tillämpas ") Enligt k. beslut d. 24 och 31 juli 1936 ha ordningsstadgan inom Orsa municipalsamhälle, där vissa områden med en arealav 1-18 km', allt land, från 1938 års ingång i allo överflyttats från Gran km 2 land, från 1934 års ingång i ecklesiastikt hänseende överflyttats från Gagnefs församling till Mockfjärds församling. 2 ') Enligt k. beslut d. 4 febr ha vissa fäbodlotter med en areal av 0-83 km 2, varav 0-81 km 2 land, från 1939 års ingång i allo överflyttats redan tidigare de övriga stadsstadgorna tillämpats. u ) Enligt k. beslut d. 15 mars 1935 ha vissa områden med en areal av 1-49 km 2, varav 0-50 km 2 land, från 1936 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Mora socken till köping. Morastrands

152 90 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. GÄVLEBORGS LÄN.

153 TAB. 1 (forte.). KOMMUNER M. M. GÄVLEBORGS LÄN. 91 Anmärkningar till liïvleborgs Un. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. ') Ockelbo kommun, vilken i avseende på fastig-1 ) Ovansjö församling omfattar Ovansjö komhetsredovisningen utgör en socken, omfattar j mun och Storviks köping, vilka även i avseende på Ockelbo församling och Ärnots församling. \ fastighetsredovisningen särskiljas. Hela försam-

154 92 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. GÄVLEBORGS LÄN. lingen år 1940: km 2, varav km 2 land;! inv.; 24 folkmängdstäthet. j 3 ) Torsäkers kornmun, som motsvaras av Torsåkers församling, och Hojars kommun, som mot- J svaras av Hofors församling, ende på fastighetsredovisningen under benämningen Torsåkers socken. Söderala församling, Ljusne församling och Bergviks församling. 7 ) Bollnäs församling omfattar Bollnäs kommun. Bollnäs köping och Björkhamre köping, vilka även sammanföras i avse- j i avseende på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 2, varav km 2 land; inv.; 18 folkmängdstäthet. 8) Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping, vilka även i avseende på. 4) Sandvikens församling omfattar jfiögbo kommun och Sandvikens köping, vilka även i avseende fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 2, varav km 1 på fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 2, varav km 2 land; inv.; 9 folkmangdstäthet. land; inv.; 147 folkmängdstäthet. 8 ) Färila-Kårböle kommun, vilken i avseende på. 8 ) Skogs kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Fårila församling och Kårböle församling. fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Skogs församling och Lingbo församling. ") Los kommun omfattar Los församling och ') Söderala kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar tighetsredovisningen Hamra församling, vilka även i avseende på fas särskiljas. Förändringar under årtiondet ") Enligt k. beslut d. 15 mars 1935 har ett om- rade, huvudsakligen bestående av hemmanet Jörtsön, från 1936 års ingång i allo överflyttats från Hedesunda socken i Gävleborgs län till Söderfors socken i Uppsala län, i den mån denna j indelning icke redan tidigare gällt. Eedan vid 1930 års folkräkning redovisades emellertid området i såsom tillhörande Söderfors socken. Enligt samma k. beslut har ett annat område, det s. k. Sidländet, som i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen redan tidigare räknats till Hedesmida kommun och socken, från samma tidpunkt i ecklesiastikt hänseende överflyttats från Söderfors till Hedesunda församling, likaledes i den mån denna indelning icke redan tidigare gällt. 12 ) Enligt k. beslut d. 15 nov benämnes Högbo församling från 1936 års ingång Sandvikens församling. ".) Enligt k. beslut d. 29 mars 1934 ha stadsägorna 1006 a och 1007 a med en areal av km 2, allt land, från 1935 års ingång i allo överflyttats från Gävle stad och Staffans församling till Valbo socken. Enligt k. beslut d. 31 mars 1939 ha vissa områden med en areal av 0-59 km 2, varav 0-49 km 2 land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Gävle stad och Heliga Trefaldighets församling till Valbo socken och andra områden med en areal av 0-97 km 2, varav 0-87 km 2 land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Valbo socken till Gävle stad och Heliga Trefaldighets församling. ") Enligt k. beslut d. 31 mars 1939 ha vissa delar av Fleräng med en areal av 0-61 km 2, allt land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Valbo socken i Gävleborgs län till Älvkarleby socken och den däri ingående Skutskärs församling i Uppsala län. ") Enligt k. beslut d. 9 nov har gränsen fastställts mellan å ena sidan Söderhamns stad och å andra sidan Norrala socken och Söderala sockent och den i sistnämnda socken ingående Söderala. församling. ") Enligt k. beslut d. 9 jan ha vissa områden med en areal av 0-15 km 2, varav 0-04 km2 land, från 1936 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Bollnäs socken till Bollnäs köping. ") Enligt k. beslut d. 31 mars 1933 ha viss» till lägenheten Finsthögst hörande områden med en areal av 0-55 km 2, allt land, från 1934 års ingång: i allo överflyttats från Ort socken i Kopparberg» län till Voxna socken i Gävleborgs län. Arealen synes redan förut ha varit inräknad i Voxna sockens areal.») Enligt k. beslut d. 27 jan har lägenheten Hybo 1" med en areal av 0-33 km 2, varav 0-32 km 2 land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Järvsö till Ljusdals socken. ") Enligt k. beslut d. 3 nov har en del av Kyrksjön med en areal av 0-30 km 2, varav intet land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från Ljusdals socken till Ljusdals köping. 20) Enligt k. beslut d. 31 mars 1939 ha vissa, fastigheter med en areal av 4-26 km 2, allt land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Ljusdals socken till Färila-Kårböle socken och den däri ingående Färila församling. 21 ) Enligt k. beslut d. 8 aug är Hamra, som tidigare ansetts utgöra kapellag, i verkligheten att betrakta som annexförsamling till Lo» församling under benämningen Hamra församling. ") Enligt k. beslut d. 6 nov har ett såsom vederlag vid skifte åt Orrmo by utbrutet områdeav Hamra kronopark med en areal av 0-24 km 2, allt land, i allo överflyttats från Los kommun och den däri ingående Hamra församling i Gävleborga län till Lillhårdals socken i Jämtlands län.

155 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄSTERNORRLANDS LÄN. 93

156 94 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄSTERNORRLANDS LÄN.

157 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄSTERNORRLANDS LÄN. 95 Anmärkningar till Västernorrlands län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. ') Sköns kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en Bocken, omfattar Sköns församling och Skönsmons församling, den sistnämnda motsvarande Skönsmons municipalsamhåue. ') Sollefteå församling omfattar Sollefteå landskommun och Sollefteå stad. Hela församlingen år 1940: km», varav km«land; 6645 inv.; 32 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet 19S a ) Hnligt k. beslut d. 11 dec har Lögdö bruksförsamling, vars kyrkobokförda personer samtliga voro mantalsskrivna i Hässjö socken, ehuru de delvis även voro bosatta inom Timrå soteken, från 1932 års ingång upphört, och de där kyrkobokförda personerna ha i allo fördelats på Hässjö och Timrå socknar allt efter vederbörandes boningsort. 4) Enligt k. beslnt d. 23 maj 1935 har av vissa delar av Näs och Vivsta skifteslag inom Timrå socken från d. 1 juli 1935 bildats ett municipalsamhälle, benämnt Vivsta-Näs municipalsamhâlle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. 5) Enligt k. beslut d. 8 nov benämnes Indals-Lidens socken, kommun och församling från 1936 års ingång Liden. ) Enligt k. beslut d. 18 okt ha Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag samt Indals tingslag från 1936 års ingång förenats till ett tingslag, Medelpads östra domsagas tingslag. ') Enligt k. beslut d. 31 maj 1935 har Kramfors municipalsamhâlle utvidgats med ett område med en areal av 0-13 km", allt land. 8 ) Enligt k. beslut d. 19 mars 1937 ha vissa områden med en areal av 001 km s, allt land, från 1938 års ingång i kommunalt hänseende och i avseende på fastighetsredovisningen överflyttats från Sollefteå socken till Sollefteå stad och andra områden med en areal av 0-01 km", allt land, från samma tidpunkt i samma hänseenden överflyttats från Sollefteå stad till Sollefteå socken. ) Enligt k. beslut d. 12 febr. och 2 juli 1937 ha Barnsele och Mesele tingslag samt Fjällsjö tingslag från 1939 års ingång förenats till ett tingslag, Ångermanlands västra domsagas tingslag. ") Enligt k. beslut d. 10 juni 1932 har av vissa delar av Bredby och Näs byar inom Anundsjö socken bildats ett municipalsamhâlle, benämnt Bredbyns municipalsamhâlle, där samtliga stadsstadgor tillämpas.

158 96 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. JÄMTLANDS LÄN.

159 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. JÄMTLANDS LÄN. 97

160 98 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. JÄMTLANDS LÄN. f Anmärkningar till Jämtlands Un. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1.] ) Lappförsamlingarna äro icke territoriella, ] och de där kyrkobokförda lapparna mantalsskrivas i de kommuner, där de äro boende. Lappförsam- : Ungarnas folkmängd år 1940: Frostvikens lappförsamling 118 personer, alla i Frostvikens socken; Sotagen» lappförsamling 145 personer, därav i Hotagens socken 64 och i Offerdals 81; Undersåkers lappförsamling 210 personer, därav i Underaåkers socken 44, i Lockne 1, i Are 7, i Kalls 44, i Offerdals' 28, i Hallens 43, i Ovikens 142 och i Storsjö 1; Tännäs lappförsamling 201 personer, i därav i Tännäs socken 168, i Storsjö 19 och i! Idre, Kopparbergs län, 14. Sistnämnda lappför- i samling är sålunda delad på Jämtlands och Kop - ] parbergs län. Förändringar under årtiondet «) Enligt k. beslut d. 28 mars 1930 har den tffl Ås socken hörande delen av f. d. Vallruens avradsland med en areal av km s, allt land, från 1934 års ingång i allo överflyttats från Ås till FöUinge socken. Enligt k. beslut d. 20 mars 1931 har vidare den till Rödöns socken hörande delen av nämnda avradsland med en areal av km!, varav km 1 land, från 1932 års ingång i allo överflyttats från Rödöns till Föllinge ocken. ) Enligt k. beslut d. 27 mars 1936 ha fastigheterna Lund 1, Rödöbodarna 1 1 och övergård 1 4 med en areal av km 2, allt land, från 1937 års ingång i allo överflyttats från Rödöns till Offerdals socken. ') Enligt k. beslut d. 12 sept har fastigheten Backen 1" med en areal av 0-01 km', allt 2) Tännäs kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Tännäs församling och Ljusnedals församling. ') Svegs församling omfattar Svegs kommun och Svegs köping, vilka dock i avseende på fastighetsredovisningen sammanföras under benämningen Svegs socken. Hela församlingen år 1940: km", varav km a land; inv.; 2-3 folkmängdstäthet. 4 ) Vid beräkningen av folkmängdstätheten har här medräknats hela folkmängden å vederbörande territorialförsamlings område, alltså även medlemmarna av de s. k. lappförsamlingarna. land, från 1942 års ingång i allo överflyttats från Södöns till Näskotts socken. ") Enligt k. beslut d. 29 jan har fastigheten Vejmon l 4 med en areal av 0-06 km 1, allt land, från 1938 års ingång i allo överflyttats från Södöns till Alsens socken. Enligt k. beslut d. 12 mars 1938 har även fastigheten Vejmon 2 4 med en areal av 0-04 km2, allt land, från 1939 års ingång i allo överflyttats från Rödöns till Alsens socken. 9) Enligt k. beslut d. 30 dec har Järpens municipalsamhälu från 1941 års ingång utvidgats med ett område med en areal av 0-76 km2, allt land. ") Enligt k. beslut d. 20 aug ha fastigheterna Åkeräng l 7 och 1 5 med en areal av 0-20 km2, allt land, från 1939 års ingång i allo överflyttats från Sunnt till Frösö socken.

161 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. JÄMTLANDS LÄN. 99 u ) Sockennamnen ha ändrats i enlighet med ' jorde boken till Fräsa, Norderö och Linsell. Namnen ha tidigare skrivits Frösön, Norderön och Lin-1 säli. i») Enligt k. beslut d. 12 juni 1936 har Horns- j bergs municipalsamhäue, tidigare benämnt Horns- \ bergs vätastads municipalsamhäue, frän 1937 ars ingång utvidgats med ett område, benämnt Irösö-1 dal, med en areal av 0-92 km 2, varav 0-86 km 2 land. ") Enligt k. beslut d. 15 sept ha Undersåkers och Offerdals tingslag samt Sunne, Ovikens och Hallens tingslag från 1940 års ingång förenats till ett tingslag, Jämtlands västra domsagas tingslag. M ) Enligt k. beslut d. 6 nov har ett såsom vederlag vid skifte åt Orrmo by utbrutet område av Hamra kronopark med en areal av 024 km 2, allt land, i allo överflyttats från Los kommun och den däri ingående Hamra församling i Gävleborgs län till Lillhärdals socken i Jämtlands län. 15 ) Enligt k. beslut d. 21 febr har Svegsmons municipalsamhäue jämte omgivande områden av fastigheterna Prästbordet, Lyckesmon, Övermon och Färjestaden samt Äggen n:r 2 från 1937 års ingång i kommunalt hänseende utbrutits från Svegs kommun till en köping, benämnd Svegs köping. ") Enligt k. beslut d. 16 febr har Undroms bys fyllnadsjord med en areal av 187 km 2, varav 1-86 km' land, från 1935 års ingång i allo överflyttats från Södöns till As socken.

162 100 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄSTERBOTTENS LÄN.

163 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄSTERBOTTENS LÄN. 101

164 102 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. VÄSTERBOTTENS LÄN. Anmärkningar till Västerbottens län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. ') Vännäs församling omfattar Vännäs kommun Skellefteå landsförsamling och Kågedalens församling. och Vännäs köping, vilka även i avseende på fas- ' tighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen i 5 ) Byske kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Byske är 1940: km 2, varav km" land; inv.; 13 folkmängdstäthet. i församling och Fälifors församling. 2 ) Bygden kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen "utgör en socken, omfattar mun och Lycksele köping, vilka även i avseende ') Lycksele församling omfattar Lycksele kom på Bygdeå församling och Robertsfors församling. 3) Burträsks kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar i Burträsks församling och Kalvträsks församling., 4) Skellefteå landskommun, vilken i avseende på j fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar j fastighetsredovisningen särskiljas. Hela församlingen år 1940: km 2, varav km 1 land; inv.; 2-4 folkmängdstäthet. ') Dorotea kommun, vilken i avseende på fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar Dorotea församling och B isbacks församling. Förändringar under årtiondet W.,1) Enligt k. beslut d. 12 juni 1936 har av ett vissa områden med en areal av km 2, varav område \id Rundviks sågverk inom Nordmalings km 2 land. socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt ") Enligt k. beslut d. 20 mars 1931 har ett område, Rundviks municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor huvudsakligen omfattande lägenheten Lövön tillämpas. ') Enligt k. beslut d. 18 febr har det s. k. l 2 " och holmen Stormskär, med en areal av 0-17 km 2, allt land, från 1932 års ingång i allo överflyttats Garpatjärnsskiftet med en areal av 0-91 km 2, från Holmsunds socken till Umeå stad. varav 0-90 km' land, från 1939 års ingång i allo ") Enligt k. beslut d. 22 sept har av överflvttats från Degerfors till Bjurholms socken Obbola skifteslag, som omfattar hela den del av och det s. k. Bjurholmsskiftet med en areal av Holmsunds socken, som icke ingår i Holmsunds 0-96 km 2, allt land, från samma tidpunkt i allo municipalsamhälle, bildats ett municipalsamhälle, överflyttats från Vännäs till Bjurholms socken. benämnt Obbola municipalsamhälle, där samtliga ") "Enligt k. beslut d. 30 juni 1934 har av ett stadsstadgor tillämpas. område vid Bjurholms kyrka inom Bjurholms ") Enligt k. beslut d. 3 febr har av förutvarande socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Djupviks municipahamhälle jämte ytter Bjurholms municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor ligare ett område inom Holmsunds socken bildats tillämpas. ett municipalsamhälle, benämnt Holmsunds muniligare ") Enligt k. beslut d. 3 febr ha vissa fyllnadsmarker cipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. med en areal av km 2, varav Det nya municipalsamhället omfattar Lövöns 92-S2 km 2 land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Umeå socken till Degerfors socken och hemmanen Björntjälen, Höglunda och Jämtland ursprungliga skifteslag utom det med Umeå stad enligt k. beslut d. 20 mars 1931 införlivade området. med en areal av km 2, varav km 2 ") Enligt k. beslut d. 28 febr ha vissa land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från ägolotter till hemmanen Norum n:r 1 och 2 från Degerfors till Umeå socken års ingång i allo överflyttats från Bygdeå 12 ) Enligt k. beslut d. 30 juli 1937 har av ett socken och den däri ingående Bygdeå församling område invid Hållnas järnvägsstation inom Degerfors socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt till Sävars socken. Arealen var redan förut inräknad i Sävars sockens areal. Hällnäs municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor 20 ) Enligt k. beslut d. 8 dec har Roberis- tillämpas. fors municipalsamhälle. utvidgats med ett område 1J ) Enligt k. beslut d. 22 sept har av ett av Edfastmarks by med en areal av 7-55 km 2, 20 område invid Spölands järnvägsstation inom varav 7-19 km 2 land. Enligt samma k. beslut Vännäs socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt tillämpas samtliga stadsstadgor inom hela munici Vännäsbu municipalsamhälle, där samtliga palsamhället (förut tillämpades endast hälsovårds stadsstadgor tillämpas. stadgan). ") Enligt k. beslut d. 18 febr ha vissa 21 ) Enligt k. beslut d. 19 mars 1937 har av ett områden med en areal av km =, varav område vid Lövångers kyrka inom Lövångers km 2 land, från 1939 års ingång i allo överflyttats socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt från Umeå socken till Sävars socken. Lövångers municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor '-) Enligt k. beslut d. 15 dec har Tegs tillämpas. municipalsamhälle utvidgats med ett söder därom ") Enligt k. beslut d. 22 juni 1934 har av en del beläget område med en areal av 0-61 km 2, allt av Bureå kyrkoby inom Bureå socken bildats ett land. Enbgt k. beslut d. 22 sept har municipalsamhälle, benämnt Bureå municipalsamhälle, Tegs municipalsamhälle ytterligare utvidgats med där samtliga stadsstadgor tillämpas.

165 TAB. 1 (forte.). KOMMUNER M. M. VÄSTERBOTTENS LÄN. 103 ") EnEgt k. beslut d. 30 april 1937 har av ett \ område inom Skellefteå socken och den däri ingående Skellefteå landsförsamling bildats ett munici-, palsamhälle, benämnt Skelleftestrands municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. I ") Enligt k. beslut d. 30 mars 1940 ha vissa områden med en areal av km 2, varav km 2 land, från 1941 års ingång i allo överflyttats från Skellefteå socken och den däri ingående Skel- \ lefteå landsförsamling till Skellefteå stad. En del av de överflyttade områdena med en areal av 3-98 ' km 2, varav 3-02 km" land, ha överflyttats från Skeileftestrands municipalsamhälle. i H ) Enligt k. beslut d. 1 dec skulle från 1 tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja ] område invid Bastuträsks järnvägsstation inom Norsjö socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Bastuträsks municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas.» ) Enligt k. beslut d. 3 maj 1935 har av ett område vid Norsjö kyrka inom Norsjö socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Norsjö municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor tilllämpas. 31 ) Enligt k. beslut d. 30 april 1937 har av ett område vid Stensele kyrkoplats inom Stensele socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Stensele municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. Enligt k. beslut d. 29 sept har Stensele municipalsamhälle utvidgats bestämma, norra delen av Skellefteå landsförsamling i ecklesiastikt hänseende utbrytas till egen ; av 3-22 km 2 land. med vissa områden med en areal av 3-73 km 2, var församling, benämnd Kågedalens församling. En-! M ) Enligt k. beslut d. 18 dec har av ett ligt k. beslut d. 30 aug har utbrytningen gått område invid Storumans järnvägsstation inom i verkställighet från 1933 års ingång. ' Stensele socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Storumans municipalsamhälle, där samtliga ") Enligt k. beslut d. 25 okt har av ett, område inom Skellefteå socken och den däri ingående Skellefteå landsförsamling bildats ett muni- i ") Enligt k. beslut d. 15 nov har av ett stadsstadgor tillämpas. cipalsamhälle, benämnt Sunnanå municipalsam- i område vid Sorsele kyrka och järnvägsstation halle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. i inom Sorsele socken bildats ett municipalsamhälle, «') Enligt k. beslut d. 26 nov har av ett ; benämnt Sorsele municipalsamhälle, där samtliga område av Storkåge by inom Skellefteå socken och j den däri ingående Kågedalens församling bildats f stadsstadgor tillämpas. ") Enligt k. beslut d. 30 okt har av ett ett municipalsamhälle, benämnt Kåge municipal-1 område invid Dorotea järnvägsstation inom Dorotea socken och den däri ingående Dorotea försam 2S ) Enligt k. beslut d. 8 maj 1931 har av ett ; ling bildats ett municipalsamhälle, benämnt samhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. område vid Byske kyrka inom Byske socken och Dorotea municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas. den däri ingående Byske församling bildats ett j municipalsamhälle,' benämnt Byske. municipal,») Enligt k. beslut d. 29 sept har Asele samhälle, där samtliga stadsstadgor tillämpas, i municipalsamhälle utvidgats med vissa områden») Enligt k. beslut d. 30 okt har av ett ; med en areal av 4-91 km 2, varav 4-41 km 2 land.

166 104 TAB. 1 (forte.). KOMMUNER M. M. NORRBOTTENS LÄN.

167 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. NORRBOTTENS LÄN. 105 Anmärkningar till Norrbottens län. Angående använda förkortningar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 1, sid. 1. % ) Överluleå församling omfattar Överluleå kommun och Bodens stad. Hela församlingen år 1940: hetsredovisningen utgör en socken, omfattar ') Pajala kommun, vilken i avseende pä fastig km', varav km» land; inv.; Pajala församling och Muonionalusta församling. 13 folkmängdstäthet. 2) Nedertorneå-Haparanda församling omfattar 4 ) Jukkasjärvi kommun, vilken i avseende på Nedertorneå kommun och Haparanda stad. Hela fastighetsredovisningen utgör en socken, omfattar församlingen år 1940: km», varav Jukkasjärvi församling och Vittangi församling. km2 land; inv.; 16 folkmängdstäthet. Förändringar under årtiondet ) Enligt k. beslut d. 18 mars 1932 ha holmarna Lilla Björn och Olsvensakallen med en areal av 0-04 km», allt land, från 1933 års ingång i allo överflyttats från Piteå socken till Norrfjärdens socken. ) Enligt k. beslut d. 31 mars 1939 ha vissa områden med en areal av 2-86 km2, varav'2-16 km 2 land, från 1940 års ingång i allo överflyttats från Piteå socken till Piteå stad och andra områden med en areal av 0-73 km2, allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Piteå stad till Piteå socken.

168 106 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. NORRBOTTENS LÄN. 7) Enligt k. beslut d. 15 mara 1940 ha vissa 10) Enligt k. beslut d. 28 ang har gränsen områden med en areal ar km 2, varar mellan Bodens stad och ÖverlMleå socken fastställts. km 2 land, från 1941 års ingång i allo överflyttats 11) Enligt k. beslut d. 19 maj 1933 har Arvidsjaurs kyrkostads municipalsamhälls utvidgats med från Piteå socken till Älvsby socken, andra områden med en areal av km", allt land, från vissa områden med en areal av 2-35 km 2, allt land. samma tidpunkt i allo överflyttats från Norrfjärdens till Älvsby socken samt ett. område med en stadgan inom municipalsamhället, där redan tidi Enligt samma k. beslut tillämpas hälsovårds areal av 8-40 km 2, varav 807 km 2 land, från samma tidpunkt i allo överflyttats från Piteå stad till 12 ) Enligt k. beslut d. 10 juni 1932 har Malmgare de övriga stadsstadgorna tillämpats. Älvsby socken. bergets municipalsamhälle utvidgats med en areal 8 av 0-05 km", allt land. I de införlivade områdena ) Enligt k. beslut d. 19 maj 1933 har av Älvsby tillämpades till en början endast byggnadsstadgan. kyrkoby och stationssamhälle inom Älvsby socken i Enligt k. beslut d. 30 juni 1934 tillämpas emellertid även de övriga stadsstadgorna i de införli bildats ett municipalsamhälle, benämnt Älvsby j municipalsamhälle, där samtliga stadsstadgor till- i vade områdena, varigenom samtliga stadsstadgor lämpas. < numera tillämpas inom hela municipalsamhället. 13) Enligt k. beslut d. 14 jan har Kalix municipalsamhälle utvidgats med en areal av 0-03 km 2, allt land. 14) Enligt k. beslut d. 14 mars 1930 ha lägenheterna östanskog (Koivukylä 23") och Utby (Koivukylä 24') med en areal av 0-26 km', allt 9) Enligt k. beslut d. 31 mars 1932 ha vissa, områden, däribland Svartöstadens municipal- ' samhälle och den a. k. Skurholmsstaden, med en areal av 4-92 km 2, allt land, från 1933 åra ingång! i allo överflyttats från Nederluleå socken till Luleå j stad och vissa skiften med en areal av 0-86 km 2,! allt land, från samma tidpunkt i allo överflyttats j frårj Luleå stad till Nederluleå socken. land, från 1931 års ingång i allo överflyttats från Hietaniemi till Övertorneå socken.

169 Tab. 2. Landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i landsfiskalsdistrikt den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 oktober

170 108 T AB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR.

171 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD 0. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR. 109

172 110 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR.

173 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR. 111

174 112 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR.

175 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR. 113

176 114 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR.

177 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR. 115

178 116 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR.

179 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR J/40.21

180 118 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR.

181 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR. 119

182 120 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR.

183 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR. 121

184 122 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR.

185 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD 0. FOLKMANGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR. 123

186 124 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISALSDISTR.

187 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR. 125

188 126 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR. Allmänna anmärkningar. Denna tabell avser till skillnad från de övriga indelningen d. 1 okt. 1941, då k. kungörelsen d. 28 juni 1941 angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft. Följande städer, som år 1930 ej tillhörde något landsfiskalsdistrikt, ingå fr. o. m. d. 1 okt i landsfiskalsdistriktsindelningen: Sigtuna, Enköping, Strängnäs, Trosa, Skänninge, Gränna (tillhör landsfiskalsdistrikt från 1936 års ingång), Eksjö (tillhör landsfiskalsdistrikt från 1941 års ingång), Ängelholm, Lysekil, Marstrand, Strömstad, Arboga, Säter (tillhör landsfiskalsdistrikt från 1937 års ingång), Hedemora (tillhör landsfiskalsdistrikt från 1937 års ingång) och Piteå. Anmärkningar till tab. 2. Städerna Ljungby, Nybro, Höganäs och Karlskoga ha ingått i landsfiskalsindelningen alltsedan de under tioårsperioden erhållit stadsrättigheter. Följande städer, som år 1930 ingingo i landsfiskalsdistriktsindelningen, tillhöra fr. o. m. d. 1 okt icke något landsfiskalsdistrikt: Sundbyberg, Lidingö, Katrineholm och Tidaholm. En * efter namn å stad eller köping utmärker, att denna tills vidare endast i utsökningsh&nseende tillhör landsfiskalsdistrikt. Med ** utmärkes, att stad tills vidare endast i polis- och åklagarhänseende tillhör landsfiskalsdistrikt. Med *** utmärkes, att köping tills vidare endast i polisoch utsökningshänseende tillhör landsfiskalsdistrikt. Antalet invånare på km2 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när folkmängdstätheten understiger ö invånare på km' land, då en decimal angives. Stockholms län. ') K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Norrtäljes förenande med distriktet. a ) Distriktet omfattar samtliga fastigheter inom följande jordregisterenheter av Värmdö: Als vik l 1, Boda l 1, Bolvik l 1, Edslösa l 1, Grinda l 1, Gällnö 4 1, Gällnönäs l l, Hjälmö l 1, Kalvsvik l 1, Karklö l 1, Lillsved l 1, Lådna 3 1, Löknäs 1», Myttinge l 1, Nor l 1, Norrnäs l 1, Norråva l 1, Nyvarp l 1, Kamsjö l 1, Siggesta med Eke och Kråklund l 1, Skarpö l 1, Skägga Väster l 1, Skägga östra l 1, Skälvik l 1, Sund med Söderåva och Rävsjö l 1, Svartsjö 1', 2 1, Träsket l 1, Tynningö l 1, Vreta l l och Vårholma l 1. K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Vaxholms förenande med distriktet. 3 ) Distriktet omfattar de delar av Värmdö, som icke tillhöra Värmdö distrikt. «) Särskild utmätningsman och köpingsåklagare (tillika polischef) finnas. s ) Enligt k. beslut d. 30 dec tillhör staden Djursholm från 1942 års ingång distriktet även i åklagarhänseende. Södermanlands län. ') K. Maj:t vill framdeles besluts om staden Torshällas förenande med distriktet. 2) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Mariefreds förenande med distriktet. Östergötlands län. i) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Motalas förenande med distriktet. ') K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Vadstenas förenande med distriktet.

189 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD 0. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR ) Enligt k. beslut d. 30 dec har staden Söderköping från 1942 års ingång förenats med distriktet, dock endast i polis- och åklagarhänseende. Distriktet benämnes hädanefter Söderköpings distrikt., Kronobergs lan. J ) Distriktet omfattar den inom Kinnevalds Skaras förenande med distriktet. härad belägna delen av Skatelöv. 1) Distriktet omfattar den inom Allbo härad belägna delen av Skatelöv.. j Värmlands län. Kalmar län. 1) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Vimmerbys förenande med distriktet. Blekinge län. 1) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Ronnebys förenande med distriktet. 2 ) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Sölvesborgs förenande med Sölvesborgs distrikt samt om överflyttning av Ysane till Mörrums distrikt. Kristianstads lan. 1) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Simrishamns förenande med distriktet. ') Distriktet omfattar den inom Kristianstads län belägna delen av Hishult. Malmöhus län. l ) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Skanörs med Falsterbo förenande med distriktet. Hallands län. l ) Distriktet omfattar den inom Hallands län belägna delen av Hishult. ') K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Laholms förenande med Laholms distrikt samt om överflyttning av Tönnersjö och Eldsberga till Harplinge distrikt. 3 ) K. JVIaj:t vill framdeles besluta om staden Kungsbackas förenande med distriktet. Göteborgs och Bohus län. l ) K. Maj:t vill framdeles besluta om utbrytande av Mölndal från Fässbergs distrikt till eget landsfiskalsdistrikt samt om överflyttning av Kållered till Askims distrikt. Alrsborgs län. 1) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Ulricehamns förenande med distriktet. 2) K. Maj:t vill framdeles besluta om utbrytande av Trollhättan från Tunhems distrikt till eget landsfiskalsdistrikt samt om förenande av Vassända distrikt med återstoden av Tunhems distrikt. 3) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Åmåls förenande med distriktet. I Skaraborgs län. 1) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Hjos förenande med distriktet. ") K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Falköpings förenande med distriktet. 3) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Tidaholms förenande med distriktet. 4) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden 1) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Filipstads förenande med distriktet. 2) Distriktet omfattar de väster om Frykensjöarna belägna delarna av Sunne och Lysvik. 3 ) Distriktet omfattar de öster om Frykensjöarna belägna delarna av Sunne och Lysvik. Örebro län. 1) Staden Kumla (stadsrättigheter fråa rs ingång) ingår i distriktet. 2 ) Enligt k. beslut d. 30 dec har staden Askersund från 1942 års ingång förenats med distriktet, dock endast i polis- och åklagarhänseende. Distriktet benämnes hädanefter Askersunds distrikt. 3) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Noras förenande med Nora distrikt samt om överflyttning av Hjulsjö till Hällefors distrikt. 4 ) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden Lindesbergs förenande med distriktet. s ) Ï distriktet äro två' landsfiskaler anställda, ; av vilka den ene är polischef och allmän åklagare samt den andre utmätningsman. Kopparbergs län. ') Särskild utmätningsman och köpingsåkla-! gare finnas. ' 2 ) Distriktet omfattar de delar av Mora, som äro belägna inom Våmhus territoriella område och norr om sistnämnda socken. 3 ) Distriktet omfattar de delar av Mora, som icke tillhöra Orsa distrikt. Gävleborgs län. 1) Särskild utmätningsman och köpingsåkla-, gare finnas under den tid, köpingarna bestå. ') Staden Bollnäs (stadsrättigheter från 1942 års ingång) ingår i distriktet. 3 ) K. Maj:t vill framdeles besluta om staden ] Hudiksvalls förenande med distriktet.! Västerbottens län.. I l ) Distriktet omfattar den söder om Ume älv [ belägna delen av Umeå landskommun. i a ) Distriktet omfattar den norr om Ume älv! belägna delen av Umeå landskommun. s ) Distriktet omfattar den norr om Ume äw belägna delen av Lycksele. ') Distriktet omfattar den söder om Ume filv I belägra delen av Lycksele. i ) Distriktet omfattar Dikanäs kyrkobokfö-

190 128 TAB. 2 (forts.). LANDAREAL, FOLKMÄNGD O. FOLKMÄNGDSTÄTHET I LANDSFISKALSDISTR. ringsdistrikt samt den del av Vilhelmina kyrkobokföringsdistrikt, som är belägen norr om gränslinjen 2) Distriktet omfattar de delar av Piteå landskommun, som icke ingå i Piteå norra distrikt. mellan å ena sidan Heligfjälls skifteslag, ') Distriktet omfattar den söder om Lule älv Nästansjö och Predrikshalls skifteslags hemskifte, belägna delen av överluleå ävensom de norr om hemmanet Lomsjönäs nr 1, kronoparken Åronsjökullarne, Bäcksele och Benktestjärns skifteslag, älven i samma kommun belägna byarna Vittjärv, Vittjärvs såg och kvarn, Rasmyran, Kusträsk, Latikbergs och Annivare lilla skifteslag, Kusån, Rörudden och Bredåker, Järvsjö skifteslags hemskifte, Hacksjö skifteslags 4) Distriktet omfattar de delar av överluleå, hemskifte samt hemmanet Norrvik nr 1 och å som icke ingå i Edefors distrikt. andra sidan kronoparken Malgomajlandet, Siksjönäs skifteslag, kronoparken Varesåsen, Lövföringsdistrikt av Gällivare. 6 ) Distriktet omfattar Malmbergets kyrkoboklidens skifteslag, Vilhelmina, Baksjönäs, Bergbacka och Granbergs skifteslag, Malgoviks skiftes belägna byar och lägenheter: Ånsavaara, Björk ) Distriktet omfattar följande inom Gällivare lags utskifte vid BrännsjöD, kronoparken Vojmasen, Dalasjö skifteslag, Siksjö skifteslag, Rismyr- Hakkasbyn, Hjärpudden, Hornberg, Vitträsk berget, Båtträsk, Bönträsk, Flakaberg, Getberget, lidens skifteslag, Gransjö skifteslag samt kronoparken Hörnan. vaara, Kilvo, Koskivaara, Lill berget, Lillsaivis, kapell, Härkmyran, Kattan, Keväjärvi, Kittis- ) Distriktet omfattar den del av Vilhelmina, Lomondivaara, Muorka, Mårdsel, Mäntyvaara, som icke ingår i Dikanäs distrikt. Nattavaara by och stationssamhälle, Neitisskaite, ') Distriktet omfattar den söder om Skellefte Norsivaara, Pahtapale, Palohuornas, Palovaara, älv belägna delen av Skellefteå landskommun. Polcirkelns station, Purnu, Radnilombolo, Ratukkavaara, Risträsk, Rovanen, Rudna, Ruuti, ') Distriktet omfattar den norr om Skellefte älv belägna delen av Skellefteå landskommun. Sadjemvaara, Salmijärvi, Sammako, Sarvisvaara, Sätter, Siekkavaara, Skeldoive, Skroven, Slättberg, Solberget, Solmyran, Storberget, Storsaivis, Norrbottens län. Suobbat, Talvirova, Tiurivaara, Torasjärvi, Torrivaara, Ullatti, Urtimjaure, Västanälv, Vuoddas, ') Distriktet omfattar den norr om Pite älv belägna delen av Piteå landskommun ävensom de söder om älven i samma kommun belägna byarna Sikfors med Borgfors, Selsborg, Kullen, Skomanstjälen, Storsträsk och Bäcknäs. Vuomavaara, Vähävaara, Yrtivaara och Äijävaara. ') Distriktet omfattar de delar av Gällivare, som icke ingå i Malmbergets och Hakkas distrikt.

191 Tab. 3. Antal kommuner, landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i fögderier den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari

192 130 TAB. 3 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER.

193 TAB. 3 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER. 131

194 132 TAB. 3 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER.

195 TAB. 8 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER

196 134 TAB. 3 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER.

197 TAB. 3 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER. 135 Anmärkningar till tab. 3. Allmänna anmärkningar. Stader under landsrätt ingå i fögderiindelningen, vilket däremot icke är förhållandet med städer med egen jurisdiktion. Mindre förändringar i ett fögderis areal, upp- j komna under årtiondet , därigenom att i sammanhang med ändringar i den kommunala ' indelningen delar av kommuner överförts till annat fögderi eller till stad, beskrivas i allmänhet icke här nedan, utan hänvisas härom till anmärkningarna till tab. 1. En * i andra kolumnen utmärker, att del av '. kommun ingår i fögderiet, varvid kommunen i i nämnda kolumn odelad hänförts till det fögderi, j som den folkrikaste kommundelen tillhör. I tredje och fjärde kolumnerna ha däremot de olika kom-! mundelarnas areal och folkmängd fördelats på de : särskilda fögderierna. Antalet invånare påkm2 land angives i hela tal ; (med avrundning nedåt) utom i de fal], när folk-, mängdstätheten understiger 5 invånare på km2 land, då en decimal angives. Följande förkortningar ha använts: köp. = köping, h:d=härad,sk:g=skeppslag,t:g=tingslag. Stockholms län. 1) Enligt k. beslut d. 23 dec ha från 1932 års ingång Kårsta, Närtuna, Frösunda, Orkesta, Vallentuna, Vada, Ångarn och Össeby-Garn överflyttats från Värmda till Danderyds fögderi och Lidingö stad från Danderyds till Värmdö fögderi. Östergötlands län. 1) Enligt k. beslut d. 30 mars 1935 har Borg från 1936 års ingång överflyttats från Finspångs fögderi till Norrköpings stad (se anm. 4 till Östergötlands län i tab. 1). ) Enligt k. beslut d. 13 maj 1938 tillhör Skänninge stad från 1939 års ingång Mjölby fögderi.

198 136 TAB. 3 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I FÖGDERIER. Jönköpings lin. 1) Enligt k. beslut d. 17 maj 1940 tillhör Eksjö stad från 1941 års ingång Norra och Södra Vedbo fögderi. 2) Enligt k. beslut d. 17 maj 1935 tillhör Gränna stad från 1936 års ingång Tveta, Vista och Mo hårade fögderi. Kronobergs län.») Enligt k. beslut d. 25 ang har Växjö landskommun från 1940 års ingång överflyttats från Uppvidinge fögderi till Växjö stad (se anm. 11 till Kronobergs län i tab. 1). Gotlands län. 1) Enligt k. beslut d. 8 mars 1935 har Visby landskommun med undantag av ett mindre område från 1936 års ingång överflyttats från Gotlands norra fögderi till Visby stad (se anm. 5 till ^Gotlands län i tab. 1). Kristianstads län. ') Enligt k. beslut d. 21 mars 1940 har Norra Åsum från 1941 års ingång överflyttats från ToUarps fögderi till Kristianstads stad (se anm. 17 till Kristianstads län i tab. 1). Malmöhus län. 1) Enligt k. beslut d. 31 deo har Fosie från 1931 års ingång överflyttats från Malmö fögderi till Malmö stad, dit enligt k. beslut d. 16 mars 1934 även Husie från 1935 års ingång över- \ flyttats från samma fögderi (se anm. 32 till Malmöhus län i tab. 1). Hallands län. >) Enligt k. beslut d. 22 okt tillhör Falken- \ bergs stad från 1938 års ingång Halmstads fögderi. \ ') Enligt k. beslut d. 26 okt tillhör Kungsbacka stad från 1935 års ingång Varbergs fögderi. Göteborgs och Bohus län. ') Enligt k. beslut d. 23 maj 1930 har Nya Varvet från 1931 års ingång överflyttats från. Göteborgs fögderi till Göteborgs stad (se anm. 24 till Göteborgs och Bohus län i tab. 1). ; ') Enligt k. beslut d. 26 okt tillhör Marstrands stad från 1935 års ingång Inlands fögderi., «) Enligt k. beslut d. 11 juni 1937 tillhör Lysekils stad från 1938 års ingång Sunnervikens fögderi, i j dock att bestyren med mantalsskrivning och debitering av kronoutskylder handhavas av stadsfogden. Älvsborgs län.») Enligt k. beslut d. 12 mars 1937 ha Vist och Brunn från 1938 års ingång överflyttats från Kinds fögderi till Ulricehamns stad (se anm. 26 till Älvsborgs län i tab. 1). Skaraborgs län. ') Enligt k. beslut d. 12 maj 1933 har Skara landskommun från 1934 års ingång överflyttats från Skara fögderi till Skara stad (se anm. 39 till Skaraborgs län i tab. 1). Enligt k. beslut d. 23 mars 1934 har större delen av Falköpings västra landskommun från 1935 års ingång överflyttats från Skara fögderi till Falköpings stad (se anm. 23 till Skaraborgs län i tab. 1).») Enligt k. besiat d. 24 juli 1936 och d. 22 okt tillhör Skövde stad från 1938 åra ingång Skövde fögderi, dock att bestyren med mantalsskrivning och debitering av kronoutskylder handhavas av stadsfogden. Värmlands Un. >) Enligt k. beslut d. 24 mars 1933 har Karlstads landskommun med undantag av en mindre del från 1934 års ingång överflyttats från MeUansysslets fögderi till Karlstads stad (se anm. 10 till Värmlands län i tab. 1). Örebro län. i) Enligt k. beslut d. 20 mars 1936 har Längbro med undantag av en mindre del från 1937 års ingång överflyttats från Örebro fögderi till Örebro stad (se anm. 7 till Örebro län i tab. 1). Västmanlands län.») Enligt k. beslut d. 29 april 1938 tillhör Arboga stad från 1939 års ingång Kungsörs fögderi. Kopparbergs län.») Enligt k. beslut d. 29 maj 1936 tillhöra städerna Hedemora och Säter från 1937 års ingång Hedemora fögderi. Västernorrland» län.») Enligt k. beslut d. 4 juni 1937 tillhör ömsköldsviks stad från 1938 års ingång MeUanaels fögderi.

199 Tab. 4. Antal kommuner, landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i domsagor och tingslag den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari

200 138 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG.

201 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG. 139

202 140 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG.

203 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG. 141

204 142 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG.

205 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAKEAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG. 143

206 144 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG.

207 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG. 145

208 146 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAKEAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG.

209 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG. 147

210 148 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG.

211 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG

212 150 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG. Allmanna anmärkningar. Mindre förändringar i ett tingslags eller en domsagas areal, uppkomna under årtiondet , därigenom att i sammanhang med ändringar i den kommunala indelningen delar av kommuner överförts till annat tingslag, annan domsaga eller till stad, beskrivas i allmänhet icke här nedan, utan hänvisas härom till anmärkningarna till tab. 1. I de fall, då ett tingslag eller en domsaga sammanfaller med ett eller flera härad och är benämnt därav, angives icke omfattningen annat än genom namnet, t. ex. Jönåkers, Rönö och Hölebo tingslag Anmärkningar till tab. 4. eller Aska, Dals och Bobergs domsaga. Avviker däremot omfattningen frän motsvarande härads, såsom exempelvis fallet är med Oppunda tingslag eller Sollentuna och F&rentuna domsaga, angives alltid omfattningen. En * i andra kolumnen utmärker, att del av kommun ingår i domsagan eller tingslaget, varvid kommunen i nämnda kolumn odelad hänförts till den domsaga eller det tingslag, som den folkrikaste kommundelen tillhör. I tredje och fjärde kolumnerna ha däremot de olika kommundelarnas areal och folkmängd fördelats på de särskilda domsagorna och tingslagen.

213 TAB. 4 (forts.). ANTAL, KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG. 151 Antalet invånare på km2 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km2 land, då en decimal angives. Följande förkortningar ha använts: h:d = härad, sk:g = skeppslag. Östergötlands län. >) Enligt k. beslut d. 30 mars 1935 har Borg från 1936 års ingång överflyttats från Bråbygdens och Finspånga läns domsaga samt Bråbygdena tingslag tål Norrköpings stad (se anm. 4 till Östergötlands län i tab. 1). 2) Enligt k. beslut d. 9 sept benämnes Mjölby domsaga från 1939 års ingång Folkungabygdens domsaga.») Enligt k. beslut d. 13 maj 1938 tillhör Skänninge stad från 1939 års ingång Folkungabygdens domsaga. Jönköpings län. l ) Enligt k. beslut d. 17 maj 1940 tillhör Eksjö j stad från 1941 års ingång Norra och Södra Vedbo domsaga samt Södra Vedbo tingslag. ') Enligt k. beslut d. 17 maj 1935 tillhör Gränna stad från 1936 års ingång Tveta, Vista och Mo domsaga.») Enligt k. beslut d. 28 april 1933 ha förutvarande Västra härads och Östra härads domsagor från 1934 års ingång förenats till en domsaga, benämnd Njudungs domsaga, vilken är indelad i två tingslag, Västra Njudungs tingslag och Östra Njudungs tingslag. till en domsaga, benämnd Bräkne och Listers domsaga, vilken är indelad i två tingslag, Bräkne tingslag och Listers tingslag. Kristianstads län. >) Enligt k. beslut d. 21 mars 1940 har Norra Åsum från 1941 års ingång överflyttats från Qärds och Albo domsaga till Kristianstads stad (se anm. 17 till Kristianstads län i tab. 1). Malmöhus län. ') Enligt k. beslut d. 31 dec har Fosie från 1931 års ingång överflyttats från Oxie och Skytts domsaga til] Malmö stad, dit enligt k. beslut d. 16 mars 1934 även Husie från 1935 års ingång överflyttats från samma domsaga (se anm. 32 till Malmöhus län i tab. 1). Hallands län.») Enligt k. beslut d. 22 okt tillhör Falkenbergs stad från 1938 års ingång Hallands mellersta domsaga samt Årstads och Faurås tingslag. ) Enligt k. beslut d. 26 okt tillhör Kungsbacka stad från 1935 års ingång Hallands norra domsaga samt Fjäre tingslag. Göteborgs och Bohus län.») Enligt k. beslut d. 23 maj 1930 har Nya Varvet från 1931 års ingång överflyttats från Askims, Hisings och Sävedals domsaga till Göteborgs stad (se anm. 24 till Göteborgs och Bohus län i tab. 1).! ) Enligt k. beslut d. 26 okt tillhör Mar- Kronobergs län. : strands stad från 1935 års ingång Askims, Hisings och Sävedals domsaga. ') Enligt k. beslut d. 25 aug har Växjö landskommun från 1940 års ingång överflyttats «) Enligt k. beslut d. 11 juni 1937 tillhör Lysekils stad från 1938 års ingång Sunnervikens dom från östra Värends domsaga samt Konga tingslag till Växjö stad (se anm. 11 till Kronobergs län i saga. tab. 1). ilvsborgs län. Kalmar län. 1»} Enligt k. beslut d. 20 okt ha förutvarande Aie tingslag samt Vättle och KuUings!) Enligt k. beslut d. 18 okt ha förutvarande Sevede tingslag och Tunaläns tingslag från tingslag \ från 1934 års ingång förenats till ett tingslag års ingång förenats till ett tingslag. ") Enligt k. beslut d. 8 sept skola Ölands I!») Enligt k. beslut d. 12 mars 1937 ha Vist och norra tingslag och Ölands södra tingslag framdeles Brunn från 1938 års ingång överflyttats från! förenas till ett tingslag. i Kinds och Bedvågs domsaga samt Bedyägs tingslag till Ulricehamns stad (se anm. 26 till Älvsborgs län 1 i tab. 1). Gotlands län. Skaraborgs län. ') Enligt k. beslut d. 8 mars 1935 har Visby landskommun med undantag av ett mindre område från 1936 års ingång överflyttats från' Oot- : landskommun från 1934 års ingång överflyttats») Enligt k. beslut d. 12 maj 1933 har Skara lands norra domsaga till Visby stad (se anm. 5 till från Skånings, Valle och VUske domsaga samt Gotlands län i tab. 1). Skånings och Valle tingslag till Skara stad (se anm till Skaraborgs län i tab. 1). Blekinge län. i») Enligt k. beslut d. 24 juli 1936 och d. 22 okt. I 1937 ha förutvarande Gudhems och Kåkinds domsaga och Skövde stad från 1938 års ingång förenats ') Enligt k. beslut d. 12 juni 1936 ha förut- ' varande östra och Medelsta domsagor från 1937 års till en domsaga, benämnd Skövde domsaga, inom ingång förenats till en domsaga, benämnd Östra vilken staden utgör eget tingslag, Skövde tingslag. och Medelsta domsaga, vilken är indelad i två i 3) Enligt k. beslut d. 23 mars 1934 har större tingslag, östra tingslag och Medelsta tingslag. < delen av Falköpings västra landskommun från ') Enligt k. beslut d. 28 april 1933 ha Bräkne 1935 års ingång överflyttats från dåvarande Gudi hems och Kåkinds domsaga och Gudhems och Listers domsagor från 1934 års ingång förenats tingslag

214 152 TAB. 4 (forts.). ANTAL KOMM., LANDAREAL O. FOLKM. I DOMSAGOR O. TINGSLAG. till Falköpings stad (se anm. 23 till Skaraborgs län Kopparbergs län. i tab. 1). 4) Enligt k. beslut d. 21 april 1933 och d. 22 i) Enligt k. beslut d. 29 maj 1936 tillhöra staderna Hedemora och Säter från 1937 års ingång okt ha förutvarande Gudhems tingslag och Kåkinds tingslag från 193S ars ingång förenats Sedemora domsaga samt Hedemora tingslag. till ett tingslag. ; Värmlands län. ; Yasteraorrlands lin.») Enligt k. beslut d. 24 mars 1933 bar Karl-1 stads landskommun med undantag ar en mindre i) Enligt k. beslut d. 18 okt ha förutvarande Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag samt del från 1934 års ingång överflyttats från Mellansysslets domsaga till Karlstads stad (se anm. 10 till Indals ; tingslag från 1936 års ingång förenats till Värmlands lan i tab. 1). ett tingslag. 2 ) Enligt k. beslut d. 12 febr. och d. 2 juli 1937 Örebro län. ha förutvarande Samsele och Sesele tingslag samt Fjällsjö tingslag från 1939 års ingång förenats till») Enligt k. beslut d. 20 mars 1936 har Längbro ' ett tingslag. med undantag av en mindre del från 1937 års [ ') Enligt k. beslut d. 4 juni 1937 tillhör Örnsköldsviks stad från 1938 års ingång Ångerman ingång överflyttats från Östernärkes domsaga samt Glanshammars och Örebro tingslag till Örebro stad lands norra domsaga. (se anm. 7 till Örebro län i tab. 1). Västmanlands ISn. Jämtlands län.») Enligt k. beslut d. 29 april 1938 tillhör i) Enligt k. beslut d. 15 sept ha förutvarande Undersåkers och Of/erdals tingslag samt Arboga stad från 1939 års ingång Västmanlands västra domsaga samt Åkerbo och Skinnskattebergs Sunne, Ovikens och Hallens tingslag från 1940 års tingslag. ingång förenats till ett tingslag.

215 153 Tab. 5. Antal kommuner, landareal, folkmängd och folkmängdstäthet i vägdistrikt den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Anm. Förteckningen angiver för varje särskilt vägdistrikt i distriktet ingående härad (h:d), skeppslag (sk:g), bergslag (b:g) och tingslag (t:g), varvid i fråga om tingslag märkes, att i tingslag ingående städer ej tillhöra vägdlstriktet. Där härad etc. ej odelat ingår i vägdistrikt, redovisas de kommuner, som tillhöra distriktet. Antalet invånare pi km" land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km" land, då en decimal angives.

216 154 TAB. 5 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I VÄGDISTRIKT.

217 TAB. 5 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I VÄGDISTRIKT Hishnlt har i fråga om kommnnantalet räknats till Höks vagdistrikt, Hall. 1., men i fråga om areal, folkmängd och folkm&ngdstathet fördelats på nämnda distrikt och Norra Åsbo Tagdistrikt, Krist. 1.

218 156 TAB. 5 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I VÄGDISTRIKT.

219 TAB. 5 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I VÄGDISTRIKT. 157

220 158 TAB. 5 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAEEAL OCH FOLKMÄNGD I VÄGDISTRIKT.

221 TAB. 5 (forts.). ANTAL KOMMUNER, LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD I VÄGDISTRIKT. 159

222 160 Tab. 6. Landareal och folkmängd inom kommunalförbund den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Anm. Uppgifterna avse kommunalförbund, som bildats enligt lagen den 13 juni 'Där förbundets omfattning icke direkt framgår av namnet, lämnas i slutet av tabellen kompletterande uppgifter härom. De använda förkortningarna ha följande innebörd: ffb. = fattigvårdsförbund; kfb. = kommunalförbund; pd. polisdistrikt; pdfb. polisdistriktsförbund; pfb. = polisförbund; sfb. skolförbund; sjfb. sjukvårdsförbund; köp. = köping; m:e = municipalsamhälle.

223 TAB. 6 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND. 161

224 162 TAB. 6 (forts.). LANDAREAL, OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND.

225 TAB. 6 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND. 163

226 164 TAB. 6 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND.

227 TAB. 6 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND. 165

228 166 TAB. 6 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND. Kommiinalförbundeng omfattning. Anm. Uppgifter om vilka, kommuner och municipalsamhällen, som ingå i kommunalförbanden, lämnas endast i fråga om de kommunalförbund, av vilkas namn omfattningen icke direkt framgår. [Stockholms län. ] 1) Kårsta, Frösunda och Orkesta. 2) Husby-Ärlinghundra och Odensala. 3) Stocksunds köp., Hagalunds m:e och Sundbybergs stad. 4) Stuvsta, Hörningsnäs villastads, Huddinge, i Fullersta, Snättringe och Segeltorps m:en. j Uppsala län. t 1) Bro och Låssa, Stockholms-Näs, Västra Ryd, i Håbo-Tibble, Håtuna, Häggeby, Skokloster, ' Övergran, Yttergran, Kalmar, Hacksta, Löt, Villberga och Husby-Sjutolft. 2) Bro och Låssa, Västra Ryd, Häggeby, Skokloster, övergran, Yttergran, Kalmar, Hjäl- ; sta, Kulla, Holm och Fittja.! 3) Villberga, Husby-Sjutolft, Litslena, Boglösa 1 och Liflkyrka.! 4) Litslena, Härkeberga, Boglösa, Liflkyrka,! Vallby, Arno, Kungs-Husby, Veckholm och j Torsvi. : 5) Härkeberga, Långtora, Nysätra, Biskops- j kulla, Fröslunda, Giresta och Gryta.! 6) Enköpings-Näs, Teda, Svinnegarn, Tillinge, j Bred, Sparrsätra och Vårfrukyrka.! 7) Långtora, Nysätra, Biskopskulla, Fröslunda, : Giresta, Hjälsta, Kulla, Holm och Fittja. j 8) Gryta, Balingsta, Västeråker, Dalby, Ramsta och Hagby.! 9) Balingsta, Västeråker, Dalby, Ramsta, Hagby och Uppsala-Näs. 10) Skogs-Tibble, Åland och Järlåsa. 11) Uppsala-Näs, Vänge, Läby och Börje. 12) Jumkil, Åkerby, Bälinge och Skuttunge. 13) Björklinge, Viksta, Tensta, Lena och Arentuna. 14) Tegelsmora och Vendel. Södermanlands län.s 1) Ytterselö och överselö. 2) Kjula, Hammarby, Sundby och Vallby. ; J Östergötlands län.f&z, 1) Tingstad, Furingstad, Styrstad och Dagsberg. 2) Rönö, Östra Ny och Å. 3) Liflkyrka, Östra Skrokeby, Törnevalla, Östra Harg och Rystad. 4) Klockrike, Brunneby, Kristberg, Ekebyborna, Lönsås, Älvestad, Skeppsås, Vallerstad och Fornåsa. 5) Klockrike, Ekebyborna och Lönsås. 6) Älvestad, Skeppsås, Vallerstad och Fornåsa. 7) Strå, S:t Per, Nässja och Örberga. 8) Herrestad, Källstad, Rogslösa och Väversunda. 9) Rogslösa och Västra Toflstad. 10) ödeshög och ödeshögs m:e. 11) Järstad, Herrberga och Normlösa. 12) Ledberg, Rappestad, Sjögestad och Vikingstad. 13) Gammalkil och Nykil. 14) Västra Eneby, Kisa och Kisa m:e. Jönköping» län. 1) Fröderyd, Ramkvill» ooh Södra Solberga.

229 TAB. 6 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND. 167 Kronobergs län. 1) Aaeda, Nottebäck m. Granhult, Sjösås, Hornaryd, Drev, Dädesjö, Herråkra, Lenhovda, Älghult, Hälleberga, Ekeberga och Algutsboda. 2) Åseda, Nottebäck m. Granhult, Sjösås, Hornaryd, Drev, Dädesjö, Herråkra, Lenhovda och Älghult. 3) Hälleberga, Ekeberga, Algutsboda, Långasjö, Ljuder, Hovmantorp, Östra Torsas och Lessebo köp. 4) Langasjö, Ljuder, Älmeboda, Linneryd, Hovmantorp, Furuby, Hemmesjö, Tegnaby, östra Torsas, Uråsa, Nöbbele, Väckelsång, Tingsås och Södra Sandsjö. 5) Gårdsby, Söraby, Tjureda, Tolg, Asa, Aneboda, Berg och Ormesberga. I 6) ör, Slätthög, Mistelås, Kvenneberga, Hjortsberga och Lekaryd. ] 7) Känna, Angelstad, Lidhult, Vrå, Torpa och Annerstad. Kalmar län. 1) Mörlunda, Tveta, Målflla och Gårdveda. 2) Fågelfors, Högsby, Långemåla och Fliseryd. i 3) Hossmo, Ljungby och S:t Sigfrid. 4) S:t Sigfrid, Oskar, Mortorp, Karlslunda och Gullabo. 5) Boda, Högby, Källa, Persnäs och Föra. 6) Glömminge, Algutsrum, Torslunda, Vickleby, Resmo, Mörbylånga, Norra Möckleby, Gårdby, Sandby, Stenåsa, Hulterstad, Kastlösa, Smedby, Södra Möckleby, Segerstad, Gräsgård, Ventlinge, Ås och Mörbylånga köp. 7) Källa, Persnäs, Föra, Alböke, Köping, Löt, Egby och Bredsätra. 8) Mörbylånga, Norra Möckleby, Gårdby, Sandby och Mörbylånga köp. 9) Räpplinge, Högsrum, Glömminge och Borgholms stad. Gotlands län. 1) Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Hall, Hangvar, Lärbro, Hellvi, Boge, Bal, Vallstena, Källunge, Hejnum och SÛte köp. 2) Västerhejde, Träkumla, Stenkumla, Tofta och Eskelhem. 3) Västergarn, Sanda, Mästerby, Klinte, Fröjel och Eksta. 4) Hemse, Alva, Rone och Eke. Kristianstads län. 1) östra Nöbbelöv, Simris, östra Tommarp, Gladsax, östra Vemmerlöv och Bolshög. 2) Fågeltofta, S:t Olov, Rörum, Södra Mellby, Vitaby, Eljaröd, Åndrarum, Brösarp och Ravlunda. 3) Magiehem, Hörröd, Huaröd, Degeberga, Vittskövle och östra Sönnarslöv. 4) Lyngsjö, östra Vram, Linderöd, Äsphult, Djurröd, Träne och Vä. 5) Rinkaby, Fjälkinge, Nymö, Gualöv och Ivö. 6) Vänga, Oppmanna och österslöv. Malmöhus län. 1) Kropp, Mörarp och Välluv. 2) Södra Vram och Risekatslösa. 3) Annelöv, Västra Karaby och Saxtorp. 4) Trollenäs, Västra Strö, Bosarp, Stehag och Remmarlöv. 5) Ask, Konga och Röstånga. 6) örtofta, Lilla Harrie, Stora Harrie, Dagstorp och Södervidinge. 7) Hög, Hofterup, Barsebäck och Löddeköpinge. 8) örtofta, Lilla Harrie, Lackalänga och Hastad. 9) Borgeby, Flädie och Fjälie. 10) Borgeby, Flädie, Fjälie, Stävie, Stångby, Norra Nöbbelöv och Lunds Ik. 11) Stävie, Lackalänga, VäBtra Hoby, Stångby och Furulunds m:e. 12) Hastad, Igelösa och Odarelöv, Vallkärra och Norra Nöbbelöv. 13) Igelösa och Odarslöv, Holmby, Gårdstånga, Borlunda och Skeglinge. 14) Lunds lk., Stora Råby, Bjällerup och Hardeberga. 15) Södra Sandby, Revinge, Silvåkra och Hällestad. 16) Revinge, Silvåkra, Harlösa och Hammarlunda. 17) Revinge, Västerstad, Harlösa, Hammarlunda, Holmby, Hurva, Gudmuntorp, Högseröd och Löberöds m:e. 18) Veberöd, Everlöv, Blentarp och Veberöds m:e. 19) Kyrkheddinge, Brågarp och Nevishög. 20) Burlöv, Arlövs och Åkarps m:en. 21) Tottarp (med undantag av den i kommunen ingående delen av Åkarps m:e), Knästorp, Uppåkra, Flackarp och Görslöv. 22) Arrie, Östra Grevie, Västra Tngelstad, Törringe, Västra Kärrstorp, Lilla Slågarp och Stora Slågarp. 23) Bodarp, Skegrie, Maglarp, Västra Tommarp, Hammarlöv och Västra Vemmerlöv. 24) Skegrie, Västra Tommarp, Hammarlöv och Västra Vemmerlöv. 25) Simlinge, Lilla Isie, Östra Torp, Hemmesi dynge, Södra Åby, östra Klagstorp, Äspc, [ Källstorp, Lilla Beddinge och Tullstorp. 26) önnarp, Gärdslöv och Börringe. 27) Skurup, Svenstorp och Hassle-Bösarp. j 28) örsjö, Solberga, Katslösa och VUlie. ' 29) Öja, Stora Herrestad, Borrie, Sövestad, Högestad och Baldringe. 30) Röddinge, Ilstorp, Björka, Brandstad och Södra Asum. 31) Ilstorp, Björka, Södra Åsum och Sjöbo m:e.! 32) Ramsåsa, Röddinge och VaDstad. 33) Borlunda, Skeglinge, Skarhult och östra Strö. 34) Skarhult, Östra Strö, Hurva, Gudmuntorp i och Bosjökloster. 35) Äspinge, Fulltofta och Södra Rörum. [ Hallands län. i 1) Tjärby, Tönnersjö, Eldsberga och Trönninge. 2) Slöinge, Årstad, Asige, Abild, Vessige, Askome, Drängsered, Krogsered, Gällared, i I Köinge, Sibbarp, Ljungby, Alfshög, Vinberg, Stafsinge och Morup.

230 168 TAB. 6 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND. 3) Tvååker, Spannarp, Träslöv, Hunneatad, Gödestad, Grimeton, Rolfstorp, Skällinge, Nösslinge, Stamnared, Valinge, Lindberg, Torpa, Ås, Sällstorp och Veddige. 4) Hunnestad, Gödestad, Grimeton, Rolfstorp, Skällinge, Nösslinge, Stamnared och Valinge. 5) Landa, ölmevalla, Förlanda, Fjärås, Hankals, Onsala, Valida, Tölö, Älvsåker, Lindome och Kungsbacka stad. 6) Hishult, Våxtorp, Hasslöv, Östra Karup, Skummeslöv, Ränneslöv, Ysby, Knäred, Laholms lk., Veinge och Laholms stad. Göteborgs och Bohus län. 1) Torp, Myckleby, Långelanda och Ståla. 2) Torp, Myckleby, Långelanda, Ståla, Tegneby, Röra, Morlanda, Grundsund, Gullholmen, Käringön och Mollösund. 3) Skaftö, Fiskebäokskil och Grundsund. 4) Valla, Stenkyrka, Klövedal, Rönnäng och Klädesholmen. ~5) Gravarne och Bäckeviks, Hunnebostrands, Smögens, Tångens och Hovenäsets m:en. 6) Malmön, Kungshamn, Smögen, Askorn, Tossene och Bärfendal. 7) Bärfendal, Bottna och Svenneby. 8) Härryda, Landvetter, Partilie, Råda, Kållered och Mölndals stad. 9) Rödbo, Kareby, Harestad, Torsby, Lycke, Halta och Kungälvs stad. 10) Lyse, Brastad, Bro, Svarteborg, Håby, Foss, Hede, Krokstad och Lysekils stad. Älvsborgs län. 1) Edsleskog, Mo och Fröskog. 2) Åmåls lk., Tösse och Tydje. 3) Tisselskog, ör, Gunnarsnäs, Holm, Järn, Erikstad och Melleruds köp. 4) Grinstad, Erikstad, Bolstad och Gestad. 5) Brålanda, Sundals-Ryr och Brålanda m:e. 6) Stora Mellby, Magra, Erska och Lagmansered. 7) Lena, Bergstena och Fullestad. 8) Hol, Horla, Siene, Algutstorp, Södra Härene, Nårunga, Kvinnestad, Asklanda och Ornunga. j 9) Algutstorp, Kullings-Skövde, Södra Härene, j Tumberg och Vårgårda m:e. j 10) Vesene, Grude, Södra Björke, Skölvene, Hov, j Hällestad, Mjäldrunga, Eriksberg, Broddarp, Alboga, Od och Molla. i 11) Kärråkra, Södra Vånga, Möne, Hällstad, j Murum, Grovare, Fänneslunda, Härna och Södra Ving. 12) Södra Vånga, Möne, Hällstad, Murum, Grovare, Fänneslunda, Härna, Varnum, Tärby, Rångedala och Äspered. 13) Varnum, Tärby, Rångedala, Äspered, Brämhult och Gingri. 14) Brämhult, Gingri, Fristad och Vånga. 15) Hajom, Fotskäl och Tostared. 16) Öxnevalla, Horred och Istorp. 17) Kungsäter, Grimmared, Karl Gustav och Gunnarsjö. 18) Torestorp, Älekulla och öxabäek. 19) Redslared, Svenljunga, Ullasjö, örsås och Revesjö. 20) Redslared, Svenljunga, Ullasjö och Revesjö. 21) Holsljunga, Mjöbäck och Älvsered. 22) Älvsered, Mårdaklev och Kalv. 23) Nittorp, Ljungsarp, Ölsremma, Dalstorp, Hulared och Grönahög. 24) Strängsered, Gullered och Hössna. 25) Böne, Knatte, Liared, Kölingared och Fivlered. 26) Blidsberg, Humla, Kölaby, Solberga, Norra Åsarp, Smula, Brismene (Skar. 1.) och Börstig (Skar. 1.). Skaraborgs län. 1) Flo, Sal och Ås. 2) Karaby, Tun, Friel, Täng, Håle oeh Särestad. 3) Bjärby, Hyringa, Längnum, Tengene och Trökörna. 4) Flakeberg, Sparlösa, Slädene och Levene. 5) Malma, Främmestad och Bäreberg. 6) Kyrkas, Fåglum, Barne-Åsaka, Lekåsa och Ehng. 7) Eling, Laske-Vedum, Västerbitterna och Öster bitterna. 8) Naum, Södra' Kedum och Ryda. 9) Long, Hällum, Skärstad, önum och Vara köp. 10) Long, Hällum, Skärstad och önum. 11) Laske-Vedum, Västerbitterna, Österbitterna, Södra Lundby och Vedums m:e. 12) Larv, Längjum och Travad. 13) Uvered, Järpås, Häggesled och Järpås m:e. 14) MeUby, Kållands-Asaka och Råda. 15) Väla, Gillstad, örslösa och Sone. 16) örslösa, Sone, Skalunda, Raokeby och Gösslunda. 17) Sunnersberg, Strö och Otterstad. 18) Skalunda, Rackeby, Gösslunda, Sunnersberg och Strö. 19) Hovby, Norra Härene, Hasslösa, Lindärva och Sävare. 20) Hangelösa, Skeby, Källby, Broby, O va, Skälvum och Husaby. 21) Hangelösa, Skeby, Källby, Broby, Ova, Skälvum, Husaby, Kinne-Kleva och Sil. 22) Västerplana, Medelplana, Österplana, Kestad och Fullösa. 23) Kestad, Fullösa, Holmestad, Götene och Vättlösa. 24) Kinne-Kleva, Sil, Kinne-Vedum, Holmestad, Götene, Vättlösa, Ledsjö och Götene m:e. 25) Istrum, öglunda, Eggby, Värnhem och Norra Lundby. 26) Istrum, öglunda, Eggby, Värnhem, Norra Lundby, Stenum, Norra Ving och Skärv. 27) Bolum, Borgiinda, Dala, Stenstorp, Brunnhem, Sätuna, Hornborga och Broddetorp. 28) Händene, Härlunda, Marum och Vinköl. 29) Händene, Marum, Vinköl, Västra Gerum, Synnerby, Skallmeja och öttum. 30) Västra Gerum, Synnerby, Skallmeja och Öttum. 31) UHene, Gökhem, Sörby, Trävattna, Floby, Göteve, Grolanda, Jäla och Kinneved. 32) Ullene, Vilske-Kleva, Märka, Gökhem öch Göteve. 33) Sörby, Trävattna, Floby, Grolanda och Floby m:e.

231 TAB. 6 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM KOMMUNALFÖRBUND ) Brismene, Börstig, Kinneved och Vårkumla. < 35) Luttra, Falköpings östra It., Karleby och! Slöta. 36) Kalvene, Vartofta-Asaka, Vistorp, Yllestad och Näs. 37) Näs, Hångsdala, Östra Gerum, Kymbo, Vättak, Härja, Utvängstorp och Velinga. 38) Hångsdala, Skörstorp, Östra Gerum, Dimbo, Ottravad, Suntak, Valstad, Kymbo och Vättak. 39) Mularp, Asie, Tiarp, Kungslena, Hömb och Varv. 40) Sandhem, Nykyrka och Bjurbäck. 41) Brandatorp och Daretorp. 42) Velinga, Baltak och Acklinga. 43) Ljunghem, Edåsa, Sjogerstad, Rådene, Borgunda och Dala. 44) Högstena, Södra Kyrketorp, Stenstorp, Brunnhem, Segerstad, Håkantorp, Valtorp och Stenstorps m:e. 45) Torbjörntorp, Friggeråker, Östra Tunhem och Gudhem. 46) Ugglum, Bjurum, Bjärka, Sätuna, Hornborga och Broddetorp. 47) Södra Fågelås, Norra Fågelås och Hjo lk. 48) Värsås, Varola, Forsby och Sventorp. 49) Hagelberg, Öm, Norra Kyrketorp, Våmb och Ryd. 50) Locketorp, Väring, Horn, Frösve, Säter och Binneberg. 51) Berg, Lerdala, Timmersdala och Böja. 52) Bällefors, Ekeskog och Beateberg. 53) Halna, Fagre och Trästena. 54) Utby, Ekby, Ek och Ullerva. 55) Björs&ter och Leksberg. 56) Hassle-Berga-Enasa, Färed och Bäck. Värmlands län. 1) Rudakoga, Södra Råda, Visnums-Kil, Visnum och Vamum. 2) Botilsäter, Ölserud, Millesvik och Eskilsäter. \Orebro län. 1) Kil, Grave, Tysslinge, Vintrosa, Täby och Mosjö. 2) Lännäs, Åsker och Stora Mellösa. 3) Snavlunda, Hammar och Askersunds lk. 4) Grythyttan och Grythyttans m:e. I Västmanlands län.. 1) Västra Skedvi, Himmeta, Bro och Malma samt Odensvi. 2) Hed, Gunnilbo och Skinnskatteberg. 3) Västerås-Barkarö och Dingtuna. 4) Fläckebo och Haraker. 5) Tillberga, Hubbo, Tortuna och Sevalla. 6) Badelunda, Irsta och Kärrbo. 7) Kungsåra, Ängsö och Björksta. 8) Sala lk., Mökluita och Sala stad. 9) Enåker, Huddunge och Nora. 10) Frösthult, Härneri, Torstuna och Österunda. 11) Kungs-Barkarö, Björskog, Säterbo, Arboga lk. och Medåker. Kopparbergs län. 1) Mora och Morastrands köp. Gävleborgs län. 1) Ockelbo, Järbo, Ovansjö, Hofors, Torsåker, Arsunda, Hamrånge och Storviks köp. 2) Bjuråker, Enånger, Njutånger, Forsa, Hög, Ilsbo, Hälsingtuna, Idenor, Rogsta, Harmånger, Jättendal, Gnarp, Bergsjö och Hasaela. Västernorrlands län. 1) Sättna, Selånger, Tuna och Attmar. 2) Sättna, Indal och Holm. 3) Tynderö, Hässjö och Ljustorp. 4) Indal, liden och Holm. 5) Häggdånger, Säbrå, Stigsjö och Viksjö. 6) Nora, Skog och Bjärtrå. 7) Nora, Skog, Bjärtrå, Ullånger och Nordingrå. 8) Vibyggerå, Nätra och Sidensjö. 9) Multrå, Sollefteå lk., Ed, Långsele och Graninge. 10) Resele och Adals-Liden. 11) Arnäs och Grundsunda. Jämtlands län. 1) Rödön, Näskott och Alsen. 2) Asarne, Klövsjö, Rätan, Vemdalen, Tännäs och Linsell. Västerbottens län. 1) Nordmaling, Hörnefors samt Rundviks och Nordmalings m:en. Norrbottens län. 1) Korpilombolo, Tärendö, Pajala och Junosuando.

232 170 Tab. 7. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i landstingsområden den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Anmärkningar. 1) Häri ingår ej arealen av de fyra stora mellan- ' svenska sjöarna. 2 ) Antalet invånare på km2 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km 3 land, då en decimal angives. 3 ) I Öste} götlands läns landstingsområde ingår ej Norrköpings stad, vilken enligt k. beslut d. 14 juni 1872 ej deltager i landsting. «) Kalmar län är enligt k. beslut d. 30 deo delat i två landstingsområden, Kalmar läns norra, omfattande Norra Tjusts, Södra Tjusts, Sevede, omfattande Handbörds, Stranda, Norra Möre och Södra Möre härad, samtliga härad på Öland samt städerna Kalmar, Nybro, Oskarshamn och Borgholm. s ) I Malmöhus läns landstingsområde ingå ej städerna Malmö och Hälsingborg, vilka enligt k. beslut d. 14 april 1871 och d. 26 juli 1918 ej deltaga i landsting. ) I Göteborgs och Bohus läns landstingsområde ingår ej Göteborgs stad, vilken aldrig deltagit i landsting. 7 ) / Gävleborgs läns landstingsområde ingår ej Tunaläns ooh Asp3lands härad samt städerna! Gävle stad, vilken enligt k. beslut d. 14 april 1893 Västervik och Vimmerby, och Kalmar läns södra, ej deltager i landsting.

233 171 Tab. 8. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i hushållningssällskapsområden den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Anmärkningar. 1) Häri ingår ej arealen av de fyra stora mellan-1 fattande Aspelands, Handbörda, Stranda, Norra svenska sjöarna. ; Möre och Södra Möre härad, samtliga härad pa s ) Antalet invånare på km2 land angives i hela [ Öland samt staderna Kalmar, Nybro, Oskarshamn tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när i och Borgholm. folkmängdstätheten understiger 5 invånare på s ) Âlvsborgs län är enligt k. beslut d. 1 okt km2 land, då en decimal angives. i och k. kungörelsen d. 8 juni 1923 delat i två hus- ') Enligt k. kungörelsen d. 8 juni 1923 utgöra i hållningssällskapsområden, Ålvsborgs läns norra, Stockholm» län och Stockholms siad från 1925 års i omfattande Tössbo, Vedbo, Valbo, Nordals, ingång ett hushållningssällskapsområde. j Sundals, Väne, Bjärke, Flundre, Aie, Vättle och 4) Kalmar län är enligt k. beslut d. 23 april och i Kullinga härad samt städerna Vänersborg, Trolld. 15 okt samt k. kungörelsen d. 8 juni 1923, hättan, Alingsås och Åmål, och Ålvsborgs läns delat i två huskållningssällskapsområden, Kalmar södra, omfattande Gäsene, As, Vedens, Bollebygds, läns norra, omfattande Norra 3^usts, Södra Tjusts, Marks, Kinds och Redvägs härad samt städerna Sevede och Tunaläns härad samt städerna Väster- j Borås och Ulricehamn, vik och Vimmerby, och Kalmar läns södra, om- >

234 172 Tab. 9. Antal kommuner, areal, folkmängd och folkmängdstäthet, länsenligt indelningen

235 173 vis, med fördelning på landsbygd och städer, den 31 december 1940, den 1 januari ) 1) Arealen av de fyra stora mellansvenska sjöarna har ej uppdelats på landsbygden och städerna och ej heller på länen. s ) Antalet invånare på km 1 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km2 land, då en decimal angives. 3) Hishults kommun har i fråga om kommunantalet räknats till Hallands län men i övrigt fördelats på Kristianstads och Hallands län.

236 Tab. 10. Antal kommuner, landareal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet inom vissa kommungrupper, länsvis, den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Anm. Såsom agglomerade (agg!.) ha räknats kommuner, där den i tätorter boende befolkningen uppgår till minst '/, av hela folkmängden. Antalet invånare på km 2 land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km 1 land, då en decimal angives. Uppgifterna om barn under 15 år och vuxna ogifta äro preliminära. 174

237 1 ) Hishults kommun har i fråga om kommunantalet räknats till Hallands län men i övrigt fördelats på Kristianstads och Hallands län. 175

238 176 TAB. 10 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVIL-

239 STÅND M. M. INOM VISSA KOMMUNGRUPPER. 177

240 178 Tab. 11. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet i de olika landskapen den 31 december ) Anmärkningar. ') Angående landskapens omfattning se berättelsens text. - 2) Häri ingår ej arealen av de fyra stora mellansvenska sjöarna. ') Antalet invånare på km» land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, når folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km' land, da en decimal angives. ') Av Stockholms stad ha km', varav km' land, med invånare räknats till Södermanland, medan återstoden har räknats till Uppland. 5 ) Landskapet Västerbotten har här i enlighet med numera ganska vanligt brak delats i det egentliga Västerbotten och Norrbotten.

241 Tab. 12. Landareal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari

242 180 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. UPPSALA ÄRKESTIFT.

243 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. UPPSALA ÄRKESTIFT. 181 Uppsala ärkestift omfattar alltså hela Uppsala och Gävleborgs lan; Stockholms lan med undantag av Svartlosa, öknebo och Sotholms (utom Nämdö församling) härad, Södertälje stad och vad folkmängden angår, de personer i Solna och Lovö kommuner, som kyrkobokföras i Horförsamlingen; Simtuna (utom Tärna församling), Torstuna och Våla härad av Västmanlands län. Allmänna anmärkningar till tal). 12. I tabellen ha följande förkortningar använts: förs. = församling, ktr. = kontrakt. Beträffande pastorat, bestående av två eller flera församlingar, har moderförsamlingen nämnts först. De församlingar, i vilka det åligger komminister eller kyrkoadjunkt att sköta kyrkobokföringen, ha utmärkts med kursiv stil. För att, där två eller flera sådana församlingar finnas, utmärka, vilken komminister eller kyrkoadjunkt som omhänderhar kyrkobokföringen, ha i detta avseende likställda församlingar försetts med lämnas för varje stift. samma beteckning, *, ** resp. ***. Exempelvis Angående förändrade församlingsnamn upplysa utmärker för Högsäters pastorat i Karlstads i anmärkningarna till tab. 1. stift (sid. 201), den kursira stilen för Järbo, i Till samma tabell och dithörande anmärkningar Rannelanda, Lerdal och Råggärd, att dessa församlingar ha från moderförsamlingen fristående ringar församlingarna emellan, angående olikheter hänvisas även för upplysningar angående regle kyrkobokföring, ** för Rannelanda och Lerdal, i omfattningen av församlingen och den lika benämnatt kyrkobokföringen i dessa församlingar omhinderhaves av samme komminister, samt I da borgerliga kommunen m. m. * resp. *** för Järbo och Råggärd, att kyrkobokföringen skötes av vederbörande komminister. Två eller flera i samma kontrakt ingående församlingar, som tillsammans bilda kyrklig samfällighet enligt lagen om församlingsstyrelse den 6 juni 1930, ha efter forsamlingsnam.net försetts med samma beteckning, f, f-f eller ftt'! Beteckningarna a), b), c) o. s. v. efter namnen ' å pastorat och kontrakt hänvisa till den fördelning i av dessas areal och folkmängd efter län, som! För uppdelningen av vissa församlingar i I kyrkobokföringsdistrikt redogöres i tab. 13. Anmärkningar till Uppsala ärkestift. l ) Enligt k. beslut d. 5 nov ha Uppsala ") Enligt k. beslut d. 30 dee har Spånga domprosten och Vaksala kontrakt från 1938 års och Järfälla församlingars pastorat från 1939 års ingång förenats till ett kontrakt. ingång delats i två pastorat.») Enligt k. beslut d. 29 sept ha Valö ) Enligt k. beslut d. 10 mars 1922 skulle från församlings pastorat och Forsmarks församlings tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja pastorat från 1912 års ingång förenats till ett bestämma, Sånga och Skå församlingars pastorat pastorat, benämnt Valö och Forsmarks församlingars pastorat.! pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Sånga, samt Färentwna och Billeshögs församlingars! Skå, Färentuna och Hilleshögs församlingars 3) Enligt k. beslut d. 17 mars 1922 och d. 13 jan ha Simtuna och Attuna församlingars pastorat pastorat. Enligt k. beslut d. 10 maj 1940 skall : sammanslagningen gå i verkställighet från 1943 samt Frösthults församlings pastorat d. 1 maj 1933 förenats till ett pastorat, benämnt Simtuna, A1- tuna och Frösthults församlingars pastorat. ) Enligt k. beslut d. 13 juli 1917 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade 8ig framdeles vilja bestämma, Svinnegarns församling skiljas från lillinge och. Svinnegarns församlingars pastorat och förenas med Enköpings-Näs församlings pastorat och Teda församlings pastorat till ett pastorat, benämnt Svinnegarns, Enköpings-Näs och Teda församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 30 april 1936 har sammanslagningen gått i verkställighet från 1937 års ingång. års ingång. ") Enligt k. beslut d. 19 juni 1919 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja 1! bestämma, Adelsö församlings pastorat och Munsö församlings pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Adelsö och Munsö församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 13 sept har sammanslagningen gått i verkställighet från 1941 års ingång. u ) Enligt k. beslut d. 25 aug har Vänge och Läby församling från 1934 års ingång delats i två församlingar, Vänge församling och Läby församling (se anm. 15 till Uppsala län i tab. 1)., u ) Enligt k. beslut d. 31 aug skola från ) Enligt k. beslut d. 19 juli 1935 ha Trögas tid, som K. Maj:t förklarat sig framdeles vilja be- : kontrakt och Asunda kontrakt från 1936 års ingång förenats till ett kontrakt. Films församlings pastorat förenas till ett pastorat, stämma, Dannemora församlings pastorat och ) Enligt k. beslut d. 24 juli 1936 benämnes benämnt Films och Dannemora församlingars pastoratet från 1937 års ingång Knivsta och Alsike pastorat. församlingars pastorat. ") Enligt k. beslut d. 8 aug är förutvarande Hamra kapellag att anse som annexför ') Enligt k. beslut d. 3 dee benämnes pastoratet från 1938 års ingång Västra Byds och samling till Los församling (se anm. 21 till Gävleborgs län i tab. Stockholms-Nås församlingars pastorat. 1)

244 182 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LINKÖPINGS STIFT.

245 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LINKÖPINGS STIFT. 183 Linköpings Stift omfattar alltså Östergötlands län utom Kvarsebo församling; Kalmar läns norra landstingsområde eller Norra Tjusts, Södra Tjusts, Sevede, Tunaläns och Aspelands härad samt städerna Västervik och Vimmerby; Södra Vedbo och Norra Vedbo härad samt städerna Eksjö och Tranås av Jönköpings län. Anmärkningar till Linköpings stift. Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid ') Enligt k. beslut d. 29 nov har Ledbergs I benämnt Törnevalla, Östra Skrukeby, Lillkyrka församling från 1941 års ingång skilts från Västerlösa. Björkbergs och Ledbergs församlingars pas- j pastoratet tillhör enligt k. beslut d. 13 maj 1932 och Gistads församlingars pastorat. Det nya torat och förenats med Kärna och Kaga försam- i domprosteriet av Linköpings stift. lingars pastorat till ett pastorat, benämnt Kärna, I ) Enligt k. beslut d. 23 maj 1919 skulle från Kaga och Ledbergs församlingars pastorat och j tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja tillhörande domprosteriet av Linköpings stift, 2) Med upphävande av k. beslut d. 29 juni 1917 ; ha enligt k. beslut d. 26 febr och d. Il mars ; 1932 Törnevalla, Östra Skrukeby och Lillkyrka församlingars pastorat samt Oistads församlings pastorat d. 1 maj 1932 förenats till ett pastorat, j bestämma, Normlösa och Berrberga församlingars pastorat samt Vallerstads och Järstads församlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Normlösa, Herrberga, Vallerstads och Järstads församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 7 juli 1933 har sammanslagningen gått i verkställighet

246 184 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LINKÖPINGS STIFT. d. 1 maj Det nya pastoratet tillhör enligt k. beslut d. 1 deo Gullbergs och Bobergs kontrakt. ; 4) Med upphävande av k. beslut d. 30 juni 1916 i och d. 10 febr har K. Maj:t d. 17 dec j låtit bero vid den förutvarande organisationen av Vadstena, S:t Pers och Strå församlingars pastorat samt Hogslösa och Väversunda församlingars j pastorat. 5 ) Med upphävande av k. beslut d. 30 juni 1916 och d. 10 febr ha enligt k. beslut d. 17 dec Örberga och Nässja församlingars pastorat, samt Herrestads och Källstads församlingars pas- \ torat från 1938 års ingång förenats till ett pastorat, benämnt örberga, Nässja, Herrestads och Källstads församlingars pastorat. «) Enligt k. beslut d. 3 maj 1940 ha Dals kontrakt och Lysings kontrakt d. 1 juni 1940 förenats till ett kontrakt. ; 7 ) Med upphävande av k. beslut d. 29 juni 1917 har K. Maj:t d. 26 febr låtit bero vid den ( förutvarande organisationen av Skärkinds församltngs pastorat. 1») Enligt k. beslut d. 3 maj och d. 14 juni 1940 ' ha Bankekinds kontrakt och Skärkinds kontrakt d. 1 juli 1940 förenats till ett kontrakt. ) Enligt k. beslut d. 16 maj 1918 och d. 27 juni 1930 ha Västra Husby församlings pastorat och Oårdeby församlings pastorat d. 1 maj 1932 förenats till ett pastorat, benämnt Västra Husby och Gårdeby församlingars pastorat. Enligt k. ; beslut d. 6 febr tillhör det nya pastoratet Skärkinds (numera Bankekinds och Skärkinds) kontrakt. ( ") Enligt k. beslut d. 30 mars 1935 har Borgs socken från 1936 års ingång införlivats med Norrköpings stad under benämningen Norrköpings j Borgs församling (se anm. 4 till Östergötlands län i tab. 1). Församlingen utgör alltjämt eget pastorat, j u ) Beträffande omfattningen av den genom k. beslut d. 21 mars 1930 från 1931 års ingång bildade överums församling se anm. 8 till Kalmar län i tab. 1. Församlingen tillhörde enligt samma k. beslut t. o. m. d. 30 april 1931 Lofta församlings pastorat men bildar därefter eget pastorat, vilket enligt k. beslut d. 12 dec tillhör Norra Tjusts kontrakt. i «) Enligt k. beslut d. 3 maj 1940 skall från tid, som K. Maj:t förklarat sig framdeles vilja bestämma, Tunaläns och Sevede kontrakt förenas med Aspelands kontrakt samt Ydre kontrakt förenas med Södra Vedbo kontrakt. ") Enligt k. beslut d. 19 mars 1937 benämnes pastoratet från 1938 års ingång Kisa och Västra Eneby församlingars pastorat. ") Enligt k. beslut d. 9 nov skulls från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Asby församlings pastorat och Torpa församlings pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Asby och Torpa församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 30 juli 1937 har sammanslagningen gått i verkställighet från 1939 års ingång. ") Med upphävande av k. beslut d. 16 juli 1919 bar K. Maj:t d. 30 jan låtit bero vid den förutvarande organisationen av Gammalkils församlings pastorat. ") Med upphävande av k. beslut d. 16 juli 1919 ha enligt k. beslut d. 30 jan Vikingstads församlings pastorat samt Rappestads oeh Sjögestad» församlingars pastorat d. 1 maj 1931 förenats till ett pastorat, benämnt Vikingstads, Rappestads och Sjögestads församlingars pastorat. ' ") Enligt k', beslut d. 30 dec ha Asken/ds och Bredestads församlingars pastorat samt Marbäcks församlings pastorat från 1941 års ingång förenats till ett pastorat, benämnt Bredestads, Askeryds och Marbäcks församlingars pastorat.

247 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. SKARA STIFT. 185

248 186 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. SKARA STIFT.

249 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. SKARA STIFT. 187 Skara stift omfattar alltså hela Skaraborgs län; Väne, Bjftrke, Kullings, Gäsene, As, Vedens och Redvägs härad samt staderna Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Borås och Ulricehamn av Älvsborgs län; Mo härad utom Bondstorps, Åsenhöga och Källeryds församlingar av Jönköpings län. Anmärkningar till Skara stift. Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid. 181.») Enligt k. beslut d. 12 maj 1933 har Skara landsförsamling från 1934 års ingång införlivats med Skara stad (se anm. 39 till Skaraborgs län i tab. 1). 2) Enligt k. beslut d. 23 mars 1934 har större delen av Falköpings västra landskommun, som tidigare tillsammans med Falköpings östra landskommun bildade Falköpings landsförsamling, från 1935 års ingång införlivats med Falköpings stad (se anm. 23 till Skaraborgs län i tab. 1). ') Enligt k. beslut d. 16 febr skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Swmersbergs, Oösslunda och Strö församlingars pastorat samt JSackeby och Skalunda församlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Sunnersbergs, Gösslunda, Strö, Rackeby och Skalunda församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 24 sept har sammanslagningen gått i verkställighet d. 1 maj ) Âv Amnehärads och Södra Råda församlingars pastorat, som är delat på Skara stift och Karlstads stift, upptages här endast Amnehärads församling, som tillhör Skara stift, medan Södra Råda församling återfinnes under Karlstads stift, dit denna församling hör. Hela pastoratet år 1940: km 1 land; inv. 6 ) Enligt k. beslut d. 12 mars 1937 ha Brunns och Vists församlingar från 1938 års ingånc. införlivats med Ulricehamns sta Älvsborgs län i tab. 1). ") Enligt k. beslut d. 17 juni 1938 har Borås församling från 1939 års ingång delats i två församlingar, Borås Garoli församling och Borås Gustav Adolfs församling (se anm. 25 till Älvsborgs län i tab. 1). Borås Caroli församling utgör ett pastorat, medan Borås Gustav Adolfs församling och Brämhults församling tillsammans bilda ett pastorat. ') Enligt k. beslut d. 18 dec benämnes pastoratet från 1937 års ingång Toarps, Bångedala, Åspereds, Tärby och Varnums församlingars pastorat.

250 188 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. STRÄNGNÄS STIFT.

251 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. STRÄNGNÄS STIFT. 189 Strängnäs Stift omfattar alltså hela Södermanlands län; Örebro, Glanshammars, Askers, Sköllersta, Kumla, Hardemo, Grimstens, Sundbo och Edsbergs (utom Nysunds församling) härad samt städerna Örebro och Askersund av Örebro län; S vartlösa, Öknebo och Sotholms (utom Nämdö församling) härad samt Södertälje stad av Stockholms län; Kung Karls ooh Torpa församlingar av Västmanlands län; Kvaraebo församling av Östergötlands län. Anmärkning-ar till Strängnäs stift. Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid ') Enligt k. beslut d. 29 aug skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma. Översett församlidgs pastorat och Ytterselö församlings pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Överselö och Ytterselö församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 1 sept har sammanslagningen gått i verkställighet d. 1 maj 1934.») Enligt k. beslut d. 27 okt har MeUöaa och Tiens församlingars pastorat frän 1940 ärs ingång delats i två pastorat, Mellösa församlings pastorat och Flens församlings pastorat. ') Enligt k. beslut d. 13 juli 1917 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Bettna församlings pastorat samt Hälla och Vrena församlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Bettna, Vrena ocb. Hälla församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 19 mars 1937 har sammanslagningen gått i verkställighet d. 1 aug Det nya pastoratet tillhör Oppunda östra kontrakt. ') Enligt k. beslut d. 21 juni 1940 benämnes pastoratet från 1941 års ingång Tystberga och Balinge församlingars pastorat. ) Enligt k. beslut d. 23 maj 1919 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Runtuna församlings pastorat samt Bipsa och Lids församlingars pastorat förenas till etc pastorat, benämnt Runtuna, Ripaa och Lids församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 31 mars 1933 har sammanslagningen gått i verkställighet d. 1 maj ) Enligt k. beslut d. 26 jan ha Gåsinge och Dillnäs församlingar från 1941 års ingång förenats till en församling, benämnd Gåsinge- Dillnäs (se anm. 8 till Södermanlands län i tab. 1). ') Enligt k. beslut d. 30 dec har Botkyrka och Saleras församlingars pastorat från 1939 års ingång delats i två pastorat, Botkyrka församlings pastorat och Salems församlings pastorat. 8 ) Beträffande ändring av församlingsindelningen i Eskilstuna stad genom k. beslut d. 15 aug se anm. 18 till Södermanlands län i tab. 1. Enligt k. beslut d. 10 nov har Eskilstuna Fors och Eskilstuna Klosters församlingars pastorat från 1940 års ingång delats i två pastorat.») Enligt k. beslut d. 20 mars 1930 har Längbro socken med undantag av en mindre del från 1937 års ingång införlivats med Örebro stad (se anm. 7 till Örebro län i tab. 1). Längbro utgör alltjämt egen församling.

252 190 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. H. VÄSTERÅS STIFT.

253 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. VÄSTERÅS STIFT. 191 Västerås Stift omfattar alltså hela Kopparbergs län utom, vad folkmängden angår, de personer i Idre kommun, som tillhöra Tännäs lappförsamling av Härnösands stift; Västmanlands län med undantag av Simtuna (fränsett Tärna församling), Torstuna och Våla härad samt Kung Karls och Torpa församlingar av Åkerbo härad; Grythytte och Hällefors, Nora och Hjulsjö, Fellingsbro, Lindes och Ramsbergs samt Nya Kopparbergs härad ävensom städerna Nora och Lindesberg av Örebro län. Anmärkningar till Västerås stifta Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid. 181.») Enligt k. beslut d. 15 juli 1932 ha Skultuna församlings pastorat, Lillhärads församlings pastorat och Skerike församlingb pastorat d. 1 maj 1934 förenats till ett pastorat, benämnt Skultuna, Lillhärads och Skerike församlingars pastorat och tillhörande domprosteriet av Västerås stift. ') Enligt k. beslut d. 25 nov har Stjärnsunds församling från 1940 års ingång införlivats med Husby församling (se anm. 15 till Kopparbergs län i tab. 1 ävensom tab. 13). ) Med upphävande av k. beslut d. 8 juni 1928 har K. Maj:t d. 20 dec låtit bero vid den förutvarande organisationen av Sala stadsförsamlings pastorat och Sala landsförsamlings pastorat.

254 192 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. VÄXJÖ STIFT.

255 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. VÄXJÖ STIFT. 193 Växjö Stift omfattar alltså hela Kronobergs län; Vista, Tveta, Västbo, Östbo, Västra och Östra härad samt Bondstorps, Åsenhöga och K&lleryds församlingar ar Mo härad ävensom städerna Jönköping, Huskvarna, Nässjö, Värnamo, Vetlanda och Gränna av Jönköpings län; Kalmar läns södra landstingsområde eller Handbörds, Stranda, Norra Möre och Södra Möre härad, samtliga härad på Öland samt städerna Kalmar, Nybro, Oskarshamn och Borgholm. Anmärkningar till VSiJS stift. Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid i) Enligt k. beslut d. 25 aug har Växjö bestämma, Vederslövs och Dänningdanda församlingars pastorat samt Tävelsås församlings pastorat landaforsanding från 1940 års ingång införlivats med Växjö stad (se anm. 11 till Kronobergs län i förenas till ett pastorat, benämnt Vederslövs, tab. 1). Dänningelanda och Tävelsås församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 24 nov har sam ) Enligt k. beslut d. 24 juli 1920 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja manslagningen gått i verkställighet d. 1 maj 1935.

256 194 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. VÄXJÖ STIFT. s ) Enligt k. beslut d. 3 april 1936 ha Kinnevalds kontrakt och Norrvidinge kontrakt d. 1 juli 1936 förenats till ett kontrakt. ) Enligt k. beslut d. 4 okt har StenbrohuUs och Ålmhults församlingars pastorat från 1941 års ingång delats i två pastorat. 6 ) Enligt k. beslut d. 27 okt ha Vallsjö församling och Norra Ljunga församling från 1940 års ingång skilts från Norra Sandsjö och Vallsjö församlingars pastorat resp. Bringetofta, Norra Ljunga och HyUetofta församlingars pastorat och j förenats till ett pastorat, benämnt Vallsjö och Norra Ljunga församlingars pastorat. «) Enligt k. beslut d. 31 mars 1882 skulle framdeles, sedan kyrka blivit färdigbyggd, inom Söderåkra församlings pastorat bildas en annexförsamling, Fridhem. Enligt k. beslut d. 20 dec har förstnämnda beslut återkallats. ') Enligt k. beslut d. 26 aug har Emmaboda köping från 1939 års ingång utbrutits från Vissefjärda församling till egen församling (se anm. 14 till Kalmar län i tab. 1). "fenligt k. beslut d. 26 aug har Nybro stad från 1939 års ingång utbrutits från Madesjö församling (se anm. 13 till Kalmar län i tab. 1). Nybro församling utgör från samma tidpunkt eget pastorat. ) Enligt k. beslut d. 17 juni 1916 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Sesmo och Mörbylånga församlingars pastorat samt Vickleby församlings pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Mörbylånga, Resmo och Vickleby församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 13 juli 1934 har sammanslagningen gått i verkställighet d. 1 no v Det nya pastoratet tillhör Ölands södra kontrakt. ") Enligt k. beslut d. 26 maj 1916 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Kastlösa församlings pastorat samt Smedby och Södra Möcldeby församlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Kastlösa, Smedby och Södra Möckleby församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 17 dec har sammanslagningen gått i verkställighet från 1939 års ingång. ") Enligt k. beslut d. 3 dec benämnes pastoratet från 1938 års ingång Ventlinge och Ås församlingars pastorat.

257 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LUNDS STIFT. 195

258 196 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LUNDS STIFT.

259 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LUNDS STIFT. 197 Lunds Stift omfattar alltså hela Malmöhus län; Kristianstads län utom länsdelen av Hishults församling; hela Blekinge län. Anmärkningar till Lunds stift. Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid ') Enligt k. beslut d. 31 dec har Fosie socken från 1931 års ingång införlivats med Malmö stad. Fosie utgör alltjämt egen församling (se anm. 32 till Malmöhus län i tab. 1).») Enligt k. beslut d. 22 april 1938 har Loclcarps församling från 1939 års ingång skilts från Fosie och Lockarps församlingars pastorat och förenats med Bunkeflo och Glostorps församlingars pastorat 17 4/402/ till ett pastorat, benämnt Bunkeflo, GJostorps och Lockarps församlingars pastorat. Fosie församling utgör därefter eget pastorat.») Enligt k. beslut d. 16 mars och d. 24 aug har Husie socken från 1935 års ingång införlivats med Malmö stad. Husie utgör alltjämt egen församling (se anm. 32 till Malmöhus län i tab. 1). 4) Med upphävande av k. beslut d. 31 dec. 1923

260 198 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LUNDS STIFT. ha enligt k. beslut d. 15 juli 1932 Stångby och Vallkärra församlingars pastorat samt Västra Hoby och Håstads församlingars pastorat d. 1 maj 1933 förenats till ett pastorat, benämnt Vallkärra, Stångby, Västra Hoby och Håstads församlingars pastorat. 5 ) Enligt k. beslut cl. 31 dec skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Hyby församlings pastorat samt Bara och Mölleberga församlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Hyby, Bara och Mölleberga församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 30 april 1937 har sammanslagningen gått i verkställighet från 1938 års ingång. ' ) Enligt k. beslut d. 26 nov skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Hemmesdynge och Södra Åby församlingars pastorat samt Östra Torps och Lilla Isie församlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Hemmesdynge, Södra Aby, Östra Torps och Lilla Isie församlingars pastorat. Enligt k. beslufc d. 23 jan har sammanslagningen gått i verkställighet d. 1 maj ) Med upphävande av k. beslut d. 7 febr och d. 26 nov ha enligt k. beslut d. 27 nov Skurups församlings pastorat samt Solberga och Hassle-Bösarps församlingars pastorat d. 1 maj 1932 förenats till ett pastorat, benämnt Skurups, Solberga och Hassle-Bösarps församlingars pastorat. 8 ) Med upphävande av k. beslut d. 23 maj 1924 har Everlövs församling enligt k. beslut d. 12 nov från 1939 års ingång skilts från Everlövs och Slimminge församlingars pastorat och förenats med Sövde och Blentarps församlingars pastorat till ett pastorat, benämnt Sövde, Blentarps och Everlövs församlingars pastorat och tillhörande Färs kontrakt. Enligt samma beslut bildar Slimminge församling efter upphävande av k. beslut d. 7 febr från samma tidpunkt eget pastorat och har överflyttats frän Torna kontrakt till Vemmenhögs kontrakt. 9) Enligt k. beslut d. 27 nov benämnes pastoratet Skivarps och Västra Nöbbelövs församlingars pastorat. 10 ) Enligt k. beslut d. 18 juli 1924 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Harlösa och Hammarlunda församlingars pastorat samt Silvàkra och Revinge församlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Harlösa, Hammarlunda, Silvåkra och Revinge församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 18 febr har sammanslagningen gått i verkställighet från 1940 års ingång. Det nya pastoratet tillhör Frosta kontrakt. ") Enligt k. beslut d. 23 maj 1924 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Vanstads och Tolånga församlingars pastorat samt Röddinge och Ramsåsa församlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Vanstads, Tolånga, Röddinge och Ramsåsa församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 10 febr liar sammanslagningen gått i verkställighet d. 1 maj la ) Med upphävande av k. beslut d. 23 maj 1924 har K. Maj:t d. 12 nov låtit bero vid den förutvarande organisationen av Vombs och Veberöds församlingars pastorat. w ) Med upphävande av k. beslut d. 31 dec och d. 3 dec ha enligt k. beslut d. 15 juli 1932 och d. 10 febr Örtofta och Lilla Harrie församlingars pastorat samt Igelösa och Odarslövs församlingars pastorat d. 1 maj 1933 förenats till ett pastorat, benämnt Örtofta, Lilla Harrie, Igelösa och Odarslövs församlingars pastorat och tillhörande Harjagers kontrakt. Det åligger komministern i pastoratet att sköta kyrkobokföringen för Igelösa och Odarslövs församlingar; dock skall, så länge förutvarande kyrkoherden i Igelösa och Odarslövs församlingars pastorat såsom kyrkoherde i det nya pastoratet är bosatt i Igelösa, motsvarande åliggande av komministern fullgöras för örtofta och Lilla Harrie församlingar. u ) Med upphävande av k. beslut d. 3 dec har K. Maj:t d. 15 juli 1932 låtit bero vid den förutvarande organisationen av Stora Harrie och Virke församlingars pastorat. ") Enligt k. beslut d. 20 mars 1936 benämnes pastoratet från 1937 års ingång Löddeköpinge och Borgeby församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 19 aug har pastoratet från 1939 års ingång överflyttats från Torna kontrakt till Harjagers kontrakt. 19 ) Med upphävande av k. beslut d. 29 febr och d. 26 nov ha enligt k. beslut d. 29 sept Glemminge och Tosterups församlingars pastorat samt Ullstorps och Bollerups församlingars pastorat från 1941 års ingång förenats till ett pastorat, benämnt Glemminge, Tosterups, Ullstorps och Bollerups församlingars pastorat. 17 ) Med upphävande av k. beslut d. 26 nov har K. Maj:t d. 29 sept lårit bero vid den förutvarande organisationen av Stora Köpinge församlings pastorat. 1B ) Enligt k. beslut d. 29 sept benämnes pastoratet från 1940 års ingång Tomelilla, Tryde och Spjutstorps församlingars pastorat. Samtidigt har K. Maj:t efter upphävande av k. beslut d. 29 febr låtit bero vid den förutvarande organisationen av pastoratet. ") Enligt k. beslut d. 13 maj 1938 skall från tid, som K. Maj:t förklarat sig framdeles vilja bestämma, Munka-Ljungby och Ångelkolms församlingars pastorat delas i två pastorat. 20 ) Angående landareal och folkmängd inom Hishults och Fagerhults församlingars pastorat se anm. 5 under Göteborgs stift. 21 ) Enligt k. beslut d. 21 mars 1940 har Norra Åsums socken från 1941 års ingång införlivats med Kristianstads stad. Norra Asum utgör alltjämt egen församling (se anm. 17 till Kristianstads län i tab. 1).») Enligt k. beslut d. 17 maj 1935 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Hällaryds och Aryds församlingars pastorat delas i två pastorat. Enligt k. beslut d. 9 okt har delningen gått i verkställighet från 1938 års ingång.

261 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. GÖTEBORGS STIFT. 199

262 200 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. GÖTEBORGS STIFT. Göteborgs Stift omfattar alltså hela Göteborgs och Bohus samt Hallands län; Flundre, Aie, Vättle, Bollebygds, Marks och Kinds härad av Älvsborgs län; Hishults församlingsdel av Kristianstads län. Anmärkningar till Göteborgs stift. Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid ') Enligt k. beslut d. 23 maj 1930 har Nya Varvets församling från 1931 års ingång införlivats med Goteborgs Karl Johans församling (se anm. 24 till Göteborgs och Bohus län i tab. 1). ') Enligt k. beslut d. 12 nov har ätarrkårrs, Kilanda och Nödinge församlingars pastorat från 1938 års ingång delats i två pastorat, Starrkärrs och Kilanda församlingars pastorat samt Nödinge församlings pastorat. 3 ) Enligt k. beslut d. 27 okt benämnes pastoratet från 1940 års ingång Fritsla, Seglora, Kinnarumma och Skephults församlingars pastorat. «) Enligt k. beslut d. 7 sept skola från tid, som K. Maj:t förklarat sig framdeles vilja bestämma, Âr8tads och Asige församlingars pastorat samt Abilds församlings pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Ärstads, Asige och Abilds församlingars pastorat. B ) Av Hishults och Fagerhulls församlingars pastorat, som är delat på Göteborgs stift och Lunds stift, upptages här endast Hishults församling, som tillhör Göteborgs stift, medan Fagerhults församling återfinnes under Lunds stift, dit denna församling hör. Hela pastoratet år 1940: km' land; inv.

263 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. KARLSTADS STIFT. 201

264 202 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. KARLSTADS STIFT. Karlstads Stift omfattar alltså hela Värmlands län; Tössbo, Vedbo, Valbo, Nordals och Sundals härad samt Åmåls stad ar Älvsborgs län; Karlskoga härad, Nysunds församling ar Edsbergs härad samt Karlskoga stad av Örebro län. Anmärkningar till Karlstads stift. Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid ) Enligt k. beslut d. 24 mars 1933 har större 113 sept har delningen gått i verkställighet delen av Karlstads landsförsamling från 1934 års! från 1937 års ingång. ingång införlivats med Karlstads stad (se anm. 10 j «) Enligt k. beslut d. 9 dec har Holmedals till Värmlands län i tab. 1). 2) Angående landareal och folkmängd inom Amnehärads och Södra Båda församlingars pastorat se anm. 4 under Skara stift. ") Enligt k. beslut d. 30 juni 1922 skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja bestämma, Kroppa och Lungsands församlingars pastorat delas i två pastorat. Enligt k. beslut d. : och Karlanda församlingars pastorat från 1939 års ingång delats i två pastorat. 5 ) Enligt k. beslut d. 10 maj 1935 har Kila, Tveta och Svanskogs församlingars pastorat från 1936 års ingång delats i två pastorat, Kila och Tveta församlingars pastorat samt Svanskogs församlings pastorat.

265 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. HÄRNÖSANDS STIFT. 203

266 204 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. HÄRNÖSANDS STIFT. Härnösands Stift omfattar alltså hela Västernorrlands och Jämtlands län samt vad folkmängden angår, de personer i Idre kommun i Kopparbergs län, vilka tillhöra Tännäs lappförsamling. Anmärkningar till Härnösands stift. Angående teckenförklaringar m. ni. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid ') Enligt 1:. beslut d. 27 okt har Rödöns, \ Näskotts, Aspås och Ås församlingars pastorat d. 1 maj 1935 delats i två pastorat, Rödöns, Näskotts och Aspås församlingars pastorat samt Ås församlings pastorat. i! ) Angående de s. k. lappförsamlingarna i Jämtlands län se anm. 1 till Jämtlands län i tab ) Enligt k. beslut d. 21 nov har förutvarande Östersunds kontrakt d. 1 maj 1931 delats i två kontrakt, Östersunds kontrakt och Ragunda kontrakt.

267 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. LULEÅ STIFT. 205 Luleå stift omfattar alltså hela Västerbottens och Norrbottens län. Anmärkningar till Luleå stift. Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid ) Enligt k. beslut d. 1 dec och d. 30 aug. benämnd Kågedahns församling (se anm. 25 till 1932 har norra delen av Skellefteå landsförsamling ; Västerbottens län i tab. 1). Kågedalens församling från 1933 års ingång ntbrutits till egen församling, utgör från d. 1 maj 1933 eget pastorat.

268 206 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. VISBY STIFT. Visby stilt omfattar hela Gotlands län. Anmärkningar till Visby stift. Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid ') Enligt k. beslut d. 8 mars 1935 bar större ' delen av- Visby landsförsamling från 1936 års in- : gång införlivats med Visby stad (se anm. 5 till Gotlands ]än i tab. 1).! ) Enligt k. beslut d. 29 aug skulle från tid, som K. Maj:t förklarade sig framdeles vilja i bestämma, Källunge och Vallstena församlingars \ pastorat samt Hejnums och Båls församlingars [ pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Källunge, Vallstena, Hejnums och Bals församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 5 juni 1931 har ; sammanslagningen gått i verkställighet d. 1 maj ').Med upphävande av k. beslut d. 29 aug i skola enligt k. beslut d. 16 sept Vänge, Buttle och GvMrupe församlingars pastorat samt j Sjoniiems och Viklau församlingars pastorat framdeles förenas till ett pastorat, benämnt Vänge, i Buttle, Guldrupe, Sjonhems och Viklau församlingars pastorat. J ') Med upphävande av k. beslut d. 29 aug \ har K. Maj:t d. 16 sept låtit bero vid den förutvarande organisationen av Hejde och Väte församlingars pastorat. s ) Enligt k. beslut d. 29 nov har Sproge församling från 1941 års ingång skilts från Eksta, j Sproge, Levide och Gerums församlingars pastorat i och förenats med Hablingbo och Silte församlingars j pastorat till ett pastorat, benämnt Hablingbo, Silte och Sproge församlingars pastorat.! ) Enligt k. beslut d. 29 aug skulle från tid, som K. Majrt förklarade sig framdeles vilja bestämma, Sone och Eke församlingars pastorat samt Alva och Hemse församlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Rone, Eke, Alva och Hemse församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 16 sept har sammanslagningen gått i verkställighet d. 1 maj Enligt k. beslut d. 20 jan åligger det komministern att sköta kyrkobokföringen för Alva och Hemse församlingar; dock skall, så länge förutvarande kyrkoherden i Alva pastorat såsom kyrkoherde i det nya pastoratet är bosatt i Alva, motsvarande åliggande av komministern fullgöras för Rone och Eke församlingar. ') Med upphävande av k. beslut d. 29 aug skulle enligt k. beslut d. 16 sept från tid, som K. Majrt förklarade sig framdeles vilja bestämma, Havdhems och Näs församlingars pastorat samt Grötlingbo och Fide föreamlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Havdhems, Näs, Grötlingbo och Fide församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 13 maj 1938 har sammanslagningen gått i verkställighet från 1940 års ingång. 8 ) Med upphävande av k. beslut d. 29 aug skulle enligt k. beslut d. 16 sept från tid, som K. Majrt förklarade sig framdeles vilja bestämma, Öja och Hamra församlingars pastorat samt Vamlingbo och Sundre församlingars pastorat förenas till ett pastorat, benämnt Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre församlingars pastorat. Enligt k. beslut d. 7 juni 1935 har sammanslagningen gått i verkställighet från 1937 års ingång.

269 TAB. 12 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. STOCKHOLMS STAD. 207 Hovkonsistorium och Stockholms domkapitel omfatta tillsammans Stockholms stad samt, vad folkmängden angår, de personer i Solna och Lovö kommuner, som kyrkobokföras i Hovförsamlingen. Anmärkningar till Stockholms stad. Angående teckenförklaringar m. m. se Allmänna anmärkningar till tab. 12, sid ') Angående Hovförsamlingens delning på 3 ) Angående delning av förutvarande Brännkyrka församling i två församlingar, Brännkyrka Stockholms stad, Solna och Lovö kommuner se anm. 2 till Stockholms stad i tab. 1. och Enskede, se anm. ;"> tiil Stockholms stad i tab. ') Enligt k. beslut d. 13 nov är från Enligt k. beslut d. 23 jan utgöra de båda års ingång förutvarande Stockholms stads konsis- '. nya församlingarna från d. 1 maj 1931 egna pastorat. torium ersatt av Stockholms domkapitel. I

270 208 Tab. 13. Folkmängden i kyrkobokföringsdistrikt 1 ) den [Förs. = församling,

271 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt.] 209 Anmärkningar. ') Utöver i tabellen upptagna kyrkobokföringsdistrikt finnas församungsdelar, som genom dom särskild kyrkobokföring för vissa områden av [ s ) Av domkapitlet tidigare fattade beslut om kapitels förordnande eller på annat sätt ha egen Lima, Älvdalens och Venjans församlingar stadfästes av K. Maj:t d. G april kyrkobokföring utan att detta fastställts genom beslut ar K. Maj:t, nämligen Annetors och Katrineberg i Bollnäs församling samt Svabensverk i Alfta bokföring. 3) Evertsberg har sedan gammalt särskild kyrko församling av Uppsala ärkestift, Skedevi norra och Skedevi södra kyrkobokföringsområden i Skedevi ') Enligt k. beslut d. 27 nov utgjorde församling av Linköpings stift, Oxelösunds kyrkobokföringsområde i Nikolai församling av Sträng Madesjö församling åren Efter sist Nybro stad eget kyrkobokföringsdistrikt inom näs stift, Hörken i Ljusnarsbergs församling, nämnda år utgör staden egen församling. Tyngsjö i Malungs församling samt Skattunge i 5 ) Enligt k. beslut d. 12 maj 1933 benämnas Orsa församling av Västerås stift, Bredàkra i Ronneby församling av Lunds stift, Fjällbacka i Kviile Xorsjö kbfd. resp. Bastuträsks Xorsjö västra kbfd. och Norsjö östra kbfd. numera kbfd. församling samt Tanums och Grebbeåtads kyrkoområden i Tanums församling av Göteborgs stift och Galsjö i Boteå församling av Härnösands stift. ) För Xedertorneå socken och Haparanda stad, vilka tidigare ansetts utgöra skilda församlingar, ha sedan gammalt särskilda kyrkoböcker förts.

272 Tab. 14. Landareal och folkmängd, stifts- och länsvis, den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari

273 211

274 212 Tab. 15. Landareal och folkmängd inom sådana skoldistrikt, som omfatta enligt indelningen Anm. Där distriktets omfattning icke direkt framgår av namnet, lämnas i slutet av tabellen komk:n = kommun; köp. = köping;

275 antingen mer än en kommun eller del av kommun, den 31 december 1940, den 1 januari pletterande uppgifter härom. De använda förkortningarna ha följande innebörd: skd. = skoldistrikt; m:e = municipalsamhälle. 213 Skoldistriktens omfattning. 1) Omfattar församlingen med samma namn. ) Omfattar Hemmesjö och Tegnaby k:ner. 3 ) Omfattar Dänningelanda och Vederslövs k:ner. 4) Omfattar Södra Mellby k:n jämte den inom Vitaby k:n belägna delen avi Kiviks m:e. 5) Omfattar Vitaby k:n utom den inom kommunen belägna delen av Kiviks m:e. ) Omfattar Kropps k:n jämte den inom Mörarps k:n belägna delen av Hjortshögs by. 7 ) Omfattar Mörarps k:n utom den inom kommunen belägna delen av Hjortshögs by. >) Omfattar Billeberga k:n utom den inom kommunen belägna delen av Södra Möinge skd. ") Omfattar Saxtorps k:n utom den inom kommunen belägna delen av Södra Möinge skd. ") Omfattar delar av Billeberga och Saxtorps k:ner. n ) Omfattar Björlanda k:n utom Vikens by. 12 ) Omfattar Vikens by av Björlanda k:n. ") Omfattar Alfta k:n utom Svabensverks f. d. kapellag.,4 ) Omfattar Svabensverks f. d. kapellag

276 214 Tab. 16. Befolkningsagglomerationer med minst 200 invånare, utom städer, köpingar och manicipalsamhällen, den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari * utmärker, att orten betraktas som förort till stad, köping eller municipalsamhälle och därför även är upptagen i tab. 17. f utmärker, att i orten är bosatt en icke oväsentlig jordbruksidr kände befolkning (20 10 % av hela folkmängden). ff utmärker, att bebyggelsen delvis är spridd.

277 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 215

278 216 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE.

279 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 217

280 218 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE.

281 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 219

282 220 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE.

283 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 221

284 222 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE.

285 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 223

286 224 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE.

287 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 225

288 226 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE.

289 TAB. 16 (förts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 227

290 228 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE.

291 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 229

292 230 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE.

293 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 231

294 232 TAB. 16 (forts.). BEF0LKNINGSAGGL0MERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE.

295 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 233

296 234 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE.

297 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. 235 Anmärkningar. Stockholms län. l ) Därav i Häverö 621 ochiedeboöl. 2) Därav i Hävérö och i Edebo ) Därav i Knivsta 141 och i Alsike 112.») Därav i Hammarby och i Ed ) Därav i Täby 403 och i Danderyd 328. ) Därav i Järfälla 411 (industribebyggelse) och i Sollentuna 227 (villabebyggelse); de båda sockendelarna ligga på visst avstånd från varandra. ') Därav i Spånga 401 och i Solna 104.») Därav i Botkyrka 146 och i Huddinge 349. ) Därav i Grödinge 198, i Botkyrka 138 (huvudsakligen länssanatoriet) och i Salem 199 (Söderby sjukhus). 10 ) Därav i österhaninge (huvudsakligen villaområdena Vendelso och Gudö) 960 och i Tyresö (huvudsakligen villaområdena Kumla, Hanviken och Näsby) Uppsala län. l ) Därav i Yttergran 511 och i Kalmar ) Därav i Fröslunda 146 och i Gryta 158. ') Därjämte finnes en del av Ekeby med Eriksberg inom Uppsala stad. 4) Därav i Danne-. mora 272 och i Film 352. «) Därav i.tegelsmora 655 och i Vendel 322. ) Därav i Älvkarleby (hela Skutskärs församling) 5156 och i Valbo 450. Södermanlands län. l ) Därav i Helgona 189 och i Nikolai 48. ') Därav i Ytterselö 303 och i Toresund ) Därjämte finnes en del av Skogstorp inom Eskilstuna stad. «) Därav i Tumbo 203 och i Ryttern 159. s ) Därav i Vrena 364 och i Nykyrka ') Därav i Östra Vingåker 143 och i Stora Malm 85. Östergötlands län. ) Därav i Motala landskommun (varav i Motala verkstad och i Holm med Brinken 3680) och i Vinnerstad 544 (Charlottenborg). ') Därav i Bogslösa 143 och i Väversunda ) Därav i Viby 338 och i Veta 14. Jönköpings lån. ) Därav i Ingatorp 454, i Hult 25 och i Edshult 29.! ) Därav i Barnarp 230 och i Sandseryd 296; därjämte finnes en del av Hovslätt inom Jönköpings stad. 3) Därav i Barnarp och i Sandseryd 735. «> Därav i Bankeryd 975 och i Habo ) Därav i Långaryd 229, i Färgaryd 199 och i Torup ) Därav i Färgaryd och i Långaryd 364. ') Därav i Hjälmseryd 386 och i Aneboda ) Därav i Stockaryd 180 och i Hjälmseryd 70. ') Därav i Ökna 494 och i Järeda 89. Kronobergs län. ') Därav i Hornaryd 143 och i Drev 87. Kalmar län. 1) Därav i Hjorted 530 och i Misterhult 128. J ) Därav i Mörlunda 315 och i Målilla 292. ') Därav i Kråksmåla 193 och i Fagerhult ) Därav i Kråksmåla 474 och i Bäckebo 116. s ) Därav i Långemåla 269, i Högsby 207 och i Fliseryd 5. 6 ) Därav i Döderhult 438 och i Mönsterås 165. Gotlands län. 1 ) Därav i Björke 214 och i Borna 187. Blekinge län. l ) Därav i Lösen och i Augerum 654.») Därav i Rödeby 157 och i Fridlevstad 62. 3) Därav i Asarum 746 och i Mörrum 40. Kristianstads län. ') Därav i Hjärsås 491, i Emmislöv 224 och i Glimåkra 112.! ) Därav i Grämanstorp 743 och i Västra Sönnarslöv 295. ') Därav i Björnekulla 180 och i Ausås 40. 4) Därav i Björnekulla 568 och i Västra Broby 339. Malmöhus län. 1) Därav i Farhult 180 och i Kattarp ) Därav i Södra Vram 435 och i Bjuv 89. ') Därav i Södra Vram och i Risekatslösa 57. ') Därav i Sireköpinge 267, i Ottarp 40 och i Asmundtorp ) Därav i Annelöv 176 och i Saxtorp 42. ) Därav i Billinge 190, i Stehag 9 och i Munkarp 7. ') Därav i Örtofta 189 och i Hastad ) Därav i Västra Karaby 204, i Annelöv 260 och i Södervidinge 13. ) Därav i Flädie 567, i Fjälie 174 och i Borgeby ) Därav i Flädie 144 och i Fjälie 82. u ) Därav i Lunds landskommun 287, i Knästorp 187, i Uppåkra 173 och i Flack - arp 65. 1! ) Därav i Lunds landskommun 405 och i Stora Råby 31. ') Därav i Nevishög 665 och i Brågarp 273. ") Därav i Västra Klagstorp 675 och i Tygelsjö 337. ") Därav i Örsjö 481 och i Villie 61. Hattands län.») Därav i Veinge 340 och i Tjärby 160. ) Därav i Vessige 267 och i Alfshög 241. Qäteborgs och Bohus län. ') Därjämte finnes en del av Frölundaborg inom Mölndals stad. ) Dftrav i Baeka 508 och i Säve ) Därav i Ucklum 224 och i Grinneröd 8. «) Samhället omfattar hela kommunen. Då samtliga stadsstadgor där tillämpas, kan detta samhälle i viss mån jämställas med ett municipalsamhälle. Ålvsborgs län. ') Därav i Steneby 714 och i Laxarby ) Därav i Torrskog 274, i Vårvik 34 och i Blomskog 31. 3) Därav i Västra Tunhem och i Vassända-Naglum ) Därav i Fuxerna 454 och i Tunge 99. «) Därjämte finnes en del av Sjömarken inom Borås stad. 6) Därav i Kinnarumma 1087 och i Seglora 705. ') Därav i Örsås 197 och i Tranemo ) Därav i Södra Asarp 756 och i Tranemo 167; de båda sockendelarna ligga på visst avstånd från varandra. Skaraborgs län. ') Därav i Nykyrka 647 och i Habo 255. ) Därav i Våmb 122 och i Norra Kyrketorp 89. 2) Därav i Karlsborg (hela kommunen), i Mölltorp 213 (Åsen) och i Undenäs 168 (Hanken). Då samtliga stadsstadgor tillämpas inom hela Karlsborgs kommun, kan den inom nämnda kommun belägna delen av samhället i viss mån jämställas med ett municipalsamhälle.

298 236 TAB. 16 (forts.). BEFOLKNINGSAGGLOMERATIONER MED MINST 200 INVÅNARE. Värmlands län. 1 ) Därjämte finnes en del av Gullspångs kraftstation inom Gullspångs m:e. ') Därjämte finnes en del av Slottsbron inom Grums m:e. 3 ) Därav i Eda 618 och i Ny 66. ') Därav i Arvika landskommun 562 och i Älgå 70. Örebro län.») Därav i Asker 237 och i Stora Mellösa ) Därav i Lerbäck 149 och i Snavlunda 80. ') Därav i Hammar 484, i Lerbäck 249 och i Godegård 68. 4) Därav i Hidinge 244 och i Vintrosa 85. B ) Därav i Grythyttan 191 och i Hällefors 35. Västmanlands län. l ) Därav i Svedvi 336 och i Kolbäck 335. Kopparbergs län. >) Därav i Stora Kopparberg 997 och i Vika ) Därav i Stora Tuna 329 och i Torsång 92. ') Därav i Domnarvet och i Stora Tuna ) Dä samtliga stadsstadgor tillämpas inom hela Domnarvets kommun, kunna den inom nämnda kommun belägna delen av Domnarrets samhälle och hela Kvarnsvedens samhälle i viss mån jämställas med municipalsamhällen. ') Därav i Grangärde och i Ljusnarsberg 383. Gävleborga län. 1) Därjämte finnes en del av Västanbyn inom Sandvikens köping.») Därav i Bollnäs 404 och i Arbrå 71. 3) Därav i Ovanåker 257 och i Alfta 144. Våsternorrlands län. 1) Därav i Skön 524 och i Timrå ) Därav i Nora 492 och i Bjärtrå 299.») Därav i Ytterlännäs och i Gudmundrå «) Därav i Ytterl&nnäs 662 och i Bjärtrå 69. Jämtlands län.») Därav i Håsjö 353 och i Hällesjö 116.») Därav i Eödön 220, i Näskott 202 och i Alsen 155.

299 Tab. 17. Folkmängden i städer, köpingar och municipalsamhällen med förortsbebyggelse den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari

300 238 TAB. 17 (forts.). STÄDER, KÖPINGAR OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN MED FÖRORTSBEB.

301 TAB. 17 (forts.). STÄDER, KÖPINGAR OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN MED FÖRORTSBEB. 239 Anmärkningar. ) Nämligen: städerna Sundbyberg, Djursholm och Lidingö; köpingarna Stocksund. Hässelby villastad och Saltsjöbaden; Bollstanäs i Fresta; Akersberga och Österskär i Österåker; Mörtnäs i Gustavsberg; Kummelnäs, lännersta och Björknäs med Eknäs i Bo; Hagalunds, Nya Huvudsta, Lilla Albv och Råsunda m:en samt Bergshamra, Frösundavik, Järva, Stora Alby, Vreten, Framnäs och Norrbacka i Solna; Enebybergs villastads m:e, Stocksberg med Inverness, Mörby sjukhus, Nora med Klingsta samt Västra Enebyberg i Danderyd: Näsby parker i Täby och Danderyd; Täby m.e, Viggbyholm, Gribbylund, A va, Näsby och Ella park i Täby; Norrrikens m:e, Tureberg med Helenelund och Häggvik samt Gillbo och Viby i Sollentuna; Jakobsberg, Barkarby och Skälby i Järfälla; Duvbo, Bromstens,

302 240 TAB. 17 (forts.). STÄDER, KÖPINGAR OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN MED FÖRORTSBEB. Solhems och Flysta m:en, Nälsta med Vinsta, Sundby samt Lilla Ursvik i Spånga; Rastahem med Agnesberg i Spånga och Solna; Drottningholms m:e i Lovö; Henriksdal, Kvarnholmen, Vikdalen med Augustendal, Sickla, Nacka och Järla, Nyaätra, Lillängen, Storängen, Duvnäs, Skuru med Ektorp, Hästhagen samt Älta i Nacka; Stuvsta, Hörningsnäs villastads, Huddinge, Fullersta, Snättringe och Segeltorps m:en, Trångsund med Stortorp, Hörningsnäs parkhem, Solgård samt Juringe i Huddinge; Fittja i Botkyrka och Huddinge; Tumba m:e, Tullinge, Tumba bruk med Vretarna, Skäcklinge med Skrävsta samt Norsborg i Botkyrka; Rönninge m:e i Salem; Uttran i Grödinge, Botkyrka och Salem; Handen och Vega i Österhaninge; Vendelsö i Österhaninge och Tyresö. ') Nämligen utom Mölndals stad: Särö och Släp med Budskär samt Kullavik i Släp; Jonsereds, Partille och Sävedalens m:ens i Partille; Kållered i Kållered; Hovas och Askim i Askim; Älvsborgs m:e, Högsbo, Frölundaborg, Näset och Grimmered i Västra Frölunda; Bäckedalen i Tuve; Tingstad och Kvillängen i Backa; LUlhagen med S:t Jörgens och LUlhagens sjukhus i Backa och Sä ve; Agnesberg i Angered; Olofstorp i Bergum. 3) Inräknat köpingar, vilka ej bilda egen kommun.

303 Tab. 18. Landareal, folkmängd efter kön och civilstånd samt folkmängdstäthet inom naturliga jordbruksområden och större produktionsområden den 31 december 1940, enligt indelningen den 1 januari Anm. Beträffande indelningen i naturliga jordbruksområden hanvisas till berättelsen Jordbruksrakningen år 1937, tab. 1 och 20. Antalet invånare på km" land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km ä land, då en decimal angives. Uppgifterna om barn under 15 år och vuxna ogifta äro preliminära. 241

304 242 TAB. 18 (forts.). LANDAREAL OCH FOLKMÄNGD INOM NATUR-

305 LIGA JORDBRUKSOMRÅDES OCH STÖRRE PRODUKTIONSOMRÅDEN. 243

306 244 Tab. 19. Större öars areal, folkmängd och folkmängdstäthet den 31 december )

307 TAB. 19 (forts.). STÖRRE ÖARS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 245

308 246 TAB. 19 (forts.). STÖRRE ÖARS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 1) Här äro upptagna endast sådana öar, som oberäknat tillhörande småöar ha en areal av minst 10 km 2. 2 ) I öarnas totalareal samt kommun- och folkmängdsområde ingå även kringliggande till ön eller kommunen hörande småöar, varjämte å öarna befintliga insjöar äro i arealen inräknade. 3 ) Folkmängdstätheten är här beräknad efter hela området, således utan avdrag för insjöar, och angives i^hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, när folkmängdstätheten understiger 5 invånare på km 1, då en decimal angives. 4 ) Med huvudön menas här den i kol. 1 namngivna ön Anmärkningar. eller öarna. s ) Därav Bergön km2. 4) Därav Ängesön km2. ') Därav Norra Ulvön och Södra Ulvön 6-64 km2. 8) Därav Yxlan km«. 9) Därav Ingarö km 2, Fågelbrolandet (varav i Djurö 7-31) och Vindö km". ") Därav Norra Finnö 9-34 km 2. u ) Fårö och Gotska Sandön ej inräknade. u ) Ifrågavarande kommuners eller kommundelars andelar av Göta och Nordre älvar äro icke medräknade. ") Därav Skaftö km 2. ") Därav Bromö km».

309 Register. Siffrorna hänvisa: i första sifferkolumnen, betecknad med»adm.», till tabellerna rörande kommunala, administrativa och judiciella indelningar (tab. 1-11) och tabellerna rörande indelningar i naturliga områden m. m. (tab ); i andra sifferkolumnen, betecknad med»eckl.», till tabellerna rörande ecklesiastika indelningar (tab ). Medievala siffror hänvisa till vederbörande tabells högra spalt. Där ett namn ej åtföljes av beteckning, t. ex. stad, härad, vagdistrikt o. s. v., avses kommun och med denna sammanfallande församling. Vidare åtföljes ett namn alltid av länsuppgift utom i fråga om kontrakt, kyrkobokföringsdistrikt eller kyrkobokföringsområde, där uppgift om stift lämnas. Länsnamnen ha förkortats, t. ex. Ör. = Örebro län, Vrnl. Väaternorrlands län, Vb. = Västerbottens län, Xb. Norrbottens län. Övriga använda förkortningar äro: aggl. = agglomération (icke-administrativ), ffb. = fattigvårdsförbund, förs. församling, hush.-omr. = hushållningssällskapsområde, jordbr.-omr. jordbruksområde, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, kbf.-omr. = kyrkobokföringsområde, kfb. = kommunalförbund, ktr. = kontrakt, landsfd. = landsfiskalsdistrikt, landstingsomr. = landstingsområde, m:e = municipalsamhälle, pd. = polisdistrikt, pdfb. = polisdistriktsförbund, pfb. = polisförbund, prod.-omr. = produktionsområde, sfb. = skolförbund, sjfb. sjukvårdsförbund, skd. skoldistrikt, st. = stift, t:g = tingslag, vägd. = vagdistrikt. 247 Abbekås, agg]., Malm Abild, Hall Acklinga, Skar Adelsö, Sthlm Adelsö, ö, Sthlm Adelöv, Jönk Adolf Fredriks förs. i Stockholm... Agglomerationer Agglomererade landskommuner.... Agnesberg, aggl., Älvsb Agnesberg, del av aggl., Sthlm.... Agnetorp, Skar Agunnaryd, Krön Akebäck, Gotl Ala, Gotl Ala, del av aggl., Gävl Ala ktr., Uppsala ärkest Ala t:g, Gävl Alafors, aggl., Älvsb Alanäs, Jämt! Albo härad, Krist Albo härads fattigvårdssamhällens kfb., Krist Albo o. Järrestads ktr., Lunds st... Alboga, Älvsb Alby, m:e, Vrnl Alby, Lilla, m:e, Sthlm Alby, Stora, aggl., Sthlm Alböke, Kalm Ale härad, Älvsb Ale landsfd., Älvsb Aledal, aggl., Skar Ale-Skövde, Älvsb Alfshög, Hall Alfta, Gävl Alfta, aggl., Gävl Alfta landsfd., Gävl Alfta skd., Gävl Algutsboda, Krön Algutsrum, Kalm Algutsrums härad, Kalm Algutstorp, Älvsb.. Alingsås, iandsförs., Älvsb Alingsås Iandsförs. o. Bödene, kommun, Älvsb Alingsås, stad o. stadsförs., Älvsb... Adm. Eckl : , I , , i i , , 2 ' 3 7: i , i ! 64 i 186 Allbo härad, Krön Allbo ktr., Växjö st Allbo o. Norrvidinge fögderi, Krön... Allbo vägd., Krön Allerum, Malm AUhelgona, Östg Allhelgona, Bjälboo. Järstadspfb., Östg. Almby, Ör. Almby, m:e, Ör Almesåkra, Jönk Almundsryd, Krön Almunge, Sthlm Alnarp, aggl., Malm Alne, del av aggl-, Vrnl Alnö, Vrnl Alnö landsfd., Vrnl Alnön, ö, Vrnl Alseda, Jönk Alseda landsfd., Jönk Alsen, Jämtl Alsike, Sthlm Alsike, aggl., Sthlm Älskog, Gotl Alstad, Fru, Malm Alstad, Västra, Malm Alster, Värml Alsterbro, aggl., Kalm Altuna, Västm Altuna-Simtuna pd:s kfb., Västm.... Alunda, Upps Alunda, aggl., Upps Alva, Gotl Alvesta landsfd-, Krön Alvesta, m:e, Krön Alvik, del av agg]., Vrnl Ambjörby m. Munkebol o. Manas, aggl-, Värml Ambjörnarp, Alvsb Amiralitetsför8. i Karlskrona, Blek.. Ammerön, ö, Jämtl Amnehärad, Skar Anderslöv, Malm Anderslöv, m:e, Malm Anderslövs o. Grönby ffb., Malm.... Anderstorp, Jönk Anderstorp, aggl., Jönk Anderstorp, del av aggl., Hall Adm. Eckl , ; ' ' ; I I

310 248 ANDRA RUM ATLINGBO. Adm. Eekl. Adm. Eckl. Andrarum, Krist Aneboda, Krön Aneby landsfd., Jönk Aneby, m:e, Jönk Angå, Gotl Ångarn, Sthlm Angelstad, Krön Angerdshestra, Jönk Angered, Älvsb Ankarsrum, aggl., Kalm Ankarsvik, del av aggl., Vrnl Anna, S:t, Östg Anna, S:t, o. Börrums pfb., Östg... Anneberg, Smålands, aggl., Jönk.... Annedals förs. i Göteborg, Göteb.... Annefors, kbf.-omr., Uppsala ärkest. Annelund, del av aggl., Värml Annelöv, Malm Annelöfly aggl., Malm Annelövs kyrkby, del av aggl., Malm.. Annerstad, Krön Annerstads m. fl. socknars kfb., Krön.. Anundsjö, Vrnl Anundsjö, kbfd., Härnösands st.... Anundsjö landsfd., Vrnl Aplared, aggl., Älvsb Appuna, Östg Arboga ktr., Västerås st Arboga landsfd., Västm Arboga, landskommun o. landsförs., Västm Arboga, stad o. stadsförs., Västm... Arboga-Valskogs pd:s kfb., Västm... Arbrå, Gävl Arbrå landsfd., Gävl Arbrå, m:e, Gävl Arby, Kalm Ardre, Gotl Arholma, Björkö-, Sthlm Arild, m:e, Malm Aringsås, Krön Arjeplog, Nb Arjeplog, aggl., Nb Arjeplog, kbfd., Luleå st Arjeplogs landsfd., Nb Arjeplogs t:g, Nb Arjeplogs vägd., Nb Arkelstorp, aggl., Krist Arlöv, m:e, Malm Arlövs landsfd., Malm Arneby, Södra, del av aggl., Värml... Arnäs, Vrnl Arnäs landsfd., Vrnl Arnäs landsfd:s kfb., Vrnl Arno, Upps Arrie, Malin Arvidsjaur, Nb Arvidsjaur, kbfd., Luleå st Arvidsjaurs kyrkostad, m:e, Nb.... Arvidsjaurs landsfd., Nb Arvidsjaurs t:g, Nb Arvidsjaurs vägd., Nb 38 I ! ] 21 ] 33! : i i I 232 I 16 i I j 199 : , 222, 26 ; , i i ! i : ; Arvika landsfd., Värml Arvika, landskommun o. landsförs., Värml. Arvika o. Älgå pdfb., Värml Arvika, stad o. stadsförs., Värml.... Asa, Krön Asarnm, Blek Asarum, aggl., Blek Asarums landsfd., Blek Asby, Östg Asige, Hall Ask, Malm Ask, Östg Aska, Dals o. Bobergs domsaga, Östg.. Aska, Dals o. Bobergs domsagas t:g, Östg. Aska härad, Östg Aska ktr., Linköpings st Aska vägd., Östg Askeby, Östg Askeby, Bankekinds, Vårdsbergs o. Örtomta pfb., Östg Asker, Ör Askers härad, Ör.. Askers härads kfb., Ör Askers ktr., Strängnäs st. Askers o. Sköllersta t:g, Ör Askersund, landskommun o. landsförs., ör.. Askersund, stad o. stadsförs., Ör.... Askersunds landsfd., Ör Askeryd, Jönk Askeröd, aggl., Malm Askesta, aggl., Gävl Askim, Göteb Askim, aggl., Göteb Askims, Hisings o. Sävedals domsaga, Göteb.. Askims, Hisings o. Sävedals domsagas t:g, Göteb Askims härad, Göteb Askims landsfd., Göteb Asklanda, Älvsb Askome, Hall Askum, Göteb Asko, Stora, ö, Kalm Asmundtorp, Malm Asmundtorp, aggl. (i Asmundtorps kommun), Malm Asmundtorp, aggl. (i Trollenäs kommun), Malm Aspbenning m. Meling, aggl., Västm.. Aspeboda, Kopp Aspelands härad, Kalm Aspelands ktr., Linköpings st Aspelands o. Handbörds domsaga, Kalm. Aspelands o. Handbörds domsagas t:g, Kalm Aspelands o. Handbörds fögderi, Kalm. Aspenfis, del av aggl., Älvsb Asperö, m:e, Göteb Asp&s, Jämtl Aspö, Blek Aspö, Söd Aspö m. Tosterö, ö, Söd Atlingbo, Gotl ' ! i is: ' i : : i ! 21 i i i 143 i 54 S 116 i i i 140 i I 54 I 96 j I I 206

311 ATTMAR BILLESHOLMS FFB. 249 Attmar, Vrn] Augerum, förs., Blek Augerum, kommun, Blek Augustendal, del av aggl., Sthlm... Ausås, Krist Avesta landsfd., Kopp Avesta, stad o. förs., Kopp Axberg, Ör Axmar, aggl., Gävl Axvall, mre, Skar Axvalls landsfd., Skar Axvallsortens kfb., Skar Backa, Göteb Backa m. Dalsäng, aggl., Gävl Backaryd, Blek Backe, aggl., Vrnl Backen, aggl., Vb Badelunda, Västm Badelunda, Björksta o. Tortuna ffb., Väatm Baldringe, Malm Balingsta, Upps Balkåkra, Malm Ballingslöv, aggl., Krist Baltak, Skar Baltaks pd., kfb., Skar Banda ting, Gotl Bankeberg, aggl., Östg Bankekind, Östg Bankekinds härad, östg.. Bankekinds o. Askeby ffb., Östg.... Bankekinds o. Skärkinds ktr., Linköpings st Bankekinds vägd., Östg Bankeryd, Jönk Bankeryd, aggl., Jönk. o. Skar Bara, Malm Bara härad, Malm Bara, Hörsne m., Gotl Bara ktr., Lunds st Bara vägd., Malm Barkarby, aggl., Sthlm Barkarö, Kungs-, Västm Barkarö, Västerås-, Västm Barkeryd, Jönk Barkåkra, Krist Barlingbo, Got! Barnarp, Jönk Barnarps o. Sandseryds pd., kfb., Jönk. Barne fögderi, Skar Barne härad, Skar Barne ktr., Skara st Barne-Asaka, Skar Barne-Åsaka pd., kfb., Skar Barseback, Malm Barsebäckshamn, aggl., Malm Barva, Söd Baskemölla, mre, Krist Bastuträsk, kbfd., Luleå st Bastuträsk, m:e, Vb Beateberg, Skar Beddinge, Lilla, Malm Bedinge, Lilla, numera Beddinge, Lilla, Malm Adm. Eckl. 93 i , ' - 47, ' m ^ 215, 83 : , ; : 72 i t 195 i 46 i 195 Befolkningsagglomerationer Bellö, Jönk Benestad, Krist.. Bengtsfors, köping, Älvsb Bengtsfors landsfd., Älvsb Berg, Jämtl Berg, Krön Berg, Skar Berg, Västm Berg, aggl. (i Vreta klosters kommun), Östg Berg, aggl. (i Atvids kommun), Östg.. Berga, Krön Berga, aggl., Kalm Berga, förs., Skar Berghem, Alvsb Bergkvara, m:e, Kalm Bergnäs, Södra, kbfd., Luleå st.... Bergnäset, aggl., Nb Bergs landsfd., Jämtl Bergs, Lerdala, Timmersdala o. Böja ffb., Skar Bergs t:g, Jämtl Bergs vägd., Jämtl Bergsbygd, Dalslands, jordbr.-omr., Älvsb Bergshammar, Söd Bergshamra, aggl. (i Länna kommun), Sthlm Bergshamra, aggl. (i Solna kommun), Sthlm.. T Bergsjö, Gävl Bergsjö, aggl., Gävl Bergsjö, Kfb:et för anordnande av hem för kroniskt sjuka i, Gävl Bergsjö landsfd., Gävl Bergsjö o. Forssa t:g, Gävl Bergslag, Gamla Norbergs, Västm... Bergslagen, jordbr.-omr., Kopp Bergslagen, jordbr.-omr., Värml.... Bergslagen, jordbr.-omr., Västm.... Bergslagen, jordbr.-omr., Ör Bergslagen, Norra, prod.-omr Bergslagen, Södra, prod.-omr Bergslags fögderi, Västm Bergslags ktr., Linköpings st Bergstena, Älvsb Bergsåker, aggl., Vrnl Bergum, Älvsb Bergunda, Krön Bergvik, förs., Gävl Bergön, ö, Nb Bersbo, aggl., Östg Berthåga, aggl., Upps Bestorp, aggl., Östg Bettna, Söd Billeberga, Malm Billeberga, aggl., Malm Billeberga skd., Malm Billerud m. Annelund o. Höglunda, aggl., Värml Billesholm, aggl., Malm Billesholms ffb., Malm Adm. Eckl , : i i 26 i : : ! 217 ' % !

312 250 BILLINGE BODUM M. ROSSÖN O. ORRNÄS. Billinge, Malm Billinge, aggl., Malm Billings ktr., Skara st Billingsfors, aggl., Alvsb Bingsjö-Dådran, förs., Kopp Binneberg, Skar Binnebergs landsfd:s södra pd., kfb., Skar Binnebergs landsfd:s västra pd-, kfb., Skar Biskopskulla, Upps Bispberg, aggl., Kopp Bispfors, aggl., Jämtl Bispgården, aggl., Jämtl Bitterna, förs., Skar Bitterna pastorats ffb., Skar Bjurbäck, Skar Bjurholm, Vb BjurholriT; m:e, Vb Bjurholms landsfd., Vb Bjurliden, del av agg!., Vb Bjursås, Kopp Bjurtjärn, Ör Bjurum, Skar Bjurums pd., kfb., Skar Bjuråker, Gävl Bjuv, Halm Bjuv, m:e, Halm Bjuvstorp, del av aggl., Malm Bjälbo, östg.... ". Bjällerup, Malm Bjärby, Skar Bjäre härad, Krist Bjäre ktr.. Lunds st Bjäresjö, Malm Bjärka, Skar :> Bjärke, Flundre-, landsfd., Älvsb.... Bjärko härad, Alvsb. Bjärke härads ffb., Älvsb Bjärnum, m:e, Krist Bjärred, aggl., Malm Bjärshög, Malm Bjärsjölagård, aggl., Malm Bjärsjölagårds landsfd., Malm Bjärtrå, Vrnl Bjärtrå landsfd., Vrnl.. Bjärtrå pd:s kfb., Vrnl Bjästa, aggl., Vrnl Bjästa sjukstugufb., Vrnl Björbo, aggl., Kopp Björka, Malm Björke, Gotl. Björke, Norra, Älvsb Björke, Södra, Älvsb Björkeberg, Östg. Björkekinds härad, Östg Björkelund, aggl., Xb Björketorp, Älvsb Björkfors, aggl., Östg Björkhamre, köping, Gävl Björklinge, Upps Björklinge o. Viksta ffb., Upps.... Björknäs m. Eknäs, aggl., Sthlm... Björksele, aggl., Vb Björksele, kbfd., Luleå st Adm. Eckl. 44 i ! i 73 ; : , ' : ' i , Björksta, Västm Björksta pd:s kfb., Västm Björkvik, Söd Björkåsen, del av aggl., Kopp Björkö, Jönk Björkö, aggl., Göteb Björkö, del av ö, Sthlm Björkö-Arholma, Sthlm Björkö-Arholma o. Vätö ffb., Sthlm.. Björköby, aggl-, Jönk Björlanda, Göteb Björlanda o. Torslanda ffb., Göteb... Björlanda skd., Göteb Björna, Vrnl Björna, aggl., Vrnl Björna landsfd., Vrnl Björneborg, aggl., Värml Björnekulla, Krist Björnekulla landsfd., Krist Björneröd o. Kroken, m:e, Göteb.... Björnlunda, Söd Björnlunda, aggl., Söd Björskog, Västm Björsäter, Skar Björsäter, Östg Björsäter, aggl., Östg Björsäters, Grebo o. Värna pfb., Östg.. Blacksta, Söd Blackstad, Kalm Bladåker, Sthlm Blankaholm m. Solstadström, aggl., Kalm Bleket, m:e, Göteb Blekinge, landskap Blekinge län Blekinge läns hush.-omr Blekinge läns landstingsomr Blentarp, Malm Blia, del av aggl., Värml BUdsberg, Älvsb. Blidsberg, aggl., Älvsb : Blidö, Sthlm Blidö, ö, Sthlm Blombacka, aggl., Värml Blomskog, Värml Blomstermåla, aggl., Kalm Blåsut, aggl., Älvsb Blåvik, östg Blärlinge, Krön Blötberget, aggl., Kopp Bo, Sthlm Bo, Ör Bobergs härad, Östg. Bobergs härads kfb., Östg Boda, Kopp Boda, Värml Boda, aggl., Krön Bodafors, kbfd., Växjö st Bodafors, köping, Jönk Bodafors landsfd., Jönk Bodarp, Malm Boden, stad, Nb Bodsjö, Jämtl Bodum, Vrnl Bodum m. Rossön o. Orrnäs, aggl., Vrnl. Adm. Eckl : - 12 ' i i 244! 3! ! 218 : i 94, ! , 40! ! 12 : I , I i 161! 13 I i I 178 : 35 ' , 19; 227, 64 i : i 225 i i , , i !

313 BOGE BRO, ROSLAGS Adm. Eckl. Adm. Eckl. Boge, Gotl Bogen, Värml Boglösa, XJpps Bogata, Söd. Bohus, aggl., Älvsb Bohus län, Göteborgs o Bohus läns, Göteborgs o., hush.-omr. Bohus läns, Göteborgs o., landstingsomr Bohuslän, landskap Bokenäs, Göteb Bokenäs o. Dragsmarks ffb., Göteb... Boliden m. Strömfors o. Bjurliden, aggl., Vb.. Bollebygd, Älvsb Bollebygd m. Grönkullen, aggl., Älvsb.. Bollebygds härad, Älvsb Bollebygds landsfd., Älvsb Bollerup, Krist Bollnäs domsaga, Gävl Bollnäs domsagas t:g, Gävl Bollnäs fögderi, Gävl Bollnäs, förs., Gävl Bollnäs, kommun, Gävl Bollnäs, köping, Gävl Bollnäs landsfd., Gävl Bollnäs skd., Gävl Bollsta m. Väja o. Dynas, agg]., Vrnl.. BoUstanäs, aggl., Sthlm Bolmsö, Jönk Bolmsö, Tannåkers o. Dannäs ffb., Jönk. Bolmsö, ö, Jönk Bolshög, Krist Bolstad, Älvsb. Bolstads pd:s kfb., Älvsb Bolum, Skar Bolums, Sätuna, Hornborga o. Broddetorps skd., Skar Bona, aggl., östg Bonderup, Malm Bondkyrka, kommun, Upps Bondstorp, Jönk Bonäset, aggl., Vrnl Bor, aggl., Jönk. Borensberg, m:e, Östg. Borensbergs landsfd., Östg Borgeby, Malm. Borggård, aggl., Östg Borghamn, aggl., Östg Borgholm, stad o. förs., Kalm Borgholms landsfd., Kalm. Borgs förs. i Norrköping, Östg Borgsjö, Vrnl Borgsjö landsfd., Vrnl Borgstena, Älvsb Borgunda, Skar Borgvattnet, Jämtl Borgvik, Värml Borgvik, aggl., Värml :. Borgärdet, aggl., Kopp Borlunda, Malm Borlunda o. Skeglinge skd.,.malm... Borlänge, köping, Kopp ! i 170 ; 178 i j 234! 63 IQQ i ; I i [ I : 69 i 186 i , ; Borlänge o. Domnarvet, kbfd., Västerås st Bom, aggl., Kopp Bom, del av aggl., Gävl Borrby, Krist Borrby, m:e, Krist Borrie, Malm. Borås Caroli förs., Älvsb Borås dorasaga, Älvsb Borås fögderi, Älvsb... Borås Gustav Adolfs förs., Älvsb.... Borås, stad, Älvsb. Boråsbygdens vägd., Älvsb Bosarp, Malm Bosebo, Jönk Bosjökloster, Malm Boteå, Vrnl Boteå landsfd., Vrnl Boteå t:g, Vrnl Botilsäter, Värml Botkyrka, Sthlm Botkyrka, kbfd., Strängnäs st... Bottna, Göteb Bottnaryd, Jönk Bovallstrand, m:e, Göteb Boxholm, m:e, Östg. Boxholms landsfd., Östg Brandstad, Malm Brandstorp, Skar Brantevik, m:e, Krist Brastad, Göteb Brattfors, Värml Braås, aggl., Krön Breared, Hall Bred, Upps Bredared, Älvsb Bredaryd, Jönk Bredaryd, aggl., Jönk Bredavik, del av aggl., Blek Bredbyn, m:e, Vrnl Bredestad, Jönk Bredgård, aggl., Jämtl Bredsjö, aggl., Ör Bredsäter, Skar Bredsätra, Kalm Bredvik, numera Brevik, Skar Bredåkra, kbf.-omr., Lunds st Breven, aggl., Ör Brevik, Skar Bringetofta, Jönk '... Brinken, del av aggl-, Östg Brismene, Skar Bro, Gotl Bro, Göteb Bro, Värml Bro, förs., Upps Bro, förs., Västm Bro härad, Upps Bro m. Åselby o. Hytting, aggl., Kopp. Bro o. Låssa, kommun, Upps Bro o. Malma, kommun, Västm.... Bro o. Vätö skeppslag, Sthlm.... Bro, Boslags-, Sthlm I! , 231 : 37 I i 47 : ; : 132 ; 64! : ; , ! , 94 : , 188 j ; 109 ; 47, i I j 51 i i i I 220 i 94 I - 21 i j 68 I ! i i ! , I

314 252 BRO, SÖDRA NY O. HOGGENÄS PDFB. BÄLLEFORS, EKESKOGS O. BEATEBERGS FFB. Bro, Södra Ny o. Huggenäs pdfb., Värmi Bro ting, Gotl Broby, Skar Broby fögderi, Krist Broby kyrkoby, m:e, Krist Broby, Västra, Krist Broby, Östra, Krist Broddarp, Älvsb Broddbo sfb., Västra Broddetorp, Skar Brokind, aggl., Östg Bromma, Malm Bromma förs. i Stockholm Bromsten, m:e, Sthlm Bromö, ö, Skar Bromölla, aggl., Krist Bruriflo, Jämtl Brunflo,'äggl., Jämtl Brunflo landsfd., Jämt) Brann, aggl., Gävl Brunnby, Malm Brunne, del ar aggl., Vrnl Brunneby, östg Brunnhem, Skar Brnnskog, Värml Bruzaholm, aggl., Jönk Bråbo härad, Östg Bråbo landsfd., Östg Brabygdens o. Finspånga läns domsaga, Östg._ Bråbygdens t:g, Östg Brågarp, Malm Brågarps o. Ne vishögs kfb., Malm... Brålanda, Älvsb. Brålanda, m:e, Älvsb. Brålanda pd:s kfb., Älvsb Bråttensby, förs., Älvsb Bråttensby o. Landa, kommun, Älvsb.. Bråttensby skd., Älvsb Bräcke, Jämtl Bräcke landsfd., Jämtl Bräcke, m:e, Jämtl Bräkne härad, Blek Bräkne o. Listers domsaga, Blek.... Bräkne t:g, Blek Bräkne vägd., Blek Bräkne-Hoby, Blek Bräkne-Hoby, aggl., Blek Brämhult, Älvsb Brämön, ö, Vrnl. Brändön, ö, Nb Bränna, aggl., Älvsb Brännkyrka förs. i Stockholm.... Brönnestad, Krist Brönnestads landsfd., Krist Brösarp, Krist Brösarps landsfd., Krist Bua, aggl., Hall Budskär, del av aggl., Hall Bullarens härad, Göteb Bunge, Gotl Bunkeflo, Malm Bureå, Vb Bureå, m:e, Vb Adm. Eckl : ! 39 I 40 I : ! - 71 < i 246 i ! , ] ' i 16 : 109, i ! ; 164 i 62 I i : ! ' 35 i ' 63 i i 224 ' 56 i 32! i ! Burgsvik, aggl., Gotl Burlöv, Malm Burlövs pd., Kfb:et för, Malm Burlövs, Tottarps o. Görslövs sköterskedistrikts kfb., Malm Burs, Gotl Burs ting, Gotl Burseryd, Jönk Burseryd, Smålands, aggl., Jönk.... Burträsk, förs., Vb Burträsk, kommun, Vb Burträsk, m:e, Vb Burträsks landsfd., Vb Burträsks t:g, Vb Buskhyttan, aggl-, Söd Buttle, Gotl By, Kopp By, Värml By, kbfd., Västerås st By landsfd., Kopp By-Säffle skd., Värml Byarum, Jönk Bygdeå, förs., Vb Bygdeå, kommun, Vb Bygdeå, kbfd., Luleå st Bygdeå landsfd., Vb Byske, förs., Vb Byske, kommun, Vb Byske landsfd., Vb Byske, m:e, Vb Byske skd., Vb Bålsta, aggl., Upps Bålsta ffb., Upps Bångbro, aggl., Ör Båraryd, Jönk Bårslöv, Malm Bårsta, aggl., Sthlm Båstad, köping o. förs., Krist Båstads köpingb, Grevie o. Förslövs ffb., Krist Båstads landsfd., Krist Båtskärsnäs, aggl., Nb Båtvik, aggl., Vb Bäck, Skar Bäckaby, Jönk Backe, Älvsb Bäckebo, Kalm Bäckedalen, aggl., Göteb Bäckefors, aggl., Älvsb Bäckegruvan, aggl., Västra Bäckevik, Gravarne o., m:e, Göteb... B&ckseda, Jönk Bäckseda, aggl., Jönk Bäckseda o. Näsby ffb., Jönk Bål, Gotl B&laryd, Jönk Bälinge, Söd Bälinge, Upps Bälinge, Älvsbt Bälinge härad, Upps Bälinge pfb., Upps B&llefors, Skar Bällefors, Ekeskogs o. Beatebergs ffb., Skar Adm. Eckl i I

315 BÄLLEFORS M. FL. SOCKNARS PD. DINGTUNA O. VÄSTERÅS-BARKARÖ FFB. 253 Bällefors m. fl. socknars pd., kfb., Skar. Bals ting, GotI Barbo, Söd BSreberg, Skar Bärfendal, Göteb Bäve, Göteb Boda, Kalm Böja, Skar Böksholm, aggl., Krön Böne, Älvsb. Böne pastorats ffb., Älvsb Börje, Upps Börringe, Malm Börringe pdfb., Malm Börrum, Östg Börstig, Skar Börstil, Sthlm Böasrp, Malm Bösarp, Hassle-, Malm Böste, aggl., Malm Caroli förs. i Borås, Älvsb Centrala o. västra Värmland, jordbr.- omr., Värml Charlottenberg, m:e, Värml Charlottenbergs landsfd., Värml.... Charlottenborg, del av aggl., östg... Daga härad, Söd Daga ktr., Strängnäs st Daga landsfd., Söd Daga t:g, Söd Dagsberg, Östg Dagsbergs o. Furingstads ffb., östg. Dagstorp, Malm Dagsås, Hall Dal, Vrnl Dala, Skar Dala-Finnhyttan, aggl., Kopp Dala-Järna, aggl., Kopp Dalarne, landskap Dalarne, Östra, -Gästrikland, prod.-omr. Dalarne, östra, jordbr.-omr., Kopp... Dalarö, Sthlm Dalarö, m:e, Sthlm Dalasågen, del av aggl-, Kopp Dalby, Malm Dalby, Upps Dalby, Värml Dalby, aggl., Malm Dalby, Hällestads, Bonderups, Gödelövs o. Hardeberga ffb.. Malm Dalby landsfd., Malm Dalbygden, Västsvenska, prod.-omr... Dalbygden, Östsvenska, prod.-omr... Dalbygdema, jordbr.-omr., Älvsb.... Dalevattnets kfb., Göteb Dalfors, aggl., Kopp Dalgången, aggl., Söd Dalhem GotI Dalhem, Kalm. Dalkarlsberg, aggl., Ör Dalköpinge, Malm Adm. Eckl. 165 ' 32 i 12 S I I IQQ 56 ; i ! i , i 64 i 186 I i 119; ; ' ! i i i 178 i 243 ; ! < : ! 242 i i 163 i ! 32 i I i 46 I 195 Dals härad, Östg Dals, Norra, ktr., Karlstads st Dals o. Lysings ktr., Linköpings st... Dals Bostock, aggl., Älvsb Dals, Södra, ktr., Karlstads st Dals, Västra, ktr., Karlstads st.... Dals, Östra, vägd., Älvsb Dals-Ed, Älvsb Dals-Eds landsfd., Älvsb Dalsjöfors, aggl., Älvsb Dalsjöområdet, Västsvenska, prod.-omr. Dalskog, Älvsb Dalsland, landskap.. Dalslands bergsbygd, jordbr.-omr., Älvsb. Dalstorp, Älvsb Dalstorp-Hulareds skd., Älvsb Dalstorps m. fl. socknars ffb., Älvsb.. Dals-Torsåkers pd:s kfb., Vrnl Dalsäng, del av aggl-, Gä vi Dalum, Älvsb Dalum, aggl., Älvsb Danderyd, förs., Sthlm Danderyd, kommun, Sthlm Danderyds fögderi, Sthlm Danderyds landsfd., Sthlm Danderyds skeppslag, Sthlm Danmark, Upps Dannemora, Upps Dannemora, aggl., Upps Dannike, Älvsb Dannäs, Jönk Daretorp, Skar Daretorps pd., kfb., Skar Dede ting, GotI Degeberga, Krist Degeberga, aggl., Krist Degeberga landsfd., Krist Degerfors, Vb Degerfors, Ör Degerfors bruk, aggl-, Ör Degerfors fögderi, Vb Degerfors, kbfd., Luleå st Degerfors landsfd., Vb Degerfors, m:e, Ör Degerfors t:g, Vb Degerfors vägd., Vb Degerhamn m. Möckleby, aggl., Kalm.. Deje m. Risäter, aggl., Värml Delary, aggl., Krön Delsbo, Gävl Delsbo, aggl., Gävl Delsbo landsfd., Gävl Delsbo t.g, Gävl.. Dennewitz m. Tingvallskulle, aggl., Nb. Dikanäs, kbfd., Luleå st Dikanäs landsfd., Vb.. Dillnäs, Gåsinge-, Söd Dimbo, Skar Dimbo-Ottravads skd,, Skar Dingle, aggl., Göteb Dingtuna, Västm Dingtuna o. Västerås-Barkarö ffb., Västm Adm. Eckl. 18 I 201, ' I ' _ : I 83 ; 190,65! -

316 254 DINGTUNA PD:S KFB. EKNÄS. Adm. Eekl. Adm. Eckl. Dingtuna pd:s kfb., Väatm Diö, aggl., Krön Djura, förs., Kopp Djurröd, Krist Djursdala, Kalm Djursholm, stad, Sthlm Djurö, Sthlm Docksta, aggl., Vrnl Domnarvet, aggl., Kopp Domnarvet, kommun, Kopp Domnarvets landsfd., Kopp Domnarvets-Borlänge kfb. för anläggande o. drivande av cyanvätedesinfektionsanstalt, Kopp Domprosten, Härnösands, Härnösands st Domprosten, Linköpings, Linköpings st. Domprosten, Skara, Skara st Domprostoji, Strängnäs, Strängnäs st.. Domprosten, Uppsala, o. Vaksala ktr., Uppsala ärkest Domprosten, Västerås, Västerås st... Domprosteris» Göteborgs, norra ktr., Göteborgs st Domprosteris, Göteborgs, södra ktr., Göteborgs st Domsagor Domsjö, aggl., Vrnl Domsten, aggl., Malm Donsö, m:e, Göteb Dorotea, förs., Vb Dorotea, kommun, Vb Dorotea landsfd., Vb Dorotea, m:e, Vb Dorotea skd., Vb Dorotea vägd., Vb Dottevik m. Solvik, aggl., Värml.... Dragsmark, Göteb Drev, Krön Drevs o. Hornaryds skd., Krön.... Drothem, Östg Drothems o. Tingstads ffb., Östg.... Drothems-Västra Husby pfb., Östg... Drottningholm, m:e, Sthlm Drottningskär m. Hyttorna, aggl., Blek. Drängsered, Hall Dunker, Söd Duvbo, m:e, Sthlm Duvnäs, aggl., Sthlm Dynas, del av aggl., Vrnl Dyrön, Stora, m:e, Göteb Dåderö, del av ö, Sthlm Dådran, Bingsjö-, förs., Kopp Dädesjö, Krön Dädesjö o. Herråkra ffb., Krön.... Dänningelanda, Krön Döderhult, Kalm Döderhult, kbfd., Växjö st Dörarp, Krön Dörby, Kalm Dörby, Kläckeberga o. Hossmo ffb., Kalm DöBJöbro m. Annelövs kyrkby, aggl., Malm Dösjöbro pd., Kfb:et för, Malm..., > i 183 6! 4 : ' 229! 86 I i 203 I I ' j 54 i 101! I I I Ebbe, del av aggl., Jönk Ed, Sthlm Ed, Värml Ed, Vrnl Ed, Dals-, Älvsb Ed, del av aggl., Värml Ed, m:e, Älvsb Ed, Västra, Kalm Ed, Östra, Kalm Eda, Värml Eda glasbruk, aggl., Värml Eda norra, kbfd., Karlstads st Eda södra, kbfd., Karlstads st Edane, aggl., Värml Edebo, Sthlm Edefors, Nb Edefors landsfd., Nb Edestad, Blek. Edet, Lilla, m:e, Älvsb Eds, Dals-, landsfd., Älvsb Edsberg, Ör.. Edsbergs härad, Ör Edsbergs ktr., Strängnäs st Edsbergs landsfd., Ör Edsbergs t:g, Ör Edsbro, Sthlm Edsbruk, aggl., Kalm Edsbyn, aggl., Gä vi Edsele, Vrnl Edshult, Jönk Edshultshall, m:e, Göteb Edsleskog, Älvsb Edsvalla, aggl., Värml Edsvära, Skar Edåsa, Skar Edåsa-Ljunghems skd., Skar Eftra, Hall Egby, Kalm Eggby, Skar. Eggby-Istrum-Öglunda skd., Skar... Eggvena, Älvsb Ek, Skar Ekby, Skar Ekby, numera Egby, Kalm Eke, Gotl Ekeberga, Krön Ekeby, Gotl Ekeby, Malm Ekeby, Upps Ekeby, ör Ekeby, östg Ekeby landsfd., Malm Ekeby m. Eriksberg, aggl., Upps.... Ekeby norra, kbfd., Linköpings st... Ekeby södra, kbfd., Linköpings st... Ekebyborna, Östg Ekedal, aggl., Krist Ekenässjön, aggl., Jönk Eker, Ör Ekero, Kfb:et, Östg Ekerö, Sthlm Ekerö m. Munsö, ö, Sthlm Ekeskog, Skar Kket&nga, aggl., Hall Eknäs, del av aggl., Sthlm i i : I I 3 i i : ; 117 i i -, i i I 231 I ! I I i ! i I i I I I 196 9! i i 215 1! 208 : I I 218 ' 79 i ; 5 i ! i 214 I

317 EKNÖ FELLINGSBRO NORRA. 255 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Eknö, ö, Kalm Ekshärad, Värml Ekshärads landsfd., Värml Eksjö landsfd., Jönk Eksjö, landskommun o- landsförs.. Jönk. Eksjö, stad o. stadsförs., Jönk Eksta, Gotl Ektorp, del av aggl., Sthlm Eldforsen, aggl., Kopp Eldsberga, Hall Eldsberga m. fl. socknars Jfb., Hall... Eling, Skar Eljaröd, Krist Ella park, aggl., Sthlm EUeholm, Blek Ellos, m.e, Göteb Elmsta, aggl., Sthlm Emislöv, numera Emmislör, Krist... Emmaboda, köping o. förs., Kalm... Emmaljunga, aggl., Krist Emmislöv, Krist Emsfors, aggl., Kalm Emtervik, Västra, numera Ämtervik, Västra, Värml Emtervik, Östra, numera Ämtervik, Östra, Värml Endre, Gotl Endre ting, Gotl. Eneby, Västra, Östg. Eneby, Östra, förs. i Norrköping, Östg. Enebyberg, Västra, aggl-, Sthlm... Enebybergs villastad, m:e, Sthlm... Engelbrekts förs. i Stockholm.... Enköping, stad o. förs., Upps Enköpings landsfd., Upps Enköpings-Näs, Upps Enskede förs. i Stockholm Enslöv, Hall Enstaberga, aggl., Söd -... Enviken, Kopp Enåker, Västm Enånger, Gävl Enängers landsfd., Gävl Enångers t:g, Gävl Enåsa, förs., Skar Eriksberg, Älvsb Eriksberg, del av aggl., Upps Eriksmåla, aggl., Krön Erikstad, Älvsb Eringsboda, Blek Eringsboda, aggl., Blek Erska, Älvsb Erska, Magra o. Lagmansereds pd:s kfb., Älvsb Ervalla, ör Esarp, Malm Eskelhem, Gotl Eskilstorp, Malm Eskilstuna Fors förs., Söd Eskilstuna Klosters förs., Söd Eskilstuna, stad, Söd. Eskilsäter, Värml Eslöv, stad, Malm Eslövs fögderi, Malm ! Eslövs landsfd., Malm Eslövs t:g, Malm Essunga, Skar Essvik m. Xyhamn o. Klampenborg, aggl., Vrnl Estuna, Sthlm Estuna, Lohärads o. Malsta ffb-, Sthlm Etelhem, Gotl Everlöv, Malm Evertsberg, kbfd., Västerås st Everöd, Krist Everöd m. Lyngby, aggl., Krist.... Fagered, Hall Fagerhult, Kalm Fagerhult, Krist Fagerhult, aggl., Kalm Fagerhult, Skånes, aggl., Krist Fagernäs, aggl., Nb Fagersanna, aggl., Skar Fagerslätt, aggl., Jönk Fagersta, aggl., Västm Fagerstaberg, del av aggl., Gävl.... Fagervik, aggl., Vrnl Falbygden, jordbr.-omr., Skar Falerum, aggl., Kalm Falkenberg, stad o. förs., Hall Falkenbergs ktr., Göteborgs st Falkenbergs landsfd., Hall Falköping, landsförs., Skar Falköping, stad o. stadsförs., Skar... Falköpings ktr., Skara st Falköpings stads- o. landsförs.-ars skd.. Skar Falköpings östra, landskommun, Skar.. Falla m. Gullerstorp, aggl., Östg.... Falsterbo förs. i Skanör m. Falsterbo, Malm Falsterbo skd., Malm Falu domsaga, Kopp Falu domsagas norra t:g, Kopp.... Falu domsagas södra t:g, Kopp.... Falu fögderi, Kopp Falu ktr., Västerås st Falu Kristine förs., Kopp Falun, stad, Kopp Fardhem, Gotl Fardhems ting, Gotl Farhult, Malm Faringe, Sthlm Farstorp, Krist Fasterna, Sthlm Fattigvårdsförbund Faurås härad, Hall Faurås vägd., Hall Felestad, Malm.. Fellingsbro, förs., ör Fellingsbro härad, Ör. Fellingsbro, kommun, Ör Fellingsbro ktr., Västerås st Fellingsbro landsfd., Ör Fellingsbro, m:e, ör Fellingsbro norra, förs., Ör , ' : i _ _ ' J8; S

318 256 FEMSJÖ FORSHEDA. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Femsjö, Jönk... Fengersfors, aggl., Älvsb Fide, Gotl Figeholm, köpiog, Kalm Filipstad, stad o. förs., Värml Film, Upps Films-Dannemora pfb., Upps Finja, Krist. Finnekumla, Älvsb Finnerödja, Skar Finnerödja, aggl., Skar Finnhyttan, Dala-, aggl., Kopp.... Finnmossen, del av aggl., Värml.... Finnskoga landsfd., Värml Finnskoga, Norra, Värml Finnskoga, Södra, Värml Finnskoga, Södra, o. Nyskoga pdfb., Värml Finnäs, de^. av aggl., Gävl Finnö, Norra, ö, Östg Finnö, Södra, ö, Östg Finsjö m. Kvarntorp, aggl., Kalm... Finska förs. i Stockholm Finspång, aggl., Östg Finspång, kbfd., Linköpings st Finspånga läns härad, Östg Finspånga läns t:g, Östg Finspånga läns vägd., Östg Finspångs fögderi, Östg Finspångs landsfd., Östg Fiskebäck, aggl., Göteb Fiskebäckskil, aggl., Göteb Fiskebäckskil, kommun, Göteb Fiskja, aggl., Vrnl Fittja, Upps Fittja, aggl., Sthlm Fivelstad, östg Fivlered, Älvsb. Fjugesta, m:e, Ör Fjälie, Malm Fjälkestad, Krist Fjälkinge, Krist Fjälkinge, aggl., Krist Fjälkinge landsfd., Krist Fjälkinge m. fl. kommuners ffb., Krist. Fjällbacka, kbf.-omr., Göteborgs st... Fjällbacka, m:e, Göteb Fjällbygden, jordbr.-omr., Jämtl.... Fjällbygden, jordbr.-omr., Kopp.... Fjäll- o. moränbygden, prod.-omr... Fjällsjö, Vrnl Fjärdhundra, aggl., Västm Fjärdhundra norra ktr., Uppsala ärkest. Fjärdhundra södra ktr., Uppsala ärkest. Fjäre härad, Hall Fjäre o. Viske ktr., Göteborgs st.... Fjäre t:g, Hall Fjäre vägd., Hall Fjärestad, Malm Fjärås, Hall Flackarp, Malm Flakeberg, Skar Flakebergs, Hyringa o. Längnums ffb., Skar Flat holmen, m:e, Göteb 22 i i 34 ; , 201 9! I 39 t ! i : ' : , I i i 180, i : I I 55 1 Flen, Söd Flen, m:e, Söd Fleninge, Malm Fleringe, Gotl Flisby, Jönk Flisby, aggl., Jönk Fliseryd, Kalm Fliseryd, aggl., Kalm Flistad, Skar Flistad, Östg Flo, Skar Flo pd., kfb., Skar Floby, Skar Floby, m:e, Skar Flobyortens pd., kfb., Skar Flodä, Kopp Flöda, Söd. Flöda, aggl., Älvsb Flugeby, aggl., Jönk Flundre härad, Älvsb.. Flundre, Väne o. Bjärke domsaga, Älvsb. Flundre, Väne o. Bjärke domsagas t:g, Älvsb Flundre-Bjärke landsfd., Älvsb Flygsfors, aggl., Kalm Flymen, förs., Blek Flysta, m:e, Sthlm Fläckebo, Västm Fladie, Malm Flädie, aggl. Malm Fladie pd., kfb., Malm Fogdö, Söd Fogdö, aggl., Göteb Fole, Gotl Folkare härad, Kopp Folkare t:g, Kopp Folkare vägd., Kopp Folkungabygdens domsaga, östg.... Folkungabygdens domsagas t:g, Östg.. Folkärna, förs., Kopp Folkärna, kommun, Kopp Follingbo, Gotl Fornåsa, Östg Fornåsa m. fl. socknars pfb., östg... Fornåsa o. Skeppsås ffb., östg Fors, Jämtl Fors, Älvsb Fors, aggl., Kopp Fors förs. i Eskilstuna, Söd Fors landsfd., Jämtl Forsa, Gävl Forsa landsfd., Gävl Forsa ting, Gotl Forsbacka, aggl. (i Norrala kommun), Gävl Forsbacka, aggl. (i Valbo kommun), Gävl. Forsby, Skar Forsby, aggl., Gävl Foraerum, Jönk Forserum, m:e, Jönk Forshaga, förs., Värml Forshaga, m:e, Värml Forshaga skd., Vannl Forsheda, Jönk Forsheda, aggl., Jönk I 220 I i I I j 32 i ! I

319 FORSHEM FÅGLUM. 257 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Forshem, Skar : Forshälla, Göteb Forsmark, Sthlm I Forssa, Söd! Forsse, aggl., Vrnl Forsvik, aggl., Skar Fosie förs. i Malmö, Malm Foss, Göteb I Fotskäl, Älvsb._...! Fotskals m. fl. socknars ffb., Älvsb..; Framnäs, aggl., Sthlm Fredrika, Vb Fredrika, aggl., Vb i Fredrika landsfd., Vb Ferdriksberg, aggl., Kopp Fredriksdal, aggl., Jönk Fredsberg, Skar Fresta, Sthlm i Fridafors, aggl., Krön Fridene, Skar Fridlevstad, Blek Friel, Skar \ Friggeråker, Skar I Frillestad, Malm j Frillesås, Hall ; Frillesås, aggl., Hall Frinnaryd, Jönk [ Frinnaryd, aggl., Jönk Fristad, Älvsb. _ Fristad, aggl., Älvsb... Fristads m. fl. socknars ffb., Älvsb... Fritsla, Älvsb. Fritsla, aggl., Älvsb Frosta härad, Malm Frosta ktr., Lunds st Frosta o. Eslövs domsaga, Malm.... Frosta t:g, Malm Frosta vägd., Malm Frostviken, förs., Jämtl Frostviken, kommun, Jämtl Frostviken, lappförs., Jämtl Frost vikens landsfd., Jämtl Fru Alstad, Malm. Frufällan, aggl., Älvsb Frustuna, Söd Fryele, Jönk Frykerud, Värml Fryksdalens vägd., Värml. Fryksdals domsaga, Värml Fryksdals fögderi, Värml Fryksdals härad, Värml Fryksdals ktr., Karlstads st Fryksdals nedre t:g, Värml Fryksdals övre t:g, Värml Fryksände, Värml Frånö, aggl., Vrnl Fräkne, Inlands, härad, Göteb Främby, aggl., Kopp Främmestad, Skar Främmestads m. fl. socknars pd., kfb., Skar. Frändefors, Älvsb Fr&nninge, Malm Fränsta, aggl., Vrnl Fröderyd, Jönk I I i I 226 i 48 i i , , i i i : I 192 Frödinge, Kalm Fröjel, Gotl Fröjered, Skar Frökinds härad, Skar Frökinds härads pd., kfb., Skar.... Frölunda, Västra, Göteb Frölunda, Västra, kbfd., Göteborgs st.. Frölunda, Östra, Älvsb Frölundaborg, aggl., Göteb Fröskog, Älvsb.. Fröskogs pd:s kfb., Älvsb Fröslunda, Upps Fröslunda m. fl. socknars ffb., Upps.. Frösthult, Västm Frösthults o. Sparrsätra ffb., Västm. o. Upps Frösunda, Sthlm Frösundaortens ffb., Sthlm Frösunda vik, aggl., Sthlm Frösve, Skar Frösåkers härad, Sthlm Frösåkers landsfd., Sthlm Frösåkers t:g, Sthlm Frösö, Jämtl Frösö landsfd., Jämtl Frösön, numera Frösö, Jämtl Frösön, ö, Jämtl Frötuna, Sthlm Frötuna landsfd., Sthlm Frötuna o. Länna skeppslag, Sthlm.. Frövi, m:e, Ör. Frövifors, aggl., Ör Fuglie, Malm FuUersta, m:e, Sthlm Fullestad, Älvsb Fulltofta, Malm Fulltofta m. fl. socknars ffb., Malm... Fullösa, Skar Funbo, Upps Fundbo, numera Funbo, Upps Furingstad, Östg Furuby, Krön Furudal, aggl., Kopp Furulund, m:e, Malm Furalunds pd., kfb., Malm Furuvik, aggl., Gävl Furuögrund, aggl., Vb Fuxerna, Älvsb... Fylsta, del av aggl., Ör Fyrunga, Skar Fågelbrolandet, ö, Sthlm Fågelfors, Kalm Fågelfors, aggl., Kalm Fågelmara, aggl., Blek Fågelsjö, aggl., Gävl Fågelsta, aggl., Östg Fågeltofta, Krist Fågelvik, Västra, Värml Fågelvik, Östra, Värml Fågelås, Norra, Skar Fågelås pd., kfb., Skar Fågelås, Södra, Skar... Fågelö, del av ö, Skar Fåglavik, aggl., Älvsb Fåglum, Skar ? _ i S E '95 76 : ' i i 225 i 67 i 185

320 258 FÅRÖ GLOMMEN. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Fårö, Gotl : Fårö, ö, Gotl Fårösund, aggl., Gotl Fagre, Skar Fagre pd., kfb., Skar Fägre-Trästena ffb., Skar Fägärde, del av aggl., Gävl Fälifors, förs., Vb Fälifors skd., Vb Fänneslunda, Älvsb Fänneslunda-Grovare skd., Älvsb.... Färed, Skar Färentuna, Sthlm Färentuna härad, Sthlm Färentuna landsfd., Sthlm Färgaryd, Jönk Färgelanda, Älvsb Färgelanda, aggl., Älvsb Färila, aggl., Gävl Färila, förs., Gävl Färila landsfd., Gävl Färila skd., Gävl Färila-Kårböle, kommun, Gävl Färingtofta, Krist Färjestaden, aggl., Kalm Färlöv, Krist Färlöv, aggl., Krist Färlövs landsfd., Krist Farna, aggl., Västra Färnebo, Värml Färnebo härad, Värml Färnebo landsfd., Värml Färnebo t:g, Värml Färs domsaga, Malm Färs domsagas t:g, Malm Färs härad, Malm Färs ktr., Lunds st Färs vägd., Malm Fässbergs landsfd., Göteb Fögderier Fölene, Älvsb Föllinge, JämtI Föllinge, aggl., JämtI Föllinge landsfd., JämtI Föra, Kalm Förkärla, Blek Förlanda, Hall Förlösa, Kalm Förlösa, aggl., Kalm Förlösa o. Kristvalla kfb., Kalm.... Förortsbebyggelser Församlingar Förslöv, Krist Förslövsholm, aggl., Krist Gagnet, förs., Kopp Gagnef, kommun, Kopp Gagnefs landsfd., Kopp Gagnefs o. Äls ålderdomshemsfb., Kopp. Gamla Lödöse, aggl., Älvsb Gamla Norbergs bergslag, Västm.... Gamla Norbergs t:g, Västm Gamla Uppsala, Upps Gamla Uppsala, aggl., Upps 32! i 220 I 72 I I 165 I i I i 231 I i I i 39 i I ! < ; 119 i :' lä:' i i : i : 83 : ; Gamleby, Kalm I Gamleby, köping, Kalm Gamleby landsfd., Kalm öamleby, m:e, Kalm Gamlestads förs. i Göteborg, Göteb... Gammalkil, Östg Gammalstorp, Blek Gammelgarn, Gotl Gammelstad, aggl., Nb Ganthem, Gotl Garde, Gotl Garde ting, Gotl Gargnäs, kbfd., Luleå st Garn, Össeby-, Sthlm Garpenberg, Kopp. Garphyttan, aggl., Ör Gemla, aggl., Krön Genarp, Malm Genarp, aggl., Malm Genevad, aggl., Hall Germandön, ö, Nb Gertruds, Tyska S:ta, förs. i Stockholm Gerum, Gotl Genom, Västra, Skar Gerums, Västra, m. fl. socknars pd., kfb., Skar Gerum, Östra, Skar Gestad, Älvsb Gesätor, Älvsb Getinge, Hall Getinge, aggl., Hall Getterön, aggl., Hall Gideå, Vrnl Gillberga, Söd Gillberga, Värml Gillbergs härad, Värml -. Gillbergs ktr., Karlstads st Gillbergs landsfd., Värml Gillbergs t:g, Värml Gillbo, aggl., Sthlm Gillstad, Skar Gimo, aggl., Upps Gingri, Älvsb Giresta, Upps Gislaved, m:e, Jönk Gislaveds landsfd., Jönk Gislöv, Malm Gislövs läge, aggl-, Malm Gisslarbo, aggl., Västm Gistad, östg Gladhammar, Kalm Gladsax, Krist Gladsax, östra Vemmerlövso.Järrestads pfb., Krist Glanshammar, Ör. Glanshammars härad, Ör Glanshammars ktr., Strängnäs st.... Glanshammars landsfd., ör.._... Glanshammars o. Örebro t:g, Ör.... Glava, Värml Glava glasbruk, aggl., Värml Glemminge, Krist Glimåkra, Krist Glim&kra, m:e, Krist Glommen, aggl., Hall Q ' I I

321 GLOMMERSTRÄSK GUDHEMS HÄRAD. 259 Glommersträsk, kbfd., Luleå st Glostorp, Malm Glumslöv, Malm Glömminge, Kalm Gnarp, Gävl Gnarp, aggl., Gävl Gnarps landsfd., Gävl Gnesta, m:e, Söd Gnosjö, Jönk Gnosjö, aggl., Jönk Godegård, Östg Gothem, Gotl Gotland, landskap Gotland, ö, Gotl Gotland, Öland o., prod.-omr Gotlands län Gotlands läns hush.-omr Gotlands läns landstingsomr Gotlands norra domsaga, Gotl Gotlands norra domsagas t:g, Gotl... Gotlands norra fögderi, Gotl Gotlands norra härad, Gotl Gotlands norra vägd., Gotl Gotlands södra domsaga, Gotl Gotlands södra domsagas t:g, Gotl... Gotlands södra fögderi, Gotl Gotlands södra härad, Gotl Gotlands södra vägd., Gotl Gotska Sandön, ö, Gotl Gottröra, Sthlm Gottskär, aggl., Hall Granberg, aggl., Gävl Graneberg, aggl., Upps Grangärde, aggl., Kopp Grangärde, förs., Kopp Grangärde, kommun, Kopp Grangärde landsfd., Kopp Granhult, Nottebäck m., kommun, Krön. Graninge, Vrnl Graninge, aggl., Vrnl Gransholm, aggl., Krön Grava, förs., Värml Grava, kommun, Värml Grava skd., Värml Gravarne o. Bäckevik, m:e, Göteb... Grebbestad, köping, Göteb Grebbestads kyrkoområde, kbf.-omr., Göteborgs st Grebo, Östg Grebo o. Värna kfb., Östg Grevbäck, Skar Grevie, Krist Grevie, aggl., Krist Grevie, Mellan-, Malm Grevie, Östra, Malm Grevie, östra, aggl., Malm Gribbylund, aggl., Sthlm Grillby, m:e, Upps Grillby-ortens ffb., Upps Grimeton, Hall Grimmared, Älvsb Grimmered, aggl., Göteb Grimstens härad, Ör Grimstens landsfd., Ör Grimsåker m. Myckelbyn, aggl., Kopp. Adm. Eckl. ; 209 Gnnneröd, Göteb.. 45 i 195 Grinstad, Älvsb 43 i 196 Gripenberg, aggl., Jönk Gripsholms fögderi, Söd 91! 180 Grisslehamn, aggl., Sthlm 232 i Grolanda, Skar. 122! Gropen, aggl., Ör 12 Grossbol, aggl., Värml Grovare, 4 Älvsb 218 ' Grude, Älvsb 16! 182 Grums, Värml Grums härad, Värml 178 : Grams landsfd., Värml 244 ; Grums, m:e, Värml 241 Grundsund, aggl., Göteb 32 I Grundsund, kommun, Göteb Grundsunda, Vrnl 171 : Gruvgården, aggl., Kopp 170 i Gruvriset m. Pilbo, aggl., Kopp i Grycksbo, aggl., Kopp 140 j Grycksbo, kbfd., Västerås st 130 I Gryt, Krist 33 : Grvt, Söd 154 ' - Gryt, Östg 141! Gryta, Upps 141 i Gryteryd, Jönk 130 : Grytgöl, aggl., Östg 34 i 154 I Grythyttan, Ör. Grythyttan, m:e, Ör 245! Grythyttans kfb., Ör 3.79 Grythytte o. Hällefors härad, Ur ' Grytnäs, Kopp : Gråmanstorp, Krist Gråmaiistorps landsfd., Krist 230 I Gränby m. Salabacke, aggl., Upps Grängesberg, förs., Kopp 86 Grängesberg m. Björkåsen, aggl., Kopp. 121 o. ör 25 1 Gränna landsfd., Jönk 94 i 203 Gränna, landskommun o. landsförs., 233 I Jönk 219 i Gränna, stad o. stadsförs., Jönk i 201 Gräsberg, aggl., Kopp 75 Gräsgård, Kalm 213 Gräsgårds härad, Kalm 56 Gräsmark, Värml 57 Grästorp, köping, Skar Grästorps köpings, Tengene o. Malma 17 I 182 ffb., Skar 161 Grästorps landsfd., Skar Gräsö, Sthlm Gräsö, ö, Sthlm 222 Gräve, Ör Grödinge, Sthlm Grönahög, Älvsb 223 Grönby, Malm 214 Gröngatan, aggl., Göteb. 8 : Grönkullen, del av aggl., Älvsb > Grönskåra, aggl., Kalm Grönö, aggl., Upps Grötlingbo, Gotl 224 Grötlinge ting, Gotl 79 Gualöv, Krist 120 Gudhem, Skar Gudhems härad, Skar 230 Adm. Eckl ; i j ; ! i ; : ' ': 30 i i 76, I 164 I "I I 1Ä % m 5 i»» 64 '99 46 '

322 260 GUDHEMS LANDSFD. GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTINGSOMR. Adm Eckl. Adm. Eckl. Gudhems landsfd., Skar...' Gudhems o. Kåkinds t:g, Skar Gudhems pd., kfb., Skar Gudmundrå, Vrnl Gudmundrå landsfd., Vrnl Gudmuntorp, Malm Gudö, del av aggl., Sthlm Gulastorps Ljung, aggl., Krist Guldrupe, Gotl Guldsmedshyttan, förs., Ör Guldsmedshyttan m. Stripa, aggl., Ör.. Guldsmedshyttans skd., Ör Gullabo, Kalm Gullaskruv, aggl., Krön Gullbergs härad, Östg Gullbergs landsfd., Östg Gullbergs o. Bobergs ktr., Linköpings st. Gullered, Älvsb Gullerstorpf del av aggl., Östg Gullholmen, Göteb Gullholnien, m:e, Göteb Gullringen, aggl., Kalm Gullspång, m:e, Skar Gullspångs kraftstation, aggl., Värml.. Gullänget, aggl., Vrnl Gumlösa, Krist Gunnarp, Hall Gunnarsbyn, aggl., Nb Gunnarsjö, Älvsb Gunnarskog, Värml Gunnarsnäs, Älvsb Gunnarsnäs-Dalskogs pd:s kfb., Älvsb.. Gunnarstorp, aggl., Malm Gunnebo, aggl., Kalm Gunnilbo, Västm. Gusselby, aggl., Ör Gustafs, Kopp Gustafs, aggl., Kopp Gustav, numera Börringe, Malm.... Gustav Adolf, Krist Gustav Adolf, Skar Gustav Adolf, Värml. Gustav Adolfs förs. i Borås, Älvsb... Gustav Adolfs förs. i Hälsingborg, Malm. Gustav Vasa förs. i Stockholm.... Gustavi förs. i Göteborg, Göteb.... Gustavsberg, Sthlm Gustavsberg, aggl., Sthlm Gustavsberg m. Strand, aggl., Vrnl... Gustavsbergs landsfd., Sthlm Gustavsbergs o. Ingarö pdfb., Sthlm.. Gustavsfors, aggl., Älvsb. o. Värml... Gustavshamn, del av aggl., Vrnl.... Gusura, aggl., östg Gusum, kbfd., Linköpings st Gyljen, aggl., Nb Gylle, Malm Gyllenfors, m:e, Jönk Gysinge m. Mattön, aggl., Gävl.... Gyttorp, aggl., Ör Gådeå, aggl., Vrnl Galsjö, kbf.-omr., Härnösands st.... Gångviken, m:e, Vrnl Gårdby, Kalm Gårdeby, Östg 118 I i i 221 J 32 i i I ! 219 i , , ; , , , , , , 228, 232 ; ! j 182 Gårdsby, Krön Gårdsjö, aggl., Skar Gårdskär, aggl., Upps ' Gårdstånga, Malm Gårdstånga m. fl. kommuners kfb., Malm. Gårdveda, kommun, Kalm ', Gårdveda, kbfd., Linköpings st Gåsbom, Värml Gåsinge-Dillnäs, Söd Gåxsjö, Jämtl 1 Gäddede, aggl., Jämtl i Gällared, Hall 1 Gällaryd, Jönk Gällersta, Ör Gällinge, Hall Gällivare, Nb 1 Gällivare domsaga, Nb i Gällivare fögderi, Nb I Gällivare, kbfd., Luleå st, Gällivare kyrkostad, m:e, Nb Gällivare landsfd., Nb Gällivare t:g, Nb Gällivare vägd., Nb Gällstad, Älvsb Gällö, aggl., Jämtl Gärdhem, Älvsb Gärds härad, Krist Gärds ktr., Lunds st Gärds o. Albo domsaga, Krist Gärds o. Albo domsagas t:g, Krist... Gärds o. Albo vägd., Krist Gärds, Södra, ffb., Krist Gärdserud, Kvarnkullen o. övrig förortsbebyggelse till Mellerud, aggl., Älvsb. Gärdserum, Kalm Gärdslösa, Kalm Gärdslöv, Malm Gärdas m. Jägra, aggl., Kopp Gärsnäs, aggl., Krist Gäsene härad, Älvsb Gäsene härads ffb., Älvsb Gäsene landsfd., Älvsb Gäsene t:g, Älvsb Gässie, Malm Gästrikland, jordbr.-omr., Gävl Gästrikland, landskap Gästrikland, Östra Dalarne-, prod.-omr. Gästriklands vägd., Gävl Gästriklands västra domsaga, Gävl... Gästriklands västra domsagas t:g, Gävl. Gästriklands västra ktr., Uppsala ärkest. Gästriklands östra domsaga, Gävl.. Gästriklands östra domsagas t:g, Gävl.. Gästriklands östra ktr., Uppsala ärkest. Gävle fögderi, Gävl Gävle Heliga Trefaldighets förs., Gävl.. Gävle landsfd., Gävl Gävle, stad, Gävl Gävle Staffans förs., Gävl Gävleborgs län Gävleborgs läns hush.-omr Gävleborgs lans landstingsomr 25 I i 216 ] i, I j 52 I i I i < 135 i : : \ : i ; 19; 230 : 221 i ; i , ; : ' 90 ; 147! ; i 91 l 91 i I

323 GÖDELÖV HALMSTADS FÖGDERI. 261 Adm. Eekl. Adm. Eckl. Gödelöv, Malm Gödestad, Hall Göinge, Västra, domsaga, Krist.... Göinge, Västra, domsagas t:g, Krist.. Göinge, Västra, härad, Krist Göinge, Västra, ktr., Lunds st Göinge, Västra, vägd-, Krist Göinge, Östra, domsaga, Krist Göinge, Östra, domsagas t:g, Krist... Göinge, östra, härad, Krist Göinge, Östra, ktr., Lunds st Göinge, Östra, vägd., Krist Gökhem, Skar Gökhemsortens pd., kfb., Skar Görans, S:t, förs. i Stockholm.... Görslöv, Malm Gössrunda, Skar Göasäter, aggl., Skar Göstrings härad, Östg Göstrings ktr-, Linköpings st Göstrings vägd., Östg Göta, aggl., Älvsb Götafors, aggl., Jönk Götaland Göteborg, stad, Göteb Göteborgs Annedals förs-, Göteb.... Göteborgs domprostcris norra ktr., Göteborgs st Göteborgs domprosteris södra ktr., Göteborgs st Göteborgs fögderi, Göteb Göteborgs Gamlestads förs., Göteb... Göteborgs Gustavi förs., Göteb Göteborgs Haga förs., Göteb Göteborgs Johannebergs förs., Göteb.. Göteborgs Karl Johans förs., Göteb. Göteborgs Kristine förs., Göteb.... Göteborgs Lundby förs., Göteb Göteborgs Masthuggs förs., Göteb... Göteborgs o. Bohus län Göteborgs o. Bohus läns hush.-omr... Göteborgs o. Bohus läns landstingsomr. Göteborgs Oskar Fredriks förs., Göteb.. Göteborgs stift Göteborgs Tyska förs., Göteb Göteborgs Vasa förs., Göteb Göteborgs Örgryte förs., Göteb Göteborgsbygdens vägd., Göteb.... Götene, Skar Götene, m:e, Skar Göteneortens kfb., Skar Göteneortens pd., kfb., Skar Göteryd, Krön Göteve, Skar Götlunda, Skar Götlunda, ör Götlunda o. Flistads ffb., Skar Hablingbo, Gotl Hablinge ting, Gotl Habo, Skar Habo, aggl., Skar.. Haby, del av aggl., Älvsb Hacksta, Upps ' I I 68 I i 164 I i i I j 1 33 I I ! 8 i 179 Hackvad, Ör Hackas, Jämtl Haga, Sthlm Haga, aggl., Kalm Haga förs. i Göteborg, Göteb Hagalund, del av aggl., Gävl i Hagalund, m:e, Sthlm ; Hagaström, aggl., Gävl Hagby, Kalm Hagby, Upps. Hagebyhöga, Östg Hagebyhöga, Fivelstads o. Orlunda ffb., I Östg Hagelberg, Skar Hagfors, förs-, Värml Hagfors, m:e, Värml Hagshult, Jönk : Hagunda härad, Upps Hagunda, Norra, pfb-, Upps Hagunda pfb., Upps Hagunda, Södra, ffb., Upps Hajom, Älvsb 1 Hakarp, Jönk Hakkas, kbfd., Luleå st i Hakkas landsfd., Nb Hall, Gotl Hälla, Gotl HaUa, Söd Hälla ting, Gotl Halland, landskap Halland, Norra, jordbr.-omr., Hall... Hallands län Hallands läns hush.-omr Hallands läns landstingsomr Hallands mellersta domsaga, Hall... Hallands norra domsaga, Hall Hallands, Skåne-, slättbygd, prod.-omr. Hallands södra domsaga, Hall Hallarna m. Näset, aggl., Blek Hallaryd, Krön Hallaröd, Malm Hallen, förs., Jaintl Hallen, kommun, Jämtl Hallens o. Marby kfb., Jämtl Hallingeberg, Kalm Hallingebergs norra, kbfd., Linköpings st. Hallingebergs södra, kbfd., Linköpings st. Hallsberg, förs., Ör Hallsberg, kommun, Ör Hallsberg, köping, Ör Hallsbergs fögderi, Ör Hallsbergs landsfd., Ör Hallsbergs skd., Ör Hallsbergs t:g, Ör Hallata, del av aggl., Vrnl Hallstahammar, m:e, Västm Hallstavik, aggl., Sthlm Halltorp, Kalm Halltorps o. Voxtorps ffb., Kalm.... Halltorps o. Voxtorps pfb., Kalm... Halltorps, Ölands, ffb. o. sjfb., Kalm.. Hallvuds pd:s kfb., Gotl Halmstad, Malm Halmstad, stad o. förs., Hall Halmstads fögderi, Hall 79! : , ! ! : : : I I 171 i - 170! 142 i i I 220 : j 195 9< ; I j j 208 i I

324 262 HALMSTADS HÄRAD HEDEFORS. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Halmstads härad, Hall Halmstads härads vägd., Hall Halmstads ktr., Göteborgs st Halmstads o. Tönnersjö t:g, Hall.... Halna, Skar. Halvordstorp, aggl-, Älvsb Hamburgsund, aggl., Göteb Hammar, Ör Hammar, aggl., Krist Hammar, aggl., Ör Hammar, del av aggl., Vrnl Hammar, Stora, Malm Hammarby, Sthlm Hammarby, Söd Hammarby, aggl., Gävi Hammarbv, Eds o. Fresta kfb. för brandskydd, Sthlm.. Hammarkinds härad, Östg Hammarkinds ktr., Linköpings st... Hammarkinds, Stegeborgs o. Skärkinds domsaga, Östg Hammarkinds, Stegeborgs o. Skärkinds domsagas t:g, Östg Hammarkinds vägd., Östg Hammarlunda, Malni Hammarlöv, Malm Hammarn, aggl., Ör Hammarsland, aggl., Krist Hammarstrand, aggl., Jämt! Hammarö, Värml Hammarö, kbfd., Karlstads st Hammarö, ö, Värml Hammenhög, Krist Hammenhög, aggl., Krist Hammerdal, Jämtl Hammerdal, aggl., Jämtl Hammerdals landsfd., Jämtl Hammerdals t:g, Jämtl Hammerdals vägd., Jämtl Hamneda, Krön Hamra, Gotl Hamra, aggl., Gävl Hamra, förs., Gävl Hamränge, Gävl Hamrånge kyrkotrakt, aggl., Gävl... Hanaskog, aggl., Krist Hanatorp, del av aggl., Alvsb Handbörds härad, Kalm Handbörds ktr., Växjö st Haudbörds, Stranda o. Norra Möre vägd-, Kalm Handen, aggl., Sthlm Handöl, aggl., Jämtl Hanebo, Gävl Hanebo landsfd., Gävl Hanekinds härad, Östg Hangelösa, Skar Hangvar, Gotl Hanhals, Hall Haninge landsfd., Sthlm Hanken, del av aggl., Skar Hannas, Krist Hannäs, Kalm Hansjö, aggl., Kopp i 51 I j I 46 i I i I \ i j i I 96, : i i Hanviken, del av aggl., Sthlm.... Hanö, aggl., Blek Haparanda, kbfd., Luleå st Haparanda landsfd., Nb Haparanda, Nedertorneå-, förs., Nb... Haparanda, stad, Nb Haradal, aggl., Krist Haraker, Västm Harbo, Västm Hardeberga, Malm Hardeberga pd., kfb., Malm Hardemo, Ör Hardemo härad, Ör Harestad, Göteb Harg, Sthlm Harg, aggl. (i Hargs kommun), Sthlm. Harg, aggl. (i Vätö kommun), Sthlm Harg, aggl., Söd Harg, Västra, Östg Harg, östra, Östg Hargshamn, aggl., Sthlm Harjagers härad, Malm Harjagers ktr., Lunds st Harlösa, Malm Harlösa, aggl., Malm Harlösa m. fl. socknars ffb., Malm... Harmånger, Gävl Harmånger, aggl., Gävl Harplinge, Hall Harplinge, aggl., Hall Harplinge landsfd., Hall Harrie, Lilla, Malm Harrie, Lilla, aggl., Malm Harrie pd., Lilla, Kfb:et för, Malm... Harrie, Stora, Malm Hassela, Gävl Hasselfors, aggl., Ör Hasselösund, m:e, Göteb Hasslarp, aggl., Malm Hassle, förs., Skar Hassle-Berga-Enåsa, kommun, Skar... Hassle-Bösarp, Malm Hasslerörs landsfd., Skar Hasslerörs norra pd., kfb., Skar.... Hasslerörs södra pd., kfb-, Skar.... Hasslerörs västra pd., kfb., Skar.... Hasslö, Blek Hasslösa, Skar Hasslöv, Hall Haurida, Jönk Havdhem, Gotl Havdhem, aggl., Gotl Haverö, Vrnl Havstenssund, m:e, Göteb Heby landsfd., Västm : Heby, m:e, Västm Hed, Västm Heda, östg Hede, Göteb Hede, Jämtl Hede landsfd., Jämtl Hede t:g, Jämtl : Hede vägd., Jämtl.. Hedefors, del av aggl., Älvsb i I ! ! : ! i 56 : 222 ' 72 ' I 46 ; i 165 l 165! 165 I 35 i : i 83 i ; I

325 HEDEMORA DOMSAGA HJÄRSÅS. 263 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Hedemora domsaga, Kopp Hedemora fögderi, Kopp Hedemora ktr., Västerås st Hedemora landsfd., Kopp Hedemora, landskommun o. landsförs., Kopp Hedemora, stad o. stadsförs., Kopp.. Hedemora t:g, Kopp Heden, del av aggl., Malm Hedeskoga, Malm Hedesunda, Gävl Hedesunda landsfd., Gävl Hedströmmens landsfd., VäBtm Hedvig Eleonora förs. i Stockholm.. Hedvigs förs. i Norrköping, Östg.... Heestrand m. Rådalen, aggl., Göteb.. Hejde, Gotl Hejde ting, Gotl Hejdeby, Gotl Hejnum, Gotl Hejnums o. Bals skd-, Gotl Helenelund, del av aggl., Sthlm... Helgarö, Söd Helgarö, Fogdö, Vansö o. Härads pd:s kfb., Söd Helgesta, Söd Helgona, Söd Helgona o. Svärta pd:s kfb., Söd.... Helgum, Vrnl Helgum, aggl., Vrnl Heliga Trefaldighet, förs., Upps.... Heliga Trefaldighets förs. i Gävle, Gävl. Hellvi, Gotl Hemlingby, aggl., Gävl Hemmesdynge, Malm Hemmesjö, kommun, Krön Hemmesjö m. Tegnaby, förs., Krön. Hemmesjö o. Tegnaby ffb., Krön... Hemmesjö skd-, Krön Hemse, Gotl Hemse ffb., Gotl Hemse landsfd., Gotl Hemse, m:e, Gotl Hemse ting, Gotl Hemsjö, Älvsb Hemsjö-Ödenäs pd:s kfb., Älvsb... Hemsö, Vrnl Hemsön, ö, Vrnl Hennan, aggl., Gävl Henriksdal, aggl., Sthlm Hentorp, aggl., Skar Henån, aggl., Göteb Hermelin o. Johannes, aggl., Nb.... Herrberga, Östg Herrestad, Göteb Herrestad, Östg Herrestad, Stora, Malm Herrestad, östra, Krist Herrestads härad, Malm Herrestads landsfd., Malm Herrestads o. Källstads skd., Östg... Herrestads, Stora, m. fl. socknars kfb., Halm.. Herrljunga, Älvsb 146 '< 134 i I i 86 i : 146 I 223! 47 I i i 1 i ! : 33 i \ 32 i I ! 13 i i ; , 10, , I I I ! , Herrljunga, m:e, Älvsb Herråkra, Krön Herräng, aggl., Sthlm Hestra, aggl., Jönk Hestra, Norra, Jönk Hestra, Södra, Jönk Hidinge, Ör Hietaniemi, Nb Hillared, Älvsb. Hillared, aggl., Älvsb Hille, Gävl Hille landsfd., Gävl Hillebyn, del av aggl., Gävl Hillerstorp, aggl., Jönk Hilleshög, Sthlm Himle härad, Hall Himle landsfd., Hall Himle o. Viske skoltandklinik, Hall Himle o. Viske vägd., Hall Himle t:g, Hall Himmeta, Västm Hindersön, ö, Nb Hindås, aggl., Älvsb Hinneryd, Krön Kfb:et, Hishuit, { ^ ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; Hisingen, ö, Göteb Hisings landsfd., Göteb Hisings, Västra, härad, Göteb Hisings, Östra, härad, Göteb Hissmofors, del av aggl., Jämtl.... Hittarp, aggl., Malm Hjo landsfd., Skar Hjo, landskommun o. landsförs., Skar.. Hjo, stad o. stadsförs., Skar Hjorted, Kalm Hjorteds landsfd., Kalm Hjortsberga, Blek Hjortsberga, Krön Hjortsberga, Edestads o..förkälla ffb., Blek Hjortsberga, Edestads o. Eörkärla kfb. för hållande av brandkår, Blek... Hjortsberga, Edestads o. Förkärla kfb. för ordnandet av skogsbrandväsendet, Blek Hjortsberga, Edestads o. Eörkärla kfb. för polisverksamhetens upprätthållande, Blek Hjortsberga o. Kvenneberga skd., Krön. Hjulsbro, aggl., Östg Hjulsjö, Ör Hjälmarbygden, Mälar- o., prod.-omr.. Hjälmaren, sjö Hjälmseryd, Jönk Hjälsta, Upps Hjälstad, Skar Hjälstads, Vads, Mo o. Sveneby ffb., Skar Hjälstaholms pastorat, Uppsala ärkest.. Hjältevad, aggl-, Jönk Hjärnarp, Krist Hjärnarp, aggl., Krist Hjärsås, Krist ;

326 264 HJÄRTLANDA HUSBY, ÖSTRA. Hjärtlanda, Jönk Hjärtum, Göteb Hjärtums o. Västerlanda pd:s kfb., Göteb. Hjärup, aggl., Malm Hoburgs ting, Gotl Hoby, Bräkne-, Blek Hobv, Bräkne-, aggl., Blek Hoby landsfd., Blek Hoby, Västra, Malm Hoby, Östra, Krist Hofors, Gävl Hofors m. Born o. Fagerstaberg, aggl., Gävl Hofterup, Malm Högdal, Göteb Hogenäs Näs, numera Hovenäset, m:e, Göteb Hogrän, Gotl Hogstad, Östg Hohultslätt^ aggl., Krön Hok, aggl-, Jönk Hol, Älvsb Hole m. Idbäck, aggl., Kopp Holländaröd m. Medbo, aggl., Göteb.. Holm, Hall Holm, Upps Holm, Vrnl Holm, del av aggl., Östg Holm, förs., Älvsb Holm, kommun, Älvsb Holmby, Malm Holmedal, Värml Holmestad, Skar Holms, Järns o. Örs pd:a kfb., Älvsb.. Holms m. fl. kommuner» ffb., Älvsb.. Holmsund, Vb Holmsund, m:e, Vb Holmön, Vb Holmön, ö, Vb Holmöns vägd., Vb Holsbybrunn, aggl., Jönk Holsljunga, Älvsb Hörda, aggl., Jönk Horla, Älvsb Horn, Skar Horn, Östg Horn, aggl., Blek Horn, aggl., östg Hornaryd, Krön Hornborga, Skar Horndal, aggl., Kopp Horndal, kbfd., Västerås st Horns, Frösve, Säters o. Binnebergs ffb., Skar Hornsberg, m:e, Jämtl Horred, Älvsb.. Horreds landsfd., Älvsb Horreds pd:s kfb., Älvsb Horstaås, aggl., Västm Hortlax, Nb Hosjö, förs., Kopp Hossmo, Kalm Hotagen, förs., Jämtl Hotagen, kommun, Jämtl Hotagen, lappförs., Jämtl Adm. Eckl. 23 i I I - 223! 34 j i I I 44 I I 199 i 56 i 33 I ! i 200 8, ! I 65 I ] I ! j Hoting m. Valå, aggl., Vrnl Hotings landsfd., Vrnl Hov, Krist Hov, Älvsb Hov, Östg Hova, Skar Hova, aggl., Skar Hova landsfd., Skar Hovby, Skar Hovenäset, m:e, Göteb Hovförsamlingen i Stockholm.... Hovid, aggl., Vrnl Hovmantorp, förs., Krön Hovmantorp, kommun, Krön Hovmantorp, m:e, Krön Hovs, Appuna o. Herrestads kfb., Östg Hovsberg m. Vij, aggl., Gävl Hovslätt, aggl., Jönk Hovsta, Ör.. Hovsta, aggl., Ör Hovas, aggl., Göteb Huaröd, Krist Huaröd, aggl., Krist Hubbo, Västm Hubbo o. Tillberga ffb., Västm.... Huddinge, Sthlm Huddinge, m:e, Sthlm Huddinge m:ens kfb. för brandskydd, Sthlm Huddunge, Västm Hudene, Älvsb Hudiksvall, stad o. förs., Gävl Hudiksvalls fögderi, Gävl Huggenäs, Värml Hulared, Älvsb Hullsta, aggl., Vrnl Hult, Jönk Hult, aggl., Jönk Hult, aggl., Östg Hulterstad, Kalm Hultsfred, kbfd-, Linköpings st Hultsfred, köping, Kalm Hultsfreds landsfd., Kalm Hultsjö, Jönk Hultsjö, Skepperstads o. Hjärtlanda ffb., Jönk Humla, Älvsb Humlebäck o. annan förortsbebyggelse norr om Åstorp, aggl., Krist Hunnebostrand, förs., Göteb HunneboBtraiid, m:e, Göteb Hunnestad, Hall Hurva, Malm Hurva, aggl., Malm Hurva m. fl. socknars ffb., Malm... Husaby, Skar Husaby m. fl. socknars ffb., Skar... Husaby o. Sk&lvum-Ova sfb., Skar. Husby, Kopp Husby, Kungs-, Upps Husby, kbfd., Vasteras st Husby, Västra, Östg Husby, Östra, Östg Husby, östra, aggl., Östg Adm. Eckl

327 HUSBY, ÖSTRA, O. ÖSTRA STENBY PFB. HÄRNÖN. 265 Adm. Eckl. Adm. Eekl. Husby, Östra, o. Östra Stenby pfb., Östg. Husby, Östra, Östra Stenby o. Konungsunds kfb., Östg Husby-Lyhundra, Sthlm Husby-Lyhundra, Skederids o. Rö ffb., Sthlm Husby-Långhundra, Sthlm Husby-Oppunda, Söd Husby-Rekarne, Söd Husby-Sjutolft, Upps Husby-Ärlinghundra, Sthlm Hushållningsgillen å Gotland Hushållningssällskapsområden Husie förs. i Malmö, Malm Huskvarna landsfd., Jönk Huskvarna, stad o. förs., Jönk Husum, aggl., Vrnl Huvudsta, Nya, m:e, Sthlm Hybo, aggl., Gävl Hyby, Malm Hyby, Bara o. Skabersjö kfb., Malm.. Hycklinge, Östg Hylletofta, Jönk Hyllinge, aggl., Krist Hyltebruk, aggl., Jönk Hyltinge, Söd Hyringa, Skar Hyringa-Längnums skd., Skar Hyssna, Älvsb Hytting, del av aggl., Kopp Hyttorna, del av aggl., Blek Håbo härad, Upps Håbo ktr., Uppsala ärkest Håbo landsfd., Upps H&bo pfb., Upps Håbol, Älvsb Håbo-Tibble, Upps Håby, Göteb Håcksvik, Älvsb Håkantorp, Skar Håksberg, aggl., Kopp Hålanda, Älvsb Håle, Skar Hållnäs, Upps Hållsta, aggl., Söd Halta, Göteb Hinger, Jönk Hångsdala, Skar Hingsdala, Skörstorps o. Östra Gerums skd., Skar Hisjö, Jämtl H&slöv, Malm Håslöv m. Viby, aggl., Krist Hastad, Malm Hastad, del av aggl., Malm Håtuna, Upps Håtuna o. Håbo-Tibble ffb., Upps... Håtuna o. Håbo-Tibble skd., Upps... Håverud, aggl., Älvsb Hägerstad, östg Håggdånger, Vrnl Häggeby, Upps Håggenås, Jämtl Higgesled, Skar S I i ! ! i i ! ; i ' ; i i 185 Häggum, Skar Häggvik, del av aggl., Sthlm Häglinge, Krist Hägnestaden, aggl., Skar Hällaryd, Blek Hällaryd, del av aggl., Jönk Hällby, aggl., Söd Hälleberga, Krön Hällefors, Ör.. Hällefors, aggl., Ör. Hällefors landsfd., Ör Hälleforsnäs, aggl., Söd Hällesjö, Jämtl Hällestad, Malm Hällestad, Älvsb Hällestad, Östg Hällestad, aggl., Malm Hällestad, aggl., Östg Hällestads landsfd., Östg Hällevadsholm, aggl., Göteb Hällevik, aggl., Blek Hälleviksstrand, m:e, Göteb Hällnäs, m:e, Vb Hällstad, Älvsb Hällum, Skar Hälsingborg, stad, Malm Hälsingborgs fögderi, Malm Hälsingborgs Gustav Adolfs förs., Malm. Hälsingborgs Maria förs-, Malm.... Hälsingborgs Raus förs., Malm Hälsingland, landskap Hälsinglands kustland, jordbr.-omr., Gävl Hälsinglands nordvästra vägd., Gävl.. Hälsinglands nordöstra vägd-, Gävl... Hälsinglands, Norra, domsaga, Gävl. Hälsinglands sydvästra vägd., Gävl... Hälsinglands, Sydöstra, domsaga, Gävl. Hälsinglands sydöstra vägd., Gävl... Hälsinglands, Västra, domsaga, Gävl.. Hälsinglands, Västra, domsagas t:g, Gävl' Hälsingtuna, Gävl Hälsingtuna landsfd., Gävl Hälsö, m:e, Göteb Händene, Skar Härad Härad, Söd Häradshammar, Östg Härene, Norra, Skar Härene, Norra, o. Hovby ffb., Skar... Härene, Norra, o. Sävare pd., kfb., Skar. Härene, Södra, Älvsb Härja, Skar Härjedalen, landskap Härjedalens domsaga, Jämtl Härjedalens ktr., Härnösands st.... Härjevad, Skar Härkeberga, Upps Härlunda, Krön Härlunda, Skar Härlöv, Krön Härna, Älvsb Hårnevi, Västm Härnön, ö, Vrnl 69 : I ! > ' ' j j ! 157! 157 ' 148 ' 157 ' ! ' 54 : ' ! 164 ' 62 ' i I : I i ' I !

328 266 HÄRNÖSAND INGELSTADS KTR. Adm. Eck. Adm. Eckl. Härnösand, stad o. förs., Vrnl Härnösands domprosten, Härnösands st. Härnösands stift Härryda, Göteb Härslöv, Malm Hässelby villastad, köping, Sthlm... Hässjö, Vrnl Hässleby, förs., Jönk Hässleby, kommun, Jönk Hässleby o. Mariannelunds köpings ffb., Jönk Hässleby skd-, Jönk Hässleholm, stad o. förs., Krist.... Hässleholms fögderi, Krist Hässleholms landsfd., Krist Hässlunda, Malm Häst berg, Tuna-, aggl., Kopp Häst hagen, aggl., Sthlm Hästholmen, aggl., Östg Hästveda, Krist Hästveda, m:e, Krist Häverö, Sthlm Häverödal, aggl., Sthlm Hög, Gävl Hög, Malm Högalids förs. i Stockholm Höganäs landsfd., Malm Höganäs, stad o. förs., Malm Högbo, del av aggl., Kopp Högbo, kommun, Gävl Högbv, Kalm Höttbv, Östg Högby o. Hogstads pfb., Östg Högerud, Värral Högestad, Malm Högfors, aggl., Västm Högland, aggl., Vrnl Höglandet, Nordöstra, jordbr.-omr., Skar. Höglandet, Sydsvenska, prod.-omr... Hösrlandet, Sydöstra, jordbr.-omr., Skar. Höglandet, Södra, jordbr.-omr., Älvsb.. Höglunda, del av aggl., Värml Högsbo, aggl., Göteb Högsby, Kalm Högsby, aggl., Kalm Högsby landsfd., Kalm Högsby landsfd:s kfb. för arrestlokal, Kalm Högseröd, Malm Högsjö, Vrnl Högsjö, aggl., Söd Högsrum, Kalm Högstena, Skar Högsäter, Älvsb. Högsäter, aggl., Älvsb Högas, Göteb Höja, Krist Hökhuvud, Sthlm Höks härad, Hall Höks t:g, Hall Höks vägd., Hall Hökasen, aggl., Västm Hökön, aggl., Krist Hököpinge, Malm Hököpinge, aggl., Malm 94 i ; i i 93 ; : ; ; i 29! I93 18! : 76 ; : \ i 242, ; 224 i 29 : i 111 I i ; ', , 56! j i ; 142 ; j Hölebo härad, Söd Höllviken, aggl., Malm Hölö, Söd Hölö o. Mörkö pd:s kfb., Söd Hömb, Skar Hönebo, aggl., Skar Hönsäter, aggl., Skar Hönö, m:e, Göteb Hörby, förs., Malm Hörby, kommun, Malm Hörby, köping, Malm Hörby landsfd., Malm Höreda, Jönk Hörja, Krist. Hörken, aggl., Ör Hörken, kbf.-omr., Västerås st Hörnefors, Vb Hörnefors, aggl., Vb Hörningsnäs patkhem, aggl., Sthlm.. Hörningsnäs villastad, m:e, Sthlm... Hörnätt m. Sund, aggl., Vrnl Hörröd, Krist Hörsne m. Bara, Gotl Hörup, Krist Hörvik, aggl., Blek Hössna, Älvsb. Hössna pastorats ffb., Älvsb Höör, förs., Malm Höör, kommun, Malm Höör, köping, Malm Höörs landsfd., Malm Höörs o. Munkarps pd., kfb., Malm.. Ibb, S:t, Malm Idala, Hall Idbäck, del av aggl., Kopp Idenor, Gävl Idkerberget, aggl., Kopp Idre, aggl., Kopp Idre, förs., Kopp Idre, kommun, Kopp Igelsta, m:e, Sthlm Igelösa, förs., Malm Igelösa o. Odarslöv, kommun, Mabn.. Iggesund, aggl., Gävl Ignaberga, Krist llians, S:t, förs. i Västerås, Västm... Hsbo, Gävl Ilstorp, Malm Immeln, aggl., Krist Indal, Vrnl Indals kfb., Vrnl Indals-Liden, numera Liden, Vrnl... Indals landsfd., Vrnl Indals pd:s kfb., Vrnl Ingarö, Sthlm Ingarö, ö, Sthlm Ingatorp, Jönk Ingatorp, aggl., Jönk Ingelstad, aggl., Krön Ingelstad, Västra, Malm Ingelstad, östra, Krist Ingelstads härad, Krist Ingelstads ktr., Lunds st 12 I 1 223! i 12 i 188!.60! - 70 j 185! ; I i I i : ; : 233, 38! ; ! ! i 49 i 19$ I I

329 INGELSTADS 0. JÄRRESTADS DOMSAGA JÄRSNÄS, LEKERYDS O. SVARTTORPS PD. 267 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Ingelstads o. Järrestads domsaga, Krist. Ingelatads o. Järrestads domsagas t:g, Krist Ingelstads o. Järrestads vägd., Krist.. Ingelstads, Västra, m. närgränsande socknars kfb., Malm Ingelstorp, Krist Ingelsträde, aggl., Malm Inlandet, jordbr.-oinr., Gävl Inlandet, jordbr.-omr., Nb Inlandet, jordbr.-omr., Vb Inlandet, jordbr.-omr., Vrnl Inlands domsaga, Göteb Inlands Fräkne härad, Göteb Inlands fögderi, Göteb Inlands Nordre härad, Göteb Inlands norra t:g, Göteb Inlands södra t:g, Göteb Inlands Södre härad, Göteb Inlands Torpe härad, Göteb Inlands vägd., Göteb Insjön, aggl., Kopp Intrånget, aggl., Kopp. Inverness, del av aggl., Sthlm.... Irsta, Västm Irsta, Kärrbo, Kungsåra o. Ängsö ffb., Västm Irsta pd:s kfb., Västm Isie, Lilla, Malm Istorp, Älvsb Istrum, Skar Ivetofta, Krist Iviken, aggl., Kopp Ivö, Krist Ivö, ö, Krist Jakobs förs. i Stockholm Jakobsberg, aggl., Sthlm. Jannelund, numera Degerfors, m:c, Ör. Johannebergs förs. i Göteborg, Göteb.. Johannedal, aggl., Vrnl Johannes, del av aggl., Nb Johannes förs. i Stockholm Johannes, S:t, förs. i Malmö, Malm... Johannes, S:t, förs. i Norrköping, östg. Johansfors, aggl., Krön Jokkmokk, Nb Jokkmokk, aggl., Nb Jokkmokk, kbfd., Luleå st Jokkmokks landsfd., Nb Jokkmokks t:g, Nb Jokkmokks vägd., Nb Jonsberg, Östg Jonsbergs o. Bönö kfb., Östg Jonsered, m:e, Göteb Jonstorp, Malm Jordbruksområden, Naturliga Jukkasj&rvi, aggl., Nb Jukkasj&rvi, förs., Nb Jukkasj&rvi, kommun, Nb Jukkasj&rvi t:g, Nb Jukkasj&rvi vägd., Nb 141 l 141 i 155 : 163 ' i ' j 143! 54 t - 55 i , ' ', - 16;, - 46, < i : ; I i i 234 I 1! ; ' i ' 104 i i Julita, Söd Jumkil, Upps.Jung, Skar Juniskär, aggl., Vrnl Junkön, ö, Nb Junosuando, Nb Junsele, Vrnl Juringe, aggl., Sthlm Jursla, aggl., Östg Jäder, Söd. Jädraås, aggl., Gävl Jägra, del av aggl., Kopp Jäla, Skar Jällby, Älvsb Jälluntofta, Jönk Jämjö, Blek Jämjöslätt, aggl., Blek Jämshög, förs., Blek Jämshög, kommun, Blek Jämshög, kbfd., Lunds st Jämshögs landsfd., Blek Jämshögsby, aggl., Blek Jämtland, landskap Jämtlands län Jämtlands läns hush.-omr Jämtlands läns landstingsomr Jämtlands norra domsaga, Jämtl.... Jämtlands norra fögderi, Jämtl.... Jämtlands södra fögderi, Jämtl.... Jämtlands västra domsaga, Jämtl... Jämtlands västra domsagas t:g, Jämtl. Jämtlands västra fögderi, Jämtl.... Jämtlands östra domsaga, Jämtl.... Jämtlands östra fögderi, Jämtl Jämtländska silurområdet, prod.-omr.. Järbo, Gävl Järbo, Älvsb Järbo m. Finnäs, aggl., Gävl Järeda, Kalm Järfälla, Sthlm Järla, del av aggl., Sthlm Järlåsa, Upps Järlåsa, aggl., Upps Järn, Alvsb Järna, Kopp Järna, Dala-, aggl., Kopp Järna, kbfd., Västerås st Järna landsfd., Kopp Järna, m:e, Sthlm Järnboås, Ör Järnforsen, aggl., Kalm Järnskog, Värml Järnskogs landsfd., Värml Järpen, m:e, Jämtl Järpås, Skar Järpås, m:é, Skar Järpås pd., kfb., Skar J&rrestad, Krist Järrestads härad, Krist Järrestads härads ffb., Krist Järrestads landsfd., Krist Järsnäs, Jönk Järsnäs, Lekeryds o. Svarttorps pd., kfb., Jönk ! S S i ' iqo , : ' 162 : : I

330 268 JÄESTAD KIABY. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Järstad, Östg Järstorp, Jönk Järva, aggl., Sthlm Järved m. Alne, aggl-, Vrnl Järvsta, aggl., Gävl Järvsö, Gävl Järvsö, aggl., Gävl Järvsö landsfd., Gävl Jät, Krön Jättendal, Gävl Jättesta, aggl., Vrnl Jönköping, stad, Jönk Jönköping-Huskvarna, Trafikföretaget, kfb., Jönk Jönköpings Kristina förs., Jönk.... Jönköpings Ljungarums förs., Jönk... Jönköpings län Jönköpings läns hush.-omr Jönköpings läns landstingsomr Jönköpings-Sofia förs., Jönk Jönåker, aggl., Söd Jönäkers härad, Söd Jönåkers landsfd., Söd Jönåkers, Bönö o. Hölebo t:g, Söd... Jörgens, S:t, sjukhus, del av aggl., Göteb. Jörlanda, Göteb Jörn, Vb Jörn, m:e, Vb Jörns landsfd., Vb Jörns västra, kbfd., Luleå st Jörns östra, kbfd., Luleå st Jörtsön, ö, Upps Jösse domsaga, Värml Jösse domsagas t:g, Värml Jösse härad, Värml Jösse ktr., Karlstads st Jösse vägd-, Värml Jössefors, aggl-, Värml Kaga, Östg Kaga o. Ledbergs kfb., östg Kalix domsaga, Nb Kalix fögderi, Nb Kalix, m:e, Nb Kalix vägd-, Nb Kall, förs., Jämtl Kall, kommun, Jämtl Kallhäll, aggl., Sthlm Kallinge, aggl., Blek Kallmorberget, del av aggl., Västm... Kalmar, Upps Kalmar län Kalmar läns norra hush.-omr Kalmar läns norra landstingsomr.... Kalmar läns södra hush.-omr Kalmar läns södra landstingsomr.... Kalmar, stad o. förs., Kalm Kalmarslätten, jordbr.-omr-, Kalm... Kalv, Älvsb Kalvsund, nv.e, Göteb Kalvsvik, Krön Kalvträsk, förs., Vb Kantorp, del av aggl., Söd Kappelshamn, aggl., Gotl Karaby, Skar Karaby, Västra, Malm Karaby, Västra, aggl., Malm Karaby, Västra, Saxtorps, Annelövs o. Dagstorps ffb., Malm Karaby, Östra, Malm Karbenning, Västm Kareby, Göteb Karesuando, Nb Karesuando landsfd., Nb Karesuando t:g, Nb Karl Gustav, Nb Karl Gustav, Älvsb.. Karl Gustavs o. Grimmareds ffb., Älvsb. Karl Gustavs o. Hietaniemi ffb., Nb.. Karl Johans förs. i Göteborg, Göteb.. Karlanda, Värml Karlbo, aggl., Kopp Karleby, Skar Karlholm, aggl., Upps Karlsborg, Skar Karlsborg, aggl., Nb Karlsborg, aggl., Skar Karlsborgs landsfd., Skar Karlshamn, stad o. förs., Blek Karlshamns fögderi, Blek Karlskoga fögderi, ör Karlskoga härad, ör. Karlskoga landsfd., Ör. Karlskoga, stad o. förs., Ör Karlskoga t:g, ör Karlskrona Amiralitetsförs., Blek.... Karlskrona fögderi, Blek Karlskrona, stad, Blek Karlskrona stadsförs., Blek Karlsrunda, Kalm Karlstad, stad o. förs., Värml Karlstads härad, Värml Karlstads landsfd., Värml Karlstads stift Karlstorp, Jönk Karlsvik, aggl., Vrnl Karoli förs. i Malmö, Malm Karpalund, del av aggl., Krist Karungi, aggl., Nb Karup, Västra, Krist Karup, Östra, Hall Karups, Västra, Hors o. Torekovs ffb., Krist.... Kassaretorpet, del av aggl., Älvsb... Kastlösa, Kalm Katarina förs. i Stockholm Katrineberg, kbf.-omr., Uppsala ärkest. Katrineholm, stad, Söd Katslösa, Malm Kattarp, Malm Kattarp, aggl., Malm Kattarps landsfd., Malm Kattnäs, Söd. Kattunga, Surteby-, Älvsb Kedum, Norra, Skar Kedum, Södra, Skar Kengisfors, aggl., Nb Kestad, Skar Kiaby, Krist 44 I [ i : I 197

331 KIL KFB:ET FÖR ANORDNANDE AV HEM FÖR KRONISKT SJUKA I STORVIK. 269 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Kil, Ör Kil, nv.e, Värml Kil, Stora, Värml Kil, Visnums-, Värml Kila, Söd Kila, Värml Kila, Västm Kilafors, aggl., Gävl Kilanda, Älvsb Killeberg, aggl., Krist Kils härad, Värml Kils ktr., Karlstads st Kils landsfd., Värml Kilsmo, aggl., Ör Kimstad, östg Kimstad, aggl-, Östg Kinda härad, Östg Kinda o. Ydre domsaga, Östg Kinda o. Ydre fögderi, Östg Kinda t:g, Östg Kinda vägd., Östg Kinds fögderi, Älvsb Kinds härad, Älvsb Kinds ktr., Göteborga st Kinds ktr., Linköpings st. Kinds o. Redvägs domsaga, Älvsb... Kinds t:g, Älvsb Kinds vägd., Älvsb Kinna, Älvsb Kinna ktr., Skara st Kinna landsfd., Älvsb Kinna, m:e, Älvsb Kinnared, Hall Kinnared, aggl., Hall Kinnarumma, Älvsb Kinne härad, Skar Kinne landsfd., Skar Kinnefjärdings härad, Skar Kinnefjärdings, Kinne o. Kållands domsaga, Skar. Kinnefjärdings, Kinne o. Kållands domsagas t:g, Skar Kinnefjärdings landsfd., Skar Kinne-Kleva, Skar Kinne-Kleva-Sils skd., Skar Kinnekulle-ortens pd., kfb., Skar.... Kinnevalds härad, Krön Kinnevalds landsfd., Krön Kinnevalds o. Norrvidinge ktr., Växjö st. Kinnevalds vägd., Krön Kinneved, Skar Kinne-Vedum, Skar. Kiruna järnvägsområde m. ön, aggl., Nb. Kiruna landsfd., Nb Kiruna, m:e, Nb Kisa, Östg Kisa landsfd., Östg Kisa, m:e, Östg Kisa o. Västra Eneby kfb., östg.... Kivik, m:e, Krist Kjula, Söd Kjula, Hammarby, Sundby o. Vallby pd:s kfb., Söd Kjula m. fl. socknars ffb., Söd i l ; Klacka-Lerberg, aggl., Ör Klagshamn, aggl., Malm Klagstorp, aggl., Malm Klagstorp, Västra, Malm Klagstorp, Östra, Malm Klagstorps landsfd., Malm Klagstorps, Västra, o. Glostorps ffb., Malm Klampenborg, del av aggl., Vrnl.... Klara förs. i Stockholm Klarälvdalens vägd., Värml Ktavreström, aggl., Krön Kleva, Kinne-, Skar Kleva, Vilske-, Skar Klingsta, del av aggl., Sthlm Klinte, Gotl Klintehamn, aggl., Gotl Klintehamns, landsfd., Gotl Klintehamns provinsialläkaredistrikts kfb., Gotl Klippan, m:e, Krist Klippans bruk, aggl., Krist Klockestrand m. Lugn viksstrand, aggl., Vrnl..... Klockrike, Östg Klockrike o. Älvestads ffb., Östg.... Klosters förs. i Eskilstuna, Söd.... Klågerup, aggl., Malm Klågerups landsfd., Malm Kläckeberga, Kalm Klädesholmen, Göteb Klädesholmen o. Koholmen, m:e, Göteb. Klappa, aggl., Gävl Klässbol, aggl., Värml Klövedal, Göteb Klövsjö, Jämtl Knipplan, Källo-, m:e, Göteb Knista, Ör Knislinge, Krist Knislinge, m:e, Krist Knisslinge, numera Knislinge, Krist. Knivsta, Sthlm Knivsta, aggl., Sthlm Knivsta, Lägga, Östuna o. Alsike ffb., Sthlm Knivsta landsfd., Sthlm Knutby, Sthlm Knäred, Hall Knäred, aggl., Hall Knästorp, Malm Knatte, Älvsb Koholmen, Klädesholmen o., m:e, Göteb. Kolbäck, Västm Kolbäck, aggl., Västm Kolbäcks landsfd., Västm Kolleröd, aggl., Göteb Kolmården, m:e, östg Kolsva, aggl., Västm Kolsva pd., kfb., Västm Kommunalförbund Kfb:et Ekero, östg Kfb:et för anordnande av hem för kroniskt sjuka i Bergsjö, Gävl Kfb:et för anordnande av hem för kroniskt sjuka i Storvik, Gävl ' i i I I I i 55! ; 80 i ; au! 160 \ 107 : i 45 I j I 83 i I 121 I 224 i 16 I 228 I 160 I 161! I 165 I.6 5 i -

332 270 KFB:ET FöR BURLÖVS PD. KUNG KARLS SKD. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Kfb:et för Burlövs pd., Malm Kfb:et för Dösjöbro pd., Malm Kfb:et för Kungsbacka stads o. Fjäråa ra. fl. socknars hem för kroniskt sjuka, Hall Kfb:et för Laholms stads o. Laholms m. fl. socknars hem för kroniskt sjuka, Hall Kfb:et för Lilla Harrie pd., Malm... Kfb:et för upprätthållande av polisarrest i Slite, Gotl Kfb:et för Örbyhus samhälle, Upps... Kfb:et Himle o. Viske skoltandklinik, Hal] Kfb:et Skegrie pd., Malm Kfb:et Solgården, Kalm Kfb:et Ströravallen, Östg Kfb:et Arstads o. Faurås härads skoltandklinik, Hall Kommuner Kommungrupper Konga, Malm Konga, aggl., Krön Konga härad, Krön Konga härads kfb., Krön Konga ktr., Växjö st Konga o. Kinnevalds fögderi, Krön... Konga t:g, Krön Konga vägd., Krön Konga-Uppvidinge kfb., Krön Kontrakt Konuugsund, Östg Kopparberg, köping, Ör.., Kopparberg, Stora, Kopp Kopparberg, Stora, kbfd., Västerås st.. Kopparbergs län Kopparbergs läns hush.-omr Kopparbergs läns landstingsomr.... Kopparbergs, Nya, härad, Ör Kopparbergs, Stora, landsfd., Kopp... Kopparbergs vägd-, Kopp Kopponi, aggl., Värml Korpilombolo, Nb Korpilombolo landsfd., Nb Korsberga, Jönk Korsberga, Skar Korsberga, aggl., Skar Korsnäs, aggl., Kopp Korsträsk, aggl., Nb Koskullskulle, aggl., Nb Kosta, aggl., Krön Kosta landsfd., Krön Kramfors fögderi, Vrnl Kramfors, m:e, Vrnl Kristberg, Östg Kristdala, Kalm Kristdala {Kyrkotrakten), aggl-, Kalm. Kristianopel, Blek Kristianopel, köping, Blek Kristianopels landsfd., Blek Kristianstad, stad, Krist Kristianstads fögderi, Krist Kristianstads förs-, Krist Kristianstads lan.. : Kristianstads läns hush.-omr 163 j 163 l i i6 3 : i ~ 163 I 162! : : I! ' i 171 i i 80 : 121 i 157! 227 i 105 : i 23 I ! ' 229 i ! 110 i 134 i 93 [ 17 j I i i 112 i 40 i I I 171 I Kristianstads läns landstingsomr.... Kristianstads Norra Åsums förs., Krist. Kristina förs. i Jönköping, Jönk.... Kristine förs. i Falun, Kopp Kristine förs. i Göteborg, Göteb.... Kristineberg, aggl., Vb Kristinehamn, stad o. förs., Värml... Kristinehem, aggl., Krist Kristvalla, Kalm Krogsered, Hall Krokek, Östg. Krokek, aggl., Östg Kroken, Björneröd o., m:e, Göteb... Krokom m. Hissmofors, aggl., Järn ti.. Krokstad, Göteb Kronobergs län Kronobergs läns hush.-omr Kronobergs läns landstingsomr Kronofors, aggl., Krön Kropp, Malm Kroppa, Värml Kropps skd., Malm Kroppstadfors, del av aggl., Värml... Krylbo, köping, Kopp Krågeholm, del av aggl., Malm.... Kråkshult, Jönk Kråksmåla, Kalm Krånge, aggl., Vrnl Kräcklinge, Ör Kräklingbo, Gotl... Kräklinge, numera Kräcklinge, Ör... Kräklinge ting, Gotl Kuddby, Östg Kuddby, Konungsunds o. Täby pfb., Östg Kuddby, T&by o. Å ffb., Östg Kuggeboda, aggl., Blek Kulla, Upps Kulla, Roslags-, Sthlm Kullavik, aggl., Hall Kullen, del av aggl., Blek Kullen m. Heden, aggl., Malm Kullerstad, Östg. Kullings fögderi, Älvsb Kullings härad, Älvsb Kullings ktr., Skara st Kullings landsfd., Älvsb. Kullings o. Vättle vägd., Älvsb.... Kullings-Skövde, Älvsb Kulltorp, Jönk Kulltorps o. Gnosjö ffb., Jönk Kumla, Västm Kumla, Ör Kumla, Östg Kumla by m. Fylsta o. Norra Via, aggl., Ör Kumla, del av aggl., Sthlm Kumla härad, Ör Kumla ktr., Strängnäs st Kumla landsfd., ör Kumla, m:e, Ör Kummelnas, aggl., Sthlm Kung Karl, förs., Vistm Kung Karl, kommun, Västm Kung Karls skd., Västm ! i 57! i 56! i 171 i 170 I 218 I 43 I i I 79 i I i I j 220! I 62 i I i 156 i 62 I I '

333 KUNGSBACKA LANDSFD. KÄVLINGE LANDSFD. 271 Kungsbacka landsfd., Hall Kungsbacka, stad o. förs., Hall.... Kungsbacka stads o. Ejärås m. fl. socknars hem för kroniskt sjuka, Kfb:et för, Hall Kungs-Barkarö, Västm Kungsgärden, aggl., Gävl Kungshamn, Göteb Kungsholms (Ulrika Eleonora) förs. i Stockholm Kungs-Husby, Upps Kungslena, Skar Kungslena m. fl. socknars pd., kfb., Skar. Kungsåra, Västm Kungsängen, aggl., Upps Kungsäter, Älvsb Kungsäters o. Gunnarsjö ffb., Älvsb.. Kungsäters pd:s kfb., Älvsb Kungsör, köping, Västm Kungsörs fögderi, Västm Kungälv, stad o. förs., Göteb Kungälvs landsfd., Göteb. Kungälvs m. fl. kommuners ffb., Göteb. Kustland, Hälsinglands, jordbr.-omr., Gävl Kustlandet i nedre Norrland, prod.-omr. Kustlandet i övre Norrland, prod.-omr. Kustlandet, jordbr.-omr., Nb Kustlandet, jordbr.-omr., Vb Kustlandet, jordbr.-omr., Vrnl Kustlandet, Norra, jordbr.-omr., Kalm. Kustlandet, Södra, jordbr.-omr., Östg.. Kvarnholmen, aggl., Sthlm Kvarnkullen, del av aggl., Älvsb.... Kvarnsveden, aggl., Kopp Kvarntorp, del av aggl., Kalm Kvarsebo, Östg Kvenneberga, Krön Kverrestad, Krist Kvibille, Hall Kvicksund, aggl., Söd. o. Västm.... Kvidinge, Krist Kvidinge, m:e, Krist Kviinge, Krist Kvikkjokk, kbfd., Luleå st Kville, Göteb Kville härad, Göteb Kville landsfd., Göteb Kvillinge, Östg Kvillsfors, aggl., Jönk. o. Kalm.... Kvillängen, aggl., Göteb Kvinnestad, Älvsb Kvissle, del av aggl., Vrnl Kvistbro, Ör Kvistofta, Malm Kvistofta, Härslövs o. Fjärestads kfb., Malm Kvänum, Skar Kvänum, m:e, Skar Kymbo, Skar Kyrkbacken, aggl., Malm Kyrkbygden, aggl., Vrnl Kyrkebvn, aggl., Vårml Kyrkeiilla, Skar Kyrkesund, m:e, Göteb Adm. Eckl. 115 i 53 / ! - 83, i ' 18; , Kyrketorp, Norra, Skar Kyrketorp, Norra, -Hagelbergs skd., Skar Kyrketorp, Södra, Skar Kyrkheddinge, Malm Kyrkheden, aggl., Värml Kyrkhult, Blek Kyrkobokföringsdistrikt Kyrkobokföringsområden Kyrkobordet, aggl., Vb Kyrkoköpinge, Malm Kyrkotrakten (Kristdala), aggl., Kalm. Kyrkas, Jämtl Kyrkas, Skar Kåge, m:e, Vb Kågedalen, förs., Vb Kågeröd, Malm Kågeröd, aggl., Malm Kåkinds härad, Skar Kåkinds ktr., Skara st Kållands härad, Skar Kållands ktr., Skara st Kållands-Åsaka, Skar Kållandsö, ö, Skar Kållered, Göteb Kållered, aggl., Göteb Kållerstad, Jönk Känna, Krön Kårböle, förs., Gävl Kårböle skd., Gävl Kårevik, del av aggl., Göteb Kårsta, Sthlm Kälarne, aggl., Jämtl Källa, Kalm Källby, Skar Källby o. Husaby pd., kfb., Skar... Källeryd, Jönk Källfallet, aggl., Västm Kallna, Krist Källsjö, Hall Källs-Nöbbelöv, Malm Källstad, Östg Källstorp, Malm.. Källunga, Älvsb Källunge, Gotl Källö-Knipplan, m:e, Göteb Kälvene, Skar Karda, Jönk Käringön, Göteb Käringön, m:e, Göteb Kärna, Östg Kärna o. Kaga kfb., Östg Kärnbo, Söd Kärrbo, Västm Kärrgruvan m. Spännarhyttan o. Kallmorberget, aggl., Västm Kärrstorp, Västra, Malm Kärrstorp, Östra, Malm Kärråkra, Älvsb Kärråkra, aggl., Krist Kättilstad, Östg Kävlinge, Malm Kävlinge, Högs, Stora Harrie, Södervidinge o. Löddeköpinge ffb., Malm.. Kävlinge landsfd., Malm Adm. Eckl. 71 : ; [ ,93 68 ' ,9; ' i 45 ; i i 19 : i 115

334 272 KÄVMNGE LIDINGÖ. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Kävlinge, m:e, Malm Kävsjö, Jönk Köinge, Hall Koja, aggl., Vrnl Kola, Värml Kölaby, Älvsb Kölaby m. fl. socknars ffb., Älvsb... Kölingared, Älvsb Köping, Kalm Köping, stad o. förs., Västm Köpingar Köpinge, Krist Köpinge, Stora, Malm Köpingebro, aggl., Malm Köpings ktr., Västerås st Köpings m. fl. socknars kfb., Kalm. Köpmanholmen, aggl., Vrnl Liackalänga, "Malm Lackalänga m. fl. socknars ffb., Malm.. Lagan, aggl., Krön Lägga, Sthlm Laggarberg, aggl., Vrnl Lagmansered, Älvsb Lagunda härad, Upps Lagunda härads pd., kfb., Upps.... Lagunda o. Hagunda ktr., Uppsala ärkest Laholm, landskommun n. landsförs., Hall. Irfkholm, stad o. stadsförs., Hall.... Laholms fögderi. Hall Laholms ktr., Göteborgs st Laholms landsfd., Hall Laholms stads o. Laholms m. fl. socknars hem för kroniskt 8)uka, Kfb:et för, Hall Lakaträsk, aggl., Nb Lamhult, aggl., Jönk. o. Krön Landa, Hall Landa, förs., Älvsb Landa skd., Älvsb Landeryd, östg Landeryd, aggl., Jönk Landsbro, aggl., Jönk Landsfiskalsdistrikt Landskap Landskrona fögderi. Malm Landskrona, stad o. förs., Malm.... Landstingsområden Landvetter, Göteb Lane härad, Göteb Lane landsfd., Göteb Lane-Ryr, Göteb Lanna, aggl., Ör Lannaskede, Jönk Lappland, landskap Lappmarkens andra ktr., Luleå st... Lappmarkens första ktr., Luleå st... Lappmarkens tredje ktr., Luleå st... Lappmarks fögderi, Vb Lars, S:t, förs. i Linköping, östg.... Lars, S:t, sjukhus o. villabebyggelse, aggl.. Malm Larv, Skar 44 i ! i 76 t i l 64 i i , i ! i i 4 i ! 61 i i i 179 öl ' I I i 218 ; ' 218 i : , : 205 j 205 I i 67 i 185 Larvs m. fl. socknars pd., kfb., Skar.. Laske h&rad, Skar Laske-Vedum, Skar Latorpsbrak, aggl., ör Lau, GotI Lavad, Skar Laver, aggl-, Nb Laxarby, Älvsb Laxsjö, Jämtl Laxå, aggl., Ör Leaby pd., kfb., Skar Ledberg, Östg Ledsjö, Skar Lekaryd, Krön Lekeryd, Jönk Lekomberg, aggl., Kopp Leksand, förs., Kopp Leksand, kommun, Kopp Leksands ktr., Västerås st Leksands landsfd., Kopp Leksands Koret, m:e, Kopp Leksands o. Gagnefs t:g, Kopp Leksberg, Skar Lekvattnet, Värml Lekåsa, Skar Lemnhult, Jönk Lena, Upps Lena, Älvsb.... Lena pastorats ffb., Älvsb Lena, Rasbokils o. Ärentuna ffb., Upps. Lenhovda, Krön Lenhovda landsfd., Krön Lenhovda, m:e, Krön Lennartsfors, aggl., Värml Leran, aggl., Värml Lerberg, Kläcka-, aggl., Ör Lerberget, aggl., Malm Lerbo, Söd Lerbäck, Ör Lerdal, Älvsb Lerdal, aggl.. Kopp Lerdal», Skar Lerum, Älvsb Lerum m. Aspenäs o. Hedefors, aggl., Älvsb Lesjöfors, aggl-, Värml Lessebo, köping, Krön Lessebo landsfd., Krön Levede, numera Levide, GotI Levene, Skar Levene, aggl., Skar Levene m. fl. socknars pd., kfb., Skar.. Levene o. Sparlösa ffb., Skar Levide, GotI Liared, Älvsb Iiatorp, aggl-, Krön Lid, Söd Liden, Vrnl Liden, Ådals-, Vrnl Lidhult, Krön Lidhult, m:e. Krön Iidhulta landsfd., Krön Lidingö, stad o. förs., Sthlm Lidingö, ö, Sthlm 164! 67 I j 34 I

335 LIDKÖPING LJUSNANS KTR. 273 Lidköping, stad o. förs., Skar Lidköpings fögderi, Skar Liljedal, aggl., Värml Lilla Alby, m:e, St him Lilla Beddinge, Malm Lilla Bedinge, numera Lilla Beddinge, Malm Lilla Edet, m:e, Älvsb Lilla Harrie, Malm Lilla Harrie, aggl., Malm Lilla Harrie pd., Kfb:et för, Malm... Lilla Isie, Malm Lilla Malma, förs., Söd Lilla Malma, kommun, Söd Lilla Malma o. Malmköpings skd., Söd. Lilla Mellösa, numera Mellösa, Söd... Lilla Slågarp, Malm Lilla Tr&slöv, aggl., Hall Lilla Ursvik, aggl., Sthlm Lillhagen m. S:t Jörgens o. Lillhagens sjukhus, aggl., Göteb Lillhagens sjukhus, del av aggl., Göteh. Lillhärad, Västm Lillhärdal, Jämtl Lillkrrka, Upps Lillk^rka, ör LUlkyrka, östg Lillan, aggl., Ör Lillängen, aggl., Sthlm Lima, Kopp Lima, kbfd., Västerås st Lima landsfd., Kopp Limhamns förs. i Malmö, Malm.... Limmared m. Rosenlund, aggl., Älvsb.. Limsta m. Brunne, aggl., Vrnl Lina ting, Gotl Lindberg, Hall Linde, Gotl Linde, förs., Ör Linde, kommun, Ör Linde landsfd., ör Linderås, Jönk Linderöd, Krist Linderöd, aggl., Krist Lindes domsaga, ör Lindes domsagas t:g, Ör Lindes fögderi, ör Lindes o. Ramsbergs härad, Ör.... Lindes skd., Ör Lindesberg, stad o. förs., Ör Lindfors, aggl., Värml Lindome, Hall Lindome m. Änderstorp, aggl., Hall.. Lindas, aggl-, Kalm Lindarva, Skar Lingbo, aggl., Gävl Lingbo, förs., Gavl Lingbo skd., Gävl Linghed, aggl., Kopp Linköping, stad, Östg Linköpings domprosten, Linköpings st. Linköpings domsaga, östg Linköpings domsagas t.g, östg Linköpings fögderi, Östg Linköpisgs förs., östg Adm. Eckl.l j t 44 t i 163 I 46! i I I j ! , i i 204 8, i : : 215 ; 87 i 190 i i i : : i ; i , : 68 ; "i 229 : 19, i ! 19! 182 Linköpings S:t Lars förs., Östg.... Linköpings stift, Linneryd, Krön Linneryd, aggl., Krön Linsell, Jämtl Linshyttan, aggl., Västm Linsäll. numera Linsell, Jämtl Lista, Söd Listerby, Blek Listerby, aggl., Blek Listers härad, Blek. Listers o. Bräkne ktr., Lunds st.... Listers t:g, Blek Listers vägd., Blek. Lit, Jämtl Lits o. Rödöns t:g, Jämtl Lits vägd., Jämtl Litslena, Upps Livgedingets domsaga, Söd Ljuder, Krön Ljugarn, aggl., Gotl Ljung, Göteb Ljung, Östg. Ljung, aggl., Älvsb Ljung, Gulastorps, aggl-, Krist Ljunga fögderi, Vrnl Ljunga ktr., Härnösands Ht Ljunga, Norra, Jönk Ljunga, Södra, Krön Ljungarums förs. i Jönköping, Jönk.. Ljungaverk, aggl., Vrnl Ljungby, Hall Ljungby, Kalm Ljungby landsfd., Krön Ljungby, Munka-, Krist Ljungby, Munka-, aggl., Krist Ljungby, stad o. förs., Krön Ljungby, Trolle-, Krist Ljungby, Östra, Krist Ljungby, Östra, aggl., Krist Ljungbyhed, m:e, Krist Ljungbyholm, aggl., Kalm Ljungbyholms pd., kfl>., Kalm Ljunghem, Skar Ljungs, Flistadso. Björkebergs ffb., Östg. Ljungs, Flistads o. Björkebergs pfb., Östg. Ljungsarp, Älvsb Ljungsgård m. Bjuvstorp, aggl-, Malm. Ljungskile landsfd., Göteb Ljungskile m. Lyckorna, aggl., Göteb.. Ljunits härad, Malm Ljunits o. Herrestads ktr., Lunds st.. Ljunits o. Herrestads vägd., Malm... Ljur, Älvsb Ljusdal, förs., Gävl Ljusdal, kommun, Gävl Ljusdal, köping, Gävl Ljusdals fögderi, Gävl Ljusdals Jandsfd., Gävl Ljusfallshammar, aggl., Östg Ljusfors, del av aggl., Östg Ljushult, Älvsb Ljusnans ktr., Uppsala ärkest Adm. Eckl. 19 i 182 i i i 98, ! 35 : , ; ' ' 3 23 i _ » '

336 274 LJUSNARSBERG LÅNGLÖT. Ljusnarsberg, förs., ör Ljusnarsberg, kommun, Ör Ljusnarsbergs landsfd., Ör Ljusne, förs., Gävl Ljusne m. Ala, aggl., Gävl Ljusnedal, förs., JämtI Ljusnedals skd., Jämtl Ljusterö, Sthlm Ljusterö, ö, Sthlm Ljustorp, Vrnl Ljustorps landsfd., Vrnl. ' Ljustorps pd:s kfb., Vrnl Lo, aggl., Vrnl Lockarp, Malm Locketorp, Skar Locketorps o. Värings ffb., Skar.... Lockne, förs., Jämtl Lockne, kommun, Jämtl Locknevi, l\alm Loddby, aggl., östg Lofta, Kalm Loftahammar, Kalm Lohärad, Sthlm Lojsta, Gotl Lokrume, Gotl Lomma, Malm Lomma, m:e, Malm Lommaryd, Jönk Lommeland, Göteb Long, Skar Longs m. fl. socknars pd., kfb., Skar.. Los, aggl., Gävl Los, förs., Gävl Los, kommun, Gävl Loshult, Krist Lossa, numera Låssa, förs., Upps.... Lotorp, aggl., Östg Lottefors, aggl., Gävl Lovö, Sthlm Lovö, ö, Sthlm Ludgo, Söd Ludgo o. Spelviks skd., Söd Ludvigsborg, aggl., Malm Ludvika, förs., Kopp Ludvika gård, del av aggl., Kopp... Ludvika landsfd., Kopp Ludvika, landskommun, Kopp Ludvika, stad, Kopp Luggude domsaga, Malm Luggude domsagas t:g, Malm Luggude härad, Malm Luggude norra ktr., Lunds st Luggude södra ktr., Lunds st Luggude vägd., Malm Lugnvik, aggl., Jämtl Lugnvik, aggl., Vrnl Lugnviksstrand, del av aggl., Vrnl... Lugnas, Skar Luleå domsaga, Nb Luleå fögderi, Nb Luleå, stad o. förs., Nb Luleå stift Lummelunda, Gotl Lummelunda ting, Gotl Lund, aggl., Gävl Adm. Eckl. 81 i I 90 i I 97 i 203 i I 93 : ' 166 : , i ' j ! 206 I' 21 : i i i I I 39 I I I 231 I i 12 i i 86 I 88! j 43 i - i 196! I 233 I I Lund, landskommun o. landsförs., Malm. Lund, stad, Malm Lunda, Sthlm Lunda, Söd Lundby förs. i Göteborg, Göteb.... Lundby förs. i Västerås, Västm.... Lundby, Norra, Skar Lundby, Stora, Älvsb Lundby, Södra, Skar Lunde m. Strömnäs, aggl., Vrnl.... Lunds fögderi, Malm Lunds landsfd., Malm Lunds S:t Peters klosters förs., Malm.. Lunds stadsförs., Malm Lunds stift Lundsbrunn, m:e, Skar Lungsund, Värml Lunnarp, aggl., Krist Lur, Göteb Luttra, Skar Lyby, Malm Lycke, Göteb Lyekeby, aggl., Blek Lyckeby landsfd., Blek Lyckorna, del av aggl., Göteb Lycksele, förs., Vb Lycksele, kommun, Vb Lycksele, kbfd., Luleå st Lycksele, köping, Vb Lycksele norra landsfd., Vb Lycksele södra landsfd., Vb Lycksele t:g, Vb Lycksele vägd., Vb Lyckåker m. Östansbo o. Ludvika gård, aggl., Kopp Lye, Gotl Lyhundra härad, Sthlm Lyhundra ktr., Uppsala ärkest Lyngby, Malm Lyngby, del av aggl., Krist Lyngsjö, Krist Lyrestad, Skar Lyrestad, aggl., Skar Lyse, Göteb Lysekil, stad o. förs., Göteb Lysekils landsfd., Göteb Lysings härad, Östg Lysvik, Värml Lysvik, aggl., Värml Långared, Älvsb Långaryd, Jönk Långaryds landsfd., Jönk Långaryds-Färgaryds sfb., Jönk.... Långaröd, Malm... L&ngaröds, Östraby o. Östra Kärrstorps kfb., Malm Långasjö, Krön Lingban, aggl., Värml Långed, aggl., Älvsb Långelanda, Göteb Långemila, Kalm Långhundra härad, Sthlm Långlöt, Kalm Adm. Eckl ' 4! S5 47, i I i 18 ' ! ! I I 47 I,95 163! - 25 I i »93

337 LÅNGSELE MARIESTADS KTR. 275 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Långsele, Vrnl Långsele, aggl., Vrnl Långserud, Värml Långshyttan, aggl., Kopp Långtora, Upps Låssa, förs., Upps Lastad, Skar Läby, Upps Läckeby, aggl., Kalm Läckö landsfd., Skar Läekö norra pd., kfb., Skar Läckö södra pd., kfb., Skar Län Längbro förs. i Örebro, Ör Länghem, Älvsb Längjam, Skar I/ängjums, Tråvads o. Södra Lundbv ffb.. Skar Längntun, Skar Länna, Sthlm Länna, Söd Länna, aggl., Sthlm Lännersta, aggl., Sthlm Lännäs, Ör Lärbro, Gotl Lästringe, Söd Löberöd, m:e, Malm Löberöds provinsialläkaredistrikts kfb., Malm Löddeköpinge, Malm Löddeköpinge, aggl., Malm Löddeköpinge pdfb., Malm Löderup, Krist Löderup, m:e, Krist Löderups landsfd., Krist Löderups o. Hörups ffb., Krist Lödöse, Gamla, aggl., Älvsb Lönneberga, Kalm Lönneberga, aggl., Kalm Lönsboda, m:e, Krist Lönsås, Östg Lönsås m. fl. socknars pfb., Östg... Lörstrand, aggl., Gävl Lösen, Blek Lösinga härad, Östg Lösings landsfd., Östg Löt, Kalm Löt, Upps Lövestad, Malm Lövestad, m:e, Malm Lövsta, aggl., Sthlm Lövsta, aggl., Upps Lövsta landsfd., Upps Lövånger, Vb Lövånger, m:e, Vb Mackmyra, aggl., Gävl Madesjö, Kalm Madängsholm, aggl-, Skar Maglarp, Malm Magiehem, Krist Magiehem, aggl-, Krist 94! ! i _ _ , 113, S , 35, : ,, 9; 4r , , ; Magra, Älvsb Malexander, Östg Malfors, aggl., Östg Malingsbo, Kopp Malm, Stora, förs., Söd Malm, Stora, kommun, Söd Malma, Skar Malma, förs., Västm Malma, Lilla, förs., Söd Malma, Lilla, kommun, Söd Malma, Lilla, o. Malmköpings skd., Söd. Malmberget, kbfd., Luleå st Malmberget, m:e, Nb Malmbergets landsfd., Nb Malmbäck, Jönk Malmbäck. aggl., Jönk Malmbäcks o. Almesåkra ffb., Jönk. Malmköping, köping, Söd Malmslätt, agg]., Östg Malmö Fosie förs-, Malm Malmö fögderi, Malm Malmö Husie förs., Malm Malmö Karoli förs., Malm Malmö Limhamns förs., Malm Malmö S:t Johannes förs., Malm.... Malmö S:t Pauli förs., Malm Malmö S:t Petri förs., Malm Malmö, stad, Malm Malmö Västra Skrävlinge förs., Malm.. Malmöhus län Malmöhus läns hush.-omr Malmöhus läns landstingsomr Malmön, Göteb Malmön, m:e, Göteb Malsta, Sthlm Malung, Kopp Malung, m:e, Kopp Malungs landsfd., Kopp Malungs t:g, Kopp Malungs vägd., Kopp Malungsfors. aagl., Kopp Mala, Vb Mala landsfd., Vb Mala o. Xorsjö t:g, Vb Malåträsk, aggl., Vb Mangskog, Värml Mantorp, aggl., Östg Marby, Jämtl Marbäck, Jönk Marbäck, Älvsb Maria förs. i Hälsingborg, Malm.... Maria Magdalena förs. i Stockholm.. Mariannelund, köping, Jönk Mariannelunds landsfd., Jönk Marieberg, aggl., Vrnl Marieby, Jämtl Mariefred, stad o. förs., Söd Mariefreds o. Kärnbo ffb., Söd Mariefreds o. Kärnbo skd., Söd.... Marieholm, m:e, Malm Mariestad, stad o. förs., Skar Mariestads fögderi, Skar Mariestads ktr., Skara st , S ( T ?; S3 U4 19a

338 276 MARKA MOLLÖSUND. Märka, Skar Markaryd, förs., Krön Markaryd, kommun, Krön Markaryd, köping, Krön Markaryds landsfd., Krön Markaryds skd., Krön Markbygden, kbfd., Luleå st Markim, Sthlm Markims o. Orkesta skd., Sthlm... Marks domsaga, Älvsb Marks domsagas t:g, Älvsb Marks fögderi, Älvsb Marks härad, Älvsb Marks o. Bollebygds ktr., Göteborgs st. Marks vägd., Älvsb Marma, aggl., Gävl Marma, aggl., Upps Marstrand, stad o. förs., Göteb Martebo? Gotl Marum, Skar Masthuggs förs. i Göteborg, Göteb... Matarengi, aggl., Nb Matfors, aggl., Vrnl Matteröd, Krist Matteus förs. i Norrköping, Östg.... Matteus förs. i Stockholm Mattmar, Jamtl Mattön, del av aggl., Gäv] Medbo, del av aggl., Göteb Medelktr., Ölands, Växjö st Medelktr:et, Visby st Medelpad, landskap Medelpads mellersta vägd., Vrnl.... Medelpads västra domsaga, Vrnl.... Medelpads västra domsagas t:g, Vrnl.. Medelpads västra vägd., Vrnl Medelpads östra domsaga, Vrnl.... Medelpads östra domsagas t:g, Vrnl. Medelpads östra vägd., Vrnl Medelplana, Skar Medelplana-Västerplana skd.. Skar... Medelsta t:g, Blek Medelsta vägd., Blek Medelstads härad, Blek Medelstads ktr., Lunds st Medåker, Västm Mehede, aggl., Upps Meling, del av aggl., Västm Mellanbygden, jordbr.-omr., Jämtl... Mellanbygden, jordbr.-omr., Kopp... Mellanbygden, jordbr.-omr., Krist... Mellanbygden, jordbr.-omr., Malm... Mellanbygden, Nordsvenska, prod.-omr. Mellanbygden, Sydsvenska, prod.-omr.. Mellan-Grevie, Malm Mellansel, aggl., Vrnl Mellansels fögderi, Vrnl Mellansysslets domsaga, Värml Mellansysslets domsagas t:g, Värml... Mellansysslets fögderi, Värml Mellansysslets vägd., Värml Mellby, Jönk Mellbv, Skar Adm. Eckl ! I i 232 I 39 j I i93 I : ; ! < ' i 185 Mellby, del av aggl., Vrnl Mellby, Norra, Krist Mellby, Stora, Älvsb. Mellby, Stora, aggl., Älvsb Mellby, Södra, Krist Mellby, Södra, skd., Krist Mellersta, Hallands, domsaga, Hall... Mellersta, Medelpads, vägd-, Vrnl.... Mellersta Roslags domsaga, Sthlm... Mellersta Roslags domsagas t:g, Sthlm. Mellersta Roslags fögderi, Sthlm... Mellersta, Skaraborgs läns, vägd., Skar. Mellersta, Södermanlands läns, vägd., Söd Mellersta Värends domsaga, Krön... Mellersta Värends domsagas t:g, Krön. Mellersta, Västerbottens, domsaga, Vb. Mellersta, Västmanlands, domsaga, Västm Mellersta, Ångermanlands, domsaga, Vrnl Mellersta, Örebro läns, vägd., Ör... Mellerud, köping, Älvsb Mellösa, Söd Mellösa, aggl., Söd Mellösa, Stora, Ör Memmings härad, Östg Millesvik, Värml Millesviks pastorats ffb., Värml.... Mistelås, Krön Misterhult, förs., Kalm Misterhult, kommun, Kalm Mjäldrunga, Älvsb Mjällby, Blek Mjällom, aggl., Vrnl Mjöbäck, Alvsb..- Mjöbäcks m. fl. socknars pd:s kib., Älvsb. Mjöhult, aggl-, Malm Mjölby domsaga, numera Folkungabygdens domsaga, Östg Mjölby fögderi, Östg Mjölby landsfd., Östg Mjölby, stad o. förs., Östg Mo, Gävl Mo, Göteb Mo, Skar Mo, Vrnl Mo, Älvsb Mo, aggl., Vb Mo härad, Jönk Mo landsfd., Jönk Mo vägd., Jönk Moekfj&rd, förs., Kopp Mofalla, Skar Mogats, östg Mogata-Skällviks ffb., östg Mogata-Sk&llviks pfb., östg Mogärde m. Postgården, aggl., Jönk.. Moheda, Krön Moheda, aggl., Krön Moheda landsfd., Krön Moholm, m:e. Skar Molkom, aggl., Värml Molla, Älvsb Mollösund, Göteb Adm. Eckl i _ 156 j I i j ! I 19 j ! i I I 161 i 218 I i i 199

339 MOLLÖSUND MÖRBYLÅNGA. 277 Adm. Eckl. Adin. Eckl. Mollösund, m:e, Göteb MOD, aggl., Kopp Mon, aggl., Värml Mora, förs., Kopp Mora, kommun, Kopp Mora kommunajhusfb., Kopp Mora ktr., Västerås st Mora landsfd., Kopp Mora skd., Kopp Mora t:g, Kopp Mora ålderdomshemsfb., Kopp Mora-Noret, aggl., Kopp Morastrand, köping, Kopp Morgongåva, aggl., Våstm Morgårdshammar, aggl., Kopp Morjärv, aggl., Nb Morjärv, kbfd., Luleå st Morkarla, Upps Morkarlby, aggl., Kopp Morlanda, Göteb Mortorp, Kalm Morup, Hall Moränbygden, Fjäll- o., prod.-omr... Mos, Södra, aggl., Ör Mosjö, Ör Mossebo, Älvsb Mosaängen, del av aggl., Värml.... Mosas, aggl., Ör Motala fögderi, östg Motala, förs., Östg Motala landsfd., östg Motala, landskommun, östg Motala, stad, Östg Motala verkstad m. Charlottenborg o. Holm, aggl., Östg Mularp, Skar Mullhyttan, aggl., Ör Mullsjö, aggl., Skar Mullsjö pd., kfb., Skar Mulseryd, Jönk Multrå, Vrnl Municipalsamhällen Munka-Ljungby, Krist Munka-Ljungby, aggl., Krist Munkarp, Malm Munkebol, del av aggl., Värml Munkedal, aggl., Göteb Munkedals landsfd., Göteb Mankerad, del av aggl., Värml Munkfors, förs., Värml Munkfors m. Munkerad, Blia o. Mossangen, aggl., Värml Munksund m. Skuthamn, aggl-, Nb... Munktorp, Västan Munktorps ktr., Västerås st Munso, Sthlm Munsö, del av ö, Sthlm Muonionalusta, förs., Nb Muoskosel, aggl., Nb Murjek, aggl., Nb Murum, Älvsb Muskö, Sthlm Muskö, ö, Sthlm Mustadfors, aggl., Älvsb ioo i i 147 i I ' 70! j , i 40 ; i i 224 i ! 234 i 83 : 190, 190 5! ; ' ; 225! Myckelbyn, del av aggl., Kopp 1 Myckleby, Göteb I Myresjö, Jönk j Myresjö-Lannaskede sfb., Jönk! Myrnäs m. Ankarsvik o. Utvik, aggl., Vrnl I Myssjö, Jämtl Målerås, aggl., Krön Målilla, kommun, Kalm Målilla kyrkby, aggl., Kalm j Målilla, kbfd., Linköpings st [ Målilla landsfd., Kalm Målilla landsfd:s kfb. för arrestlokal. Kalm I Målilla m. Gårdveda, förs., Kalm. Målilla stationssamhälle, aggl., Kalm.. Målsryd, aggl., Älvsb Månsarp, Jönk Månsarp, aggl., Jönk : Månsbo m. Högbo, Skogsbo o. Rutbo, aggl., Kopp Månstad, Älvsb Månas, del av aggl., Värml I Mårdaklev, Älvsb Mäland, del av aggl., Vrnl ' Mälaren, sjö Mälar- o. Hjälmarbygden, prod.-omr.. Märsta, aggl., Sthlm Märsta-ortens ffb., Sthlm Mästerby, Gotl Möckleby härad, Kalm Möckleby, del av aggl., Kalm Möckleby, Norra, Kalm Möckleby, Södra, Kalm Möckleby, Södra, Ventlinge o. Smedby ffb., Kalm Möinge, Södra, skd.; Malm Möja, Sthlm Möja, ö, Sthlm Möklinta, Västm Mölle, nue, Malm Mölleberga, Malm Mölletorp, aggi., Blek Mölltorp, Skar Möllfcorp, aggl., Skar Mölnbo, aggl., Sthlm Mölndal, stad o. förs., Göteb Mölndals m. fl. kommuners kfb., Göteb. Mölnlycke, aggl., Göteb Mölntorp, aggl., Västm Möne, Älvsb Möne-Södra Vånga skd., Älvsb Mönsterås, förs., Kalm Mönsterås, kommun, Kalm Mönsterås, köping, Kalm Mörarp, Malm Mörarp, aggl., Malm Mörarps, Kropps, Hässlunda o. Frillestads kfb. för brand väsendets gemensamma ordnande, Malm Mörarps landsfd., Malm Mörarps pdfb., Malm Mörarps skd., Malm Mörby sjukhus, aggl., Sthlm Mörbylånga, förs., Kalm : 242 : i : 162 ; ! 193

340 278 MÖRBYLÅNGA NORDMARK. Mörbylånga, kommun, Kalm Mörbylånga, köping, Kalm Mörbylånga landsfd., Kalm Mörbylånga m. fl. kommuners ffb., Kalm. Mörbylånga, Resmo o. Vickleby pd., kfb., Kalm Möre, Norra, härad, Kalm Möre, Norra, ktr., Växjö st Möre, Norra, landsfd., Kalm Möre, Norra, o. Stranda domsaga, Kalm. Möre, Norra, o. Stranda fögderi, Kalm. Möre, Norra, t:g, Kalm Möre, Södra, domsaga, Kalm Möre, Södra, domsagas t:g, Kalm... Möre, Södra, fögderi, Kalm Möre, Södra, härad, Kalm Möre, Södra, ktr., Växjö st Möre, Södra, vägd., Kalm Mörkö, Söd Mörkö mrdåderö, ö, Söd. o. Sthlm.. Mörlunda, Kalm Mörlunda, aggl., Kalm Mörrum, Blek Mörrum, aggl., Blek Mörrums landsfd., Blek Mörsil, Jämtl Mörsil m. Äggfors, aggl., Jämtl.... Mörsils landsfd., Jämtl Mörtnäs, aggl., Sthlm Nacka, Sthlm Nacka, del av aggl., Sthlm Nacka landsfd., Sthlm Nacksta, aggl., Vrnl. Naglum, Vassända-, Älvsb Naturliga jordbruksområden Naum, Skar Naverstad, Göteb Nedansiljans domsaga, Kopp Nedansiljans fögderi, Kopp Nedansiljans vägd., Kopp Nederkalix, Nb Nederkalix landsfd., Nb Nederkalix t:g, Nb Nederluleå, Nb Nederluleå landsfd., Nb Nederluleå t:g, Nb Nederluleå vägd., Nb Nedertorneå, kommun, Nb Nedertorneå, kbfd., Luleå st Nedertorneå-Haparanda, förs., Nb... Nedre, Fryksdals, t:g, Värml Nedre Norrland, Kustlandet i, prod.-omr. Nedre, Råneå, kbfd., Luleå st Nedre, Sä vars, kbfd-, Luleå st Nedre Ullerud, Värml Nedre, Ådalens, vägd., Vrnl Nedre, Älvdals, t:g, Värml Nedre, överkalix, kbfd., Luleå st... Nensjö, aggl., Vrnl Nevishög, Malm Adm. Eckl ! 29 I t I i 130 ; 140 \ 140 i 140 I 130; 29 I : j 12 ; ; 28 i : i 112 i 97, i ; 5, i 107 ; i 104 I 150 I 104 j , I ; i : ; 145 > i Nevishögs, Brågarps, Knästorps, Stora Baby, Bjällerups, Kyrkheddinge, Bsarps, MöUeberga, Särslövs, Tottarps o. Uppåkra ffb., Malm Nianfors, Gävl Niilivaara, kbfd., Luleå st Nikolai, Söd Nikolai (Storkyrko-) förs. i Stockholm Nikolai förs. i Örebro, Ör Nilstorp, aggl., Malm Nittorp, Älvsb Nittsjö, aggl., Kopp Njudungs domsaga, Jönk Njudungs fögderi, Jönk Njudungs, Västra, t:g, Jönk Njudungs, Östra, t:g, Jönk Njurunda, Vrnl Njurunda, aggl., Vrnl Njurunda landsfd., Vrnl Njutånger, Gävl Njutånger m. Fägärde, aggl., Gävl... Nogersund, aggl., Blek Nol, aggl., Älvsb Nolby m. Kvissle, aggl., Vrnl Nor, Värml Nora, Vrnl Nora, Västm Nora bergsförsamling, förs., Ör.... Nora domsaga, ör Nora fögderi, Ör Nora ktr., Västerås st Nora landsfd., Ör Nora, landskommun, Ör Nora m. Klingat a, aggl., Sthlm.... Nora o. Hjulsjö härad, Ör Nora, stad o. stadsförs., Ör Nora t:g, Ör Nora-Bjärtrå sfb., Vrnl Norberg, Västm Norberg, m:e, Västm Norbergs, Gamla, bergslag, Västm... Norbergs, Gamla, t:g, Västm Norbergs landsfd., Västm Norby, aggl., Upps Nordals härad, Älvsb Nordals landsfd., Älvsb. Nordals o. Sundals t:g, Älvsb Nordals, Sundals o. Valbo domsaga, Älvsb Nordanstigs ktr., Uppsala ärkest... Norderö, Jämtl Norderön, numera Norderö, Jämtl... Nordingrå, Vrnl Nordingrå landefd., Vrnl Nordingrå, Ullångers o. Vibyggerå pd;s kfb., Vrnl Nordmaling, Vb Nordmaling, kbfd., Luleå st Nordmaling, m:e, Vb Nordmalings landsfd., Vb Nordmaling» o. Bjurholms t:g, Vb.. Nordmalings pd:s kfb., Vb Nordmalings vägd., Vb Nordmark, Värml Adm. Eckl t

341 NORDMARKS M. FINNMOSSEN NORRA, VÄSTERBOTTENS, KTR. 279 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Nordmark m. Finnmossen, agg!., Värml. Nordmarks domsaga, Värml Nordmarks domsagas t:g, Värml.... Nordmarks härad, Värml Nordmarks ktr., Karlstads st Nordmarks vägd., Värml Nordre, Inlands, härad, Göteb Nordsvenska mellanbygden, prod.-omr. Nordvästra, Hälsinglands, vägd., Gävl.. Nordvästra, Skaraborgs läns, vägd., Skar. Nordvästra, Örebro läns, vägd., ör... Nordöstra, Hälsinglands, vägd., Gävl.. Nordöstra höglandet, jordbr.-omr., Skar. Nordöstra, Örebro läns, vägd., Ör... Noret, Leksands, m:e, Kopp Noret, Mora-, agg]., Kopp Normlösa, Östg Norra Bergslagen, prod.-omr Norra Björke, Älvsb Norra Dals ktr., Karlstads st Norra, Eda, kbfd., Karlstads st.... Norra, Ekeby, kbfd., Linköpings st... Norra, Falu domsagas, t:g, Kopp.... Norra, Fellingsbro, förs., Ör Norra Finnskoga, Värml Norra Finnö, ö, Östg Norra, Fjärdhundra, ktr., Uppsala ärkest. Norra Fågelås, Skar Norra förs. i Norrköping, numera Matteus, Östg Norra, Gotlands, domsaga, Gotl.... Norra, Gotlands, domsagas t:g, Gotl.. Norra, Gotlands, fögderi, Gotl Norra, Gotlands, härad, Gotl Norra, Gotlands, vägd., Gotl Norra, Göteborgs domprosteris, ktr., Göteborgs st Norra Hagunda pfb., Upps Norra Halland, jordbr.-omr., Hall... Norra, Hallands, domsaga. Hall.... Norra, Hallingebergs, kbfd., Linköpings»t. Norra, Hasslerörs pd., kbf., Skar... Norra Hestra, Jönk Norra Hälsinglands domsaga, Gävl... Norra Härene, Skar Norra Härene o. Hovby ffb., Skar... Norra Härene o. Sävare pd., kfb., Skar. Norra, Inlands, t:g, Göteb Norra, Jämtlands, domsaga, Jämtl... Norra, Jämtlands, fögderi, Jämtl.... Norra, Kalmar läns, hush.-omr Norra, Kalmar läns, landstingsomr... Norra Kedum, Skar Norra ktr:et, Visby st Norra kustlandet, jordbr.-omr., Kalm.. Norra Kyrketorp, Skar Norra Kyrketorp-Hagelbergs skd., Skar. Norra Ljunga, Jönk Norra, Luggude, ktr., Lunds st.... Norra Lundby, Skar Norra, Lycksele, landsfd., Vb Norra, Läckö, pd., kfb., Skar Norra Mellby, Krist Norra Möckleby, Kalm I ! i I 242 I 142! ' 22 I I 68 i I 143 i 149 i 135 I 171 i 170 I 68! 185! i 71 I 186 I I 192 I I I ' ' 193 Norra Möre härad, Kalm Nona Möre ktr., Växjö st Norra Möre landsfd., Kalm Norra Möre o. Stranda domsaga, Kalm. Norra Möre o. Stranda fögderi, Kalm.. Norra Möre t:g, Kalm Norra, Norrbottens, ktr., Luleå st... Norra, Norrköpings, förs., numera Matteus, Östg Norra Ny, Värml Norra Nöbbelöv, Malm Norra o. Södra Vedbo domsaga, Jönk.. Norra o. Södra Vedbo fögderi, Jönk.. Norra, Piteå, landsfd., Nb Norra Roslags domsaga, Sthlm.... Norra Roslags fögderi, Sthlm Norra Råda, förs., Värml Norra Råda, kommun, Värm! Norra Rörum, Malm Norra Sandby, Krist Norra Sandsjö, förs., Jönk Norra Sandsjö, kommun, Jönk Norra Sandsjö, kbfd., Växjö st Norra, Skaraborgs läns, vägd., Skar. Norra, Skedevi, kbf.-omr., Linköpings st. Norra, Skellefteå, landsfd., Vb Norra skogsbygden, jordbr.-omr., Östg. Norra Skrävlinge, Malm Norra Solberga, Jönk Norra, Stenstorps, pd., kfb.. Skar... Norra, Stockholms, förorters kfb. för vattenledning, Sthlm Norra, Stockholms läns, vägd., Sthlm. Norra Storön, ö, Nb Norra Strö, Krist Norra Säm, Älvsb Norra, Södermanlands läns, vägd., Söd. Norra, Söderåkra, kbfd., Växjö st... Norra Tjusts härad, Kalm Norra Tjusts ktr., Linköpings st.... Norra Tjusts vägd., Kalm Norra Ulvön, ö, Vrnl Norra Unnaryd, Jönk Norra, Uppsala läns, domsaga, Upps.. Norra, Uppsala läns, domsagas t:g, Upps. Norra, Uppsala läns, vägd., Upps... Norra Uppvidinge kfb., Krön Norra Utmeland, agg]., Kopp Norra Vadsbo ktr., Skara st Norra, Vadsbro, t:g, Skar Norra Vedbo härad, Jönk Norra Vedbo ktr., Linköpings st.... Norra Vedbo o. Vista vägd., Jönk... Norra Vedbo t:g, Jönk Norra Vi, Östg Norra Via, del av aggl., Ör Norra, Vikornas, ktr., Göteborgs st. Norra Ving, Skar Norra Vram, förs., Malm Norra Vram, kommun, Malm Norra Vånga, Skar Norra Vånga o. Edsvära pd., kfb., Skar. Norra Värmland, jordbr.-omr., Värml.. Norra, Västerbottens, domsaga, Vb... Norra, Västerbottens, ktr., Luleå st i : ' 125 ' ' '

342 280 NORRA, VÄSTMANLANDS, VÄGD. NYKÖPINGS ÖSTRA FÖRS. Norra, Västmanlands, vägd., Västm. Norra Akarp, Krist Norra, Ångermanlands, domsaga, Vrnl. Norra, Ångermanlands, domsagas t:g, Vrnl Norra Åsarp, Älrsb.... Norra Åsarp-Smula skd., Alvsb.... Norra Åsbo domsaga, Krist Norra Åsbo domsagas t:g, Krist.... Norra Åsbo härad, Krist Norra Åsbo ktr.. Lunds st Norra Åsbo vägd., Krist Norra Åsums förs. i Kristianstad, Krist. Norra, Älvsborgs läns, hush.-omr.... Norra, Älvsyssels, ktr., Göteborgs st.. Norra, Ölands, ktr., Växjö st Norra, Ölands, t:g, Kalm Norrahammar, aggl., Jönk Norrala, Gävl Norrala landsfd., Gävl Norrbacka, aggl., Sthlm Norrbo, Gävl Norrbo härad, Västm Norrbotten, landskap Norrbottens län Norrbottens läns hush.-omr Norrbottens läns landstingsomr Norrbottens norra ktr., Luleå st.... Norrbottens södra ktr., Luleå st.... Norrby, Västm Norrbyn, aggl., Vb Norrby-Tärna pd:s kfb., Västm.... Norrbyås, ör Norrbärke, förs., Kopp Norrbärke, kommun, Kopp Norrbärke ktr., Västerås st Norrfjärden, Nb Norrfors, kbfd., Luleå st Norrhult, aggl., Krön Norrhult, aggl., Kalm Norrköping, stad, Östg Norrköpings Borgs förs., Östg Norrköpings fögderi, Östg... Norrköpings Hedvigs förs., Östg.... Norrköpings ktr., Linköpings st.... Norrköpings Matteus förs., Östg.... Norrköpings Norra förs., numera Matteus, Östg ^... Norrköpings S:t Johannes förs., Östg.. Norrköpings S:t Olai förs., Östg... Norrköpings Östra Eneby förs., Östg.. Norrland Norrland, Kustlandet i Nedre, prod.-omr. Norrland, Kustlandet i Övre, prod.-omr. Norrland m. Mäland o. Hallsta, aggl., Vrnl Norrlanda, Gotl Norrsunda, Sthlm Norrsundet, aggl., Gävl Norrtälje, stad o. förs., Sthlm.... Norrvidinge, Malm Norrvidinge ffb., Krön Norrvidinge härad, Krön Norrvidinge landsfd., Krön Norrvidinge vägd., Krön Adm. Eckl j zo Norrviken, m:e, Sthlm Norrvikens domsaga, Göteb Norrvikens domsagas t:g, Göteb.... Norrvikens fögderi, Göteb Norr vikens vägd., Göteb Nors ktr., Karlstads st Norsborg, aggl., Sthlm Norsholm, aggl., Östg Norsjö, Vb Norsjö, kbfd., Luleå st Norsjö landsfd., Vb Norsjö, m:e, Vb Norsjö vägd., Vb Norsjö västra, numera Norsjö, kbfd., Luleå st Norsjö östra, numera Bastuträsk, kbfd., Luleå st Norslund, aggl., Kopp Norum, Göteb Norunda härad, Upps Norunda härads pfb., Upps Norunda landsfd., Upps Nosaby, Krist Nossebro, m:e, Skar Nottebäck, förs., Krön Nottebäck m. Granhult, kommun, Krön. Ny, Värml Ny, Norra, Värml Ny, Södra, Värml Ny, Västra, Östg Ny, Östra, Östg.. Ny, Östra, m. fl. socknars pfb., Östg.. Nya Huvudsta, m:e, Sthlm Nya Kopparbergs härad, Ör Nya Vägen, aggl., ör Nyadal, aggl., Vrnl Nyberget, aggl., Kopp Nybro landsfd., Kalm Nybro, stad o. förs., Kalm Nyby, aggl., Upps Nyby bruk, aggl., Söd Nydala, Jönk Nye, Jönk Nyed, Värml Nyeds härad, Värml Nyeds ktr., Karlstads st Nyeds landsfd., Värml Nyeds t:g, Värml Nyhammar, aggl., Kopp Nyhamn, del av aggl., Vrnl Nyhamnsläge, aggl., Malm Nyhem, Jämtl Nykil, Östg Nykil-Gammalkils kfb. för polisärenden, östg Nykroppa, aggl., Värml Nykvarn, aggl., Sthlm Nykyrka, Skar Nykyrka, Söd Nyköping, stad, Söd Nyköpings domsaga, Söd Nyköpings fögderi, Söd Nyköpings västra förs., Söd NyköpingB västra ktr., Strängnäs st.. Nyköpings östra förs., Söd Adm. Eckl i I i 4-80 i 228 i 232 i I , S i 232 j i j i I 188

343 NYKÖPINGS ÖSTRA KTR. OLOFS, S:T, O. S:T PERS, VASSUNDA O. HAGA PD:S KFB. 281 Adm. Eckl. Adm. Eck Nyköpings östra ktr., Strängnäs st... Nyland, m:e, Vrnl Nylands förortsbebyggelse m. Hammar o. Bossö, aggl., Vrnl Nylands landsfd., Vrnl Nymö, Krist Nymö, aggl., Krist Nynäshamn, köping, Sthlm Nyskoga, Varml Nysund, Ör Nysätra, Upps Nysätra, Vb Nysätra, aggl., Sthlm Nysatra landsfd., Vb Nysatra t:g, Vb Nysätra vägd., Vb Nyvik, aggl., Vrnl Nyvång, aggl., Krist N&ronga, Älvsb Nås, Kopp Nås landsfd., Kopp Nås o. Halungs domsaga, Kopp.... Nås t:g, Kopp Nås vägd., Kopp Nälden, aggl., Jämtl N&lsta, aggl., Sthlm Nämdö, Sthlm Nämdö, ö, Sthlm När, Gotl Närdinghundra härad, Sthlm Närdinghundra ktr., Uppsala ärkest.. Närdinghundra landsfd., Sthlm.... Närke, landskap Närtnna, Sthlm Näs, Gotl N&s, Jämtl N&s, Skar N&s, aggl.. Kopp Näs, aggl., Älvsb N&s, Enköpings-, Upps N&s, Hogenäs, numera Hovenäset, m:e, Göteb Näs härad, Värml N&s landsfd., Värml N&s o. Sunne ffb., Jämtl N&s, Stockholms-, Upps N&s t:g, Värml N&s, Uppsala-, Upps N&s, Vivsta-, m:e, Vrnl Näsby, Jönk Näsby, ör N&sby, aggl. (i Täby kommun), Sthlm. N&sby, del av aggl. (i Tyresö kommun), Sthlm N&sby parker, aggl., Sthlm N&sbyn, aggl., Nb N&set, aggl., Göteb N&set, del av aggl., Blek N&shult, Jönk N&shulta, Söd Nasinge, Göteb. Nfcskott, J&mtl N&ssja, Östg I 233! 123! 38 I ! 6 i 77 i i < I ! i 158 I 232 i 222 : 62! ' i : 147 ' : 6 : " 34 i ' ; ] 178 i 3. ' I79 34 ' 206 % c ' 8! : i i I i Nässjö, förs., Jönk Nässjö landsfd., Jönk Nässjö, landskommun, Jönk Nässjö skd., Jönk Nässjö, stad, Jönk Näsum, Krist Näsum, aggl., Krist Näsums landsfd., Krist Näsviken, aggl., Gävl Näsåker, aggl., Vrnl Nätra, Vrnl Nätra ktr., Härnösands st Nätra landsfd., Vrnl Nätra o. Nordingrå vägd., Vrnl.... Nättraby, Blek Nättraby landsfd., Blek Nävekvarn, aggl., Söd Nävelsjö, Jönk Nävlinge, Krist Nöbbele, Krön Nöbbelöv, Kalls-, Malm Nöbbelöv, Norra, Malm Nöbbelöv, Västra, Malm Nöbbelöv, Östra, Krist Nödinge, Älvsb Nössemark, Älvsb Nösslinge, Hall Nöttja, Krön Obbola, m:e, Vb Obbolalandet, ö, Vb Ockelbo, aggl., Gävl Ockelbo, förs., Gävl Ockelbo, kommun, Gävl Ockelbo landsfd., Gävl Ockelbo skd., Gävl Od, Älvsb Odarslöv, förs., Malm Odensala, Sthlm Odensbacken, aggl., Ör Odensjö, Krön Odensvi, Kalm Odensvi, Västm Odensåker, Skar Odensåkers, Tidavads o. Låstads kfb., Skar Oderljunga, Krist Offerdal, förs., Jämtl Offerdal, kommun, Jämtl Offerdal, kbfd., Härnösands st Offerdals landsfd., Jämtl Offerdals vägd., Jämtl Okome, Hall._... Olai, S:t, förs. i Norrköping, Östg... Olands härad, Upps Olands landsfd., Upps Olands o. Frösåkers ktr., Uppsala ärkest. Olaus Petri förs. i Örebro, Ör Olof, S:t, Krist. Olof, S:t, aggl., Krist Olof, S:t, förs., Sthlm Olof, S:t, o. S:t Per, kommun, Sthlm. Olofs, S:t, o. S:t Pers, Vassunda o. Haga d:s kfb., Sthlm ' ~ ' : ' : : : 122 ' ' ' ' 196 4, ,s ~26 > ' ' ' i ' ' '< ! ' 108 i ' ! - 4 ; ; 160:

344 282 OLOFSTORP PITEÅ. Olofstorp, aggl., Älvsb Olofatröm, kbfd., Lunds st Olofström, köping, Blek Olshammar, aggl., Ör Ombergs sfb., Östg Onsala, Hall Onsjö härad, Malm Onsjö ktr., Lunds st Onsjö vägd., Malm Onslunda, Krist Onslunda, aggl., Krist Oppeby, Östg Oppeby, Hägerstads o. Kättilstads kfb., Östg Oppmanna, Krist Oppmanna m. fl. kommuners ffb., Krist. Oppunda fögderi, Söd Oppunda härad, Söd Oppunda o. Villåttinge härads domsaga, Söd. jr Oppunda t:g, Söd Oppunda västra ktr., Strängnäs st... Oppunda östra ktr., Strängnäs st... Ore, Kopp Orkesta, Sthlm Orlunda, Östg Ormaryd, aggl., Jönk Ormesberga, Krön Ornunga, Älvsb Ornunga, Kvinnestads o. Asklanda skd., Älvsb Ornäs, aggl., Kopp Ornö, Sthlm Ornö, ö, Sthlm Orrefors, aggl., Krön Orruäs, del av aggl., Vrnl Orsa, Kopp Orsa landsfd., Kopp Orsa, m:e, Kopp Orsa t:g, Kopp Orust, ö, Göteb Orustkommunernas kfb., Göteb Orusts landsfd., Göteb Oruäts o. Tjörns domsaga, Göteb.... Orusts o. Tjörns domsagas t:g, Göteb.. Orusts o. Tjörns fögderi, Göteb.... Orusts o. Tjörns ktr., Göteborgs st... Orusts o. Tjörns vägd., Göteb Orusts västra härad, Göteb Orusts östra härad, Göteb Orusts östra härads kfb., Göteb.... Os, aggl., Jönk Osby, förs., Krist Osby, kommun, Krist Osby kommuns o. Osby köpings ffb., Krist Osby, köping, Krist Osby landsfd., Krist Oskar, Kalm Oskar Fredriks förs. i Göteborg, Göteb. Oskars förs. i Stockholm Oskarshamn, stad o. förs., Kalm.... Oskarström, m:e, Hall Oskarströms landsfd., Hall Adm. Eckl. 225 \, ! 228 ; 161 i 52 i : i ; 37 ; ! i , 14 : ; ; 188 : ; ! \ 26 i j 186 \ S , 218 I ; I9O ; ~ , - 116, i, ; , 41 i i 113! 29 I ' , Othem, förs., Gotl Ottarp, Malm Otterbäcken, aggl., Skar Otterstad, Skar Ottravad, Skar Ova, Skar Ovansiljans domsaga, Kopp Ovansiljans fögderi, Kopp Ovansiljans vägd., Kopp Ovansjö, förs., Gävl Ovansjö, kommun, Gävl Ovansjö landsfd., Gävl Ovanåker, Gävl Ovanåkers landsfd., Gävl Oviken, förs., Jämtl Oviken, kommun, Jämtl Ovikens landsfd., Jämtl Oxelösund, kbf.-omr., Strängnäs st... Oxelösund, m:e, Söd Oxie, Malm Oxie härad, Malm Oxie ktr., Lunds st Oxie landsfd-, Malm Oxie o. Skytts domsaga, Malm Oxie o. Skytts domsagas t:g, Malm... Oxie o. Skytts vägd., Malm Oxnö, del av ö, Sthlm Pajala, aggl., Nb Pajala, förs., Nb Pajala, kommun, Nb Pajala landsfd., Nb Pajala o. Korpilombolo t:g, Nb.... Pajala o. Korpilombolo t:gs ffb., Nb.. Pajala vägd., Nb Partille, Göteb Partille, m:e, Göteb Pastorat Pataholm, köping, Kalm Pauli, S:t, förs. i Malmö, Malm.... Peder, S:t, Älvsb Peder, S:t, Tunge o. Ale-Skövde pd:s kfb., Älvsb Pelarne, Kalm Per, S:t, Östg Per, S:t, förs., Sthlm Pers, S:t, m. fl. socknars pfb., Östg.. Persberg, aggl., Värml Perahagen, aggl., Sthlm Pershyttan, aggl., ör Persnas, Kalm Perstorp, Krist Perstorp, m:e, Krist... Peter, S:t, numera Peder, S:t, Älvsb.. Peters kloster, S:t, förs. i Land, Malm. Petri, S:t, förs. i Malmö, Malm.... Pilbo, del ar aggl.. Kopp Pilgrimstad, aggl., J&mtl Pitebygdens vägd., Nb Piteå domsaga, Nb Piteå fögderi, Nb Piteå, kbfd., Luleå st Piteå, landskommun o. landsförs., Nb.. Adm. Eckl i j i ! 226 i

345 PITEÅ NORRA LANDSFD. ROGBERGA O. ÖDESTUGU FFB. 283 Piteå norra landsfd., Nb Piteå o. Älvsby t:g, Nb Piteå stad o. stadsförs., Nb Piteå södra landsfd., Nb Pitholmen, ö, Nb Pjätteryd, Krön Planteringen, Östra, aggl., Krist.... Polacksbacken, aggl., Upps Polisdistrikt Polisdistriktsförbund Polisförbund Porjus, aggl., Nb Porjus, kbfd., Luleå st Postgarden, del av aggl., Jönk Produktionsområden, Större Puottaure, kbfd., Luleå st Påarp, aggl., Malm Pålsboda, aggl., Ör Påryd, aggl., Kalm Påskaled, del av aggl., Malm Påskallavik, kbfd., Växjö st Påskallavik, köping, Kalm Backeby, Skar Rackeby-Skalunda skd., Skar Badbyn, aggl., Skar Bagnabo, aggl., Kalm Bagunda, Jämtl Ragunda ktr., Härnösands st Bagunda landsfd., Jämtl Bagunda t:g, Jämtl Bagunda vägd., Jämtl Ramdala, Blek RamkviUa, Jönk Bamkvilla m. fl. socknars ffb., Jönk.. Rämnas, Västm Rämnas, aggl., Västm Bamnas landsfd., Västm Ramsberg, Ör Barnsele, Vrnl Ramsele ktr., Härnösands st Barnsele landsfd., Vrnl Ramsele vägd., Vrnl Ramsjö, Gävl Ramsta, Upps Ramsåsa, Malm. Ramandeboda, Ör Ramvik, aggl., Vrnl Ransberg, Skar Ransta, aggl., Västm Ransater, förs., Värml Rans&ter, kommun, Värml Ransäters landsfd., Värml Rappestad, östg Rasbo, Upps Rasbo härad, Upps Rasbokil, Upps Raus förs. i Hälsingborg, Malm.... Ravlunda, Krist Rebbelberga, Krist Rebbelberga, aggl., Krist Redslared, Älrsb Adm. Eckl. 125! I i 244 i 26 i i 215 : 160 ; 160 i 160 i 234 I I ; 241 ;, ; 228 i 220 i 223 I I ' I 68 i 185! ! 220 ; ! 148! 158 I Redvägs härad, Älvsb Redvägs ktr., Skara st Redvägs landsfd., Älvsb Redvägs t:g, Älvsb Reftele, Jönk Reftele, aggl., Jönk Reftele landsfd., Jönk Regna, Östg.. Rejmyra, aggl., Östg Rekarne, aggl., Söd Rekarne fögderi, Söd Rekarne t:g, Söd : Remmarlöv, Malm Remmene, Älvsb Ren, aggl., Gävl : Rengsjö, Gävl Renholmen, aggl., Vb : Resele, Vrnl Resele pd:s kfb., Vrnl Reslöv, Malm Resmo, Kalm. Restad, aggl., Östg. Restad, del av aggl., Älvsb Resteröd, Göteb Revesjö, Älvsb Revinge, Malm Revsund, Jämtl Revsunds, Brunflo o. Näs t:g, Jämtl.. Revsunds vägd., Jämtl Riala, Sthlm» Rickomberga, aggl., Upps Rii, aggl., Vrnl Rimbo, Sthlm Rimbo, m:e, Sthlm Rimforsa, aggl., Östg Rimforsa landsfd., Östg Ringamåla, Blek.. Ringarum, Östg Ringarum, aggl., östg Ringarum, kbfd., Linköpings st.... Rinkaby, Krist Rinkaby, Ör Rinkaby, aggl., Krist Rinna, östg Rinnebäck, aggl., Malm Bipsa, Söd Eisbäck, förs., Vb Bisbäcks skd., Vb Biseberga, Krist Riseberga landsfd., Krist Bisekatslösa, Malm Bisinge, Östg Risinge, kbfd., Linköpings st Risäter, del av aggl., Värml Bisögrund, aggl., Nb Bixö, aggl., Göteb Boasjö, Älvsb Bobertsfors, förs., Vb Robertsfors, m:e, Vb Robertsholm, aggl., Gävl Bockhammar, aggl., Ör Rockneby, aggl., Kalm Rogberga, Jönk Rogberga o. Ödestugu ffb., Jönk.... i Adm. Eckl. 64! ; ! 110 < 16 i ' 138 : 44 i : i 55 i I j I I 148 I : % :

346 284 ROGSLÖSA RÄTAN. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Bogslösa, Östg i Bogslösa m. fl. socknars pfb., Östg... i Bogslösa, Väversunda o. Källstads ffb., i Östg! Bogsta, Gävl Bolfserud, aggl., Värml! Bolfstorp, Hall Bolfstorps m. fl. socknars ffb., Hall. Borna, Gotl Boma, aggl., Gotl Borna landsfd., Gotl Boma o. Björke kfb., Gotl Bomelanda, Göteb Bomfartuna, Västm Bomme, aggl., Kopp Bommele, Älvsb Bone, Gotl Bonneby fögderi, Blek Bonneby, förs., Blek Bonneby^ndsfd., Blek Bonneby, landskommun, Blek Bonneby, stad, Blek Bopekullen m. Stansvik o. Kårevik, aggl., Göteb Bosenfors, del av aggl., Söd Rosenfors m. Ämmenäs, aggl., Kalm.. Bosenlund, del av aggl., Älvsb Boslags, Mellersta, domsaga, Sthlm.. Boslags, Mellersta, domsagas t:g, Sthlm Boslags, Mellersta, fögderi, Sthlm... Boslags, Norra, domsaga, Sthlm... Boslags, Norra, fögderi, Sthlm.... Boslags, Södra, domsaga, Sthlm... i. I Boslags, Södra, domsagas t:g, Sthlm Boslags västra ktr., Uppsala arkest... Boslags östra ktr., Uppsala ärkest... Boslags-Bro, Sthlm Boslags-Kulla, Sthlm Bossö, del av aggl., Vrnl Bosson, del av aggl., Vrnl Bostock, Dals, aggl., Älvsb Bottna landsfd., Värml Rottneros m. Ed o. Södra Arneby, aggl., Värml Buda, aggl., Kalm Budskoga, Värml Rumsknlla, Kalm Bundvik, m:e, Vb Bunemo, aggl., Gävl Bunmarö, ö, Sthlm Bunaten, Kalm Bunstens härad, Kalm Buntuna, Söd Buntuna, Ludgo o. Spelviks pd:s kfb., Söd Bunås sfb., Västm Butbo, del av aggl., Kopp Bute, Gotl Bute ting, Gotl Bya, Krist Byd, Skar Byd, del av aggl., Blek Byd, m:e, Krön Byd, Västra, Upps Byd, Västra, östg i ; , ! , i , 36 I 224 i 216 i 219 i 226! i I I i ! 233 : 225 I 120 I i 227 I j i I 231 I i i 12 i 188, I i 229 I 32 I ! I 25 I 8 i I 183 Ryd, östra, Sthlm Ryd, östra, Östg Ryd, östra, o. Yxnerums pfb., östg.. Ryda, Skar Ryda, Naums o. Södra Kedums ffb., Skar. Ryda pastorats pd., kfb., Skar Bydaholm, Jönk Rydaholm, Smålands, aggl., Jönk... Bydal, aggl., Älvsb. Bydboholm, aggl., Älvsb Bydsgård, aggl., Malm Bydsgårds pdfb., Malm Rydsnäs, aggl., Östg Bydö, aggl., Jönk. o. Hall Byr, Lane-, Göteb Byr, Sundals-, Älvsb Byr, Valbo-, Älvsb Byr, Väne-, Älvsb Ryssby, Kalm Ryssby, Krön Ryssby, aggl., Krön Rystad, Östg Ryttern, Västm Rytterne, numera Ryttern, Västm... Ryttern-Säby pd:s kfb., Västm Räby, Stora, Malm Båby-Bekarne, Söd Båby-Rönö, Söd Råby-Rönö o. Barbo skd., Söd R&by-Rönö, Ripsa o. låds pd:s kfb-, Söd. Råda, Göteb Råda, Skar Råda, aggl., Värml Råda, Landvetters o. Härryda ffb., Göteb Båda m. fl. socknars pd., kfb., Skar.. Båda, Norra, förs., Värml Båda, Norra, kommun, Värml Båda, Södra, Värml Rådalen, del av aggl., Göteb Bådene, Skar Bådmansö, Sthlm Råggärd, Älvsb Bån m. Hagalund, aggl., Gävl Bånbyn, aggl., Nb Eåneå, Nb Bineå landsfd., Nb Råneå nedre, kbfd., Luleå st Båneå t:g, Nb Båneå vägd., Nb Båneå övre, kbfd., Luleå st Bångedala, Älvsb Bångedala m. fl. socknars pd:s kfb., Älvsb Bånön, ö, Nb Råstahem m. Agneaberg, aggl., Sthlm. Båsunda, m:e, Sthlm Ramen, Värml Rämslemon, aggl., Vrnl Rang, Malm. Rännelanda, Älvsb Ränneslöv, Hall Räpplinge, Kalm Bätan, Jämtl f

347 RÄTTVIK S:T PER. 285 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Rättvik, förs., Kopp Rättvik, kommun, Kopp Rättvik, m:e, Kopp Rättviks ktr., Västerås st Rättviks landsfd., Kopp Rättviks t:g, Kopp Ravemåla, aggl., Krön Rävinge, Hall. Rävlanda, aggl., Älvsb Räwåla, aggl., Kopp Rö, Sthlm Rödbo, Göteb Röddinge, Malm Rödeby, Blek Rödeby, aggl., Blek Rödene, förs., Älvsb Rödön, Jämtl Rödöns landsfd., Jämtl Rötors, aggl., Ör Rök, östg Röke, Krist Röke, aggl., Krist Rölanda, Älvsb Rönndalen, aggl., Kopp Rönnebergs härad, Malm Rönnebergs ktr., Lunds st Rönnebergs landsfd-, Malm Rönnebergs o. Harjagers vägd., Malm.. Rönnebergs, Onsjö o. Harjagers domsaga, Malm Rönnebergs, Onsjö o. Harjagers härads t:g, Malm Rönninge, m:e, Sthlm Rönnäng, Göteb Rönnöfors, kbfd., Härnösands st.... Rönö, ÖBtg Rönö härad, Söd Rönö landsfd., Söd Röra, Göteb Rörbäcksnäs, kbfd., Västerås st.... Rörum, Krist Rörum, Norra, Malm Rörum, Södra, Malm Rörvik, aggl., Jönk Rörö, aggl., Göteb Röstånga, Malm Röstånga landsfd., Malm Rostånga m. fl. socknars ffb., Malm.. Röstånga, m:e, Malm Sal, Skar Sala ktr., Västerås st Sala landsfd., Västm Sala, landskommun o. landsförs., Västm. Sala, stad o. stadsförs., Västm Salabacke, del av aggl., Upps Salbergs-Väsby fögderi, Västm Saleby, Skar Saleby, Trässbergs o. Härjevads ffb., Skar Saleby, Trässbergs o. Härjevads pd.,kfb., Skar. Salem, Sthlm 87, iqo 87 : 87 : ' IQO 121 : 87 i _ 147 i 219 I 51 i : 230 i 3 I i i , i i i 228 i i 60 i , 43 i I : 155 i 142 I 142 i ! , 55 ; , i 9I 85 iat Sallerup, Södra, Malm Sallerup, Västra, förs., Malm Sallerup, VäBtra, kommun, Malm.... Sallerup, Östra, Malm Sallerups, Södra, Oxie, Bjärshögs o. Görslöva kfb., Malm Salsåker, aggl., Vrnl Saltsjöbaden, köping o. förs., Sthlm.. Saltvik, del av aggl., Kopp Sanda, Gotl Sanda m. Kullen, Bredavik o. Ryd, aggl-, Blek Sandared, aggl., Älvsb Sandarne förs. i Söderhamn, Gä vi... Sandby, Kalm Sandby, Norra, Krist Sandby, Södra, Malm Sandby, Södra, aggl-, Malm Sandby, Södra, pdfb., Malm Sandby-Gårdby skd., Kalm Sandbäckshult, aggl., Kalm Sandhamn, aggl., Sthlm Sandhem, Skar Sandhem, aggl., Skar Sandhult, Älvsb.... Sandhults o. Bredareds ffb., Älvsb... Sandseryd, Jönk Sandsjö, Norra, förs., Jönk Sandsjö, Norra, kommun, Jönk.... Sandsjö, Norra, kbfd., Växjö st.... Sandsjö, Södra, Krön Sandslån, aggl., Vrnl Sandträsk, aggl., Nb Sandvik, Jönk Sandviken, aggl., Vrnl Sandviken, förs., Gävl Sandviken, köping, Gävl Sandvikens landsfd., Gävl Sandö, aggl., Vrnl Sandön, Gotska, ö, Gotl Sandön, ö, Nb S:t Anna, Östg S:t Anna o. Borrums pfb., Öntg.... S:t Görans förs. i Stockholm S:t Ibb, Malm S:t Ilians förs. i Västerås, VäBtm.... S:t Johannes förs. i Malmö, Malm... S:t Johannes förs. i Norrköping, Östg.. S:t Jörgens sjukhus, del av aggl., Göteb. S:t Lars förs. i Linköping, Östg.... S:t Lars sjukhus o. villabebyggelse, aggl., Malm S:t Nikolai, numera Nikolai, Söd.... S:t Olai förs. i Norrköping, Östg.... S:t Olof, Krist S:t Olof, aggl., Krist S:t Olof, förs., Sthlm S:t Olof o. S:t Per, kommun, Sthlm. S:t Olofs o. S:t Pers, Vassunda o. Haga pd:s kfb., Sthlm S:t Pauli förs. i Malmö, Malm S:t Peder, Älvsb S:t Peder, Tunge o. Ale-Skövde pd:s kfb., Älvsb S:t Per, Östg 45 i I I 47 I 195 I 163! 232, 5 ; ; 33 i I 225 ; 91 i j ' _ I 214 i 70! I 63 ' I 21 i : ' i ~ _ ' lso ~ ,il 16,b ii Is" i5 2? m 37 I r I ~ 4 I ' '99 1«ii

348 286 S:T PER SKARABORGS LÄNS NORRA VÄGD. g:t Per, förs., Sthlm g:t Pers m. fl. socknars pfb., Östg... g:t Peter, numera S:t Peder, Älvsb... g:t Peters klosters förs. i Lund, Malm. g:t Petri förs. i Malmö, Malm g:t Sigfrid, Kalm g:ta Gertruds, Tyska, förs. i Stockholm Sanne, Göteb gannäs, m:e, Göteb gaxtorp, Malm Saxtorps skd., Malm gegeltorp, m:e, Sthlm Segersta, Gävl Segerstad, Kalm Segerstad, Skar Segerstad, Värml gegerstad : Håkantorps skd., Skar,... geglora, Älvsb Selaö, ö, Söd Selaöns ffb?", Söd Selebo härad, Söd Selånger, Vrnl Seminghundra härad, Sthlm Seminghundra o. Ärlinghundra ktr., Uppsala ärkest Sennan, aggl., Hall Seskarö, aggl., Nb Seskarö, kbfd., Luleå st Seskarön, ö, Nb Sevalla, Västm Sevede härad, Kalm Sevede o. Aspelands vägd., Kalm... Sevede o. Tunaläns domsaga, Kalm. Sevede o. Tunaläns domsagas t:g, Kalm. Sexdrega, Älvsb Sexdrega, Ljushults, Boasjö o. Hillareds pd:s kfb., Älvsb Sibbarp, Hall Sibbhult, aggl., Krist Sibo, aggl., Gävl Sickla, Nacka o. Järla, aggl., Sthlm.. Sidensjö, Vrnl Siende härad, Västm Siende o. Norrbo t:g, Västm Siene, Älvsb Siene m. fl. socknars kfb., Älvsb.... Sigfrid, S:t, Kalm Sigtuna, S:t Olofs o. S:t Pers skd., Sthlm Sigtuna, stad o. förs., Sthlm Sikeå, aggl., Vb Sikfors, aggl., Ör Sil, Skar Silbodal, förs., Värml Silbodal, kommun, Värml Silbodals skd., Värml Siljansnäs, Kopp Sillerud, Värml Sillhövda, Blek Silte, Gotl Siluromradet, jordbr.-omr., Jämtl.... Silurområdet, jordbr.-omr., Vrnl.... Siluromradet, Jämtländska, prod.-omr.. Silvberg, Kopp Silverdalen, aggl., Kalm Silvåkra, Malm Adm. Eckl.j I I i i I 234 I I I 140 I 140 I 63 I 199 l 164, 52! I 231 I 215 i 94! i 146! 62 j i 29 I 193 I I ! 228 I 68 I I i I \ i i i 86 I I 44 I 195 Simlinge, Malm! Simonstorp, Östg ; Simris, Krist 1 Simris, aggl., Krist I Simris, Östra Nöbbelövs o. Bolshögs pfb., i Krist Simrishamn, stad o. förs., Krist.... Simrishamns fögderi, Krist Simrislund, aggl., Krist Simtuna, Västm Simtuna härad, Västm [ Singö, Sthlm Singö, ö, Sthlm i Sireköpinge, Malm Sjogerstad, Skar! Sjogerstad-Rådene skd., Skar Sjonhem, Gotl 1 Sjuhundra härad, Sthlm Sjuhundra ktr., Uppsala ärkest i Sjukvårdsförbund, Sjuntorp, aggl., Älvsb ' Själevad, Vrnl Själevad, aggl., Vrnl... Själevads landsfd., Vrnl Själevads o. Arnäs vägd., Vrnl Sjöbo fögderi, Malm Sjöbo landsfd., Malm Sjöbo, m:e, Malm Sjöbo pd:s kfb., Malm Sjöbo-ortens ffb., Malm Sjödikena, del av aggl., Malm Sjögestad, Östg.. Sjömarken, aggl., Älvsb Sjörup, Malm Sjösås, Krön Sjösås, Drevs o. Hornaryds ffb., Krön. Sjötofta, Älvsb Sjötorp, aggl., Skar Skabersjö, Malm Skaftet, aggl., Kalm Skaftö, förs., Göteb Skaftö, kommun, Göteb Skaftö m. fl. Bocknars ffb., Göteb... Skaftö skd., Göteb Skaftö, ö, Göteb Skagershult, Ör Skagersvik, aggl., Skar Skalhamn, aggl., Göteb Skallmeja, Skar Skallsjö, Älvsb Skalunda, Skar Skanör m. Falsterbo, stad, Malm.... Skanörs förs. i Skanör m. Falsterbo, Malm Skanörs skd-, Malm Skara domprosten, Skara st Skara fögderi, Skar Skara, stad o. förs., Skar Skara stift SkaraboTgs län Skaraborgs läns hush.-omr Skaraborgs läns landstingsomr Skaraborgs läns mellersta vigd., Skar.. Skaraborgs läns nordvästra vägd., Skar. Skaraborgs läns norra vägd., Skar... Adm. Eckl i i 48 I 195 i i

349 SKARABORGS LÄNS SÖDRA VÄGD. SKÅ. 287 Skaraborgs läns södra vägd., Skar... Skaraborgs läns västra vägd.. Skar... Skaraborgs läns östra vägd., Skar... Skarhult, Malm Skarhults pd:s kfb., Malm Skarke (Värnhem), numera Värnhem, Skar Skärstad, Skar Skatelöv, Krön Skattkärr, aggl., Värm) Skattunge, kbf.-omr., Västerås st.... Skebo, aggl., Sthlm Skebokvarn, aggl., Söd Skeby, Skar Skeda, Östg Skeda o. Slaka ffb., Östg Sked», o. Slaka pfb., Östg Skede, Jönk Skede m. Hällaryd, aggl., Jönk.... Skederid, Sthlm Skedet, aggl., Östg Skedevi, östg Skedevi norra, kbf.-omr., Linköpings st. Skedevi södra, kbf.-omr., Linköpings st. Skedvi, Stora, Kopp Skedvi, Västra, Västm Skee, Göteb Skeglinge, Malm Skegrie, Malm Skegrie, aggl., Malm Skegrie pd., Kfb:et, Malm SkeDeftebygdens vägd., Vb Skelleftehamn, kbfd., Luleå st Skelleftestrand, m:e, Vb Skellefteå fögderi, Vb Skellefteå, kbfd., Luleå st Skellefteå, landsförs., Vb Skellefteå, landskommun, Vb Skellefteå norra landsfd., Vb Skellefteå, stad o. stadsförs., Vb.... Skellefteå södra landsfd., Vb Skellefteå t:g, Vb Skene landsfd., Älvsb. Skene m. Haby, aggl., Älvsb Skephult, Älvsb Skepparslöv, Krist Skepperstad, Jönk._... Skepphult, numera Skephult, Älvsb.. Skepplanda, Älvsb... Skepplanda-Hilanda pd:s kfb., Älvsb.. Skeppaholms förs. i Stockholm.... Skeppshult, aggl., Jönk Skeppslag Skeppsås, östg Skepptuna, Sthlm Skerike, Västra Skiljebo, aggl., Västm Skillingaryd, m:e, Jönk Skillingaryds landsfd., Jönk Slrillinge, m:e, Krist Skillingmark, Varml Skinnskatteberg, Västm Adm. Eekl , g 47, , 225! ; 1, ; 1 i ; : i 22 i I 76 I 20, 83 ; 190 Skinnskatteberg, aggl., Västm Skinnskattebergs härad, Västm Skinnskattebergs pd:8 kfb., Västm... Skirö, Jönk Skivarp, Malm Skivarp, aggl., Malm Skived, aggl., Värml Skog, Vrnl Skog, förs., Gävl Skog, kommun, Gävl Skogens fögderi, Vrnl Skoghall, kbfd., Karlstads st Skoghall m. Vidön, aggl., Värml.... Skogs landsfd., Gävl Skogs läkaredistrikts kfb., Vrnl.... Skogs skd., Gävl Skogsbo, del ay aggl., Kopp Skogsbygden, Älvsb Skogsbygden, jordbr.-omr., Blek.... Skogsbygden, jordbr.-omr., Kalm.... Skogsbygden, jordbr.-omr., Krist.... Skogsbygden, jordbr.-omr., Malm.... Skogsbygden, jordbr.-omr., Hall.... Skogsbygden, Norra, jordbr.-omr., Östg. Skogsbygden, Södra, jordbr.-omr., Ör.. Skogsbygden, Södra, jordbr.-omr., Östg. Skogs-Tibble, Upps Skogstorp m. Eosenfors, aggl.. Söd... Skokloster, Upps Skoldistrikt Skolförbund Skorped, Vrnl Skottorp, aggl., Hall Skottorps landsfd., Hall Skottsund, aggl., Vrnl Skrea, Hall Skredsvik, Göteb Skromberga m. Valleberga o. Truedstorp, aggl., Malm. Skrukeby, Östra, Östg.. Skrukeby, Östra, o. Lillkrrka skd., Östg. Skruv, aggl., Krön Skrävlinge, Norra, Malm Skrävlinge, Västra, förs. i Malmö, Malm. Skrävsta, del av aggl., Sthlm Skultorp, aggl., Skar Skultuna, Västm Skultuna, aggl., Västm Skummeslöv, Hall Skuru m. Ektorp, aggl., Sthlm.... Skurup, förs., Malm Skurap, kommun, Malm Skurup, köping, Malm Skurups landsfd., Malm Skurups skd., Malm Skuthamn, del av aggl., Nb Skutskär, aggl., Upps. o. Gävl Skutskär, förs., Upps Skuttunge, Upps Skyllberg, aggl., ör Skyttberg, del av aggl., Vrnl Skytts härad, Malm Skytts ktr., Lunds st Skå, Sthlm Adm. Eekl ,6; , , ; 166, ; I 242 i 242 i I 8 1,79 : i i : i ; ! : ; i : i ; 232 : 46;,

350 288 SKÅLLERUD SOLLEFTEÅ LANDSFD. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Skållerud, Älvsb Skåne, landskap Skåne-Hallands slättbygd, prod.-omr.. Skånela, St him Skånes JFagerhult, aggl., Krist Skånings härad, Skar Skånings landsfd., Skar Skånings o. Valle t:g, Skar Skånings, Valle o. VUske domsaga, Skar. Skånings-Åsaka, Skar Skåpafors, aggl., Älvsb Skårby, Malm Skåre, aggl., Värml. Skäeklinge m. Skrävsta, aggl., Sthlm. Skäfthammar, Upps Skälby, aggl., Sthlm Skälderviken, m:e, Krist Skällinge, Hall Skällvik, Östg Skälvum, Står Skälvum-Ova skd., Skar Skänninge, Allhelgona o. Bjälbo ffb., Östg Skänninge, stad o. förs., Östg Skärblacka m. Ljusfors, aggl., Östg... Skärhamn, m:e, Göteb Skärkind, östg Skärkinds, Gistads o. Gårdeby pfb., Östg. Skärkinds härad, Östg Skärkinds landsfd., Östg Skärstad, Jönk Skärv, Skar Sköldinge, Söd Sköldinge m. Kantorp, aggl., Söd... Sköllersta, Ör Sköllersta härad, ör. Sköllersta landsfd., Ör Skölvene, Älvsb Skölvene-Norra Sams skd., Älvsb.... Skön, förs., Vml Skön, kommun, Vrnl Skönberga, Östg Sköns landsfd., Vrnl Skönsberg, m:e, Vrnl Skönsmon, förs., Vrnl Skönsmon, m:e, Vrnl Skönvik m. Skyttberg, aggl., Vrnl... Skörpinge, aggl., Krist Skörstorp, Skar Skövde, Ale-, Älvsb Skövde domsaga, Skar Skövde fögderi, Skar Skövde, Kullings-, Älvsb Skövde landsfd:s västra pd., kfb., Skar. Skövde landsfd:s östra pd., kfb., Skar.. Skövde, stad o. förs., Skar Skövde t:g, Skar Slaka, Östg Slimminge, Malm Slimminge, Blentarps o. Everlövs kfb. för brandväsen, Malm Slite, Kfb:et för upprätthållande av polisarrest i, Gotl Slite, köping, Gotl Slite landsfd., Gotl 60 t i 241 I : 144 i 144 ; 69 ; , 46! ! 215, 9 i , 40 : 52 : i i 185! ( 19 i I 55 i 17 i : 109 ; i i Slottet, aggl., Blek Slottsbron, aggl., Värml Slutarp, aggl., Skar Slågarp, Lilla, Malm Slågarp, Stora, Malm. Slädene, Skar Släp, Hall Släp, del av aggl., Hall Slättbo hårad, Kalm Slättbygd, Skåne-Hallands, prod.-omr.. Slättbygden, jordbr.-omr., Blek Slättbygden, jordbr.-omr., Hall Slättbygden, jordbr.-omr., Krist.... Slättbygden, jordbr.-omr., Malm.... Slättbygden, jordbr.-omr., Skar Slättbygden, jordbr.-omr., Värml.... Slättbygden, jordbr.-omr., Västm.... Slättbygden, jordbr.-omr., Älvsb.... Slättbygden, jordbr.-omr., ör Slätthög, Krön Slättåkra, Hall Slättängs landsfd., Skar Slöinge, Hall Slöinge, aggl., Hall Slöta, Skar Smedby, Kalm Smedby, aggl., Kalm Smedjebacken, köping, Kopp Smedjebackens landsfd., Kopp Smedstorp, Krist Smedstorp, m:e, Krist Smedstorps-Kverrestads pfb., Krist... Smula, Älvsb Smyge, aggl., Malm Småland, landskap Smålands Anneberg, aggl., Jönk.... Smålands Burseryd, aggl., Jönk.... Smålands Rydaholm, aggl., Jönk.... Smålands Taberg, aggl., Jönk Smålandsstenar, aggl., jönk Smögen, Göteb Smögen, m:e, Göteb Snavlunda, Ör Snevring«härad, Västm Snevringe t:g, Västm Snårestad, Malm Snättringe, m:e, Sthlm Snöstorp, Hall Socknar Sofia förs. i Jönköping, Jönk Sofia förs. i Stockholm Solberg, kbfd., Härnösands st Solberga, Göteb Solberga, Malm Solberga, Älvsb Solberga, aggl., Jönk Solberga, Norra, Jönk Solberga, Södra, Jönk Solgård, aggl., Sthlm Solgården, Kfb:et, Kalm Solhem, m:e, Sthlm Sollebmnn, aggl., Älvsb Sollefteå, förs., Vrnl Sollefteå ktr., Härnösands st Sollefteå landsfd., Vrnl i ! 218 i ! ' 80 ' ; 146 '- 46! I I 225 I I

351 SOLLEFTEÅ STOCKHOLMS HEDVIG ELEONORA FÖRS. 289 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Sollefteå, landskommun, Vrnl Sollefteå pd:s kfb., Vrnl Sollefteå skd., Vrnl Sollefteå, stad, Vrnl Sollefteå t:g, Vrnl Sollentuna, Sthlm Sollentuna härad, Sthlm Sollentuna landsfd., Sthlm Sollentuna o. Färentuna härads domsaga, Sthlm Sollentuna o. Färentuna domsagas t:g, Sthlm Sollerön, Kopp Sollerön, ö, Kopp Solna, Sthlm Solna landsfd., Sthlm Solstadström, del at aggl., Kalm.... Solvik, del av aggl., Värml Sömmen, aggl., Jönk Sorsele, Vb Sorsele, kbfd., Luleå st Sorsele landsfd., Vb Sorsele, m:e, Vb Sorsele vägd., Vb Sorunda, Sthlm Sorunda landsfd., Sthlm Sotenäs härad, Göteb Sotenäs landsfd., Göteb Sotenäskommunernas kfb., Göteb.... Sotholms härad, Sthlm Spannarp, Hall Sparlösa, Skar Sparlösa-Slädene skd., Skar Sparreholm, m:e, Söd Sparrsätra, TJpps Sparsör, aggl., Älvsb Spekeröd, Göteb Spelvik, Söd Spjutsbygd, aggl., Blek Spjutstorp, Krist Sproge, Gotl Spånga, förs., Sthlm Spånga, kommun, Sthlm Spånga landsfd., Sthlm Spånga skd., Sthlm Spångsholm, aggl., Östg Spännarhyttan, del av aggl., Västm.. Stadsförs. i Karlskrona, Blek Stadsförs. i Lund, Malm Staffans förs. i Gävle, G&vl Staffanstorp, aggl., Malm Staffanstorps pd., kfb., Malm Stafsinge, Hall Ståla, Göteb Stallarholmen, aggl., Söd Stamnared, Hall Stansvik, del av aggl., Göteb Starby, Krist Stan-kärr, Älvsb Stottena, aggl., Krist Stavby, TJpps Stavnäs, Värml Stehag, Malm Stehag, aggl., Malm ~ ; I I 54 i i i i i 107! : l 36! i ! ! 52 i i ! i i Stenberga, Jönk Stenbrohult, Krön Stenby, Västra, Östg Stenby, Västra, Fivelstads, Hagebyhöga o. Orlunda pfb., Östg Stenby, Östra, Östg Steneby, Älvsb Stenestad, Krist Stengårdshult, Jönk Stengårdshults, Valdshults, Öreryds, Norra Hestra o. Åsenhöga ffb., Jönk. Steninge, Hall.. Stenkullen, aggl., Älvsb Stenkumla, Gotl Stenkumla ting, Gotl Stenkvista, Söd Stenkyrka, Gotl Stenkyrka. Göteb Stensele, Vb Stensele, kbfd., Luleå st Stensele landsfd., Vb Stensele, m:e, Vb Stensele vägd., Vb Stensholm m. Ebbe, aggl., Jönk.... Stenstorp, Skar Stenstorp, m:e, Skar Stenstorp-Brunnhem-Södra Kyrketorps skd., Skar Stenstorps norra pd., kfb., Skar.... Stenstorps södra pd., kfb., Skar.... Stenstorpsortens kfb., Skar Stensätra, aggl., Gävl Stenum, Skar Stenungsund, m:e, Göteb Stcnungsunds förortsbebyggelse, aggl., Göteb Stenungsunds landsfd., Göteb Stenåsa, Kalm Stiby, Krist Stift Stigen, aggl., Älvsb Stigsjö, Vrnl Stigtomta, Söd Stigtomta, aggl., Söd Stigtomta, Nykyrka o. Hälla ffb., Söd. Stjäraorp, Östg Stjärnsfors, aggl., Värml Stjärnsund, aggl., Kopp Stjärnsund, kbfd., Västerås st Stoby, Krist Stocka, aggl., Gävl Stockamöllan, aggl., Malm Stockaryd, Jönk Stockaryd, aggl., Jönk Stocken, m:e, Göteb Stockholm, stad Stockholms Adolf Fredriks förs Stockholms Bromma förs Stockholms Brännkyrka förs Stockholms Engelbrekts förs Stockholms Enskede förs Stockholms Finska förs Stockholms Gustav Vasa förs Stockholms Hedvig Eleonora förs :

352 290 STOCKHOLMS HOVFÖRS. STRÖMVALLEN, KFB:ET. Stockholms Hovförs Stockholms Högalids fors Stockholms Jakobs förs Stockholms Johannes förs Stockholms Katarina förs Stockholms KJara förs Stockholms Kungsholms (Ulrika Eleonora) förs Stockholms län Stockholms läns landstingsomr Stockholms läns norra vägd., Sthlm.. Stockholms läns o. stads hush.-omr... Stockholms läns södra vägd., Sthlm.. Stockholms läns västra domsaga, Sthlm Stockholms läns västra domsagas t:g, Sthlm Stockholms läns västra vägd., Sthlm. Stockholms läns östra vägd., Sthlm.. Stockholms Maria ilagdalena förs... Stockholms Matteus förs Stockholms Nikolai (Storkyrko-) förs.. Stockholms norra förorters kfb. för vattenledning, Sthlm Stockholms Oskars förs Stockholms S:t Görans förs Stockholms Skeppsholms förs Stockholms Sofia förs Stockholms stad Stockholms Storkyrko- (Nikolai) förs.. Stockholms Tyska S:ta Gertruds förs.. Stockholms Ulrika Eleonora (Kungsholms) furs Stockholms-Näs, Upps Stocksberg m. Inverness, aggl., Sthlm. Stocksund, köping, Sthlm Stockvik, aggl-, Vrnl Stora Alby, aggl., Sthlm Stora Asko, ö, Kalm Stora Dyrön, m:e, Göteb Stora Hammar, Malm Stora Harrie, Malm Stora Herrestad, Malm Stora Herrestads m. fl. socknars kfb., Malm Stora Kil, Värml Stora Kopparberg, Kopp Stora Kopparberg, kbfd., Västerås st.. Stora Kopparbergs landsfd., Kopp... Stora Köpinge, Malm Stora Lundby, Älvsb Stora Malm, förs., Söd Stora Malm, kommun, Söd Stora Mellby, Älvsb. Stora Mellby, aggl., Älvsb Stora Mellösa, ör Stora Råby, Malm Stora Skedvi, Kopp Stora Slågarp, Malm Stora Sunnersta, aggl., Upps Stora Tuna, förs., Kopp Stora Tuna, kommun, Kopp Stora Tuna ktr., Västerås st Stora Tuna, kbfd., Västerås st Stora Tuna landsfd., Kopp Stora Tuna-Domnarvets kfb., Kopp.. Adm. Eckl. 1 I i I ] i I ; 170 I 153 i 171! 153 i 137 i 137 : 153 i 153 i 1 i I ' 1 ' ' ; : '< I i I : ' : ' i ! 79! i I ! - 88 ' ; - i Stora Åby, Östg Stora Åby, Heda, Köks o. Svanshals kfb., Östg Stora Åby o. Trehörna pfb., Östg... Storebro, aggl., Kalm Storfors, aggl., Nb Storfors, aggl., Värml Storfors landsfd., Värml Storkyrko- (Nikolai) förs. i Stockholm. Storsjö, förs-, Jämtl Storsjö, kommun, Jämtl Stortorp, del av aggl., Sthlm Storuman, m:e, Vb Storvik, Kfb:et för anordnande av hem för kroniskt sjuka i, Gävl Storvik, köping, Gävl Storviks fögderi, Gävl Storvreta, aggl., Upps Stora, aggl., Ör Storängen, aggl., Sthlm Storön, Norra, ö, Nb Storön, ö, Nb Strand, del av aggl. (i Aino kommun), Vrnl Strand, del av aggl. (i Hässjö kommun), Vrnl Stranda härad, Kalm Stranda ktr., Växjö st Stranda landsfd., Kalm Stranda t:g, Kalm Stranden, aggl., Malm Striberg, aggl., Ör. Stripa, del av aggl., Ör Strå, Östg Strångsjö, aggl., Söd Stråasa, aggl., Ör.Stråvalla, Hall Strängnäs domprosten, Strängnäs st.. Strängnäs landsfd., Söd Strängnäs, landskommun o. landsförs., Söd Strängnäs, stad o. stadsförs., Söd... Strängnäs stift Strängsered, Älvsb Strö, Skar Strö, Norra, Krist Strö, Västra, Malm Strö, Östra, Malm Ström, Jämtl Ström, aggl., Gävl Ström, aggl-, Göteb Strömbacka, aggl., Gävl Strömfors, del av aggl., Vb Strömnas, del av aggl., Vrnl Ströms ktr., Härnösands st Ströms landsfd., Jämtl Strömsberg, aggl., Upps Strömsfors, aggl., Älvsb Strömsholm, aggl., Västm Strömsnäs bruk, m:e, Krön Strömstad, stad o. förs., Göteb Strömstads landsfd., Göteb Strömsund, m:e, Jämtl Strömtorp, aggl., Ör. Strömvalien, Kfb:et, Östg Adm. Eckl I

353 STRÖVELSTORP SVEHLJUNGA M. FL. SOCKNARS PD:S KFB. 291 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Strövelstorp, Krist Stugun, Jämt] Sturkö, Blek Sturkö, ö, Blek Stuvsta, m:e, Sthlm Styra, kommun, Östg Styrestad, numera Styrstad, Östg... Styrnäs, Vrnl Styrstad, Östg Styrstads m. fl. socknars kfb., Östg.. StyTBö, Göteb....." Styrsö, m:e, Göteb Stånga, Gotl Stångby, Malm Stångenäs härad, Göteb Städer Staket, aggl., Sthlm Stalldalen, aggl., Ör St&vie, Malm Stävie m. fl. socknars ffb., Malm... Stöde, Vrnl Stöde, aggl., Vrnl Stöde landsfd., Vrnl Stömne, aggl., Värml Större produktionsområden Större öar Sund, östg Sund, aggl. (i Sköns kommun), Vrnl.. Sund, del av aggl. (i Själevads kommun), Vrnl Sundals fögderi, Älvsb Sundals härad, Älysb Sundals landsfd., Älvsb Sundals-Byr, Älysb Sundbo härad, Ör.. Sundbo härads pdfb., Ör Sundbo landsfd., Ör Sundborn, Kopp Sundbron, aggl., Vrnl Sundby, Söd Sundby, aggl., Sthlm Sundby, aggl., Söd Sundbyberg, stad o. förs., Sthlm... Sunderbyn, aggl., Nb Sundhede ktr., Uppsala ärkest Sundre, Gotl Sundsjö, Jämtl Sundstorp, aggl., Värml Sundsvall, stad o. förs., Vrnl Sundsvalls ktr., Härnösands st.... Sunnansjö, aggl., Kopp Sunnanå, m:e, Vb Sunne, Jämtl Sunne, förs., Värml Sunne, kommun, Värml Sunne, köping, Värml Sunne landsfd., Värml Sunne skd., Värml Sunnebo vägd., Krön Sunnemo, Värml Sunnerbo domsaga, Krön Sunnerbo domsagas t:g, Krön Sunnerbo fögderi, Krön Sunnerbo härad, Krön Sunnerbo ktr., Växjö st 40 i ! ! i 5 ; 18 i i 54 i ] ; : ' ; 123 i 227 i 241! 244 I , 233! 132 i _ , 61, ; Sunnersberg, Skar Sunnersberga m. fl. socknars kfb., Skar. Sunnersta, Stora, aggl., Upps Sunnervikens domsaga, Göteb Sunnervikens domsagas t:g, Göteb... Sunnervikens fögderi, Göteb Sunnervikens kfb., Göteb Sunnervikens o. Bullarens vägd., Göteb. Suntak, Skar Sura, Västm Surahammar, aggl., Västm Surte, aggl., Älvsb. Surteby-Kattunga, Älvsb Surteby-Kattunga, Berghems o. Fotskäls pd:s kfb., Älvsb Surteby-Kattunga o. Berghems ffb., Älvsb Svabensverk, kbf.-omr., Uppsala ärkest. Svabensverks skd., Gävl Svalöv, Malm Svalöv, aggl., Malm Svaneholm, aggl., Värml Svaneholm, del av aggl., Älvsb.... Svaneholms pdfb., Malm Svanshals, Östg Svanshals-Heda sfb., Östg Svanskog, Värml Svanstein, kbfd., Luleå st Svanå pd:s kfb., Västm Svanö, aggl., Vrnl Svarteborg, Göteb Svartlösa härad, Sthlm Svartnäs, förs., Kopp Svartnäs skd., Kopp Svartrå, Hall Svartsjö, aggl., Sthlm Svartsjö fögderi, Sthlm Svartsjö ktr., Uppsala ärkest Svartsjölandet, ö, Sthlm Svarttorp, Jönk Svartvik, aggl., Vrnl Svarta, aggl., Ör Svealand Svedala, förs., Malm Svedala, kommun, Malm Svedala kyrkby m. Krågeholm, Påskaled o. Sjödikena, aggl., Malm Svedala, köping, Malm Svedala landsfd., Malm Svedvi, Västm Sveg, förs., Jämtl Sveg, kommun, Jämtl Sveg, köping, Jämtl Svegs landsfd., Jämtl Svegs t:g, Jämtl Svegs vägd., Jämtl Svenarum, Jönk Sveneby, Skar Svenljunga, Älvsb.. Svenljunga, aggl., Älysb Svenljunga landsfd., Älvsb Svenljunga m. fl. socknars ffb., Älvsb.. Svenljunga m..fl. socknars pd:s kfb., Älvsb l 215 i ' : i ; _ ' \ i 86 i 19 _ : : _ ' 21 ; i 228 i i 19o 45 I i 83 I ! I I [ i

354 292 SVENNEBY SÖDRA, FJÄRDHUNDRA, KTR. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Svenneby, Göteb Svenneby m. fl. Bocknars ffb., Göteb.. Svenneby, numera Sveneby, Skar... Svennevad, Ör Svenshögen, aggl., Göteb Svensköp, Malm Svenstorp, Malm Svenstorps, Önnarps, Hassle-Bösarps o. Västra Vemmenhögs ffb., Malm... Sventorp, Skar Sventorp-Forsby skd., Skar Svinhult, Östg Svinnegarn, Upps Svängsta, aggl., Blek Svärdsjö, förs., Kopp Svärdsjö, kommun, Kopp Svärdsjö landsfd., Kopp Svärdsjö skd., Kopp Svärdsö, éel av ö, Sthlm Svärta, Söd Sya, Östg Sydsvenska höglandet, prod.-omr.... Sydsvenska mellanbygden, prod.-omr.. Sydvästra, Hälsinglands, vägd., Gävl.. Sydöstra Hälsinglands domsaga, Gävl.. Sydöstra, Hälsinglands, vägd., Gävl. Sydöstra höglandet, jordbr.-omr., Skar. Sydöstra, Örebro läns, vägd., Ör.... Synnerby, Skar Synnerby m. fl. socknars ffb., Skar.. Sågmyra, aggl., Kopp Såneby, Södra, aggl., Värml Sånga, Sthlm Sånga, Vrnl Säbrå, Vrnl Säbrå landsfd., Vrnl Säbrå pd:s kfb., Vrnl Säby, Malm Säby, Västm Säby, förs., Jönk Säby, kommun, Jönk Säffle, köping o. förs., Värml Säfsnäs, Kopp Säljan, aggl., Gävl Sällstorp, Hall Säm, Norra, Älvsb Säm, Södra, Älvsb Särestad, Skar Särestads, Bjärby, Håle o. Tängs ffb., Skar Särna, Kopp Särna, aggl., Kopp Särna landsfd., Kopp Särna o. Idre t:g, Kopp Särslöv, Malm Särö o. Släp m. Budsk&r, aggl., Hall.. Säter, Skar Säter, landskommun o. landsförs., Kopp. Säter, stad o. stadsförs., Kopp Säterbo, Västm Säters landsfd., Kopp Sätila, Älvsb Sättersta, Söd -. Sättna, Vrnl 57 i i : ! I I 183 ' 8 ' : ; 121 ' i ; : I i 227 ' I l 166 i 43 I i ! i 76 I I I i : 185! 164 : 88 i i 147 J 45 I i 71 : i i I I 63 I Sätuna, Skar Sävar, Vb Sävare, Skar Sävare, Hasslösa o. Lindärva ffb., Skar. Sävars landsfd., Vb Sävars nedre, kbfd., Luleå st Sävars övre, kbfd., Luleå st Säve, Göteb Sävedalen, m:e, Göteb Sävedals härad, Göteb. Sävedals landsfd., Göteb...' Sävsjö landsfd., Jönk Sävsjö, m:e, Jönk Söderala, förs., Gävl Söderala, kommun, Gävl Söderby sjukhus, del av aggl-, Sthlm. Söderby-Kari, Sthlm Söderbärke, Kopp Söderfors, Upps. Söderfors, aggl., Upps Söderhamn, stad, Gävl Söderhamns fögderi, Gävl Söderhamns förs., Gävl Söderhamns Sandarne förs., Gävl.... Söderköping, stad o. förs., Östg... - Söderköpings landsfd,, Östg Södermanland, landskap Södermanlands län Södermanlands läns hush.-omr Södermanlands läns landstingsomr... Södermanlands läns mellersta vägd., Söd. Södermanlands läns norra vägd., Söd.. Södermanlands läns södra vägd., Söd.. Södermanlands läns västra vägd., Söd. Södersysslets domsaga, Värml Södersysslets fögderi, Värml Södersysslets vägd., Värml Södertälje ktr., Strängnäs st Södertälje, landsförs., Sthlm Södertälje, stad o. stadsförs., Sthlm.. Södertörns domsaga, Sthlm Södertörns domsagas t:g, Sthlm.... Södertörns fögderi, Sthlm Södertörns ktr., Strängnäs st Södervidinge, Malm Söderåkra, Kalm Söderåkra, aggl-, Kalm Söderåkra norra, kbfd., Växjö st.... Söderåkra södra, kbfd., Växjö st.... Södra Arneby, del av aggl., Värml... Södra Bergnäs, kbfd., Luleå st Södra Bergslagen, prod.-omr Södra, Binnebergs landsfd:s, pd., kfb., Skar.... Södra Björke, Älvsb Södra Dals ktr., Karlstads st Södra, Eda, kbfd., Karlstads st.... Södra, Ekeby, kbfd., Linköpings st... Södra, Falu domsagas, t:g, Kopp.. Södra Finnskoga, Värml Södra Finnskoga o. Nyskog» pdfb., Värml.... Södra Finnö, ö, Östg Södra, Fjärdhundra, ktr., Uppsala ärkest I 179

355 SÖDRA FÅGELÅS SÖRE. 293 Södra Ifågelås, Skar Södra, Gotlands, domsaga, Gotl.... Södra, Gotlands, domsagas t:g, Gotl.. Södra, Gotlands, fögderi, Gotl Södra, Gotlands, härad, Gotl Södra, Gotlands, vägd., Gotl Södra Gärds ffb., Krist Södra, Göteborgs domprosteris, ktr., Göteborgs st Södra Hagunda ffb., Upps Södra, Hallands, domsaga, Hall.... Södra, Hallingebergs, kbfd., Linköpings st. Södra, Hasslerörs, pd., kfb., Skar... Södra Hestra, Jönk Södra H&rene, Älvsb Södra höglandet, jordbr.-omr., Älvsb.. Södra, Inlands, t:g, Göteb Södra, Jämtlands, fögderi, Jämtl.... Södra, Kalmar läns, hush.-onir Södra, Kalmar läds, landstingsomr... Södra Kedum, Skar Södra ktr:et, Visby st... Södra kustlandet, jordbr.-omr., öatg.. Södra Kyrketorp, Skar Södra Ljunga, Krön Södra, Luggude, ktr., Lunds st.... Södra Lundby, Skar Södra, Lycksele, landsfd., Vb Södra, Läckö, pd., kfb., Skar Södra Mellby, Krist Södra Mellby skd., Krist Södra Mos, aggl., Ör Södra Möckleby, Kalm Södra Möckleby, Ventlinge o. Smedby Hb., Kalm Södra Möinge skd., Malm Södra Möre domsaga, Kalm Södra Möre domsagas t:g, Kalm.... Södra Möre fögderi, Kalm Södra Möre härad, Kalm Södra Möre ktr., Växjö st Södra Möre vägd., Kalm Södra, Norrbottens, ktr., Luleå st... Södra Ny, Värml Södra, Piteå, landsfd., Nb Södra Koslags domsaga, Sthlm.... Södra Roslags domsagas t:g, Sthlm.. Södra Kåda, Värml Södra Rörum, Malm Södra Sallerup, Malm Södra Sallerups, Oxie, Bjärshögs o. Görslövs kfb., Malm Södra Sandby, Malm Södra Sandby, aggl., Malm Södra Sandby pdfb., Malm Södra Sandsjö, Krön Södra, Skaraborgs läns, vägd., Skar.. Södra, Skederi, kbf.-omr., Linköpings st. Södra, Skellefteå, landsfd-, Vb Södra skogsbygden, jordbr.-omr., Ör.. Södra skogsbygden, jordbr.-omr., Östg. Södra Solberga, Jönk Södra, Stenstorps, pd., kfb., Skar... Södra, Stockholms läns, vägd., Sthlm Adm. Eckl.i i ' '93 154, : , t : I ; i 153 Södra Såneby, aggl., Värml. Södra Säm, Älvsb Södra, Södermanlands läns, vägd., Söd. Södra, Söderåkra, kbfd., Växjö st... Södra Tjusts härad, Kalm Södra Tjusts ktr., Linköpings st.... Södra Tjusts vägd., Kalm Södra Ulvön, ö, Vrnl Södra, Umeå landsförs., kbfd-, Luleå st. Södra Unnaryd, Jönk Södra, Uppsala läns, domsaga, Upps.. Södra, Uppsala läns, vägd., Upps... Södra Vadsbo ktr., Skara st Södra, Vadsbo, t:g, Skar Södra Vedbo härad, Jönk Södra Vedbo ktr., Linköpings st.... Södra Vedbo t.g, Jönk Södra Vedbo vägd., Jönk Södra Vi, Kalm Södra Vi, aggl., Kalm Södra Vi landsfd., Kalm Södra Vi o. Djursdala ffb., Kalm... Södra, Vikornas, ktr., Göteborgs st... Södra Ving, Älvsb Södra Vings m. fl. socknars pd:s kfb., Älvsb Södra Vram, aggl., Halm Södra Vram, kommun, Malm Södra Vånga, Älvsb Södra, Västerbottens, domsaga, Vb... Södra, Västerbottens, ktr., Luleå st.. Södra, Västmanlands, vägd., Västni.. Södra Åby, Malm Södra Åkarp, Malm Södra, Ångermanlands, domsaga, Vrnl. Södra, Ångermanlands, domsagas t:g, Vrnl. Södra Åsarp, Älvsb Södra Åsbo härad, Krist Södra Åsbo ktr., Lunds st Södra Äsbo o. Bjäre domsaga, Krist.. Södra Åsbo o. Bjäre domsagas t:g, Krist. Södra Åsbo o. Bjäre vägd., Krist... Södra Åsum, Malm Södra, Älvsborgs läns, hush.-omr.... Södra, Älvsyssels, ktr., Göteborgs st.. Södra Ölands kfb. för arrestlokal, Kalm. Södra, Ölands, ktr., Växjö st Södra, Ölands, t:g, Kalm. Södra, Örebro läns, vägd., Ör Södre, Inlands, härad, Göteb Sölvesborg, landskommun o. landsförs., Blek Sölvesborg, stad o. stadsförs.. Blek... Sölvesborgs landsfd., Blek Söndrum, Hall Sone, Skar Sönnarslöv, Västra, Krist Sönnaralöv, Östra, Krist Söraby, Krön Sörberge, aggl., Vrnl Sörby, Krist Sörby, Skar Sörbygdens härad, Göteb Söre, aggl., Jämtl Adm. EckL I i I! ] 246 : ' ; 153 : , 21 - ; i 154! 28 i I 111 i j ' 222 i - 43 i 62 i i ] 46 I i ! 93 ' 148 i 64 \ i ' , i : ' ' ; I i , 39 I i : 233 i

356 294 SÖROMSJÖN TORGET. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Söromsjön, kbfd., Västerås st Sörstafors, aggl., Västm Sörvik, aggl., Kopp Söråker m. Strand, aggl., Vml Sösdala, m:e, Krist Sövde, Malm Sövestad, Malm Taberg, Smålands, aggl., Jönk Tallåsen, aggl., Gävl Tandsjöborg, aggl-, G&vl Tannåker, Jönk Tanum, förs., Göteb Tanum, kommun, Göteb Tanums härad, Göteb Tanums kyrkoområde, kbf.-omr., Göteborgs st Tanums landsfd., Göteb Tanumshede, aggl-, Göteb Tarsled, Älvsb Tavelsjö, kbfd., Luleå st Taxinge, Söd Teekomatorp, m:e, Malm. Teda, Upps Teg, m:e, Vb Tegelsmora, Upps Tegnaby, kommun, Krön Tegneby, Göteb Tengene, förs., Skar Tengene, kommun, Skar Tengene m. fl. socknars pd., kfb., Skar. Tenhult, aggl., Jönk Tensta, Upps Tiarp, Skar Tibble, aggl., Kopp Tibble, Håbo-, Upps Tibble, Skogs-, Upps Tibro, m:e, Skar Tidaholm, stad o. förs., Skar Tidaholms landsfd., Skar Tidan, m:e, Skar Tidans landsfd., Skar Tidavad, Skar Tidersrum, östg Tierp, förs., Upps Tierp, kommun, Upps Tierp, köping, Upps Tierps landsfd., Upps Tillberga, Västm Tillberga, aggl., Västm Tillberga pd:s kfb., Västm Tillinge, Upps Timmele, Älvsb Timmernabben, aggl., Kalm Timmersdala, Skar Timrå, Vrnl Timrå landsfd., Vrid Timsfors, aggl., Krön Ting k Gotland Tingslag Tingsryd, köping, Krön Tingsryds landsfd., Krön Tingstad, östg I9S ' « I 118 J 71 I I ! I 9 j I 84! I 8! ! ! 71 \ i I 219 I 32! ! I 1 6 I 182 Tingstad, aggl., Göteb Tingstade, Gotl Tingsås, förs., Krön Tingsås, kommun, Krön Tingsås skd., Krön Tingvallskulle, del av aggl., Nb.... Tirup, Malm. Tisselskog, Älvsb Tiunda fögderi, Upps Tiunda t:g, Upps Tired, Skar Tjureda, Krön Tjurkö, Blek Tjusts domsaga, Kalm Tjusts domsagas t:g, Kalm Tjusts fögderi, Kalm Tjusts, Norra, härad, Kalm Tjusts, Norra, ktr., Linköpings st... Tjusts, Norra, vägd., Kalm Tjusts, Södra, härad, Kalm Tjusts, Södra, ktr., Linköpings st... Tjusts, Södra, vägd., Kalm Tjållmo, Östg TjäUmo, aggl., Östg Tjärby, Hall Tjärnö, Göteb Tjärstad, Östg Tjörn, 6, Göteb Tjörnarp, Krist Tjörnarp, aggl., Krist Tjörnekalv, m:e, Göteb Tjörns härad, Göteb Tjörns kfb., Göteb Tjörns landsfd., Göteb Toarp, Älvsb Tobo, aggl-, Upps Tofta, Gotl Tofta, Malm Tofteryd, Jönk Tolfta, Upps Tolg, Krön Tollarp, m:e, Krist Tollarps fögderi, Krist Tollstad, Västra, östg Tollstad, östra, östg Tollstads, Västra, Heda, Boks, Svanshals o. Kumla kfb., Östg Tollstads, Östra, o. Sjögestads ffb., Östg. Tolånga, Malm Tomelilla, köping o. förs., Krist.... Tommarp, aggl., Krist Tommarp, Västra, Malm Tommarp, östra, Krist Tommarpsortens, Västra, ålderdomshem, kfb., Malm Torbjörntorp, Skar Torekov, Krist Torekov, m:e, Krist Torestorp, Älvsb.. Torestorps pd:s kfb., Älvsb Toresand, Söd Toresunds, K&rnbo o. Taxinge pd:s kfb., Söd Torget, aggl., Jönk. Torget, aggl., Malm ^

357 TORHAMN TRÖKÖRNA. 295 Torhamn, Blek Torhamn, aggl., Blek Tormastorp, aggl., Krist Torna härad, Halm Torna ktr., Lunds st Torna o. Bara domsaga, Malm Torna o. Bara domsagas t:g, Malm... Torna vägd., Malm Torneå domsaga, Nb Torneå fögderi, Nb Torneå t:g, Nb Torneå vägd., Nb Torp, Göteb Torp, Vrnl Torp, Älvsb Torp, Östra, Malm Torpa, Hall Torpa, Krön Torpa, Västm Torpa, Östg Torpe, Inlands, härad, Göteb Torps landsfd., Vrnl Torps, östra, m. fl. socknars ffb., Malm. Torpsbruk, aggl., Krön Torpshammar, aggl., Vrnl Torpön, ö, östg Torrlösa, Malm Torrskog, Älvsb Torsby, Göteb Toreby landsfd., Värml Torsby, m:e, Värml Torshälla, landskommun o. landsförs., Söd Torshalla, stad o. stadsförs., Söd.... Torskinge, Jönk Torskors, aggl.. Blek Torslanda, Göteb Torslnnda, Kalm Torslunda, Algutsrums o. Vickleby ffb., Kalm Torstorp, aggl., östg Torstuna, Västm Torstuna härad, Västm Torstuna pd:s kfb., Vastm Torsvi, Upps Torsäker, Gävl Torsåker, Söd Torsåker, Vrnl Torsåker, aggl., Gävl Torsåkers landsfd., Gävl Torsång, Kopp Torsås, Kalm Torsås landsfd., Kalm Torsås, m:e, Kalm Torsås, Västra, Krön Torsås, östra, Krön Torsås, östra, o. Uråsa ffb., Krön... Torso, Skar Torso m. Fågelö, ö, Skar Tortuna, Västm Torup, Hall Torup, aggl-, Hall Torup, Västra, Krist Torup, Västra, aggl., Krist Adm. Eckl S i li\ I7 i i I I I i 122 I 86 I ! i - 29! 26 i i ! : , Torö, Sthlm Torö m. Svärdsö o. Oxnö, ö, Sthlm.. Tosjö, numera Tåssjö, Krist Tossene, förs., Göteb Tossene, kommun, Göteb Tostared, Älvsb Tostarp, numera Tåstarp, Krist.... Tosterup, Krist Tosterö, del av ö, Söd Tottarp, Malm Trafikföretaget Jönköping-Huskvarna, kfb., Jönk Tranemo, Älvsb. Tranemo, aggl., Älvsb Tranemo landsfd., Älvsb Trankil, Värml Transtrand, Kopp Tranum, Skar Tranås, Krist Tranås landsfd., Jönk Tranås, stad, Jönk Traryd, Krön Traryd, aggl., Krön Trefaldighet, Heliga, förs., Upps.... Trefaldighets, Heliga, förs. i Gävle, G&vl Trehörna, östg Trehörningsjö, Vrnl Trehörningsjö, aggl., Vrnl Trekanten, aggl., Kalm Trelleborg, stad o. förs., Malm Trolle-Ljungby, Krist Trollenas, Malm Trollenäs m. fl. socknars ffb., Malm.. Trollhättan, stad o. förs., Älvsb.. Trosa landsfd., Söd Trosa, stad o. förs., Söd Trosa-Vagnhärad, Söd Truedstorp, del av aggl., Malm.... Trundön, ö, Nb Trunna, aggl., Kopp Tryde, Krist Tryde landsfd., Krist Tryserum, Kalm Trångsund m. Stortorp, aggl., Sthlm. Trångsviken, aggl., Jämtl Travad, Skar Travad, aggl., Skar Träkumla, Gotl Träkvista, aggl., Sthlm Trälleborg, numera Trelleborg, stad o. förs., Malm Träne, Krist Träslöv, Hall Träslöv, Lilla, aggl., Hall Träslövsläge, aggl., Hall Trässberg, Skar Trästena, Skar Trävattna, Skar Trögds domsagas t:g, Upps Trögds fögderi, Upps Trögds härad, Upps Trögds o. Åsunda ktr., Uppsala ärkest. Trögds pfb., Upps Trökörna, Skar Adm. Eckl. 6, , , , ; i 220 i ; ; ; ! , :

358 296 TRÖNNINGE TÖRNESFALLA. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Trönninge, Hall Trönninge, agg!., Hall Trönö, Gävl Tuhundra härad, Västm Tullinge, aggl., Sthlm Tullstorp, Malm Tulseboda, aggl., Blek Tumba bruk m. Vretarna, aggl-, Sthlm Tumba, kbfd., Strängnäs st Tumba landsfd., Sthlm Tumba, m:e, Sthlm Tumberg, Älvsb Tumbo, Söd Tumbo o. Råby-Rekarne ffb., Söd... Tun, Skar Tuna, Kalm Tuna, Söd Tuna, Upps Tuna, Vrnt. Tuna landsfd., Vrnl Tuna pd:s kib., Vrnl Tuna, Stora, förs., Kopp Tuna, Stora, kommun, Kopp Tuna, Stora, ktr., Västerås st Tuna, Stora, kbfd., Västerås st.... Tuna, Stora, landsfd., Kopp Tuna, Stora, -Domnarvets kfb., Kopp.. Tuna vägd., Kopp Tunaberg, Söd Tunadal, aggl., Vrnl Tuna-H&stberg, aggl., Kopp Tunaläns härad, Kalm Tunaläns landsfd., Kalm Tunaläns o. Sevede fögderi, Kalm... Tunaläns o. Sevede ktr., Linköpings st. Tunge, Älvsb Tunge härad, Göteb Tunhem, Västra, Älvsb Tunhem, Östra, Skar Tunhem, Östra, -Ugglums skd., Skar.. Tunhems landsfd., Ålvsb Tunneberga, aggl., Malm Tuns, Friels o. Karaby ffb., Skar... Tuns, Friels o. Karabv skd., Skar... Tuns pd., kfb., Skar." Tuolluvaara, aggl., Nb Tureberg m. Helenelund o. Häggvik, aggl., Sthlm Turinge, Sthlm Tutaryd, Krön Tuve, Göteb Tveta, Kalm Tveta, Sthlm Tveta, Värml Tveta härad, Jönk Tveta ktr., Växjö st Tveta o. Kila pdfb., Värml Tveta, Vista o. Mo domsaga, Jönk... Tveta, Vista o. Mo domsagas t:g, Jönk. Tveta, Vista o. Mo härads fögderi, Jönk. Tveta vägd., Jönk Tving, Blek Tvings landsfd., Blek Tvååker, Hall Tvåiker, aggl., Hall rgo i K ' ' ' Tvärred, Älvsb. Tydje, kommun, Älvsb Tygelsjö, Malm Tygelsjö, aggl., Malm Tynderö, Vrnl Tyngsjö, kbf.-omr., Västerås st.... Tyresö, Sthlm Tyringe, m:e, Krist Tyska förs. i Göteborg, Göteb Tyska S:ta Gertruds förs. i Stockholm. Tysslinge, ör Tysslinge pd., kfb., ör Tystberga, Söd Tystberga, aggl., Söd Tvstberga, Sättersta o. Bogsta pd:skfb., "Söd Tåby, östg Tådene, Skar Tédene-Tranums skd., Skar Tågarp, aggl-, Malm Tången, m:e, Göteb Tångered, aggl., Kalm Tångeråsa, Ör Tånnö, Jönk Tåsjö, Vrnl Tåssjö, Krist Tåstarp, Krist Täby, Sthlm Täby, ör Täby, m:e, Sthlm Tämta, Älvsb Täng, Skar Tännäs, förs., Jämtl Tännäs, kommun, Jämtl Tännäs landsfd., Jämtl Tännäs, lappförs., jj^,' [[[][[ Tännäs skd., Jämtl Tärbv, Älvsb Tärendö, Nb Tärna, Vb Tärna, Västm Tärna landsfd., Vb Tärna vägd., Vb Tärnaby, aggl., Vb Tärnsjö, aggl., Västm Tätorter, Ieke-administrativa Tävelsås, Krön Töcksfors, aggl., Värml Töcksmark, Värml Töftedal, Älvsb Töftedals, Rölanda o. Gesäters pd:s kfb., Älvsb Töllsjö, Älvsb Tölö, Hall Tönnersjö, Hall Tönnersjö härad, Hall Tönnersjö vägd., Hall Tore, Nb Tore, kbfd., Luleå st Tore landsfd., Nb Tore m. Törefors, aggl., Nb Töreboda, köping o. förs., Skar.... Törefors, del av aggl., Nb Törnesf alla,. Kalm ' ; : 209 6! : 57 ' ' ' i i 185 i i - 56 < 219 I < < ' i I !

359 TÖRNEVALLA VADSBO NORRA T:G. 297 Törnevalla, Östg TörnsfaU, n\imera Törnesfalla, Kalm.. Törringe, Malm. Tössbo härad, Älvsb Tössbo landsfd., Älvsb Tössbo o. Vedbo domsaga, Älvsb.... Tössbo t:g, Älvsb. Tösse, kommun, Älvsb. Tösse m. Tydje, förs., Älvsb Tösse m. Tydje skd., Älvsb Tösse pd:s kfb., Älvsb Ucklum, Göteb Uckna, numera Ukna, Kalm Uddagarden, aggl., Skar Uddebo, aggl., Älvsb Uddeholm, aggl., Värml Uddaholms landsfd., Värml Uddevalla, stad o. förs., Göteb Ugglum, Skar Ukna, Kalm Ukna landsfd., Kalm Ulebergshamn, m:e, Göteb Ullared, Hall Ullared, aggl., Hall Ullasjö, Älvsb Ullene, Skar Ullerud, Nedre, Värml Ullerud, övre, Värml Ullerva, Skar Ullerva, Eks, Utby, Ekby o. Leksbergs ffb., Skar Ullervad» numera Ullerva, Skar.... UUer&ker, aggl., Upps Ulleråkers härad, Upps Ulleråkers landsfd., Upps Ulleråkers o. Norunda ktr., Uppsala ärkest Ulleråkers pfb., Upps Ullstorp, Krist Ullånger, Vrnl Ulricehamn, stad o. förs., Älvsb.... Ulrika, östg Ulrika, aggl., östg Ulrika Eleonora (Kungsholms) förs. i Stockholm Ulriksfors, aggl., Jämtl Ulvestorp, aggl., Skar Ulvhäll, aggl., Söd Ulvshyttan, aggl., Kopp Ulvöarna, öar, Vrnl Ulvön, Norra, ö, Vrnl Ulvön, Södra, ö, Vrnl Umebygdens vägd., Vb Umeå domsaga, Vb Umeå domsagas t:g, Vb Umeå fögderi, Vb Umeå landsfd., Vb Umeå landsförs. södra, kbfd., Luleå st. Umeå, landskommun o. landsförs., Vb. Umeå, stad o. stadsförs., Vb Umn&s, kbfd., Luleå st Undenas, Skar Undenäa o. Halna ffb., Skar Adm. Eckl. 17, , , 117 ; 143 i 143, ; 54! , , i , i , , s , I 72, , 9 ; 108 i ' i 37 i : i ; 226 I 216 i 229 I i 149 I 100 I 149 \ ',! i i i Undersvik, Gävl Undersåker, förs., Jämtl Undersåker, kommun, Jämtl Undersåker, lappförs., Jämtl Undersåkers ktr., Härnösands st.... Undersåkers landsfd., Jämtl Undersåkers vägd., Jämtl Unnaryd, aggl., Jönk Unnaryd, Norra, Jönk Unnaryd, Södra, Jönk Ununge, Sthlm Upperud m. Östebo, aggl., Älvsb.... Upphärad, Älvsb Upphärad, aggl., Älvsb Uppland, landskap Uppsala domprosten o. Vaksala ktr., Uppsala ärkest Uppsala, Gamla, Upps Uppsala, Gamla, aggl., Upps Uppsala län Uppsala läns hush.-omr Uppsala läns landstingsomr Uppsala läns norra domsaga, Upps... Uppsala läns norra domsagas t:g, Upps. Uppsala läns norra vägd., Upps.... Uppsala läns södra domsaga, Upps... Uppsala läns södra vägd., Upps.... Uppsala läns västra vägd-, Upps.... Uppsala läns östra vägd., Upps.... Uppsala, stad o. förs., Upps Uppsala ärkestift Uppsala-Näs, Upps Uppvidinge fögderi, Krön Uppvidinge härad, Krön Uppvidinge ktr., Växjö st Uppvidinge, Norra, kfb., Krön Uppvidinge sjfb., Krön Uppvidinge t:g, Krön Uppvidinge vägd., Krön Uppåkra, Malm Uppåkra pd., kfb., Malm Urshult, Krön Urshult, aggl., Krön Ursvik, Lilla, aggl., Sthlm Uråsa, Krön Utansjö, aggl., Vrnl Utby, Skar Utmeland, Norra, aggl.. Kopp Uttran, aggl., Sthlm Utvik, del av aggl., Vrnl Utvängstorp, Skar Utö, Sthlm Utö, ö, Sthlm Uvered, Skar Vad, Skar Vad, aggl., Kopp Vada, Sthlm Vadensjö, Malm Vadsbo domsaga. Skar Vadsbo härad, Skar Vadsbo, Norra, ktr., Skara st Vadsbo norra t:g, Skar Adm. Eckl. 90, ; i 96 i i 204 : i 22, ' , 61 ; i 10, 179, > ; 25 j ~ : i , : ! ! : i I ; , 72! ;

360 298 VADSBO, SÖDRA, KTR. VEDBO, SÖDRA, HÄRAD. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Vadsbo, Södra, ktr., Skara st Vadsbo södra t:g, Skar Vadsbro, Söd Vadsbro o. Blacksta ffb., Söd Vadstena Iandsfd., Östg Vadstena o. S:t Pers skd., Östg.... Vadstena, stad o. förs., Östg Vaggeryd, m:e, Jönk Vagnhärad, aggl., Söd Vagnhärad, Trosa-, Söd Vagnsbro härad, numera Vangsbro härad, Västm Vaksala, Upps Vaksala härad, Upps Vaksala Iandsfd., Upps Valbo, Gävl Valbo härad, Älvsb Valbo Iandsfd., Älvsb Valbo fcg.riltsb Valbo vägd., Älvsb Valbo-Byr, Älvsb Valdemarsvik, köping o. förs., Östg.. Valdemarsviks Iandsfd., Östg Valdshult, Jönk Valinge, Hall Valkebo härad, östg Valkebo Iandsfd., östg Valkebo vägd., östg Vall, Gotl Valia, Göteb Valla Iandsfd., Söd Valla, m:e, Söd Vallberga, aggl., Hall Vallby, Krist Vallby, Söd Vallby, Upps Vallby o. Hammarby skd., Söd.... Valida, Hall...." Valle härad, Skar Valleberga, Krist Valleberga, del av aggl., Malm Vallentuna, Stblm Vallentuna, aggl., Sthlm Vallentuna härad, Sthlm Vallentuna Iandsfd., Sthlm Vallerstad, Östg Valleras, aggl., Kopp Valleviken, aggl., Gotl Vallkärra, Malm Vallkärra pd., kfb., Malm Vallsjö, Jönk Vallsta, aggl., Gävl Vallstena, Gotl Vallvik, aggl., Gävl Vallåkra, aggl., Malm Valskog, aggl., Västm Valstad, Skar Valstads pd., kfb., Skar Valsätra, aggl., Upps Valtorp, Skar Valå, del av aggl., Vrid Valö, Sthlm Vamlingbo, Gotl Vangsbro härad, Västm Vankiva, Krist I 13! 188 :6o I 109! i ! 12 ' 188 i 83! 9 I ! i 117 i 143 j 156 I 60 I ! I 22 I I ' 109 I 153 I 33 I ! ! 13 I 223 I Vansbro, kbfd., Västerås st Vansbro, m.-e, Kopp Vansbro, östra, m. Saltvik o. Dalasågen, aggl., Kopp Vanstad, Malm Vanstads pdfb., Malm Vansäter, aggl., Gävl Vansö, Söd Vapnö, Hall Vapnö o. Holms ffb., Hall Vara, köping o. förs., Skar Vara Iandsfd., Skar Vara pastorats o. Longs sockens ffb., Skar. Varberg, stad o. förs., Hall Varbergs fögderi, Hall Varbergs ktr., Goteborgs st Vargön m. Kassaretorpet o. Restad, aggl., Älvsb. Vargön, ö, Nb. Värnhem, Skar Värnhems pd., kfb., Skar Varnum, Värml Varnum, Älvsb... Varnums m. fl. socknars ffb., Älvsb.. Varnum-Tärby skd., Älvsb Varola, Skar Vartofta, aggl-, Skar Vartofta fögderi, Skar Vartofta härad, Skar Vartofta ktr., Skara st Vartofta Iandsfd., Skar Vartofta o. Frökinds domsaga, Skar.. Vartofta o. Frökinds domsagas t:g, Skar. Vartofta-Åaaka, Skar Varv, Skar Varv, kommun, östg Varv o. Styra, förs., östg Varva m. Hillebyn, aggl., Gävl.... Varvs o. Styra skd., Östg Varvs, Styra, Asks o. Vallerstads kfb., Östg Varvs, 8tyra o. Asks pfb., Östg.... Vasa förs. i Göteborg, Göteb Vassmolösa, aggl., Kalm Vassmolösa Iandsfd., Kalm Vassunda, Sthlm Vassända Iandsfd., Älvsb Vassända-Naglum, Älvsb Vattjom, aggl., Vrnl Vaxholm, förs., Sthlm Vaxholm, stad, Sthlm Vaxholms skd., Sthlm Veberöd, Malm Veberöd, m:e, Malm Veberöds pd., kfb., Malm Veckholm, Upps. Vedbo fögderi, Älvsb Vedbo härad, Älvsb Vedbo, Norra, h&rad, Jönk Vedbo, Norra, ktr., Linköpings st... Vedbo, Norra o. Södra, domsaga, Jönk. Vedbo, Norra o. Södra, fögderi, Jönk.. Vedbo, Norra, o. Vista vägd., Jönk.. Vedbo, Norra, t:g, Jönk Vedbo, Södra, härad, Jönk ' j ! 13 > ! ! ' 164 I - 53 ' i j i 244 I

361 VEDBO, SÖDRA, KTR. VILSKE HÄRAD. 299 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Vedbo, Södra, ktr., Linköpings st... Vedbo, Södra, t:g, Jönk Vedbo, Södra, vägd., Jönk Vedbo t:g, Älvsb Vedbo vägd., Älvsb Vedby, Krist Veddige, Hall Veddige, aggl., Hall Vedens härad, Älvsb Vederslöv, Krön Vederslövs o. Dänningelanda ffb., Krön. Vederslövs skd., Krön Vedevig, aggl., Ör Vedum, Kinne-, Skar Vedum, Laske-, Skar Vedum, m:e, Skar Vedums landsfd., Skar Vedum» pd., kfb., Skar Vega, aggl., Sthlm Vegby, aggl., Älvsb Veinge, Hall Veinge, aggl., Hall Vejbystrand, aggl., Krist Velanda, aggl., Älvsb Velinga, Skar Velinga m. fl. socknars ffb., Skar... Velinge, nnmera Velinga, Skar Vellinge, Malm Vellinge landsfd., Malm Vellinge, m:e, Malm Vemdalen, Jämtl Vemdalens kfb., Jämtl Vemmenhög, Västra, Malm Vemmenhög, östra, Malm Vemmenhögs härad, Malm Vemmenhögs ktr., Lunds st Vemmenhögs, Ljunits o. Herrestads domsaga, Malm Vemmenhögs, Ljunits o. Herrestads domsagas t:g, Malm Vemmenhögs vägd., Malm Vemmerlöv, aggl., Krist.... ".... Vemmerlöv, Västra, Malm Vemmerlöv, Östra, Krist Vena, förs., Kalm Vena, kommun, Kalm Vena, kbfd., Linköpings st Vendel, Upps Vendelsö, aggl., Sthlm Venjan, Kopp Venjan, kbfd., Västerås st Vens vägd., Malm Ventlinge, Kalm Verkeback, aggl., Kalm Verum, Krist Verums landsfd., Krist Vesene, Älvsb Vessige, Hall Vessigebro, aggl., Hall Veta, östg Veta, Viby, Sya o. Herrberga pfb., östg. Vetlanda, förs., Jönk Vetlanda landsfd., Jönk Vetlanda, landskommun, Jönk Vetlanda, stad, Jönk , 156 i i ! , , i ! 119 i 164 I 215, i i j 70 i I 70! ! i I '95 I Vette härad, Göteb I Vi, aggl., Gävl Vi, Norra, Östg Vi, Södra, Kalm Vi, Södra, aggl., Kalm Vi, Södra, landsfd-, Kalm Vi, Södra, o. Djursdala ffb., Kalm... j Via, Norra, del av aggl., Ör [ Viby, Ör i Viby, Östg 1 Viby, aggl., Sthlm Viby, del av aggl-, Krist Vibyggerå, VrnI 1 Vickleby, Kalm Vidbo, Sthlm Vidön, del av aggl., Värml ' Vifolka härad, östg I Vifolka o. Valkebo ktr., Linköpings st. j Viggbyholm, aggl., Sthlm Vii m. Alvik o. Gustavshamn, aggl., j Vrnl i Vij, del av aggl., Gävl Vik, aggl., Krist 1 Vika, förs., Kopp Vika, kommun, Kopp Vikarbyn, aggl., Kopp ; Vikbolandets landsfd., Östg Vikbolandets vägd., Östg Vikbolands ktr., Linköping!) st Vikdalen m. Augustendal, aggl., Sthlm. Viken, Malm Viken, m:e, Malm Vikens skd., Göteb Viker, Ör Vikingstad, Östg Vikingstads m. fl. socknars pfb., Östg.. Vikingstads o. Rappestads kfb., Östg.. Viklau, Gotl Vikmanshyttan, aggl., Kopp Vikornas norra ktr., Göteborgs st... Vikomas södra ktr., Göteborgs st.. Viksjö, Vrnl Viksjöfors, aggl., Gävl Viksta, Upps Vilhelmina, Vb Vilhelmina, kbfd., Luleå st Vilhelmina landsfd., Vb Vilhelmina, m:e, Vb Vilhelmina t:g, Vb Vilhelmina vägd., Vb Villands domsaga, Krist Villands domsagas t:g, Krist Villands härad, Krist Villands ktr., Lunds st Villands vägd., Krist Villberga, Upps Villie, Malm Villie, Örsjö o. Solberga kfb., Malm.. Villstad, Jönk Vill&ttinge härad, Söd Vill&ttinge ktr., Strängnäs st Villåttinge landsfd., Söd ViUåttinge t:g, Söd Vilske härad. Skar 57 i i 19 I j : i I '83 214! ; 221, 86 I I 230 : 109 i 154! I 43! i i 183 l6l : l6l, ~ 32, i 199 i , , 205 : 2O9 125, \ 149 ; 158, : ,

362 300 VILSKE HÄRADS KFB. VÅRKUMLA. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Vilske härads kfb., Skar Vilske landsfd., Skar Vilske t:g, Skar Vilske-Kleva, Skar Vimmerby, landskommun o. landsfärs., Kalm Vimmerby, stad o. stadaförs., Kalm. Vinberg, Hall Vindeln, m:e, Vb Vindö, ö, Sthlm Ving, Norra, Skar Ving, Södra, Älvsb Vings, Södra, m. f # l. socknars pd:s kfb., Älvsb Vingåker, m:e, Söd Vingåker, Västra, Söd Vingåker, Östra, Söd Vingåkers landsfd., Söd Vinköl, Sk«r Vinköls m. fl. socknars pd., kfb., Skar. Vinnerstad, Östg Vinnö m. Karpalund, aggl., Krist... Vinslöv, förs., Krist Vinslöv, kommun, Krist Vinslöv, köping, Krist Vinslövs kommuns o. Vinsiövs köpings ffb., Krist Vinslövs landsfd., Krist Vinsta, del av aggl., Sthlm Vintjärn, agg]., Kopp Vintrie, aggl., Malm Vintrosa, Ör.. Vintrosa, aggl., Ör Vireda, Jönk Virestad, Krön Virke, Malm Virsbo, aggl., V&stm Virserum, Kalm Virserum, m:e, Kalm Virserums landsfd., Kalm Visby, stad o. förs., Gotl Visby»tift Visingsö, Jönk Visingsö vägd., Jönk Visingsö, ö, Jönk Viskafors m. Svaneholm, aggl., Älvsb.. Viske härad, Hall Viske landsfd., Hall Viske t:g, Hall Vislanda, Krön Vislanda, m:e, Krön Visnum, Värml Vi8nums härad, Värml Visnums härads o. Varnums pdfb., Värml Visnums ktr., Karlstads st Visnums landsfd., Värml Visnums-Kil, Värml Vissefj&rda, Kalm Vissefjarda, aggl-, Kalm Vissefj&rda landsfd., Kalm Visseltofta, Krist Vist, Östg Vista härad, Jönk Vista ktr., Växjö st sockens i I ! i 146 I 69! j 186 I 164 j 14 i 14 I I I I - 39 j i I I I I - I Viste härad, Skar Vistheden, aggl., Nb Vistorp, Skar Vists o. Landeryds pfb., Östg Vitaby, Krist Vitaby, aggl.. Krist Vitaby skd., Krist Vitemölla, m:e, Krist Vitsand, Värml Vittangi, aggl., Nb Vittangi, förs., Nb Vittangi landsfd., Nb Vittaryd, Krön Vittinge, Västm Vitträsk, kbfd., Luleå st Vittsjö, Krist Vittsjö, aggl., Krist,. Vittskövle, Krist Vivsta fögderi, Vrnl Vivsta-Näs, m:e, Vrnl Vivstavarv, aggl., Vrnl Vollsjö, Malm Vomb, Malm Voxna, Gävl Voxnans ktr., Uppsala ärkest Voxtorp, Jönk Voxtorp, Kalm Vram, Norra, förs., Malm Vram, Norra, kommun, Malm Vram, Södra, aggl., Malm Vram, Södra, kommun, Malm Vram, Västra, Krist Vram, östra, Krist Vrena, Söd Vrena, aggl., Söd Vreta kloster, östg Vreta klosters o. Stjärnorna pfb., östg. Vretarna, del av aggl., Sthlm Vreten, aggl., Sthlm Vretstorp, aggl., ör Vrigstad, Jönk Vrigstad, aggl., Jönk Vrå, Krön Vrångö, m:e, Göteb Vila härad, Västm Våla landsfd., Västm Vålberg, aggl., Värml Våmb, Skar Våmb, aggl., Skar Varuhus, Kopp Vånga, Krist Vånga, Östg Vånga ktr., Skara st Vånga, Norra, Skar Vånga, Norra, o. Edsvära pd., kfb., Skar. Vånga, Södra, Älvsb Vårding», Sthlm Vårdnä», östg Vårdsberg, östg VArfrukyrka, TJpps Vårfrukyrka, Svranegaras, Enköpings- Näs o. Teda ffb., TJpps Vårgårda, m:e, Älvsb. V&rgårda pd., kfb., Älrsb Vårkumla,- Skar 67 ; 234 i 70 i , , 212 3g 77 ' & ; 179 i i i , t < 180 i i 222 : ; , i i : i ! 87, i i ! , \ ;

363 VÅRVIK VÄSTERNÄRKES DOMSAGA. 301 Vårvik, Älvsb Våthult, Jönk Våxtorp, Hall Våxtorp, aggl., Hall Våxtorp» numera Voxtorp, Jönk.... Våxtorp, numera Voxtorp, Kalm.... Vä, Krist Va m. il. kommuners ffb., Krist.... Vackelsång, Krön Väckelsång, aggl., Krön Väddö, Sthlm Väddö landsfd., Sthlm Väddö m. Björkö, ö, Sthlm Väddö o. Häverö skeppslag, Sthlm.. Väddö o. Närdinghundra t:g, Sthlm.. Viderstad, Östg Väderstad, aggl., Östg Väderstads, Hovs o. Appuna pfb., Östg. Väderstads o. Kumla ffb., östg.... Vägdistrikt Vägen, Nya, aggl., Ör Väja, del av aggl., Vrnl Vajern, m:e, Göteb Väla, Skar Välinge, Malm Valluv, Malm. Väne fögderi, Älvsb Väne härad, Älvsb Väne ktr., Skara st. Väne o. Ale vägd., Älvsb Vänern, sjö Vänersborg, stad o. förs., Älvsb.... Vänerslätten, prod.-omr Vänersnas, Skar Vine-Ryr, Älvsb Vine-Åiaka, Älvsb Vinga, Älvsb Vänge, Gotl Vänge, Upps Vänge o. Läby skd., Upps Vinnas, förs., Vb Vinnas, kommun, Vb Vinnäs, köping, Vb Vinnäs köping, kbfd., Luleå st.... Vännäs landsfd., Vb Vinnas landskommun, kbfd., Luleå st.. Vännäsby, m:e, Vb Virends, Mellersta, domsaga, Krön... Värends, Mellersta, domsagas teg, Krön. Varenda, Västra, domsaga, Krön.... Värends, Västra, domsagas t:g, Krön.. Värends, Västra, kfb., Krön Virends, östra, domsaga, Krön.... Viring, Skar Vårmdö fögderi, Sthlm Virmdö, förs., Sthlm Virmdö, kommun, Sthlm V&rmdö landsfd., Sthlm Virmdö skeppslag, Sthlm Virmdö»kd., Sthlm Vlnndö, ö, Sthlm Värmland, landskap Värmland, Norra, jordbr.-omr., Värml.. Värmlands län Värmlands lins hush.-omr Adm. Eckl i , I i 3 i _ 16., - 161! Värmlands läns landstingsomr Värmlandsbergs vägd., Värm] Värmlandanäs pdfb., Värml Värmskog, Värml Värna, Östg Värnamo, förs., Jönk Värnamo landsfd., Jönk Värnamo, landskommun, Jönk Värnamo skd., Jönk Värnamo, stad, Jönk Värsås, Skar Värö, Hall Väsby, Malm Väsby, aggl., Sthlm Väsby, Salbergs-, fögderi, Västm.... Vase, Värml Vase, aggl., Värml Vase härad, Värml Vase landsfd., Värml Väskinde, Gotl Västanbyn m. östanbyn, aggl., Gävl.. Västanfors, Västm Västanfors landsfd., Västm Västanfors, m:e, Västm Västanå, aggl., Upps Västbo fögderi, Jönk Västbo härad, Jönk Västbo ktr., Växjö st Västbo t:g, Jönk Västbo vägd., Jönk Västerbergslags domsaga, Kopp.... Västerbergslags domsagas t:g, Kopp. Västerbergslags fögderi, Kopp Västerbergslags vägd., Kopp Västerbitterna, kommun, Skar Västerbotten, landskap Västerbottens län Västerbottens läns hush.-omr Västerbottens läns landstingsomr.... Västerbottens mellersta domsaga, Vb.. Västerbottens norra domsaga, Vb... Västerbottens norra ktr., Luleå st... Västerbottens södra domsaga, Vb... Västerbottens södra ktr., Luleå st... Västerbottens västra domsaga, Vb... Västerdals fögderi, Kopp Västerdals ktr., Västerås st VäBterfärnebo, Västm Västerfärnebo ktr., Västerås st Västergarn, Gotl Västergötland, landskap Västerhaninge, Sthlm Västerhejde, Gotl Västerland», Göteb Visterljung, Söd Västerljungs, Bälinge, Lästringe o. Torsåkers pd:s kfb., Söd Västerlösa, Östg Västerlövsta, Västm Västermo, Söd Västernorrlands län Västernorrlands läns hush.-omr Västernorrlands läns landstingsomr... Västernirkes domsaga, Ör Adm. Eckl ! % , 147 j 86, 147 i 134 i 157 ; i 171 : 170, , ! I :! I90 83 j 191 I I i i : 188 I 160 i 19 i l I , 171 i - 170! 146 I

364 302 VASTERPLANA VÄSTRA TORUP. Adm. Eekl. Adm. Eckl. Västerplana, Skar Västerrekame härad, Söd Västerrekame ktr., Strängnäs st.... Västerrekame landsfd., Söd V&sterstad, Malm Västersysslets fögderi, Värml Västertälje, kommun, Sthlm Västervik, stad o. förs., Kalm Västervåla, Västm Västeråker, Upps Västerås domprosteri, Västerås st... Västerås fögderi, Västm Västerås förs., Västm Västerås landsfd., Västm Västerås Lundby förs., Västm Västerås S:t [lians förs., Västm.... Västerås, stad, Västm Västerås stift Västerås-TTarkarö, Västm Västkinde, numera Väskinde, Gotl... Västland, Upps Västlands o. Tolfta ffb., Upps Västmanland, landskap Västmanlands län Västmanlands läns hush.-omr Västmanlands läns landstingsomr.... Västmanlands mellersta domsaga, Västm. Västmanlands norra vägd., Västm,.. Västmanlands södra vägd., Västm... Västmanlands västra domsaga, Västm.. Västmanlands västra vägd., Västm... Västmanlands östra domsaga, Västm.. Västmanlands östra domsagas t:g, Västm. Västmanlands östra vägd., Västm... Västra Alstad, Malm Västra, Binnebergs landsfd:s, pd., kfb., Skar Västra Broby, Krist Västra Dals ktr., Karlstads st Västra Ed, Kalm Västra Emtervik, numera Västra Ämtervik, Vfirml Västra Eneby, Östg Västra Enebyberg, aggl., Sthlm.... Västra Frölunda, Göteb Västra Frölunda, kbfd., Göteborgs st.. Västra Fågelvik, Värml Västra förs. i Nyköping, Söd Västra Gerum, Skar Västra Gerums m. fl. socknars pd., kfb., Skar Västra, Gästriklands, domsaga, Gävl. Västra, Gästriklands, domsagas t:g, Gävl- Västra, Gästriklands, ktr., Uppsala ärke st Västra Göinge domsaga, Krist Västra Göinge domsagas t:g, Krist... Västra Göinge härad, Krist Västra Göinge ktr., Lunds st Västra Göinge vägd., Krist Västra Harg, Östg Västra, Hasslerörs, pd., kfb., Skar... Västra Hisings härad, Göteb Västra Hoby, Malm 68 I i! i ; i i I I -! : ! I i I I 146 I 157, 146 i 146 I I I 196 i ' 182 i 76! ! I 54! 199 i I i I 1S0 141 i 141 ' I I - 54 i - 44 i 195 Västra Husby, östg Västra Hälsinglands domsaga, Gävl... I Västra Hälsinglands domsagas t:g, Gävl. Västra härad, Jönk i Västra härads ktr., Växjö st i Västra härads vägd., Jönk ', Västra Ingelstad, Malm i Västra Ingelstads m. närgränsande socknars kfb., Malm Västra, Jämtlands, domsaga, Jämtl... Västra, Jämtlands, domsagas t:g, Jämtl. Västra, Jämtlands, fögderi, Jämtl... Västra, Jörns, kbfd., Luleå st Västra Karaby, Malm Västra Karaby, aggl., Malm Västra Karaby, Saxtorps, Annelövs o. Dagstorps ffb., Malm Västra Kamp, Krist Västra Karups, Hovs o. Xorekovs ffb., Krist Västra Klagstorp, Malm Västra Klagstorps o. Glostorps ffb., Malm Västra Kärrstorp, Malm Västra, Medelpads, domsaga, Vrnl... Västra, Medelpads, domsagas t.g, Vrnl. Västra, Medelpads, vägd., Vrnl Västra Njudungs t:g, Jönk Västra, Norsjö, numera Norsjö, kbfd., Luleå st Västra Ny, östg Västra, Nyköpings, ktr., Strängnäs st. Västra Nöbbelöv, Malm Västra, Oppunda, ktr., Strängnäs st. Västra, Orusts, härad, Göteb Västra, Boslags, ktr., Uppsala ärkest.. Västra Ryd, Upps Västra Kyd, östg Västra Sallerup, förs., Malm Västra Sallerup, kommun, Malm... Västra, Skaraborgs läns, vägd., Skar. Västra Skedvi, Västm Västra SkrävliDge förs. i Malmö, Malm. Västra, Skövde landsfd:8, pd., kfb., Skar. Västra Stenby, östg Västra Stenby, Fivelstads, Hagebyhöga o. Orlunda pfb., Östg Västra, Stockholms läns, domsaga, Sthlm Västra, Stockholms läns, domsagas t:g, Sthlm Västra, Stockholms läns, vägd., Sthlm. Västra Strö, Malm Västra, Södermanlands läns, vägd., Söd. Västra Sönnarslöv, Krist Västra Tollstad, östg Västra Tollstads, Heda, Boks, Svanshals o. Kumla kfb., östg Västra Tommarp, Malm Västra Tommarpsortens ålderdomshem, kfb., Malm Västra Torsås, Krön Västra Torup, Krist i 91! ! 45 i i 97! i i : ; I 45 i i 148 I I

365 VÄSTRA TORUP ÅNGERMANLANDS MELLERSTA DOMSAGA. 303 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Västra Torup, aggl., Krist Västra Tunhem, Älvsb Västra, Uppsala läns, vägd., Upps... Västra Vemmenhög, Malm Västra Vemmerlöv, Malm Västra Vingåker, Söd Västra Vram, Krist Västra Varenda domsaga, Krön.... Västra Värends domsagas t:g, Krön. Västra Värends kfb., Krön Västra Värmland, Centrala o., jordbr.- omr., Värml Västra, Västerbottens, domsaga, Vb.. Västra, Västmanlands, domsaga, Västm. Västra, Västmanlands, vägd., Västm.. Västra, Ångermanlands, domsaga, Vrnl. Västra, Ångermanlands, domsagas t:g, Vrnl. Västra Ämtervik, Värml Västra, Örebro läns, vägd., Ör Västrum, Kalm Västsvenska dalbygden, prod.-omr... Västsvenska dalsjöområdet, prod.-omr.. Väte, Gotl Vättak, Skar Vättern, sjö.. Vättle, Ale o. Kullings domsaga, Älvsb. Vättle, Ale o. Kullings domsagas t:g, Ålvsb Vättle hårad, Älvsb Vättle landsfd., Älvsb Vättlösa, Skar Vätö, Sthlm Vätö landsfd., Sthlm Vätö, ö, Sthlm Väversunda, Östg Växjö, stad o. förs., Krön Växjö stift Ydre härad, Östg Ydre ktr., Linköpings st Ydre t:g, östg Ydre vägd., östg Yllestad, Skar Yllestads m. fl. socknars pd., kfb., Skar. Yngsjö, aggl., Krist Ysane, Blek Ysby, Hall Ystad, stad o. förs., Malm Ystads fögderi, Malm Ytterby, Göteb Ytterenhörna, Söd Yttergran, Upps Ytterhogdal, Jämtl Ytterhogdals landsfd., Jämtl Ytterjärna, Sthlm Ytterlännäs, Vrnl Yttennalung, aggl., Kopp Ytterselö, Söd Yttertjurbo härad, Västm Ytterå sfb., Jämtl Ytterån, aggl., Jämtl Yxhult, aggl., Ör Yxlan, ö, Sthlm 221 I i 46 i 1% 14 < ! ' ' ; ! 28 i ! 243 i 33 i i , < i ! ; : Yxnanäs, aggl., Krön Yxnerum, Östg Yxnö, ö, Östg Zinkgruvan, aggl., Ör. o. Östg Å, Östg Åby, Kalm Åby, aggl., östg Åby, Stora, Östg Åby, Stora, Heda, Röks o. Svanshals kfb.,, Östg Åby, Stora, o. Trehörna pfb., Östg... Åby, Södra, Malm Åbyggeby, aggl., Gävl Åbytorp, aggl., Ör Ådalens ktr., Härnösands st Ådalens nedre vägd., Vrnl Ådalens övre vägd-, Vrnl Ådals fögderi, Vrnl Ådals-Liden, Vrnl Ådalslidens landsfd., Vrnl Åfors, aggl., Krön Åhus, förs., Krist Åhus, kommun, Krist Åhus, köping, Krist Åhus skd., Krist Åkarp, m:e, Malm Åkarp, Norra, Krist Åkarp, Södra, Malm Åker, Jönk Åker, Söd Åkerbo härad, Kalm Åkerbo härad, Västm Åkerbo härad, Östg Åkerbo härads kfb. för arrestlokal, Kalm. Åkerbo härads pfb., Östg Åkerbo landsfd., Kalm Åkerbo o. Skinnskattebergs t:g, Västm. Åkerby, Upps Åkers härad, Söd Åkers krutbruk, aggl., Söd Åkers o. Selebo t:g, Söd Åkers Bkeppslag, Sthlm Åkers styckebruk, aggl., Söd Åkersberga, aggl., Sthlm Åkerö m. Övermo, aggl., Kopp.... Ål, Kopp Ålabodarna, aggl., Malm Åland, Upps Ålem, Kalm Åminne, aggl., Jönk Åmmeberg, aggl-, Ör Åmot, förs., Gävl Åmot, m:e, Värml Åmotfors m. Kroppstadf ors, aggl., Värml. Åmots skd., Gävl Åmsele, aggl., Vb Åmsele, kbfd., Luleå st.. Åmål, landskommun o. landsförs., Älvsb. Åmål, stad o. stadsförs., Älvsb.... Ange, aggl., Vrnl Ångermanland, landskap Ångermanlands mellersta domsaga, Vrnl. 219! ! i ' ' 38 ; ' I '< i '

366 304 ÅNGERMANLANDS NORRA DOMSAGA ÄLVSBACKA. Adm. Eckl. Adm. Eekl. Ångermanlands norra domsaga, Vrnl.. Ångermanlands norra domsagas t:g, Vrnl. Ångermanlands södra domsaga, Vrnl.. Ångermanlands södra domsagas t:g, Vrnl. Ångermanlands västra domsaga, Vrnl.. Ångermanlands västra domsagas t:g, Vrnl.. Ånimskog, Älvsb Ånsta, Ör Ånsta, aggl., ör. Årdala, Söd Åre, aggl., Jämtl Åre, förs., Jämt] Åre, kommun, Jämtl Årjäng, köping, Värml Årjängs landsfd., Värml Ärnäs, aggl?, Skar Årstad, Hall Årstads härad, Hall Årstads landsfd.. Hall Årstads o. Faurås härads skoltandklinik, Kfb:et, Hall Årstads o. Faurås t:g, Hall Arstads vägd., Hall Årsunda, Gävl Årsunda, aggl., Gävl Åryd, Blek Ås, Hall Ås, Jämtl Ås, Jönk Ås, Kalm Ås, Skar. Ås härad, Älvsb Ås ktr., Skara st Ås landsfd., Älvsb Ås o. Kållerstads ffb., Jönk Ås o. Redvägs vägd., Älvsb Ås, Vedens o. Bollebygds t:g, Älvsb.. Åsaka, Barne-, Skar Åsaka, Barne-, pd., kfb., Skar Åsaka, Kallands-, Skar Åsaka, Skånings-, Skar Åsaka. Vartofta-, Skar Åsaka, Våne-, Älvsb Åsarne, Jämtl. Asarp, aggl., Älvsb Åsarp, Norra, Älvsb. Åsarp, Norra, -Smula skd., Älvsb... Åsarp, Södra, Älvsb Åsbo, Östg Åsbo, Norra, domsaga, Krist Åsbo, Norra, domsagas t:g, Krist... Åsbo, Norra, härad, Krist Åsbo, Norra, ktr., Lunds st Åsbo, Norra, vägd., Krist Åsbo, Södra, härad, Krist Åsbo, Södra, ktr., Lunds st Åsbo, Södra, o. Bjäre domsaga, Krist.. Åsbo, Södra, o. Bjäre domsagas t:g, Krist. Åsbo, Södra, o. Bjäre vigd., Krist... Åsbro, aggl., Ör Åsbracks, Älvsb Åse härad, Skar 148 j 94, 148 i 148 : 93! 148 I 148 ; i I ' 13, ' i ; ! , ' 35 j : I : j I \ - Åse, Viste, Barne o. Laske domsaga. Skar. Åse, Viste, Barne o. Laske domsagas t:g, Skar Åseda, Krön Åseda landsfd., Krön Åseda, m:e, Krön Åselby, del av aggl., Kopp Åsele, Vb Åsele landsfd., Vb Åsele, m:e, Vb Åsele t:g, Vb Åsele vägd., Vb Åsen, del av aggl., Skar Åsen, kbfd., Västerås st Åsenhöga, Jönk.. Åsensbruk, aggl., Älvsb Åshammar, aggl., Gävl Åsle, Skar Åsle-Mularp-Tiarps skd., Skar Åsljunga, aggl., Krist Åstol, m:e, Göteb Åstorp, m:e, Krist Åstön, ö, Vrnl Åsum, >Södra, Malm Åsums, Norra, förs. i Kristianstad,Krist. Asunda härad, Upps Åsunda härads pfb., Upps Åtvid, östg Åtvidaberg, m:e, Östg Åtvidabergs landsfd., östg Åva, aggl., Sthlm Aggfors, del av aggl., Jämtl Älekulla, Älvsb Älgaras, Skar Älghult, Krön Älghultsby, aggl., Krön Älgi, Värml Älmeboda, Krön Älmhult, köping o. förs., Krön Älmhults landsfd., Krön Älta, aggl., Sthlm Älvdalen, Kopp Älvdalen, kbfd., Västerås st Älvdalen m. östermyckläng, aggl., Kopp. Älvdalens landsfd., Kopp Älvdalens vägd., Kopp Älvdala fögderi, Värml Älvdals härad, Värml Älvdals ktr., Karlstads st Älvdals nedre t:g, Värml Älvdals o. Nyeds domsaga, Värml... Älvdals t:g, Kopp Älvdals övre t:g, Värml Älvehultsvik, aggl., Kalm Älvestad, östg Älvkarleby, förs., Upps Älvkarleby, kommun, Upps Älvkarleby landsfd., Upps Älvkarleö, aggl., Upps Älvros, J&mtl Älvsbacka, Värml 144 I 144 ', 25 i ; 25 i j I i 235 I i i I 230 i 70 ; r ; 40 ; 244 ; 47 i 'K 40 ' i 160 ) 17 i I 109 ; 214 I 233; 63, i \ ! ; : i , i 122 i ' j : 145 i 220 i 17 i i ! 108 ; ~ 216 ;

367 ÄLVSBORG ÖRBYHUS SAMHÄLLE, KFB:ET FÖR. 305 Älvaborg, kbfd., Göteborgs st Älvaborg, m:e, Göteb Älvsborgs län Älvaborgs läns landstingsomr Älvaborgs läns norra huah.-omr.... Älvsborgs läns södra hush.-omr.... Älvsby, Nb Älvsby landsfd., Nb Älvsby, m:e, Nb Älvsby vägd., Nb Älvsered, Älvsb Älvsered, aggl., Älvsb.... Älvsereds m. fl. socknars ffb., Älvsb.. Älvsyssels norra ktr., Göteborgs st... Älvsyssels södra ktr., Göteborgs st... Älvaåker, Hall. Älvängen, aggl., Älvab Amraenäs, del av aggl., Kalm Ämtervik, Västra, Värml Ämtervik, Östra, Värml Äng, aggl., Jönk Ängelholm, stad o. förs., Krist Ängelholms fögderi, Krist Ängelholms landsfd., Krist Ängelsberg, aggl., Västm Ängersjö, Jämtl Ängesön, ö, Vb Ängsö, Västm Ängsö, ö, Västm. o. Upps Äppelbo, Kopp Ärentuna, Upps Aria, Söd Arla, aggl., Söd Ärlinghundra härad, Sthlm Ärtemark, förs., Älvsb Ärtemark, kommun, Älvsb Äsköping, aggl., Sorl Ägpered, Älvsb Äsperöd, aggl., Malm Aspet, aggl., Krist Äsphult, Krist Äsphults landsfd., Krist Äspinge, Malm Äspö, Malm Öar, Större Öckerö, Göteb öckerö, aggl., Göteb öckerö o. Styrsö vägd., Göteb Öd, del av aggl., Vrnl ödeborg, Älvsb ödeborg, aggl., Älvsb ödeby, ör ödenäs, Älvsb ödeshög, öatg ödeahög, m:e, östg ödeshögs landsfd., östg ödeshögs o. Västra Tollstads ffb., Östg. Ödeshögs pd., kfb., Östg ödestuga, Jönk ödskölt, Älvsb ödsmal, Göteb Adm. Eckl. I : i ! 104! i I ! ' ! I l i ! 221 ' 38 I I i 195 i 244 I 54 I I 155! 232 [ 60! Ödåkra, aggl., Malm Öggestorp, Jönk öglunda, Skar öja, Gotl Öja, Krön öja, Malm Öja, Söd öjaby, Krön öje, aggl., Kopp Öjenäs, aggl., Värml Ökna, Jönk Öknebo härad, Sthlm Öknebo landsfd., Sthlm Öland, jordbr.-omr., Kalm Öland, landskap Öland o. Gotland, prod.-omr Öland, ö, Kalm Ölands domsaga, Kalm Ölands fögderi, Kalm Ölands Halltorps ffb. o. sjfb., Kalm.. Ölands medelktr., Växjö st Ölands norra ktr., Växjö st Ölands norra t:g, Kalm Ölands, Södra, kfb. för arrestlokal, Kalm. Ölands södra ktr., Växjö st Ölands södra t:g, Kalm Ölands vägd., Kalm Oljehalt, Blek Ölme, Värml Ölme härad, Värml ölme, Vismims o. Vase t:g. Värm]... ölmevalla, Hall Ölmstad, Jönk Ölserud, Värml Ölsremma, Älvsb Öm, Skar Ön, del av aggl., Nb Önet, aggl., Jämtl Önnarp, Malm Önnestad, Krist Önnestad, m:e, Krist Önum, Skar Ör, Krön Ör, Älvsb Öra, Älvsb Öraby, Krist Örberga, Östg Örberga, Nässja. S:t Pers o. Strå ffb., östg Örberga o. Nässja skd., Östg Örby, Älvsb Örby m. Hanatorp, aggl., Älvsb.... Örbyhus, aggl., Upps Örbyhus fögderi, Upps Örbyhus härad, Upps örbyhus ktr., Uppsala ärkest Örbyhus samhälle, Kfbret för. Upps. Adm. Eckl , IQ 3 ' » : ' ! : ' 46 ' ; 67 ' ! i i : ' 10 ' '

368 306 ÖREBRO FÖGDERI ÖSTRA DALS VÄGD. Örebro fögderi, Ör Örebro härad, Ör Örebro ktr., SträngDäs st Örebro landsfd., ör Örebro län Örebro Längbro förs., Ör Örebro läns hush.-omr Örebro läns landstingsomr Örebro läns mellersta vägd., Ör.... Örebro läns nordvästra vägd., Ör... Örebro läns nordöstra vägd., ör.... Örebro läns sydöstra vägd., ör.... Örebro läns södra vägd., ör Örebro läns västra vägd., Ör Örebro Nikolai förs., Ör Örebro Olaus Petri förs., ör Örebro, stad, ör Öregrund, stad o. förs-, Sthlm.... Öregrund-Gräsö ffb., Sthlm Öreryd, Jönk Örgryte förs. i Göteborg, Göteb.... Örja, Malm örja, aggl., Malm Örkelljunga, Krist Örkelljunga landsfd., Krist Örkelljunga, m:e, Krist örkened, Krist örkeneds landsfd., Krist Örnsköldsvik, stad o. förs., Vrnl..., örnsköldsviks ktr., Härnösands st... örsjö, Kalm Örsjö, Malm örsjö, aggl., Kalm Örslösa, Skar örslösa pastorats ffb., Skar örsundsbro, aggl., Upps örsås, Älvsb Örtofta, Malm Örtofta m. Hastad, aggl., Malm.... örtomta, östg Örträsk, Vb Örviken, aggl., Vb Ösmo, förs., Sthlm Ösmo, kommun, Sthlm Ösmo o. Torö pdfb., Sthlm Össeby-Garn, Sthlm Össeby-Garns, Vada o. Ångarns kfb., Sthlm ~. Össjö, Krist östad, Älvsb Östanbo, aggl., Gävl Östanbräek, aggl., Gävl Östanbyn, del av aggl., Gävl Östansbo, del av aggl., Kopp östansjö, aggl., ör östanå, aggl., Gävl östana, aggl., Krist Adm. Eekl i I ! 4 i 180 i 160 j j 230! 228 I 231 i 221 ; Östanå, aggl., Upps Östavall, aggl., Vrnl Östbo fögderi, Jönk Östbo härad, Jönk Östbo ktr., Växjö st östbo o. Västbo domsaga, Jönk.... Östbo t:g, Jönk Östbo vägd., Jönk Östby m. Mellby o. öd, aggl., Vrnl.. Östebo, del av aggl., Älvsb Österbitterna, kommun, Skar Österby, aggl., Upps österbymo, aggl., östg österfärnebo, Gävl östergarn, Gotl. östergams, Ardre o. Gammelgarns kfb., Gotl Östergötland, landskap Östergötlands län Östergötlands läns hush.-omr Östergötlands läns landstingsomr.... Österhaninge, Sthlm österkorsberga, aggl., Jönk östcrlövsta, Upps Östermyckläng, del av aggl., Kopp... Östernärkes domsaga, Ör österplana, Skar Österplana-Kestads skd., Skar Österrekarne härad, Söd österrekarne ktr., Strängnäs st österrekarne landsfd., Söd östersidan, m:e, Göteb österskär, aggl., Sthlm österslöv, Krist Östersund, stad o. förs., Jämtl Östersunds ktr., Härnösands st östersysslets domsaga, Värml östersysslets fögderi, Värml östersysslets vägd., Värml östertälje, kommun, Sthlm Österunda, Västm Östervallskog, Värml östervåla, Västm Östervala, aggl., Västm österåker, Sthlm österåker, Söd österåkers landsfd., Sthlm Österås, aggl., Vrnl Östgötaslätten, prod.-omr östhammar, stad o. förs., Sthlm... östkinds härad, östg östmark, Värml - - östnor, aggl., Kopp östra Broby, Krist östra Dalarne, jordbr.-omr., Kopp... östra Dalarne-Gästrikland, prod.-omr. östra Dals vägd., Älvsb Adm. Eckl I _ 84, _ 233 _ 241 _ _ _

369 ÖSTRA ED ÖVERKALIX T:G. 307 Adm. Eckl. Adm. Eckl. östra Ed, Kalm östra Emtervik, numera Östra Ämtervik, Värml östra Eneby förs. i Norrköping, Östg.. Östra, Falköpings, landskommun, Skar. Östra Frölunda, Älvsb östra Fågelvik, Värml östra förs. i Nyköping, Söd östra Gerum, Skar Östra Grevie, Malm östra Grevie, agg]., Malm östra, Gästriklands, domsaga, Gävl... östra, Gästriklands, domsagas t:g, Gävl. östra, Gästriklands, ktr., Uppsala ärkest. östra Göinge domsaga, Krist östra Göinge domsagas t:g, Krist... Östra Göinge härad, Krist. Östra Göinge ktr., Lunds st Östra Göinge vägd., Krist östra Harg, Östg Östra Herrestad, Krist Östra Hisings härad, Göteb Östra Hoby, Krist Östra Husby, Östg östra Husby, aggl., Östg Östra Husby o. östra Stenby pfb., östg. östra Husby, Östra Stenby o. Konungsunds kfb., östg Östra härad, Blek östra härad, Jönk Östra härads ktr., Växjö st Östra härads vägd., Blek östra härads vägd., Jönk östra Ingelstad, Krist östra, Jämtlands, domsaga, Jämtl... östra, Jämtlands, fögderi, Jämtl.... Östra, Jörns, kbfd., Luleå st östra Karaby, Malm östra Karup, Hall Östra Klagstorp, Malm Östra ktr., Lunds st östra Kärrstorp, Malm Östra Ljungby, Krist östra Ljungby, aggl., Krist Östra, Medelpads, domsaga, Vrnl.... Östra, Medelpads, domsagas t:g, Vrnl.. Östra, Medelpads, vägd., Vrnl östra Njudungg t:g, Jönk Östra, Norsjö, numera Bastuträsk, kbfd., Luleå st östra Ny, Östg östra Ny m. fl. socknars pfb., östg. Östra, Nyköpings, ktr., Strängnäs st.. Östra Nöbbelöv, Krist Östra o. Medelsta domsaga, Blek i , i i i 147 i 90 I 147 i ; ; - 39 i i ! 17 i : I ! I I 1148 i I 139 I ! I l ; Östra, Oppunda, ktr., Strängnäs st... Östra, Orusts, härad, Göteb östra, Orusts, härads kfb., Göteb... Östra Planteringen, aggl., Krist.... Östra, Boslags, ktr., Uppsala ärkest.. östra Byd, Sthlm Östra Byd, Östg östra Byds o. Yxnerums pfb., Östg.. östra Sallerup, Malm östra, Skaraborgs läns, vägd., Skar. Östra Skrukeby, östg östra Skrukeby o. Lillkyrka skd., Östg. Östra, Skövde landsfd:s, pd., kfb., Skar. östra Stenby, Östg östra, Stockholms läns, vägd., Sthlm. östra Strö, Malm östra Sönnarslöv, Krist Östra t:g, Blek Östra Tollstad, östg Östra Tollstads o. Sjögestads ffb., Östg. Östra Tommarp, Krist Östra Torp, Malm Östra Torps m. fl. socknars ffb., Malm. östra Torsås, Krön östra Torsås o. Uråsa ffb., Krön.... östra Tunhem, Skar östra Tunhem-Ugglums skd., Skar... östra, Uppsala läns, vägd-, Uppe... Östra Vansbro m. Saltvik o. Dalasågen, aggl., Kopp Östra Vemmeuhög, Malm östra Vemmerlöv, Krist Östra Vingåker, Söd östra Vram, Krist östra Värends domsaga, Krön östra, Västmanlands, domsaga, Västm. Östra, Västmanlands, domsagas t:g, Västm Östra, Västmanlands, vägd., Västm... östra Ämtervik, Värml Östraby, Malm östraby, aggl., Malm östsvenska dalbygden, prod.-omr.... Östuna, Sthlm Öttum, Skar öved, Malm Överbyn, aggl., Gävl Överenhörna, Söd Övergran, Upps Överhogdal, Jämtl Överjärna, Sthlm Överkalix, Nb överkalix, aggl., Nb Överkalix landsfd., Nb överkalix nedre, kbfd., Luleå st.... överkalix t:g, Nb I I 163 I I j i I i 47 i i 17 i 182 i i 16 I I 47 ' ' : :

370 308 ÖVERKALIX ÖVRE ÖXNEVALLA. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Överkalix orre, kbfd., Luleå st.... överklinten, kbfd., Luleå st överluleå, förs., Nb överluleå, kommun, Nb Överluleå landsfd., Nb Överluleå t:g, Nb Överluleå vägd., Nb Överl&nnäs, Vrnl övermo, del av agg!., Kopp överselö, Söd övertjurbo härad, Vastm övertorneå, Nb övertorneå, kbfd., Luleå st Övertorneå landsfd., Nb ) ' 150! 159 I 93 i ! " 12 i ! ' Överton, K alm överum, aggl., Kalm övraby, Hall Övraby, numera öraby, Krist övre, JVj-ksdals, t:g, Värmj övre Norrland, Kustlandet i, prod.-omr. Övre, Råneå, kbfd., Luleå st Övre, Sävars, kbfd., Luleå st Övre Uilerud, Värml övre, Ådalens, vägd., Vrnl Övre, Älvdals, t:g, Värml Övre, Överkalix, kbfd., Luleå st.... Öxabäck, Älvsb Öxnered, aggl., Älvsb öxnevalla, Älvsb I I j

371

372

373