Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2015

Transkript

1 Regionala turismeffekter Skåne län 2015

2 Definitioner turism De sidor i rapporten som påverkas av exportsiffra för 2015 har reviderats i aug 2016 Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN) Turismkonsumtion Svenska resenärer Vid beräkning av en kommuns turismomsättning tas konsumtion vid följande resor i beaktning: Inkommande resor Inomregionala resor (resor inom kommunen) Utgående resor (Resor utanför kommunen men som påbörjas i kommunen) Inkommande turismkonsumtion Innefattar konsumtion i samband med inkommande resor till kommunen. Inomregional turismkonsumtion Innefattar konsumtion vid resor inom den aktuella regionen. Både konsumtion i hemkommun och målkommun är medräknade. Utgående turismkonsumtion Innefattar konsumtion vid utgående resor från kommunen, dvs. konsumtion som kan kopplas till den turistiska resan som görs innan resans start i hemkommunen. Turismkonsumtion utländska resenärer Beräknas utifrån officiell statistik från Tillväxtverket/SCB. Skattning görs efter ett antal fördelningsnycklar. För övriga definitioner och förklaringar se bilagor. 2

3 Sammanfattning Skåne län 2015 Skåne län Sverige Skånes andel av riket Utv. % Folkmängd % % 13% Antal kommersiella gästnätter (HSVCSoL) % % 9% Varav utländska gästnätter % % 8% Antal icke kommersiella gästnätter hos släkt och vänner och i eget fritidshus (svenska) % Antal dagbesök (svenska) % Försäljningsindex detaljhandel 2014 (index 100=riket) Turismindex 2015 (index 100=riket)

4 Reviderad augusti 2016 Nyckeltal Skåne län Utv. % Utländsk inkommande turismomsättning (MKR) % Svensk inkommande turismomsättning (MKR) % Inomregional turismomsättning (MKR) % Utgående turismomsättning (MKR) % Total turismomsättning/konsumtion (MKR) % Totalt antal teoretiska turistiska årsverken % BRP/BNP (MKR) % 2,7% 2,8% Turismens andel av BRP/BNP 2

5 Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt: Turismindex 7 Gästnattsstatistik 9-16 Besöksvolymer 18 Besöksprofil Flygstatistik/passagerarstatistik Turismomsättning, dygnsutlägg, BRP och sysselsättning Bilagor

6 Följande sidor presenterar ett turismindex för Skånes län och kringliggande län. 6

7 Turismindex Kartan illustrerar ett turismindex för Skånes län samt omkringliggande kommuners index. Turismindexet är baserat på antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem och campingar) i kommunen och antalet invånare vilket är indexerat med Sverige som bas 100. Ett index över 100 betyder att kommunen har fler gästnätter per capita än rikssnittet. Således är ett index under 100 det motsatta, dvs. kommunen har ett lägre antal gästnätter per capita än riket. Turismindexet används för att ge en indikation av turismen i en kommun eller ett län. Skåne län har ett turismindex på 73. Närliggande län såsom Halland och Blekinge har ett något högre index, 150 respektive 96. Kronobergs län norr om Skåne har ett index i paritet med Skåne län. 7 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

8 På följande sidor presenteras inkvarteringsstatistik för Skånes län. Svenska och utländska gästnätter presenteras tillsammans med exportandel, gästnätter per månad samt beläggningsgrad och målgruppsfördelning på hotell. Samtlig inkvarteringsstatistik i denna rapport är preliminär statistik. 8

9 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2014 Nationalitetsfördelning på HSVCSoL 12% 5% Exportandel (andel utländska gästnätter) Skåne län 23% 23% Sverige 24% 24% 6% Exportandelen i Skåne län ligger på samma nivå som föregående år. I denna exportandel är endast kommersiella gästnätter medräknade, således ingår varken dagbesök eller icke-kommersiella gästnätter. 77% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) Övriga världen (exkl. Europa) Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 9 Källa: SCB/Tillväxtverket

10 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2015 Gästnätter HSVCSoL ; 24% ; 5% ; 2% ; 3% ; 66% Hotell är den kommersiell boendeform som står för flest antal gästnätter i länet. Cirka två tredjedelar av samtliga gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem, camping och SoL är hotellövernattningar. Näst största boendeformen är camping med cirka 25 procent av samtliga kommersiella gästnätter. Jämfört med föregående år har antalet gästnätter på HSVCSoL ökat med 6 procent. Hotell Stugby Vandrarhem Camping SoL Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 10 Källa: SCB/Tillväxtverket

11 Inkvarteringsstatistik Skåne län Gästnätter HSVC Kommuner med sekretess*: Malmö är den kommun med flest gästnätter, följt av Helsingborg och Lund. Totalt var det 11 kommuner som ej kunde redovisa inkvarteringsstatistik pga. sekretess. En av dessa finns inte ens med i SCB:s register för inkvarteringsstatistik * Staffanstorp, Burlöv, Bjuv, Örkelljunga, Lomma, Svedala, Bromölla, Osby, Perstorp, Åstorp och Eslöv. Källa: SCB/Tillväxtverket Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter

12 Inkvarteringsstatistik Skåne län Gästnätter HSVCSoL, månad Diagrammet illustrerar hur det totala antalet gästnätter fördelar sig mellan årets 12 månader. Som väntat är det sommaren som genererar flest gästnätter. Förutom januari månad har samtliga månader en positiv gästnattsutveckling. De månader som ökat mest är augusti och december som båda ökat med 15 procent. I absoluta tal är augusti den månad som ökat mest. Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 12 Källa: SCB/Tillväxtverket

13 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2015 Utländska gästnätter på HSVCSoL Tyskland stod 2015 för flest utländska gästnätter i Skåne län, vilket också var fallet Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna står tillsammans för mer än 50 procent av samtliga utländska gästnätter Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 13 Källa: SCB/Tillväxtverket

14 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2015 Beläggningsgrad rum, HSV 100% mån-tor fre-sön totalt 80% 60% 40% 20% 62% 57% 60% 54% 49% 47% Den totala veckobeläggningen har ökat med 4 procentenheter jämfört med Detta att jämföra med rikets ökning i beläggning på 3 procentenheter. Total veckobeläggning i Skåne län uppgick till 57 procent under 2015, jämfört med rikets beläggning på 54 procent. 0% Skåne län Sverige Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 14 Källa: SCB/Tillväxtverket

15 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2014 Målgruppsfördelning på hotell (%) % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 52% 47% 36% 37% 9% 9% 4% 6% affärsresenärer konferensgäster grupper fritidsresenärer Vi ser viss skillnad mellan 2014 och 2015 gällande målgruppsfördelningen för hotellövernattningar i Skåne län. Andelsmässigt har företagsmarknaden minskat något medan den privata marknaden ökat marginellt. Denna skillnad består främst av att andelen affärsresenärer minskat medan fritidsgrupper har ökat något. 15 Källa: SCB/Tillväxtverket

16 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2015 Fördelning på boendeformer 4% Kommersiella gästnätter 39% 33% 26% Hotell Stugby Vandrarhem Camping Icke-kommersiella gästnätter 61% Pajdiagrammet redovisar kommersiella gästnätter samt svenska icke-kommersiella gästnätter. Släkt och vänner, eget fritidshus och hotell är de tre vanligaste boendeformerna. Tre femtedelar av samtliga redovisade gästnätter är ickekommersiella. 20% 1% 4% 9% 1% 2% SoL Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat 16 Källa: SCB & STS/HUI Research

17 På följande sida presenteras en sammanfattning av de svenska gästnattsvolymerna till Skånes län. Det som presenteras är svenska kommersiella övernattningar, svenska icke-kommersiella övernattningar samt svenska dagbesök. 17

18 Besöksvolymer Skåne län Svenska gästnätter och dagbesök (i tusental) Svenska kommersiella gästnätter Källa: SCB & STS/HUI Research Svenska icke-kommersiella gästnätter Hotell/ stugby/ vandrarhem Camping Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats Hyrd stuga/ lägenhet/ rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat* Dagbesök * Inkluderar, ombord på transportmedel, i fritidsbåt, i skola eller logement samt andra boendeformer Icke-kommersiella boendeformer innefattar småskaliga boenden vilket i vissa fall inte fångas upp av offentlig SCB statistik. Detta gäller framförallt för SoL och hyrd stuga/lägenhet/rum. Hyrd stuga/lägenhet/rum kan täcka in de gästnätter som presenteras i SoL-statistiken vilket medför att vid summering kan vissa gästnätter dubbelräknas. Dagresor till länet har minskat med cirka 4 procent medan de ickekommersiella övernattningarna har ökat med 3 procent jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka övernattningar. De svenska kommersiella övernattningarna har ökat med cirka 9 procent vilket motsvarar cirka övernattningar.

19 19

20 Var kommer besökarna ifrån? Svenska besökare till Skåne län 2015 Dagbesök Övernattande besök (resor) Region Andel (%) 1 Stockholms län 4% 2 Östra Mellansverige 3% 3 Småland och öarna 7% 4 Sydsverige 73% 5 Västsverige 13% 6 Norra Mellansverige 0% Region Andel (%) 1 Stockholms län 21% 2 Östra Mellansverige 10% 3 Småland och öarna 10% 4 Sydsverige 33% 5 Västsverige 21% 6 Norra Mellansverige 2% 7 Mellersta och Övre Norrland 0% 7 Mellersta och Övre Norrland 3% 20 Källa: HUI Research/STS

21 Huvudsyfte med resan till Skåne län 2015 Svenska besökare Fritidsresenärer Affärsresenärer Släkt och vänner Lugn och ro, byta miljö Shopping/inköpsresa Kulturevenemang Idrottsevenemang Nöjen, underhållning, nattliv Friluftsliv Vistelse i eget fritidshus Annat 18% 17% 12% 11% 6% 8% 5% 6% 5% 4% 4% 4% 4% 3% 15% 14% 31% 33% Externa möten Arbete på annat kontor Konferens, kurs, seminarium Mässa/utställning Studiebesök Annat ärende 4% 2% 3% 5% 15% 14% 22% 22% 22% 20% 34% 37% 0% 10% 20% 30% 40% % 10% 20% 30% 40% Källa: HUI Research/STS

22 Sällskapsstorlek och reslängd Skåne län Svenska besökare Storlek resesällskap Storleken på resesällskapen som besökte Skåne län under 2015 är liknande den för föregående år. 2 personer är den vanligaste resesällskapsstorleken. Den genomsnittliga resesällskapsstorleken uppgick 3,2 personer för samtliga resenärer. Skillnaderna mellan affärs- och fritidsresenärer var i detta avseende marginella. Den genomsnittliga vistelselängden för övernattande fritidsresenärer var längre (3,6 nätter) jämfört med för affärsresenärer (1,7 nätter). 50% 40% 30% 20% 10% 0% Genomsnitt 28% 31% Reslängd (övernattningsresor) Antal personer med på resan 38% 39% 13% 9% 11% 11% 9% 10% 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer eller mer Fritidsresenärer Affärsresenärer Samtliga resenärer 3,6 nätter 1,7 nätter 3,2 nätter 3,2 personer 3,3 personer 3,2 personer 22 Källa: HUI Research/STS

23 Åldersfördelning resenärer till Skåne län Svenska besökare 30% % 24% 29% 27% 20% 10% 11% 11% 18% 19% 19% 18% Åldersfördelningen för 2015 är lik fördelningen för Av diagrammet framgår marginella skillnader såsom något högre andel åringar medan andelen resenärer i åldersgruppen 65+ år har minskat något. 0% 0-15 år år år år 65+ år 23 Källa: HUI Research/STS

24 Huvudsakligt transportmedel till Skåne län Svenska besökare 100% 80% 60% 40% 20% 0% % 66% 18% 17% 8% 10% 4% 3% 3% 3% Bil Tåg Buss Flyg Annat Det är fortsatt bil som är det vanligaste transportmedlet vid en turistisk resa till Skåne län. Detsamma gäller för andra län och riket som helhet. En femtedel av resenärerna till länet använde kollektivtrafiken som sitt primära transportmedel. Denna andel ligger på samma nivå som föregående år. 24 Källa: HUI Research/STS

25 Flygplatsstatistik 2015 Ankommande passagerare till Sturup, Kristianstads flygplats och Ängelholm/Helsingborg flygplats Utrikes trafik Inrikes trafik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ankommande utrikestrafik har ökat med 6 procent jämfört med föregående år, inrikes trafik har också ökat, en ökning på cirka 2 procent. Den månad som har ökat mest procentuellt är juli månad. Endast juni månad har uppvisat en minskning i antalet ankommande passagerare jämfört med föregående år. Sturup stod för nästintill samtlig utrikestrafik och 3 fjärdedelar av det totala antalet inrikes ankommande passagerare. 25 Källa: Transportstyrelsen

26 Flygplatsstatistik 2015 Ankommande passagerare till Malmö Airport Utrikes trafik Inrikes trafik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 26 Källa: Transportstyrelsen

27 Flygplatsstatistik 2015 Ankommande passagerare till Kristianstad Österlen Airport Utrikes trafik Inrikes trafik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 27 Källa: Transportstyrelsen

28 Flygplatsstatistik 2015 Ankommande passagerare till Ängelholm Helsingborg Airport Utrikes trafik Inrikes trafik Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 28 Källa: Transportstyrelsen

29 Passagerarstatistik Ankommande passagerare Helsingborg-Helsingörlinjen står tveklöst för flest ankommande passagerare av samtliga linjer som ankommer till någon hamn i Skåne län. Helsingborg-Helsingör står för mer än 70 procent av samtliga ankommande passagerare. Öresundsbron har cirka 15 miljoner ankommande passagerare, fördelat på bilar, bussar, lastbilar samt tåg Källa: Shippax

30 30

31 Reviderad augusti 2016 Total turismomsättning i Skåne län 2015 Kultur & tjänster; 1 378; 4% Varuhandel; ; 47% Boende; 3 526; 10% Restaurang; 5 581; 16% Mkr Resor & transporter; 8 196; 23% 3 Källa: HUI Research/STS

32 Reviderad augusti 2016 Fördelning turismomsättning Skåne län 2015 Svensk och utländsk omsättning Utländsk turismomsättning; ; 31% Mkr 4 Källa: HUI Research/STS Svensk turismomsättning; ; 69%

33 Reviderad augusti 2016 Fördelning turismomsättning Skåne län 2015 Svensk omsättning Total omsättning Inkommande resor; 9 239; 36% Utgående resor; 9 553; 37% Utgående resor; 9 553; 26% Mkr Mkr Inomregionala resor; 6 754; 27% 5 Källa: HUI Research/STS Inomregionala resor; 6 754; 18% Inkommande resor; ; 56%

34 Reviderad augusti 2016 Antal teoretiska årsverken genererade av turismen i Skåne län 2015 Kultur & tjänster; 4 512; 16% Varuhandel; 4 238; 15% Resor & transporter; 7 199; 26% 6 Källa: HUI Research/STS Boende; 3 681; 13% årsverken Restaurang; 8 205; 30%

35 Dygnsutlägg Skåne län 2015 Svenska besökare 559 kr Spenderade svenska dagsresenärer i genomsnitt i Skåne län 2015 per person och dygn 224 kr Spenderade svenskar som övernattade ickekommersiellt i genomsnitt i Skåne län 2015 per person och dygn kr Spenderade svenskar som övernattade kommersiellt i genomsnitt i Skåne län 2015 per person och dygn De besökare som övernattade kommersiellt stod för det högsta dygnsutlägget, vilket är i linje med andra län och riket som helhet. Den undergrupp som spenderade minst per person och dygn var de som övernattade ickekommersiellt. En dagsresenär spenderar i snitt 559 kr per person och dygn vid ett besök i Skåne län. Totalt sett spenderade en turist i Skånes län 544 kr per person och dygn år kr Spenderade svenska resenärer i genomsnitt i Skåne län Källa: HUI Research/STS

36 Reviderad augusti 2016 Turismens andel av den totala omsättningen per bransch Skåne län 2015 Boende 84% Restaurang Transportbiljetter Rekreation, kultur och sport Div. tjänster inkl. resebyrå Handel 54% 25% Turism 16% 10% 5% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 7 Källa: HUI Research/STS Övrigt

37 Reviderad augusti 2016 Sammanfattning turismomsättning Skåne län 2014 och 2015 Total produktion i Skåne län Turismen i Skåne län Total omsättning (Mkr) ,0% 4,2% Förädlingsvärde (BRP) (Mkr) ,7% 2,8% Antal teoretiska årsverken ,6% 4,8% Tabellen sammanfattar de turistekonomiska effekterna i Skåne län 2014 och Turismens andel av total produktion Källa: HUI Research/STS

38 Turistkronan Inkommande och inomregional turism 6% 15% Turistkronan illustrerar hur den inkommande och inomregionala turismomsättningen fördelar mellan branscherna. Det är handeln som står för nästan hälften av omsättning följt av restaurangoch boendeutlägg. 50% 16% Boende Restaurang Resor & transporter Varuhandel Kultur & tjänster 13% 9 Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi och HUI Research/STS

39 Regionala turismeffekter Skåne län Bilagor HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

40 BILAGA Definitioner Turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Källa: FN Turist Turist är en besökare som övernattar på annan plats än i egna hemmet eller en resa över dagen som är minst 5 mil enkel väg eller 10 mil tur och retur. Dagbesökare En besökare som reser 5 mil enkel väg eller längre än 10 mil (T/R), från sin vanliga omgivning. Turismkonsumtion Turismkonsumtion definieras som värdet av de varor och tjänster som konsumeras av eller är avsedda för besökare. Denna konsumtion räknas före och under resans gång. All konsumtion som kan kopplas till själva resan ingår således i den totala turismkonsumtionen. I denna rapport utgörs den totala turismkonsumtionen av konsumtion genererad av turister i nedanstående tre resgrupper: Inkommande resor Innefattar både svenska och utländska turister som reser till regionen/kommunen Inomregionala resor Resor inom regionen/kommunen Utgående resor Innefattar resor från regionen/kommunen. All konsumtion som är kopplad till den utgående resan från regionen/kommunen tas med i beräkningarna. 40

41 BILAGA Begreppsförklaringar Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. På grund av statistikens eftersläpning presenteras data för Källa: Handelns Utvecklingsråd och HUI Research. Förädlingsvärde En branschs förädlingsvärde är dess produktionsvärde minus dess insatsförbrukning. Summan av samtliga branschers förädlingsvärde, utgör BNP/BRP till marknadspris. Källa: SCB Begreppsförklaringar Produktionsdata All produktionsdata, omsättning, årsverken samt BRP avser år Omsättningsberäkningar Omsättningsberäkningar innefattar konsumtion vid inkommande, inomregionala samt utgående resor till/från regionen/kommunen. Dvs. konsumtion i regionen/kommunen för inresande resenärer, resenärer som reser inom kommunen men minst fem mil enkel väg eller 10 mil tur och retur, eller resenärer som har sin hemvist i Eskilstuna men reser till annan kommun eller utomlands. Beräkningen tar endast i beaktning konsumtion som skett i regionen/kommunen, antingen innan resan eller under resans gång. Konsumtion innan resan är sådan konsumtion som är kopplad till resan som skall påbörjas. 41

42 BILAGA Regionala effektberäkningar Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi. Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP. Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till regionen/kommunen (svenska och utländska), inomregionala besökare samt omsättning genererad vid utgående resor från regionen/kommunen. Omsättningssiffrorna baseras på produktionsstatistik från SCB från 2013 och på uppgift om utländska turisters konsumtion enligt Tillväxtverket från

43 BILAGA Swedish Tourism Survey (STS) HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval. Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor. Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist. Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion. 43

44 BILAGA Källor Statistikkälla SCB Inkvarteringsstatistik SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi SCB BRP STS besöksvolymer och turistkonsumtion Tillväxtverket Transportstyrelsen Shippax Beskrivning Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för Data över svenska gästnätter på icke-kommersiella boendeformer samt svenska dagbesök Utländsk konsumtion Flygstatistik, svenska flygplatser Passagerarstatistik, svenska hamnar 44

45 Reviderad augusti 2016 Turismens betydelse för omsättning och sysselsättning - Skattning Turismen i kommunen Turismandel Total omsättning (Mkr) ,9% 4,0% 4,2% Förädlingsvärde/ BRP (Mkr) ,6% 2,7% 2,8% Antal årsverken ,6% 4,6% 4,8% Källa: SCB & STS/HUI Research 45

46 BILAGA Total produktion (Produktionsdata från SCB) SNI-kod Kategori Bruttoregionprodukt/ Förädlingsvärde Antal årsverken Omsättning exkl. moms Moms Omsättning inkl. moms G45-G47 Handel H49-H51 Transport I55 Hotell I56 Restaurang L68A Fritidshus M69-M75 Andra företagstjänster N77 Uthyrning N78-82 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster R90-S96 Kultur, sport, nöje, skönhetsvård Summa turismnäringar Övriga Näringar Totalt

47 Kategori BILAGA Turismens effekter på omsättning och sysselsättning Turismens andel av total omsättning per bransch Turismens förädlingsvärde (miljoner kronor) Antal turistiska årsverken (100-tal) Total turismkonsumtion (miljoner kronor) Boende 81% Restaurang 52% Transportbiljetter 24% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 10% Rekreation, kultur och sport 15% Bensinstationer Mataffärer Shopping Total handel 5% Summa turism Turismandel av totalen i länet 2,7% 4,6% 4,0% 47

48 BILAGA Turismomsättning per restyp (miljoner kronor) Kategori Inkommande svenska resor Inkommande utländska resor Inomregionala resor Boende Utgående resor Restaurang Transportbiljetter Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Rekreation, kultur och sport Bensinstationer Mataffärer Shopping Total handel Summa

49 BILAGA Turismen i Sverige 2015 i korthet Turismen i Sverige ökar snabbare än i övriga världen Både svenska och utländska övernattningar ökade i nästan samtliga regioner i Sverige under Antalet utländska övernattningar ökade med 10,5 procent och antalet långväga besökare från länder utanför Europa med drygt 20 procent under Nästan samtliga regioner fick fler besökare, flest kom till Stockholm och Västra Götaland. Totalt redovisades övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privatförmedlade stugor och lägenheter under 2015, en ökning med drygt fyra miljoner eller 7,1 procent jämfört med Logiintäkter Även logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökade i nästan alla landets regioner. Logiintäkterna ökade med 8,9 procent till totalt 22,5 miljarder kronor. Under 2015 steg intäkterna mest i Stockholms län med drygt 748 miljoner kronor till totalt 8,4 miljarder kronor. Totalt steg logiintäkterna i hela landet med nästan 1,8 miljarder miljoner kronor. Sommarvädret SMHI beskriver sommarvädret på följande sätt: juni kall och ostadig, juli högsommarvarm första vecka var månadens behållning och augusti äntligen kom sommaren. Juni månaden, med medeltemperatur på ca 14 grader, blev kallare än normalt. Värmen kom först den första veckan i juli, men den blev inte bestående, utan resten av månaden dominerades av svalt och ostadigt väder. Augustimånad blev totalt sett varmare än normalt i Sverige trots att inledningen av månaden var kyligare än normalt. och dess påverkan på resande Juni, som började med regn, vind och låga temperaturer, skapade rusning efter sommarresor hos Sveriges största researrangörer bl.a. Apollo och Fritidsresor. Bland populära sommardestinationer för svenskar, hos båda arrangörerna, fanns Turkiet, Mallorca, Cypern och Grekland. Det ostadiga semestervädret gav även rekordstor passagerarökning för Swedavias flygplatser. Resandet i juli ökade med hela nio procent jämfört med juli Utrikesresandet ökade med tio procent. Inrikesresandet ökade med fem procent till resenärer. Trots det dåliga sommarvädret redovisades en svag ökning (0,8 procent) av gästnätter på svenska campingar. Campingturisterna genererade totalt gästnätter. De svenska nätterna stod för ca 74 procent av volymerna dvs De svenska övernattningarna på campingplatser minskade med 0,5 procent medan de utländska ökade med 4,5 procent. Kommuner med flest gästnätter på camping under juni-augusti är följande: Borgholm på Gotland med gästnätter, Varberg med och Strömstad med gästnätter. 49

50 BILAGA Turismen i Sverige 2015 i korthet - fortsättning Övernattningarna på hotell, stugbyar och vandrarhem påverkades inte alls av det dåliga sommarvädret. Totalt under sommaren 2015 redovisades övernattningar under denna kategori. Svenska resenärerna stod för 71 procent av volymerna. Det blev en bra sommar för hotellen i Sverige men en tillväxt på 9,7 procent. Utländska övernattningar ökade med 13,9 procent och svenska med 8 procent. Snittbeläggningen i Sverige låg på 63 procent. Följande kommuner hade höst beläggning på hotellen under sommaren: Stockholm 81%, Göteborg 79%, Malmö 74%, Strömstad 78%, Gotland 67%, Karlstad 76%, Botkyrka 91%, Kalmar 78% och Helsingborg 80%, Kryssningstrafiken slog rekord Kryssningsresenärer, även om de inte stannar länge i Sverige, har betydelse för besöksnäringen. Många shoppar, fikar och åker på sightseeingturer. Och den typen av turism ökar. Under kryssningssäsongen har besökare kommit till Stockholm med 247 kryssningsfartygen. Av de 247 fartygen var det 53 stycken som hade turnaround i Stockholm vilket är bra för besöksnäringen då passagerarna stannar några extra dagar i staden. Hamnen som tar emot fartygen som inte får plats i Stockholm är Nynäshamn och det blev 24 fartyg under hela säsongen. Malmö har tagit emot 18 kryssningsfartyg under säsongen Göteborg tog emot 52 fartyg med cirka passagerare. Kryssningssäsongen var förlängd i staden till slutet av december. Det blev färre fartyg än 2014 och något färre passagerare. Det är dock större fartyg som kommer. På 10 år ökade antalet anlöp i Göteborg från 20 år 2005 till 52 år Stor passagerartillväxt på Swedavias flygplatser 2015 blev ett rekordår för Swedavia då flera av flygplatserna satte nya passagerarrekord personer flög till eller från någon av Swedavias tio flygplatser, en ökning med 5 procent jämfört med året innan. Både in- och utrikestrafiken på Swedavias flygplatser växte under förra året. Störst ökning av antalet passagerare fanns bland utrikesresenärerna resenärer flög till eller från en internationell destination vilket var en ökning med 8 procent jämfört med under Inrikestrafiken växte med 1 procent och antalet resenärer inom landet uppgick till En del av tillväxten under 2015 är en följd av att flygtrafiken vid Säve flygplats har flyttat över till Göteborg Landvetter Airport. Parallellt har betydande flygbolagssatsningar stimulerat resande, såväl inom som till och från Sverige. Ökning med 100 procent av bostadsuthyrning via Airbnb i Sverige Under 2015 ökade stockholmarnas uthyrning genom den amerikanska förmedlingssajten Airbnb med 94 procent, i hela Sverige med 119 procent. Totalt bostäder fanns listade på Airbnb i Sverige under Drygt hälften av dem, 5 450, ligger i Stockholm. Airbnb tar 3 procent av varje uthyrningsersättning i avgift och värderas i dag till över 200 miljarder kronor. Airbnb erbjuder boende i alla prisnivåer i mer än städer och 190 länder. 50

51 BILAGA Revidering I årsrapporten för 2015 har en tidsserierevidering av års totala omsättning gjorts. Denna åtgärd genomfördes med anledning av SCBs tidsserierevidering och nedskrivning av exportvärdet samt att en metodutveckling har gjorts i vår egna undersökning rörande konsumtion i hemkommunen i samband med resa. Ytterligare förtydliganden har gjorts i samband med att man fyller i konsumtion inför resa i hemkommunen. Avsikten har varit att öka kvalitén i insamlandet av data rörande konsumtion kring inköp (såsom transport, shopping) inför resa vilket har resulterat i förändringar av inomregional och utgående turismomsättning. Utvecklingen av turismomsättningen mellan 2014 och 2015 påverkas dock inte av tidsrevideringen. De absoluta värdena för utländsk inkommande omsättning, inomregional omsättning och utgående turismomsättning i regionen/kommunen (dvs konsumtion inför resa) påverkas och har därför skrivits ner Tidsrevideringar är vanliga pga. just utveckling och förfiningar av modeller. Utveckling av turismen snarare än absoluta tal är därför att föredra i kommunikation i olika sammanhang. 51